Riksdagens skrivelse Nr 304:

I

Nr 304.

Godkänd av Första kammaren den 2 juni 1925.
Godkänd av Andra kammaren den 2 juni 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar
av ecklesiastik boställsordning m. m.

Första lagutskottets utlåtande nr 35.)

Till Konungen.

Genom eu den 17 april 1925 dagtecknad proposition, nr 222, bär Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet
och lagrådet förda protokoll,

dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning den 9 december
1910 (nr 141 s. 42),

2) lag om resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat,

3) lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9 december
1910 (nr 141 s. 37), och

4) lag om förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss nybyggnad å
ecklesiastika löneboställen,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 sand. Nr 304—909.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 304.

dels ock hemställt, att riksdagen, därest de under 1), 3) och 4) omförmälda
lagarna bleve av riksdagen antagna, ville bemyndiga Kungl. Maj:t att bestämma
dagen för deras ikraftträdande.

De av Kungl. Maj:t framlagda lagförslagen hava av riksdagen godkänts
med allenast vissa modifikationer i avseende å den föreslagna boställsnämnden.
Rörande dessa modifikationer, vilka synts riksdagen påkallade på grund
av kostnadsskäl, får riksdagen anföra följande:

För boställsnämndens ordförande, vilken torde böra utses av länsstyrelsen,
torde tjänstgöringsområdet böra något begränsas. Det synes i regel kunna
sammanfalla med tingslaget. Lämpligen bör den av domkapitlet utsedda
bisittaren få sig samma tjänstgöringsområde anvisat. Den tredje ledamoten
åter torde, jämväl för tillgodoseende av behovet av ortskännedom, kunna
vara en närboende person. Det synes lämpligen kunna ordnas så, att varje
pastorat utser en person till tjänstgöring i boställsnämnden, därvid i varje
särskilt fall inkallas den närmast boende, som ej tillhör det av förrättningen
berörda pastoratet. I övrigt torde få hänvisas till 32 och 33 §§ i lagen om
ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 i
paragrafernas nedan angivna lydelse.

Något fast arvode till nämndsordföranden synes ej vara påkallat, vadan
riksdagen icke kunnat biträda Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad
lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9 december 1910, i vad nämnda
lagförslag innebär, att av kyrkofonden skall utgöras arvode åt ordförande i
bostadsnämnd (6 § 10 mom.).

Under åberopande i övriga delar av vad som anförts i första lagutskottets
utlåtande nr 35, vilket av riksdagen godkänts förutom i vad detsamma
avser frågan om boställsnämnd och därmed sammanhängande spörsmål, får
riksdagen alltså anmäla, att Kungl. Maj:ts ifrågavarande lagförslag icke
kunnat av riksdagen i oförändrat skick godkännas, men att riksdagen för
sin del antagit följande förslag till

1) Lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning
den 9 december 1910 (nr 141 s. 42).1

Härigenom förordnas, att ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910
skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

9 §•

Där vid syn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om storleken,
inredningen och övriga beskaffenheten av laga hus å prästgård, iakttages,
å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshavarens skäliga
behov tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens
fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt betungande.

1 Senaste lydelsen: 67 § tillagd på grund av lag den 4 april 1916 (nr 79).

Hi fadagens skrivelse. Nr 304.

III KAP.

Om löneboställen.

19 §.

1. Löneboställen skola upplåtas på arrende i enlighet med föreskrifter,
som meddelas i en av Konungen utfärdad ecklesiastik arrendeförordning.

2. I fråga om arrende, som nu sagts, skall vad här nedan i denna boställsordning
stadgas lända till efterrättelse. I de delar, varom boställsordningcn
ej innehåller bestämmelser, tillämpas allmän lag och den ecklesiastika
arrendeförordningen.

20 §.

Löneboställe skall, där det ej på grund av svag beskaffenhet eller av
annat skäl anses kunna med större fördel utarrenderas obebyggt, vara försett
med de byggnader, som i den ordning, varom närmare stadgas i den
ecklesiastika arrendeförordningen, efter behörigt förslag bestämmas av den
utarrenderande myndigheten.

21 §•

A löneboställe skola de byggnader, som omförmälas i 20 §, nybyggas
och underhållas av arrendatom. Sådana byggnader kallas i denna boställsordning
arrendatorns skyldighetshus.

22 §.

Arrendatorns skyldighetshus skola uppföras efter ortens sed och av ändamålsenliga
byggnadsämnen till den storlek och av den beskaffenhet, behovet
i varje särskilt fall fordrar.

23 §.

Då föreskrift meddelas om vilka skyldighetshus skola tinnas å löneboställe
samt om storleken, inredningen och övriga beskaffenheten av sådant hus,
skall iakttagas, att löneboställets bebyggande sker på ett i förhållande till
boställets storlek och avkastningsförmåga och med hänsyn till angelägenheten
att för bostället erhålla skäligt arrende så ekonomiskt sätt, som omständigheterna
medgiva.

