Riksdagens skrivelse Nr 310.

1

Nr 310.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1925.
Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts propositioner nr 50 angående försvarsväsendets
ordnande och nr 51 med förslag till värnpliktslag
ävensom vissa i dithörande ämnen väckta motioner.

(Första särskilda utskottets utlåtande nr 1 och memorial
nr 3.)

Till Konungen.

Uti särskilda till riksdagen avlåtna, den 20 februari 1925 dagtecknade
propositioner, nr 50 och nr 51, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande
av de vid nämnda propositioner fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för samma dag, föreslagit

dels i propositionen nr 50, att riksdagen — under förutsättning av bifall
“till det förslag till ny värnpliktslag, som innehålles i ovanberörda proposition
nr 51 — ville bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om försvarsväsendets
ordnande föreslagit,

dels ock i propositionen nr 51, att riksdagen måtte antaga vid propositionen
fogat förslag till värnpliktslag.

I sammanhang med förenämnda propositioner har riksdagen till behandling
förehaft åtskilliga i anledning av desamma inom riksdagens kamrar väckta
motioner.

Riksdagens första särskilda utskott har i ämnet avgivit utlåtande, nr 1,
•och memorial, nr 3, varav tryckta exemplar härvid fogas...

Under åberopande av tillämpliga delar utav innehållet i ovannämnda utlåtande
och memorial får riksdagen anmäla: •

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 310—311. ii5s 25 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 310.

I. Beträffande försvarsväsendets ordnande:

l:o) att riksdagen, under förutsättning att riksdagens beslut om antagande
av ny värnpliktslag varder av Eders Kungl. Maj:t godkänt, och med förklarande
att Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 50 angående försvarsväsendets
ordnande icke kunnat av riksdagen oförändrad godkännas, i anledning av
samma proposition ävensom de i ämnet väckta motionerna, beslutit följande.

LANTFÖRSVARET.

A. Lantförs varets kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden
å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

B. Arméförvaltningen.

Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för eu assistent å
sjukvårdsstyrelsen avsedda batalj onsläkarbeställningen indrages.

Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas, den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom
förrådsförvaltare.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.
Fästningar.

Arméns truppförband organiseras i huvudsak å fyra arméfördelningar samt
Övre Norrlands trupper och Gotlands trupper.

Övre Norrlands trupper skola bestå av:

Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron ur Norrlands
dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,
Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.

Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår och Gotlands
artillerikår.

Karlsborgs fästning nedlägges.

Riksdagens skrivelse Nr 310.

3

D. Högre staber och inspektioner in. in.

1. Generalitetet.

Detta skall bestå av:

1 chef för generalstaben,

1 inspektör för infanteriet,

4 arméfördelningschefer,

1 militärbefälhavare för Övre Norrland,

1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,

1 chef för fortifikationen,

1 generalintendent och

1 inspektör för kavalleriet och chef för arméns remonteringsväsende.

2. Arméfördelningsstaberna.

Yar och en av de fyra arméfördelningsstaberna skall bestå av:

1 brigadchef,

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur in tenden turkår eu,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficeren och en hos fördelningsin
tenden ten.

3. Militärbefälet för Övre Norrland.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, kapten ur militärbefälets truppförband, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Av ovanstående personal uppföres å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner adjutanten med arvode såsom kapten.

4. Kommendantskapet i Boden.

Kommendantskapet i Boden skall bestå av:

1 kommendant,

1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

4

Riksdagens skrivelse Nr 310.

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
den ene i kommen dan tskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,
samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet på Gotland.

Militärbefälet på Gotland skall bestå av:

1 militärbefälhavare på Gotland, samtidigt chef för Gotlands infanterikår,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast
vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt

1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.

6. Infanteriinspektionen.

Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

7. Militärläroverksinspektionen.

Såsom inspektör för militärläroverken förordnas en i Stockholm förlagd
brigadchef.

Inspektörens för militärläroverken stab skall bestå av:

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Riksdagens skrivelse Nr 310.

5

8. Kavalleriinspektionen m. in.

Kavalleriinspektörens och chefens för remonteringsväsendet stab skall
bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 redogörare, pensionerad officer, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

1). Generalstaben.

Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:

a) Militär personal:

1. Overadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

11 majorer och
33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant och
3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare, och

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

b) Civil personal:

1 professor,

• 1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt och

3 expeditionsvakter.

10. Artilleristaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter,

1 officer, beordrad ur infanteriet,

1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,

1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt
1 expeditionsvakt.

11. Fortifikationsstaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

6

Riksdagens skrivelse Nr 310.

12. Intendenturstaben.

Intendenturstaben skall bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.

13. Tränginspektionen.

Inspektörens för trängen stab skall bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.

Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.

1. Krigsskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadett officerare, samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officerskursens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).

Reserv officerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

Riksdagens skrivelse Nr 810. ‘

Reservofficerskursens lärarpersonal:

1 lärare samt
1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat:
chefen med lön, adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med
arvoden såsom kaptener samt kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare
samt 1 lärare, samtliga vid officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller
löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie, pensionerad
officer,

5 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 3 kaptener,
förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat regementsofficerarna
med lön samt ovan angivna kaptener med arvoden såsom kaptener.

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön
chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära
ämnen.

4. Ridskolan.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, major,

1 förste lärare,

1 andre lärare,

8

Riksdagens skrivelse Nr 310.

1 lärare, tillika adjutant,

1 bataljonsveterinär,

1 redogörare,

1 förvaltare, pensionerad underofficer,

1 maskinist,

stallbetjäning till erforderligt antal samt
1 hovslagarunderbefäl, beordrat ur Livregementets dragoner.

Chefen uppföres med lön å skolans stat. De tre lärarna uppföras å skolans
stat med arvoden såsom ryttmästare eller löjtnanter.

5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7
under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
läkare, beordrad under högst 200 dagar,
förvaltare,
väbel,

köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln,

vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.

samtliga pensionerade
underofficerare,

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat: med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom
kaptener.

6. Artilleriskjutskolan.

Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.

Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktion sdivisioner,
allt på sätt Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

7. Underofficersskolan ni. in.

Under officer sskolans personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

2 kompanichefer, kaptener,

6 avdelningschefer, löjtnanter,

9

Riksdagens skrivelse Nr 310.

1 bataljonsadjutant m. m., pensionerad underofficer,

2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,
tillfälligt beordrade lärare, förslagsvis 3 (officerare ur fortifikationen,

trängen och intendenturkåren),

1 studierektor samt
timlärare till erforderligt antal.

Av ovanstående personal uppföras å skolans stat: chefen med lön samt
adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener och avdelningscheferna
med arvoden såsom löjtnanter.

Den förberedande under officerss kolans personal skall bestå av förslagsvis:

2 kaptener (ryttmästare),

9 subalternofficerare,

2 fanjunkare och
6 sergeanter,

samtliga beordrade ur truppförbanden för en tid av omkring 225 dagar, samt
timlärare till erforderligt antal.

F. Lägre truppförband.
Infanteriet.

1.

a) Svea livgarde skall bestå av:

1. Regementet.

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

25 löjtnanter samt

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och
23 sergeanter.

Manskap:

20 furirer av 1. klassen,

41 furirer av 2. klassen,

40 korpraler,

40 vicekorpraler,

61 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

2 vapenhantverkarfurirerav2.klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

6 musiksergeanter,

4 musikfurirer av 1. klassen,

3 musikfurirer av 2. klassen,

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer och

7 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 officer,

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

10

Riksdagens skrivelse Nr 310.

2. Stridsvagnbataljonen.

Officerare:

1 överstelöjtnant,

2 kaptener,

6 löjtnanter.

Underofficerare:
2 fanjunkare,

4 sergeanter.

8 korpraler,

8 vicekorpraler,

12 volontärer,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen.

Civilmilitär personal:

1 verkmästare.

Manskap:

3 furirer av 1. klassen,
6 furirer av 2. klassen,

Pensionerad personal:

1 pensionerad underofficer.

b) Yart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta—Bohus, Upplands,
Skaraborgs, Södermanlands, Smålands och Alvsborgs regementen samt
Norra skånska infanteriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

19 löjtnanter samt

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 fanjunkare och
18 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårds vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 liovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.

Mnsikper sonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter.

