6

Riksdagens skrivelse Nr 182.

Nr 182.

Godkänd av första kammaren den 15
Godkänd av andra kammaren den 15

maj 1925.
maj 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
propositioner med förslag till dels lag angående ändrad
lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj 1862
om kommunalstyrelse i Stockholm och dels lag angående
ändrad lydelse av § 3 i lagen den 15 maj 1903 angående
folkskoleväsendet i Stockholm.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 20 mars 1925 dagtecknad propositition, nr 143, kar Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37
och 49 i förordningen den 23 maj (nr 33) om kommunal styrelse i Stockholm.

Vidare bar Eders Kungl. Maj:t genom en likaledes den 20 mars 1925 dagtecknad
proposition, nr 144, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad
lydelse av § 3 i lagen den 15 maj 1903 (nr 58 sid. 1) angående folkskoleväsendet
i Stockholm.

Riksdagen bär ansett sig böra upptaga dessa propositioner till behandling
i ett sammanhang.

Genom ovannämnda propositioner har Eders Kungl. Haj:t efter framställningar
från Stockholms stadsfullmäktige förelagt riksdagen förslag åsyftande
reformer inom huvudstadens kommunala förvaltning i två hänseenden. Den ena
gäller ordningen för utseende av vice ordförande i vissa av stadens nämnder,

Riksdagens skrivelse Nr 182.

7

för vilka i samband med 1920 års omorganisation av den centrala stadsförvaltningen
i Stockholm stadgades, att ej blott ordförande utan även vice
ordförande skulle utses av och inom stadskollegiet. Av skäl, som i propositionerna
närmare utvecklas, har emellertid denna ordning befunnits olämplig.
Avsikten är, att i stället nämnderna själva skola välja sina vice ordförande.
1 den mån bestämmelser i detta ämne ankomma på riksdagens avgörande,
inrymmas de för närvarande dels i § 37 av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm och dels i § 3 av lagen angående folkskoleväsendet

Stockholm, och i sagda lagrum föreslås således nu förändringar.

Mot denna reform har riksdagen intet att invända utan finner sig höra på
de i propositionerna angivna grunder bifalla nyssnämnda ändrade lagstadganden
och i anledning därav föreslagna övergångsbestämmelser.

Det andra av de i föreliggande propositioner upptagna spörsmålen avser
införande av en särskild form för underställning av vissa beslut rörande
stadens tjänstemäns anställningsförhållanden. Med några i särskilda författningar
stadgade undantag har hittills ingen annan möjlighet förefunnits att
vinna ändring i de kommunala myndigheternas beslut om tjänstetillsättning,
entledigande från tjänst och dylikt än den som står till buds genom
bestämmelserna i kommunalförordningens 49 § om besvär över dylika myndigheters
beslut i allmänhet. Den allenast formella prövning av besluten,
som medgives av dessa bestämmelser, har emellertid icke ansetts tillfyllest
beträffande nyss omförmälda särskilda slag av frågor, utan det har synts
önskvärt att för dylika ärenden finna en speciell ordning, som tilläte en
förnyad prövning av besluten i hela deras vidd. Efter ett flerårigt dryftande
av detta spörsmål inom Stockholms kommunalförvaltning ha numera
stadsfullmäktige hemställt hos Eders Kungl. Maj:t om åtgärders vidtagande för
åvägabringande av frågans lösning i enlighet med av dem framlagt förslag.

Detta förslag innehåller, att den, som är missnöjd med någon stadens
nämnds beslut i fråga om tillsättning av ordinarie befattning lydande under
nämnden, eller om förordnande att uppehålla sådan befattning under
sammanhängande tid av minst sex månader eller om skiljande eller förflyttning
från ordinarie befattning på grund av fel eller försummelse i tjänsten,
skall kunna få beslutet underställt prövning av en för bedömande av dylika
frågor särskilt organiserad nämnd, betecknad vförtroendenämnden». Härifrån
undantagas dock dels sådana nämnders beslut i hithörande frågor, om vilkas
sakliga prövning i anledning av besvär särskilda föreskrifter redan finnas, och
dels beslut av stadskollegiet. Förtroendenämnden skall enligt förslaget bestå
av fem ledamöter, nämligen stadsfullmäktiges ordförande samt förste och
andre vice ordförande jämte två av Eders Kungl. Maj:t förordnade, i allmänna
värv erfarna personer. Nämnden skall vara beslutför, om fyra ledamöter äro
tillstädes, och för ändring av beslut, som underställts dess prövning, skall
fordras majoritet av dess samtliga ledamöter, d. v. s. minst tre röster. Över
dess beslut skall kunna klagas hos överståthållarämbetet i vanlig ordning
enligt de i § 49 av kommunalförordningen meddelade föreskrifterna om besvär
på formella grunder. Däremot skall möjligheten att på denna väg an -

