Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1
Nr 8 A.
Godkänd av första kammaren den 31 mars 1925.
Godkänd av andra kammaren den 31 mars 1925.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga
beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande Nr 8.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde
huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i ecklesiastikdepartementets
avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet....... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet........ —
6 kansliråd........................................... B 30
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. (Nr 8 A.) 1
Departe
mentet.
2
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Befattning. |
Lönegrad. |
6 förste kanslisekreterare................ |
................. B 26 |
1 registrator......................... |
.................B 22 |
7 andre kanslisekreterare................ |
................. B 21 |
2 kansliskrivare....................... |
.................B 11 |
1 förste expeditionsvakt................. |
................. B 7 |
2 förste kanslibiträden.................. |
.................B 7 |
3 expeditionsvakter.................... |
................. B 5 |
5 kanslibiträden ...................... |
.................B 4 |
dels godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementets avdelning av
Eders Kungl. Maj:ts kansli att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 243,000: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............... » 6,200: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . » 33,900: —
Summa kronor 283,100
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 278,600
kronor, med 4,500 kronor till 283,100 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning ansluter sig till vad Eders
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit angående ordnandet av kvinnliga
befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden. Riksdagen har
i sistnämnda hänseende numera fattat beslut. I anledning av detta riksdagens
beslut tarvas allenast en mindre sänkning av anslagsposten avlöningar
till ordinarie tjänstemän samt viss ändring i benämningen av kanslibiträden
och förste kanslibiträden.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningar i ecklesiastikdepartementets av -
delning av Eders Kungl. Maj:ts kansli på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet........ —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet........ —
6 kansliråd..........................................B 30
6 förste kanslisekreterare.................................B 26
1 registrator.......................................... B 22
7 andre kanslisekreterare................................. B 21
2 kansliskrivare........................................ B 11
1 förste expeditionsvakt.................................B 7
2 kanslibiträden.......................................B 7
3 expeditionsvakter.....................................B 5
5 kontorsbiträden......................................B 4
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
3
dels godkänt följande stat för ecklesiastikdepartementets avdelning av
Eders Kungl. Maj:ts kansli att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . . . kronor 241,500:-—
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............... » 6,200: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . » 33,900: —
Summa kronor 281,600: —
dels ock höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 278,600
kronor, med 3,000 kronor till 281,600 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att dels bestämma
antalet ordinarie befattningar i riksarkivet på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 riksarkivarie........................................ A 2
2 arkivråd ........................................... B 30
4 förste arkivarier......................................B 26
4 andre arkivarier......................................B21
1 registrator..........................................B21
1 förste expeditionsvakt.................................B 7
2 förste kansli biträden...................................B 7
1 eldare.............................................B 5
3 expeditionsvakter.................................B 5
dels godkänna följande stat för riksarkivet att tillämpas från och med
budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . .
Vikariatsersättningar, förslagsanslag..............
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
kronor 134,500
» 3,500
» 30,100
Summa kronor 168,100
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet,
nu 163,000 kronor, med 5,100 kronor till 168,100 kronor.
De allmänna grunder, som av Eders Kungl. Maj:t framlagts i fråga om
uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, tillhörande förutvarande andra normalgraden,
hava av riksdagen i stort sett lämnats utan erinran. Sitt beslut
Arkiv,
bibliotek och
museer.
4 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
va L''« <?* A ; V Vä''t- ''• ■*<
j berörda hänseende har riksdagen anmält i sin skrivelse nr 38. Härvid
bär förutsatts, att vid behandling av de förslag till stater, som Eders Kungi.
Maj:t i statsverkspropositionen framlagt, en särskild prövning skulle ägnas de
tjänster, tillhörande den förutvarande andra normalgraden, vilka ifrågasatts
att uppflyttas i högre lönegrad, i och för utrönande huruvida ovan angivna
grunder vore i de särskilda fallen tillämpliga.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär bland annat uppflyttning
av fyra förste arkivarier i riksarkivet från nuvarande lönegraden B 15
eller enligt den av riksdagen numera antagna nya löneplanen lönegraden
B 24 till lönegraden B 26.
Med hänsyn till de höga kompetensfordringar, som uppställas på ifrågavarande
befattningar, samt i betraktande av de åligganden, som tillkomma
dessa tjänsters innehavare, har riksdagen ansett sig kunna godkänna Eders
Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende.
I fråga om de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden har
riksdagen numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag
nu allenast jämkats med hänsyn till detta beslut ävensom vederbörlig ändring
vidtagits i fråga om benämningen av förste kanslibiträden.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningar i riksarkivet på följande sätt:
Befattningar. Lönegrad.
1 riksarkivarie........................................ A 2
2 arkivråd........................................... B 30
4 förste arkivarier...................................... B 26
4 andre arkivarier...................................... B21
1 registrator.......................................... B21
1 förste expeditionsvakt................................. B 7
2 kanslibiträden....................................... B 7
1 eldare............................................. B 5
3 expeditionsvakter..................................... B 5
dels godkänt följande stat för riksarkivet att tillämpas från och med
budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . .
Yikariatsersättningar, förslagsanslag.............
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
kronor 134,200
» 3,500
» 30,100
Summa kronor 167,800
dels ock höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet,
nu 163,000 kronor, med 4,800 kronor till 167,800 kronor.
5
Riksdagens skrivelse. Nr 8 A.
3:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 3)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt
för fäderneslandets historia, för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,500 kronor.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 4,000 kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition i ämnet medgav 1924 års
riksdag, att av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i
huvudstaden finge av Eders Kungl. Maj:t för inredande i förra straffängelset
vid Östermalmsgatan i Stockholm av arkivlokaler jämte expeditionslokaler för
riksarkivets räkning disponeras ett belopp av 48,000 kronor. Till de nya
lokalerna skulle från riksarkivets huvudlokaler överföras omkring 4,500
hyllmeter, bestående huvudsakligen av från centrala ämbetsverk och med dem
jämförliga kommissioner till riksarkivet överlämnade arkivserier. Flyttningar
av arkivalierna hava vid ingången av år 1925 till huvudsaklig del verkställig.
Eders Kungl. Maj:ts förslag avser beredande av erforderlig arbetshjälp åt
den ordinarie tjänsteman, som skall förestå den nya arkivdepån, för att
möjliggöra anordnande av särskild expedition och forskarsal i de nya arkivlokalerna.
.... 4 . ; j
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppehållande av expedition i riksarkivets nya
lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat för budgetåret 1925 1926
ett extra anslag av 4,000 kronor.
5:o) I fråga om Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) angående ordinarie
anslag till landsarkiven kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
. 1- i '' '' i''* t > ''f »5 ; ‘ : i* $!
6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos kungl. biblioteket på
följande sätt:
Befattningar. Lönegrad.
1 riksbibliotekarie.....................A 1
4 förste bibliotekarier..................B 26
7 andre bibliotekarier..................B21
1 förste expeditionsvakt................ B 7
2 förste kanslibiträden.................B 7
4 expeditionsvakter....................B 5
1 kanslibiträde....................... B 4
dels godkänna följande stat för kungl. biblioteket att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
6
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag. . . . kronor 126,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............... » 2,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . » 49,200
Böcker, inköp och inbindning........... » 45,000
Summa kronor 223,500: —
dels i riksstaten öka det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket,
nu 216,500 kronor, med 7,000 kronor till 223,500 kronor;
dels ock till förstärkande av kungl. bibliotekets arbetskrafter för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 11,000 kronor.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppflyttning av förste bibliotekarierna
vid kungl. biblioteket till lönegraden B 26 finner riksdagen övertygande
skäl föreligga för en dylik anordning. Förste bibliotekarierna intaga en
självständig ställning såsom föreståndare för olika avdelningar inom kungl.
biblioteket och synas böra vara fullt likställda med intendenterna vid nationalmuseum
och antikvarierna vid vitterhetsakademien, vilka sistnämnda två
grupper redan vid 1921 års lönereglering hänfördes till nu ifrågavarande
lönegrad.
I fråga om de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden har
riksdagen numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag
nu jämkats med hänsyn till detta beslut ävensom vederbörlig ändring vidtagits
i fråga om benämningen av kanslibiträden och förste kanslibiträden.
Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningar hos kungl. biblioteket på följande
sätt:
Befattningar.
1 riksbibliotekarie ....
4 förste bibliotekarier . .
7 andre bibliotekarier .
1 förste expeditionsvakt
2 kanslibiträden......
4 expeditionsvakter. . . .
1 kontorsbiträde......
Lönegrad.
. A 1
. B 26
. B 21
. B 7
. B 7
B 5
. B 4
dels godkänt följande stat för kungl. biblioteket att tillämpas från och med
budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 126,200: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............... » 2,800: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . > 49,200: —
Böcker, inköp och inbindning................... » 45,000: —
Summa kronor 223,200: —
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 7
dels i riksstaten ökat det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket,
nu 216,500 kronor, med 6,700 kronor till 223,200 kronor;
dels ock till förstärkande av kungl. bibliotekets arbetskrafter för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra anslag av 11,000 kronor.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten
inom kungl. biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag å
20,800 kronor.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 19,000 kronor.
Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen betingad av förslaget
om lönereglering för förste bibliotekarierna vid kungl. biblioteket.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till katalogiseringsarbeten inom kungl.
biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra anslag av 20,800 kronor.
8:o) På grund av Eders Kungl. Maj;ts därom gjorda framställning (punkt 8)
har riksdagen, i överensstämmelse med vad i motsvarande hänseende för
löpande budgetår ägt rum,
dels till slutförande av redigeringen av den för. Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogens 39:e årgång, omfattande år 1924, samt
för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 40:e årgång, omfattande
år 1925, för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag å 5,000
kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter;
dels ock till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, beviljat ett extra anslag
av 2,000 kronor.
9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp och bokbindning
för kungl. biblioteket för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till arvodesökning
åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping
och till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 2,600 kronor, att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta motioner om anslag till upprätthållande av bibliotekets verksamhet
(I: 102 och II: 65), i vilka under förebringande av olika motiveringar
samstämmigt hemställts, att riksdagen ville besluta, att för upprätthållande
av Linköpings stifts- och läroverksbiblioteks verksamhet ett extra
8
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
anslag av 5,000 kronor måtte utgå för budgetåret 1925—1926 i enlighet
med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föréskriva.
Det i motionerna framförda yrkandet avser, att utöver det av Eders Kungl.
Maj:t begärda anslaget av 2,600 kronor skulle anvisas ytterligare 5,000 kronor.
Detta belopp skulle enligt motionen I: 102 tillgodoföras bibliotekets
verksamhet i allmänhet, men enligt motionen II: 65 är beloppet närmare
preciserat att utgå med 2,000 kronor till tillfällig löneförbättring åt bibliotekarien
samt med 3,000 kronor till påbörjande av konserveringsåtgärder i
fråga om bibliotekets värdefulla äldre samlingar och till nödvändiga bindningsåtgärder.
Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping står i avseende å omfattning
och samlingarnas dyrbarhet i främsta ledet av våra landsortsbibliotek.
Enligt riksdagens mening förefinnas goda skäl för ett understödjande av
detta bibliotek om ock ej fullt i den utsträckning, som nu motionsvis
föreslås. Det är riksdagen visserligen icke obekant, att utredning och
förslag föreligga om en statlig organisation av samtliga våra stifts- och
läroverksbibliotek och om ett understödjande av dessa bibliotek förmedelst
allmänna medel, i följd varav det skulle kunna synas mindre välbetänkt att.
innan ett förslag från Eders Kungl. Maj:ts sida i ämnet föreligger, beträffande
ett av dessa bibliotek förorda särskilda åtgärder. Linköpingsbiblioteket intager
dock enligt riksdagens förmenande en sådan särställning, ej minst genom
sin livaktiga verksamhet och stigande lånefrekvens, att dylika åtgärder
åtminstone i viss begränsad utsträckning kunna anses fullt motiverade.
Vad som för ifrågavarande bibliotek för närvarande är utan gensägelse
av den största betydelsen är ordnandet av bibliotekariefrågan. Stiftsbibliotekariens
totala årslön utgöres nu av 3,500 kronor, och, såsom i motionen
II: 65 framhålles, lär det ej vara möjligt att för detta arvode behålla den
nuvarande bibliotekarien eller förvärva kvalificerad innehavare av befattningen.
Riksdagen har vid detta förhållande ansett sig böra på det sätt
tillmötesgå motionärernas yrkanden, att riksdagen beviljar 1,500 kronor att
utöver det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet å 2,600 kronor utgå
till avlöningsförbättring åt bibliotekarien. Efter vad riksdagen inhämtat, lärer
ett bifall till detta förslag icke kunna anses föregripa den nu pågående utredningen
av organisationen av läroverks- och landsbibliotek.
, Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovanberörda motioner, till arvodesökning åt bibliotekarien
vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping och till arvode åt vaktmästaren
vid samma bibliotek anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 4,100 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kung!.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa
Riksdagens skrivelse Äfr 8 A. 9
dels såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
dels ock till bestridande av kostnaderna för bibliotekets flyttning och för
inredning av dess nya lokaler ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
Till uppehållande av bibliotekets verksamhet utgår för löpande budgetår
anslag till enahanda belopp, som nu för samma ändamål äskas eller 11,000
kronor. För bibliotekets flyttning till samt nyinredning av de lokaler, som,
efter vad som ställts i utsikt, komma att upplåtas i den ämbetsverksbyggnåd,
som vore under uppförande i kvarteret Murmästaren på Kungsholmen,
har av styrelsen äskats 3,500 kronor, vilket belopp av Eders Kungl. Maj:t
nedsatts till 2,500 kronor.
Riksdagen, som ej har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat
dels såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
dels ock till bestridande av kostnaderna för bibliotekets flyttning och för
■ . _ i j ■ . ; .: '' . " • ■; - i 2 j.
inredning av dess nya lokaler ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning
åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra
anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.
r$ i J J il
13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen dels bestämma
antalet ordinarie befattningar vid nationalmuseum på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 överintendent...................................... A 1
4 intendenter (avdelningsföreståndare) . .....................B 26
1 kansliskrivare......................................Bil
1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings- och
gravyravdelningen)................................. B 7
1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt.................... B 7
2 förste expeditionsvakter............................... B 7
1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl........................ B 5
10 expeditionsvakter...................................B 5
dels godkänna följande stat för nationalmuseum att tillämpas från och''
med budgetåret 1925—1926:
10
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 101,500: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 2,700: —
Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare m. m. . . » 39,200: —
Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter...... » 1,400: —
Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden........ » 9,600: —
Summa kronor 154,400: —
dels oek höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum,
nu 153,500 kronor, med 900 kronor till 154,400 kronor.
I anledning av riksdagens numera fattade beslut i fråga om kvimdiga
befattningshavares avlöningsförhållanden tarvas en mindre jämkning av
ifrågavarande anslag.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid nationalmuseum på följande
sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 överintendent....................................... a 1
4 intendenter (avdelningsföreståndare).......................B 26
1 kansliskrivare ...................................... Bil
1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings- oeh -
gravyravdelningen) .................................. B 7
1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt....................B 7
2 förste expeditionsvakter............................... B 7
1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl......................... B 5
10 expeditionsvakter.................................... B 5
dels godkänt följande stat för nationalmuseum att tillämpas från och med
budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 101,300: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 2,700: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . » 39,200: —
Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter...... » 1,400: —
Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden ....... »_9,600: —
Summa kronor 154,200: —
dels ock höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum,
nu 153,500 kronor, med 700 kronor till 154,200 kronor.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen medgiva, att
från och med budgetåret 1925—1926 dels kostnaderna för golvboning och fönsterputsning
i nationalmuseibyggnaden samt för nationalmuseets telegramavgifter
må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda för
-
11
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
slagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. in.; dels ock kostnaden
för tryckning av nationalmuseets årsberättelse må utgå från det
under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till tryckningskostnader.
1919 års riksdag beslöt på Eders Kung! Maj:ts förslag dels att från och med
år 1920 uppföra ett reservationsanslag å 11,000 kronor med titel: »samlingarnas
vård och underhåll samt expenser», dels ock att medgiva, att kostnaden för
belysning av nationalmuseets lokaler i museibyggnaden finge utgå från det
under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. Från sistnämnda anslag bestridas jämväl
sedan år 1912 museets utgifter för bränsle samt från och med år 1922 kostnaden
för museets rikstelefoner.
Anslaget till »samlingarnas vård och underhåll samt expenser» har emellertid
visat sig otillräckligt för sitt huvudändamål, samlingarnas egentliga vård.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget befrias från årliga utgifter
till ett belopp av omkring 2,750 kronor, vilket sålunda skulle komma
den egentliga vården av samlingarna till godo. Eu maximibegränsning av de
kostnader, som sålunda skulle komma att bestridas av allmänna expens- och
tryckningsanslagen, skulle ske i samband med Eders Kungl. Maj:ts beslut
rörande dessa anslag.
Riksdagen finner den nu föreslagna anordningen allenast innebära ett fortskridande
på den väg, som följts i fråga om bestridande av museets kostnader
för sådana expenser som bränsle, belysning och telefon, och har riksdagen
ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Ma j ds förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att från och med
budgetåret 1925—1926
dels kostnaderna för golvboning och fönsterputsning i nationalmuseibyggnaden
samt för nationalmuseets telegramavgifter må utgå från det under
riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m.;
dels ock kostnaden för tryckning av nationalmuseets årsberättelse må utgå
från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till
tryckningskostnader.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt -16) föreslagit riksdagen att för etikettering
av nationalmusei samling av konsthantverk för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
Genomförandet av etiketteringen av samlingen av konsthantverk skulle
enligt av museichefen uppgjord plan draga en kostnad av i runt tal 6,500
kronor, vilket belopp departementschefen ansett böra fördelas på två år med
ungefär hälften på vartdera året.
Riksdagen anser goda skäl föreligga för ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen för etikettering av nationalmusei
lä Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
samling av konsthantverk för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor.
^(.16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av arbetskrafterna vid nationalmuseets avdelning för depositioner
och slottssamlingar för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av
3,850 kronor.
Det äskade anslaget, 3,850 kronor, innefattar dels ett belopp av 1,200
kronor för beredande av skrivhjälp åt depositions- och reseintendenten, med
vilket belopp anslag för detta ändamål utgår för innevarande budgetår, dels
ock ett belopp av 2,650 kronor till förstärkning av arbetskrafterna å depositionsavdelningen,
med vilken summa museichefen skulle äga att på lämpligaste
sätt söka tillgodose det föi’efintliga behovet.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får följaktligen anmäla, att riksdagen till förstärkning av arbetskrafterna
vid nationalmuseets avdelning för depositioner och slottssamlingar
för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 3,850 kronor.
17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1925—1926
anvisat
dels till bestridande av kostnader, som äro förenade med genom nationalmuseets
försorg anordnade vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda,
ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor,
dels till försäkring och transport av konstföremål, som äro eller varda
deponerade hos nationalmuseum, ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor,
dels ock till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom
nationalmuseum ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
18:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom (punkt 19) gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till konserveringsarbeten för statens tavelsamling å Gripsholms slott för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till underhåll
och vård av livrustkammarens samlingar in. m. anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 17,700 kronor att utgå med den fördelning,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 82), däruti hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret
1925 1926 utöver av Eders Kungl. Maj:t äskat belopp — anvisa,
dels ett reservationsanslag av 1,000 kronor för fortsatt etikettering av livrustkammarens
samlingar,
13
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels ock ett extra anslag av 9,700 kronor för fortsatt arbete med upprättande
av en lappkatalog över nämnda samlingar.
Till stöd för sin framställning anför motionären följande :
Livrustkammaren är, enligt de gränser, som uppdragas i senast av Kung).
Maj:t fastställda bestämmelser för dess arbetsområde, eu det svenska rikets
historiska minnessamling från hela den nyare tiden, belysande det offentliga
uppträdandet av de ledande i staten. Vid fastställandet av dessa gränser
lades fortfarande till grund de principer, som tidigare tillämpats vid do
tvenne stora depositionerna av föremål till det arméhistoriska museet, »Artillerimuseum»,
åren 1880 och 1900, därvid allt det militära materialet avsöndrades.
I Livrustkammaren behölls endast de kungaförlänade värdighetstecknen
och av krigisk utrustning endast det, som i äldre osäkra tider
bars av varje person.
Den kärna, kring vilken samlingen i sitt nuvarande skick utvuxit genom
gåvor och systematiskt samlande, är den rent kungliga samlingen, som väl
huvudsakligen innehöll konungarnas rent personliga saker, men dessutom
genom gåvor av de i landets historia framträdande stormännen, kommit att
representera även dessa. Genom att vara utvuxen kring denna kärna blir
Livrustkammaren landets äldsta historiska samling, då till densamma redan
år 1027 inlämnats föremål att bevaras enbart på grund av deras historiska
karaktär, nämligen de av Gustav II Adolf under fälttåget i Preussen burna
dräkterna. Tidigare hade samlingen mer karaktär av en förrådskammare
för konungens personliga utrustning, och samlingen bevarar från denna tid
bl. a. den Gustav Vasa tillhöriga krönta hjälm som upptages redan i 1548
års inventarium. Dessa av konungarna personligen burna rustningar kallades
under 1500-talet »Kongl. Maij:tz LijfRustningar», varav samlingen sedan
den tiden har det namn, varunder den på grund av sitt verkligt enastående
material är vida känt i världen.
Det förhållandet, att i Livrustkammaren ingår denna kungl. samling, medför
även att samlingen kommit att innehålla de bästa alstren av inhemsk
konst och hantverk, vars historiska betydelse betydligt ökas av rikhaltiga
arkivuppgifter, som möjliggöra föremålens noggranna bestämning till såväl
tid, tillverkare som användning. _
Livrustkammarens samlingar, som inrymma märkliga minnen från de
allra flesta av Sveriges historiskt betydelsefulla personligheter under nyare
tid, hava ett stort historiskt intresse och besökas flitigt av så väl in-. som
utländska forskare. Med det vaknade allmänna intresset för historia ha
samlingarna kommit att få en allt större uppgift jämväl för personer utanför
de egentliga forskarnas krets. Särskilt vid iscensättandet av historiska
skådespel för teater och film ävensom vid andra tillfällen, då det gäller att
tidshistoriskt troget återgiva bilder och händelser från gången tid, äro Livrustkammarens
samlingar i dräkter och föremål av största betydelse; de
tagas jämväl i anspråk i alltjämt stigande omfattning.
Ett huvudvillkor för samlingarnas användbarhet för så väl den stora allmänheten
som forskarna är emellertid dels deras etikettering, dels ock genomförande
av eu fullständig katalogisering av desamma.
Föreståndaren för Livrustkammaren har för finansåret 1925—26 begärt,
dels 58,395 kronor, innefattande lönestat för samtliga nu använda medhjälpare
jämte vissa tillfälliga anslag, dels ett särskilt anslag för avslutande av
den påbörjade lappkatalogen.
14
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Bland de begärda, men i årets proposition icke upptagna anslagen ingår
det anslag för etikettering av samlingarna, som beviljades av 1920 års riksdag
och sedermera utgått under åren 1921, 1922 och första halvåret 1923
med respektive 1,000, 1,000 och 500 kronor. Den ursprungligen beräknade
summan var 6,000 kronor, och avsåg ett ^experimenterande av lämpligaste
etiketteringssätt, sedan såväl riksdagens revisorer (under hand) som riksdagen
själv uttalat önskvärdheten av samlingens etikettering.
Denna etikettering av samlingen är nu mer än någonsin önsklig, då den
nuvarande depressionstiden medför, att mången drar sig även för den lindriga
utgiften för en katalog, vilket förhållande märkbart avspeglar sig i antalet
försålda dylika. Under femårsperioden 1919—23 har sålunda försålts
respektive 5,541, 5,482, 3,404, 2,435 och 2,460 kataloger. Livrustkammarens
säregna karaktär gör ju dessutom en etikettering mer behövlig än vid någon
annan samling.
Under sådana förhållanden torde det icke kunna anses riktigt, att det påbörjade
etiketteringsarbetet varaktigt avbrytes, utan anser jag mig böra föreslå,
att ett anslag av 1,000 kronor ställes till förfogande för detta arbetes
fortsättande under budgetåret 1925—1926.
Det första steget för tillgodogörande av ett sådant vetenskapligt material
är, såsom förut antytts, upprättandet av en efter moderna principer upplagd
katalog, d v. s. en lappkatalog. År 1906 beviljade också riksdagen till
detta ändamål 4,000 kronor. Såsom föreståndaren för Livrustkammaren i
skrivelse av den 26 september 1924 påvisat, uppgjordes kostnadsberäkningen
för denna under så helt olika förhållanden mot dem som sedan blivit rådande
— samlingen har för övrigt under tiden högst avsevärt tillväxt —
att för den ursprungliga summan väl kunnat anskaffas hela behövliga utrustningen
av katalogblad, pärmar och kartonger men fotografier av endast
1,700 föremål. För fullbordandet av lappkatalogen över samlingen i dess
nuvarande omfattning återstår fotograferandet av 7,000 föremål, samt kompletterande
beskrivningar i vilket även ingår kontrollerandet av traditionella
historiska uppgifter om föremålen. Till materialanskaffningar härför har
föreståndaren begärt 18,500 kronor. För utförandet av det vetenskapliga
arbetet har i samma skrivelse ej upptagits någon kostnad, emedan den avsågs
kunna utföras av samlingens tjänstemannastab, sedan den erhållit den
storlek, som begärts i den särskilda skrivelsen rörande lönestaten.
Detta arbete kan givetvis icke utföras av annan personal än den som äger
en viss förtrogenhet med samlingarna. För den personal, som nu arbetar
vid Livrustkammaren finnes utom för föreståndaren avlöning endast för en
amanuens, medan de övriga tvenne amanuenserna underhållits i någon mån
med vikariatsarvoden, tillfälliga smärre anslag, men huvudsakligen med på
privat väg anskaffade medel. Möjligheterna att anskaffa enskilda medel ha,
enligt vad föreståndaren meddelat, år efter år blivit allt mindre, och möjligheten
att nu längre på så osäkra villkor kvarhålla den vid samlingen upptränade
arbetskraften anses av honom icke längre kunna påräknas. Såsom
exempel på dessa osäkra förhållanden kan nämnas, att för innevarande
finansår det ännu icke varit möjligt anskaffa de behövliga enskilda medlen
till avlönande av den ena amanuensen för tiden efter nästkommande 15
mars.. Och med den personal, för vilken avlöning utgår av statsanslag, har
det visat, sig omöjligt medhinna annat arbete än den dagliga expeditionen
och samlingarnas nödtorftiga vård. Den dagliga expeditionen bär för övrigt
år för år krävt ökad tid genom de alltmer tilltagande förfrågningarna från
samlare, konstnärer, konsthantverkare, teater- och biograffolk m. fl.
15
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Intill dess möjlighet finnes att framlägga förslag till ökad ordinarie personal
och lönereglering vid Livrustkammaren, skulle de för katalogarbetetkvalificerade
tjänstemännen kunna bibehållas, därest nu ett anslag för fortsättande
av lappkatalogiseringen kunde erhållas för nästa finansår, vilket
anslag under dessa nya förhållanden behövde omfatta dels de redan för
ändamålet begärda 3,700 kronor, dels ock därutöver 6,000 kronor, som behöves
för avlöning åt för det vetenskapliga arbetets utförande erforderlig
personal, eller sammanlagt en summa av 9,700 kronor.
Såsom framgår av motionen, avser motionärens yrkande till väsentligaste
delen att för livrustkammaren möjliggöra att bibehålla vid samlingarna två
amanuenser, vilka hittills huvudsakligen avlönats med på privat väg anskaffade
medel. Det måste givetvis vara av stor betydelse för ett museum
— och i all synnerhet för livrustkammaren med dess ytterst begränsade
tjänstemannapersonal — att kunna räkna med att få behålla arbetskrafter,
som äro för ändamålet uppövade och väl förtrogna med de samlingar, åt
vilkas vård de ägnat sitt intresse. Då därjämte det i motionen avsedda
ändamålet att fullfölja etiketteringsarbetet och katalogiseringen av ifrågavarande
dyrbara och oersättliga samlingar synes vara av natur att böra utan
onödigt uppskov tillgodoses, finner riksdagen goda skäl vara anförda för ett
bifall till motionärens förslag. Riksdagen har dock velat framhålla, att
riksdagen med ett dylikt bifall icke velat taga ståndpunkt till den lönereglering
och den nya stat för livrustkammarens personal, varom förslag ett
kommande år lärer vara att förvänta.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1925—1926
anvisat
dels, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum och med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förslag, till underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar m. m. ett extra anslag av 17,700 kronor att utgå med den fördelning,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes;
dels, med bifall till ovanberörda motion, ett extra reservationsanslag av
1,000 kronor för fortsatt etikettering av nämnda samlingar;
dels ock, med bifall likaledes till ovanberörda motion, ett extra anslag av
9,700 kronor för fortsatt arbete med upprättande av en lappkatalog över
ifrågavarande samlingar.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökning med 500 kronor av den i det ordinarie reservationsanslaget
till samlingar m. m. för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten till
ordnande, vård och förökande av samlingarna samt till instrument, material
och inventarier, skrivmaterialier m. m. höja nämnda reservationsanslag, nu
40,800 kronor, med 500 kronor till 41,300 kronor.