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

11

Riksdagens skrivelse, Nr 310.

c) Kronobergs regemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

13 kaptener,

23 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och
23 sergeanter.

Manskap:

17 furirer av 1. klassen,

35 furirer av 2. klassen,

32 korpraler,

32 vicekorpraler,

52 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

1 sjukvårds vicekorpral,

3 sjukvårdssoldater,

2 hovslagarvicekorpraler,

2 vapenhantverkarfurirer av 2.

klassen,

d) Norrbottens regemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

12 kaptener,

21 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och
20 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

28 korpraler,

28 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenliantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer,

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

3 expeditionsunderofficerare,

2 vapenunderofficerare,

1 underofficer, förrådsförvaltare, och

2 underofficerare, biträden åt rege mentsintendenterna.

av:

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenliantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:1)

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

6 musiksergeanter,

4 musikfurirer av 1. klassen,

3 musikfurirer av 2. klassen,

*) Avsedd för Bodens garnison.

12

Riksdagens skrivelse Nr 310.

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer och
7 musikelever.

Civilinilitfir personal:

1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regements
intendenten.

e) vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Dalregementet, Hälsinge, Hallands, Västerbottens och Värmlands regementen
Jämtlands fältjägarregemente samt Västernorrlands regemente skall bestå av

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

1 major,

9 kaptener,

18 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 fanjunkare och
17 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen,

23 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

34 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.

Mnsibpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilniilitiir personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regements
intendenten.

f) Södra skånska infanteriregementet skall bestå av samma personal som
ovan under e) angivits, dock att en pensionerad underofficer tillkommer
såsom förrådsförvaltare å Revingehed.

g) Gotlands infanterikår skall bestå av:

Officerare: Underofficerare:

1 överstelöjtnant, 5 fanjunkare och

6 kaptener, 11 sergeanter.

9 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.

13

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Manskap:

8 furir er av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

23 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 liovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarkorpral ock
1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.

2. Kavalleriet.

a) Livregementets dragoner skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och
9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.

Mnsikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär och
1 vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och
1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.

b) Livregementets husarer samt Skånska kavalleriregementet skall vart och
ett bestå av:

14

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Officerare:

1 överste och chef.

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och
9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontär er,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

c) Norrlands dragonregemente skall
Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

8 ryttmästare,

15 löjtnanter samt

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och
10 sergeanter.

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

22 furirer av 2. klassen,

29 korpraler,

225 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikpersonal:

musikfanjunkare,
musiksergeant,
musikfurir av 1. klassen,
musikfurir av 2. klassen,
musikkorpral,
musikvicekorpral,
musikvolontärer och
musikelever.

CiyilmilitSr personal:

batalj onsläkare,
bataljonsveterinär och
vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

expeditionsunderofficer,
vapenunderofficer,
underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och

underofficer, uppbördsman för
furage m. m.

av:

Musikpersonal:
musikfanjunkare,
musiksergeant,
musikfurir av 1. klassen,
musikfurir av 2. klassen,
musikkorpral,
musikvicekorpral,
musikvolontärer och
musikelever.

Civilmilitär personal:

bataljonsläkare,
regementsveterinär och
vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

expeditionsunderofficer,
vapenunderofficer,
underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och
underofficer, uppbördsman för
furage m. m.

1

1

1

1

1

1

2

3

1

1

1

1

1

1

1

bestå

1

1

1

1

1

1

2

3

1

1

1

1

1

1

1

15

Riksdagens skrivelse Nr 310.

3. Artilleriet.

a) Svea artilleriregemente skall bestå
Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.

av:

2 liovslagarfurirer av 2. klassen,

3 hovslagarkonstaplar,

4 hovslagarartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.

Civilmilitär personal:

Underofficerare:

8 styckjunkare och
17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och

1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.

b) Vart och ett av Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente
skall bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag
därav, att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant, 1 furir
av 1. och 1 av 2. klassen, att i staten för Norrlands artilleriregemente icke
upptages någon regementsveterinär samt att antalet liovslagarfurirer av 2.
klassen vid vartdera regementet minskas från 2 till 1.

c) Göta artilleriregemente skall bestå
Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fämikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och
17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontärer,

av:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

3 hovslagarkonstaplar,

4 hovslagarartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyekjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

16

Riksdagens skrivelse Nr 310.

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.

d) Gotlands artillerikår skall bestå
Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

5 kaptener,

9 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 styckjunkare och
7 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och

1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.

av:

14 konstaplar,

71 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.

e) Bodens artilleriregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och
18 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

f) Arméartilleriregementet skall b(

estå av:

30 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

;å av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

13 kaptener,

22 löjtnanter samt
9 underlöjtnanter och fänrikar.

Riksdagens skrivelse Kr 310.

17

Underofficerare:

10 styckjunkare och
20 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

35 konstaplar,

113 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

4 liantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

g) Luftvärnsartilleriregementet skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 major,

8 kaptener samt
20 löjtnanter.

Underofficerare:

6 styckjunkare och
13 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar,

74 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.

h) Norrbottens artillerikår.

Officerare;

1 major och chef,

4 kaptener,

7 löjtnanter samt

2 underlöjtnanter och fänrikar.

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare och
1 bataljonsläkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

bestå av:

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civil personal:

1 garnisonspastor å Karlsborg.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Underofficerare:

2 styckjunkare och
6 sergeanter.

*) Avsedd för Karlsborgs garnison.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 310—311.

1152 25 2

18

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,

20 volontärer,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapcl och
1 kovslagarartillerist.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer, tillika
vapenunderofficer, och
1 kasernunderofficer, tillika väbel.

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Vid fortifikationen skall finnas följande personal anställd, nämligen:

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter samt
22 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

31 fanjunkare och
60 sergeanter.

1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

1 departementsskrivare,
4 vapenhantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tyghantverkare och
4 förrådsvaktmästare.

Civil personal:
1 expeditionsvakt.

Mnsiknnderofficerare:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

7 expeditionsunderofficerare,

4 biträden åt regementsintendenCivilmilitär
personal: terna,

3 bataljonsläkare, 2 tillsyningsman (en i Östersund och

3 bataljonsveterinärer, en å Laxön).

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea ingenjörkår:

Manskap:

7 furirer av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

94 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 kovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

2 hovslagarsoldater,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.

Musik manskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

19

Riks ilar/ens skrivelse Nr 310.

6

12

15

15

83

1

1

1

2

6

13

18

17

95

1

1

1

2

1

4

9

13

12

66

1

1

1

1

vid Göta ingenjörkår:

Manskap:

furirer av 1. klassen,
furirer av 2. klassen,
korpraler,
vicekorpraler,
volontärer,

sjukvårdsfurir av 2. klassen,
sjukvårdskorpral,
sj ukvårdsvicekorpral,
sj ukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenliantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen

3 hantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.

vid Fälttelegraf kår en:

Manskap:

furirer av 1. klassen,
furirer av 2. klassen,
korpraler,
vicekorpraler,
volontärer,

sjukvårdsfurir av 2. klassen,

sjukvårdskorpral,

sjukvårdsvicekorpral,

sjukvårdssoldater,

hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

1 liovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 hantverkskorpraler,

5 liantverksvicekorpraler och
12 hantverkssoldater.

vid Bodens ingenjörkår:

Manskap:

furirer av 1. klassen,
furirer av 2. klassen,
korpraler,
vicekorpraler,
volontärer,

sjukvårdsfurir av 2. klassen,
sjukvårdskorpral,
sj ukvårdsvicekorpral,
sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.

5. Trängen och trängtrupperna.

a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal,
nämligen:

Officerare:

1 överste,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

19 kaptener,

30 löjtnanter samt
11 underlöjtnanter och fänrikar.

20

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Underofficerare:

19 fanjunkare och
39 sergeanter.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant.

Civilmilitär personal:

4 regementsläkare,

4 bataljonsläkare,

4 batalj onsveterinärer,

16 hantverkare och
4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

4 vapenunderofficerare,

4 underofficerare, biträden åt regementsintendenterna,
och
4 underofficerare, uppbördsman för
furage m. m.