24 §.

Uppkommande brister å arrendatorns skyldighetshus skola avhjälpas och
nybyggnad av dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrives eller eljest
bliver nödigt.

4

Riksdagens skrivelse Nr 804.

25 §.

1. I fråga om rätt för tjänstinnehavare och arrendator samt pastorat eller
församling att erhålla virke från löneboställes skog lände till efterrättelse
vad särskilt är stadgat.

2. Andra å löneboställe tillgängliga byggnadsämnen än virke må, där
sådant kan ske utan men för bostället eller förnärmande av arrendators rätt,
användas till nybyggnad, förbättring eller underhåll av prästgård och kyrka.

26 §.

1. Nybyggnadsskyldigheten vid löneboställe skall uppskattas till visst årsbelopp
i penningar och i arrendekontraktet angivas. Angående årsbeloppets
beräknande och huru detsamma skall av arrendatorn genom nybyggnad eller
inbetalning i penningar utgöras samt om arrendatorns rätt att för nybyggnadskostnads
bestridande uppbära årsbelopp, som må finnas uppsamlade,
därom stadgas i den ecklesiastika arrendeförordningen.

2. Där arrendator verkställt nybyggnad, som godkänts som skyldighetshus,
och den i behörig ordning beräknade kostnaden för denna nybyggnad
överstiger vad på hans arrendetid belöper efter den i 1 mom. omförmälda
årsberäkning jämte årsbelopp, som må finnas från föregående arrendetid
uppsamlade, njute han gottgörelse för överskjutande beloppet antingen, på
sätt i den ecklesiastika arrendeförordningen närmare stadgas, genom nedsättning
i arrendet för vissa år eller ock, vid boställets avträdande, av den
nya arrendatorn; skolande härvid iakttagas, att nedsättning i arrendet må
beviljas allenast i avseende å ökning i byggnadsskyldighet, som uppstått till
följd av omständigheter, som inträffat under arrendetiden.

Vad ny arrendator sålunda fått utgiva skall anses som av honom förskjuten
^byggnadskostnad.

27 §.

Har behov av nybyggnad uppstått till följd av arrendatorns vanvård,
svare själv för kostnaden.

28 §.

Skyldighetshusen vare arrendatorn pliktig att brandförsäkra, då arrendet
för bostället uppbäres av vederbörande kyrkoråd, för kyrkorådets räkning,
men eljest för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning uppskattade
värde; och skall sådan försäkring av honom behörigen vidmakthållas.
Arrendator, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla
brandförsäkring, svare själv för brandskada.

29 §•

1. Alla andra byggnader å löneboställe än arrendatorns skyldighetshus äro
överloppshus, vilka tillträdaren äger att från avträdaren lösa till det värde, som,

Riksdagens skrivelse. Nr död. 5

i brist av åsämjaude, bestämmes vid av- och tillträdossyncn. Har tillträdaren
vid synen tillkännagivit sin avsikt att ej lösa överloppslius, eller underlåter
lian att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill, må avträdareu
bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrives, eller, där sällan föreskrift
icke lämnats, inom ett år från avträdandet av arrendet; åliggande det
avträdaren, om han bortför huset, att vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras
för återställande av jord eller byggnad i samma skick, vari den
befanns före överloppshusets uppförande; och böra vid synen meddelas härutinnan
erforderliga bestämmelser.

2. Har ej avträdaren inom den bestämda tiden bortfört överloppslius,
som han enligt 1 mom. är berättigad borttaga, tillfälle huset tillträdaren
med den rätt, med vilken avträdaren innehaft detsamma.

TV KAP.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och syner.

Allmän bestämmelse.

30 §.

1. Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till hus
och ägor behörigen vidmakthållna. Anser domkapitlet boställes rätt vara
genom något av domstol eller annan myndighet meddelat beslut förnärmad,
eller att vid sådant beslut icke iakttagits vad i 9 och 23 §§ föreskrives,
skall domkapitlet i behörig ordning överklaga beslutet.

2. Över fullgörandet av arrendator åliggande brandförsäkringsplikt hålle
domkapitlet noggrann tillsyn.

Ekonomisk besiktning.

31 §.

För tillsyn å samtliga boställens hävd till hus och jord skola hållas
ekonomiska besiktningar, å prästgårdar inom utgången av tionde året
och å löneboställen, där ej Konungen för visst boställe eller viss grupp av
boställen annorlunda bestämmer, inom utgången av femte året efter det,
då syn å hävden eller ekonomisk besiktning näst förut å bostället förrättats;
ägande domkapitlet att i händelse av särskilt behov även å annan tid förordna
om ekonomisk besiktning å visst boställe.

32 §.

1. Ekonomisk besiktning förrättas, efter förordnande av domkapitlet, av
en boställsnämnd, bestående av tre i orten boende, i lantbruks- och därmed
sammanhängande affärsförhållanden kunniga män.