Den föreslagna anslagshöjningen är avsedd att komma riksmuseets paleobotaniska
avdelning till godo.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
16 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
anmäla, att riksdagen för beredande av ökning med 500 kronor av den i
4§t ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m. för naturhistoriska
riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande av
samlingarna samt till instrument, material och inventarier, skrivmaterialier
m. in. höjt nämnda reservationsanslag, nu 40,800 kronor, med 500 kronor
|iil 41,300 kronor.
21:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts förslag (punkt 23) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum,
dels medgivit, att för tiden den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 må, utöver
tillfällig löneförbättring, till intendent vid naturhistoriska riksmuseet utgå
provisoriskt lönetillägg med 900 kronor, därest vederbörande äger intill tio
sådana tjänstår, som berättiga till åtnjutande av ålderstillägg, samt med
1,740 kronor, därest vederbörande äger tio eller flera dylika tjänstår;
skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg 2/s anses motsvara lön
och V» tjänstgöringspenningar och skolande i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,
som må komma att utfärdas ifråga om tillfällig löneförbättring
för budgetåret 1925—1926 åt viss personal inom don civila statsförvaltningen;
dels
ock för detta ändamål för budgetåret 1925—1926 under åttonde huvudtiteln
anvisat ett extra förslagsanslag av 11,400 kronor.
22:o) På grund av Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
24J har riksdagen, i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till beredande under tiden 1 juli—31 december 1925 av
ett personligt arvodestillägg åt assistenten vid naturhistoriska riksmuseets
fcotaniska avdelning G. A. H. Dahlstedt för budgetåret 1925—1926 anvisat
ett extra anslag av 250 kronor.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa:
dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
ett extra anslag av 2,000 kronor,
dels ock till inköp av ett binokulärt preparermikroskop för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 700 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat
dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleo-zoologiska avdelning
ett extra anslag av 2,000 kronor,
dels ock till inköp av ett binokulärt preparermikroskop för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 700 kronor.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till inköp
av instrument för naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning för
jiudgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,100 kronor.
17
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
På därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1924 års
riksdag till inköp av instrument för naturhistoriska riksmuseets mineralogiska
avdelning för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor. Till grund för denna framställning låg en av intendenten vid riksmuseets
nämnda avdelning professorn G. Aminoff gjord anhållan om ett
anslag för omförmälda ändamål å 6,100 kronor. Vetenskapsakademien har
nu gjort framställning i fråga om anvisande av återstående beloppet, 3,100
kronor.
Riksdagen, som ej har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till inköp av instrument för naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska avdelning för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra
reservationsanslag av 3,100 kronor.
25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1925—
1926 anvisat
dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning
ett extra anslag av 2,000 kronor,
dels ock till beredande av tillfällig avlöningsförbättring under tiden 1 juli
1925—30 juni 1926 med ett belopp av högst 500 kronor åt en var av
preparatorerna vid naturhistoriska riksmuseet C. G. Swedén, A. Karlsson och
J. E. G. Eriksson, utan rätt för dem att å denna avlöningsförbättring åtnjuta
dyrtidstillägg, ett extra anslag av 1,500 kronor.
26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
28) har riksdagen, i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, till uppvärmning,
belysning, städning m. m. av de lokaler i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm, vilka ställts till förfogande för naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning, för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag
av 1,750 kronor.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 såsom särskilda extra anslag anvisa:
dels till täckande av motsedd brist i anslagen till expenser för naturhistoriska
riksmuseets avdelningar vid Frescati och till expenser samt vård,
underhåll och förkovran av museets etnografiska avdelning för budgetåret
1924—1925 ett belopp av 15,000 kronor att utgå med den fördelning, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes;
dels ock till förstärkande av nämnda två anslag för budgetåret 1925—
1926 ett belopp av 15,000 kronor att likaledes utgå med den fördelning,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
För budgetåret 1924—1925 har riksdagen till täckande av motsedd brist
i förenämnda anslag anvisat ett extra anslag av 23,000 kronor. Härvid
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 8 A. 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
avsågs motsedd brist för budgetåret 1923—1924, sådan denna brist beräknades
föreligga vid slutet av detta budgetår. I avseende å bristen för budgetåret
1924—1925 och förstfirkningsanslag för budgetåret 1925—1926 räknar
vetenskapsakademien, vad angår avdelningarna vid Frescati, med ett
belopp för vartdera av sistnämnda två budgetår utav 12,000 kronor samt i
fråga om etnografiska avdelningen med ett belopp för ett vart av samma
två budgetår av 5,000 kronor. Den faktiska bristen i anslaget för avdelningen
vid Frescati har vid utgången av budgetåret 1923—1924 uppgått
till allenast 8,136 kronor 22 öre, vadan departementschefen ansett sig kunna
för ändamålet nu räkna med ett till 10,000 kronor begränsat belopp eller,
inräknat anslaget till etnografiska avdelningen, tillhopa 15,000 kronor för
vartdera av ifrågavarande budgetår.
Med hänsyn till den av departementschefen förebragta utredningen finner
riksdagen en ytterligare begränsning av anslaget till samlingarna vid Frescati
kunna utan olägenhet vidtagas. Riksdagen har beräknat detsamma till 9,000
kronor, vadan vartdera av nu förevarande anslag skulle komma att bestämmas
till 14,000 kronor. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret
1925—1926 såsom särskilda extra anslag anvisat
dels till täckande av motsedd brist i anslagen till expenser för naturhistoriska
riksmuseets avdelningar vid Frescati och till expenser samt vård, underhåll
och förkovran av museets etnografiska avdelning för budgetåret 1924
1925 ett belopp av 14,000 kronor att utgå med den fördelning, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmes;
dels ock till förstärkande av nämnda två anslag för budgetåret 1925—1926
ett belopp av 14,000 kronor att likaledes utgå med den fördelning, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska
museet anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 126,550 kronor
att, under villkor att eu ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl.
Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets
ändamål.
29:o) Påfund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
32) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för
beredande för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 av tillfälliga lönetillägg åt
vissa vaktmästare in. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren med
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2
januari 1925 angivna belopp anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 5,000 kronor.
19
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
30:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 33) föreslagit riksdagen att för beredande
under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 av dyrtidstillägg åt nordiska
museets personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen
å Skansen, ävensom åt personalen vid livrustkammaren, i den
mån avlöningarna åt sistnämnda personal ej utgå direkt av statsmedel, för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor,
att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, som kunna
varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare
i statens icke nyreglerade verk, och enligt de närmare bestämmelser,
som må av Eders Kungl. Maj:t meddelas.
Eders Kungl. Maj:ts förslag till grunder beträffande dyrtidstillägg för budgetåret
1925—1926 åt befattningshavare i statens tjänst har numera av riksdagen
bifallits.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande under tiden
1 juli 1925—30 juni 1926 av dyrtidstillägg åt nordiska museets personal,
med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å
Skansen, ävensom åt personalen vid livrustkammaren, i den mån avlöningarna
åt sistnämnda personal ej utgå direkt av statsmedel, för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra anslag av 47,000 kronor, att utgå under iakttagande
i tillämpliga delar av de grunder, som kunna varda bestämda beträffande
dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare i statens
icke nyreglerade verk, och enligt de närmare bestämmelser, som må av
Eders Kungl. Maj:t meddelas.
31 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till kulturhistoriska
museet i Lund anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
25,000 kronor, att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet
till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid
museet.
32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska museet
för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor att
på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva, utgå till museets ändamål.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till svenska
skolmuseet anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 3,400
kronor att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå
Kyrkliga
ändamål.
20 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets
ändamål.
Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 7,000 kronor, av
vilket belopp större delen åtgått till hyra för museilokaler. Museet väntas
våren 1926 kunna inflytta i lokaler, som beretts detsamma av staten. Hyresavtalet
rörande de nuvarande lokalerna upphör att gälla med den 1 juli
1925, varefter samlingarna komma att under mellantiden magasineras. Av
det nu begärda beloppet beräknas 1,225 kronor för museets verksamhet och
återstoden 2,175 kronor för kostnaden för magasineringen samt samlingarnas
förflyttning till magasineringslokaler.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 3,400 kronor att på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening för museets ändamål.
Kyrkliga ändamål.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,464,100
kronor med 22,500 kronor till 4,486,600 kronor.
Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning
därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då den
slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del av
de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka å
riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket
indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1925 års statsverksproposition
upptagits med ett från 2,646,500 kronor till 2,648,700 kronor förhöjt belopp.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,464,100 kronor, med 22,500 kronor
till 4,486,600 kronor.
35:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
avlöning åt pastorn vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisat
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 6,000 kronor.
36:o) Sedan riksdagen år 1923 beviljat ett extra anslag av 8,550 kronor
till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med
finska språket samt därav anvisat för budgetåren 1923—1924 och 1924—
1925 respektive 1,350 och 3,600 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit
21
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
riksdagen att av ifrågavarande anslag för budgetåret 1925—1926 anvisa
återstoden, 3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de
närmare bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens
användande.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1923 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna
med finska språket, för budgetåret 1925—1926 anvisat återstoden, 3,600
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.
37:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöuande
av svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder anvisat för
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 41,500 kronor.
38:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för bestridande
av dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000
kronor.
Till ifrågavarande sjömanspräster utgå dyrtidstillägg under innevarande
budgetår. I anslutning till vad hittills varit fallet, hava dyrtidstillägg ansetts
böra till dessa befattningshavare utgå jämväl under budgetåret 1925—1926
enligt de för icke nyreglerade verk fastställda grunder. Eders Kungl. Maj:ts
förslag till grunder beträffande dyrtidstillägg för sistnämnda budgetår åt befattningshavare
i statens tjänst har numera av riksdagen bifallits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för bestridande av dyrtidstillägg åt
svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1925
1926 anvisat ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att utav det till svenska församlingen i London enligt 1913
års riksdags beslut lämnade räutefria lånet å 60,000 kronor den del, som
icke kan gäldas medelst behållna köpeskillingen för församlingens gamla
kyrka i Princes Square och å nämnda köpeskilling för tiden från den 6
december 1923 upplupen ränta, må efterskänkas;
dels ock till täckande av det efterskänkta beloppet för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.
Av utredningen i ämnet framgår, att det torde bliva förbundet med stora
svårigheter för församlingen att återbetala det lämnade lånet i den mån
detta ej täckes av den behållna köpeskillingen för den gamla kyrkan jämte
därå upplupen ränta. Man synes ej heller, enligt departementschefens mening,
kunna bygga på möjligheten att enskilda församlingsmedlemmar skola
sammanskjuta medel för skuldens betalande, då församlingens verksamhet
22
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
vore redan nu till avsevärd del beroende av enskildas bidrag, varför denna
tillgång icke torde kunna anlitas i än större utsträckning.
Riksdagen har icke velat motsätta sig ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att utav det till svenska församlingen i London enligt 1913
års riksdags beslut lämnade räntefria lånet å 60,000 kronor den del, som
icke kan gäldas medelst behållna köpeskillingen för församlingens gamla kyrka
i Princes Square och å nämnda köpeskilling för tiden från den 6 december
1923 upplupen ränta, må efterskänkas;
dels ock till täckande av det efterskänkta beloppet för budgetåret 1925—
1926 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor.
40:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att
dels till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 30,490 kronor;
dels ock medgiva, att extra biträdet vid domkapitlet i Luleå Rut Carlsson
må från och med den 1 januari 1924 uppbära samma avlöning, som beräknats
för förutvarande extra biträdet hos domkapitlet Ella Åberg.
Anslag äskas till samma belopp, som för innevarande budgetår utgår för
ifrågavarande ändamål.
Riksdagen har intet att erinra vare sig mot det föreslagna anslaget eller
mot det ifrågasatta medgivandet beträffande ett extra biträde vid domkapitlet
i Luleå och får alltså anmäla, att riksdagen
dels till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 30,490 kronor;
dels ock medgivit, att extra biträdet vid domkapitlet i Luleå Rut Carlsson
må från och med den 1 januari 1924 uppbära samma avlöning, som beräknats
för förutvarande extra biträdet hos domkapitlet Ella Åberg.
41:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
44) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels medgivit, att provisorisk lönereglering enligt följande grunder må
under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 gälla i fråga om notarier och amanuenser
vid de ecklesiastika konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder
må befinnas erforderliga:
1) Det provisoriska avlöniugstillägget utgår med följande belopp för hela
året räknat:
a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget
icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den inkomst,
som under närmast föregående räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits
av sådana avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret den 13 juni
23
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1902 angående fastställande av avlöningsstat för tjänstemännen vid de ecklesiastika
konsistorierna fortfarande må utgå till konsistorienotarie, uppgår till:
beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt högst 2,500 kronor
och beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt högst 2,700 kronor;
b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;
c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700 kronor,
vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500
kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand
med 1,000 kronor.
2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två tredjedelar
lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens utgår avlöningstillägget
i samma ordning som arvodet;
dels ock till bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska lönereglering
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 42,000
kronor, av vilket anslag högst 883 kronor 33 öre må enligt av Eders Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter användas till höjande av ersättningen för vikariat
under konsistorienotaries semester.
42:o) I en inom riksdagen väckt motion (I: 101) har hemställts, att riksdagen
måtte å 1925—1926 års stat bevilja ett anslag av 12,000 kronor för
möblering i huvudsaklig överensstämmelse med av länsarkitekten Olof Lundgren
utarbetat förslag av domkapitlets i Luleå nya lokaler i biskopshuset.
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:
»Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 oktober 1903 ställdes på sin tid till
förfogande ett belopp av 3,500 kronor till anskaffande av möbler m. m. för
domkapitlet i Luleå, vilket ämbetsverk den 1 januari 1904 trädde i verksamhet
inom det då nyinrättade Luleå stift. Någon som helst förstärkning
av det för nämnda belopp inköpta, synnerligen enkla möbelförrådet har
sedermera icke ägt rum, om man frånser två målade furubord, en skrivstol
och en telefonhylla, vilka efter avvecklingen av kristidens kommissioner
överlämnats av statens centrala möbelförråd.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 maj 1924 anvisades åt domkapitlet
högst 52,500 kronor för verkställande av vissa förändrings- och reparationsarbeten
å biskopshuset i Luleå i syfte, bland annat, att, i huvudsaklig överensstämmelse
med därtill upprättade ritningar, i biskopshuset inrymma jämväl
lokaler för domkapitlet och bostad för dess vaktmästare. Dessa förändrings-
och reparationsarbeten äro avsedda att begynna under april 1925
samt att vara avslutade i så god tid, vad domkapitlets lokaler beträffar, att
domkapitlet kan i biskopshuset inflytta senast den 1 oktober 1925.
De nya lokalerna omfatta följande rum, nämligen: väntrum, sessionsrum,
expeditionsrum med arkiv, skrivrum, biblioteksrum samt ett tjänsterum för
biskopen och ett för konsistorienotarien, vilken sistnämnde hittills icke haft
något särskilt tjänsterum. Domkapitlets nuvarande möbler förslå endast till
möblering av sessionsrummet med det närliggande biblioteksrummet, expeditionsrummet
med dess särskilda avdelningar för amanuensen och för vaktmästaren
samt skrivrummet, där plats är avsedd att beredas för det fast
anställda kvinnliga skrivbiträdet. Däremot saknas möbler för biskopens och
24
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
konsistorienotariens rum samt för väntrummet, varjämte nya bokhyllor äro
nödvändiga för sessionsrummet. En komplettering framstår fördenskull såsom
nödvändig.
På grund härav anmodade domkapitlet länsarkitekten i länet Olof Lundgren,
vilken erhållit i uppdrag att ombesörja byggnadsarbetet i biskopsgården,
att upprätta förslag till uppmöblering av de nya lokalerna, därvid även
samtliga gamla möbler skulle efter erforderlig uppsnyggning komma till användning.
Med anledning härav utarbetade Lundgren en promemoria över för domkapitlet
behövliga möbler samt kostnadsberäkningar i ämnet, upptagande
följande utgifter:
för nya möbler m. m. i biskopens rum ............. kronor 3,675
» » » m. m. i konsistorienotariens rum...... » 2,900
» » inventarier m. m. i väntrummet............. » 920
» » »i sessionssalen.................. » 2,200
» » »i övriga rum................... » 580
för renovering av gamla möbler................... » 600
oförutsedda utgifter c:a 10 * ..................... » 1,125
Summa kronor 12,000
I förslaget ingår även kostnaderna för anskaffande av elektrisk belysningsarmatur
—• armaturen i domkapitlets nuvarande lokaler äges av hyresvärden,
Luleå stad — samt gardiner.
Den möbelutrustning, över vilken domkapitlet nu förfogar, är, såsom även
måste framgå av storleken av det anslag, som på sin tid beviljats för ändamålet,
av ytterst enkel beskaffenhet och torde vara den torftigaste, som
någon rikets myndighet i motsvarande ställning får åtnöja sig med. Sessionsrummets
bord och stolar äro visserligen av ek, men klädda endast med s. k.
pegamoid av ganska undermålig beskaffenhet. De övriga möblerna äro med
få undantag av betsad eller målad furu. Under de mer än 20 åren hava
möblerna av lätt insedda skäl blivit rätt illa medfarna. Särskilt bära de
bonade eller målade ytorna märken av långvarigt begagnande. Länsarkitekten
anser dem emellertid alla kunna genom renovering göras fortfarande
brukbara.
Kostnadsförslaget kan måhända förefalla väl dyrt, men understiger i varje
fall enligt länsarkitektens uppgift den standard, som ansågs böra tillämpas,
när länsstyrelsens i Luleå lokaler under år 1922 utvidgades och delvis försågos
med nya möbler.
På grund härav och med hänsyn till önskvärdheten av att, när nu fullt
ändamålsenliga lokaler omsider kunnat beredas domkapitlet att av domkapitlet
under en obegränsad framtid innehavas, åt dessa lokaler förlänas även
en i möjlig mån gedigen och hållbar möblering, torde ett anslag till ändamålet
ej böra sättas till lägre belopp, än länsarkitekten föreslagit.
Domkapitlet hemställde i skrivelse den 15 oktober 1924, att Kungl. Maj:t
täcktes åt domkapitlet bereda ett anslag av 12,000 kronor för uppmöblering
i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda förslag av domkapitlets
nya lokaler i biskopshuset. Denna framställning har emellertid icke upptagits
i statsverkspropositionen, eftersom den inkom efter den för ingivande
av riksdagspetita stadgade tid. Enligt vad jag inhämtat, hava yttranden
över framställningen avgivits den 15 november 1924 av statskontoret och
den 5 december 1924- av byggnadsstyrelsen. Statskontoret har därvid för
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 25
klarat sig för sin del intet hava att erinra mot den av domkapitlet framlagda
kostnadsberäkningen i ämnet, slutande å 12,000 kronor, men bär
statskontoret — då med hänsyn till beloppets storlek några till Kungl. Maj:ts
förfogande stående medel icke lämpligen torde kunna tagas i anspråk för
ändamålet — ansett de erforderliga medlen böra äskas av riksdagen. Byggnadsstyrelsen
har förklarat sig intet hava att erinra mot nådigt bifall till
framställningen.»
Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av handlingarna till det i
motionen berörda ärendet, har funnit goda skäl tala för ett bifall till motionärens
förslag. Riksdagen får förty anmäla, att riksdagen, med bifall till
ovanberörda motion, för möblering i huvudsaklig överensstämmelse med av
länsarkitekten O. Lundgren utarbetat förslag av domkapitlets i Luleå nya
lokaler i biskopshuset därstädes för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra
reservationsanslag av 12,000 kronor.
43:o) I en inom riksdagen väckt motion (I: 151) har hemställts, att riksdagen
såsom bidrag till uppförande av en kapellbyggnad i Umnäs by inom
Stensele församling måtte för budgetåret 1925—1926 anvisa ett belopp av
10,000 kronor.
Behovet att få till stånd en kapellbyggnad inom Umnäs by har sedan
länge visat sig kännbart, men med hänsyn till den svaga ekonomiska bärkraften
inom församlingen och de utgifter av olika slag, som eljest tillkomma
densamma, har det icke varit möjligt för församlingen att realisera
detta önskemål.
Då nu ett förslag föreligger om bidrag från statens sida för detta ändamål,
måste riksdagen finna detsamma vara i hög grad behjärtansvärt och
förtjänt att bifallas. Även om precedensfallen i fråga om statsbidrag till
uppförande av kyrkobyggnader ej äro många, har riksdagen icke kunnat
undgå finna en viss konsekvens ligga i det betraktelsesättet, att, då staten
i ej oväsentlig utsträckning understödjer kolonisationen och den materiella
kulturens utbredning i Norrland, det ej kan vara obilligt ifrågasätta bidrag
till åtgärder, som åsyfta ett tillgodoseende av en fattig och avlägsen befolknings
andliga behov, helst då i ett fall som det föreliggande särskilda omständigheter
synas tala till förmån för en anordning av det slag, motionären
vill vinna.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till ovanberörda
motion, såsom bidrag till uppförande av en kapellbyggnad i Umnäsby inom
Stensele församling för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
26
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Akademier
m, m.
Akademier m. m.
44:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
45) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för
bestridande av de på Sverige ankommande årsavgifterna för år 1925 till den
internationella unionen för geodesi och geofysik för budgetåret 1925—1926
anvisat ett extra anslag av 1,300 kronor.
45:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande
av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1925
—1926 anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.
46:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 47) har
riksdagen, i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm
förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska
stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1925—1926 anvisat
ett extra anslag av 15,000 kronor att utgå enligt de grunder, som Eders
Kungl. Maj:t bestämmer.
47:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 riksantikvarie........................... A i
3 antikvarier (avdelningsföreståndare)...........B 26
2 förste expeditionsvakter....................B 7
1 kanslibiträde............. B 4
dels godkänna följanae stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
att tillämpas från och med budgetåret 1925—19^6:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 60,880: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................. > 1,200:_
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . . » 33,600:_
Lönefyllnad åt den Hjertbergske antikvarien.......... » 4,220:_
Summa kronor 99,900
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien, nu 98,920 kronor, med 980 kronor
till 99,900 kronor.
27
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
I anslutning till riksdagens numera fattade beslut i frågan om kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden tarvas en mindre jämkning av
ifrågavarande anslag samt viss ändring i benämningen av kanslibiträde.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien på följande sätt:
Befattning.
1 riksantikvarie..............
3 antikvarier (avdelningsföreståndare)
2 förste expeditionsvakter........
1 kontorsbiträde...............
Lönegrad.
. A 1
. B 26
. B 7
. B 4
dels godkänt följande stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
att tillämpas från och med budgetåret 1925 1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....
Vikariatsersättningar, förslagsanslag...............
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare no. in.. . .
Lönefyllnad åt den Hjertbergske antikvarien. ........
kronor 60,730
» 1,200
» 33,600
. > 4,220
Summa kronor 99,750
dels ock höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien, nu 98,920 kronor, med 830 kronor
till 99,750 kronor.
48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att .
dels i riksstaten under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppföra
det ordinarie reservationsanslaget till undersökning och beskrivning av
fäderneslandets fornlämningar med oförändrat belopp, 6,000 kronor;
dels — med uteslutande av det nu i riksstaten under akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget å i,Ö00 kronor till rese- och transportkostnader,
fornlämningars vård, lyshållning m. m. — därsammastädes uppföra
ej mindre ett ordinarie reservationsanslag å 4,000 kronor till fornlämningars
vård,
än även ett ordinarie reservationsanslag å 10,000 kronor till transporter
lyshållning och vissa andra expensutgifter;
dels medgiva, att ersättning för sådana resor, som av akademiens tjänstemän
eller andra på riksantikvariens förordnande företagas för utförande av
de ämbetsuppgifter, som åligga akademien och riksantikvarien, må utgå från
åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar;
dels ock till ökade medel för fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma
en inventering av landets fornminnen, för budgetåret 1925 1926
anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor, att utgå efter de grunder,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
28
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
De i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagna anslagen motsvaras i gällande
riksstat av tre särskilda anslag, nämligen ett ordinarie anslag till rese- och
transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. in., ett ordinarie anslag
till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar
m. m. samt ett extra anslag av 15,000 kronor, vilket anvisats såsom förstärkningsanslag
till förenämnda båda ordinarie anslag.
Eders Kungl. Maj ds förslag avser att åstadkomma större överskådlighet
rörande akademiens medelsbehov, vilka, såsom framgår av statsrådsprotokollet,
kunna uppdelas i tre huvudgrupper, den ena åsyftande mera omedelbart
den direkta fornminnesvården, den andra resekostnader för akademiens
tjänstemän och den tredje akademiens expenser.
Vad först beträffar den direkta fornminnesvården, innebär förslaget anvisande
av tre särskilda anslag, dels det nuvarande ordinarie reservationsanslaget
till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar,
avseende huvudsakligen undersökningar, som tillkomma akademien i egenskap
av administrativ myndighet, dels ett nytt ordinarie reservationsanslag till
fornlämningars vård, avseende behörigt skyddande och vårdande av landets
fornminnen, vilket anslag utbrutits ur det nuvarande ordinarie reservationsanslaget
till rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning
m. m., dels ock det extra reservationsanslaget för beredande av ökade medel
för de med nämnda ordinarie anslag avsedda ändamål, vilket anslag skulle
motsvara det nuvarande extra anslaget å samma belopp till ökade medel för
resekostnader för fornminnesvården och närmast avse åstadkommande av en
fullständig förteckning över landets fornminnen.
Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att ersättningarna för akademiens
tjänstemäns ämbetsresor, vilka ersättningar hittills bestritts av ovannämnda
till akademien nu utgående tre anslag, skola utgå från åttonde huvudtitelns
förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar. Någon höjning
av sistnämnda anslag finner departementschefen icke på grund härav erforderlig.
För transportkostnader, lyshållning och övriga utgifter av expensnatur
föreslås slutligen uppförande av ett särskilt expensanslag.
Då summan av ovannämnda tre till akademien hittills utgående anslag
uppgår till 28,000 kronor samt de av Eders Kungl. Maj:t nu äskade anslagen
belöpa sig till tillhopa 30,000 kronor, uppgår den anslagsökning,
som skulle följa av bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, till 2,000 kronor.
Härtill kommer den ökade tillgång, som beredes akademien genom att anslagen
till akademien icke vidare komma att belastas med resekostnader
för akademiens tjänstemän.
Den föreslagna ändrade uppdelningen av nu ifrågavarande anslagsmedel
synes riksdagen vara ägnad att avhjälpa den brist på överskådlighet, som
hittills förefunnits beträffande akademiens medelsbehov och användningen för
de särskilda ändamålen av de till akademien anvisade medlen. Riksdagen
29
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
har vidare, av vad från akademiens och departementschefens sida anförts
blivit övertygad om att de anslagsbelopp, som för do särskilda ändamålen
begäras, måste anses skäliga och val motiverade. Då en motsvarande anordning
äger rum i avseende å täckande av kostnaderna för tjänsteresor
för nationalmusei och byggnadsstyrelsens tjänstemän, finner sig riksdagen
jämväl böra lämna det begärda medgivandet, att ersättning för ämbetsresor,
som företagas av de hos akademien anställda befattningshavarna, må
få utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.
Härvid vill riksdagen emellertid framhålla nödvändigheten av
att den största sparsamhet iakttages vid planläggningen och utförandet av
dessa tjänsteresor i syfte att undvika att kostnaderna härför gå alltför mycket
i höjden, utan hållas inom tillbörliga gränser.
På grund av vad sålunda anförts har riksdagen
dels i riksstaten under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppfört
det ordinarie reservationsanslaget till undersökning och beskrivning av
fäderneslandets fornlämningar med oförändrat belopp, 6,000 kronor;
dels — med uteslutande av det nu i riksstaten under akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget å 7,000 kronor till rese- och transportkostnader,
fornlämningars vård, lyshållning m. in. därsammastädes uppfört
ej mindre ett ordinarie reservationsanslag å 4,000 kronor till fornlämningars
vård,
än även ett ordinarie reservationsanslag å 10,000 kronor till transporter,
lyshållning och vissa andra expensutgifter;
dels medgivit, att ersättning för sådana resor, som av akademiens tjänstemän
eller andra på riksantikvariens förordnande företagas för utförande av
de ämbetsuppgifter, som åligga akademien och riksantikvarien, må utgå från
åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar,
dels ock till ökade medel för fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma
en inventering av landets fornminnen, för budgetåret 1925 1926
anvisat ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor, att utgå efter de
grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att till omedelbara
istånd sättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
För ändamålet utgår för löpande budgetår ett anslag av 8,000 kronor.
Akademien har hemställt om ett anslag för budgetåret 1925—1926 av 30,000
kronor.
Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag men vill, i
likhet med vad 1923 års riksdag betonade, framhålla nödvändigheten av att
statens medverkan för konserveringsarbete av förevarande art begränsas
allenast till fall, då det gäller bevarandet av byggnader av större kulturellt
eller historiskt intresse.
30
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till omedelbara iståndsättningsåtgärder
å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra
reservationsanslag av 15,000 kronor.
50:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra anslag av 42,250 kronor.
Å den från och med år 1922 gällande staten för vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, å 33,000 kronor
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare. Till förstärkande av
detta anslag har riksdagen för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag
av 31,250 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag är grundat på en framställning
från vitterhetsakademien, vari hemställes om en höjning av det extra
anslaget med 22,500 kronor, varav skulle utgå ersättningar till 2 extra antikvarier
samt 2 extra kvinnliga biträden ävensom visst belopp för uppflyttning
i löneklass. Departementschefen förordar en höjning med 11,000
kronor, med vilken akademien skulle äga att, på sätt akademien finner
lämpligast, tillgodose behovet av arbetskrafter för den yttre fornminnesvårdens
vidkommande.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel
till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag
av 42,250 kronor.
51:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till inventering
och konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum
in. m. för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor, att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmas.
Vitterhetsakademien har för nu ifrågavarande ändamål äskat ett anslag
av 37,100 kronor,- beräknat efter följande fördelningsgrund:
För inventarisering, signering och uppordnande av museets
magasinerade samlingar......................kronor 15,500: _
Till konservering av järnföremål och andra jordfynd under
ett år ................................ » 7,000: —
» konservering av kyrkliga träföremål under ett år . . . > 10,000: —
» konservering av textila föremål under ett år...... » 3,600: —
» utexperimentering av säkerhetsåtgärder........... » 1,000: —
Från akademiens sida har vidare lämnats en ingående redogörelse för
samlingarnas tillstånd och för de åtgärder, som anses nödvändiga för de
-
31
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
sammas bevarande och ordnande. Departementschefen har vid detaljprövning
av beräkningarna icke funnit anledning till erinran mot desamma
men ansett, att de nödvändiga arbetena kunna fördelas på en något längre
tid, än akademien tänkt sig.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl,
Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till inventering och konservering
av vissa samlingar inom statens historiska museum in. m. för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,
att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
52:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisa:
dels till vård och underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
inseende ställda biblioteket ett belopp av 3,000 kronor;
dels ock till underhåll av det under nämnda akademis inseende likaledes
ställda antikvariskt-topografiska arkivet ett belopp av 1,500 kronor, att utgå
efter grunder, som bestämmas av Eders Kungl. Maj:t.
Vitterhetsakademien hade anhållit om utverkande dels av ett ordinarie reservationsanslag
å 2,000 kronor till bindning och underhåll av akademiens bibliotek,
dels av ett extra reservationsanslag å 5,000 kronor till vissa iståndsättningsarbeten
å akademiens bibliotek, dels ock av ett extra reservationsanslag
å 5,000 kronor till vissa iståndsättningsarbeten inom antikvariskt-topografiska
arkivet.
I avseende å bibliotekets behov har departementschefen, i avvaktan å
vinnande av en säkrare beräkningsgrund beträffande det årliga medelsbehovet,
förordat ett extra anslag av 3,000 kronor för tillgodoseende av i
främsta rummet bokinbindning samt dessutom av vad biblioteket för sitt
vidmakthållande i övrigt kunde behöva. I fråga om akademiens antikvariskt-topografiska
arkiv inskränker sig departementschefen att nu tillstyrka
allenast 1,500 kronor, varvid han förutsätter, att vad som ytterligare erfordras
må komma att framdeles varda beviljat av riksdagen.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag
anvisat
dels till vård och underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
inseende ställda biblioteket ett belopp av 3,000 kronor;
dels ock till underhåll av det under nämnda akademis inseende likaledes
ställda antikvariskt-topografiska arkivet ett belopp av 1,500 kronor, att utgå
efter grunder, som bestämmas av Eders Kungl. Maj:t.
53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att för utförande
i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet omnämnt,
av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag av vissa ändringsarbeten i
32
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
de lokaler i nationalmuseibyggnaden, vilka upplåtits åt vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien och åt de under akademiens inseende ställda statssamlingar,
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 147,000 kronor.
Det föreliggande förslaget åsyftar genomförande av vissa förändringar i
de åt statens historiska museum nu upplåtna lokalerna i nationalmuseibyggnaden,
så att de i och för sig otillräckliga utrymmena skulle kunna
på ett bättre sätt utnyttjas för tillgodoseende av det mest trängande behovet
av ökade tjänstelokaler. Förslaget avser i huvudsak förändring av
vissa utställningssalar till tjänsterum, entresolering av vissa tjänsterum, anordnande
av ett genomgående korridorsystem, åstadkommande av en förbättrad
entré till akademiens lokaler samt anordnande av ny värmeledning.
Riksdagen har vid prövning av det föreliggande förslaget ej funnit anledning
till erinran mot detsamma och får förty anmäla, att riksdagen för utförande
i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 omnämnt, av byggnadsstyrelsen uppgjort
förslag av vissa ändringsarbeten i de lokaler i nationalmuseibyggnaden,
vilka upplåtits åt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och åt de
under akademiens inseende ställda statssamlingar, anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 147,000 kronor.
54:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att med ändring
av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m.
vid akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 9,000 kronor
till tre resestipendier för studier i utlandet, vartdera å 3,000 kronor, uppföra
samma anslagspost med 12,000 kronor att utgå till tre resestipendier
för studier i utlandet, vartdera å 4,000 kronor, ävensom i anledning härav
höja berörda ordinarie reservationsanslag från dess nuvarande belopp, 34,200
kronor, med 3,000 kronor till 37,200 kronor.
Med sina nuvarande belopp hava ifrågavarande resestipendier utgått alltsedan
år 1878.
Riksdagen finner goda skäl vara anförda för den av Eders Kungl. Maj:t
ifrågasatta höjningen av stipendiebeloppen och får alltså anmäla, att riksdagen,
med ändring av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. vid akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten
å 9,000 kronor till tre resestipendier för studier i utlandet,
vartdera å 3,000 kronor, uppfört samma anslagspost med 12,000 kronor
att utgå till tre resestipendier för studier i utlandet, vartdera å 4,000 kronor,
ävensom i anledning härav höjt berörda ordinarie reservationsanslag från
dess nuvarande belopp, 34,200 kronor, med 3,000 kronor till 37,200 kronor.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till vissa i staten för akademien för de fria konsterna
33
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
uppförda ändamål, nämligen: till belysning, undervisningsmateriell m. m., till
levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning
samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 12,000 kronor.
För vart och ett av de senaste två budgetåren har anslag för ifrågavarande
ändamål beviljats till ett belopp av 11,300 kronor.
Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kung! Maj:ts förslag,
har till beredande av ökade medel till vissa i staten för akademien
för de fria konsterna uppförda ändamål, nämligen: till belysning, undervisningsmateriell
m. m., till levande modeller, till samlingarnas ökande och
underhåll, till städning, renhållning samt betjäningens beklädnad ävensom
till elevernas studieresor anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 12,000 kronor.
56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade
skolan för dekorativ konst för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag
av 14,000 kronor.
57:o) Eders Kung], Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel för följande i musikaliska akademiens stat upptagna
ändamål anvisa för budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag:
dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter
för undervisningen ett belopp av 6,000 kronor;
dels i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 2,000 kronor;
dels ock vad angår anslaget till expenser in. fl. dylika utgifter, däribland
instrumenters vård och underhåll, ett belopp av 14,000 kronor.
Ifrågavarande anslag äro i riksstaten för löpande budgetår uppförda med
respektive 5,000, 1,500 och 6,000 kronor. De å nuvarande ordinarie stat
uppförda posterna för ifrågavarande ändamål uppgå till respektive 17,000,
1,000 och 5,735 kronor.
I sin till grund för Eders Kungl. Maj:ts förslag liggande framställning meddelar
akademien, att de medel, som sålunda stått till förfogande, icke varit
tillräckliga, utan hade överskjutande belopp måst bestridas av akademiens
enskilda medel. Dessutom väntades akademiens inkomster från och med
hösten 1925 komma att avsevärt minskas, företrädesvis på grund därav att
Stockholms konserthus beräknades då bliva färdigt och därigenom möjligheterna
inskränktes att få akademiens stora sal uthyrd i samma utsträckning
som förut. För de olika ändamålen hade akademien beräknat skola
erfordras såsom förstärkningsanslag respektive 6,500, 2,500 och 15,265 kronor.
Departementschefen har emellertid utgått från, att akademiens inkomster
skulle ställa sig något förmånligare än akademien antagit, och hava i anBihang
till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 8 A. 3
34 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
slutning härtill de olika anslagen blivit i Eders Kungl. Maj:ts förslag på
angivet sätt begränsade.
Mot den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta höjningen av anslagen till biträdande
lärare och biblioteket har riksdagen intet att erinra. Vad beträffar
anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter har riksdagen funnit den framlagda
utredningen icke lämna någon fullt tillfyllestgörande ledning vid bedömande
av det äskade beloppets behövlighet.
I saknad av närmare hållpunkter för ett dylikt bedömande och då något
års erfarenhet torde böra härutinnan avvaktas, har riksdagen funnit försikheten
bjuda, att ett mindre belopp än Eders Kungl. Maj:t tänkt sig anvisas
för ändamålet. Riksdagen har begränsat sistnämnda anslag till 12,000
kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel
för följande i musikaliska akademiens stat upptagna ändamål anvisat för
budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag:
dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter
för undervisningen ett belopp av 6,000 kronor;
dels i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 2,000 kronor;
dels ock vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland
instrumenters vård och underhåll, ett belopp av 12,000 kronor.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att till
gäldande av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda
byggnader förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet
omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 53,430 kronor, att utgå
med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
För löpande budgetår har av riksdagen för ändamålet anvisats ett belopp
av 52,910 kronor.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad samt av viss,
staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader förvarad lösegendom
ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1925 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 53,430
kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
35
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
59:oj Eders Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i universitetskanslersexpeditionen
på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 kanslerssekreterare................................... B 30
1 förste kanslibiträde.................................. g 7
dels godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen, att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,800: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 500: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. . . . » 7,300: —
Expenser.................................... » ‘4500: —
Summa kronor 25,100
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till universitetskanslersexpeditionen,
nu 23,300 kronor, med 300 kronor till 23,600
kronor.
I anledning av riksdagens numera fattade beslut rörande kvinnliga befattningshavares
avlöningsförhållanden tarvas en mindre jämkning av förevarande
anslag ävensom viss ändring i benämningen av förste kanslibiträde.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningar i universitetskanslersexpeditionen
på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 kanslerssekreterare....................... B 30
1 kanslibiträde............................ g 7
dels godkänt följande stat för universitetskanslersexpeditionen att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,650: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ s 500:_
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.. . . » 7,300:_
Expenser.................................... , 2,500.- —
Summa kronor 24,950
dels ock höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till universitetskanslersexpeditionen,
nu 23,300 kronor, med 150 kronor till 23,450
kronor.
Universiteten,
den medicinska
undervisningen
m. m.
36
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
60:o) I fråga om ordinarie anslag till universitetet i Uppsala kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.
61 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen till
materiell för vissa institutioner in. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 103,450 kronor, att av
Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 omförmälda ändamål.
62:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa:
dels till täckande av motsedd brist i de för budgetåret 1924—1925 anvisade
medel till materiell m. m. för patologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala ett extra anslag av 3,000 kronor,
dels ock för beredande av ytterligare medel för budgetåret 1925—1926 till
materiell in. m. för samma institution ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat
dels till täckande av motsedd brist i de för budgetåret 1924—1925 anvisade
medel till materiell m. m. för patologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala ett extra anslag av 3,000 kronor;
dels ock för beredande av ytterligare medel för budgetåret 1925—1926 till
materiell in. in. för samma institution ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.
63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till materiell
m. in för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 8.500 kronor.
För vart och ett av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 har riksdagen
för ifrågavarande ändamål anvisat ett belopp av 8,500 kronor. Det nu föreliggande
förslaget, som slutar å samma belopp, innebär emellertid en förnyad
beräkning av institutionens driftkostnader, därvid ur materiellanslaget uteslutits
ett förut i detsamma ingående belopp av 1,200 kronor till arvode åt
en amanuens vid institutionen, vilket arvode är avsett att upptagas till prövning
i samband med frågan om lönereglering för universitetets befattningshavare.
I verkligheten innebär förslaget sålunda en anslagsökning med
1,200 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till materiell m. m. för hygieniska
institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1925—1926 anvisat
ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 37
64:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt GG) föreslagit riksdagen att för hudgetåret
1925-1926 anvisa:
dels till täckande av eu under förra halvåret 1923 uppkommen brist i de
till materiell för fysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala anvisade
medel ett extra anslag av 1,500 kronor;
dels ock till förstärkande av samma medel för budgetåret 1925—192G ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
förty anmäla, att riksdagen för budgetåret 1925—192G anvisat
dels till täckande av en under förra halvåret 1923 uppkommen brist i
de till materiell för fysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala
anvisade medel ett extra anslag av 1,500 kronor;
dels ock till förstärkande av samma medel för budgetåret 1925—192G ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
65:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att till
materiell för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet
i Uppsala anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,000 kronor.
För vart och ett av åren 1920—1922 utgick anslag för ifrågavarande
ändamål med 2,000 kronor. Anslaget sänktes för budgetåret 1923—1924
till 1,500 kronor, med vilket belopp det utgår även för innevarande budgettermin.
Förslaget åsyftar alltså att återföra anslaget till dess förutvarande
belopp.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till materiell för kliniken för öron-,
näs- och halssjukdomar vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 2,000 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att till materiell
m. m. för psykiatriska kliniken vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.
Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, har alltså till materiell
m. m. för psykiatriska kliniken vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag av 500 kronor.
67:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000
kronor.
De merkostnader eller de förstärkningar av universitetsinstitutionernas i
Uppsala materiellanslag, varom under förevarande punkt är fråga, utgingo
till en början helt av statsmedel. Så var förhållandet under åren 1919 och
38
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1920. Då emellertid universitetets reservfond kunde uppvisa en förhållandevis
god ställning, vidtogs för vart och ett av åren 1921 och 1922 den anordningen,
att en del av ifrågavarande kostnader lades på reservfonden. Med
hänsyn till nämnda fonds ställning ansågos de ökade materiellkostnaderna
för första halvåret 1923 och för budgetåret 1923—1924 böra helt bestridas
från reservfonden. För budgetåret 1924—1925 har reservfonden nu icke
ansetts böra helt belastas med kostnader av ifrågavarande art, i följd varav
under förevarande punkt förslagits, att huvudparten av dessa kostnader eller
55,000 kronor skulle bestridas av statsmedel.
Av den approximativa beräkning av universitetets reservfond för senare
halvåret 1924, som av departementschefen framlagts, framgår, att fonden
beräknas till kalenderåret 1925 ingå med en behållning av i avrundat
krontal 105,297 kronor. Därtill kommer, att man har att räkna med, att
fonden under nämnda budgetår kommer att tillföras ej oväsentliga inkomster.
En mera tillförlitlig beräkning av dessa inkomster torde vara
vanskligt att under nuvarande förhållanden vinna, men till ledning vid bedömandet
härav torde kunna tjäna det inkomstöverskott, som under budgetaret
1923 1924 kommit fonden till del. I detta hänseende vill riksdagen
hänvisa till följande utdrag av Uppsala universitets huvudbok för räkenskapsåret
1923—1924.
Reservfondens konto.
Debet.
Kassa konto, utgivna.................
därav till undervisningens uppehållande............... 11 378: 05
* » pensioner......................... 1175-_
» rent tillfälliga anslag....................... 70 383- 54
Diverse avskrivningars konto..................
Belopp avfört enl. kanal, brev 29/i 1924
Egendomsförvaltningens konto................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.
Jlusröteinedels konto.....................
Belopp anvisat enl. kansl. brev ’/i 1924.
Akademiska bibliotekets konto...................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.
Fysiologiska institutionens konto................
Belopp anvisat enl. kansl. brev ,3/io 1923.
Farmakologiska institutionens konto..................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 13 io 1923.
Allmän och analytisk kemiska institutionens konto.........
Belopp anvisat enl. kansl brev ls/io 1923.
Mineralogisk geologiska institutionens konto..........
Belopp anvisat enl. kansl. brev 13/io 1923.
Fysiska institutionens konto...................
Belopp anvisat enl kansl. brev 13/io 1923.
Astronomiska institutionens konto..................
Belopp anvisat enl. kansl. brev IS/io 1923.
Meteorologiska institutionens konto................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 13/io 1923.
Botaniska trädgårdens konto......................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 13/io 1923.
\äxtbiologiska institutionens konto......................
Belopp anvisat enl. kansl. brev IS/io 1923.
Kronor.
82,936: 59
37,391: |
29 |
34,197: |
89 |
7,995: |
— |
20,000: |
— |
2,300: |
— |
4,125: |
— |
2,000: |
— |
4,020: |
— |
7,670: |
— |
4,580: |
— |
4,488: |
— |
16,000: |
— |
2,000: |
— |
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Zoologiska institutionens konto.............................
Belopp anvisat enl kansl. brev 13/io 1923.
Geografiska institutionens konto.............................
Belopp anvisat enl. kanel, brev 13/io 1923.
Paleontologiska institutionens konto...........................
Belopp anvisat enl. kansl. brev ls/io 1923.
Krono- m. fl. utskylders och brandavgifters konto..................
Belopp anvisat enl. kansl. brev **/io 1923.
Extra utgifters och tryckningskostnaders konto...................
Belopp anvisat enl. kansl. brev as/n> 1923.
Extra stats (renskrivningskostnader å akademiska kansliet) konto........
Belopp anvisat enl. kanal, brev 16(i 1921.
Reparationsarbetens (centraluppvärmning i botaniska institutionens växthus)
konto ...........................................
Belopp anvisat enl. kansl. brev bh 1923.
Gårdarnas i kvarteret Kamphof fastighetsvärdes konto...............
Belopp anvisat enl. kansl. brev aa/io 1923.
Förändringsarbetens i zoologiska institutionen konto................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 7/i 1924.
Anslags för inredning av lokaler för den hygieniska institutionen konto ....
Belopp anvisat enl. kansl. brev 4/s 1924.
Anslags till mikroskop för den hygieniska institutionen konto..........
Belopp anvisat enl. kansl. brev aa/i 1924.
Anslags till preparering av en samling vertebrater från New Mexico konto . .
Belopp anvisat enl. kansl. brev 4/s 1924.
Anslags till preparering av samlingar från Kina konto...............
Belopp anvisat enl. kansl. brev 4/s 1924.
Anslags till instrumentutrustning för den hygieniska institutionen konto....
Belopp anvisat enl. kansl. brev 2a/e 1924.
Anslags till reproduktion av den s. k. codex argenteus konto...........
Belopp anvisat enl. kansl. brev ,0/« 1924.
Anslags för reparations- och inredningsarbeten i f. d. länslasarettsbyggnaden
konto............................................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 28/e 1924.
Anslags till inredningsarbeten i vissa av akad. sjukhusets paviljonger konto
Belopp anvisat enl kansl. brev 10 t 1924.
Anslags till växelströmsanläggning vid allmän kemiska institutionen konto . .
Belopp anvisat enl. kansl. brev 22 io 1923.
Anslags till reparation, förnyelse och komplettering av allmän kemiska institutionens
utrustning konto...............................
Belopp anvisat enl. kansl. hrev 5/6 1924.
Anslags till komplettering av fysiska institutionens utrustning konto......
Belopp anvisat enl. kansl. brev 4/e 1924.
Anslags till inköp av instrument och materiel för den farmakologiska institutionen
konto.......................................
Belopp anvisat enl. kansl. brev S8/s 1924.
Universitetets pensionstilläggsfonds konto.......................
Belopp anvisat enl. kungl. brev 2bU 1924.
Anslags för uppförande av verkstadshus vid astronomiska observatoriet konto
Belopp anvisat enl. kansl. brev a2/e 1924.
Utgående balans konto..................................
Behållning till juli 1924:
därav genom kansl. brev före ''/’ 1924 beviljade, ej utbetalda anslag 23,791: 45
återstående disponibel behållning................ . . . 105,297: 53
Summa kronor
Kredit.
Ingående balans konto...........................
Behållning från juni 1923:
därav genom kanslersbrev före 1/i 1923 beviljade, ej utbetalda
anslag..................................
återstående disponibel behållning...................
41,705: 89
585,016: 09
39
Kronor.
6,000: —
500: —
3,000: -
5,345: 16
7,320: 93
587: 75
3,245: —
100,000: —
18,500: —
20,000: —
10,950: —
5,000: —
5,000: —
5,500: -50,000: —
80,000: —
40,000: —
15,000: —
2,000: —
5,000: —
8,750: —
100,000: —
3,300: —
129,088: 98
853,791: 59
Kronor.
626,721: 98
40
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Kronor.
General konto........................................ 217 384: 46
hitför överskott för året.
Avlöningars, pensioners och gratialers konto..................... 7 102: 51
under året uppkomna besparingar.
Teologiska fakultetens fonds av besparade docentstipendier konto........ 235: 50
Juridiska fakultetens fonds av besparade docentstipendier konto......... 593:84
Matematisk naturvetenskapliga sektionens fonds av besparade docentstipendier
konto............................................ 1,250: _
Indragnings statens konto................................. 203: 30
under året uppkomna besparingar.
Anslags för reparationsarbeten i f. d. länslasarettets hus konto......... 300: —
Summa kronor 853,791: 59
Av detta räkenskapsutdrag framgår, att inkomstöverskottet för nämnda
budgetår uppgått till i avrundat krontal 217,384 kronor. Då det finnes
grundad anledning antaga, att jämväl i framtiden väsentliga överskott komma
att tillföras reservfonden, har riksdagen ansett sig kunna utgå från, att reservfonden
äger sådan bärighet, att, utan att dess berättigade intressen
trädas för nära, ur densamma bör kunna tillgodoses en del av de behov,
för vilka medel nu äskas hos riksdagen.
Riksdagen har vid prövning härav nu ansett sig böra för ifrågavarande
ändamål bevilja ett till 20,000 kronor begränsat belopp och har alltså för
beredande av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen
under punkt 69 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
2 januari 1925 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala förbudgetåret
1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
68:o) I fråga om ordinarie anslag till universitetet i Lund kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.
69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till
materiell för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 64,725 kronor, att
av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet
den 2 januari 1925 angivna ändamål.
Motsvarande anslag för innevarande budgetår utgår med 65,025 kronor.
I nu föreslagna anslagssumma ingår en post å 30,000 kronor till materiell m m.
för universitetsbiblioteket. Då riksdagen, såsom framgår av punkten 78
här nedan, beviljat särskilt anslag för ifrågavarande ändamål, har det av
Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade anslaget minskats med
30,000 kronor och alltså bestämts till 34,725 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, till materiell för vissa institutioner
vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret 1925—1926 ett
extra reservationsanslag av 34,725 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas
för av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1925 omförmälda ändamål.
41
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
70:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 72) föreslagit riksdagen att i enlighet
med av departementschefen i statsrådsprotokollet den 2 januari 1925 angivna
grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1924 vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 104,093 kronor.
Sedan åtskilliga år tillbaka har anslag utgått till nu ifrågavarande ändamål,
vilket anslag för innevarande budgetår utgör 150,000 kronor. Anslaget
har sin upprinnelse i de av lasarettets egenskap av klinisk undervisningsanstalt
betingade merkostnader, vilka föranletts av de under de senare åren
ökade driftkostnaderna. Detsamma har icke beräknats efter några bestämda
grunder utan avvägts efter prövning av vad som för varje år kunde anses
skäligt.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning innebär en beräkning
av statsbidraget till ifrågavarande sjukvårdsinrättningar efter närmare angivna
grunder, därvid den ledande principen varit att statsbidraget skall utgöra
ersättning för de merkostnader, som uppstått i driften på grund av den
medicinska undervisningens särskilda krav. Enligt dessa grunder skulle ersättning
av statsmedel utgå dels för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna
å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften är avsevärt
lägre än underhållskostnaden, och dels för viss procent av underhållsdagarna
vid barnbördsavdelningen. I fråga om såväl utomlänspatienterna som de
komplicerade förlossningsfallen å barnbördsavdelningen har nämligen i påfallande
grad ansetts föreligga ett kliniskt undervisningsintresse, som åtminstone
vad beträffar utomlänspatienterna på intet sätt sammanfaller med
landstingsintressena. Ersättning till landstinget skulle enligt nämnda båda
grunder utgå med respektive 82,499 kronor 70 öre och 21,593 kronor 8 öre.
Frågan om statsbidrag till sjukvårdsinrättningarna i Lund har kommit i
ett nytt läge genom att nu vissa preciserade grunder angivits för beräkningen
av detta bidrag. Riksdagen finner detta vara en ändamålsenlig anordning,
helst densamma tager sikte på de olika intressen, som från såväl
landstingets som statens sida här äro för handen. Vid prövning av det
föreliggande förslaget har riksdagen funnit sig böra godtaga de principer för
statsunderstöd till ifrågavarande sjukvårdsinrättningar, som nu av Eders
Kungl. Maj:t framlagts. Då riksdagen i övrigt icke har något att erinra mot
Eders Kungl. Majrts beräkning av anslagsbehovet, har riksdagen ansett sig
böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen har alltså i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet
den 2 januari 1925 angivna grunder såsom bidrag till täckande
av driftkostnaderna under år 1924 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 104,093 kronor.
71 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att, i avbidan
å proposition angående anslag till påbyggnad av pediatriska kliniken vid
42
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, för ändamålet beräkna för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 143,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 30 januari
1925 dagtecknad proposition, nr 38, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för påbyggnad av den pediatriska
kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund samt för
därav föranledd utökning av ångpanneanläggningen, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag, för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 142,930 kronor.
Den nyligen beslutade omläggningen av viss del av den medicinska undervisningen
avser att bereda utbildningsmöjligheter vid de medicinska klinikerna
för ett antal av 150 studerande årligen. För att möjliggöra omläggningen
har fakulteten i Lund förklarat sig villig att mottaga ett utökat
antal tjänstgörande i pediatrik, men såsom förutsättning härför har det
befunnits nödvändigt att utvidga pediatriska kliniken därstädes. Enligt av
direktionen för sjukvårdsinrättningarna framlagd kostnadsberäkning skulle
utvidgningen av kliniken draga en kostnad av 228,052 kronor, varav staten
och landstinget skulle vardera bidraga med hälften eller i runt tal 142,930
kronor.
Riksdagen har vid prövning av det föreliggande förslaget icke funnit något
att erinra mot detsamma och får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för påbyggnad av den pediatriska kliniken vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund samt för därav föranledd utökning
av ångpanneanläggningen, allt i huvudsaklig överensstämmelse med i
ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag, för budgetåret 1925—1926
anvisat ett extra reservationsanslag av 142,930 kronor.
72:o) Sedan riksdagen år 1918 till täckande av kostnaderna för uppförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag,
av en nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna
vid universitetet i Lund beviljat ett anslag av 687,020 kronor och
därav anvisat på extra stat för år 1919 ett belopp av 200,000 kronor samt
på extra stat för år 1920 ett belopp av 400,000 kronor har nu Eders
Kungl. Maj:t (punkt 74) föreslagit riksdagen att av nämnda utav 1918 års
riksdag beviljade anslag för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag
anvisat 50,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1918 års riksdag beviljade
anslaget till nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna
vid universitetet i Lund för budgetåret 1925—1926 såsom extra
reservationsanslag anvisat 50,000 kronor.
73:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att för beredande
av ersättning åt överläkaren vid tuberkulossanatoriet i Orup för ledande av
43
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
den för medicine licentiatexamen föreskrivna assistenttjänstgöringen i lungtuberkulosens
diagnostik och terapi för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra anslag av 800 kronor.
Genom beslut den 16 november 1923 fastställdes vissa provisoriska bestämmelser
beträffande medicine licentiatexamen. Därvid stadgades, att studerande,
som vid universitetet i Lund ville fullgöra för medicine licentiatexamen
föreskrivna tjänstgöringar i medicin och kirurgi samt patologisk
anatomi, bland annat skulle fullgöra tre veckors assistenttjänstgöring vid
tuberkulosklinik.
Vid tuberkuloskliniken i Lund kunna mottagas två assistenter med samtidig
tjänstgöring. Då antalet aspiranter årligen till ifrågavarande tjänstgöring
beräknas till 45, har plats för dem måst beredas vid annat sjukhus.
Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av ersättning
åt överläkaren vid tuberkulossanatoriet i Orup för ledande av den för medicine
licentiatexamen föreskrivna assistenttjänstgöringeu i lungtuberkulosens
diagnostik och terapi för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av
800 kronor.
74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till ombyggnad
av vissa delar av botaniska trädgårdens i Lund växthus samt
för anordnande av ny värmeledning m. m. i vissa delar av desamma för
budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra reservationsanslag av 18,480 kronor.
Eders Kungl. Majds förslag avser dels ombyggnad av en äldre avdelning
av växthuset, vilken, frånsett smärre reparationer, ägt bestånd sedan 1860-talet,
dels införande av modernare uppvärmningssystem i vissa delar av växthuset.
