RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1924 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING FÖR TIDEN
1 JANUARI—30 JUNI 1923.

DEL I

REVISORERNAS UTTALANDEN

NORRKÖPING

NORRKÖPINGS TIDNINGARS AKTIEBOLAGS TRYCKERI
1924

♦

I

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Översikt av statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1923 ............ 2

Andra huvudtiteln ................................................ 4

Justitiedepartementet .

Svea hovrätt ....

Fårösunds fästning

Fjärde huvudtiteln ......

Försvarsdepartementet

Fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel.....

Inkomster och utgifter för Stockholms garnisons övningsfält vid

Järva ...................................................

Arvoden för kontroll och besiktning vid vissa leveranser för arméns

räkning .................................................

Leveranser av marschskodon och skoblock för arméns räkning ....
Lantförsvarets dyrtidstilläggsanslags disponerande för vissa därmed
ej avsedda ändamål..................................

Räntegottgörelse å vissa statsverket tillhöriga i enskild bankinrättning
innestående medel ..................................

Besök vid vissa befästningar i Boden..........................

Radiostationen i Tingstäde ..................................

Femte huvudtiteln .................................................

Socialdepartementet ............................................

Sjukstugan i Arjeplog ......................................

Hospitalet i Visby ..........................................

Landsfiskalsbostaden i Arjeplog..............................

Vissa av landsfogden i Västerbottens län företagna tjänsteresor

m. m....................................................

Landsvägsbron över Vindelälven vid Vindelns järnvägsstation

jämte tillfartsvägar .......................................

Vägen Övertomeå—Pajala ..................................

Sjätte huvudtiteln .................................................

Kommunikationsdepartementet ..................................

Hamnbyggnaden i Visby ....................................

Ljugarns hamn ............................................

Ödebygdsvägar ............................................

Länsstyrelsens lokaler i Visby................................

Landsstatshuset i Luleå......................................

Förutvarande landsstatshuset i Luleå..........................

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens län..........

^ t- O O O O CO LO ^ L''- CO CO O OOrHrH CO lO L- Q OOOH^^lOlO

rHrHH rH 0QO3 (N CO COCOCOCO CO COCO^TF^^ThTHTPTtfTt*

II

Sid.

Sjunde huvudtiteln .....................................''■.......... 46

Finansdepartementet ........................................... 46

Åtgärder till bekämpande av spritsmugglingen.................. 46

Tullkammaren i Luleå ................................... • • • 49

Flyttningen av tullkammaren i Riksgränsen till Kiruna......... 50

Tullverkets lokaler i Haparanda .............................. 51

Statsverkets utgifter för resei och traktamentsersättningar...... 51

Åttonde huvudtiteln .................... 53

Ecklesiastikdepartementet ..................................... 53

Visby ruiner ................................. 53

Allmänna läroverken ....................................... 53

Folkskoleseminariet i Umeå .................................. °4

Folkskoleseminariet i Luleå ................................. 55

Statens småskoleseminarium i Haparanda ...................... 56

Statens småskoleseminarium i Lycksele ........................ 57

Skolhemsbyggnaden i Arjeplog .............................. 59

Nionde huvudtiteln ................................................. 60

Jordbruksdepartementet ........................................ 60

Statens mejeriskola i Flarken ................................ 60

Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län.......... 60

Förrättningskostnaden för bidrag från Norrländska avdiknings anslaget

.......................................... 60

Kolonisationen å de norrländska kronoparkerna ................ 65

Alträsks kolonisationsområde ................................ 86

Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt ................ 87

Upplåtelse av en fäbodlägenhet å kronomark inom Malgomajs revir 88
Naturvetenskapliga stationen i Abisko ........................ 91

Statens affärsverksamhet ........................................... 91

Postverket ................................ ■ • .............. 91

Postkontoret i Luleå och därstädes inköpt fastighet ........ 91

Postkontoret i Nederkalix ................................ 95

Postkontoret i Boden.................................... 95

Postverkets bostadshus i Gällivare ...................... 97

Poststationen i Arvidsjaur ................... 97

Postkontoret i Umeå ...................... 98

Telegrafverket ............................................. 99

Telegrafstationen i Kobertsfors .......................... 99

Telegrafstationsbyggnaden i Skellefteå .................... 99

Telegrafstationen i Gällivare ............................. 100

Statens järnvägar ............... .............................. 101

Befälsförhållandena vid maskinavdelningen inom femte

distriktet .......... 101

Riksgränsens station ...........................•........... 103

Stationshuset i Skellefteå . —...... 103

Lokomotivstationen i Svartön ........ 103

Boställshus invid lokomotivstationen i Kiruna.............. 104

III

Sid.

Järnvägen Svartön—Riksgränsen......................... 104

Malmtågsspåret i Boden ................................ 104

Haparanda station ..................................... 100

Järnvägsbron över Torne älv ............................ 107

Järnvägen Hallnäs—Lycksele ............................ 107

Norra inlandsbanan .................................... 108

Järnvägsbron vid Spöland. .............................. 108

Statens vattenfallsverk ...................................... 109

Porjus kraftverk ....................................... 109

Kraftstationsbygget vid Harsprånget .................... 109

Statens kraftverksbyggnad vid Norrforsen ................ 109

Kronans laxfiske vid Norrforsen .......................... 110

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande eller någon
erinran från revisorernas sida .................................... 110

Reservationer ...................................................... 119

Kiksdagens revisorer, vilka nedanämnda dag fullbordat den granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning för tiden 1 januari—30 juni 1923, som jämlikt § 72 riksdagsordningen
och kungörelsen den 25 april 1924 tagit sin början
den 1 nästlidna juli, få härmed avgiva berättelse över den sålunda
verkställda granskningen.