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea,

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

Göta och Norrlands trängkår:

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.

vid Skånska trängkåren:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

6. Iutendenturkåren och intendenturtrupperna.

Vid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall finnas anställd följande
personal, nämligen:

Officerare: CiTilmilitär personal:

2 överstar,

5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

61 kaptener och

9 löjtnanter.

Underofficerare:

52 förvaltare,

5 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen och
11 furirer av 2. klassen.

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

2 expeditionsofficerare vid arméför valtningens

intendentsdepartement
och

7 expeditionsunderofficerare.

21

Riksdagens skrivelse Nr 310.

G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkark&ren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 generalfältläkare1 2 3 4), 35 regementsläkare3),

1 överfältläkare *), -11 bataljonsläkare 3) samt

4 fältläkare 2), 25 bataljonsläkare vid fältläkarkåren4).

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Den å staten för garnisonssjukliuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.

Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad officer.

Å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen
å Karlsborg.

Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 31 ordinarie sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personal skall bestå av:

1 överfältveterinär !), 6 regementsveterinärer3) samt

4 fältveterinärer2), 15 batalj onsveterinärer 3).

4. Artilleriets fabriker och tyganststalter.

Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

17 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

40 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Pensionerad personal:

1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska
revision,

1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå

3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och

Stockholms tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Samtliga
pensionerade
underofficerare.

*) Uppförd, å arméförvaltningens stat.

2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

3) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.

4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

22

Riksdagens skrivelse Nr 310.

5.

Denna stat skall bestå av:
2 garnisonspastorer1).

6.

Arméns polispersonal skall
i Botlen:

1 poliskommissarie,

5 överkonstaplar,

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

Ecklesiastikstaten.

Polispersonalen.

bestå av:

å Karlsborg:

1 överkonstapel och
1 konstapel.

H. Härens hästar och remonteringsväsendet.

1. Härens hästar.

Egna tjänstehästar.

Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,
de fyra arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,
militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet
och inspektören för trängen samt de fyra brigadcheferna
...............................................................................

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............

samtliga officerare vid generalstaben med undantag av

militärattachéerna.................................................................

chefen för artilleristaben ................................................ 1 häst

chefen för krigshögskolan................... 1 »

chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur

kavalleriet vid samma skola ................................................ 2 hästar

chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes 4 »

samtliga regementschefer vid infanteriet....................... 20 »

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ......... 103 »

samtliga regementschefer vid artilleriet ........................ 7 »

tillhopa 17 hästar
1 häst

49 hästar

eller tillhopa 205 hästar.

Stamhästar.

Vid armén skola finnas tillhopa 4,460 stamhästar, nämligen:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl.
staber och undervisningsverken:

*) Uppförda, 1 -i
artilleriregementet.

staten för kommendantskapet i Boden och 1 å staten för Luftvärns -

23

Riksdagens skrivelse Nr 310.

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ... 1

generalitet,'' arméfördelningsstaberna, militärbefälen
för Övre Norrland och på Gotland, kommen dantskapet

i Boden samt tränginspektionen............ 46

generalstaben............................................................ 34

artilleristaben........................................................... 15

fortifikationens huvudstation ................................. 14

f älttygmästaren.

undervisningsverken...........................................

.... 9 tillhopa 120

hästar

vid infanteriet.....................................................

...................... 453

» kavalleriet....................................................

....................... 2,210

»

» artilleriet .................................................

........................ 1,300

»

» fortifikationen och ingenjörtrupperna........

........................ 190

»

» trängtrupperna ............................................

........................ 184

»

» intendenturtrupperna...................................

........................ 3

»

eller tillhopa 4,460 hästar.

Lejda hästar.

Antalet hästlejningsdagar vid armén

vid infanteriet .........................................

» kavalleriet ........................................

» artilleriet............................................

» ingenjörtrupperna.............................

» trängtrupperna..................................

» intendenturtrupperna.......................

skall beräknas sålunda:

........................ 25,000 lejningsdagar

........................ 800

....................... 82,000

...................... 34,800 »

........................ 15,200 »

........................ 2,000

eller tillhopa 159,800 lejningsdagar.

2. Bemonteringsväsendet.

Antalet remonter.

Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:

vid kavalleriet............................................................................... 233 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna.............................. 159 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar......... 10 »

eller tillhopa 402 remonter.

Ledningen av remonteringsväsendet.

Ledningen av remonteringsväsendet utövas av inspektören för kavalleriet,
vilken biträdes av en remonteringsnämnd om tre ledamöter, i regel officerare
å reservstat eller i reserven. För nämndens ledamöter skola finnas fyra
suppleanter.

Remontdepåerna.

Vid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne och Gudhem i Västergötland.

24

Riksdagens skrivelse Nr 310.

I. Reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare och läkare
fordras, förutom full tjänsteduglighet, 7 tjänstår såsom officer, respektive militärläkare.
Såsom villkor för sådan övergång skall för underofficer fordras
4 tjänstår som sergeant vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.

Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna
befordras till major å reservstat. Regementsläkare å reservstat, vilken därtill
finnes lämplig, skall kunna befordras till fältläkare å reservstat.

Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.

a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar och
65 underofficersbeställningar.

b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:

1 fältläkarbeställning och

2 regementsläkarbeställningar.

2. Personal i arméns reserver.

a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit
sin första officers- respektive underofficersanställning.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva
anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden
intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,
träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga truppslag
i 40 dagar.

Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingslijälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400
kronor.

Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den för
rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet
efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara

Riksdagens skrivelse Nr 310. 25

berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5
procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes
(kårs) reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och underofficerare.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående pensionen
skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400 kronor.

c) Underbefäl i reserven.

Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,
varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgöringsskyldig
i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar
ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld.

d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.

Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola

indragas.

Yad ovan under a) och b) beslutits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i tillämpliga delar
gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten
i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen fullgöres,
skall vara 40 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

J. övergången till den nya härordningen.

Övergången till den beslutade härordningen skall, enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kung! Maj:t meddelar, på i huvudsak följande sätt genomföras
i tvenne omgångar:

1) Under budgetåret 1925—1926 sker en allmän kaderminskning och begränsning
i övrigt av de bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse
med den i det föregående angivna truppförbandsorganisationen;
dock att begränsningen av officers- och underofficerskadern icke vidtages
förrän omedelbart efter repetitionsövningarna 1926.

2) Under budgetåret 1927—1928 verkställes indragning av övertaliga truppförband.

Eders Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med de
av första särskilda utskottet i dess utlåtande nr 1 angivna grunder, utfärda
föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner samt avskedsersättning
m. m. åt personal, som till följd av övergången till den nya härordningen
blir övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av
avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka
personalens avlöning utgår.

26

Riksdagens skrivelse Nr 310.

SJÖFÖRSVARET.

I. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

Ay ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat
uppförda reservationsanslaget till krigsfartjgsmateriel må användas högst
260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade f. d.
pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg.

B. Marinförvaltningen.

Å marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemistbefattning, 2 befattningar
tillhörande nuvarande lönegraden B 15 1), 4 befattningar tillhörande
nuvarande lönegraden B 13 2) och 2 espeditionsvaktbefattningar.

C. Marinstaben.

Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen
indrages.

D. Sjökrigsskolan.

Marinintendentskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.

Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom befrias
från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker.

E. Flottans stationer m. m.

Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å
flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.

Skeppsgossekåren förlägges i Karlskrona och i Marstrand samt skall uppgå
till sammanlagt 450 nummer, varjämte denna kår vid vakanser inom
sjömanskåren må ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer, dock
högst 100. Den vid skeppsgosseskola tjänstgörande civila personalen skall
utgöras av 1 rektor, 1 ordinarie ämneslärare, tillika förste lärare, 7 övriga
ordinarie ämneslärare, 5 extra ordinarie ämneslärare, 4 lärare i slöjd samt
timlärare till erforderligt antal.

F. Flottans personalstater.

Flottans personalstater skola upptaga följande personal:

Officerare: 18 kommendörkaptener av 2. graden,

5 flaggmän, 111 kaptener,

7 kommendörer, 100 löjtnanter samt

17 kommendörkaptener av 1. graden, 46 underlöjtnanter och fänrikar.

*) Enligt innevarande års riksdags beslut lönegraden B 24.

2) » » » » » » B 21.

27

Riksdagens skrivelse Nr 810.

