Riksdagens skrivelse Nr 297.
1
Nr 297.
Godkänd av första kammaren den 9 juni 1925.
Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1925.
Riksdagens skrivelse till Konungen, om utredning rörande vissa
åtgärder fä)- beredande av ökat antal vårdplatser å sanatorierna
i riket.
Till Konungen.
Med framhållande att Eders Kungl. Maj:t enligt protokoll över socialärenden
den 1 oktober 1924 beslutit uppdraga åt byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen
att verkställa utredning rörande nedbringande av kostnaderna för
uppförande av allmänna sjukvårdsanstalter genom en rationell begränsning
av utrgmmesbehovet m. m. samt att tillse, att en sådan utrednings resultat
skulle kunna omedelbart tillgodogöras vid den statliga byggnadsverksamheten
på förevarande områden, har enskild motionär inom riksdagen hemställt om
vidtagande av åtgärder i syfte,
1) att ovannämnda utredning måtte särskilt med hänsyn till sanatorierna
även komma att omfatta frågan, i vilken grad måtten på den s. k. luftkuben
för sjuksalarna därstädes kunde sänkas utöver vad medicinalstyrelsen hittills
medgivit, och i stället golvytan per patient i sjuksalarna bliva det normgivande
för sjuksalarnas högsta beläggning, därvid dock de nu gällande
bestämmelserna för måtten på golvytan jämväl borde kunna nedsättas, samt
2) att utredningen måtte ske skyndsamt, för att genom nya bestämmelser
i ämnet vård skulle kunna snarast beredas ytterligare en hel del av tuberkulos
lidande, vilka nu avvaktade plats å sanatorierna.
Över motionen har yttrande i vederbörlig ordning inhämtats från medicinalstyrelsen,
varjämte Svenska landstingsförbundet och Svenska nationalföreningen
mot tuberkulos beretts tillfälle yttra sig i ärendet.
Platsbristen vid landstingens tuberkulossjukhus är för närvarande betydande.
Ett synnerligen stort antal tuberkulossjuka gå därför miste om en
vård, som, om den i tid kunde beredas dem, skulle kunna medföra förbättring
eller fullständigt tillfrisknande. Under den långa tid, som dessa sjuka
måste vänta på att plats skall kunna beredas dem å sanatorium, förvärras
tillika ofta deras sjukdom, enär de i många fall leva under sådana förhål
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 14 sand. Nr 297—303.
2 Riksdagens skrivelse Kr 29i.
landeri, att vila, kraftig föda, tillgång till solljus och vistelse i ren och frisk
luft under dygnets alla timmar — de viktigaste medlen att hjälpa människokroppen
att övervinna sjukdomen — ej stå dem till buds. Det måste därför
framstå som ett viktigt samhällsintresse att avhjälpa denna platsbrist, så
långt på frågan inverkande faktorer det medgiva. Lyckligast vore givetvis,
att sanatorierna avsevärt kunde utvidgas. Då detta emellertid för närvarande
ej låter sig göra utan alltför stora uppoffringar från det allmännas sida,
torde andra utvägar böra sökas för att bereda ökade möjligheter till vård av
lungsjuka. Riksdagen anser därför, att man bör beträda den av motionären
anvisade vägen att vidtaga åtgärder för att flere patienter må få mottagas i
de redan upprättade sanatorierna. Visserligen hava medicinalstyrelsen och
nationalföreningen avrått härifrån. Det torde emellertid böra framhållas, att
inom andra läkarkretsar liksom bland de för ifrågavarande sanatorier ekonomiskt
ansvariga råder den uppfattningen, att ett ökat antal patienter kunna
mottagas på sanatorierna utan att vårdens effektivitet därigenom äventyras.
Utan större kostnader skulle då ett avsevärt antal nya patienter kunna komma
under sakkunnig vård och undanryckas de ohygieniska förhållanden, under
vilka de eljest nödgas leva. En dylik utvidgad verksamhet för sanatorierna
står också i full överensstämmelse med de av Eders Kungl. Maj:t givna
direktiven vid den i motionen omnämnda utredningen. Riksdagen finner
sig emellertid icke, såsom i motionen ifrågasatts, kunna förorda, att golvytan
per patient i sjuksalarna skulle bliva det normgivande för sjuksalarnas beläggning,
då genom ett sådant krav prövningen av frågan icke skulle bliva
allsidig och förutsättningslös. Den utredning i ämnet, som riksdagen sålunda
anser påkallad, torde böra verkställas av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen
i samband med ovanberörda spörsmål rörande sjukvårdsanstalterna.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen hemställa, att frågan, huruvida
ökat antal patienter må kunna mottagas å tuberkulossjukanstalterna,
göres till föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning.
Stockholm den 9 juni 1925.
Med undersåtlig vördnad.