Boställsnämnd skall finnas, en för varje tingslag på landet jämte de städer,

6 Riksdagens skrivelse Nr 304.

som ligga därinom eller som enligt Konungens förordnande skola därmed
lorenas till ett tjänstgöringsområde, samt en för Stockholms stad.

Av boställsnämndens ledamöter skola två jämte lika antal ersättare utses
för tre år åt gången, den ena, tillika ordförande, av länsstyrelsen samt den
andra av domkapitlet. Som tredje ledamot i boställsnämnden inträder en
av dem, som, till ett antal av en för varje till tjänstgöringsområdet hänfört
pastorat, skola pastoratsvis, likaledes för tre år, utses för tjänstgöring i boställsnämnden,
därvid vad om valbarhet till nämndeman finnes stadgat skall
äga motsvarande tillämpning; skolande i varje särskilt fall bland de sålunda
valda inkallas den närmast boende, som ej tillhör det av förrättningen berörda
pastoratet.

Konungen äger, där särskilda skäl sådant föranleda, rörande nämndens
tjänstgöringsområde och sättet huru ledamöterna skola utses förordna annorlunda
än nu sagts.

Stanna nämndens ledamöter i olika meningar, galle vad de flesta säga.
Har var sin särskilda mening, galle ordförandens.

2. Ekonomisk besiktning å löneboställe må ock kunna förrättas av
ordföranden ensam, därest domkapitlet med hänsyn till boställets ringhet
eller andra omständigheter prövar sådant lämpligen kunna äga rum och
arrendatorn därtill lämnar medgivande. Vid sådan besiktning må dock ej
handläggas frågor om utdömande eller insyning av skyldighetshus.

33 §.

1. Såsom jäv mot ledamot av boställsnämnd galle: om han är med boställshavare
eller annan part i den skyldskap eller det svågerlag, som i 13
kap. 1 § rättegångsbalken om jäv mot domare sägs; eller om ledamot är
boställsliavares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare ovän; eller
om ledamot eller den, som står till honom i sådan skyldskap eller svågerlag,
som nämnt är, äger i målet del eller eljest kan av förrättningen vänta
synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet, att ledamot eller
hans bemälde skyldeman, såsom medlem av församlingen, är pliktig deltaga
i kostnad för nybyggnad och underhåll å boställe, ej må såsom jäv räknas.
Har ledamot av boställsnämnd, som innehar allmän tjänst, å tjänstens vägnar
rättegång med boställshavare eller arrendator av boställe, eller söker
någon sak med ledamot eller tillfogar honom något med ord eller gärning
i uppsåt att honom därmed jävig göra, det må ej heller för jäv räknas.

2. Vet nämndens ordförande, att sådant jäv mot honom är, eller är han
av laga förfall hindrad att deltaga i nämnden, inkalle han i sitt ställe den
för honom utsedda ersättaren. Förekommer dylikt jäv mot eller förfall för
någon av nämndens övriga ledamöter, göre denne omedelbart anmälan därom
hos ordföranden, vilken ombesörjer inkallandet av ersättare.

3. Därest i det fall. att ordföranden eller av domkapitel utsedd ledamot
på grund av laga förfall eller jäv är hindrad att deltaga i nämnden, sådan

7

Riksdagens skrivelse Nr it04.

hinder möter jämväl för ersättaren, åligger det ordföranden att om förhållandet
göra anmälan hos länsstyrelsen, som har att för ifrågavarande tillfälle
förordna ordförande eller ledamot av nämnden.

34 §.

Nämndens ordförande utsatte tid för de ekonomiska besiktningar, om
vilka domkapitlet på sätt i 32 § sägs förordnat, med iakttagande, att de
hållas å tjänlig årstid och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort
förrättas omedelbart efter varandra.

35 §.

1. Minst en månad före besiktningen skall ordföranden om tiden därför
underrätta domkapitlet, vilket, där sådant prövas nödigt, förordnar sakkunnig
person att å domkapitlets vägnar närvara vid besiktningen. Inom lika
tid åligger det ordföranden att, när församlings rätt ifrågakommer, hos kyrkostämmans
ordförande påkalla kyrkostämma för utseende av ombud för
församlingen att vid besiktningen bevaka dess rätt. Om mottagandet av
underrättelse, varom nu är sagt, skall bevis genast av vederbörande tillställas
ordföranden. Övriga parter skola minst fjorton dagar före besiktningen
av ordföranden kallas till densamma.

2. När ordföranden bevisligen iakttagit vad enligt 1 mom. åligger honom,
må parts eller ombuds uteblivande ej utgöra hinder för besiktningens
företagande.

36 §.

Anmäles vid förrättningen jäv mot ordföranden, och finner nämnden det
vara lagligen grundat, inställes förrättningen och förfares för inkallande av
annan ordförande så som i 33 § sägs. Förekommer mot annan ledamot jäv,
som av nämnden godkännes, ombesörj e ordföranden inkallande av ersättare
för honom. Ogillas jävet, skall förrättningen fortgå; vederbörande obetaget
att i
ning ogillats.