Riksdagen, som fäst sig vid en i kostnadsberäkningen till 2,040 kronor
uppförd post till oförutsedda utgifter och funnit densamma väl hög, har
ansett det äskade anslaget kunna begränsas till 18,000 kronor, vadan riksdagen
till ombyggnad av vissa delar av botaniska trädgårdens i Lund växthus
samt för anordnande av ny värmeledning m. m. i vissa delar av desamma
för budgetåret 1925—1926 beviljat ett extra reservationsanslag av
18,000 kronor.
75:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att till arvode åt
en praktisk försöksassistent vid den med professor N. H. Nilsson-Ehles professur
vid universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.
Försöksassistentens huvudsakliga uppgift skulle vara att handhava de
praktiska växtförädlingsarbetena vid institutionen.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen till arvode åt en praktisk försöksassistent vid den med
professor N. H. Nilsson-Ehles professur vid universitetet i Lund förenade
44
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
institutionen för ärftlighetsforskning för budgetåret 1925—1926 anvisat ett
extra anslag av 2,400 kronor.
76:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrument för kemiska institutionen i Lund för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
För ändamålet beviljades av 1924 års riksdag ett anslag av 4,000 kronor.
Från universitetets sida liar nu begärts ett anslag av 10,500 kronor, vilket
departementschefen av statsfinansiella skäl ansett böra begränsas till 5,000
kronor.
Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till inköp av instrument för kemiska institutionen
i Lund för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
77:o) Sedan riksdagen år 1924 för utförande och publicerande av zonobservationer
vid Lunds observatorium beviljat ett belopp av 18,000 kronor
och därav anvisat för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag
4,500 kronor, har nu Eders Kungl. Majrt (punkt 79) föreslagit riksdagen att av
nämnda utav 1924 års riksdag beviljade anslag för budgetåret 1925—1926
såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 4.500 kronor,
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1924 års riksdag beviljade
anslaget till utförande och publicerande av zonobservationer vid Lunds
observatorium för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag
anvisat ett belopp av 4,500 kronor.
78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 80) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 50,000
kronor. Anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926 har beräknats till i runt
tal 68,800 kronor, men anser departementschefen, att vad bärav överskjuter
50,000 kronor, kan bestridas med medel ur universitetets reservfond.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare medel till materiell
m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1925 angivna institutionerna vid universitetet i Lund
för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000
kronor.
<9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisa:
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 45
dels till materiell m. in. för universitetsbiblioteket ett belopp av 30,000
kronor,
dels ock till uppvärmning och belysning in. in. för nämnda bibliotek ett
belopp av 7,000 kronor.
Materiellanslag begäres till samma årsbelopp, som för närvarande utgår.
Anslaget till uppvärmning och belysning föreslås på grund av ökade utgifter
höjt från 5,000 kronor till 7,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag
anvisat
dels till materiell m. m. för universitetsbiblioteket ett belopp av 30,000
kronor,
dels ock till uppvärmning och belysning m. m. för nämnda bibliotek ett
belopp av 7,000 kronor.
80:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till bokbinderiarbeten
vid universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1925 1926 bevilja
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Anslaget utgår för närvarande med 1,500 kronor. Höjningen avser att
bereda ökad avlöning åt universitetets bokbindare.
Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså
anmäla, att riksdagen till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund
för budgetåret 1925—1926 beviljat ett extra reservationsanslag av 2,000
kronor.
81 ro) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att för bekostande
av vissa inredningsarbeten i universitetsbibliotekets i Lund byggnad för
budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra reservationsanslag av 8,490 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag avser att bereda behövligt utrymme åt forskare
genom att en nu oinredd sal ställes till akademiens ordboksredaktions förfogande
och vissa härigenom ledigblivna lokaler inredas till förskämma.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och har
alltså för bekostande av vissa inredningsarbeten i universitetsbibliotekets i
Lund byggnad för budgetåret 1925—1926 beviljat ett extra reservationsanslag
av 8,490 kronor.
82:o) I fråga om ordinarie anslag till karolinska institutet kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.
83:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 85) föreslagit riksdagen att i riksstaten
under åttonde huvudtiteln och avdelningen E. Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m. samt rubriken: Karolinska mediko-kirurgiska institutet
uppföra ett ordinarie anslag å 8,250 kronor med titel: Undervisning i medicinsk
rörelsebehandling.
46
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Av den lämnade redogörelsen framgår att ortopediska institutet numera
upphört och karolinska institutet övertagit dess verksamhet. Det hittills under
femte huvudtiteln till ortopediska institutet utgående ordinarie anslaget å
8,250 kronor har därför ansetts böra med oförändrat belopp uppföras under
åttonde huvudtiteln och karolinska institutet samt med beteckningen: Undervisning
i medicinsk rörelsebehandling.
Det nu föreliggande förslaget är att betrakta som en konsekvens av ett
utav 1924 års riksdag i detta ämne fattat beslut. Riksdagen, som icke velat
motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag, har dock med hänsyn till den
pågående utredningen rörande gymnastiska centralinstitutet ansett sig böra
till närmare prövning anbefalla frågan, huruvida den av departementschefen
angivna anordningen för disposition av ifrågavarande anslag är den för
ändamålet mest lämpliga.
Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen i riksstaten
under åttonde huvudtiteln och avdelningen E. Universiteten, den medicinska
undervisningen in. m. samt rubriken: Karolinska mediko-kirurgiska institutet
uppfört ett ordinarie anslag å 8,250. kronor med titel: Undervisning i medicinsk
rörelsebehandling.
84:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen
till materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
10,800 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2 januari 1925
omförmälda ändamål.
85:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att dels för beredande
av arvoden å 3,000 kronor till en var av två biträdande lärare, en i
syfilidologi och en i syfilidologi och dermatologi, dock utan rätt för vederbörande
att å arvodet åtnjuta dyrtidstillägg, bevilja för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 6,000 kronor;
dels ock till inredning av en föreläsningssal i poliklinikbyggnaden å sjukhuset
S:t Göran bevilja för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 14,727 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag åsyftar att möjliggöra för undervisningen i syfilidologi
ett utnyttjande av det polikliniska materialet samt att åstadkomma
en mera tillfredsställande anordning av undervisningen i dermatologi. Efter
genomförande av Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle vid kliniken finnas
möjlighet att lämna undervisning årligen åt 150 ä 160 studerande i stället
för nu 90.
Riksdagen anser goda skäl föreligga för ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen
dels för beredande av arvoden å 3,000 kronor till en var av två biträdande
47
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
lärare, en i syfilidologi och en i syfilidologi och dermatologi, dock utan riitt
för vederbörande att å arvodet åtnjuta dyrtidstillägg, beviljat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 6,000 kronor;
dels ock till inredning av en föreläsningssal i poliklinikbyggnaden å sjukhuset
S:t Göran beviljat för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 14,727 kronor.
86:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till en
pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.
Enligt överenskommelse mellan styrelsen för ifrågavarande anstalt och
karolinska institutet utgår nu ett belopp av 900 kronor såsom ersättning
för de kostnader, vilka den pediatriska kliniken medför dels genom slitning
och rengöring av anstaltens lokaler och inventarier, dels genom nödvändigheten
att vid barnsjukhuset anställa en extra sköterska, vilken, jämte det
att hon tjänstgör å den medicinskt-pediatriska polikliniken, har till åliggande
att närvara vid kliniken och där hava tillsyn över de studerade sjukdomsfallen.
Nämnda belopp av 900 kronor har av riksdagen alltsedan år
1886 på extra stat årligen anvisats för ändamålet. Direktionen för anstalten
har nu såsom en förutsättning för avtalets fortbestånd framfört krav på en
förhöjning av ifrågavarande ersättning.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså anmäla, att riksdagen till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1925—1926 anvisat ett
extra anslag av 2,500 kronor.
87:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till materiell
m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska klinik för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,500 kronor.
I gällande stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet finnes uppfört
ett reservationsanslag å 2,500 kronor till materiell m. m. för institutets
medicinska klinik. Från och med år 1919 har till förstärkande av detta
anslag på extra stat anvisats ett årligt belopp av 3,500 kronor. Den nu
föreslagna förhöjningen av det extra anslaget är i huvudsak betingad av
genomförandet av den nya medicinska undervisningsplanen, varigenom antalet
vid kliniken tjänstgörande medicine kandidater ökats från 40 till 60.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till materiell m. m. för karolinska medikokirurgiska
institutets medicinska klinik för budgetåret 1925—1926 anvisat
ett extra reservationsanslag av 5,500 kronor.
88:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att till inköp av
mikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska klinik å
48 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
serafimerlasarettet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,290 kronor.
Riksdagen, som ej har något att erinra mot förslaget, får anmäla, att
riksdagen till inköp av mikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets
medicinska klinik å serafimerlasarettet för budgetåret 1925—1926 anvisat ett
extra reservationsanslag av 4,290 kronor.
89:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 till preparatskåp för karolinska mediko-kirurgiska institutets
histologiska institution anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1925—1926 till preparatskåp
för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska institution anvisat
ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor
A ordinarie stat för karolinska institutet finnes uppfört ett reservationsanslag
till underhåll och förökande av institutets bibliotek. Detta anslag
har alltsedan år 1914 utgått med ett belopp av 10,000 kronor. Från och
med år 1923 har dessutom för ändamålet anvisats ett extra anslag av 8,000
kronor för år, vilket nu av Eders Kungl. Maj:t föreslagits höjt till 10,000
kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för karolinska medikokirurgiska
institutets bibliotek för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.
91 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 30,000 kronor.
Anslaget utgår för budgetåret 1924—1925 med ett belopp av 28,000
kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen icke något att erinra och
har alltså för beredande av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 30,000 kronor.
92:o) Beträffande det ordinarie anslaget till tandläkarinstitutet kommer
riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
93:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
49
dels ett extra anslag av 40,187 kronor till täckande av brist i serafimerlasarettets
räkenskaper för budgetåret 1923—1924;
dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av ökade medel
för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1924—1925
och 1925—1926.
Under de senare åren har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande
av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.
Under åttonde huvudtiteln föreslog Eders Kungl. Maj:t 1921 års riksdag att
anvisa på tilläggsstat för år 1921 dels till täckande av den brist, som beräknades
hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper för år 1920 —
utöver av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade medel — ett belopp
av 145,000 kronor, dels ock till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper
för år 1921 ett belopp av 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte emellertid
det sistnämnda beloppet och anvisade för omförmälda ändamål respektive
145,000 och 345,000 kronor. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag medgav
1922 års riksdag, att uppkommande besparingar å anslagen på tilläggsstat för år
1921 till täckande av brister i räkenskaperna för åren 1920 och 1921 finge
användas till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1922
samt beviljade på tilläggsstat för år 1922 för sist angivna ändamål ytterligare
ett förslagsanslag, högst 165,000 kronor.
I anledning av en utav direktionen för lasarettet gjord framställning föreslog
Eders Kungl. Maj:t 1923 års riksdag att dels medgiva, att uppkommande
besparing å anslaget på tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i lasarettets
räkenskaper för sistnämnda år måtte få användas till täckande av motsedd
brist i samma räkenskaper för tiden 1 januari—30 juni 1923, dels ock
för budgetåret 1923—1924 till beredande av ökade medel till uppehållande
av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924
anvisa ett extra anslag av 189,000 kronor. Riksdagen, som icke hade något
att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i dess första del, fann emellertid
det för budgetåret 1923—1924 föreslagna förstärkningsanslaget vara för högt
beräknat. Med hänsyn till den fortgående prissänkningen — varvid riksdagen
allenast erinrade om sjunkande dyrtidstillägg — och under framhållande,
att all nödig sparsamhet jämväl vid detta sjukhus måste iakttagas,
fann riksdagen en nedsättning av det utav Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet
motiverad. Härjämte påpekade riksdagen, att de senaste årens förstärkningsanslag
visat sig vara från lasarettets sida för högt beräknade. För
budgetåret 1923—1924 anvisade riksdagen för ändamålet ett anslag av
150,000 kronor.
Det visade sig sedermera att ovannämnda för åren 1921 och 1922 anvisade
anslag, vilka i sin helhet av lasarettsdirektionen uttagits hos statskontoret
och stodo till direktionens förfogande, i den mån de ej redan förbrukats,
blevo mer än tillräckliga för sitt ändamål. I sin skrivelse den 31
augusti 1923 rörande ökade medel för uppehållande av lasarettets verksamBihang
till riksdagens protokoll 1925. 14 saml. Nr 8 A. 4
50
Riksdagens skrivelse Nr S A.
het under budgetåret 1924—1925 meddelade direktionen, att besparingarna
å de anslag, som enligt beslut av 1922 års riksdag stått till förfogande för
täckande av bristen för samma år uppginge till 177,069 kronor, av vilket
belopp direktionen beräknade, att omkring 86,000 kronor behövde tagas i
anspråk för gäldande av den under förra halvåret 1923 uppkomna bristen.
Sedan sistnämnda brist blivit täckt, skulle alltså återstå besparingar å i runt
tal 91,000 kronor. Efter erinran om att den för budgetåret 1924—1925
beräknade bristen kunde uppskattas till 141,800 kronor, hemställde direktionen
dels om medgivande att för täckande av ifrågavarande brist få disponera
nämnda besparing, dels ock om anvisande för budgetåret 1924—1925
av ett extra förstärkningsanslag av 50,000 kronor. Sedan vederbörlig utredning
givit vid handen, att den åberopade besparingen belöpte sig till 84,283
kronor, föreslog Eders Kungl. Maj:t 1924 års riksdag dels medgiva, att den till
nyssnämnda belopp uppgående besparingen å anslaget på tilläggsstat för år
1922 till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för sistnämnda
år måtte få användas till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper
för budgetåret 1924—1925, dels ock för budgetåret 1924—1925 till beredande
av ökade medel till uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet
under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000
kronor. Denna framställning blev av riksdagen bifallen.
Såsom nyss erinrats, hemställde Eders Kungl. Maj:t till 1923 års riksdag om
ett anslag av 189,000 kronor till ökade medel för lasarettets verksamhet under
budgetåret 1923—1924, men riksdagen fann detta belopp för högt beräknat
och anvisade för ändamålet ett anslag av 150,000 kronor. Departementschefen
meddelar nu, hurusom vid bokslutet för sistnämnda budgetår visat
sig, att den verkliga bristen uppgått till i avrundat krontal 190,187 kronor
och har Eders Kungl. Maj:t gjort framställning till riksdagen att för täckande
av denna brist anvisa ett extra anslag av 40,187 kronor.
Vad därefter beträffar behovet av ökade medel för budgetåret 1924—1925,
räknades, såsom nyss erinrats, vid uppgörande av statsregleringen för detta
budgetår med en brist av 141,800 kronor. Till densammas täckande fanns
disponibel en besparing av 84,283 kronor, varjämte riksdagen på Eders Kungl.
Majlts förslag anvisade ytterligare 50,000 kronor. Tillhopa fanns sålunda
tillgängligt ett belopp av 134,283 kronor. Departementschefen meddelar nu,
hurusom en förnyad beräkning givit vid handen, att bristen för budgetåret
1924—1925 bör uppskattas till 228,163 kronor samt finner det vara ägnat
att förvåna, att hänsyn redan vid den förra beräkningen icke togs till de
faktorer, vilka inverkat på beloppets ökande. Godtages den sista beräkningen
av bristens storlek, 228,163 kronor, skulle utöver ovanberörda redan disponibla
134,283 kronor erfordras ytterligare ett belopp av 93,880 kronor till
uppehållande av lasarettets verksamhet under budgetåret 1924—1925. För
nästföljande budgetår 1925—1926 beräknas bristen till i runt tal 216,000
kronor.
51
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Lasarettsdirektionen säger sig nu icke vilja hemställa om ytterligare medel till
täckande av bristen för budgetåret 1924—1925 utan anser frågan härom
böra anstå, tills större säkerhet vunnits om bristens storlek. Däremot begär
direktionen anslag till angivet belopp, 216,000 kronor, för täckande av den
brist, som motses för budgetåret 1925—1926.
Med hänsyn till den ovisshet, som synes vidlåda ifrågavarande beräkningar,
anser departementschefen lämpligast att nu tillstyrka anvisande av ett
anslag å 225,000 kronor, vilket anslag emellertid bör avse dels och i främsta
rummet bristen i räkenskaperna för budgetåret 1924—1925, dels därefter
den brist, som kan väntas uppkomma i räkenskaperna för budgetåret 1925
—1926. Slutligen framhåller departementschefen, att direktionen bör för ett
kommande år framlägga mera bestämda beräkningar och söka så tillse, att
de ökade utgifterna för lasarettets verksamhet falla på den statsregleringsperiod,
varunder desamma äro för lasarettets vidkommande erforderliga.
Riksdagen vill lika med departementschefen med styrka betona, att från
lasarettsledningens sida böra för ett kommande år mera tillförlitliga beräkningar
göras i avseende å lasarettets driftkostnader än vad nu visat sig vara
fallet. Desslikes vill riksdagen framhålla, att de ökade utgifterna för lasarettets
verksamhet böra falla på den statsregleringsperiod, varunder desamma
äro för lasarettets vidkommande erforderliga, och uttalar riksdagen tillika sin
förväntan, att det av Eders Kungl. Maj:t nu äskade beloppet, 225,000 kronor,
skall visa sig tillräckligt för tillgodoseende av de ökade kostnaderna för
lasarettets verksamhet under budgetåren 1924—1925 och 1925—1926. Urn
der uttalande härav och då riksdagen ej funnit anledning till erinran mot
Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt, har riksdagen ansett sig böra bifalla
vad Eders Kungl. Maj:t nu äskat, och får förty anmäla, att riksdagen för budgetåret
1925—1926 anvisat
dels ett extra anslag av 40,187 kronor till täckande av brist i serafimerlasarettets
räkenskaper för budgetåret 1923—1924;
dels och ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av ökade medel
för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1924—1925
och 1925—1926.
94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 98) föreslagit riksdagen att såsom extra
anslag för budgetåret 1925—1926 anvisa:
dels till täckande av en för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 uppkommen
brist i allmänna barnbördshusets i Stockholm räkenskaper ett belopp
av 17,376 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset
under budgetåret 1925—1926 ett belopp av 147,400 kronor.
Anslaget till uppehållande av verksamheten vid barnbördshuset är beräknat
i enlighet med grunder, som förelädes 1922 års riksdag. ;För inne
varande budgetår utgår anslaget med 117,0Q0 kronor. De ökade kostna
-
52
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
derna äro betingade av tillkomsten av den efter riksdagens medgivande
uppförda nya gynekologiska avdelningen och det därigenom utökade sängantalet.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen såsom extra anslag för budgetåret
1925—1926 anvisat
dels till täckande av en för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 uppkommen
brist i allmänna barnbördshusets i Stockholm räkenskaper ett belopp
av 17,376 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset
under budgetåret 1925—1926 ett belopp av 147,400 kronor.
95:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas enligt av vederbörande
departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt
meddelade bestämmelser.
96:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1925—1926 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt
av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser:
dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp
av 30,000 kronor,
dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.
97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till utgivande
i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar,
hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Anslag för ändamålet har av riksdagen anvisats för vart och ett av åren
1917—1922 samt för förra halvåret 1923. Anslagsbeloppet utgjorde senast
10,000 kronor för år räknat. För de senaste båda budgetåren har Eders
Kungl. Maj:t av statsfinansiella skäl icke ansett sig böra framlägga förslag
i ämnet för riksdagen.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till utgivande i tryck av vederbörligen
granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulte
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 53
terna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.
98:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, till arvoden å 100
kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell in. in., 25
kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av
universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.
99:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning för
opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande
universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår, för
budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
100:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 104) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag
till uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid
Paris universitet för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 2,000
kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.
101:o) I två yiom riksdagen väckta likalydande motioner, (1:56 och
II: 149) har hemställts, att riksdagen måtte å åttonde huvudtiteln för budgetåret
1925—1926 anvisa
dels ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor till resestipendier åt
^ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet och karolinska
mediko-kirurgiska institutet;
dels ock ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor till de s. k. riksstatens
resestipendier, d. v. s. resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare
vid universiteten i Uppsala och Lund.
Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:
Till resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet och karolinska
institutet anvisade riksdagen för vart och ett av åren 1906—1915 ett
extra anslag av 10,000 kronor. Då det ansågs, att det för år 1915 anvisade
anslaget icke borde under sistnämnda år tagas i anspråk för sitt ändamål,
medgav 1915 års riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
att anslaget finge för enahanda ändamål användas under år 1916.
Liknande medgivanden beträffande användningen av anslaget lämnades sedermera
av 1916 års riksdag för år 1917, av 1917 års riksdag för år 1918 och
av 1918 års riksdag för år 1919. På extra stat för år 1920 anvisade riksdagen
vidare för ändamålet ett anslag å likaledes 10,000 kronor samt på
extra stat för vartdera av åren 1921 och 1922 ett anslag å 20,000 kronor.
Sedan dess har av statsfinansiella skäl anslag för ändamålet icke anset
uppföras å riksstaten.
54
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Enligt den 31 december 1909 utfärdade bestämmelser i avseende å användningen
av ifrågavarande anslag skulle stipendium vid utrikes resa i
regel utgöra 550 kronor för stipendiat från universitetet i Uppsala eller karolinska
institutet samt 500 kronor för stipendiat från universitetet i Lund,
med skyldighet för stipendiat att vistas utrikes minst 30 dagar. Från och
med år 1919 ändrades dessa bestämmelser därhän, att stipendiets belopp
skulle — där ej i särskilt fall, såsom då fråga vore om bevistande av kortare
vetenskaplig kongress, studiebesök vid vetenskaplig institution eller
dylikt annorlunda bestämdes — vid utrikes resa utgöra 1,100 kronor för
stipendiat.från universitetet i Uppsala eller karolinska institutet samt 1,000
kronor för stipendiat från universitetet i Lund.
Upprepade gånger, senast i skrivelse den 11 augusti 1924, har kanslern
för rikets universitet gjort framställning om återuppförande å riksstaten av
nu ifrågavarande anslag. Såsom vi nyss antytt, torde orsaken till att kanslerns
äskanden härutinnan icke rönt beaktande vara att söka i den återhållsamhet
i avseende å statsutgifterna, som ansetts böra iakttagas vid uppgörandet av
de senaste årens statsregleringar.
Ett ytterligare uppskjutande av anvisande av medel till ett för den vetenskapliga
forskningen så betydelsefullt ändamål som det nu ifrågavarande
synes icke längre kunna försvaras. Anslagets indragning under de senare
åren bär pa ett kännbart sätt minskat möjligheten för universitetsprofessorerna
att företaga utländska studieresor. Lätt torde inses, hur nödvändigt
det är för eu vetenskapsidkare att någon gång under sin tjänstgöringstid
vid universitetet få tillfälle att i utlandet utföra en del forskningsarbeten,
att komma i beröring med inom hans vetenskapsgren ledande personer, att
få nya impulser och överhuvud knyta förbindelser med forskare i andra
land. Uppenbarligen hava också dessa omständigheter varit de, som från
början motiverat ett särskilt anslag till understödjande av dessa resor. Behovet
av ett internationellt vetenskapligt samarbete har under de senare
aren blivit med allt större styrka framhållet, och det måste betraktas såsom
en betydelsefull angelägenhet, att ett dylikt samarbete, vad vårt land beträffar,
icke förkväves av brist på de härför nödvändiga materiella förut*
sättningarna. Indragningen av dessa resestipendier var att se som en tillfällig
nöd fall såtgärd, betingad av de särskilda förhållandena, som rådde på
det ekonomiska området, då denna åtgärd vidtogs. EU fortsatt undanskjutande
av detta anslag kan näppeligen numera synas vara framtvunget av
den statsfinansiella situationen. Det må erinras, att i innevarande års statsverksproposition
aro för budgetåret 1925—1926 ifrågasatta anslag å sammanlagt
21,500 kronor till resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken, de kommunala mellanskolorna och privatläroverken.
De omständigheter, som föranlett ett återupptagande av dessa anslag,
föreligga delvis jämväl i fråga om ett återupplivande av anslaget till resestipendier
åt de ordinarie universitetslärarna. Med hänsyn till den betydelse,
vi tillmäta universitetslärarnas vetenskapliga utrikesresor, såväl till" forskningens
fromma som till gagn för den akademiska undervisningen, hava vi
ansett synnerligen starka skäl förefinnas att föreslå, att ett anslag för ändamålet
beviljas för budgetåret 1925—1926 till samma belopp, varmed detta
anslag senast utgick, eller alltså 20,000 kronor. Vi förutsätta, att anslaget
varder disponerat på enahanda sätt, som kommit till tillämpning i avseende
å det för detta ändamål senast beviljade anslaget.
55
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Mellan nu berörda reseanslag allenast bär avseende å ordinarie universitetslärare
in. 11. — d. v. s. professorer, prosektorer, laboratorer, observatörer
samt överbibliotekarier och förste bibliotekarier — bava sedan länge medel
varit tillgängliga för beredande av möjlighet till utrikes studieresor jämväl
för obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten, i främsta rummet docenterna.
Dessa stipendier bava plägat kallas riksstatens resestipendier och utgingo
alltsedan sin tillkomst från det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda anslag, vilket förut hade till rubrik: resestipendier samt läroböckers,
tidskrifters och lärda verks utgivande. Alltsedan år 1920 utgjorde
dessa stipendier till antalet fyra vid vartdera universitetet, nämligen ett
större å 3,000 kronor och tre mindre å vartdera 1,500 kronor. Vid 1923
års riksdag vidtogs den anordningen, att, då några resestipendier över huvud
icke ansågos böra utgå för budgetåret 1923 —1924, ifrågavarande medel utbrötos
ur förberörda anslag, vilket då erhöll en ändrad rubrik: till utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker. Sedan dess hava medel för nu senast
berörda stipendier icke varit tillgängliga. Indragningen av dessa stipendier
har för universitetens yngre vetenskapsidkare inneburit en synnerligen kännbar
nackdel. Riksstatens resestipendier hava fyllt ett viktigt behov genom
att erbjuda yngre vetenskapsmän tillfälle till forskningsresor, som varit av
den största betydelse för deras vetenskapliga utbildning. I stort sett gälla
i fråga om ett återupplivande av dessa stipendier samma skäl, som anförts
till förmån för de ordinarie universitetslärarnas stipendieresor. Det torde
till och med kunna sägas, att skälen för dessa stipendier äro mera vägande,
om man tager hänsjm till att studieresor av det slag, som härmed avses,
äro särskilt för en yngre vetenskapsmans utbildning och utveckling av i
många fall avgörande betydelse. Det är de yngre krafterna, som en gång
skola uppbära det vetenskapliga arbetet vid våra universitet, och omsorgen
om deras utbildning bör därför vara en angelägenhet, som endast i yttersta
nödfall får eftersättas. Universitetsmyndigheterna hava ock upprepade
gånger gjort framställning om återupptagande av dessa riksstatens resestipendier,
utan att deras äskanden rönt behörigt beaktande. Med hänsyn till
vikten av att sörja för en fullgod utbildning av universitetens yngre vetenskapsidkare
hava vi därför ansett oss böra föreslå, att anslag till dessa s. k. riksstatens
resestipendier uppföres å riksstaten för budgetåret 1925—1926. Det är
oss ingalunda obekant, att krav framkommit, understödda av kanslern, att resestipendier
av ifrågavarande slag även stode till disposition för obefordrade
vetenskapsidkare vid karolinska institutet. Vi hava dock icke funnit
skäligt tillstyrka en dylik utvidgning av dessa stipendier, hur befogad den
än i sak kan vara, utan vilja inskränka oss till att förorda ett återupplivande
av dessa stipendier i dess förutvarande omfattning. Det synes höra
ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av föreliggande omständigheter
föreslå en sådan anordning, varigenom även karolinska institutets
docenter bliva delaktiga av denna förmån. Det för riksstatens resestipendier
erforderliga anslaget belöper sig till 15,000 kronor. I avseende å detta anslags
disposition torde böra gälla enahanda bestämmelser, som förut tillämpats
i fråga om dessa stipendier.
Enligt riksdagens mening torde ett ytterligare uppskov med anvisande av
medel till ifrågavarande resestipendier vara förenat med sådana för universitetslärarna
påtagliga olägenheter, att dessa ingalunda uppvägas av den
besparing . för statsverket, som härigenom vinnes. Riksdagen, som delar
56
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
den i motionerna framhållna uppfattning om betydelsen av dessa stipendier,
har funnit övertygande skäl förefinnas för ett återuppförande i riksstaten
av härför erforderliga medel och har förty, med bifall till ovanberörda motioner,
för budgetåret 1925—1926 anvisat såsom extra reservationsanslag
dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av
20,000 kronor;
dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten
i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.
102:o) Beträffande det ordinarie anslaget till avlöning åt chefen för rasbiologiska
institutet kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
103:o) Eders Kung], Maj:t har (punkt 106) föreslagit riksdagen att dels
till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor, att
disponeras enligt av Eders Kungl. Maj.t fastställda grunder,
dels ock till påbörjande av tryckningen av rasbiologiska institutets arbete
»Anthropologia Suecica» för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att likaledes disponeras enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
Till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet har riksdagen
för budgetåret 1924—1925 anvisat ett belopp av 55,000 kronor, och
föreligger nu förslag om anvisande av enahanda belopp jämväl för budgetåret
1925—1926. Till utgivande av institutets arbete »Anthropologia Suecica»
har institutets styrelse begärt ett anslag av 22,000 kronor, men har departementschefen
inskränkt sig till att förorda endast en del av det begärda anslaget
för påbörjande av ifrågavarande publicering. Eders Kung]. Maj:t
föreslår i anslutning härtill för ändamålet ett belopp av 10,000 kronor.