Rev.-berättelse ang. statsverket första halvåret 1923. I.

— 2 —

översikt

av statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1923.

Beträffande statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1923 få
revisorerna meddela följande.

Enligt den på sid. 2 del I av 1923 års revisorers berättelse om den
av dem verkställda granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1922 intagna översikten
uppgick det ungefärliga värdet av samtliga statsverkets tillgångar
vid nämnda års slut till.................... 1.868.965.990: 21

Enligt samma översikt utgjorde det sammanlagda
värdet vid 1918 års slut av statsverkets i rikshuvudboken
icke bokförda fastigheter och lösören samt sådana
kontanta medel och utestående fordringar, som
ej ingå i nämnda huvudbok...... 614.671.051: 41

Om härtill läggas behållningarna
den 30 juni 1923 enligt det tryckta
utdraget ur rikshuvudboken,
 sid. 9, 3.330.039.565: 26
minskade med
skulderna vid samma
tidpunkt ..... 2.174.043.149:79 1.155.996.415:47

visar sig, att ungefärliga värdet av samtliga tillgångar
den 30 juni 1923 utgjorde.................. 1.770.667.466: 88

i vilken summa icke ingå riksbankens tillgångar samt
värdet dels å riksdagens hus och lösören, dels ock å
staten tillhöriga malmfält och gruvor samt aktier i
Mertainens gruvaktiebolag och aktiebolaget Jordbrukarbanken.

Den 30 juni 1923 har alltså uppstått en kapitalminskning
av ................................... 98.298.523: 33

Sagda kapitalminskning har i främsta rummet förorsakats av minskad
behållning å statsverkets kassafond, beroende på dels att högst
betydande belopp av fonden tagits i anspråk för finansieringen av
statsbudgeten för tiden 1 januari—30 juni 1923, dels ock att fonden

3 —

måst täcka stora brister å vissa å nämnda budget anvisade anslag,
framför andra sjunde huvudtitelns förslagsanslag till restitutioner, å
vilket anslag uppstått en större brist på grund av de ansenliga utbetalningarna
av restituerad krigskonjunkturskatt. Till kapitalminskningen
ifråga har ock i avsevärd män bidragit den omständigheten
att behållningarna å budgetens reservationsanslag i stor utsträckning
tagits i anspråk för respektive anslagsutgifters bestridande.

Att kapitalminskningen icke blivit större, än fallet är, har, bland
annat, sin förklaring däri, att tillgångarna å vissa av statens affärsfonder
och utlåningsfonder betydligt ökats. Medverkat härtill har
ock en ansenlig tillgångsökning å statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Vidkommande ökningen av affärsfondernas och utlåningsfondernas
tillgångar är emellertid att märka, att denna ökning i betydande grad
motväges av den ytterligare upplåning för statsverket, som måst ske
för täckande av anslag till kapitalökning för nämnda fonder.

4 —

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

§ 1.

Svea hovrätt. I kungörelse den 15 december 1905 (nr 76) med föreskrifter rörande
inventering hos redogörare för verk eller inrättning, vars räkenskap
för granskning skall överlämnas till kammarrätten (riksräkenskapsverket)
har Kungl. Maj :t förordnat, bland annat, att till styrkande av
den i sådan räkenskap utbalanserade behållning inventering skall förrättas
å sista söckendagen av räkenskapsåret, efter det in- och utbetalningarna
för dagen upphört eller, där hinder härför möter, å det nästföljande
årets första söckendag, förrän in- och utbetalningarna för
samma dag taga sin början;

att vid denna inventering skall uppräknas den kontanta behållningen,
angivas det belopp, som må vara å upp- och avskrivnings- eller giroeller
annan löpande räkning i bankinrättning innestående; samt
att instrument över sålunda förrättad inventering skall tillika med,
bland annat, vederbörande bankinrättnings bevis om det belopp, som
vid räkenskapsårets slut varit å upp- och avskrivnings- eller giro- eller
annan löpande räkning hos bankinrättningen innestående, vidfogas räkenskapen,
 när denna till kammarrätten (riksräkenskapsverket) ingår.

Vid granskning av Svea hovrätts räkenskaper för tiden 1 januari—
30 juni 1923 hava revisorerna funnit, att de i nämnda räkenskaper utbalanserade
tillgångarna utgjordes av behållningar å följande riksstatsanslag
under andra huvudtiteln:

Svea hovrätt:

D 8.
11.
G 1.
4.
6.

Hovrätten .....................

. . kr.

10.748:

39

Extra ledamot ..................

357:

—

Ålderstillägg ..................

83:

35

Skrivmaterialier och expenser, ved

m. m. . .

7.340:

74

Tryckningskostnader ...........

1.148:

30

tillhopa kronor

19,677:

78

De i samma räkenskap utbalanserade skulderna utgjordes av följande
av vederbörande redogörare förskotterade utgifter å nedannämnda

— 5 —

riksstatsanslag under andra huvudtiteln samt å sagda huvudtitels all -

männa besparingsfond:

Svea hovrätt:

D 10. Extra division ............................ kr. 951:45

G 12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst .................................. » 4.135:17

Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond........ „ 139: 83

tillhopa kronor 5.226: 45

Den vid juni månads utgång år 1923 utbalanserade nettobehållningen
uppgick således till kronor 14.451: 33.