37 §.

1. Vid ekonomisk besiktning har nämnden att iakttaga vad här nedan

sägs:

a) Tillses, huruvida instrument över förut å bostället hållna ekonomiska
besiktningar och syner samt andra bostället rörande handlingar fortfarande
finnas i behåll, ävensom huruvida arrendatorns skyldighetshus äro behörigen
brandförsäkrade och försedda med nödig brandredskap, varjämte redovisning
avfordras ej mindre arrendatorn för husröte- eller brandskadeersättning eller
andra medel, vilka böra för boställets räkning redovisas, än även församlingens
ombud för årsbelopp, som enligt meddelade föreskrifter skolat
inbetalas till kyrkorådet.

8

Riksdagen* skrivelse Nr 304.

b) Efterses och antecknas i vad mån förut föreskrivna nvbvggnader,
förbättringar och andra åtgärder blivit verkställda.

c) År efter senaste ekonomiska besiktning eller syn hus, som skall finnas
vid bostället, nybyggt, tillses, huruvida det är i överensstämmelse med
givna föreskrifter samt i övrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfört.
Nämnden meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt skick
eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blivit avhulpna, insynas,
eller om det icke kan godkännas, i vilket senare fall tillika lämnas föreskrift
angående därav påkallade åtgärder.

d) Boställets hus i övrigt besiktigas, varvid, när fråga uppstår om nybyggnad
eller underhåll av hus å prästgård eller om nybyggnad å lönebos
t allé, efter noggrann prövning meddelas yttrande, huruvida anmärkta bristfällighet»’
kunna anses hava uppkommit genom boställshavarens eller, å löneboställe,
arrendator^ vanvård, varjämte prövas, huruvida bristfälligheterna
lämpligen kunna genom endast bättrande avhjälpas eller nybyggnad skall
anses nödig, dock att, där bristfälligheterna å sätesbyggning å prästgård
finnas sådana, att de ej kunna genom endast bättrande avhjälpas,
frågan om nybyggnad skall jämlikt 11 § hänvisas till handläggning vid
laga syn.

e) Föreskrives enligt stycket d), med den inskränkning där sägs, byggande
av nytt hus å prästgård, utser nämnden därtill plats, vilken, såvida
utan skada för bostället eller oskälig tillökning i byggnadskostnad»! kan
ske, lämpas efter boställshavarens önskan. Vidare bestämmer nämnden
storleken, inredningen och övriga beskaffenheter av det nya huset samt
uppgör kostnadsförslag, därvid för virke eller andra byggnadsämnen,
som. efter vad i 25 § sägs, erhållas från boställe, icke må beräknas annat
värde än som prövas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad
jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

f) \årder enligt stycket d) hus å löneboställe utsynat, meddelas tilllika
åläggande för arrendator!! att, i enlighet med den föreskrift, som må
komma att meddelas av den utarrenderande myndigheten, i det utsynades
ställe uppföra nytt hus.

g) Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrivas, med
utsättande av därför erforderlig kostnad.

h) Boställets ägor besiktigas. De brister, som förefinnas å prästgård
i avseende å vården av prästgårdsområdet med tillhörande trädgård samt
å löneboställe i avseende på åkerns hävdande, övriga ägors skötsel och
vård, hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torvmosses
begagnande, allt efter vad för varje fall är stadgat, antecknas, de åtgärder
och förbättringar, som i följd därav erfordras, föreskrivas och kostnaden
för desamma utsättes. Finnes å löneboställe antaget brukningssätt
uppenbart leda till skada för bostället, föreskrives nödig rättelse.

Riksdagens skrivelse Nr 1104.

9

i) Tid utsattes, inom vilken föreskriven nybyggnad, förbättring eller
annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

j) I övrigt anställes undersökning och meddelas föreskrift i alla de frågor,
som enligt denna boställsordning eller annan författning skola vid ekonomisk
besiktning handläggas.

k) Vid förrättningens avslutande tillkännagives och i instrumentet antecknas,
att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust av rätt
till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens avslutande anmäla
sig å landet hos domaren och i stad hos rådstuvurättens ordförande med
begäran om laga syn.

2. I fall, som avses i 1 mom. f), skall nämnden efter undersökning upprätta
ej mindre förslag rörande platsen för det nya huset samt rörande
storleken, inredningen och övriga beskaffenheten därav än även, med iakttagande
av vad i 1 mom. e) sägs, kostnadsförslag.

Dessa förslag skall ordföranden omedelbart efter förrättningens avslutande
insända till den utarrenderande myndigheten med anmälan av frågan
om närmare föreskrifter rörande det nya husets uppförande.

Ordföranden åligge ock att ofördröjligen meddela kontraktsprosten skriftlig
underrättelse om tiden, inom vilken vid förrättningen föreskrivna arbeten
skola vara verkställda.