Underofficerare:

172 flaggunderofficerare, därav 16 förrådsförvaltare
och
346 underofficerare av 2. graden.

Manskap:

Flaggkorpraler:

350 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

1,064 korpraler, därav högst 150 högbåtsmän,

1,700 meniga samt
135 meniga under fem månader.

Skeppsgossar:

450 skeppsgossar.

Mariningenjörer:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden,

1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden,

2. löneklassen.

6 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

vartill komma

3 mariningenjörsstipendiater.
Marinintendenter:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löne klassen,

5 förste marinintendenter, 2. löne klassen,

28 marinintendenter av 1. graden,

14 marinintendenter av 2. graden,
samt

6 marinunderintendenter.

Marinliikare:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

6 marinläkare av 1. graden,

16 marinläkare av 2. graden och

8 marinläkarstipendiater.

Ecklesiastikpersonal:

2 amiralitetspastorer,

2 amiralitetspredikanter,

2 klockare och

1 kyrkvaktare.

Polispersonal:

2 överkonstaplar, tillika poliskommis sarier,

2 överkonstaplar,

9 konstaplar och

3 extra konstaplar.

Musikpersonal:

2 musikdirektörer.

Civil personal:

1 advokatfiskal och
5 expeditionsvakter.

Pensionerad personal:

2 officerare och
35 underofficerare.

G. Flottans reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningshavarnas
avgång indragas.

2. Personal i flottans reserv,

a. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).

1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer respektive
underofficer (flaggkorpral).

28

Riksdagens skrivelse Nr 310.

a) Officerare, vilka genomgått utbildning såsom reservofficersaspiranter,
ävensom underofficerare (flaggkorpraler).

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill av
Eders Kung! Maj:t bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig
och allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt
dessutom i fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till
första anställningsåret förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Eders
Kung! Maj:t bestämmas.

Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant och
400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall vid sin
första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.

Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående livstid
åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer (flaggkorpral)
med 400 kronor.

Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han
uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande
belopp.

Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att i
samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma ett
mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på stat, men som vunnit anställning i reserven.

För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under
mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter konstituering
till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda officerare,
vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.

2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension
eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan
omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i
fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,
fullgöra eu repetitionsövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod
av tjänstetiden.

Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla ekiperingshjälp
med 600 kronor.

29

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Beträffande pension och utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband
med avgång'' ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall
gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan omförmälda
officerarna och underofficerarna (flaggkorpralerna).

b. Mariningenjörer, marin intendenter och marinläkare.

1 Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer åt
2. graden resp. marinunderintendenter.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor, varjämte beträffande pensionens kapitaliserade värde skall
gälla vad som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare m. fl.

2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller
den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder
utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans
r 0 s g r v.

Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det
kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.

Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör skall
för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat intill

40 års ålder.

3. Marinläkare.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall liojas

till 600 kronor. _ ...

4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m. galler

vad ovan under a. 1 a) sagts.

H. De värnpliktiga och deras redovisning.

Antalet sjörullföringsområden skall minskas från 6 till 4.

II. Kustartilleriet.

1. Kustfästuingarna.

Vaxholms och Karlskrona fästningar bibehållas. Älvsborgs och Hemsö
fästningar bibehållas, ehuru för desamma icke skall beräknas annan personal
än som erfordras för tillsyn och materielens vård. Hörningsholms fästning
;samt Luleå kustposition nedläggas.

2. Kustartilleriets personalstat.

Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:

Officerare:

1 chef för kustartilleriet, generalsperson,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

30

Riksdagens skrivelse Nr 310.

7 majorer,

32 kaptener,

34 löjtnanter samt
16 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

32 underofficerare av 1. graden och
63 » » 2. »

Manskap:

Flåggkorpraler :

60 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

212 korpraler och

352 meniga.

Musikpersonal:

2 musikstyck] u åkare.

Pensionerad personal:

10 underofficerare.

3. Kustartilleriets reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6 kompaniofficerare
och 5 underofficerare.

För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tillämpliga
delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid
armén.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola i
tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande personal
vid armén.

iii. Övergången till den nya marinorganisationen.

Beslutade ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret 1926—1927 å de tider, Eders Kung! Maj:t bestämmer.

I den mån så befinnes möjligt och lämpligt, skola dock redan under
budgetåret 1925—1926 vidtagas förberedande åtgärder för underlättande av
övergången till den nya marinorganisationen.

Eders Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med
de av första särskilda utskottet i dess utlåtande nr 1 angivna glinder, utfärda
föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner samt avskedsersättning
m. m. åt personal, som till följd av övergången till den nya
marinorganisationen bliver övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå från allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av
avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka
personalens avlöning utgår.

Riksdagens skrivelse Nr 310.

‘31

FLYGVAPNET.

A. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén
och marinen samt sammanslås till ett i förhållande till dessa fullt fristående
flygvapen, underställt en under Konungen direkt lydande chef.

För handläggning av ärenden rörande flygvapnets organisation, utbildning
och utrustning samt luftstridskrafternas användning, ävensom för behandling
av flygvapnet berörande tekniska och ekonomiska frågor skall inrättas
en flygstyrelse, för vilken chefen för flygvapnet skall vara chef och
som organiseras på en militärbyrå, en teknisk byrå och en intendenturbyrå.

Flygvapnet uppdelas å fyra kårer, förlagda å följande orter, nämligen

1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å Malmen—
Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig för den första utbildningen
avsedd flygskola förlägges till Ljungbyhed. Den första gemensamma
delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen anslutes till respektive

3. kåren å Malmen och 1. kåren i Uppsala. Den grundläggande bombutbildningen
bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning äger rum
vid respektive kårer.

Av kårerna är 1. kåren avsedd att i första hand direkt betjäna högsta
krigsledningen, 2. kåren är på samma sätt avsedd för marinens behov samt
3. och 4. kårerna huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.

Från nämnda kårer skola avdelas ett detachement till kustflottan samt
vid behov sådana till flygstationerna i Boden, Vännäs (eventuellt annan
plats), Gustavsvik, Vaxholm, Gotland, Karlskrona och Göteborg.

För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas, förutom vissa mindre
reparationsverkstäder, två större flygverkstäder, den ena å Malmen, den andra
i Västerås.

Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.

Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen
personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare, flygspanare
och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet
beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet,
dels av flygvapnets reserv samt värnpliktiga.

B. Flygvapnets ledning.

a) Chefen för flygvapnet.

Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman.

Såsom stabsclief hos chefen för flygvapnet skall beordras en regementsofficer,
i regel av överstes eller kommendörs tjänsteställning, samt såsom
adjutant en kompaniofficer.

32

Riksdagens skrivelse Nr BIO.

b) Flygstyrelsen.

I denna skall cliefen för flygvapnet ingå såsom chef, och skall densamma
i övrigt bestå av följande personal:
stabschefen,

chefens för flygvapnet adjutant,

1 chef för militärbyrån, regementsofficer,

förslagsvis 3 tjänstgörande officerare å militärbyrån, kompaniofficerare,

1 chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,

förslagsvis 2 tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, flygingenjörer,

1 chef för intendenturbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren, eller

1. marinintendent,

1 assistent å intendenturbyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden,

förslagsvis 2 expeditionsunderofficerare vid intendenturbyrån, pensionerade
fanjunkare, och
1 expeditionsvakt.

C. Flygvapnets personalstater.

a) den för flygvapnet gemensamma staten skall upptaga följande personal:

Officerare.

1 generalsperson (flaggman),

1 överste (kommendör),

1 överste (kommendör) eller överstelöjtnant (kommendörkapten'' av 1. graden),

5 överstelöjtnanter (kommendörkaptener av 1. graden) eller majorer (kommendörkaptener
av 2. graden),

21 kaptener och
31 löjtnanter.

Intendenturpersonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren (1. marinintendent av 1.
eller 2. löneklassen),

4 kaptener ur intendenturkåren (marinintendenter av 1. graden) och
1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).

Underofficerare:

10 förrådsförvaltare,

16 fanjunkare och

22 sergeanter.

CiYilmilitär personal:

1 bataljonsläkare, 5 verkmästare av 2. klassen,

1 flygöveringenjör, 8 tyghantverkare,

10 flygingenjörer, 4 vapenhantverkare och

5 verkmästare av 1. klassen, 6 förrådsvaktmästare.