Riksdagen anser sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och
får följaktligen anmäla, att riksdagen
dels till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för
budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor,
att disponeras enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder,
dels ock till påbörjande av tryckningen av rasbiologiska institutets arbete
»Anthropologia Suecica» för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att likaledes disponeras enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
104:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökade medel under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 för vissa i
farmaceutiska institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier
m. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll m. m., anisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 14,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 57
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag
av 14,000 kronor. Den begärda anslagsökningen är i huvudsak och
närmast avsedd att bereda ersättning till bestridande av portvaktsgöromålen
vid institutet.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen för beredande av ökade medel under
tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 för vissa i farmaceutiska institutets stat
upptagna ändamål, nämligen till materialier m. m., till uppvärmning m. m.
och till egendomens underhåll m. m., anvisat för budgetåret 1925 1926
ett extra anslag av 14,500 kronor.
Tekniska högskolan m. m.
105:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att öka
arvodet för en var av de i staten för tekniska högskolan uppförda två
portvakterna med 350 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till
tekniska högskolan: Avlöningar, nu 362,750 kronor, med 700 kronor till
363,450 kronor.
Mot vad Eders Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit, har riksdagen
icke funnit något att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat arvodet för eu var av
de i staten för tekniska högskolan uppförda två portvakterna med 350
kronor samt förty höjt det ordinarie anslaget till tekniska högskolan: Avlöningar,
nu 362,750 kronor, med 700 kronor till 363,450 kronor.
106:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels medgivit, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 må, utöver tillfällig
löneförbättring, till professor vid tekniska högskolan utgå provisoriskt lönetillägg
med 900 kronor, därest vederbörande äger intill tio sådana tjänstår,
som berättiga till åtnjutande av ålderstillägg, samt med 1,740 kronor,
därest vederbörande äger tio eller flera dylika tjänstår;
skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg 2/s anses motsvara lön
och 1/s tjänstgöringspenningar och skolande i tillämpliga delar gälla de beBtämmelser,
som må komma att utfärdas ifråga om tillfällig löneförbättring
för budgetåret 1925—1926 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen
;
dels ock för detta ändamål för b tidgetåret 1925—1926 under åttonde
huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
107:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen att anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 35,850 kronor att till nedan
angivna ändamål utgå med högst följande belopp:
Teknisk»
högskolan
m. m.
58 till |
arvode åt en |
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. speciallärare i teknisk kemi......... . |
kronor 1,200: — |
|
» |
1 » » |
» i bokföring............ |
» |
750: — |
* |
» » » |
» i elektroteknik.......... |
» |
4,000: — |
» |
» » » |
» i skogsskötsel........... |
* |
1,000: — |
1 |
» » » |
» i fotografi............. |
» |
1,000: — |
» |
höjning av arvodet åt specialläraren i geologi ...... |
» |
50l): — |
|
»- |
arvode åt en |
speciallärare i läran om verktygsmaskiner |
» |
5,000: — |
» |
arvode åt en |
speciallärare i läran om kemiskt-tekniska |
* |
2,500: — |
y |
ersättning åt specialläraren i gruvmätning för sommar-övningar ............ |
900: — |
||
> |
arvode åt eu |
speciallärare i läran om maskinelement . |
» |
4,000: — |
» |
» i flygteknik............ |
» |
3,000: — |
|
» |
» » » |
» i läran om värmemotorer . . |
» |
3,600: — |
* |
» » » |
» i pappersteknik.......... |
» |
2,400: — |
» |
» » » |
laborator i elektroteknik....... |
» |
6,000: — |
För budgetåret 1924—1925 utgår för ändamålet ett extra anslag av
27,450 kronor. Nu föreslås anvisande av medel till två nya speciallärarbefattningar,
nämligen en speciallärare i pappersteknik samt en laborator i
elektroteknik.
Riksdagen, som funnit skäl tala för bifall till Eders Kungl. Majrts förslag
i fråga om de nya lärarbefattningarna, får anmäla, att riksdagen anvisat
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 35,850 kronor att till nedan
angivna ändamål utgå med högst följande belopp:
till |
arvode åt |
en |
speciallärare |
i teknisk kemi.......... |
kronor 1,200 |
— |
|
» |
» » |
» |
i bokföring............ |
» |
750 |
— |
|
» |
» |
i elektroteknik.......... |
4,000 |
-- |
|||
» » |
i skogsskötsel........... |
» |
1,000 |
— |
|||
1» » |
» |
)► |
i fotografi............. |
» |
1,000 |
—r |
|
höjning av arvodet åt specialläraren i geologi. . |
» |
500 |
—- |
||||
1 |
arvode åt |
en |
speciallärare |
i läran om verktygsmaskiner |
5,000 |
— |
arvode åt en speciallärare i läran om kemiskt-tekniska
apparater................................
» ersättning åt specialläraren i gruvmätning för sommarövningar
...............................
» arvode åt en speciallärare i läran om maskinelement .
» arvode åt en speciallärare i flygteknik............
* arvode åt en speciallärare i läran ''om värmemotorer . .
» arvode åt en speciallärare i pappersteknik.........
* arvode åt en laborator i elektroteknik.........
2,500: —
900: —
4f000: —
3,000: —
3,600: —
2,400: —
6,000: —
108:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att till de av
departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda fyllnadsarvoden samt
59
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
avlöning åt av departementschefen dersammastädes angiven vaktbetjäning
m. m. vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 24,400 kronor.
Anslag till bär ifrågavarande ändamål utgår för löpande budgetår med
22,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av arvodena
till två portvakter från 300 till 1,000 kronor samt höjning av medel avsedda
för ökade bokbindningskostnader från 2,310 till 4,010 kronor.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
den 2 januari 1925 omförinälda fyllnadsarvoden samt avlöning
åt av departementschefen därsammastädes angiven vaktbetjäning m. m. vid
tekniska högskolan anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
24,400 kronor.
109:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tillfälliga lärarbiträden
och assistenter vid tekniska högskolan anvisat för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 25,000 kronor.
110:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan anvisat för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t
fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Eders Kungl.
Maj;t finner skäligt bestämma.
lll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att till
nyanskaffning av apparater och instrument för institutionernas vid tekniska
högskolan laboratorier samt till inredning och utrustning av ett röntgenlaboratorium
därstädes anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor, att användas på sätt Eders Kungl. Maj:t
finner skäligt bestämma.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla'' Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till nyanskaffning av apparater och instrument
för institutionernas vid tekniska högskolan laboratorier samt till inredning
och utrustning av ett röntgenlaboratorium därstädes anvisat för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor, att
användas på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av ökade medel för tekniska högskolan till diverse utgifter för bränsle, lyshållning
in. in. anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 180,000
kronor.
Skolöver
styrelsen.
60 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
113:o) Eders Kung!. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1925 1926 anvisa såsom särskilda extra anslag:
dels till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska,
institut ett belopp av 32,000 kronor,
dels ock till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma institut ett
belopp av 16,000 kronor.
För löpande budgetår utgår det förra anslaget med 34,000 kronor och
det senare med samma belopp, som nu begäres.
Riksdagen har för budgetåret 1925—1926 anvisat såsom särskilda extra
anslag:
dels till uppvärmning, belysning och diverse utgifter-vid Chalmers tekniska
institut ett belopp av 32,000 kronor,
dels ock till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma institut ett
belopp av 16,000 kronor.
Skolöverstyrelsen.
114:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i skolöverstyrelsen på föl
-
jande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 generaldirektör.....................A 3
14 ledamöter........................B 30
1 förste bibliotekskonsulent.............B 26
1 sekreterare å folkskolavdelningen.......B 26
2 sekreterare........................B 24
1 andre bibliotekskonsulent.............B21
5 notarier..........................B21
1 registrator och aktuarie.............. B21
2 kansliskrivare .....................Bil
1 förste expeditionsvakt................B 7
5 förste kanslibiträden.................B 7
3 expeditionsvakter...................B 5
6 kanslibiträden.....................B 4
Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.
1 chef • • ''.........................B 30
1 förste aktuarie.....................B 24
2 aktuarier.......... ..............B 21
2 kansliskrivare......................Bil
3 förste kanslibiträden.................B 7
1 expeditionsvakt....................B 5
5 kansli biträden ..................... B 4
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 61
dels godkänna följande stat för skolöverstyrelsen att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 386,500: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 16,000; —
Arvoden k 500 kronor till tre avdelningschefer....... » 1,500: —
Arvode till en konsulent och särskild föredragande för
ärenden angående husligt arbete................ » 6,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. . . » 52,900: —
''Skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader
................................... » 70,000: —
Summa kronor 532,900: —
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen,
nu 522,400 kronor, med 10,500 kronor till 532,900 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär till eu början uppflyttning
till löneklassen B 26 av förste bibliotekskonsulenten inom skolöverstyrelsen.
Utskottet har häremot intet att erinra.
Vidare föreslår Eders Kungl. Maj:t en uppflyttning av en utav skolöverstyrelsens
tre sekreterartjänster, nämligen befattningen som sekreterare å folkskolavdelningen,
till lönegraden B 26.
Redan under år 1921 hemställde skolöverstyrelsen, att sekreterareänsterna
hos styrelsen måtte hänföras till lönegraden B 16 (= B 26), därvid styrelsen
såsom skäl härför huvudsakligen åberopade ämbetsverkets behov av administra
ti vt-juridisk insikt och erfarenhet ävensom det förhållandet, att sekreterarna
i avsevärd utsträckning måste tagas i anspråk för mera självständig
handläggning och föredragning av vissa ärenden. I sitt över skolöverstyrelsens
upprepade framställningar i samma ämne avgivna utlåtande framhöll
allmänna civilförvaltningens lönenämnd betydelsen av att den administrativt-juridiska
sakkunskapen bleve på ett nöjaktigt sätt representerat inom
styrelsen, men höll lönenämnden före, att denna sakkunskap, såsom tidigare
varit ifrågasatt och såsom fallet vore inom byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen,
borde bliva företrädd av en tjänsteman i ledamots ställning. Då
— säger lönenämnden — genom en dylik ändrad organisation jämväl skulle
vinnas, att innehavarna av de nuvarande ledamotsbefattningarna — undervisningsråden
— bleve mindre betungade med uppgifter, som måste anses
ligga vid sidan av deras egentliga ämbetsområden, skulle det kunna ifrågasättas,
huruvida icke, i sammanhang med en sådan organisationsförändring,
antalet av de till fjorton nu uppgående ledamotsbefattningarna skulle kunna
något minskas; en utredning i nu angivna syfte syntes lönenämnden påkallad.
Vid dessa förhållanden ansåg sig lönenämnden icke böra tillstyrka
en uppflyttning i lönegrad av de ifrågavarande sekreterarbefattningarna.
I sitt över lönenämndens förslag avgivna yttrande vidhöll skolöverstyrelsen
62
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
sin förut hävdade uppfattning beträffande sekreterartjänsterna och hemställde
alternativt, att, därest utredningen rörande organisatorisk förändring inom
styrelsen lade hinder i vägen för den ifrågasatta uppflyttningen av sekreterartjänsterna,
personliga lönetillägg måtte beviljas dessas innehavare eller
å övergångsstat avlöning måtte beredas dem enligt lönegraden B 26.
Sedan lönenämnden anbefallts att utan hänsyn till ifrågasatt ändring av
skolöverstyrelsens organisation avgiva utlåtande angående uppflyttning i lönegrad
av de tjänster, varom nu är fråga, föreslog lönenämnden sedermera
på anförda skäl till dylik uppflyttning en av dessa sekreterare, nämligen
sekreteraren å styrelsens folkskolavdeluing. I anledning av detta förslag,
förnyade skolöverstyrelsen sin förut gjorda framställning, att samtliga sekreterartjänster
måtte uppflyttas till lönegraden B 26. Departementschefen har
nu anslutit sig till lönenämndens senaste förslag.
Det behov, som skolöverstyrelsen otvivelaktigt äger av juridisk-administrativ
sakkunskap, varder enligt riksdagens mening icke genom det föreliggande förslaget
på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett. Med hänsyn tagen till ämbetsverkets
intressen i detta hänseende kan riksdagen sålunda ej finna det nu
gjorda förslaget tillfredsställande.
Riksdagen har ej kunnat underlåta att i detta sammanhang beröra den
sedan länge väckta och genom lönenämndens berörda yttrande ånyo aktuell
vordna frågan om ett effektivare tillgodoseende av överstyrelsens behov av
juridisk sakkunskap än vad genom ifrågavarande sekreterartjänster tilläventyrs
kan ske. I detta hänseende torde förtjäna erinras om följande. Frågan om
anställande inom överstyrelsen av ett kvalificerat juridiskt biträde upptogs
redan av folkundervisningskommittén, som i sitt betänkande och förslag
rörande undervisningsväsendets centrala ledning föreslog, att ett belopp av
4,000 kronor skulle ställas till den föreslagna skolöverstyrelsens förfogande
för biträde vid handläggningen av sådana juridiska ärenden, för vilkas behandling
erforderlig sakkunskap inom överstyrelsen ej förefunnes. Kommittén
åberopade till stöd för detta förslag de erfarenheter, som vunnits inom
läroverksöverstyrelsen, samt erinrade, hurusom under överstyrelsens handläggning
folie en del ärenden av ganska utpräglat juridisk natur, nämligen
vissa disciplinmål, frågor av ekonomisk art såsom angående kommuns byggnadsskyldighet,
tolkning och tillämpning av donationsurkunder och dylikt
ävensom ärenden rörande lärares löne- och pensionsförhållanden m. m.
Utredningen av vissa utav dessa ärenden borde enligt kommitténs mening
kunna överlåtas åt tjänstemän inom överstyrelsens kansli, men därutöver
skulle givetvis ej sällan förekomma juridiska frågor av en så pass invecklad
beskaffenhet, att de såväl för sin utredning som sin föredragning fordrade
en speciell sakkunskap, vilken ej alltid kunde anses förefinnas inom överstyrelsen.
Det av kommittén sålunda framförda förslaget upptogs ej av Eders
Kungl. Maj:t i framställningen till 1913 års riksdag, därvid föredragande
63
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
departementschefen gav uttryck åt den uppfattningen, att någon tids erfarenhet
i detta hänseende först borde vinnas.
I sitt år 1918 avgivna yttrande rörande undervisningsväsendets centrala
ledning uttalade sig folkskolöverstyrelsen jämväl rörande de arbetskrafter i
övrigt, som bleve erforderliga inom den utvidgade skolöverstyrelsen. Härvid
framhöll överstyrelsen först, att det syntes överstyrelsen otvivelaktigt, att
frågan om beredande av tillgång för skolöverstyrelsen till mera kvalificerad
juridisk och administrativ sakkunskap inom kort trängde till en lösning.
Huruvida lämpligaste utvägen härför vore anställandet av eu ledamot med
utbildning i berörda hänseende eller annan anordning, ansåge sig överstyrelsen
för det dåvarande icke kunna avgöra och ville därför icke
heller framställa något yrkande i förevarande hänseende. Ett direkt yrkande
framkom från skolöverstyrelsen år 1919, därvid överstyrelsen framhöll,
att det förhandenvarande behovet bäst borde tillgodoses på det sätt,
att dels inom överstyrelsen anställdes en juridiskt och administrativt utbildad
befattningshavare av högre tjänstegrad, dels åt överstyrelsen anvisades
ett anslag för anlitande i förekommande fall av biträde utav personer
med särskild erfarenhet i fråga om författningsarbete. Vad beträffade
avlöningsförmåner och tjänstegrad för den befattningshavare, som borde
anställas inom överstyrelsen, ansågs det tvivelsutan ur olika synpunkter vara
lämpligast, att han finge byråchefs avlöning och bleve ledamot i ämbetsverket.
Vidkommande beloppet av det arvode, som kunde erfordras för
juridiskt biträde, ansåg sig överstyrelsen, med hänsyn såväl till det arbete,
som kunde tänkas ifrågakomma, som ock de arvodeu, som i andra liknande
fall beviljats, icke kunna föreslå lägre belopp än 5,000 kronor.
Någon framställning i berörda hänseenden blev icke framlagd för 1920
års riksdag.
Riksdagen har för sin del icke kunnat undgå finna, att ett tillgodoseende
av överstyrelsens behov av juridisk-administrativ sakkunskap skulle i väsentlig
grad bidraga till att förenkla och underlätta överstyrelsens arbetsuppgifter.''
Huruvida detta bör ske genom anställande inom ämbetsverket av en härför
avsedd befattningshavare i ledamots ställning eller förmedelst anvisande av
ett särskilt anslag att av överstyrelsen efter förefallande behov användas,
därom är riksdagen nu icke i tillfälle att bestämt uttala sig. En närmare
utredning särskilt i avseende å sistnämnda utväg, som synes riksdagen mest
tilltalande, vore givetvis önskvärd. I avvaktan på en dylik utredning och då
riksdagen, såsom ovan antytts, ej kan finna, att det föreliggande förslaget är
ägnat att effektivt tillgodose överstyrelsens behov i förevarande avseende, har
riksdagen ej kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppflyttande till
lönegraden B 26 av sekreteraren å överstyrelsens folkskolavdelning. Ifrågavarande
sekreterare bör därför bibehållas i nuvarande löneställning, d. v. s.
efter den nya löneplanen i lönegraden B 24.
I anledning såväl härav som av riksdagens beslut rörande de kvinnliga
64
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
befattningshavarnas avlöningsförhållanden har erforderlig jämkning vidtagits
i vederbörande anslagsbelopp, ävensom viss ändring i benämningen av kanslibiträden
och förste kanslibiträden.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag,
dels bestämt antalet ordinarie befattningar i skolöverstyrelsen på följande sätt:
Befattning. . Lönegrad.
1 generaldirektör.......................... A 3
14 ledamöter............................. B 30
1 förste bibliotekskonsulent................. B 26
3 sekreterare............................ B 24
1 andre bibliotekskonsulent................. B 21
5 notarier.............................. B21
1 registrator och aktuarie................... B 21
2 kansliskrivare.......................... Bil
1 förste expeditionsvakt.................... B 7
5 kanslibiträden.......................... B 7
3 expeditionsvakter....................... B 5
6 kontorsbiträden ........................ B 4
Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.
1 chef................................. B 30
1 förste aktuarie......................... B 24
2 aktuarier............................. B 21
2 kansliskrivare........... Bil
3 kanslibiträden.......................... B 7
1 expeditionsvakt......................... B 5
5 kontorsbiträden.......................... B 4
dels godkänt följande stat för skolöverstyrelsen att tilllämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 381,700: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 16,000: —
Arvoden å 500 kronor till tre avdelningschefer....... » 1,500: —
Arvode till en konsulent och särskild föredragande för
ärenden angående husligt arbete................ > 6,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. . . » 52,900: —
Skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader
.............................. > 70,000: -
Summa kronor 528,100: —
dels ock höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen,
nu 522,400 kronor, med 5,700 kronor till 528,100 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr ti A. 65
115:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 6,500 kronor.
116:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt
byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 4,800 kronor.
117:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
121) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för
bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för bud.
getåret 1925—1926 ett extra anslag av 1,800 kronor.
118:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förhyrande
av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen för tiden 1 oktober 1925—30 september
1926 anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 57,300 kronor.
De allmänna läroverken m. m.
119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen
dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor
för eldaren;
dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag å 60,160 kronor.
För löpande budgetår utgår förevarande anslag med ett belopp av 58,860
kronor. Den nu ifrågasatta ökningen är beroende därpå, att den i anslaget
ingående anslagsposten till uppehållande av hushållsskolans verksamhet
samt upprätthållande av den vid skolan anordnade kursen för utbildande
av husmödrar föreslagits höjd från 27,000 kronor till 28,300 kronor i syfte
att möjliggöra förhöjningar av åtskilliga lärararvoden.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
har alltså
dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor
för eldaren;
dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag å 60,160 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 8 A.
De allmänna
läroverken
m. m.
5
66 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
120:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) har riksdagen
dels,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden åt
timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 21,000 kronor;
dels ock medgivit, att ur berörda anslag må utgå medel till avlönande av
vikarie för vaktmästaren vid högre lärarinneseminariet såväl under semester
å femton dagar årligen som under förfall på grund av sjukdom.
121:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen medgiva, att
från och med den 1 juli 1925 tills vidare och intill dess Eders Kungl. Maja
annorlunda bestämmer, den hyresersättning, som tillkommer rektor vid högre
lärarinneseminariet, därest fri bostad ej åtnjutes, må utgå med 3,500 kronor
för år räknat.
Hyresersättningen utgår för närvarande med 3,000 kronor för år räknat.
I statsrådsprotokollet upplyses, att rektorerna vid de högre allmänna läroverken
i Stockholm, vilka i övrigt beträffande löneförmåner vore i det hela
jämställda med rektor vid högre lärarinneseminariet, uppbära i hyresersättning
av Stockholms stad ett årligt belopp av 3,700 kronor, samt att den nu
ifrågasatta förhöjningen kan bestridas med de vid normalskolan inflytande
inskrivnings- och terminsavgifterna.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen medgivit, att, från och med den 1 juli 1925
tills vidare och intill dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer, den
hyresersättning, som tillkommer rektor vid högre lärarinneseminariet, därest
fri bostad ej åtnjutes, må utgå med 3,500 kronor för år räknat.
122:o) I fråga om ordinarie anslag till de allmänna läroverken kommer
riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
123:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 66,900 kronor.
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag
av 64,400 kronor. Den nu föreslagna höjningen är föranledd av behovet
av ökat antal veckotimmar i teckning.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare vid
de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 66,900 kronor.
124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen att dels
medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må, där särskilda förhållanden sådant på
-
Riksdagens .skrivelse Nr 8 A. 67
kalla, kunna lurordna, att gymnastiklärare vid allmänt läroverk erhåller ersättning
för intill 34 veckotimmars undervisning,
dels ock (ill extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 21,100 kronor.
I samband härmed bär riksdagen till behandling förohaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner (I: 106 och II: 142), däri hemställts, att
riksdagen med höjning av det av Eders Kungl. Maj:t under förevarande
punkt upptagna beloppet måtte bevilja ett extra anslag till extra arvoden
åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1925 1926
av 41,580 kronor.
Till stöd för detta yrkande har motionärerna anfört följande:
»Under rubriken extra arvoden åt gymnastiklärare återfinnes i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln: De allmänna läroverken in. m. en utredning,
som ger vid handen, att undervisningen i gymnastik vid vissa av de
allmänna läroverken bedrives under synnerligen ogynnsamma förhållanden,
beroende på att det extra anslaget till ökat antal undervisningstiminar icke
under årens lopp höjts i den utsträckning, som ökat lärjungeantal och kraven
på en tidsenlig undervisning motivera. Av den av kungl. skolöverstyrelsen
verkställda undersökningen framgår, att verkliga behovet i extra undervisningstimmar
i gymnastik för närvarande utgör 450 stycken, om medeltalet
lärjungar i varje avdelning sättes till högst 80.
Kungl. skolöverstyrelsen och departementschefen hava i sina yttranden
beträffande detta anslag med skärpa framhållit nödvändigheten av detta anslags
ökande. Enligt vad vi hava oss bekant har också gymnastikundervisningen
vid vissa större läroverk måst bedrivas under former, som näppeligen
låta sig förenas med den vikt för ungdomens uppfostran, som numera
allmänt tillerkännes den fysiska utbildningen. På grund av omständigheter,
som refereras i kungl. skolöverstyrelsens och departementschefens yttranden,
hava gymnastikavdelningarna vid flera läroverk vuxit till den grad, att läroverkens
rektorer genom upprepade framställningar måst anhålla om avdelningarnas
uppdelning. Då dessa framställningar av brist på medel icke
kunnat bifallas av kungl. skolöverstyrelsen, hava flera gymnastiklärare, som
icke ansett sig kunna på ett tillfredsställande sätt meddela dem åliggande
undervisning med dylika stora avdelningar, trots detta anhållit att få uppdela
avdelningarna på mindre dylika. Utan att erhålla någon som helst ersättning
hava sålunda flera gymnastiklärare åtagit sig den ökade undervisningstid,
som behövts för att''uppdela de största avdelningarna. Detta förhållande
har nu vid vissa läroverk ägt rum ända upp till 3 år, utan att
dessa gymnastiklärare erhållit avlöning för den tjänstgöring de åtagit sig för
att över huvud taget kunna meddela nöjaktig undervisning. Detta har nu
skett i en sådan omfattning, att'' vid t. ex. 3 av Göteborgs 4 läroverk gymnastiklärarna
åtagit sig denna oavlönade tjänstgöring. Som ett annat exempel
på till vilken bristningspunkt dessa förhållanden nu hunnit kan nämnas,
att vid ett av de största läroverken, vars rektor år efter år utan resultat
gjort framställning om ökning av anslaget för uppdelning av de största
gymnastikavdelningarna, vederbörande skolläkare av rektor lått uppmaning
att befria så många elever som möjligt från gymnastikundervisningen, enär
de annars inte ens längre kunde rymmas i gymnastiksalen.
Dessa exempel, som lätt skulle kunna utökas, visa tydligt, att detta anslag
68
Riksdagens skrivelse Nr 8 .4.
alltför länge fått sakna den höjning, som till och med nödtorftigt tillgodoseende
av gymnastikundervisningen bort betinga. De visa också, att det
stora behov av ökning av antalet gymnastikavdelningar, som av kungl. skolöverstyrelsen
påvisats, redan nu blivit längre obeaktat än vad som varit förenligt
med tillbörliga krav på gymnastikundervisningens rationella ordnande
vid ett flertal läroverk.
Departementschefen, som instämt med kungl. skolöverstyrelsen däruti, att
han ansett en ökning av anslaget synnerligen nödvändig, har av ekonomiska
skäl tvekat tillstyrka mer än en de! av den ökning kungl. skolöverstyrelsen
påvisat som önskvärd. Då hela det belopp, som utöver nu utgående extra
anslag å 13,500 kronor erfordras för att fylla av kungl. skolöverstyrelsen
påvisat behov, efter en beräkning av 135 kronor pr veckotimme icke uppgår
till mer än 28,080 kronor (280x135), anse vi, att detta belopp icke bör
stå i vägen, när det gäller att därigenom kunna organisera gymnastikundervisningen
vid läroverken, på ett sätt, som i någon mån kan sägas i detta
hänseende svara mot förhållandena vid övriga skolformer i vårt land.
Då ifrågavarande anslag ur budgetsynpukt icke kan spela någon alltför
betydande roll men däremot är av synnerligen stor vikt för ungdomens
fysiska fostran vid de allmänna läroverken, få vi med stöd av vad vi här
ovan anfört hemställa,---.»
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början eu sådan ändring i nu gällande
bestämmelser för omfattningen av gymnastiklärarnas tjänstgöring, att
maximigränsen flyttas något uppåt — till 34 veckotimmar i stället för, så
som nu är fallet 32 veckotimmar. Riksdagen har häremot intet att erinra.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t äskat ökade medel för anordnande av gymna
stikundervisning. I detta hänseende hade skolöverstyrelsen — under framhållande
av nödvändigheten att uppdela lärjungarna i mindre gymnastikavdelningar
och med utgångspunkt av ett medeltal av högst 80 lärjungar i
varje avdelning — beräknat den erforderliga ökningen till 208 timmar.
Emellertid både överstyrelsen föreslagit en fördelning av denna ökning på
flera år samt för läsåret 1925—1926 ifrågasatt, att antalet extra timmar
måtte ökas med 72, motsvarande 18 nya gymnastikavdelningar. Hela antalet
extra undervisningstimmar skulle därigenom för sagda läsår uppgå till
314, och med en beräkning av 135 kronor för timme skulle kostnaden belöpa
sig till i runt tal 42,400 kronor. Då det ordinarie anslaget utgjorde
20,000 kronor, erfordrades å extra stat ett anslag å 22,400 kronor, innebärande
en ökning med 8,900 kronor utöver det för innevarande budgetår
för ändamålet utgående extra anslaget.
Departementschefen åter har stannat vid eu beräknad ökning av 60 timmar,
motsvarande 15 nya gymnastikavdelningar. Då han härvid utgår från
ett medelpris av 136 kronor för timme, skulle för 302 timmar erfordras
41,072 kronor eller alltså ett extra anslag av i runt tal 21,100 kronor.
I motionerna utgår man från den av skolöverstyrelsen såsom erforderlig beräknade
ökningen av 208 timmar. Med ett pris av 135 kronor för timme skulle
detta betinga en kostnadsökning av 28,080 kronor och totalkostnaderna för
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
i;y
extra undervisningstimmar skulle sålunda med inräknande av det för löpande
budgetår utgående extra anslaget å 13,500 kronor uppgå till 41,580 kronor.