Av- och tillträdessyn.

38 §.

Av- och tillträdessyn å prästgård förrättas å tjänlig årstid, på landet
av domare jämte minst två, högst fyra nämndemän, allt efter som domaren
prövar nödigt, samt i stad av rådstuvurätt; ägande å landet domaren
och i stad rådstuvurätten att till rättens biträde vid synen, där så finnes
behövligt, tillkalla byggnadskunnig person.

39 §.

1. Av- och tillträdessyn å prästgård hålles, på begäran av domkapitlet,
vid ombyte av boställshavare, därest boställshavare eller vederbörande byggnadsskyldig
senast en månad efter avträdesdagen hos domkapitlet äskar
sådan syn eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas. Mottager boställshavare
prästgård utan av- och tillträdessyn, svare sedan för allt vad företrädaren
under dennes besittningstid i avseende å boställets vård ålegat.

2. Av- och tillträdessyn å prästgård, då sådan syn ifrågakommer, skall,
sedan avträde ägt rum, hållas inom sex månader därefter.

40 §.

Av- och tillträdessyn å prästgård begäres å landet hos domaren samt
i stad hos rådstuvurättens ordförande: och skola därvid insändas instrument

10

Riksdagens skrivelse Nr 304.

över senaste av- och tillträdessyn och därefter hållna laga syner ävensom
senaste ekonomiska besiktning, om sådan hållits senare än av- och tillträdessyn.

41 §.

1. Då av- och tillträdessyn å prästgård är begärd, skall domaren eller
rätten utsätta tid för densamma och därom minst en månad förut underrätta
domkapitlet, vilket förordnar vederbörande kontraktsprost eller, vid
förfall för denne, annat ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets
rätt och bästa. Inom lika tid åligger domaren eller rätten att hos
kyrkostämmans ordförande påkalla kyrkostämma för utväljande av ombud
till bevakande av församlingens talan. Om mottagandet av underrättelse,
varom nu är sagt, skall bevis genast av vederbörande översändas till domaren
eller rätten. Domaren eller rätten föranstalte ock, att övriga parter
varda minst fjorton dagar, om de bo inom pastoratet, eljest en månad före
synen till densamma kallade; skolande domaren till synen kalla nämnd.

2. Skall vid avträdandet boställe övertagas av domkapitlet för allmän
kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet kommer
att tillträda bostället, då skall jämväl sådan löntagare genom domkapitlets
försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren
eller rätten.

42 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit, vad enligt nästföregående §
åligger dem. må parts eller ombuds uteblivande ej utgöra hinder för synens
företagande.

43 §.

1. Av- och tillträdessyn å löneboställe hålles, efter förordnande av
domkapitlet, av den i 32 § omförmälda nämnd i anledning av ombyte av
arrendator. Nämndens ordförande äger att till biträde vid synen, där så finnes
behövligt, tillkalla byggnads- eller eljest sakkunnig person.

2. Sådan syn må ej hållas tidigare än sex månader före fardagen eller senare
än sex månader efter samma dag.

44 §.

Då av- och tillträdessyn å löneboställe påkallas, skola till nämndens ordförande
insändas instrument över senaste av- och tillträdessyn samt därefter
hållna laga syner och ekonomiska besiktningar ävensom gällande arrendekontrakt.

45 §.

I avseende å av- och tillträdessyn å löneboställe skola i tillämpliga delar
gälla de i 32 § 1 mom. andra stycket samt 33—36 §§ för ekonomisk besiktning
givna bestämmelser.

Riksdagens skrivelse Nr 304,

11

46 §.

Vad i 37 § stadgas för ekonomisk besiktning gälle i tillämpliga delar för
av- och tillträdessyn å såväl prästgård som löneboställe. Därjämte skall
iakttagas, vid av- och tillträdessyn å prästgård: att, där synerätten finner
sätesbyggning böra nybyggas, härutinnan erforderliga bestämmelser meddelas;
samt vid av- och tillträdessyn å löneboställe: att bestämmelse meddelas
angående beloppet av den gottgörelse för verkställd nybyggnad, avträdande
arrendator jämlikt 26 § må vara berättigad att av ny arrendator uppbära.

47 §.

1. På grund av vad vid av- och tillträdessyn å löneboställe av nämnden
blivit bestämt, skall, där så erfordras, mellan avträdare och tillträdare
upprättas och i nämndens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena
sidan alla de belopp, vilka påförts avträdaren, och å andra sidan allt vad
honom tillgodoförts.

Likviden, som inrättas efter vad behovet i varje fall fordrar, skall tydligt
utvisa vad avträdaren eller tillträdaren bliver skyldig eller får till godo.

2. Har av- och tillträdessyn å löneboställe hållits före avträdet, må avträdaren
vid uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de
avträdaren ålagda arbeten, som han före avträdandet verkställt.

48 §.

