Riksdagens skrivelse Nr 41.

9

Nr 41.

Godkänd av första kammaren den 20 februari 1925.
Godkänd av andra kammaren den 20 februari 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 1.)

Till Konungen.

Sedan 1922 års riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 59 till nämnda riksdag antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse
av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen, har riksdagen vid numera företagen
slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
erhålla följande lydelse:

§ 60.

1. När ärende skall slutligen avgöras, böra därtill hörande handlingar upp läsas,

så framt någon kammarens ledamot sådant äskar. Ej må något mål,
däri överläggning ägt rum, till slutligt avgörande företagas, förrän kammaren
på talmannens hemställan förklarat överläggningen slutad. ■

2. Därefter bör, utom i de fall, mom. 3 upptager, proposition framställas
i den ordning, här nedan i detta inom. stadgas. Kan, fråga bliva föremål
för bifall eller avslag, bör talmans första proposition lyda på bifall. Om
denna besvaras med nej, och anmärkningar i saken blivit under överläggningen
gjorda, bör den följande propositionen i enlighet med dem uppställas.
Innefattar ett förslag flera delar, som ej lämpligen kunna i ett sammanhang
avgöras, bör särskild proposition å vardera delen framställas i enahanda ordning,
som nu är föreskriven. — Proposition skall alltid endast med ja eller
nej besvaras, och talmannen- tillkännagive sin uppfattning av- det svar, som
lämnats, varvid skall bero, såvida ej votering begäres, vilken då ej må vägras
; envar i övrigt obetaget att låta, sin särskilda mening i ..protokollet an;

10

Riksdagens skrivelse Nr 41.

tecknas. Ingen må försöka att beslutet genom ny överläggning uppriva. —
Då voteras skall, bör voteringsproposition jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och anslås, samt omröstningen strax därefter verkställas;
men ej må proposition göras, om votering skall äga ruin, ej heller
någon omröstning därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas
de avgivna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i eu därtill avsedd rösturna
en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till storlek och utseende, tryckta
och omärkta samt var för sig slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som eu av kammarens ledamöter på anmodan
av talmannen upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten av 110$ regeringsformen eller i 32 §
2 mom. eller i tredje punkten av 52 § i denna riksdagsordning förmäles,
skall alltid avgöras genom votering. I ty fall galle angående voteringsproposition
jämte kontraproposition vad i nästföregående inom. sägs; och bör,
sedan nämnda propositioner anslagits, omröstning genast äga rum. Sådan
omröstning skall alltid ske med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade
sedlar, och bör, till undvikande av lika röstetal för ja och nej, i mål,
där blott enkel pluralitet erfordras, talmannen vid varje omröstning före
sedlarnas uppräkning eu bland dem uttaga och genast förseglad avlägga.
Om vid sammanräknandet av de övriga sedlarna rösterna befinnas lika delade,
skall den förseglade sedeln öppnas och avgöra beslutet. Är pluralitet redan
vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska föreskrifter
för riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om ansvarsfrihet
för fullmäktige i riksbanken, eller om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning,
inkomster och utgifter, kamrarna fatta stridiga beslut, som ej uppå
vederbörligt utskotts förslag varda sammanjämkade, skola bägge kamrarna
var för sig rösta om de olika beslut, vari vardera förut stannat; kommande
den mening, som därvid erhåller de flesta ledamöters av båda kamrarna
sammanräknade röster, att gälla såsom riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen
av de avgivna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge andra
kammarens talman i en därtill avsedd röstuma eu ja-sedel och eu nej-sedel,
båda lika till storlek och utseende, tryckta och omärkta samt var för sig
slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens utgång genom den
sedel, som en av andra kammarens ledamöter på anmodan av talmannen
upptager ur röstuman.

§ 75.

Alla. val skola ske med slutna sedlar, och iakttages därvid, att namnsedlarna,
så framt de skola bliva gällande, böra vara enkla, hoprullade, omärkta
och fria såväl från all tvetydighet i anseende till personernas namn som

11

Riksdagens skrivelse Nr 41.

från oriktighet i anseende till deras antal; dock skall i fråga om val till ut
skott gälla, vad uti den i 37 § 5 inom. omförmälda stadga finnes föreskrivet.
Mellan personer, som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning,
när så erfordras.

Stockholm den 20 februari 1925.

Med undersåtlig vördnad.