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Civil personal:

33

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal in. fl.:
1 officer, intendenturutbildad,

4 läkare och
16 underofficerare.

b) Vid nedan angivna flygkårer (flygskola) skall finnas följande manskaps
personal:

vid 1.

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

flygkåren:

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater.

vid 2. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

4 furirer av 2. klassen.

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskorpraler,

4 hantverksvicekorpraler och
10 hantverkssoldater.

vid 3. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

3 furirer av 2. klassen,

7 korpraler,

8 vicekorpraler,

24 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

2 vapenhantverkarkorpraler,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

6 hantverksvicekorpraler och
14 hantverkssoldater.

vid 4. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

8 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och
3 hantverkssoldater.

14 sand. Nr 310—311.

1152 25 3

34

Riksdagens skrivelse Nr 310.
vid jhjgskolan:

2 furirer av 1. klassen, 1 vapenliantverkarkorpral,

3 furirer av 2. klassen, 1 hantverksfurir av 1. klassen,

5 korpraler, 1 hantverkskorpral,

8 vicekorpraler, 2 hantverksvicekorpraler och

20 volontärer, 5 hantverkssoldater.

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

D. Flygvapnets reservpersonal.

För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering
tjänstgöra såsom flygare, skall årligen bland värnpliktiga studenter
och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.

Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingshjälp
med 750 kronor.

Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en
gottgörelse av 1,000 kronor.

E. Organisationens genomförande.

Flygvapnets uppsättning skall med nedan angivna undantag taga sin
början under budgetåret 1926—1927 och organisationen enligt föreliggande
stater vara fullt genomförd under budgetåret 1930—1931.

För utförandet av för flygvapnets nyorganisation erforderliga nybyggnader
m. m. må redan under budgetåret 1925—1926 utav de för armébyggnadsändamål
reserverade medel användas ett belopp av 4,000,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t skall äga rätt att tillsätta chef för flygvapnet från och
med den 1 juli 1925 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget
till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

2:o) att riksdagen beslutit hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, huru de båda infanteriregementen,
som enligt riksdagens beslut skola bibehållas utöver de i Eders
Kungl. Maj:ts proposition för de fyra arméfördelningarna och Övre Norrlands
militärområde beräknade, skola inordnas i arméorganisationen och
landets militäradministrativa indelning, samt för nästkommande års riksdag
framlägga det förslag, vartill nämnda utredning må föranleda.

II. Beträffande värnpliktslagen m. in.:

l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagens beslut angående
försvarsväsendets ordnande av Eders Kungl. Maj:t godkännes — med förklarande
att Eders Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag icke kunnat av
riksdagen oförändrat antagas, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 51
för sin del antagit följande

Riksdagens skrivelse Nr 310.

35

Värnpliktslag.

Härigenom förordnas som följer:

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ L

Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.

• .. § 2‘

För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,
som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.

§ 3.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen
delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton år,
elva år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.

2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.

§4.

1. Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,
stadigvarande sjukdom, kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke är
duglig till krigstjänst.

2. Från värnpliktens fullgörande under fredstid frikallas:

a) den, som, utan att vara oduglig till krigstjänst, likväl icke är vapenför;

b) den, vilken vid den tidpunkt, då han enligt § 5 är skyldig att inställa
sig till inskrivning, har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle väsentligen
beroende av hans arbete; samt

c) den, som är ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös
eller vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös eller
vanför fosterfader eller till fostermoder eller ende arbetsföre brodern till ett
eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida
sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon äro
för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete.

Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen
beroende anhörig, som under c) sägs, av samme värnpliktige erhållit försörjning
alltifrån början av närmast föregående kalenderår eller, där behovet
av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst,
skall den värnpliktige även i det fall, att han icke är den ende arbetsföre

Värnplikt och
vämpliktsåldcr.

Värnplikt för
den, som förvärrar
svensk
medborgarrätt.

Beväring och
landstorm.

Frikallelse.

Tiden för
inskrivning
m. m

Inskrivning

såsom

underårig.

36 Riksdagens skrivelse Nr 310.

sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, frikallas från
värnpliktens fullgörande under fredstid, därest han är den ende, som, såvitt
veterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.

§5.

1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han fyller
tjugu år.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyssnämnda år,
även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov
skulle bliva inskriven först ett senare år.

Där inskrivning till följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga förfall
skett ett senare år, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år av
tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må detta år icke räknas honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.
Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast en del
av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig till inskrivning
det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig anses
därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med inskrivning.

§ 6.

1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass, må
redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara vapenför.

2. Annan yngling, än i mom. 1 avses, må ock redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning till
plutonchef eller motsvarande befattning, där han är vapenför och, på sätt
Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.

3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då
han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för
att utbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, trängtrupperna
eller intendenturtrupperna eller för att från annat inskrivningsområde än
Norrbottens uttagas för utbildning vid Norrbottens regemente.

För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till den
tjänstgöring, vartill han anmäler sig.

4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3
mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han
fyllde tjugu år.

5. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna § inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldern.

37

Riksdagens skrivelse Nr SIO.

§ 7.

Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven. Värtj^‘B''fie8

§8.

Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigs- Befrielse under
tid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det all- krigstld''
männas behov finnas vara påkallade.

§9.

Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete
antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid in- att inJstii]la sig
ställa sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra
annan honom i denna lag ålagd skyldighet.

§ io.

Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd ^arapliktig^
från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, onligt 2 kap.
må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses lik- 19
ställd med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.

kap. n.

Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ 11.

1. För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i mom. 2 inskrivnings D

...... o i i itc" • ochrullfönngs stadgade

undantag, indelas riket uti msknvningsomraden och rullfönngs- områden,
områden; varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.

För vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,
rullföringsbefälhavare).

2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus,
samt för redovisning av marinens och flygvapnets å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas
en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare), lydande under stationsbefälhavare
vid station av flottan.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantals- Åtgärdeijför
skrivningarna blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta m m
fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor skola för
granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka genom anteckning
å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna värnpliktiga är på
grund av honom ådömd straffpåföljd för alltid eller för viss tid utestängd från
behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller
avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgivas,

Värnpliktiga

inskrivning.

Personlig

inställelse.

Inskrivnings bok.

38 Riksdagens skrivelse Nr S10.

eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset, dels om och
vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen inflyttat i
församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken ort inflyttningen
skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,
skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade, till
Konungens befallningshavande, som ofördröjligen översänder dem till vederbörande
inskrivningsbefälhavare.

2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt
vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar
och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning
och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan
myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna
§ åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga
om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare
och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och
pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.

§ 13.

1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de särskilda
sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande inskrivnings-
eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av Konungens
befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller
största delen därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning
förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år, samt med
de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.

2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande
genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.

§ 14.

1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad till
sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig inställelse
inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver, styrker, att
han är vapenför, och som antingen finnes enligt § 43 mom. 1 hava visat laga
förfall för uteblivandet eller ock innehar anställning utomlands eller uppehåller
sig därstädes för idkande av studier eller för utbildning i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok, varuti
skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna beträffande
hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag
samt av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.

39

Riksdagens skrivelse Nr 310.

3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den
ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han
berättigad att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa
orter, som varder särskilt bestämd.

§ 15.

1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den ort, inskmningadär
den värnpliktige är kyrkobokförd.

Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å
vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven
värnpliktig tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.

2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid
inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig
må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,
i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos inskrivningsnämnden
för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom pästbetyg,
avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin
befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad
till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.

Å sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till det
rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.

3. Yad i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande tilllämpning
beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt i
värnplikt såldern.

KAP. III.

Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse

i vissa fall.

§ 16.

1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning Uppskov mod
meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning, inskrivning
såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller

dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna
utsättas för men eller fara.

2. Förefinnes anledning till uppskov enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år, frikallas
han från värnpliktens fullgörande under fredstid.

3. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos
behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.

Uppkommer för inskriven värnpliktig sådant förhållande, som avses i § 4
mom. 2 första stycket a) eller c) eller andra stycket, äger han, likaledes på

40

Uppskov med
tjänstgöring
m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 310.

framställning hos behörig inskrivningsnämnd, att varda frikallad från värnpliktens
vidare fullgörande under fredstid.