Sedan boställe avträtts, må avträdaren ej befatta sig med några arbeten
å bostället, utan skall vad då brister av det, varför han enligt föreskrift vid
av- och tillträdessyn har att svara, mot rätt till därför upptaget kostnadsbelopp
verkställas, å prästgård av pastoratet och å lönesboställe av tillträdaren.

49 §.

I det fall, som i 41 § 2 mom. avses, äge den domkapitlet efterträdande
löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i avseende å befintliga
brister, vartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan domkapitlet
och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast där båda
därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant fall behörig
att fullfölja talan mot synerättens beslut.

Laga syn.

50 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning å prästgård eller
löneboställe eller mot av- och tillträdessyn å löneboställe blivit anmält,
ävensom eljest då laga syn av domkapitlet eller byggnadsskvldig begäres.

12

Riksdagens skrivelse Nr 304.

51 §.

1. Vid laga syn behandlas de ämnen, som blivit enligt denna boställsordning
eller annan författning till sådan syn hänskjuta.

2. År, då missnöje mot ekonomisk besiktning å prästgård eller löneboställe
eller mot av- och tillträdessvn å löneboställe blivit anmält,
klagan tillika förd över beslut, varigenom mot ledamot av boställsnämnd
gjort jäv ogillats, och finner synerätten jävsanmärkningen vara lagligen
grundad, skall ny besiktning verkställas av synerätten, som därvid meddelar
de föreskrifter, vilka av omständigheterna finnas påkallade.

52 §.

I fråga om laga syn skola de i 38 samt 40—42 §§ för av- och tillträdessyn
å prästgård meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

För ekonomiska besiktningar och syner gemensamma bestämmelser.

53 §.

Där ej inom stadgad tid anmälan om missnöje mot ekonomisk besiktning
å prästgård eller löneboställe eller mot av- och tillträdessyn å löneboställe
blivit gjord med begäran om laga syn, gånge det vid förrättningen
meddelade beslutet i verkställighet såsom laga kraft ägande dom.

54 §.

1. Ledamöter av boställsnämnd och synerätt samt konsistorieombud skola
för sitt uppdrag åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna
i gällande resereglemente, därvid ordförande i boställsnämnd
skall] likställas med domänintendent och annan med nämndeman, där han
icke på grund av innehavande befattning är berättigad till högre ersättning.

2. Biträdande sakkunnig erhåller gottgörelse efter bestämmande av boställsnämnd
eller synerätt.

55 §.

1. Kostnaden för ekonomisk besiktning skall gäldas för prästgård, där
icke på grund av särskilt stadgande för visst fall annorlunda medgives, av
pastoratet och för löneboställe av arrendatorn; dock att, där besiktning i
följd av någons tredska eller försummelse särskilt påkallats, den tredskande
eller försumlige skall vara skyldig att enligt boställsnämndens bestämmande
gottgöra pastoratet eller annan vad för sådan besiktning bör utgivas.

2. Kostnaden för av- och tillträdessyn skall gäldas för prästgård av pastoratet,
avträdare och tillträdare till en tredjedel var samt för löneboställe
av avträdare och tillträdare till hälften vardera.

3. Kostnaden för laga syn skall gäldas för prästgård av pastoratet

liiksdcufenn skrivelse Nr ,''104. 1

och för löneboställe av arrendator!!, eller, där sådan syn hålles på grund
av klagan mot av- och tillträdessyn, av avträdare och tillträdare till hälften
vardera, dock att, där synerätt eu finner, att synen blivit utan giltig orsak
påkallad eller att, när synen ägt rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen
varit befogad, den skyldige skall vara pliktig att, i den mån synerätten
prövar skäligt, gottgöra pastoratet eller annan vad för sådan laga syn
bör utgivas.

4. Till kostnad för av- och tillträdessyn å prästgård samt laga syo å
prästgård eller löneboställe räknas jämväl lösen för det exemplar av
syneinstrumentet, som i 57 § omförmäles.

56

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad
efter förloppet av den tid, då, enligt meddelad föreskrift, anmärkta brister
och felaktigheter bort vara avhulpna eller föreskriven nybyggnad verkställd,
till kontraktsprosten ingiva anmälan om fullgörandet eller ock, där underhålls-
eller nybyggnadsarbetet blivit honom ålagt vid ekonomisk besiktning
eller syn, visa att förrättningen överklagats. Sådan anmälan skall vara
vitsordad, beträffande pastoratet ålagda arbeten, av boställshavaren och, beträffande
andra arbeten, av två av pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma
utsedda ombud. Har anmälan ej inom bestämd tid inkommit, men
förrättning, varom här är sagt, vunnit laga kraft, anrnäle kontraktsprosten
genast förhållandet hos domkapitlet, som har att ofördröjligen vidtaga åtgärder
till bevarande av boställets och efterträdares bästa antingen medelst
begäran hos överexekutor, att vad den försumlige eftersatt må genom överexekutors
ämbetsåtgärd varda för lega på den försumliges bekostnad verkställt,
eller, där fråga är om ekonomisk besiktning, genom beredande av
erforderlig säkerhet hos honom för husrötebeloppet. Skulle vad domkapitlet
såsom boställshavare blivit ålagt ej fullgöras, äger pastoratet eller efterträdande
boställshavare hos överexekutor påkalla verkställighet.