Enligt riksdagens mening föreligger i de i ämnet väckta motionerna ett
synnerligen behjärtans värt krav. Riksdagen anser det vara för läroverksungdomens
fysiska fostran av stor betydelse, att medeltalet lärjungar i gymna
stikavdelningarna sänkes, och har skänkt sitt stöd åt den uppfattning, som
i berörda motioner kommit till uttryck. Emellertid håller riksdagen före, att
man av ekonomiska hänsyn bör framgå med en viss varsamhet, och har ansett,
att den i motionerna äskade ökningen med 208 timmar bör fördelas på två
år, vadan man följaktligen för budgetåret 1925—1926 skulle räkna med en
ökning av 104 timmar. Med ett medelpris av 135 kronor för timme skulle
alltså kostnadsökningen bliva 14,040 kronor och, om man härtill lägger nu
utgående extra anslag å 13,500 kronor, totalbeloppet av det extra anslag,
riksdagen för ändamålet beviljat, uppgå till 27,540 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag medgivit, att Eders Kungl.
Maj:t må, där särskilda förhållanden sådant påkalla, kunna förordna, att
gymnastiklärare vid allmänt läroverk erhåller ersättning för intill 34 veckotimmars
undervisning,
dels ock med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda
motioner till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 27,540 kronor.
125:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 4,400 kronor.
Den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
anslagsposten till extra arvoden åt musiklärare utgör 5,000 kronor.
För samma ändamål utgår å extra stat för löpande budgetår ett anslag av
3,265 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag avser att möjliggöra en utökning
av timantalet för ifrågavarande ämne.
Riksdagen, som anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla,
att riksdagen till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 4,400 kronor.
126:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 131) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag å 2,850 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär eu sänkning av ifrågavarande anslag med
450 kronor från 3,300 kronor, med vilket belopp detsamma för innevarande
budgetår utgår.
Riksdagen har till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
statens samskolor anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag å 2,850
kronor.
70
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
127:o) I fråga om det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig
slöjd vid de allmänna läroverken kommer riksdagen att framdeles anmäla
sitt beslut.
128:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att till arvoden
åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär bibehållande av nu gällande ersättningsgrunder
för skolläkare, enligt vilka utgår dels arvode å 500 kronor vid högre
allmänt läroverk och 300 kronor vid realskola, dels ock ersättning efter 2
kronor för varje under höstterminen närvarande lärjunge. Anslaget för
ändamålet utgår för löpande budgetår med 59,000 kronor. Höjningen med
1,000 kronor är betingad av ökat lärjungeantal. Skölöverstyrelsen hade för
budgetåret 1925—1926 föreslagit en beräkning av nämnda ersättning efter
3 kronor för varje lärjunge, men departementschefen har med hänsyn till
nödvändigheten att begränsa statsutgifterna ifrågasatt bibehållande av nu
gällande grunder.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj ds förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat
för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.
129:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för upprätthållande
under läsåret 1925—1926 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs
för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 15,500 kronor.
130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att för anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de
allmänna läroverken med flera läroanstalter anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 7,000 kronor.
Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 5,000 kronor. Höjningen
avser att bereda ersättning med högst 3,500 kronor för läsår för vartdera
språket.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för anordnande genom infödda lärare av
undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken med flera
läroanstalter anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 7,000
kronor.
131:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj:ts förslag (punkt 136) har riksdagen,
i likhet med vad som skett beträffande läsåren 1922—1925, medgivit,
att terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 71
läroverken må, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och
med höstterminen 1925 under en tid av tre år utgå med högst tio kronor,
lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven ordning
befrias.
132:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till
läckande, efter Eders Kungl. Majrts beprövande, av utgifter, som skola bestridas
av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisat för budgetåret
1925—-1926 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
133:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.
Före år 1923 ingick i reservationsanslaget till de allmänna läroverken en
post »resestipendier åt lärare i främmande levande språk» å 15,000 kronor
samt eu post »reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt
vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,» å 6,000 kronor. Av 1920
och 1921 årens riksdagar anvisades därjämte å extra stat två anslag å respektive
15,000 kronor och 6,000 kronor till förstärkande av nämnda ordinarie
anslagsposter. Från och med år 1923 hava, i likhet med vad fallet
varit beträffande andra anslag till resestipendier, anslag för ifrågavarande
ändamål av finansiella skäl icke beviljats.
Riksdagen, som anser goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Majrtw
förslag, får anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid de allmänna läroverken för budgetåret 1925—1926 anvisat
ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.
134:o) I fråga om det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellan -skolor kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
135:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt
handarbete vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 20,000
kronor, med 4,000 kronor till 24,000 kronor.
Förhöjningen av anslaget är betingad av ökningen av antalet understödda
slö j davd elningar.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till undervisning
i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor
från dess nuvarande belopp, 20,000 kronor, med 4,000 kronor till
24,000 kronor.
72
Bikt dagens skrivelse Nr 8 A.
136:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
Anslaget utgick senast för år 1922 med ett belopp av 3,500 kronor men
har sedermera av finansiella skäl ej anvisats.
Riksdagen som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de kommunala mellanskolorna anvisat för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
137:o) Ifråga om det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken
samt det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter kommer riksdagen att framdeles meddela sitt
beslut.
138:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Anslag för ändamålet utgick senast år 1922 med ett belopp av 18,000
kronor men har sedan dess av statsfinansiella skäl icke upptagits i riksstaten.
Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid privatläroverk anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att till fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 85,000 kronor.
Anslaget, som tidigare utgått med ett årsbelopp av 95,000 kronor, sänktes
för budgetåret 1923—1924 till 75,000 kronor, med vilket belopp anslaget
jämväl för löpande budgetår utgår. Från styrelsens för skolan sida har
föreslagits att anslaget skulle höjas till det belopp, 95,000 kronor, varmed
det tidigare utgått, under det att skolöverstyrelsen ansett eu förhöjning till
85,000 kronor tillfyllest.
Riksdagen har icke genom den av Eders Kungl. Maj:t framlagda utredningen
blivit övertygad om att tillräckliga skäl föreligga för en sådan höj
-
Riks dagens skrivelse Nr H A. 73
ning, som nu ifrågasattes, utan anser riksdagen anslaget böra kunna begränsas
till 80,000 kronor.
Riksdagen har alltså till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisat
för budgetåret 1925—1920 ett extra anslag av 80,000 kronor.
140:o) I enlighet med Eders Kuugl. Majrts förslag (punkt 149) har riks
dagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa
anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisat för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 27,100 kronor, att med den fördelning, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och Hulda
Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths högre
handarbetsseminarium i Stockholm.
Folkundervisningen.
141 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att
dels minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,880,400 kronor,
med 106,700 kronor till 1,773,700 kronor,
dels ock till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 150,000 kronor att i riksstaten införas närmast
efter det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
Då det till utbrytning ur det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
föreslagna anslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna uppförts
med ett belopp av 150,000 kronor, men det gemensamma reservations
anslaget minskats med 106,700 kronor, innebär Eders Kungl. Majrts förslag
alltså en anslagsökning av 43,300 kronor. Av sistnämnda belopp är sammanlagt
18,360 kronor att hänföra till kostnaden för nya tjänster vid folkskoleseminariet
i Linköping. Den återstående anslagsökningen är beroende
på stegringen av kostnaden för ålderstillägg.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majrts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels minskat den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,880,400 kronor,
med 106,700 kronor till 1,773,700 kronor,
dels ock till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna uppfört ett ordinarie
förslagsanslag av 150,000 kronor att i riksstaten införas närmast efter
det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
142:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 151) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
Folkunder
visningen.
74
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
av höjda stipendier åt elever vid folkskolesetninarier anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till anordnande
av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm
och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Landskrona, Umeå, Kärlstad och Luleå samt av preparandkurs
vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra reservationsanslag av 250,000 kronor.
För löpande budgetår har anslagsbehovet för studentkurser och parallellavdelningar
beräknats till 330,000 kronor, men ansågs anslaget med hänsyn
till en förefintlig reservation å omkring 96,000 kronor kunna bestämmas till
240,000 kronor. Sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926
beräknas nu av departementschefen till i runt tal 300,000 kronor. Då en
reservation å 50,000 kronor ansetts kunna disponeras för ifrågavarande budgetår,
har anslagskravet begränsats till 250,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna
i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar, av parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad
och Luleå samt av preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå anvisat för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor.
144:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 13,600 kronor.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 12,500 kronor.
Fastställda hyresersättningar beräknas av departementschefen för budgetåret
1925—1926 komma att uppgå till 12,850 kronor. Återstoden av det äskade
beloppet skulle enligt Eders Kungl. Majds bestämmande vid behov användas
till reglering av hyresersättningar åt vederbörande rektorer.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majds förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till rektorerna
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad
och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 13,600
kronor.
145:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 154) föreslagit riksdagen att för beredande
av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och
Uöteborg, utan rätt för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dvr
-
75
Riksdagens skr ivelse Nr 8 A.
tidstillägg, allvis» L''<Vr budgetåret 1925—1920 ett extra förslagsanslag av
14,000 kronor.
Anslaget, som allt sedan 1919 utgått med ett belopp av 12,000 kronor
för år räknat, har under förra halvåret 1923 kommit att överskridas, på
grund därav att ett antal lärare genom uppflyttning i högre lönegrad blivit
berättigade även till förhöjda hyresbidrag. Mot beräkningen av den med
anledning härav föreslagna anslagshöjningen har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen har alltså för beredande av hyresbidrag till lärare vid folk
skoleseminariema i Stockholm och Göteborg, utan rätt för vederbörande
lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1925
—1926 ett extra förslagsanslag av 14.000 kronor.
146:o) I enlighet med Eders Kungl. -Maj:ts förslag (punkt 155) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förhyrande
av vissa lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg samt till dessa lokalers
uppvärmning, belysning och städning m. m., anvisat för budgetåret 1925-1926 ett extra reservationsanslag av 2,675 kronor.
147:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att för utförande
av vissa ändringsarbeten å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet
i Göteborg anvisa för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 20,000 kronor.
För ändamålet har riksdagen för löpande budgetår anvisat ett anslag
av 25,000 kronor. Totalkostnaderna för ändringsarbetena hade därvid beräknats
till 45,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för utförande av vissa ändringsarbeten å
gymnastikhuset vid folkskoleseminariet i Göteborg anvisat för budgetåret
1925—1926 såsom extra reservationsanslag ett belopp av 20,000 kronor.
148:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till inredning
av den nya byggnaden vid folkskoleseminariet i Karlstad samt till
inköp av undervisningsmateriell och böcker för nämnda seminarium anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
För inventarier, böcker och undervisningsmateriell vid ifrågavarande seminarium
har hittills anvisats tillhopa 112,000 kronor, varav 11,200 kronor använts
till anskaffande av böcker och undervisningsmateriell. Av det utav
skolöverstyrelsen nu begärda ytterligare anslagsbeloppet, 40,000 kronor, skulle
enligt överstyrelsens beräkning 5,000 kronor avses till inventarier och återstoden
till böcker och undervisningsmateriell. Med avseende å den förra anslagsposten,
5,000 kronor till inventarier, har den förebragta utredningen synts
departementschefen giva vid handen, att någon nedprutning av beloppet
icke bör ske. Däremot torde det enligt, departementschefens mening vara
76
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
möjligt att genom sträng återhållsamhet vid anskaffning av böcker och undervisningsmateriell
inskränka kostnaderna härför till ett lägre belopp än
det av överstyrelsen beräknade. Med en summa av 25,000 kronor har det
synts departementschefen, att seminariets behov i sistnämnda avseende kan
nöjaktigt tillgodoses.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot den framlagda kostnadsberäkningen
och jämväl i övrigt anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till inredning av den nya byggnaden vid
folkskoleseminariet i Karlstad samt till inköp av undervisningsmateriell och
böcker för nämnda seminarium anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 30,000 kronor.
149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen medgiva,
att till inköp av undervisningsmateriell och böcker för folkskoleseminariet
i Umeå må av det överskott, som kan uppkomma å de för uppförande av
byggnader för nämnda seminarium anvisade anslag å tillhopa 2,084.000
kronor, användas ett belopp av högst 30,000 kronor.
Departementschefen har meddelat, att enligt eu honom tillhandakommen,
den 6 november 1924 dagtecknad promemoria från byggnadsstyrelsen besparingarna
å ifrågavarande anslag då beräknades komma att uppgå till
159,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen medgivit, att till inköp av undervisningsmateriell
och böcker för folkskoleseminariet i Umeå må av det överskott,
som kan uppkomma å de för uppförande av byggnader för nämnda seminarium
anvisade anslag å tillhopa 2,084,000 kronor, användas ett belopp av
högst 30,000 kronor.
150:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 4,900 kronor att utgå i
enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela;
dels till anskaffning av möbler och undervisningsmateriell för sagda kurs
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor;
dels ock medgiva, att av de medel, som öro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor att utgå enligt
de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.
På Eders Kungl. Maj:ts förslag beviljade 1920 års riksdag till eu utbildningskur,
s under år 1921 för lärare och lärarinnor vid hjälpklasser för psykiskt
77
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
efterblivna tjärn ett anslag av 4,300 kronor. Sedermera hava medel för
ifrågavarande ändamål icke anvisats. Det föreliggande förslaget avser nu
att utgöra början till en mera permanent statlig verksamhet för ifrågavarande
lärarutbildning. Enligt detta förslag skulle vid folkskoleseminariet i Stockholm
tills vidare endast under höstterminen hållas en kurs, omfattande cirka
100 arbetsdagar, för ett mindre antal lärare och lärarinnor, vilka önska utbilda
sig för arbete i hjälpklasser. Kursen skulle anordnas i huvudsak såsom
en provårskurs med teoretisk och praktisk undervisning. Den teoretiska
undervisningen skulle meddelas i form av föreläsningar; för den praktiska
utbildningen skulle samarbete ordnas med Stockholms stads folkskolor. Av
den beräknade årskostnaden, 4,900 kronor, skulle 1,500 kronor utgöra kostnad
för lokal, bränsle, lyse m. m., 400 kronor utgå såsom handledararvoden
till i kursen medverkande lärare, 1,500 kronor till föreläsnings- och timlärararvoden
samt 1,500 kronor erfordras för utbetalande av dagtraktamenten åt
kursdeltagare.
Riksdagen, som funnit goda skäl vara anförda för bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 4,900 kronor att utgå
i enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela;
dels till anskaffning av möbler och undervisningsmateriell för sagda kurs
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor;
dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas- ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.
151 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till understöd
åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 14,000 kronor,
att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet, som
Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, jämfört med motsvarande anslag för löpande
budgetår, en sänkning av anslagsbeloppet för vartdera seminariet med
1,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium
och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 14,000 kronor, att utgå på de villkor
och med det belopp till vartdera seminariet, som Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
78
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
152:o) I två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 108 och II: 81)
har hemställts, att riksdagen ville befria rektorn vid folkskoleseminariot i
Stockholm, fröken Anna Sörensen, från återbetalningsskyldighet för det
belopp å 14,153 kronor 61 öre som den 28 eller 29 november 1923 bort,stals
från seminariets rektorsexpedition.
Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:
»Den 28 eller 29 november 1923 bortstals ur kassaskåpet i rektorsexpeditionen
vid folkskoleseminariet i Stockholm ett seminariets kassa tillhörande
belopp stort kronor 14,153: 61. Stölden anmäldes omedelbart till vederbörande
myndighet, som igångsatte undersökning, vilken emellertid förblivit
resultatlös.
Av polisrapporten framgår, att seminariets rektor, Anna Sörensen, den 28
november lyfte det avlöningsbelopp, kronor 15,314:54, som skulle utbetalas
den 30 november och 1 december. Anledningen till att beloppet uttogs den
28 var, att rektor visste sig den 29 och 30 november komma att bliva så
upptagen av egna lektioner och åhörande av provkandidaters lektioner, att
hon icke skulle hinna ombesörja fördelning och utbetalning av avlöningarna
till de olika befattningshavarna. Vaktmästaren avhämtade penningarna omkring
kl. 12, varefter rektor uppdelade penningarna i olika kuvert för de
olika befattningshavarna, insatte kassaskrinet samt kuverten med avlöningsmedlen
i ett fack i kassaskåpet. Detta fack låstes, dess nyckel nedlades i
en låda inuti kassaskåpet, som därefter låstes. Härunder var rektor ensam
på expeditionen. En stund därefter lämnade rektor expeditionen, medtagande
sin nyckelknippa, på vilken kassaskåpsnyckeln var fästad. Denna nyckelknippa,
som under eftermiddagens lopp användes då rektor i och för avhållande
av kollegium åter infann sig på seminariet, var i rektors besittning,
när hon påföljande dag den 29 november något före kl. 8 f. in. vid öppnande
av kassaskåpet märkte, att kassaskåpsdörren väl var tillstängd men
ej låst, nyckeln till det inre facket borta, detta fack öppet, kassaskrinet och
penningekuverten borta med undantag av ett kuvert, innehållande 707 kronor.
Nyckelknippan har under denna tid ej kunnat råka i någon obehörigs hand.
När polisutredningen syntes bliva resultatlös, ingav rektor Sörensen den
11 januari 1924 en underdånig hemställan till konungen, att den genom
stölden uppkomna bristen måtte ersättas av allmänna medel.
Över denna ansökan hava skolöverstyrelsen, överståthållareämbetet, statskontoret,
Stockholms stads konsistorium, justitiekanslern och riksräkenskapsverket
avgivit yttranden, varjämte tredje polisintendenten i Stockholm Hallgren,
som lett polisundersökningen, på begäran av skolöverstyrelsen yttrat
sig i ärendet. Genom beslut den 16 dennes har Kungl. Maj:t förklarat, att
Kungl. Maj:t finner ifrågavarande ansökning icke föranleda någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.
Av nämnda myndigheter, som yttrat sig över ansökan, har skolöverstyrelsen
föreslagit, att åtgärder måtte av Kungl. Maj:t vidtagas för att bereda gottgörelse
för de tillgripna medlen. Såsom motivering härför anföres följande:
»Rent principiellt synes det överstyrelsen vara med billighet och rättvisa
överensstämmande, att då staten tillhöriga penningmedel, vilka förvaras under
anlitande av de säkerhetsåtgärder, som från det allmännas sida ställts
till förfogande, bliva föremål för tillgrepp, vederbörande räkenskapsförare
hålles skadeslös för därigenom liden förlust, under förutsättning ad stölden
icke möjliggjorts eller underlättats genom försummelse eller vårdslöshet från
7 it
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
räkenskapsförare»» sida. i här förevarande fall synes det överstyrelsen ut
rett, att giltig anledning förelegat för rektor Sörensen att vid den tidpunkt
soin skett från riksbanken uttaga de sedermera vid stölden tillgripna medlen
ävensom på grund av vad polisintendenten Hallgren vitsordat, att desamma
förvarats under utnyttjande av de säkerhetsåtgärder, som stått till
buds, och att sålunda rektor Sörensen icke kan sägas vid penningarnas
omhäuderhavande hava brustit i omsorgen för deras behöriga vårdande ».
Överståthållareämbetet anför, att enär vid den pohsundersökning, som i
ärendet åberopats, icke framkommit någon omständighet till stöd för antagandet,
att rektor Sörensen gjort sig skyldig till försummelse i vårdandet av
ifrågavarande penningemedel, överståthållareämbetet i likhet med förut i
ärendet hörda myndigheter tillstyrker bifall till hennes i ärendet gjorda.
framställning. .
Jämväl Stockholms stads konsistorium och statskontoret tillstyrka bifall
till ansökningen.
Statskontoret yttrar: »Ehuru det ej blivit fullt ådagalagt, att sökanden med
nyckeln låst kassaskåpsdörren, synas dock billighetsskäl tala för att sökanden
må av statsmedel erhålla ersättning för den brist, som genom stölden uppstått
i folkskoleseminariets kassa. Vid verkställd inventering nar denna brist
befunnits utgöra kronor 14,153: 61».
Justitiekanslern anser sig däremot icke kunna tillstyrka bifall, enar ämbetet
anser att »vad i remitterade fallet förekommit rörande den pastadda
stölden närmast föranleder det antagandet, att densamma möjliggjorts dangenom
att sökanden glömt låsa kassaskåpsdörren.»
Biksräkenskapsverket, som erhållit ärendet till sig remitterat för att yttra
sig angående beloppet av kassabristen, har avgivit ett utlåtande, van till
en början redogöres för vid seminariet verkställda inventeringar och fragan
om kassaförvaltares principiella ansvar för omhänderhavda medel, bil slut
yttrar verket: »Under den av justitiekanslersämbetet antagna förutsättningen
att sökanden lämnat kassaskåpsdörren olåst, delar riksräkenskapsverket ämbetets
uppfattning, att bifall till ansökningen icke kan tillstyrkas, och vill
erinra därom, att riksräkenskapsverket redan i sin revisionsberättelse lör ar
1922 kapitlet »redogörareansvaret» sid. 128 uttalat, att det väl knappast
torde ifrågasättas annat än att om en kassör vårdslöst lämnat sitt kassaskap
olåst eller förvarar kassan i en skrivbordslåda eller på annat mindre betryggande
sätt eller utan kontroll överlämnat densamma åt annan person, sa
blir han därest genom stöld eller annorledes brist uppstår i kassan ersättningsskyldig’.
Riksräkenskapsverket finner dock — såsom redan framhållits
— jämväl en annan förutsättning — och sannolikt med lika fog — kunna
föreligga, nämligen att nyckeln eller de båda befintliga reservnycklarna till
skåpet icke förvarats så, att desamma icke kunnat åtkommas av obehörig
person. Ämbetsverket har nämligen inhämtat, att reservnycklarna tidigare
förvarats inne i skåpet, men att det vid de täta rektnrsom bytena under ar
1923 icke någon enda gång konstaterats, att de verkligen funnos dar. Eu
uppgives visserligen, att de återfunnos inne i skåpet omedelbart ejter tillgreppet.
Men detta utgör ju intet bevis för att de också funnos dar Jore
För ärendets avgörande har det givetvis sill stora betydelse att så vitt
möjligt utreda, huru detta justitiekanslerns antagande uppkommit. Rektor
Sörensen yttrar i sin ansökan om stängningen av kassaskåpet följande: » Att
jag låste lådorna kan jag påstå med full visshet, enär kassaskåpets dörr
M Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
icke kan tillskjuta;?, utan att nycklarna till de inre lådorna äro uttagna.
Jag kan icke med alldeles samma säkerhet yttra mig om huruvida jag låste
den yttre dörren, då man ju icke kan minnas eu rent mekanisk handling,
men det förefaller mig psykologiskt orimligt, att jag skulle ha uraktlåtit
detta, dels därför att jag icke vid något föregående tillfälle lämnat kassaskåpet
olåst, dels därför att detta skulle innebära, att jag avbrutit den påbegynta
stängningsproceduren utan att på något sätt ha blivit distraherad.»
Då hon av förenämnda utlåtanden av justitiekanslern och riksräkenskapsverket
ansett erforderligt att närmare ingå härpå, har hon i sina påminnelser
över de avgivna yttrandena avgivit följande förklaring: »Beträffande
mitt yttrande, att jag icke med alldeles samma säkerhet som i avseende å
nycklarna till de inre förvaringsställena kan säga, att jag låst den yttre
dörren, då man ju icke kan minnas en rent mekanisk handling, vill jag
få anföra följande, då mitt yttrande synes ha blivit missförstått. I en så
allvarlig sak som denna förklarar jag icke, att jag vet något, för så vitt
ja6 kan med ed bekräfta detsamma. Jag vet, att jag lade in kuverten
med avlöningsmedlen och insatte kassaskrinet i det vanliga facket i kassaskåpet.
Jiig vet likaledes, att jag låste den inre dörren, d. v. s. till facket,
enär jag ej kan stänga den yttre dörren om den inre nyckeln sitter kvar i
sitt läs. Jag vet likaså, att jag stängde kassaskåpsdörren och jag har all
anledning att tro, att jag även låste den, då dessa båda handlingar äro led
i samma process. Jag håller det för så mycket mera troligt, att jag låste
kassaskåpsdörren, som jag uppehöll mig på expeditionen för att mottaga
och fördela pengarna och omedelbart som jag inlagt pengarna i kassaskåpet
avlägsnade mig från expeditionen medhavande nycklarna. Men jag vet det
r''J> jag ej bär något särskilt stöd i minnet för min handling att vrida
om nyckeln i låset, Huru stark anledning jag än har att tro, att jag låst
kassaskåpsdörren, . kan jag under sådana förhållanden ej säga, att jag vet
det. Redan. i min underdåniga framställning om bristens ersättande har
jag framhållit, att jag aldrig vid något föregående tillfälle lämnat kassaskåpet
olåst. Justitiekanslersämbetet antager ävenledes, att den påstådda stölden
skulle hava möjliggjorts genom att jag glömt låsa kassaskåpsdörren, varför
ämbetet för sin del icke kan tillstyrka bifall till ansökningen. Beträffande
ämbetets antagande, att jag skall hava glömt låsa kassaskåpsdörren får jag
åberopa vad jag ovan anfört. För ett sådant antagande finnes intet stöd i
handlingarna. Såsom sammanfattning anför riksräkenskapsverket, att under
förutsättning att kassaskåpsdörren lämnats olåst eller att kassaskåpsnvckeln
eller de båda befintliga reservnycklarna till skåpet förvarats så att desamma
kunnat åtkommas _ av obehörig person, riksräkenskapsverket icke kan tillstyrka
bifall till min ansökning. Som jag ovan framhållit, finnes intet stöd
för den förstnämnda förutsättningen; detsamma är förhållandet beträffande
den sist anförda. Jag anser det omöjligt, att någon kunnat komma i besittning
av min kassaskåpsnyckel. Ifråga om reservnycklarna funnos vid
mitt tillträde _ till rektorsämbetet två reservnycklar till kassaskåpet och de
hava, såvitt jag vet, sedermera legat i samma låda inuti kassaskåpet, där
de* farinös vid inventeringen efter stölden. Jag vet visserligen icke, om de
funnits där oavbrutet, då jag icke haft anledning taga dem i bruk, men
det finnes intet stöd för ett antagande, att genom någon försummelse från
mm sida de skulle hava kommit i någon obehörigs hand. Ej heller har
jag någon anledning antaga, att någon vikarie i rektorsämbetet skulle hava
lämnat kassaskåpet utan tillsyn, så att reservnycklarna någon tid varit försvunna,
»
8t
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Beträffande behandlingen av liknande fall må anföras, att genom beslut
den 26 juli 1918 Kungl. Maj:t beviljat ersättning av statsmedel för en genom
stöld vid högre allmänna läroverket i Västerås uppkommen förlust.
Polismyndigheterna lyckades i detta fall utreda stölden.
År 1914 ingav rektor O. Örtenblad underdånig ansökan om befrielse från
ersättningsskyldighet för vissa genom stöld bortkomna medel. Statskontoret
och jämväl justitiekanslersämbetet förordade ersättning i viss mån. Kungl.
Maj:t ansåg sig icke kunna bifalla ansökningen, såsom uppgivits enär nycklarna
till det kassaskåp, varur stölden förövades, skola hava förvarats i ett
bord i rektorsexpeditionen.
Intet av dessa fall är prejudicierande för det förevarande. Vid jämförelse
med det förstnämnda föreligger den olikheten, att förövaren av stölden vid
seminariet ej kunnat uppdagas. En jämförelse med det sistnämnda visar,
att ingen oförsiktighet vid handhavande av kassaskåpsnycklarna kan läggas
rektor Sörensen till last.
Beträffande redogörareansvaret anföres i riksräkenskapsverkets mera
nämnda utlåtande, att »redogöraren själv bär ansvaret för kassans behöriga
förvarande och att endast mycket starka billighetsskäl kunna föranleda lättnader
i detta ansvar».
Det synes, som om i föreliggande fall all billighet talar för att ersättningsskyldighet
icke skall drabba den för kassan ansvarige. Statskontoret
åberopar ock billighetsskäl såsom grund för sin tillstyrkan av ansökningen.
Av den myndighet, överståthållareämbetet i Stockholm, som representerar
den närmaste sakkunskapen, har uttryckligen utsagts, att vid polisundersökningen
icke framkommit någon omständighet till stöd för antagandet, att
rektor Sörensen gjort sig skyldig till försummelse i vårdandet av ifrågavarande
penningmedel, och tredje polisintendenten, som haft undersökningen
om hand, betygar, att det icke framkommit någon omständighet, som tyder
på att rektor Sörensen lämnat kassaskåpsdörren öppen eller eljest vid penningarnas
omhänderhavande brustit i omsorgen för deras behöriga vårdande.
När polismyndigheten icke lyckats få brottslingen fast och såmedelst utreda
huru vid stölden tillgått, kan man icke begära, att rektor skall kunna
i vidare mån än som skett styrka, att hon icke genom någon sin underlåtenhet
möjliggjort stölden. Därtill skulle fordras, att hon haft vittnen
till att hon låst kassaskåpsdörren. Lika omöjligt är att bevisa, att kassaskåpsnyckeln
icke varit ur rektors omedelbara besittning. Under sådana
förhållanden synes all billighet tala för att rektor icke personligen skall
drabbas av den genom stölden uppkomna kassabristen.