4. I enahanda ordning skall vidare från värnpliktens fullgörande under
fredstid frikallas:

a) till svensk medborgare genom naturalisation upptagen utländsk man,
som det år, han jämlikt § 5 mom. 3 är skyldig att inställa sig till inskrivning''
fyller minst tjugusex år;

b) den, som avflyttat från riket och därefter återinflyttat hit, dock under
villkor,

att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjugusex år, och

att minst sju år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen, häri således
icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad

svensk medborgarrätt återförvärvats; samt

c) en var, som kan med intyg styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst

under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas.

5. Där, utan att fall, varom ovan i denna § sägs, är för handen, synnerliga
skäl därtill föreligga, må Konungen helt eller delvis frikalla inskriven
värnpliktig, som därom anhåller, från värnpliktens fullgörande under fredstid.

§ 17.

1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga, uttagna
till linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som
till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,
inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom
ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,
förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;

c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom
eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell
rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt
sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för
sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt

d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom
att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden
lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga
väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt
uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande inskrivningsnämnd beviljas
den värnpliktige; dock att tjänstgöringen skall taga sin början senast det år,
under vilket han fyller tjugufyra år.

2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 för -

41

Riksdagens skrivelse Nr 310.

mäles, med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring
till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen bestämmer.
Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskov
med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning
därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som
tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras
hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer.

3. Från redan påbörjad första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd må
i den ordning, Konungen bestämmer, hemförlovas till linjetjänst uttagen
värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i anledning av dödsfall
eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande, på grund varav
han är att likställa med i mom. 1 c) eller d) omförmäld värnpliktig.

Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan sägs,
till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande
inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han önskar uppskov
med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förättning göra framställning därom
hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare
föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras
hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer.

4. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen och förklarar
sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom reservofficersaspirant
för utbildning till reservofficer vid marinen, må, på ansökan,
gjord inom trettio dagar från det att den för honom i § 27 bestämda tjänstgöringen
tagit sin början, i och för avläggande av sjökaptensexamen hemförlovas
från pågående tjänstgöring, dock med skyldighet för sådan värnpliktig
att fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen
och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast
året efter det, då han hemförlovats.

5. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3 eller 4 hemförlovats,
må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom i
vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom meddelar
Konungen erforderliga bestämmelser.

6. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring än
ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring må beviljas
i den ordning, Konungen bestämmer.

42

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Inskrivnings nämnds samman sättning.

Inskrivnings nämnds åligganden.

KAP. IV.

Om mskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18.

1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande samt två inom området bosatta
icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje gång
för två år av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som
ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige. En ledamot och en suppleant
avgå årligen. Omfattar rullföringsområde landsdelar, börande under olika
landsting, eller landsdel och stad, som ej lyder under landsting, väljas särskilt
för varje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden jämte
lika antal suppleanter. De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter
eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i nämndens
förrättningar endast i vad angår det område, för vilket de blivit valda.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två
eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är föreskrivet.

Nämnden biträdes av läkare ävensom av rullföringsbefälhavaren eller i
de fall, Konungen bestämmer, annan officer.

2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en
regementsofficer såsom ordförande och två inom staden, där sjömanshuset
är beläget, bosatta, icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter
väljas på sätt i mom. 1 är för varje fall stadgat.

Nämnden biträdes av läkare ävensom av sjörullföringsbefälkavaren eller
i de fall, Konungen bestämmer, annan officer.

3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att
samtliga ledamöter äro tillstädes.

§ 19.

1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens
befallningskavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.
Sådan nämnd åligger:

a) att pröva de värnpliktigas duglighet till krigstjänst, vapenförhet och
lämplighet för olika slags utbildning;

b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov eller, där, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,
anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen
vara av vikt att känna;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig eller
andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagalägga
hans oduglighet till krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges frånvaro
besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;

d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;

4)3

Riksdagens skrivelse Nr 310.

e) att i de fall och i deri ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven eller där, enligt
vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag till uttagningen med angivande av de värnpliktigas större
eller mindre lämplighet för linjetjänst samt vad eljest i och för uttagningen
kan för inskrivningsrevisionen vara av vikt att känna;

f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,
ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, tilldela
inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt vad
Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas
lämplighet för olika truppslag och tjänster;

g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning till
underbefäl eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna,
för utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning eller
för utbildning i särskild ordning vid Svea livgarde eller vilka värnpliktiga
önska uttagas från annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning
vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands
för utbildning vid Gotlands infanterikår, ävensom att enligt föreskrifter, som
Konungen meddelar, uppgöra förslag till dylik uttagning, varvid iakttages,
att vid lika lämplighet i första rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig
därtill, samt att för utbildning till underbefäl eller fackmän icke böra uttagas
sådana värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle
bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter; samt

h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok
eller skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden
fattat.

Över nämndens beslut föres protokoll av ordföranden, därvid från beslut
avvikande mening, som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot
inom nämnden, eller från beslut avvikande yrkande, som blivit gjort av
biträdande läkare, antecknas till protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes,
såväl inskrivningslängderna som protokollet underskrivas av nämnden.

2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande
i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för sådan
inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda inskrivningsnämnd
är föreskrivet.

3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens
och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,
som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning, eller
ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden och befogenheter,
som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning och
i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren
eller, beträffande å sjömanshus inskrivna, av sjörullföringsbefälhavaren.

Besvär över
inskriyningsnämnds
beslut.

Inskrivnings
revisions
samm ansättning.

44 Riksdagens skrivelse Nr 310.

Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall underställas
näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej gälla,
förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares
beslut beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, som
med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall gälla,
till dess detsamma blivit av revisionen prövat.

4. Sjörullföringsbefälkavaren må även under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter
beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, vilken med laga
förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus eller
som haft fast anställning såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspirant,
mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant, marinintendentselev eller
marinintendentsaspirant.

Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälhavare beträffande å
sjömanshus icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservofficersaspirant, mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant,
marinintendentselev eller marinintendentsaspirant, utöva
i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter.

Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i
sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden
prövat.

§ 20.

1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värnpliktig,
som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen
samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen ägt rum.
Besvären må även inom behörig tid med posten insändas; dock skall i
sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran eller med
hans samtycke.

2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras
av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1
är föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.

§ 21.

1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus skall
finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i händelse
denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det län,
till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av fyra
andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje till
området hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet
eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre år av
landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
En ledamot och en suppleant avgå årligen.

45

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Där inskrivningsbefälliavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,
förordna» annan lämplig militärperson i lians ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,
som har att till prövning upptaga samma nämnds beslut.

De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse de
äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i vad
den angår det område, för vilket de blivit valda.

2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre
ledamöter, däribland don militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för
denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes av en militärläkare och eu därtill förordnad civil läkare.

§ 22.

Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:

a) att pröva och avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så finnes skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande meningar eller yrkanden äro antecknade till
protokollet, ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles i § 19
mom. 1 c);

c) att verkställa rättelse beträffande sådana av inskrivningsnämnd begångna
misstag, som kommit till revisionens kännedom;

d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares
beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt;

e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i §
24 stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven;

f) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning
av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;

g) att pröva och besluta angående de i § IT mom. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av revisionen uttagas till linjetjänst; samt

h) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna, för
utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning, för utbildning i särskild
ordning vid Svea livgarde samt från annat in skri vningsområde än Norrbottens
för utbildning vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde
än Gotlands för utbildning vid Gotlands infanterikar.

Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt, Konungen bestämmer.

§ 23. _

Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av
minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens
prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant ändamål
genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.
Reslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda förordnar.

Över inskrivningsrevisions beslut må besvär ej anföras.

Inakrivnings revision8 åligganden.

Underställning
av inskrivningsrevisions

beslut.

46

Riksdagens skrivelse Nr 310.

KAP. Y.

Om de Tärnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt
underhåll och förmåner m. m.

§ 24.

likt; L Tl11 hyepämt uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen:

delning på a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från
linjetjänst j>eh gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt
reserv.° förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-
eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass;

b) a sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart; samt

c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall
uppgå:

vid hären till 23,283 man, däri ej inräknade de under a) omförmälda
värnpliktiga;

vid marinen till 3,400 man, däri inräknade de under b) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga; samt

vid flygvapnet till 700 man, däri inräknade de under b) men ej de under a)
omförmälda värnpliktiga.