57 §.

Instrument över ekonomiska besiktningar och syner samt andra bostället
rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, av boställshavare
eller arrendator väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner tillhandahållas
samt vid avträdandet till efterträdaren överlämnas.

V KAP.

Allmänna bestämmelser och övergångsstadganden.

59 §. ’

Utan hinder av beslut, som meddelats i fråga om vilka hus skola finnas å

14 Riksdagens skrivelse Nr 304.

prästgård, må synerätt, på grund av sedermera inträffade förändrade förhållanden,
i detta avseende annorlunda förordna.

64 §.

1. När lönereglering------------sådan.

1. Skall prästgård — — — — —- — — — — anläggas.

Synerätt^ meddele------------pastoratet.

.>, I fråga om boställe — — — — — — — gällande stadganden.
4. Därest enligt lönereglering-------bestämmelser.

67 §.

Har beträffande stad, som är delad i liera pastorat, Konungen meddelat
förordnande, varom i 2( § 1 mom. lagen om reglering av prästerskapets
avlöning sägs, skall vad i denna boställsordning stadgas om pastorat i
tillämpliga delar gälla om staden i dess helhet eller den del därav, där
utgifterna till prästerskapet utgöras samfällt.

I fall, som nu nämnts, skall vad i 35, 41 och 56 §§ denna boställsordning
stadgas om kyrkostämma gälla om kyrkofullmäktige, där sådana finnas.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma, men
skall icke verka rubbning i bestämmelserna i dessförinnan upprättade arrendekontrakt.
Där i sådant arrendekontrakt viss fråga hänvisats till beslut av
synerätt eller ekonomisk besiktning, skall i stället gälla beslut av den myndighet,
som enligt föreskrift i denna lag har att pröva fråga av motsvarande
beskaffenhet.

2) Lag om resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

1. \ arje tjänstgörande kyrkoherde och komminister, som avses i lagen
om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910, skall, i den
mån sådant prövas erforderligt, såsom ersättning för skjuts för resor i tjänstärenden
erhålla ett fast resanslag.

2. Kyrkoherde och komminister, för vilken lönereglering enligt lagen
om reglering av prästerskapets avlöning blivit före denna dag fastställd,
äger, därest han fått sig tillerkänd skjutsersättning jämlikt 11 § 3 mom.
samma lag, med frånträdande av denna skjutsersättning, under tiden för löneregleringens
giltighet såsom fast resanslag bekomma ett årligt belopp, motsvarande
dubbla beloppet av nämnda skjutsersättning.

För tiden efter det förnyad lönereglering enligt sagda lag bliver gällande
bestämmer Konungen vid sådan lönereglerings fastställande, i enlighet med
de i pastoratet rådande förhållanden, det fasta resanslaget, som dock icke
må överstiga 500 kronor för år.

3. För annan än i 2 mom. omförmäld kyrkoherde och komminister be -

Riksdagens skrivelse Nr 804. IT)

stämmes, med iakttagande av vad i 2 mom. andra stycket stadgas, det fasta
resanslaget av Konungen vid löneregleringens fastställande.

•i §•

Fast resanslag, varom i 1 § förrnäles, skall för varje pastorat, så vitt angår
dess prästerskap, bestridas medelst församlingsavgifter och, i den mån
sådant erfordras, medelst övriga till prästerskapet anslagna avlöningstillgångar
på sätt och i den ordning, 11 § 1 mom. samt 19 och 20 §§ lagen om reglering
av prästerskapets avlöning stadga. Har för bestridande av avlöning
och fast resanslag såsom församlingsavgifter inom pastoratet utdebiterats
sammanlagt större belopp, än som motsvarar sex öre för varje helt eller
påbörjat tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp, beräknat som i
19 § 1 mom. nämnda lag sägs, skall ersättning av kyrkofondens medel
beredas pastoratet för det överskjutande beloppet, i den ordning 21 § samma
lag stadgar.

3 §•

Kyrkoherde eller komminister, vilkens skäliga utgifter under visst år för
skjuts för resor i tjänstärenden överstiga det till honom utgående fasta resanslaget,
må, enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen, kunna som bidrag
till dessa utgifters bestridande ur kyrkofonden erhålla ett tillfälligt resanslag.

För nu omförmält ändamål må icke något år användas mer än sammanlagt
200,000 kronor av kyrkofondens medel.