Av förenämnda medelstitlar hava anslagen till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. samt till tryckningskostnader redovisats i hovrättens-
räkenskaper över expensmedel och tryckningskostnader samt
övriga anslag och andra huvudtitelns allmänna besparingsfond i hovrättens
avlöningsräkenskaper. Nyssomförmälda nettobehållning å
kronor 14.451:33 fördelar sig mellan ifrågavarande räkenskaper sålunda,
 att kronor 8.489:04 utbalanseras i den förra räkenskapen och
kronor 5.962: 29 i den senare.

Ett den förstnämnda räkenskapen bifogat instrument över av advokatfiskal
i hovrätten den 30 juni 1923 verkställd inventering lyder
sålunda:

”Jämlikt Kungl. Hovrättens uppdrag har jag denna dag inventerat
den av notarien E. Ljungberg förvaltade s. k. expensmedelkassan, vilken
kassa — sedan enligt notarien Ljungbergs uppgift in- och utbetalningar
för dagen upphört — vid verkställd uppräkning befunnits innehålla
åttahundraelva (811) kronor 56 öre.

Notarien Ljungberg har vidare för mig uppgivit att av kassans medel
denna dag funnes innestående å giroräkning i riksbanken sju tusen
kronor. Stockholm och Kungl. Svea Hovrätts advokatfiskalskontor
den 30 juni 1923.

S. v. Mentzer.

Skillnaden mellan ovanstående 7.811 kronor 56 öre samt det i räkenskaperna
angivna beloppet 8.489: 04 utgöres av oindrivna telefonsamtalsavgifter.
 Stockholm den 1 oktober 1923.

Ernst Ljungberg.”

Sagda instrument utvisar sålunda en kontant behållning av allenast
kronor 811: 56. Återstående beloppet kronor 7.677: 48 skulle enligt
av vederbörande redogörare meddelade uppgifter utgöras av tillgodohavande
å giroräkning i riksbanken kronor 7.000: — och oindrivna tele -

— 6 —

fonsamtalsavgifter kronor 677: 48. Något bevis om tillgodohavandet
i riksbanken finnes emellertid icke bilagt räkenskapen. Icke heller är
redogörarens uppgift rörande utestående fordringar å telefonavgifter
styrkt genom någon räkenskapen vidfogad handling.

Vad sedan angår den i den sistnämnda räkenskapen utbalanserade
behållningen, kronor 5.962:29, finnes sagda räkenskap vidfogat ett instrument
över av advokatfiskalen i hovrätten den 30 juni 1923 förrättad
kassainventering av följande lydelse:

”Sedan Kung! Maj :ts och Rikets Svea Hovrätt genom beslut den 14
oktober 1921 uppdragit åt sin advokatfiskal att verkställa sådan inventering
som omförmäles i kung! kungörelsen den 15 december 1905,
inställde sig undertecknad denna dag klockan 4 eftermiddagen å Kung!
Hovrättens arkivariekontor för att verkställa inventering av de medel,
vilka omhänderhavas av arkivarien vid Kung! Hovrätten i dennes egenskap
av redogörare.

I närvaro av arkivarien K. V. Lundberg, som meddelade att in- och
utbetalningar för dagen upphört, har jag uppräknat den företedda
kontanta behållningen och därvid funnit densamma utgöra trettiofemtusentrehundrasju
(35.307) kronor 96 öre.

Arkivarien Lundberg har vidare för mig uppgivit att å Kung! Hovrättens
giroräkning i Riksbanken funnes denna dag innestående tvåtusen
(2.000) kronor.

Några värde- och säkerhetshandlingar funnos enligt arkivarie^
uppgift icke att genomgå.

Stockholm och Kung! Svea Hovrätts advokatfiskalskontor den 30
juni 1923.

S. v. Mentzer. ’ ’

Instrumentet i fråga giver alltså vid handen en behållning i kassan
å icke mindre än kronor 35.307: 96. Dessutom skulle enligt redogörarens
uppgift förefinnas ett tillgodohavande å giroräkning i riksbanken
a kronor 2.000: —. Ett utdrag av hovrättens giroräkning i nämnda
bank för tiden 1 januari—30 juni 1923, som revisorerna låtit inför skaf t''a?
utvisar ock ett saldo hovrätten tillgodo å detta belopp.

Av det anförda framgår alltså, att de i Svea hovrätts räkenskaper
för tiden 1 januari—30 juni 1923 utbalanserade nettobehållningarna
icke överensstämma med de samma räkenskaper bilagda inventeringsinstrumenten,
 att uppgifterna i dessa instrument rörande hovrättens
banktillgodohavanden icke styrkts med räkenskaperna hilagda bankbevis
och att oguldna telefonsamtalsavgifter till ett relativt betydande
belopp utbalanserats i räkenskapen.

— 7 —

Vad de oguldna telefonsamtalsavgifterna beträffar, lära de hava
utgjorts av samtalsavgifter, vilka av redogöraren betalts, men ännu
icke avförts i avvaktan på utredning rörande vilka avgifter, som avsett
tjänstesamtal och tjänstemännens privata samtal. Enligt revisorernas
mening borde denna utredning hava förelegat i så god tid före räkenskapernas
avslutande, att någon balansering av beloppet ifråga icke
behövt förekomma.

