Riksdagens skrivelse Nr 182.

9

Nr 132.

Godkänd av första kammaren den 24 april 1925.
Godkänd av andra kammaren den 24 april 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående ändring av gällande
bestämmelser rörande barns skolålder.

Till KONUNGEN.

Uti inom riksdagens bägge kamrar väckta likalydande motioner har hemställts
om ändring i gällande folkskolestadga i syfte att barns skolålder räknades
till och med det läsår, som utlöpte det kalenderår, under vilket barnet
fyllde fjorton år.

I den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver hava riksdagens vederbörande
utskott inhämtat yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen.

Såsom av motionärerna och skolöverstyrelsen framhållits, äro de bestämmelser
i folkskolestadgan, som röra barns skolålder, i sin nuvarande avfattning
så till vida icke ändamålsenliga, som det kan inträffa, att lärjungar, vilka
erhålla avgång från skolan enligt folkskolestadgans § 48, måste, därest läsåret
slutar med vårterminen samt i skolreglementet icke finnes någon bestämmelse
rörande avgångsexamen enligt denna paragraf vid höstterminens slut, kvarhallas
i folkskolan ända till två terminer efter den, under vilken fjortonsårsåldern
uppnåtts.

I sitt yttrande över motionerna har överstyrelsen föreslagit, att motionärernas
önskemål skulle tillgodoses genom att till § 48 i folkskolestadgan, utan
ändring av dess två nuvarande moment, fogades ett tredje moment av följande

lydelse: a

3. Avgång enligt mom. 1 och 2 i denna paragraf må äga rum vid slutet

av läsår, som utlöper under det kalenderår, med vilket lärjunges skolålder
upphör.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1-4 samt. Nr ISO ISS.

2

10

Riksdagens skrivelse Nr 182.

I likhet med motionärerna och skolöverstyrelsen finner riksdagen det uppenbart,
att de olägenheter, vilka kunna uppstå i de fall, då avgång från skolan
enligt § 48 äger rum, väl motivera en ändring av hithörande författningsföreskrifter.
Med hänsyn därtill att motionärernas förslag endast avser att praktiskt
tillrättalägga förhallandena vid barns avgång enligt sistberörda paragraf,
torde, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, en ändring i sådant syfte böra beröra
just denna paragraf. Da genom det förslag i denna riktning, som av överstyrelsen
nu framställts och förordats, just den klarhet och ändamålsenlighet på
hithörande område, som av motionärerna åsyftas, skulle vinnas, anser sig riksdagen
böra hemställa om en dylik författningsändring.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Maj :t täcktes föranstalta, att till § 48 folkskolestadgan måtte fogas ett tredje
moment av ovan angivna lydelse.

Stockholm den 24 april 1925.

Med undersåtlig vördnad.