2. Till ersättningsreserven uttagas övriga vapenföra värnpliktiga.

3. Föreligger för värnpliktig, som uttagits till ersättningsreserven, vid
tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande, att han är att hänföra till de
i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga, skall han enligt de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, överföras till linjetjänst.

§ 25.

Tilldelning till 1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålundayaps“g
IT'' A- . Flygvapnet tilldelas:

tjänster a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt

m- m- b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,

allt till det antal, Konungen bestämmer.

B. Marinen tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej enligt
av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet; samt

b) andra värnpliktiga till det antal, Konungen bestämmer.

C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet
eller marinen.

2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen och
flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.

47

Riksdagens skrivelse Nr 310.

3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den
tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag
eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda
tj änstgörings tiden.

§ 26.

Av infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till linje- Underbefäl och
tjänst uttagna värnpliktiga uttagas tjugu procent för utbildning till under- fackmanbefäl
eller fackmän.

§ 27.

1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.

Värnpliktigs

A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B, C utbildningstid
eller D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, m- munder
fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:

a) vid infanteriet i sammanlagt etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under
första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt tvåhundra^’ugufem dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrafemtio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

b) vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåhundra
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrafyrtio dagar, som tager sin
början vid kavalleriet, fältartilleriet och ingenjörtrupperna under andra året
samt vid fästningsartilleriet under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om trettio dagar före utgången av fjärde året;

c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt etthundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

vid trängtrupperna i trängtjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början
under andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

vid trängtrupperna i biltjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

48

Riksdagens skrivelse Nr 310.
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under
andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; samt

vid intendentur trupper na:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; dock att

värnpliktig, som vid trängtrupperna eller intendenturtrupperna uttagits för
utbildning till underbefäl eller fackman, skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundra^
uguf em dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttiofem dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

d) vid flottan i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året eller
ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar nödigt, i två
omgångar, av vilka den ena tager sin början under första eller andra året
och den andra fullgöres före utgången av fjärde året;

e) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året; samt

f) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året eller
ock i två omgångar, av vilka den ena tager sin början under första eller andra
året och den andra fullgöres före utgången av fjärde året.

B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,
enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen
av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst tvåhundratrettio dagar, som tager sin
början under första aret och som kan uppdelas i tjänstgöringsomgångar, av
vilka den sista skall fullgöras före utgången av fjärde året, samt
med en repetitionsövning före utgången av fjärde året;

b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med början under första eller andra året, samt

Riksdagens skrivelse Nr 310. 49

c) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåliundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:

med eu första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början
under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas på första
och andra året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året;
samt

d) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början
under första året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året.

C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör,
på sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt där
omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2
sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller nitton år,
är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna
under B.

Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 inskrives redan
det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern
kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas, är han
skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där meddelade bestämmelser.

D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning
till läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller ingenjör eller eljest i
sådana ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,
eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att han
kommer att idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre
tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning
än i sagda punkt föreskrives, Konungen förordna, att enligt de närmare
bestämmelser, Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till
avbrott under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels
militärutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige
före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas,
avlagt de studieprov, Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt
vad Konungen föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna
under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning
honom till godo på sätt, Konungen prövar skäligt.

E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för utbildning i särskild
ordning vid Svea livgarde eller från annat inskrivningsområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt Ko Biliang

till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 310—311. 115225 4

50

Riksdagens skrivelse Nr 310.

nungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring
samt första eller första och andra repetitionsöyningarna i en följd med början
under första eller andra året.

F. Kepetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för särskilda
fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län förlagda infanteriregementena under tiden från och med den
11 juli till och med den 31 augusti, samt

vid övriga infanteritruppförband under tiden från och med den 11 juli
till och med den 9 september.

2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.

Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd med
början under första eller andra året eller ock med en första och en andra
tjänstgöring under de tre första åren.

3. Särskilda bestämmelser.

A. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger Konungen medgiva
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga avkortning av den i mom. 2
föreskrivna tjänstgöringstiden.

B. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall äga
rum viss tid under pågående första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd),
äge värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av
den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

C. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst
uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna
omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid,
nämligen:

a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig för
utbildning till flygare; samt

b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.

D. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring
skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare
tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.

Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande
så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes
nödigt till förebyggande av smittas spridande.

E. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna, värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva visst

Riksdagens skrivelse Nr 310. 51

antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,
skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana värnpliktiga,
vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller
av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga avsevärda
svårigheter.

F. Yarder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till vilken
den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig att tjänstgöra
ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för den överskjutande
tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.

G. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit
fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av minst ett
dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet av
straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under vilken
han varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans tjänstgöring sålunda
varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid, där
ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den värnpliktige
må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i vilken
ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer
Konungen.

Yärnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för
undergående av förvandlingsstraff för böter.

H. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder han på grund av sjukdom eller skada, till
vilken tjänstgöringen ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga i
tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.

I. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.

§ 28.

1. Då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, må Konungen, inkallelse Tid
efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd krigstiiifäiie
eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga.

2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller börjat
angrepp det för rikets försvar finnes nödigt att inkalla beväringens andra
uppbåd eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av hären
eller vid marinen eller flygvapnet, må Konungen därom förordna, sedan han
hört statsrådet och, så vida riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar
skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.

Yad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har
icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gotlands inskrivningsområde
eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,
utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1
föreskrivits.

Sättet för
inkallelse till
tjänstgöring.

Tjänstensättning.

När värnpliktig,
som
tillhör beväringen,
lyder
under krigslag.

Mönstring.

52 Riksdagens skrivelse Nr 310.

3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas
endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt riksdagskallelse
utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens andra
uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.

§ 29.

1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl
till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring

genom kungörelse, som skall uppläsas minst två gånger i kyrkorna och
offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt i
erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller

genom order.

2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen

genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,

där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i
kyrkorna; eller

genom order.

Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,
att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter
förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant
bekantgörande.

Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som
kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).

3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första
uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart ske
kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra vad
sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.

§ 30.

Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa
den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.

I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas
företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.

§ 31.

Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles i
§ 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 32.

1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med
värnpliktiga, med undantag av dem, som under årets lopp inskrivits eller
varit i tjänstgöring såsom värnpliktiga eller som äro inskrivna å sjömanshus
och inmönstrade till sjöfart.

Riksdagens skrivelse Nr 310.

53

2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro inskrivna å sjömanshus och
tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsomnåde.
För sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att i enlighet
med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig
skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet
att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid
muntligen avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen
eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring
är varje värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig
uppgift om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att
under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen
avgiva nämnda uppgift.

4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas
minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande
kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens
tidningar.

§ 33-

1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej
för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:

a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det
truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han
tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrnpp, vartill
han enligt § 24 uttagits eller överförts;

b) att den värnpliktige, om han avflyttar till annat område eller överföres
till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet
eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga från
det område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus, vartill han överföres;
samt

c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma
och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.

2. Värnpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring,
hålla vederbörande områdesbefäl underrättat om sin adress.

3. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller
flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,
hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om sin adress.

§ 34.

1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till
härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.

Adressanmälan
m. m.

Värnpliktig,
som innehaft
fast anställning
vid krigsmakten
m. m.

Förmåner under
färd och
tjänstgöring
m. m. i beyäringen.

Landstormens
inkallande
m. m.

54 Riksdagens skrivelse nr 810.

2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest
lian ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras tillersättningsreserven.

3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år och som efter avgången från sagda anställning överförts
till linjetjänst, tillhör, så länge han i följd av sin värnplikt kvarstår i
beväringen, dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft
fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två
år, såframt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.

4. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst ett år, anses hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2
föreskrivna tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig är
skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning,
som nämnda åldersklass har att fullgöra.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

5. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C, tillhör första
uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

6. Den, som avlagt medicine kandidat-, veterinär-, tandläkar- eller farmacie
kandidatexamen eller avgångsexamen från högre teknisk läroanstalt,
tillhör beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,
tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.