Vad sedan angår den bristande överensstämmelsen mellan räkenskapernas
utgående nettotillgångsbalanser och respektive inventeringsinstrument
samt frånvaron av bevis för tillgodohavandena i riksbanken,
hava revisorerna icke kunnat undgå att finna dessa förhållanden anmärkningsvärda.
 De hava ock uppmärksammats inom riksräkenskapsverket
såsom framgår av en den 11 februari 1924 dagtecknad berättelse
över en på uppdrag av riksräkenskapsverket av en av dess tjänstemän
den 19 januari 1924 verkställd inventering av hovrättens ovanomförmälda
båda kassor samt av en promemoria av den befattningshavare
inom riksräkenskapsverket, som förberedelsevis granskat hovrättens
räkenskaper för första halvåret 1923. Någon åtgärd från riksräkenskapsverkets
sida med anledning av den företagna inventeringen eller
den avgivna promemorian har, såvitt revisorerna kunnat utröna, icke
vidtagits.

Slutligen hava revisorerna funnit sig böra omförmäla ytterligare en
bristfällighet, som vidlåder Svea hovrätts räkenskaper för tiden 1
januari—30 juni 1923.

I kungörelsen den 22 januari 1897 (nr 6) angående tiden för avlämnande
till kammarrätten (riksräkenskapsverket) av de räkenskaper,
vilka därstädes böra undergå granskning, stadgas, bland annat, att
räkenskaperna, där de utgöras av särskilda räkningar, böra med vissa
angivna undantag, om vilka nu ej är fråga, vara medelst sammandrag
förenade. Några sammandrag över de i hovrättens räkenskaper förefintliga
medelsräkningar eller konton finnas emellertid icke. Då överblicken
av räkenskaperna på grund härav i avsevärd grad försvåras,
hava revisorerna velat framhålla önskvärdheten av att vederbörande
författningsföreskrift härutinnan måtte varda behörigen iakttagen.

§ 2.

Revisorerna hava besökt Fårösunds fästning pa Gotland.

1919 års riksdag medgav att efter det nämnda fästning blivit nedlagd,
 densamma finge, från tid och på villkor Kungl. Maj :t bestämde,
ställas till fångvårdens disposition för upprättande därstädes av en
fångvårdsanstalt samt beviljade på tilläggsstat för nämnda år för vid -

Fårösunds

fästning.

— 8 —

tagande av de ändringsarbeten vid Fårösund, som för nyssnämnda ändamål
erfordrades, ett reservationsanslag å 50.000 kronor. Sedan
Kungl. Maj :t genom brev den 1 augusti 1919 funnit gott förordna, att
tidpunkten för överlämnande till styrelsen av fästningens byggnader
och vissa inventarier därstädes skulle bestämmas av marinförvaltningen
efter samråd med fångvårdsstyrelsen, hade överenskommelse
mellan nämnda styrelse och marinförvaltningen under hand träffats
därom, att samtliga byggnader vid själva Fårösunds by skulle ställas
tili fångvårdens förfogande från och med den 1 oktober 1919, dock med
rätt för de officerare och underofficerare, som för närvarande innehade
bostäder vid fästningen, att få kvarbo i dem till den 1 april 1920
samt med skyldighet för styrelsen att, därest byggnaderna åter skulle
bliva för marinens behov erforderliga, återställa dem till marinförvaltningen
inom ett år efter skedd uppsägning. Härefter bemyndigades
fångvårdsstyrelsen att från och med den 15 september och den 1 oktober
1919 utbetala avlöning till viss personal vid Fårösundsanstalten.

Någon fångvårdsanstalt inrättades emellertid icke i fästningen. 1
skrivelse den 15 oktober 1919 hemställde nämligen fångvårdsstyrelsen,
— med förmälan att under år 1919 fångantalet månad för månad nedgått
samt att under sådana förhållanden fästningens användande till
fangförvar icke för det dåvarande vore behövligt, men att å andra sidan
densamma borde stå till fångvårdens disposition i händelse av andra
fångvårdsanstalters nedläggande eller av ett ej då beräkneligt förhöjt
fångantal — att fästningen finge för möjligen inträffande behov
stå till styrelsens förfogande såsom reservfängelse utan att för det dåvarande
tagas i bruk. Tillika hemställde styrelsen om bemyndigande
att, så länge fästningen ej toges i bruk för fångförvar, där anordna
lämplig tillsyn för en kostnad ej överstigande årligen 1.200 kronor samt
ombesörja nödiga underhållsarbeten, beräknade för år 1920 till 1.500
kronor. Kungl. Maj:t biföll genom beslut den 31 oktober 1919 vad
fångvårdsstyrelsen hemställt. Fångvårdsstyrelsens utgifter för tillsyn
och underhåll vid fästningen till och med den 30 juni 1924 hava
enligt vad från styrelsen uppgivits uppgått till 15.288 kronor 22 öre.

De till fångvårdsstyrelsens disposition stående byggnaderna äro följande
: kasernbyggnad, sjuk-, vakt- och arrestbyggnad, matsalsbyggnad,
bad- och tvättinrättning, befälsbyggnad, läkarebostad, underofficersmäss,
 underofficersbyggnad jämte förrådshus, verkstadsbyggnad och
nödiga uthus m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts ovannämnda bemyndigande
den 31 oktober 1919 har styrelsen vid fästningen anställt en
tillsyningsman, vilken härför åtnjuter ett årligt arvode av 1.200 kronor.