När Kungl. Maj:t icke ansett sig kunna förfoga över statsmedel för beredande
av ersättning för det stulna beloppet, synes det böra ankomma på
riksdagen att bevilja härför erforderliga medel, och hemställes därför,--»
Riksdagen har vid prövning av den föreliggande framställningen och med
hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter funnit starka billighetsskäl
tala för ett bifall till motionen. Enligt vad riksdagen inhämtat, har rektor
Sörensen täckt den i seminariets räkenskap genom ifrågavarande förlust
uppkomna bristen.
I samband härmed har riksdagen dock velat ifrågasätta, huruvida ej till
förebyggande av upprepningar av vad i det föreliggande fallet förekommit
det vore förtjänt att tagas under övervägande, i vad mån utbetalningar
Bihang till riksdagens protokoll 1025. 1-1 samt. Nr 8 A. 6
82
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
av avlöningsmedel åt statstjänstemän i allmänhet må kunna ske förmedelst checker,
genom insättning å bankkonton eller dylikt för vederbörande löntagare.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till ersättning åt rektorn vid folkskoleseminariet
i Stockholm Anna Sörensen för av henne täckt brist i seminariets
räkenskap för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 14,153 kronor.
153:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att för uppehållande
av verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av
101,450 kronor.
Ifrågavarande anslag utgår för löpande budgetår med ett belopp av 96,600
kronor, varav avsetts för seminariet i Lycksele 64,700 kronor och för seminariet
i Hagaström 31,900 kronor. Av sistnämnda belopp har någon ökning
nu icke ifrågasatts. Anslaget till seminariet i Lycksele skulle enligt förslaget
höjas med 4,850 kronor till 69,550 kronor. Ökningen torde huvudsakligen
få anses betingad av de ökade kostnader, som uppkommit genom
seminariets utvidgade verksamhet.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen för uppehållande av verksamheten vid statens?
småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström för budgetåret 1925—1926
anvisat ett extra reservationsanslag av 101,450 kronor.
154:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels beslutat att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för
budgetåret 1925—1926 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma
motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;
dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra
förslagsanslag av 30,000 kronor.
155:o) I två inom riksdagen väckta lika lydande motioner (I: 54 och H: 74)
har hemställts, att riksdagen ville till allmänna fortbildningskurser för lärare
vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
Under en följd av år har riksdagen beviljat anslag dels till anordnande,
dels till understödjande av fortbildningskurser i olika ämnen för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor. Senast beviljade 1921 års riksdag på
extra stat för år 1922 till fortbildningskurser för ifrågavarande lärare följande
reservationsanslag, nämligen: till fortbildningskurser i allmänhet 75,000
kronor, till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 41,600 kronor, till särskilda
kurser i skolträdgårdsskötsel 19,300 kronor samt till särskilda kurser
83
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
i simning och livräddning 4,680 kronor, samtliga anslagsposter att utgå enligt
Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kunde finna gott föreskriva. Skolöverstyrelsen gjorde framställning om anslag till
liknande fortbildningskurser för år 1923. Vid anmälan av anslagsbehoven
under riksstatens åttonde huvudtitel för första halvåret 1923 förklarade dåvarande
departementschefen, att han icke ansåg anslag för dessa ändamål
borde för sistnämnda tid hos riksdagen äskas. Departementschefen framhöll,
att de statsfiuansiella förhållandena nödvändiggjorde den allra största
sparsamhet med statens medel samt att ifrågavarande kurser visserligen vore
för sitt ändamål fördelaktiga men dock icke alldeles oundgängliga. För
budgetåret 1923—1924 har anslag för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten,
och ej heller för budgetåret 1924—1925 liar förslag i detta hänseende
från Eders Kungl. Majds sida framlagts. I ovanberörda motioner har nu yrkats
på ett återupptagande av statens understödjande av de s. k. allmänna
fortbildningskurserna med det belopp, som senast varit för dessa kurser
anvisat.
Enligt riksdagens mening fylla dessa kurser en så betydelsefull uppgift,
att deras återupptagande snarast möjligt bör ske. Under de senaste åren
hava de statsfinansiella förhållandena lagt hinder i vägen för anvisande av
anslag för ändamålet, och ur samma synpunkt har riksdagen ej heller ansett
sig kunna för nästkommande budgetår uppföra anslag för dylika kurser
å riksstaten. Riksdagen vill dock uttala den förhoppningen, att Eders
Kungl. Maj:t skall finna utväg att i den statsreglering, som kommer att
föreläggas nästa riksdag, inrymma nödiga medel för ändamålet.
Riksdagen har följaktligen under uttalande härav avslagit ovanberörda
motioner.
156:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer,
nu 330,000 kronor, med 15,000 kronor till 345,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning
m. m. åt folkskolinspektörer, nu 330,000 kronor, med 15,000 kronor
till 345,000 kronor.
157:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 10,400 kronor.
158:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 46,600,000
kronor, med 1,150,000 kronor till 47,750,000 kronor.
84
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Eders Kung!. Maj:ts förslag är grundat på en av skolöverstyrelsen verkställd
beräkning av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1925—1926, vilken beräkning verkställts efter samma, grunder som beträffande
motsvarande anslag för löpande budgetår.
Riksdagen har höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare,
vid folkskolor, nu 46,600,000 kronor, med 1,150,000 kronor till 47,750,000
kronor.
159:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter
bevilja för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 325,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj :t kan
finna gott meddela.
För ifrågavarande ändamål anvisade 1924 års riksdag i enlighet med
Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet för budgetåret 1924—1925 ett anslag av
200,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag var grundat på det betänkande,
som avgivits av de sakkunniga, vilka med anledning av 1917 års riksdags skrivelse
i ämnet tillkallats för att företaga en fullständig utredning om folkskoleväsendet
i de finsktalande delarna av Norrbottens län. De sakkunniga
hade föreslagit, att den av dem förordade byggnadsplanen skulle i fråga om
skolhus och lärarbostäder genomföras på tio år och beträffande skolhemsbyggnader
på tre år. För genomförande av ifrågavarande byggnadsplan
erfordrades av statsmedel dels under vart och ett av tio år 250,000 kronor
till uppförande eller ändringar av skolhus och lärarbostäder och dels under
vart och ett av fyra budgetår ett belopp av 75,000 kronor till skolhemsbyggnader.
Departementschefen har nu beträffande budgetåret 1925—1926 efter
förslag av skolöverstyrelsen anslutit sig till de sakkunnigas beräkning, därvid
han dock uttalat, att det vore att förvänta, att överstyrelsen beträffande
ett kommande budgetår uppgjorde en närmare beräkning av byggnadsbehovet
såsom underlag för anslagsberäkningen.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
i vissa av rikets nordligaste gränsorter beviljat för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 325,000 kronor, att utgå under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
160:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 168) i förslaget till riksstat för budgetåret
1925—1926 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål med oförändrat belopp, 160,000 kronor,
I den redogörelse, som departementschefen i ämnet givit, erinras, hurusom
till grund för beräkning av ifrågavarande anslag legat ett kommittéförslag
rörande vissa ändringar i den nuvarande organisationen av nomadundervisningen.
Detta förslag bygger i stort sett på nu bestående förhållan
-
85
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
den; dock hava i vissa mera väsentliga avseenden de gångna årens erfarenheter
givit anledning att påkalla förändringar i den nuvarande organisationen.
I fråga om undervisningstidens längd innebär förslaget, att minimitiden
för undervisningen skulle fastställas till 4 månader eller 17" t veckor, motsvarande
den årliga undervisningstiden i halvtidsläsande skolor, samt maximitiden
till 8 månader, varigenom möjlighet skulle öppnas att, i den mån
framställning därom gjordes av nomadbefolkningen i de olika skoldistrikten,
erhålla en årlig undervisningstid upp till 344/7 veckor för år, motsvarande
den normala undervisningstiden vid heltidsläsande skolor. Dessa tidsbestämmelser
skulle gälla såväl de fasta nomadskolorna, byskolorna, som de vandrande
nomadskolorna, de s. k. visteskolorna. Departementschefen ansluter
sig till detta förslag, vilket ej heller givit riksdagen anledning till erinran.
I fråga om lärarnas kompetens, avlöningsförmåner och tjänstgöringstid
föreslår kommittén, att endast ett slags lärarbefattningar skall finnas, vilkas
innehavare skulle benämnas nomadlärare, samt att såsom villkor för kompetens
till dylik tjänst skulle såsom regel uppställas, att vederbörande avlagt
småskollärarexamen eller folkskollärarexamen. Avlöningen skulle enligt
kommitténs förslag med 300 kronor för år överstiga vad som tillkomme lärare
i motsvarande ställning i lappmarksförsamling med svensktalande befolkning.
För utgifter för resor i tjänsten skulle nomadlärare äga åtnjuta skälig
ersättning, dock med tillhopa högst 150 kronor för år. Tjänstgöringstiden
hade av kommittén fixerats till 344, i veckor för år. Departementschefen har
i stort sett uttalat sin anslutning till kommitténs förslag i nu berörda hänseende,
och har riksdagen saknat anledning till erinran mot vad i nu berörda
stycken förekommit.
Beträffande formerna för nomadlärares anställande innebär kommittéförslaget,
att nomadlärare skulle anställas antingen tillsvidare eller för viss tid,
på sätt i gällande folkskolestadga § 24 vore föreskrivet beträffande bland annat
lärare vid mindre folkskola. Däremot hade ordinarie anställning icke ansetts
böra ifrågakomma. Mot detta förslag har icke någon erinran gjorts från
departementschefens sida, och ej heller finner riksdagen anledning häremot
inlägga någon gensaga.
Rörande nomadskolinspektörsbefattningen, vilken för närvarande tillsattes
genom förordnande på viss tid av Eders Kungl. Maj:t och för vilken utgår ett av
Eders Kungl. Maj:t fastställt årligt arvode av 7,900 kronor jämte ersättning för
expenser med 550 kronor samt resekostnads- och traktamentsersättning, har
kommittén föreslagit, att tjänsten skulle besättas med ordinarie innehavare.
Departementschefen åter har icke funnit övertygande skäl vara anförda för
en förändring av denna tjänst till ordinarie befattning; tvärtom uttalade
departementschefen den uppfattningen, att det för själva saken vore nyttigast,
att inspektören alltfort bibehöll sin extra anställning, enär på befattningens
innehavare måste ställas stora krav på fysisk spänstighet och även
i övrigt arbetsuppgifterna fordrade hos denne alldeles speciella förutsätt
-
86
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ningar. Enligt riksdagens mening kunna skäl anföras för båda nu angivna
uppfattningar. Även om riksdagen finner sig böra nu ansluta sig till departementschefens
åskådning, behöver detta enligt riksdagens mening icke utesluta,
att frågan om ordinarie anställning för nomadskolinspektören kan
upptagas till förnyad prövning, därvid synes höra övervägas, huruvida icke
lämpligen en sådan anordning kunde vidtagas, att med en ordinarie anställning
förbin les skyldighet för befattningshavare i fråga att, eventuellt efter viss
tids tjänstgöring eller vid uppnådd viss ålder, mottaga annan ordinarie tjänst,
exempelvis tjänst såsom folkskolinspektör. Genom en dylik anordning skulle
en nomadskolinspektör, vilken på grund av ålder ej äger den fysiska spänstighet,
som fordras för tjänsten, och därför lämpligen bör ersättas av en
yngre kraft, kunna alltfort genom sin erfarenhet gagna det allmänna, på
samma gång man undviker att vid entlediganden behöva i varje särskilt
fall underställa vederbörandes pensionsfråga statsmakternas prövning.
Enligt nu gällande bestämmelser angående stipendier åt lapsktalande elever
vid vi3sa seminarier utgå stipendier till sådana elever vid folkskoleseminarier,
som kunna tala lapska språket, med ett belopp av högst 300 kronor
tör läsår med skyldighet *för stipendiat att minst tre år tjänstgöra såsom
ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande lärare i sådana församlingar
inom lappmarken, i vilka lapska språket förekommer såsom samtalsspråk.
Skolöverstyrelsen, som föreslagit eu höjning av stipendierna till 300 kronor
för termin, har ansett, att det hittillsvarande kravet på kunskaper i lapska
språket numera utan olägenhet syntes kunna bortfalla. Departementschefen
anser en höjning av ifrågavarande stipendier från 300 kronor till 400 kronor
för läsår skälig. Skolöveistyrel-ens uppfattning, att fordran på kunnighet
i lapska språket borde bortfalla såsom villkor för erhållande av stipendium,
an.-er sig departementschefen icke kunna dela. En sådan åtgärd svntes
departementschefen nämligen innebära ett avsteg från den princip, som
torde hava varit och jämväl i fortsättningen borde bliva den ledande vid
undervisningsarbetet bland lapparna, den nämligen att i möjligaste mån
söka bevara den nomadiserande befolkningens egenart i kulturellt hänseende.
Ett rekryterande av nomadlärarkåren med personer, som sakna förmåga att
hjälpligt meddela sig med lapparna på deras eget språk, skulle enligt departementschefens
förmenande komma att avsevärt motverka statsmakternas
strävanden i nyss angivna riktning. I den mån överstyrelsens förslag åsyftat
att avhjälpa en förefintlig lärarbrist, torde, säger departementschefen, detta
syfte på ett mera effektivt sätt komma att främjas genom den föreslagna
förbättringen av nomadlärarnas avlöningsvillkor. Kravet på kunnighet i
lapska språket borde alltså bibehållas såsom villkor för erhållande av här
ifrågavarande stipendier. Riksdagen har vid prövning av denna fråga ansett
sig böra ansluta sig till den av departementschefen angivna uppfattningen.
dill sist vill riksdagen lika med departementschefen betona vikten av att
vid organiserandet av skolväsendet å de särskilda orterna tillfälle beredes
87
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
lappbefolkningen att på lämpligt sätt deltaga i organisationsarbetet eller i
värjo fall göra sin mening hörd.
Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot vad i ärendet
förekommit, får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk, folkbilduingsändamål med oförändrat belopp
160,000 kronor.
161 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av möjlighet
till skolgång för fattiga, på längre avstånd från skola boende skolpliktiga
barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 3,000 kronor att användas enligt de
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
162:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning inom lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.
I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag till 1919 års lagtima riksdag
angående upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarksförsamlingar med
icke finsktalande befolkning inom Västerbottens och Norrbottens län samt
inom Överkalix församling i Norrbottens län beviljade riksdagen såsom bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning ett belopp av 240,000 kronor,
att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder. I den utredning
i ämnet, som då framlades av vederbörande departementschef, uppskattades
det behövliga antalet skolhem, som man då ansåg böra inrättas, för den
närmaste framtiden till 11, nämligen ett skolhem inom vartdera av skoldistrikten
Åsele, Risbäck, Vilhelmina, Stensele, Tärna, Sorsele, Malå, Arvidsjaur,
Arjeplog, Jockmock och Överkalix. De av riksdagen anvisade medlen hava
sedermera på grund av sedermera inträdd prisstegring konsumerats av bidrag
till skolhemsbyggnader i Överkalix, Jockmocks, Arjeplogs och Arvidsjaurs
skoldistrikt.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag åsyftar att möjliggöra ett fortsatt
genomförande av den av 1919 års riksdag i förevarande avseende godkända
planen.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
i Västerbottens och Norrbottens län anvisat för budgetåret 1925
1926 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor, att utgå enligt av Eders
Kungl. Maj:t fastställda grunder.
88 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
163:o) I fråga om ordinarie förslagsanslag till bidrag till vissa kostnader
för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn kommer riksdagen att
framdeles meddela sitt beslut.
164:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande
av läiare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn i skolåldern
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.
165:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, nu 2,585,000 kronor, med 180,000 kronor till
2.765.000 kronor.
Skolöverstyrelsen har, med stöd av folkskolinspektörernas uppgifter om de
för år 1923 tillstyrkta statsbidragsbelopp, beräknat den erforderliga anslagsökningen
till 165,000 kronor. Emellertid utvisar riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för budgetåret 1923—1924, att utgifterna å anslaget överstigit
anslagets belopp med 182,881 kronor 51 öre. Departementschefen har därför
ansett sig höra föreslå, att anslagssumman för budgetåret 1925—1926 ökas
med 180,000 kronor.
. Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anordnande
av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, nu 2,585,000
kronor, med 180,000 kronor till 2,765,000 kronor.
166:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål
i egentlig folkskola, nu 267,000 kronor, med 63,000 kronor till
330.000 kronor.
Enligt skolöverstyrelsens till grund för Eders Kungl. Maj:ts förslag liggande
framställning föreslås en förhöjning av anslaget till 317,000 kronor. Departementschefen
har framhållit, att anslaget enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för budgetåret 1923—1924 överskridits med något högre belopp
än den nu föreslagna anslagsökningen.
Enär skolköksundervisningen i ett stort antal skoldistrikt numera torde
hava överflyttats från folkskolan till fortsättningsskolan, anser riksdagen, att
det av skolöverstyrelsen föreslagna beloppet bör för nästkommande budgetår
vara tillfyllest.
Riksdagen har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till anordnande
av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu 267,000 kronor,
med 50,000 kronor till 317,000 kronor.
167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1925 1926 upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor utan angivet belopp.
89
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Å anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1923—
1924 uppgingo till 52,702 kronor 37 öre, varför något anslagsbelopp för
ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1925—1926.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagit det ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor utan
angivet belopp.
168:o) Beträffande det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av
folkskolebarns ferieresor, kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 178) föreslagit riksdagen att anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 10,900 kronor, att utgå till
upprätthållande under läsåret 1925—1926 av svensk undervisning åt svenska
barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor
och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
Anslaget utgör för löpande budgetår 10,400 kronor och utgår till undervisning
åt svenska barn: i Berlin med högst 2.200 kronor, i London med
högst 6,000 kronor och i Hamburg med 2,200 kronor. Nu föreslås, att med
hänsyn till stegringen av levnadskostnaderna i Berlin vederbörande lärarinnas
därstädes kontanta lön skall ökas med 500 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 10,900 kronor, att utgå till upprätthållande under läsåret 1925—
1926 av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst 2,700
kronor, i London med högst 6,000 kronor och i Hamburg med högst 2,200
kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt fastställa.
170:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att såsom
understöd åt svenska skolan i Kina anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 8,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
Anslaget utgår för budgetåret 1924—1925 med ett årsbelopp av 7,000
kronor.
Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen såsom understöd åt svenska skolan i Kina
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 8,000 kronor, att utgå
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
fastställa.
171:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att minimiarvode och statsunderstöd för undervisning i hushållsgöromål
i fortsättDingsskola skall utgå med minst två kronor för under
-
90
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
visningstimme, under villkor att den dagliga undervisningstiden för nämnda
ämne omfattar högst sex undervisningstimmar och, vad angår praktiskt
arbete i skolkök, ej understiger fyra undervisningstimmar,
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskolor, nu 2,425,000 kronor, med 750,000 kronor
till 3,175,000 kronor.
I fråga om det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget om utbytande
av den nuvarande grunden för arvodet för undervisning i hushållsgöromål —
ersättning av 10 kronor för arbetsdag, omfattande minst fem undervisningstimmar
— mot ersättning av minst 2 kronor för undervisningstim me samt
stadgande av högst sex och, vad angår praktiskt arbete i skolkök, minst
fyra undervisningstimmar per arbetsdag har riksdagen icke funnit något att
erinra, utan har bifallit den sålunda föreslagna anordningen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att minimiarvode och statsunderstöd för undervisning i
hushållsgöromål i fortsättningsskola skall utgå med minst två kronor för
undervisuingstimme, under villkor att den dagliga undervisningstiden för
nämnda ämne omfattar högst sex undervisningstimmar och, vad angår praktiskt
arbete i skolkök, ej understiger fyra undervisningstimmar,
dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskolor, nu 2,425,000 kronor, med 750,000 kronor
till 3,175,000 kronor.
172:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Eders
Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1924 års riksdag ett
anslag för ändamålet av 130,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts av riksdagen
godtagna beräkning av anslagsbehovet förutsatte, att en reservation av 16,300
kronor vid 1924 års slut skulle stå till förfogande. Med hänsyn till att för
1926 ars kurser beräknas stå till förfogande ett överskott från föregående
år av 12,800 kronor har för budgetåret 1925—1926 ifrågavarande anslag ansetts
böra utgå med samma belopp som under nu löpande budgetår.
Riksdagen har till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisat
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 130,000 kronor,
att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,
Eders Kungl. Maj.t kan finna gott föreskriva.
173:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 912,000
kronor, med 22,000 kronor till 890 000 kronor.
91
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
En minskning av anslaget liar möjliggjorts dels på grund av att vissa
högre folkskolor torde komma att ombildas till kommunala mellanskolor och
understöd till dessa således icke längre belasta ifrågavarande anslag,dels ock därigenom
att den av riksdagen begärda ökningen i tjänstgöring för lärarna vid
de yrkesbestämda högre folkskolorna i någon män kommer att begränsa antalet
extra lärare vid dessa skolor.
Riksdagen har minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
högre folkskolor, nu 912,000 kronor, med 22,000 kronor till 890,000 kronor,
174:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att öka det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu
60,000 kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.
Det förhöjda anslagskravet är huvudsakligen eu följd av utvecklingen av
de högre folkskolorna med mera praktisk läggning.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kung], Maj:ts förslag och
för alltså anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till anordnande
av slöjd i högre folkskolor, nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor
till 70,000 kronor.
175:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 184) gjorda framställning,
har riksdagen — med uteslutande av det ordinarie reservationsanslaget
å 1,500 kronor till sällskapets för folkundervisningens befrämjande verksamhet
i allmänhet — i riksstaten uppfört ett ordinarie reservationsanslag
å 1,500 kronor till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.
176:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 185) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för beredande av
ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för budgetaret 192o 1926 ett extra
förslagsanslag av 75,000 kronor.
177:o) På grund av Eders Kungl. Majds därom gjorda framställning (punkt
186) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
förstärkande av det ''ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid
folkhögskolor anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 80,000
kronor.
178:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 187) föreslagit riksdagen att till
understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor, att utgå på
de villkor, Eders Kungl. Majd kan finna skäligt föreskriva.
Anslaget utgår nu med ett belopp av 4,000 kronor. Från föreningen
Svenska odlingens vänner i Estland såsom huvudman för folkhögskolan har
framställning gjorts om anslagets höjande till 5,000 kronor. Departementschefen
har funnit denna förhöjning väl motiverad
92
Bilcsdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kung! Maj:ts förslag,
bär till understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken
Estland för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag å 5,000
kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
179.o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen medgiva
att från det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till befrämjande
av dövstumundervisningen må utgå:
a) från och med budgetåret 1925—1926 tills vidare till uppehållande av
för dövstumma avsedda hantverksskolor, under de villkor Eders Kungl. Maj:t
äger bestämma, statsbidrag med högst 250 kronor, för år räknat, för varje
dövstum elev, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll,
b) för budgetåret 1925 1926 för anskaffande av lämplig litteratur åt
dövstumma, under de villkor Eders Kungl. Maj:t äger bestämma, ett belopp
av högst 2,000 kronor.
Ifrågavarande förslagsanslag är i riksstaten uppfört med ett belopp av
165,000 kronor.
På därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1912 år3 riksdag,
att från omförmälda förslagsanslag finge utgå ej mindre till uppehållande
av för dövstumma avsedda lantbruksskolor under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t ägde bestämma, för år räknat statsbidrag med högst 250 kronor för varje
dövstum, som inom sådan lantbruksskola eller på dess bekostnad åtnjöte
underhåll, än även till arvode för inspektion av sådan dövstumundervisning
ett ärligt belopp av högst 300 kronor. Nu gällande bestämmelser angående
statsbidrag till uppehållande av för dövstumma avsedda lantbruksskolor
finnas intagna i kungörelsen den 26 september 1921 nr 633 (ändrad genom
kungörelsen den 14 december 1923, nr 428). På grund härav har till styrelsen
för tredje dövstumskoldistriktet utgått dylikt statsbidrag, utgörande
högst 250 kronor årligen för varje vid lantbruksskolan å Råbylund inta
gen elev.
Styrelsen för nämnda dövstumskoldistrikt hade anhållit, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes hos riksdagen utverka, att till lantbruks- och hantverksskolorna
& Råbylund måtte få utgå ett statsunderstöd av 700 kronor för år för varje
i dessa skolor intagen elev.
Skolöverstyrelsen hemställde emellertid om ett statsbidrag, beräknat till
500 kronor för år, för varje i lantbruksskola för dövstumma samt i hantverksskolan
å Råbylund intagen elev.
Departementschefen har nu förordat, att statsunderstöd medgives utgå
även för de uti ifrågavarande hantverksskola intagna eleverna, varvid han dock
funnit lämpligast, att medgivandet icke inskränkes till Råbylund utan —
såsom fallet är med understödet till dövstumma elever å lantbruksskola —
får avse dövstumma, som utbildas i hantverk, oberoende av vid vilken skola
utbildningen äger rum.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A . 93
Mot Eders Kungl, Maj:ts framställning har riksdagen icke funnit anledning
till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att från det ordinarie
förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen må utgå
a) från och med budgetåret 1925—1926 tills vidare till uppehållande av
för dövstumma avsedda hantverksskolor, under de villkor Eders Kungl.
Maj:t äger bestämma, statsbidrag med högst 250 kronor, för år räknat,
för varje dövstum elev, som inom skolan eller på dess bekostnad .åtnjuter
underhåll,
b) för budgetåret 1925—1926 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under do villkor Eders Kungl. Maj:t äger bestämma, ett belopp av
högst 2,000 kronor.
180:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 189) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.
181:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
190) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
182:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att till
understöd åt Svenska föreningen för dövas väl anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Genom beslut den 7 oktober 1921 beviljade Eders Kungl. Maj:t föreningen till
främjande av dess verksamhet ett understöd av 4,000 kronor, vilket belopp
anvisades från allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde
huvudtitel. Därmed erhöll den då nybildade föreningen nödig hjälp till
själva organisationsarbetet och de utgifter, som därmed voro förenade. Kostnaderna
för föreningens verksamhet hava sedermera bestridits genom de inkomster
föreningen erhållit i form av medlemsavgifter och tillfälliga penninggåvor.
Departementschefen har funnit det i hög grad önskvärt, att föreningens
verksamhet måtte bliva — åtminstone i den begränsade omfattning, vari
den för närvarande utövas — för framtiden betryggad.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, har
till understöd åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
94
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
183:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att, med
uteslutande ur staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda av
en första lärarinna vid förskolan, uppföra i nämnda stat ej mindre ytterligare
en lärarinna vid förskolan med den lön och de övriga förmåner, som enligt
staten tillkomma en lärarinna vid förskolan, än även ett belopp av 300 kronor
såsom arvode åt den lärarinna vid förskolan, som förordnas såsom
första lärarinna vid förskolan.
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag innebär icke någon kostnadsökning
utan åsyftar allenast att till fördel för arbetet vid anstalten möjliggöra
en sådan anordning, att befattningen såsom första lärarinna vid behov
må kunna växla innehavare.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen, med uteslutande ur staten för institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda av en första lärarinna vid förskolan, uppfört i nämnda
stat ej mindre ytterligare en lärarinna vid förskolan med den lön och de
övriga förmåner, som enligt staten tillkomma en lärarinna vid förskolan,
än även ett belopp av 300 kronor såsom arvode åt den lärarinna vid förskolan,
som förordnas såsom första lärarinna vid förskolan.
184:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att till
förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 45,000
kronor.
Förstärkningsanslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av
50,000 kronor.
Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och har alltså till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret 1925—1926 anvisat ett
extra anslag av 45,000 kronor.
185:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195) har riksdagen
till förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i
Växjö för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor.
186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till
anordnande av slöjdrum och anskaffande av redskap och verktyg för undervisning
i träslöjd vid förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
har alltså till anordnande av slöjdrum och anskaffande av redskap och
verktyg för undervisning i träslöjd vid förskolan för blinda i Växjö anvisat
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
95
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
187:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 198) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av
10,500 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela.
188:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 199) föreslagit riksdagen att till
uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare
en korgmakeriavdeluing anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor.
Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 11,900 kronor men har
på grund av ökad avkastning av avdelningens arbete för budgetåret 1925—
1926 ansetts kunna minskas med 5,300 kronor.
Riksdagen har till uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning anvisat för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 6,600 kronor.
189:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) har riksdagen
till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans
i Kristinehamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare,
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 7,500
kronor.
190:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att
dels, med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte av en första lärarinna, i nämnda stat uppföra ej mindre
ytterligare en ämneslärarinna med den lön och de övriga förmåner, som
enligt staten tillkommer en ämneslärarinna vid anstalten, än även ett belopp
av 300 kronor såsom arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas såsom
första lärarinna;
dels ock besluta, att i staten för anstalten skall uppföras ytterligare en
vaktmästarbefattning med den avlöning och de övriga förmåner, som enligt
nämnda stat tillkomma en vaktmästare vid anstalten, samt förty höja det
ordinarie anslaget till ifrågavarande anstalt från 128,400 kronor med 1,450
kronor till 129,850 kronor.