8

Riksdagens skrivelse Nr 182.

fora besvär omedelbart över sådant beslut, som enligt det förestående skulle
kunna underställas förtroendenämnden, vara utesluten.

Medan bestämmelser i övrigt om detta underställningsförfarande skulle bero
allenast av Eders Kungl. Maj:ts stadfästelse, kräver den påpekade begränsningen
i de allmänna besvärsstadgandenas tillämpning ändring av förutnämnda
§ 49 i kommunalförordningen, och på grund därav har frågan nu
kommit under riksdagens prövning.

Riksdagen anser sig icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
i denna senare del. Att vidtaga den ifrågasatta förändringen av gällande
ordning för besvärsrätt i administrativ väg beträffande de kommunala besluten,
finner nämligen riksdagen ej tillrådligt. Oavsett huru kravet på saklig
prövning av nu ifrågavarande kommunala beslut må kunna tillgodoses, synes
alltså denna besvärsrätt böra oförändrad vidmakthållas.

Ehuru det ifrågasatta underställningsförfarandet vid den ordning, vari
detsamma avses att genomföras, endast i en formell detalj kräver riksdagens
medverkan, har riksdagen ej kunnat underlåta att beakta den sakliga innebörden
av den tillärnade anordningen. Att överlåta realprövningen i kommunala
tjänstefrågor åt en nämnd, som till avsevärd del skulle bestå av medlemmar
utsedda av Eders Kungl. Maj:t, synes icke stå i god överensstämmelse
med den ledande självstyrelseprincipen inom den svenska kommunalförvaltningen.
Och det torde ej böra förbises, att reformen, även om den i föreliggande
sammanhang allenast gäller huvudstaden, på grund av sin art kan
väntas bli prejudicerande, åtminstone för övriga större städers vidkommande.

Riksdagen vill även nämna, att under ärendets behandling andra uppslag
till frågans lösning givits, mot vilka nu berörda principiella erinringar icke
torde kunna riktas. I den ordning, vari frågan framkommit till riksdagens
behandling, lär emellertid riksdagen sakna anledning att närmare ingå på
det uppkomna spörsmålets lösning.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla

dels att Eders Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 143 icke kunnat i
sin helhet av riksdagen antagas, men att riksdagen för sin del antagit följande -

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av § 37 i förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att § 37 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse
i Stockholm skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade
lydelse:

Riksdagens skrivelse Nr 182.

9

§ 37.

Mom. 1. Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden ock till
ordförande i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragningsskyldighet
omfattar de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom
bland borgarråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka
sådant är i kollegiets instruktion föreskrivet, därvid hänsyn tages till den
fördelning av föredragningsskyldigbeten, varom i § 35 förmäles.

Av stadskollegiet utsedda ordförande i stadens nämnder tjänstgöra under
den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.
Bliver plats, varom bär är fråga, ledig, skall den av stadskollegiet
omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts
i borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar
såsom ordförande i nämnd.

De ledamöter---avgång lediga.

Avgående ledamot--— kan omväljas.

Om sättet---stadskollegiet stadgat.

Mom. 2. Kvinna, som —---sig uppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.

Av stadskollegiet jämlikt äldre bestämmelser utsedda vice ordförande i
stadens nämnder skola vid sagda tidpunkt frånträda dessa befattningar.

Bestämmes i instruktion för nämnd, i vilken stadskollegiet jämlikt äldre
bestämmelser utsett vice ordförande, att antalet av stadsfullmäktige utsedda
ledamöter och suppleanter skall från och med den 1 juli 1925 ökas, skall
val förrättas i juni 1925 och avse tiden till och med den 31 december 1926

dels att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Stockholm den 15 maj 1925.

Med undersåtlig vördnad.