Planer hava enligt vad från fångvårdsstyrelsens sida upplysts varit
å bane att använda fästningen för olika fångvårdsändamål, bland annat

— 9 —

för förvaring av långtidsfångar eller alternativt återfallsförbrytare.
Ifrågasatt har även varit att till Fårösund överflytta en del av de å
Svartsjö tvångsarbetsanstalt intagna tvångsarbetarna. Någon åtgärd
med anledning härav har dock ännu icke vidtagits. Vid revisorernas
besök stodo byggnaderna alltjämt oanvända.

Det synes revisorerna icke vara förenligt med en god hushållning
att ifrågavarande byggnader stå oanvända. Därest de icke under den
närmaste tiden skulle visa sig vara behövliga för fångvårdens räkning
eller för annat statliga ändamål, bör det, då åtminstone vissa av byggnaderna
synas lämpliga för privat bruk, tagas under övervägande,
huruvida de icke genom uthyrning skulle kunna lämna statsverket
någon avkastning.

Revisorernas

uttalande.

— 10 —

Fjärde huvudtitelns
arrende-,
 jordskylds-
och
tomtöresmedel.

Historik.

FJÄRDE HUVUDTITELN.
Fdr$Yarsdepartemen tet.

§ 1.

Vid granskningen av räkenskaperna för första halvåret 1923 hava
revisorerna i avseende å fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, uppmärksammat
att vid ett flertal kassaförvaltningar avsevärda belopp
tillgodoförts fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel
samt att såväl av medlens kapitalbehållning som av nämnda inkomster
betydande dispositioner skett. Då för medlens användning
i allmänhet icke gälla några på riksdagsbeslut grundade bestämmelser,
hava revisorerna funnit det äga intresse att i sin berättelse lämna en
närmare redogörelse för ifrågavarande fondmedels uppkomst och användning.
 Härutinnan hava revisorerna av arméförvaltningens fortifikations-
och civila departements skrivelse till chefen för försvarsdepartementet
den 31 augusti 1920 inhämtat huvudsakligen följande.

Arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen, i det följande benämnda
fonden, hava ursprungligen uppkommit genom utarrendering, uthyrning
eller på annat sätt beredd inkomst av lantförsvaret tillhörande
fastigheter, huvudsakligen arrende- och tomtöresmedel för kronans
jordar och tomter i Vaxholm och å Eindön, i Göteborg och vid Eya
Nabbe, i Marstrand, Varberg, Malmö, Landskrona och Karlskrona, å
Karlsborg, på Gottland och vid Boden, arrendemedel för lägenheten
Johanneshof med Kvarnängen utanför Skanstull samt för jordlotter
vid Ljungbyhed och Bonarpshed in. m. I fråga om dessa och liknande
inkomsters tillgodoförande till ifrågavarande fond meddelade Kungl.
Maj :t eller arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet förr beslut
i varje särskilt fall, och likaledes om de utgifter, som finge med fondens
medel bestridas. Några generella föreskrifter i dessa avseenden
synas icke hava ansetts erforderliga, enär fondens tillgångar till en
början voro tämligen obetydliga — vid ingången av år 1900 utgjorde
dess bokförda behållning allenast omkring 18.000 kronor.

Genom nytillkomna inkomstkällor växte emellertid fonden efter hand
och visade vid ingången av år 1907 en behållning å omkring 112.000
kronor. Efter en av arméförvaltningens fortifikationsdepartement

— 11 —

verkställd utredning angående fondens tillgångar utfärdade Kungl.
Maj :t genom kungl. brev den 21 juni 1907 de första förvaltningsföreskrifterna
rörande fonden, vilka sedan inflöto i fastighetsförvaltningsreglementet
av den 11 oktober 1907, vari stadgades, att till fonden
skulle ingå sådana inkomster som arrenden och hyresmedel, avgifter
för gräsbete och höskörd m. m., vilka inflöte

från truppförbandens i bruk varande eller till dem upplåtna kasernbyggnader
jämte övningsfält och andra tillhörande fastigheter,
från förutvarande kasernbyggnader och mötesfält,
från hemman och lägenheter, som för att användas till kaserntomt
eller övningsfält upplåtits eller komme att upplåtas av Kungl. Maj :t
eller kommun eller som för sådant ändamål inköpts eller komme att
inköpas,

från de inom lantbefästningarnas områden belägna byggnader och
andra fastigheter, som icke vore upplåtna åt där förlagda truppförband,
 med undantag för de byggnader och fastigheter, som tillhörde
artilleriets tygstationer, fabriker och skjutfält, ävensom skjutskolans
etablissement å Rosersberg, intendenturförråden och remontdepåerna
samt

från övriga under fortifikationsdepartementets förvaltning ställda,
lantförsvaret tillhörande byggnader och andra fastigheter i och invid
Stockholm, Vaxholm, Göteborg, Marstrand, Varberg, Landskrona och
Karlskrona samt på Gottland.

Senare föreskrevs genom kungl. brev av den 28 mars 1914, att från
och med den 1 januari 1916 även inkomsterna av gräsväxten å fästningsvallarna
i Karlsborg, Göteborg, Marstrand och Landskrona skulle
tillgodogöras fonden.

Slutligen har genom förordningen av den 31 december 1919, angående
förvaltningen av lantförsvaret tillhörande fastigheter, med upphävande
av förutnämnda fastighetsförvaltningsreglemente stadgats,
att fonden skall tillgodoföras de från lantförsvarets samtliga byggnader,
 jordområden och andra fastigheter inflytande inkomster såsom
arrenden och hyresmedel, ersättning för försåld skog, avgifter för gräsbete
och höskörd m. m.