Förändringen i staten i fråga om första lärarinnebefattningen medför icke
någon anslagsökning. Vaktmästartjänsten är för närvarande uppförd å extra
stat med en avlöning av 1,300 kronor, med vilket belopp det i nästföljande
punkt omförmälda anslaget vid ett bifall till det nu föreliggande förslaget
alltså kommer att minskas.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får anmäla, att
riksdagen
96
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte av en första lärarinna i nämnda stat uppfört ej mindre
ytterligare en ämneslärarinna med den lön och de övriga förmåner, som
enligt staten tillkommer en ämneslärarinna vid anstalten, än även ett belopp
av 300 kronor såsom arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas
såsom första lärarinna;
dels ock beslutat, att i staten för anstalten skall uppföras ytterligare en
vaktmästarbefattning med den avlöning och de övriga förmåner, som enligt
nämnda stat tillkomma en vaktmästare vid anstalten, samt förty höjt det
ordinarie anslaget till ifrågavarande anstalt från 128,400 kronor med 1,450
kronor till 129,850 kronor.
191:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att till avlöning
av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra anslag av 11,500 kronor.
Anslaget, som för löpande budgetår utgår med ett belopp av 15,000 kronor,
har ansetts höra minskas dels med ett belopp av 1,300 kronor på grund av
den under föregående punkt omförmälda vaktmästarens uppförande å ordinarie
stat, dels ock med 2,200 kronor, motsvarande beräknad avlöning för
en extra ordinarie lärarinna.
Riksdagen har till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra anslag av 11,500 kronor.
192:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
193.o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 204) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till tryckning av blindskrifter anvisat för budgetåret 1925—1926 ett
extra reservationsanslag av 7,000 kronor.
194:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
100,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.
195:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) har riksdagen
i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagit det ordinarie för
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 97
slagsanslaget till uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende
försummade barn, nu 250,000 kronor, med halva beloppet eller 125,000
kronor.
Y rkesundervisningen.
196:o) Eders Kung!. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen
dels öka det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 491,225
kronor, med 1,975 kronor till 493,200 kronor att fördelas mellan de olika
läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;
dels till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för
maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 6,300 kronor;
dels till uppehållande av eu fjärde parallellavdeluing vid tekniska gymnasiet
i Örebro anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000
kronor;
dels ock till anskaffande av laboratorieutrustning och undervisningsmateriell
vid tekniska elementarskolan i Borås anvisa för budgetåret 1925—1926
såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.
Ökningen av det ordinarie reservationsanslaget är föranlett av Eders Kungl.
Maj:ts förslag om inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska fackskolan
i Eskilstuna, därvid emellertid en nedsättning av den i samma reservationsanslag
ingående anslagsposten till arvoden åt extra lärare m. m. kunnat
äga rum.
Anslaget till parallellavdelningar vid samma skola har på grund av indragningar
av dylika avdelningar ansetts kunna minskas från nu utgående
anslag å 14,000 kronor till 6,300 kronor. Anslaget till en fjärde parallellavdelning
vid tekniska gymnasiet i Örebro utgår jämväl för närvarande med
ett årsbelopp av 24,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag och har alltså
dels ökat det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 491,225
kronor, med 1,975 kronor till 493,200 kronor att fördelas mellan de olika
läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1925 angivits;
dels till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för
maskinindustri i Eskilstuna anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 6,300 kronor;
dels till uppehållande av eu fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro anvisat för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000 kronor;
dels ock till anskaffande av laboratorieutrustning och undervisningsmateriell
vid tekniska elementarskolan i Borås anvisat för budgetåret 1925—1926
såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 saml. Nr 8 A.
Yrkesunder
visningen.
7
98 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
197:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för tekniska läroverk anvisat
för budgetåret 1925—-1926 ett extra anslag av 10,000 kronor, att utgå
efter de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken och
med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att utgå under de
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Till resestipendier åt rektorer och lärare vid de tekniska läroverken och
med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisade riksdagen på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor. Något anslag
för ifrågavarande ändamål har sedermera icke utgått.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
har alltså till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska
läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisat
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor,
att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
199:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av förhöjt
understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp, anvisat
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 120,000 kronor, att utgå
under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant
bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den
fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.
200:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
1.000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning anvisade
1921 års riksdag till resestipendier åt rektorer och lärare vid statsunderstödda
handelsgymnasier på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av
2.000 kronor. Sedermera har något anslag för här ifrågavarande ändamål
icke varit uppfört i riksstaten.
99
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen hav ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid statsunderstödda handel sgymnasier anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor, att utgå under
de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
201 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
nu 600,000 kronor, med 150,000 kronor till 750,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning, nu 600,000 kronor, med 150,000 kronor till
750,000 kronor.
202:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor, att i enlighet
med nu gällande beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.
203:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande av
verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm anvisat för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 32,700 kronor, under villkor att Stockholms
stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för år, för
berörda ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget samt med beräknande,
att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.
204:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att såsom bi
drag till uppehållande av bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på
sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1925—1926 anvisa dels såsom
bidrag med 8/s till kostnaderna för verksamheten vid skolorna under tiden
1 juli 1925—30 juni 1926 ett extra anslag av 45,210 kronor, dels ock såsom
särskilt bidrag med 3/s till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare ett extra
anslag av 1,230 kronor eller tillhopa 46,440 kronor, allt under villkor att
järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande
i av departementschefen uti ovanberörda statsrådsprotokoll angiven omfattning,
som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag,
som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga.
Anslag till ifrågavarande skolor utgå för löpande budgetår med samma
100
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
belopp ocli under samma villkor, som nu föreslås, dock med den olikheten
att anslaget till ålderstillägg nu ifrågasatts skola höjas med 30 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av bergsskolorna i Filipstad och
Falun, anordnade på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1925
—1926 anvisat
dels såsom bidrag med 3/s till kostnaderna för verksamheten vid skolorna
under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 ett extra anslag av 45,210 kronor,
dels ock såsom särskilt bidrag med s/s till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare
ett extra anslag av 1,230 kronor,
eller tillhopa 46,440 kronor, allt under villkor att järnkontoret ansvarar
för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande i av departementschefen
uti ovanberörda statsrådsprotokoll angiven omfattning, som ej täckes
genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela
de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av Eders Kungl.
Maj: t prövas erforderliga.
205:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av
verksamheten vid vävskolan i Borås anvisat för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 9,850 kronor, att utgå med de belopp, till de ändamål och
under de villkor, som i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2
januari 1925 av departementschefen angivits.
206:o) Eders Kungl. Maj;t har (punkt 218) föreslagit riksdagen att dels för
beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,
bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor;
dels föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som
må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1925—1926 åt befattningshavare
i statens icke nyreglerade verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner,
som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk
lönereglering eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag
av stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt
under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm
och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i
Filipstad och Falun, att 2 5 av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas av järnkontoret;
dels
ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter.
101
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
som inå befinna» erforderliga för tillämpning av do utav riksdagen fastställda
grunderna för dyrtidstilläggens utgående.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av .‘In,000 kronor,
vilket emellertid på grund av verkställda beräkningar ansetts böra höjas
till belopp, som nu föreslagits.
Med erinran, att riksdagen i .skrivelse till Kungl. Maj:t (ur 80) meddelat
sitt beslut i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1925—1926, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan
i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor;
dels föreskrivit, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder,
som må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1925—1926
åt befattningshavare i statens icke nyreglerade verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner,
som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk
lönereglering eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag
av stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt
under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm
och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i
Filipstad och Falun, att Vs av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas av
järnkontoret;
dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen
fastställda grunderna för dyrtidstillläggens utgående.
207:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till en
yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som av
Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig anslutning till de av departementschefen
i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920
angivna riktlinjer samt med beaktande jämväl av vad i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 anförts, närmare bestämmas,
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 60,000
lfronor.
Vid beräkning av anslagsbehovet för ifrågavarande anstalt för budgetåret
1924—1925 räknades med eu besparing å tidigare anslag av 6,500 kronor,
med hänsyn vartill anslagsbeloppet för nämnda budgetår bestämdes till 50,000
kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen till en yrkespedagogisk central anstalt med de uppgifter
och den anordning, som av Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig anslut
-
102 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ning till de av föredragande departementschefen i yttrande till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920 angivna riktlinjer
samt med beaktande jämväl av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1924 anförts, närmare bestämmas, anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
Folkbildningsåtgärder
i övrigt.
208:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen att
a) i riksstaten för budgetåret 1925—1926 böja det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek, nu 320,000 kronor, med 140,000 kronor till
460,000 kronor,
b) medgiva, att till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Studiekamraten
må från ifrågavarande förslagsanslag under de villkor Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva från och med den 1 juli 1925 tillsvidare till
tidskriftens utgivare utgå ett belopp av 3,000 kronor för år,
c) medgiva, att från ifrågavarande anslag må från och med den 1 juli
1925 till de kvinnliga biträdena hos bibliotekskonsulenterna utgå arvoden,
beräknade för två av biträdena efter ett grundbelopp av 3,300 och för två ett
grundbelopp av 2,208 kronor, ävensom erforderliga medel för att möjliggöra
deras uppflyttning i löneklass, i den mån de i vederbörlig ordning prövas
berättigade till dylik uppflyttning.
I avseende å vad Eders Kungl. Maj: t föreslagit under mom. a) och b) av
förevarande punkt har riksdagen intet att erinra. Vad angår de kvinnliga
biträdena hos bibliotekskonsulenterna föranleder riksdagens beslut i avseende
å ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden icke någon
ändring i vad nu av Eders Kungl. Maj:t föreslagits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels i riksstaten för budgetåret 1925—1926 höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek, nu 320,000 kronor, med 140,000 kronor
till 460,000 kronor,
dels medgivit, att till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Studiekamraten
må från ifrågavarande förslagsanslag under de villkor Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva från och med den 1 juli 1925 tillsvidare
utgå ett belopp av 3,000 kronor för år,
dels oek medgivit, att från ifrågavarande anslag må från och med den 1
juli 1925 till de kvinnliga biträdena hos bibliotekskonsulenterna utgå arvoden,
beräknade för två av biträdena efter ett grundbelopp av 3,300 kronor och
för två efter ett grundbelopp av 2,208 kronor, ävensom erforderliga medel
för att möjliggöra deras uppflyttning i löneklass, i den mån de i vederbörlig
ordning prövas berättigade till dylik uppflyttning.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 103
2U‘J:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att
dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1925 192G ett extra reserva
tionsanslag
av 350,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt
av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till
understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd
åt vissa anstalter för av dem havda resekostnader för föreläsare,
dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av
anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.
För innevarande budgetår har riksdagen till ifrågavarande ändamål anvisat
ett belopp av 325,000 kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av anslaget
med 25,000 kronor. I övrigt står Eders Kungl. Maj:ts framställning
i överensstämmelse med vad av riksdagen i motsvarande hänseenden för
nu löpande budgetår medgivits.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen
dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisat för budgetåret 1925 1926 ett extra
reservationsanslag av 350,000 kronor ävensom medgivit, att av detta anslag
må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000
kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en
hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor
till understöd åt vissa anstalter för av dem havda resekostnader för föreläsare,
dels ock medgivit, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.
210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till
arbetarnes bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader
anvisat för budgetåret 1925 1926 ett extra anslag av
26,000 kronor, att utgå under villkor, att förbundet visar sig för ändamålet
för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika
stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
211 :o) Eders Kungl.Majdhar (punkt 223) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
104
Riksdagens skrivelse Nr 8 A .
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter
särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1925
--30 juni 1926 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor, varav 7,000
kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet,'' att
utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av
föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.
Ifrågavarande anslag utgör för innevarande budgetår 10,000 kronor, därav
avsetts 7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds
universitet. Sistnämnda belopp bar nu ansetts böra höjas till 4,500 kronor.
De ökade medel som jämväl anses erforderliga för Uppsala universitet
kunna beredas från besparingar å föregående års anslag.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och
Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till
populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun
eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1925—30 juni
1926 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat för budgetåret
1925 1926 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor, varav 7,000 kronor
till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå
under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av
föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.
212:o) Eders Kuugl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro
avsedda att under sommaren 1925 eller senare i Stockholm anordnas för
allmänheten, anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att
riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser,
som äro avsedda att under sommaren 1925 eller senare i Stockholm
anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor.
213:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj.ts förslag (punkt 225) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
av två s. k. universitetscirklar för budgetåret 1925—1926 anvisat ett
extra anslag av 2,600 kronor, att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kuugl. Maj:t finner gott meddela.
214:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att
a) till nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1925—1926, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel:
105
Riksdan hus skrivelse Nr 8 A.
dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet ett extra anslag av
152,000 kronor, att under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas
lämpliga, utgå till de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda
ändamål med högst do av departementschefen angivna belopp;
dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet i enlighet med de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett extra reservationsanslag
av 00,000 kronor;
dels ock till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra
reservationsanslag av 3,000 kronor;
b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en hygienisk fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer in. fl. samt
av eu allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare in. fl. avsedda
medel må, enligt Eders Kungl. Majds bestämmande, användas till anskaffande
och revision av materiell för nykterhetsundervisningen;
c) besluta, att besparingarna å tidigare under femte huvudtiteln uppförda
reservationsanslag till nykterhetens främjande och motarbetande av dryckenskapens
följder skola överföras till åttonde huvudtiteln för att såsom reservationsanslag
stå till Eders Kungl. Maj ds förfogande för de ändamål, för
vilkas främjande dessa medel ursprungligen av riksdagen beviljades.
I anledning av Eders Kungl. Majds framställning samt särskilda inom riksdagen
väckta motioner har 1924 års riksdag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
för nykterhetens främjande anvisat för budgetåret 1924—1925
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel dels ett extra anslag av
137,500 kronor, att under de villkor, som av Eders Kung!. Majd prövades
lämpliga, utgå till de ändamål och med högst de belopp, som finnas angivna
under nr 1—13 i eu i statsrådsprotokollet intagen tablå, dels ock till föreläsnings-
och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande i enlighet med
de bestämmelser. Eders Kungl. Majd kunde finna lämpligt fastställa, ett extra
reservationsanslag av 60,000 kronor. Vidare har riksdagen medgivit, att
möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande av en social fortbildningskurs
för lärare, folkskolinspektörer m. fi. samt av en allmän utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda medel finge, enligt
Eders Kungl. Maj ds bestämmande, användas till anskaffande och revision av
materiell för nykterhetsundervisningen.
I anledning av Eders Kungl. Majds därom gjorda framställning har 1924 åra
riksdag därjämte under femte huvudtiteln — under uttalande av att ifrågavarande
anslag från och med budgetåret 1925—1926 borde utgå under åttonde
huvudtiteln — till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 17,500 kronor,
att under de villkor, som av Eders Kungl. Majd prövades lämpliga, utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel till de ändamål och med de belopp,
vilka finnas angivna under nr 15—18 i samma tablå.
106
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
De anslag, som nu föreslagits utgå till de särskilda nykterhetssammanslutningarna
samt såsom bidrag till byråns i Lausanne verksamhet och till
arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för nykterhetsundervisning
och nykterhetsupplysning (i nämnda tablå under nr 1—13
samt 15—18 angivna ändamål), uppgå till sammanlagt 152,000 kronor eller
3.000 kronor mindre än det belopp, som för samma eller motsvarande ändamål
anvisats för budgetåret 1924—1925. I tre fall innebär förslaget en
höjning med sammanlagt 5,500 kronor, i två fall har föreslagits en nedsättning
med sammanlagt 8,500 kronor.
I anslutning till vad skolöverstyrelsen hemställt, föreslår Eders Kung!. Maj:t
riksdagen att anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor för främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder. Till följd av de jämkningar, som föreslagits beträffande
vissa poster i det till undervisnings- och upplysningsverksamhet för
nykterhetens främjande avsedda anslaget å 152,000 kronor, skulle det nu
begärda anslaget å 3,000 kronor icke föranleda någon höjning av totalsumman
av de för nykterhetens främjande ifrågasatta anslagen för nästa budgetår
utöver motsvarande belopp i det löpande årets budget.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
a) till nykterhetens främjande anvisat för budgetåret 1925—1926, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel:
dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet ett extra anslag av
152.000 kronor, att under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas
•lämpliga, utgå till de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 omförmälda ändamål med högst de
av departementschefen angivna belopp;
dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet i enlighet med de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor;
dels ock till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder, att ställas till Eders Kungl. Majrts förfogande, ett extra
reservationsanslag av 3,000 kronor;
b) medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en hygienisk fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer in. fi.
samt av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda
medel må, enligt Eders Kungl. Majrts bestämmande, användas till
anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen;
c) beslutat, att besparingarna å tidigare under femte huvudtiteln uppförda
reservationsanslag till nykterhetens främjande och motarbetande av drycken
skapens följder skola överföras till åttonde huvudtiteln för att såsom reservationsanslag
stå till Eders Kungl. Majrts förfogande för de ändamål, för
vilkas främjande dessa medel ursprungligen av riksdagen beviljades.
107
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
2l5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, till understöd åt
föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion
av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat för
hudgetåret 1925—1926 ett extra anslag å 57,000 kronor.
216:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 228) föreslagit riksdagen att
dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 61,500 kronor, att direkt
utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;
dels medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag, må
i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande
av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som
Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd;
dels ock medgiva, att till en var av föreståndaren för statens biografbyrå
G. Bjurman och ordinarie granskningsmannen vid samma byrå G. Montelin
må, utöver fastställda avlöningsförmåner, för tiden 1 januari—30 juni 1925
utbetalas ett ytterligare personligt avlöningstillägg med 250 kronor, att utgå
från det i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppförda, extra reservationsanslaget
till statens biografbyrå.
Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 60,500 kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen avser att bereda
föreståndaren och en av de ordinarie granskningsmannen vid biografbyrån
en var ett personligt lönetillägg å 500 kronor årligen.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag av 61,500 kronor att direkt
utgå av avgifter för granskning av biografbilder;
dels medgivit, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag, må
i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till be
främjande av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som
Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd;
dels ock medgivit, att till en var av föreståndaren för statens biografbyrå
G. Bjurman och ordinarie granskningsmannen vid samma byrå G. Montelin
må, utöver fastställda avlöningsförmåner, för tiden 1 januari—30 juni 1925
utbetalas ett ytterligare personligt avlöningstillägg med 250 kronor, att utgå
från det i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppförda extra reservationsanslaget
till statens biografbyrå.
217:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229) och under
erinran, att riksdagen numera i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t (nr 80)
meddelat sitt beslut i fråga om dyrtidstillägg för budgetåret 1925—1926 åt
Åtgärder för
fysisk ut
bildning.
108 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
befattningshavare i statens tjänst, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
biografbyrå för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder.
218:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 230) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för budgetåret
1925—1926 anvisat
dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria
studielån ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor;
dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1926 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 4,500 kronor.
Åtgärder för fysisk utbildning.
219:o) Eders Kung!. Maj:t har (punkt 231) föreslagit riksdagen att höja det å
staten för gymnastiska centralinstitutet uppförda anslaget till arvoden åt
extra lärare från 11,000 kronor till 14,000 kronor samt förty i riksstaten
upptaga det ordinarie anslaget till nämnda institut med ett från 72,700 kronor
till 75,700 kronor förhöjt belopp.
Ersättning till extra lärare har till eu viss del bestritts från institutets
s. k. extra medel, vilka egentligen äro avsedda att ersätta och nyanskaffa
material in. m. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär att avlyfta från nämnda
extra medel en del av dessa utgifter och samtidigt bereda någon höjning
av de synnerligen låga arvoden, som utgått till institutets extra lärare.
Riksdagen anser goda skäl förebragta för Eders Kungl. Maj:ts förslag och
har förty höjt det å staten för gymnastiska centralinstitutet uppförda anslaget
till arvoden åt extra lärare från 11,000 kronor till 14,000 kronor samt förty
i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till nämnda institut med ett från
72,700 kronor till 75,700 kronor förhöjt belopp.
220:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1925—1926 anvisa:
dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra
anslag av 5,810 kronor att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmes;
dels till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell, sam
lingar m. in. vid utgången av budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av
5,650 kronor.
dels till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets bibliotek ett
extra reservationsanslag av 600 kronor;
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 109
dels ock till iordningställande av den inre gården vid institutets byggnad
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
För innevarande budgetår har riksdagen anvisat dels till extra personal
vid gymnastiska centralinstitutet m. in. ett anslag av 4,010 kronor, dels ock
till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets bibliotek ett anslag
av 600 kronor.
Den ifrågasatta höjningen av anslaget till extra personal avser beredande
av tilläggsarvode åt en var av sekreteraren och räkenskapsföraren vid institutet
med 300 kronor samt anordnande av undervisning i idrott, för vilket
sistnämnda ändamål beräknats 1,200 kronor.
Riksdagen har vid prövning av det föreliggande förslaget ej funnit anledning
till erinran mot detsamma och har förty för budgetåret 1925 1926
anvisat
dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet in. m. ett extra
anslag av 5,810 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmes;
dels till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell, samlingar
m. m. vid utgången av budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av
5,650 kronor;
dels till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets bibliotek ett
extra reservationsanslag av 600 kronor;
dels ock till iordningställande av den inre gården vid institutets byggnad
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
221:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
222:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till Svenska fornskriftsällskapet
för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1925 utgivna arbeten.
223:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia
Understöd
åt vetenskap,
vitterhet och
konst m. m.
no
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet avlämnar
50 exemplar av den för år 1925 avsedda publikationen.
224:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237)
har riksdagen, i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, till understödjande
av Svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1925 anvisat
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
225:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att dels av det
år 1922 till årliga understöd under åren 1923—1925 åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000 kronor,
att användas enligt av riksdagen angivna grunder och villkor, för budgetåret
1925—1926 såsom extra anslag anvisa återstoden, 10,000 kronor;
dels ock till understöd under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av
50.000 kronor, att efter grunder och på villkor, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmas, efter.sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas
mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för
viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande anslag för budgetåret
1925—1926 såsom extra anslag anvisa ett belopp av 10,000 kronor.
Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och har
alltså,
dels av det år 1922 till årliga understöd under åren 1923—1925 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av
60.000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna grunder och
villkor, för budgetåret 1925—1926 såsom'' extra anslag anvisat återstoden,
10.000 kronor;
dels ock till understöd uuder tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett anslag av
50.000 kronor att efter grunder och på villkor, som av Eders Kungl. Maj:t
bestämmas, efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas mellan
därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för
viss tid givna understöd, samt av ifrågavarande anslag för budgetåret
1925—1926 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 10,000 kronor.
226:o) Eders Kungl. Maj: t har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till
arvode under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 åt ortnamnskommitténs sekreterare
med erforderliga biträden anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 8,000 kronor.
Under en lång följd av år har riksdagen beviljat anslag å extra stat till
arvode åt ortnamnskommitténs sekreterare. Under de senare åren har an
-
in
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
slaget avsett arvode åt sekreteraren med erforderliga biträden och utgått
med 8,000 kronor för år. För förra halvåret 1923 var anslaget uppfört med
4,000 kronor. Kommitténs arbeten hava i stor utsträckning under det senaste
året legat nere, men genom beslut av Eders Kungl. Maj:t hava numera
desamma återupptagits i sin förutvarande omfattning. Det föreliggande förslaget
avser jämväl att bringa anslaget upp till det belopp, varmed det
under närmast föregående år utgått.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får anmäla, att
riksdagen till arvode under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 åt ortnamnskommitténs
sekreterare med erforderliga biträden anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 8,000 kronor.
227:o) Sedan 1919 års riksdag såsom understöd åt docenten Olof Öster-,
gren för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor samt därav
anvisat för vart och ett av åren 1920—1922 ett belopp av 5,000 kronor,
för förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor
samt för budgetåret 1924—1925 6,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t
(punkt 240) föreslagit riksdagen att av förberörda anslag å 56,000 kronor
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1919 såsom understöd åt
docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920—
1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade anslaget å 56,000 kronor
för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.
228:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 5,500 kronor att på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till
understöd för utgivande under år 1925 av tidskriften »Svenska landsmål och
svenskt folkliv».
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 5,000 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får anmäla,
att riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 5,500
kronor att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas
till understöd för utgivande under år 1925 av tidskriften »Svenska
landsmål och svenskt folkliv».
229:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 242) föreslagit riksdagen att till fortsatt
systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra reservationsanslag av 26,000 kronor att utgå på de närmare
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen sedan åtskilliga år anvisat ett
successivt höjt årsanslag. Anslaget utgjorde för år 1922 28,600 kronor och
U2 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
sänktes för budgetåret 1923—1924 till 26,000 kronor samt för budgetåret
1924—1925 ytterligare till 22,000 kronor.
Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till fortsatt systematisk undersökning
av svenska folkmål för hudgetåret 1925—1926 anvisat ett extra
reservationsanslag av 26,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
230:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 243) föreslagit riksdagen att till
systematisk undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor att utgå på de närmare
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Anslaget i fråga utgår för innevarande budgetår med 3,000 kronor. Riksdagen
har bifallit förslaget och får anmäla, att riksdagen till systematisk
undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1925—1926 anvisat ett
nxtra reservationsanslag av 3,500 kronor, att utgå på de närmare villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
231:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 244) föreslagit riksdagen att till understöd
för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för ändamålet av medel
till samma belopp, som för innevarande budgetår utgår. Riksdagen har
intet att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t äskar och har alltså till understöd
för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1925—1926
anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
232:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 245) föreslagit riksdagen att till
undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1925
—1926 anvisa:
dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag
av 4,000 kronor,
dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes
4,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj.t att beträffande ifrågavarande bägge
anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.
Till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand har riksdagen under
en följd av år anvisat anslag, vilket för budgetåret 1924—1925 uppgår till
4,000 kronor. Detta anslag liksom även det nu till Norrbottens läns hembygdsförening
ifrågasatta anslaget å enahanda belopp avser närmast att
åstadkomma en snabb undersökning av den äldre och i försvinnande stadda
lapska kulturen.
113
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kung!. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till undersökningar rörande
lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1925—1926 anvisat
dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag
av 4,000 kronor,
dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes
4,000 kronor,
med rätt för Eders Kung! Maj:t att beträffande ifrågavarande bägge anslag
meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.
233:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredigering
i tryckfärdigt skick av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons
efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de
villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 247) föreslagit riksdagen att till
främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1925 anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom
föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.
För innevarande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett extra anslag
av 1,500 kronor. Från föreningens sida har nu ifrågasatts ett anslag
av 4,500 kronor, men har departementschefen ansett sig böra begränsa beloppet
till 2,500 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla,
att riksdagen till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1925
anvisat för budgetåret 1925—1926''ett extra anslag av 2,500 kronor, under
villkor att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål.
235:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till fortsatt utgivande under år 1925 av det av riksantikvarien S. Curman
och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien
utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium», anvisat för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att
utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
236:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bi
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 8 A. 8
114
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
drag till bestridande av kostnaderna för utgivandet av statistiska tabeller
över Öresundstullen för tiden efter år 1660 för budgetåret 1925—1926 anvisat
ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.
237:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret
1925—1926 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på
de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
238:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1925
—1926 anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
239:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 252) föreslagit riksdagen att förberedande
av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund bevilja ett
anslag av 27,000 kronor och därav för budgetåret 1925—-1926 såsom extra
anslag anvisa ett belopp av 5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts
beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
För beredande av delaktighet för Sverige i förevarande stiftelse beviljade
1920 års riksdag ett anslag av 27,000 kronor, och anvisades därav ett belopp
av 5,400 kronor för ett vart av därpå följande fem år. ■ Eders Kungl.
Maj:ts förslag innebär fortsatt anslag för samma ändamål under ytterligare
en femårsperiod.
Riksdagen har för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial
Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för budgetåret
1925—1926 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 5,400 kronor, att utgå
efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäligt föreskriva.
240:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 253) föreslagit riksdagen att till
inköp av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1916—1920 för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor.
Till understöd för utgivande av en bokkatalog över svensk litteratur för
åren 1906—1910 beviljade riksdagen på extra stat för år 1912 ett anslag
av 3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar av nämnda bokkatalog
kostnadsfritt överlämnades till ecklesiastikdepartementet. Vidare anvisade
1921 års riksdag till inköp av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren
1911—1915 på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 7,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 115
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, har till inköp av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1916
—1920 för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 7,500 kronor.
241 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt ryske
undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra
anslag av 3,000 kronor.
242:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av
ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för
budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.
Diverse.
243:o) Beträffande det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg kommer
riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
244:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) har riksdagen
ökat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 220,000
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor), med
30.000 kronor till 250,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst
33.000 kronor).
245:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.
246:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262) och under
erinran, att riksdagen beträffande grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1925—1926 icke vidtagit någon ändring
i vad som i detta hänseende gäller för budgetåret 1924—1925, har riksdagen
dels beslutat att de för budgetåret 1924—1925 gällande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier,
ävensom åt lärare vid privatläroverk samt vid folkhögskolor skola
gälla jämväl för budgetåret 1925—1926;
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder må befinnas erforderliga
;
Diverse.
116 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt nämnda
lärargrupper ävensom åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala samt vid tre i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
mars 1924 omnämnda läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 22,500,000
kronor.
247:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppfört samtliga
de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit
särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.
Stockholm den 31 mars 1925.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm 1925, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.