2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;
dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 C b) kvarbliver
i tjänstgöring utöver den i mom. 1 av samma § föreskrivna tid, äger att
under den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant
förmån till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller
mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till
understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.

§ 36.

1. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar till
tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande av beväringens andra uppbåd i
mom. 2 av samma § är föreskriven, för hemortens försvar till tjänstgöring

Riksdagens skrivelse Nr 310. JO

inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav, som finnas
behövliga.

Konungen mä ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats
för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana
delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens
första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längie
än högst femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids utgång.

2. Ländstormens inkallande till tjänstgöring sker pa sätt i § 29 mom. 2

stadgas. .

3. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser saväl under all tjänstgöring och
marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga
om åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 mom. 2 till tjänstgöring, som
i mom. 1 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 37.

Kandstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit
sin utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsomraden, användas
för kustförsvaret.

§ 38.

Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.

§ 39.

1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig
att, därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda och beklädnad,
under tiden förse sig därmed, mot skälig ersättning av staten. Sjukvård,
vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken, angivande
hans egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.

2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,
har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som värnpliktig,
vilken tillhör beväringen.

KAP. VI.

Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om

laga förfall.

§ 40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, första året femton kronor och varje år, han
ånyo beträdes därmed, femtio kronor.

Landstormens

tjänstgörings område.

Landstormens

organisation.

Landstormens
underhåll och
förmåner.

Uteblivande
från inskrivning
m. m.

Försummelse
av mönstring
ra. m.

Hämtnings äventyr.

Laga förfall.

Intyg om
sjukdom.

56 Riksdagens skrivelse Nr 310.

2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning
för annan ort än där han är kjrkobokförd eller för annat sjömanshus
än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom
i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman
eller sjöfartsbok samt till följd därav icke kan emottagas, böte för
varje gång tio kronor.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring, men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för varje gång fem kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom enligt
§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång fem kronor.

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där han icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen bekostnad
varda hämtad till inskrivnings undergående.

Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill
han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad hämtas
till tjänstgöringens fullgörande.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,
om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller
faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än
nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må
gälla såsom laga förfall.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order eller
annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse till
tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock den
värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom att vid
ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt örlogsfartyg
omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares
intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa, Kan han ej skaffa
läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens
ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden
i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden
eller av ledamot i häradsnämnden.

Riksdagens skrivelse Nr 310.

57

KAP. VII.

Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock
om användning av böter.

§ 45.

1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning
och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade
från värnpliktens fullgörande eller som försummat avlämna i § 40 mom. 2
omnämnda handlingar eller underlåtit att fullgöra vad dem enligt § 32 och
§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis uppgöras och till
Konungens befallningshavande insändas; skolande å förteckningarna för
varje värnpliktig angivas hans bostad, där denna är känd, samt, till ledning
vid ansvars bestämmande, tillgängliga upplysningar rörande försummelsens
beskaffenhet.

Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning
inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,
innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.

Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot lagbuden
i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat
mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.

Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32
mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder
dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat
desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.

2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga
skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande
finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas till vederbörande
landsfiskaler och magistrater, försedda med Konungens befallningshavandes
resolution, att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen uttagas hos
de värnpliktiga, därest de icke invända något däremot, men att, därest de
vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall eller eljest åberopa
någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från bötesansvar,
i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen i vad
dem rörer, de skola inom trettio dagar därefter till vederbörande landsfiskal
eller magistrat ingiva de bevis, som åberopas till styrkande av deras mot
böternas indrivande gjorda invändningar, vid påföljd för uraktlåtenhet därav,
att böterna utan hinder av samma invändningar må i laga ordning uttagas.
Inkommande bevis skola ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande,
som efter prövning av förekommande omständigheter meddelar beslut
i saken.

3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,
varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio
dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva
sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befall -

Böters

påförande.

Böters

användning

och

förvandling.

Lots- och fyrstatens
personal
m. m.

Lappbefolk ningen.

Tillämpnings föreskrifter.

Ändring eller
upphävande av
lagen.

58 Riksdagens skrivelse Nr 310.

ningshavande jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären
må även med posten insändas till Konungens befallningshavande,
och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran
eller med hans samtycke.

§ 46.

1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild
titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet
bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes understöd
åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan skada,
att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen att försörja
sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där skadan förorsakat
döden.

2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de förvandlas
efter allmän strafflag.

KAP. VIII.

Särskilda bestämmelser.

§ 47.

1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna lag
med de vid flottan fast anställda.

2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets reserv.

§ 48.

Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor
befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare
medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 49.

För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas av
Konungen.

§ 50.

Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags
sammanstämmande beslut.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51.

Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1926, från och med
vilken dag såväl värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202) med däri
sedermera gjorda ändringar och tillägg som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass, lagen den 2
juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års
klass, lagen den 31 mars 1922 (nr 141) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1922 års klass, lagen den 23 februari 1923 (nr 23) om ändrad ut -

Riksdagens skrivelse Nr 310. 59

bildningstid för värnpliktiga av 1923 års klass och lagen den 22 februari 1924
(nr 12) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1924 års klass upphöra
att gälla; skolande dock vad nedan stadgas om undantag från bestämmelsen
i denna § lända till efterrättelse.

§ 52.

I fråga om tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid för värnpliktiga,
inskrivna före år 1926, gälle vad i nämnda hänseende uti särskild
lag stadgas för värnpliktiga av 1925 års klass, dock att

a) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fästningsafltilleriet å Karlsborg, föreskriven repetitionsövning
skall från och med år 1927 hava en varaktighet av trettio dagar;

b) värnpliktiga, tilldelade marinen i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,
vilka fullgjort tjänstgöring för sin utbildning, värnpliktiga i allmän
tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar och värnpliktiga i stationstjänst
i minst trettio dagar, må, på sätt Konungen närmare förordnar, helt eller
delvis befrias från återstående under år 1926 dem åliggande tjänstgöringsskyldighet
i beväringen under fredstid samt;

c) beträffande värnpliktig, som till följd av laga förfall, beviljat uppskov
eller uteblivande utan laga förfall icke börjat fullgöra honom åliggande första
tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd senast å tid, som i sådant avseende
stadgas för värnpliktiga av 1925 års klass, denna lag skall tillämpas jämväl
såvitt avser tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid, därvid
beträffande icke vapenför värnpliktig skall gälla vad som i samma lag stadgas
rörande till ersättningsreserven uttagen värnpliktig.

§ 53.

Den årskontingent värnpliktiga, som enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1
skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet, må, intilldess organisationen
av detta vapen fullständigt genomförts, minskas med det antal, Konungen
finner gott bestämma.

Den årskontingent värnpliktiga, som enligt nämnda bestämmelser skall
uttagas till linjetjänst vid hären, må för år 1926 ökas med det antal, Konungen
finner gott bestämma.

§ 54.

Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda
paragraf, sådan den lyder enligt lag den 14 juni 1918 (nr 664), skola fortfarande
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 55.

För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.

60

Riksdagens skrivelse Nr BIO.

2:o) att riksdagen, under förutsättning att riksdagens under punkten l:o)
angivna beslut av Eders Kungl. Maj:t godkännes, beslutit, att det värnpliktig
jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen tillkommande penningbidrag skall, i och
med att den nya värnpliktslagens bestämmelser rörande tjänstgöringstiden
träda i tillämpning, utgå med femtio öre om dagen, dock att värnpliktig,
som uttages för tjänstgöring i den ordning, vämpliktslagen föreskriver, under
längre tid än 140 dagar, skall för överskjutande tid åtnjuta ett penningbidrag
av en krona om dagen;

3:o) att riksdagen medgivit, att värnpliktig, utan hinder av den omständigheten,
att han förut förfallolöst uteblivit från inskrivningsförrättning, må
komma i åtnjutande av gottgörelse för färd till och från värnpliktstjänstgöring,
enligt vad därom eljest är stadgat;

4:o) att riksdagen, i anledning av en i ämnet väckt motion, beslutit hos
Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,
vilka åtgärder, som kunna vidtagas i syfte att bereda de värnpliktiga
större trygghet till liv och hälsa.

Stockholm den 2 juni 1925.

Med undersåtlig vördnad.