Fonden förvaltades ursprungligen på samma sätt som övriga lantförsvarets
medel, tills genom kungl. brev den 30 december 1913 förordnades,
 att dess medel skulle göras räntebärande genom insättning i enskild
bank.

Det då befintliga kapitalet, omkring 450,000: — kronor, placerades
omedelbart därefter hos aktiebolaget Norrlandsbänken, som utfäste sig
att ^ärå betala ränta med y2 % mera än gällande depositionsränta.

12 —

Vid utgången av år 1919 utgjorde fondens bokförda behållning omkring
800,000: — kronor.

Beträffande fondens medel, vilkas förvaltning intill 1908 omhänderhafts
av fortifikationsdepartementet och därefter av fortifikationsoch
civila departementen gemensamt, medgavs förstnämnda departement
genom kungl. brev den 24 januari 1913, att för mindre utgifter av
sådan art, att de borde bestridas av dessa medel, från och med den 1
januari 1914 disponera 5.000:— kronor. Detta belopp höjdes genom
kungl. brev den 28 februari 1914 till 8.000: — kronor, genom kungl. brev
den 7 mars 1919 till 20.000: — kronor och genom nådigt brev den 30
januari 1920 till 25.000: *— kronor.

I sammanhang med uppgörande från och med år 1913 av en stat
för användandet av ifrågavarande medel ställdes vissa belopp av de
för varje år beräknade inkomsterna till ortsmyndigheternas disposition
för bestridande av de i staten upptagna utgifter, och föreskrevs, att
de årliga överskotten skulle inflyta till statsverket, där ej särskilda
undantag medgåves. De sålunda för disposition av fortifikationsdepartementet
och vederbörande ortsmyndigheter anvisade andelar av
fonden hava sedan år 1913 bokförts å särskild titel i arméförvaltningens
räkenskaper.

Utöver fondens ovannämnda ordinarie inkomster, huvudsakligen bestående
av arrende-, hyres- och tomtöresmedel från ovannämnda jordar
och byggnader ävensom av inkomsterna från gräsväxten å fästningsvallarna
samt skördeinkomster m. m., hava efter hand tillkommit åtskilliga
tillfälliga sådana, bland vilka märkas köpeskillingar för försålda
kronan tillhöriga tomter och byggnader samt ersättningar för
upplåtna skogsawerkningsrätter.

Beträffande de utgifter, som få med fondens medel bestridas, finnes
endast en bestämd föreskrift lämnad, nämligen i förutnämnda förordning
av den 11 oktober 1907, senare återgiven i förordningen av den 31
december 1919, § 2. p. 13, däri stadgas att med ifrågavarande medel
skola gäldas de för ovan angivna fastigheter förekommande onera och
andra allmänna utskylder samt räntor och amortering å intecknad gäld.

Enär det ansågs önskvärt, att utöver nyssnämnda, redan förut tilllämpade
regel för fondens användning, andra föreskrifter för ofta förekommande
fall bleve utfärdade, föreslog arméförvaltningens fortifikationsdepartement
i underdånig skrivelse den 20 februari 1907 följande
principer för användandet av fondens medel, nämligen:

att därmed skulle bestridas sådana utgifter, vilka avsåge skyddandet
av kronans äganderätt till de jordar och tomter, för vilka inkomster
tillflöte fonden, såsom kostnader för ifrågakommande rättegångar, för
erforderliga utredningar rörande vinnande av lagfart å hithörande

— 13 —

fastigheter, där sådan ej tillförene sökts, kostnader för kartläggning
av desamma, där sådant befunnes av nöden, samt för tillsyn och vård
av dessa fastigheter, där särskild sådan vore av behovet påkallad.

Dessa principer blevo dock icke av Kungl. Maj :t upptagna i det
stadgande angående arrendemedlens förvaltning, som meddelades i
kungl. brevet av den 21 juni 1907, utan lämnades däri endast ovannämnda
föreskrift angående oneras och andra utskylders gäldande av
dessa medel, varjämte om andra ifrågakommande utgifter föreskrevs,
att för dessa i varje fall skulle inhämtas Kungl. Maj :ts medgivande.

En annan synpunkt för fastställande av de till fonden hörande utgifterna
framställdes i fortifikationsdepartementets utlåtande den 9 januari
1917 i anledning av en i riksdagens revisorers berättelse § 8 för
år 1915 framställd anmärkning angående fondens placering i enskild
bankinrättning samt angående disponerandet av dess medel.
J nämnda utlåtande uttalade nämligen fortifikationsdepartementet den
uppfattningen, att från fonden måtte få bestridas sådana utgifter för
fastigheter, som hänförde sig till fastigheterna såsom arrende- och uthyrningsobjekt
eller vore på annat sätt från jordbruks- eller skogshushållningssynpunkt
inkomstbringande. Mot denna regel framställdes
visserligen ingen erinran, men den vann heller icke någon bestämd fastställelse.
 Emellertid hava bägge de ovannämnda grundsatserna för
ifrågavarande utgifters bedömande år efter år blivit såväl i ortsmyndigheternas
statsförslag för arrendemedlen som särskilda framställningar
angående medelsanvisningar från fonden iakttagna, utan att
några beslut om ändringar därutinnan av Kungl. Maj :t meddelats.

Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till 1909 års riksdag
beträffande ordinarie byggnadsanslaget (sid. 95) uttalat, att utgifter
för anordnande av övningsfält å truppförband, vilka skola flyttas
till nya förläggningsorter, då sådana utgifter måste anses vara av mera
tillfällig art och därför icke böra med hela sitt belopp betunga ordinarie
byggnadsanslaget med undanskjutande av andra nödvändiga krav på
anslaget, torde kunna gäldas av arrendemedlen.