Denna lag skall träda i kraft

beträffande varje i 1 § 2 mom. omförmäld präst, till vilkens förmån förbehåll
om tjänstbarhet enligt 13 § förordningen den 15 september 1911
angående utarrendering av prästerskapets löneboställen icke finnes gjort: den
1 maj 1927,

beträffande varje i 1 § 2 mom. omförmäld präst, till vilkens förmån förbehåll,
som nyss sagts, finnes gjort: den 1 maj näst efter det arrendekontrakt,
som innefattar nämnda förbehåll, upphört att gälla, dock tidigast den
1 maj 1927, Konungen obetaget att i avseende å sådan präst förordna, att
lagen skall träda i tillämpning den 1 maj näst efter förordnandet, därest pastoratet
sådant medgiver och Konungen prövar särskilda skäl därtill föreligga, samt

beträffande varje präst, som avses i 1 § 3 mom.: samtidigt därmed att
lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning först börjar
tillämpas inom pastoratet;

skolande för varje pastorat bestämmelsen i 2 § träda i kraft samtidigt
därmed, att lagen erhåller tillämpning å någon av pastoratets präster.

I den mån denna lag träder i kraft beträffande prästerliga tjänstinnehavare,
upphör 11 § 3 mom. lagen om reglering av prästerskapets avlöning att äga
tillämpning.

De ytterligare föreskrifter, som för tillämpning av bestämmelserna i denna
lag kunna finnas erforderliga, meddelas av Konungen.

16

Riksdagens skrivelse Nr 304.

3) Lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den
9 december 1910 (nr 141 s. 37).’

Härmed förordnas, att 6 § lagen om kyrkofond den 9 december 1910
skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

6 §•

Av kyrkofonden skola utgöras:

1. ersättning för församlingsavgifter enligt stadgandena i 21 § lagen om
reglering av prästerskapets avlöning samt 2 § lagen om resanslag åt vissa
präster i nyreglerade pastorat;

7. ålderstillägg, arvoden och kostnadsersättningar, som jämlikt lagen om
reglering av prästerskapets avlöning samt lagen om resanslag åt vissa
präster i nyreglerade pastorat skola av kyrkofonden gäldas, så ock emeritilöner,
vilka i enlighet med lagen om sådana löner blivit präster tilldelade;

8. ------

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma.

4) Lag om förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss nybyggnad
å ecklesiastika löneboställen.

Härmed förordnas som följer:

1 §■

1. Där arrendator av med jordbruk förenat löneboställe, varå syn enligt
64 § ecklesiastik boställsordning hållits, genom arrendekontrakt, upprättat i
enlighet med de förändrade bestämmelser angående utarrendering av prästerskapets
löneboställen, som av Konungen utfärdas, får sig ålagt verkställande
av nybyggnad, som ansetts blödig för boställets iståndsättande med anledning
av ecklesiastik boställsordnings trädande i tillämpning beträffande bostället
(första bebyggandet), må förskott ur kyrkofonden utbetalas för bestridande
av kostnaden för sådan nybyggnads utförande.

2. Som ny byggnadskostnad, varom i 1 mom. stadgas, anses jämväl dels
kostnad för lösen av överloppshus, vilka skola bibehållas som arrendatorns
skyldighetshus, samt för sådana förbättringsarbeten å befintliga skyldighetshus,
som icke kunnat åläggas avträdande byggnads- eller underhållsskyldig,
dels ock gottgörelse, som tillträdande arrendator jämlikt 26 § ecklesiastik
boställsordning förpliktas utgiva till avträdaren för av denne utlagd kostnad
för första bebyggandet.

2 §■

Förskott, som omförmäles i 1 §, jämte ränta därå gottgöres kyrkofonden
ur avkomsten från bostället.

1 Senaste lydelsen: lag den 19 juni 1917 (nr 398) samt beträffande 8 mom.: lag den 16
maj 1924 (nr 196).

17

Riksdagens skrivelse Nr 304.

3 §•

1. Där, jämlikt föreskrifterna i 62 § ecklesiastik boställsordning eller eljest,
löneboställe, för vars första bebyggande förskott utbetalats, eller del av sådant
boställe utbytes mot annan fastighet eller försäljes, äger kyrkofonden att av
därvid betingad mellangift eller köpeskilling, sk långt densamma räcker,
återbekomma förskottet, i vad det återstår oguldet, jämte ränta.

2. Varder genom mellangift, som nyss sagts, kyrkofondens fordran ej till
fullo gulden, njuter kyrkofonden för sin återstående fordran jämte ränta
betalning ur avkomsten av den fastighet, som erhållits i utbyte mot lönebostället.

4 §•

För beredande av tillgång till medel för utlämnande av förskott, som i
denna lag avses, må lån upptagas för kyrkofonden.

5 §•

De ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna lag.
utfärdas av Konungen.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma.

Härjämte får riksdagen bemyndiga Kung! Maj:t att bestämma dagen för
ikraftträdandet av de ovan under 1), 3) och 4) intagna lagarna.

Stockholm den 2 juni 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt.

Nr 304-309.

2