I enlighet med detta uttalande hava åtskilliga ofta mycket betydande
kostnader under de senare åren föreslagits till gäldande av ifrågavarande
fond, icke blott för mindre markförvärv och torrläggningsarbeten
m. m., för nytillkomna övningsfält utan även för dränerings- och dikningsarbeten
samt mindre väganläggningar å andra övningsfält i sådana
fall, då genom dessa arbeten jord eller skog å områdena kunnat
förväntas tillföra fonden ny eller ökad inkomst. Även dessa dispositioner
av fonden hava i varje fall blivit av Kungl. Maj :t godkända.

Beträffande åter byggnader på de gamla övningsfälten har Kungl.
Maj :t i brev den 5 december 1913, i sammanhang med nådigt beslut om

14 —

försäljning av vissa obrukbara byggnader på Grunnebohed, erinrat
fortifikationsdepartementet och dess domäntjänstemän om nödvändigheten
att hålla kronans byggnader på de gamla mötesfälten i stånd.
Då icke andra medel än arrendemedlen lämpligen kunnat tagas i anspråk
för sådant ändamål, har nämnda uttalande ansetts giva en ytterligare
anvisning för användningen av arrendefonden.

Slutligen hava i några fall sedan år 1914 kostnader för iståndsättande
eller inredning av kronans lägenheter å eller invid övningsfält
eller kasernområden för beredande därstädes av inkvartering in natura
åt officerare eller underofficerare med vederlikar fått bestridas av
ifrågavarande medel, under det att i varje fall föreskrivits, att de därefter
uppkommande underhållskostnaderna skola utgå av ordinarie
byggnadsanslaget. Andra dylika omkostnader för lägenheter, vilka
upplåtits åt militära eller civila personer mot årlig hyresersättning,
hava däremot alltid både vid första inredningen och beträffande det
årliga underhållet fått bestridas av arrendemedlen.

I detta sammanhang torde även böra omnämnas, att fondens medel
även i några fall fått användas till utlåning för understödjande av vissa
byggna(lsföretag till gagnande av arméns civila arbetarepersonal eller
de enskilda lägerkassornas verksamhet. Därvid hava särskilda bestämmelser
lämnats om viss tids amortering av lånen samt om därå löpande
räntor.

Dispositioner Revisorerna hava ansett sig böra härnedan intaga följande från armé mede^nder

förvaltningen införskaffade

tiden V9 1920 Uppgift

_30/6 1923 rrv j

m. m. å av Kungl. Maj :t meddelade anvisningar från arrendejordskylds -

och tomtöresmedlen under tiden 1/9 1920—30/6 1923.

Kungl. brev. Xr.

1920 sept. 3, lösen av ståndskog vid visst ägoutbyte på

Gottland ................................ 13.462:18

» „ 24, vatten och avlopp till de s. k. amerikabarac kerna

vid Norrlands dragonregemente..... 2.647: —

„ okt. 8, dränering å Andra livgrenadjärregementets

liandexercisfält .......................... 4.080: —

„ „ 15, tillbyggnad av Väsby kungsgård........... 15.000: —

„ „ 15, vattenledning till Gudhems remontdepå____ 8.000: —

„ dec. 3, inhägnande m. m. av viss del av Kronprin sens

husarregementes övningsfält vid Bull tofta

................................... 7.000: —

„ „ 31, lån av statsmedel å Livgardets till häst enskilda
lägerkassa ........................ 8.000: —

— 15 —

Kungl. brev.

Kr.

1921 jarl. 28, reparation av huvudbyggnaden å Rosenholm

„ febr. 4, inköp av lastautomobil för Värmlands regemente
..................................

„ „ 25, inköp av inventarier till Herrevadsklosters

kungsgård ..............................

„ juni 22, täckdikning in. m. av flygfältet i Boden ....

„ „ 22, väganläggning vid Livregementets grenadjä rers

övningsfält inom Örebro..............

„ juli 22, rivning av tre stathus å Näsbygård........

„ dec. 9, vissa kostnader för Hallands regementes tilldelade
allmänna vägar....................

„ „ 9, anläggning av byvägen Rinkatofta—Jältofta

till häradsväg ...........................

„ 9, timmer för uppförande av ett soldathem å

Karlsborg ..............................

„ „ 9, inredning av en bostadslägenhet vid Norrlands
artilleriregemente ..................

1922 mars 3, ändringsarbeten i fastigheten Olaigatan 21,

Örebro .................................

„ nov. 24, anordning av elektrisk belysning å Västgöta

regementes länderier ....................

„ dec. 22, inlösen och inredande av vissa byggnader på
livgrenadjärregementenas nya övningsfält..

1923 febr. 2, elektrifiering av ekonomihusen vid Herre vadsklosters

kungsgård ..................

„ april 6, inköp av mark till Södermanlands regementes
övningsfält ..........................

„ „ 6, reparation av chefsbostaden vid Hälsinge

regemente ..............................

„ juni 22, ändrings- och nybyggnadsarbeten vid det
s. k. kungshuset i Skövde ................

6.561:50

6.650: —

40.500: —
12.800: —

5.000: —
3.000: —

3.369:20

1.800: —

2.700: —

8.150: —
38.000: —
6.205: —
60.658: —
6.124:50
13.850: —
19.600 r —

2.625: —

Enligt vad revisorerna inhämtat hade fondens kapitalbehållning,
som på sätt ovan nämnts vid utgången av år 1919 utgjorde omkring
800.000 kronor, den 30 juni 1923 nedgått till omkring 568.000 kronor.

Av sistnämnda kapitalbehållning voro enligt vad som framgår av
arméförvaltningens bokslut den 30 juni 1923 huvudsakligen till enskilda
lägerkassor vid vissa truppförband utlämnade lån å sammanlagt
106.618 kronor 5 öre, varjämte på grund av kungl. brev den 13 augusti
1917 för understödjande av ett byggnadsföretag, avsett för anskaffande

— 16 —

av bostäder åt arbetare vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori i form av
lån disponerats ett belopp av 300.000 kronor, å vilket lån någon amortering
icke skett.

Den av Kungl. Maj :t för tiden 1 januari—30 juni 1923 fastställda
staten för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen upptager i sammandrag
följande poster:

Summa be-

Summa be-

Truppförband (formation)

räknad in-

räknad ut-

Behållning

Brist

komst

gift.

Sammandrag.

Första arméfördelningen ....

38.499:67

33.223:68

9.081:49

( .805:50

Andra „ ____

7.801: —

4.397: —

3.404: —

Tredje „ ----

24.312:26

25.382:76

1.157: —

2 227:50

Fjärde „ ----

19.513:77

14.734:80

4.948:97

''70: —

Femte „ ....

12.215: —

16.159: —

1.756: —

1

O

o

LO

Sjätte „ ....

18.657:90

17.426:62

1.409:28

,.78: —

Kommendanten i Boden ....

20.525: —

28.675: —

8.150: —

Militärbefälet på Gottland ..

6.416: —

5.280: —

1.261: —

125: —

Artilleriets skjutfält .......

27.648: —

25.787: —

3.072: —

1.2: 1: —

Remontdepåema ...........

44.228: —

48.125: —

3.578: —

7.4)5: —

Ammunitionsfabriken vid Ma-

rieberg .................

1.937: —

1.185: —

752: —

Karl Gustafs stads gevärs-

faktori .................

305: —

50: —

255: —

Åkers krutbruk ............

1.088: —

1.088: —

Summa 223.146 : 60

221.513:86

30.674:74

29.042: —

Fortifikationsdepartementet.

Att disponeras för oförutsedda
utgifter ............ 15.000: —

Summa kronor 223.146: 60 236.513:86 13.367:26

Anm. För vissa arméfördelningar m. fl. hava i sammandraget av staterna
redovisats samtidigt såväl behållning som brist, enär staten för vissa truppförband
upptager behållning och för andra brist.

För jämförelses ernående hava revisorerna jämväl ansett det äga intresse
att här nedan i sammandrag intaga de belopp, som av Kungl.
Maj :t disponerats enligt den för budgetåret 1924—1925 fastställda
staten:

17 —

Truppförband (formation)

Summa be-räknad in-

Samtnmndrag.

Första arméfördelningen ....

komet

102.187

89

Andra „ ....

36.756

—

Tredje „ ----

47.369

—

Kommendantskapet å Karls-borg ....................

24.109

Fjärde arméfördelningen ....

34.370

80

Femte „ ....

42.367

79

Sjätte „ ....

55.552

—

Kommendantskapet i Boden

74.650

—

Militärbefälet på Gottland ..

18.332

—

Artilleriets skjutfält .......

34.650

08

Remontdepåerna ...........

98.648

70

Ammunitionsfabriken vid Ma-rieberg .................

3.875

Karl Gustafs stads gevärs-faktori .................

740:

Åkers krutbruk ............

1.050:

—

Summa be-räknad ut-gift

Behållning

Brist

80.409

56

21.778:33

29.313

50

10.283: —

2.840 : 50

39.298

06

9.070:94

1.000: —

23.874

__

568: —

333: —

23.892

72

11.755:36

1.277:28

33.776

53

9.074:47

483:21

51.588

86

12.495:33

8.532:19

68.950

—

5.700: —

17.437

75

1.900:75

1.006:50

40.711

—

3.421:41

9.482:33

91.947

83

9.478:87

2.778: —

2.700

—

1.175: —

740:

_

1.050:

—

Summa 574.658:26 505.689:81 96.701:46 27.733:01

Fortifikationsdepartementet.

Att disponeras för oförutsedda
utgifter ............ 30.000: —

Summa kronor 38.968:45

För vissa arméfördelningar m. fl. hava i sammandraget av staten
redovisats samtidigt såväl behållning som brist, enär staten för vissa
truppförband upptager behållning och för andra brist.

Av den sålunda lämnade redogörelsen för arrende-, jordskylds- och Revisorernas
tomtöresmedlen framgår att den av dessa medel bildade fonden årligen uttalandetillförts
betydande belopp, huvudsakligen utgörande avkomst av vissa
kronan tillhörande områden och byggnader, medan å andra sidan under
de senaste åren dispositioner skett av fondens medel i sådan omfattning
att icke blott de årliga inkomsterna å fonden tagits i anspråk utan
även fondens kapitalbehållning avsevärt nedgått.

De utgifter, som belastat fondmedlen, hava varit av vitt skilda slag,
såsom årliga arvoden till skogvaktare m. fl., köpeskillingar, kostnader
för väganläggningar och reparationer av byggnader, inredning och
Rev.-berättelse ang. statsverket första halvåret 1923. I.

2

— 18 —

elektrifiering av bostadslägenheter samt inköp av inventarier. Enligt
vad revisorerna vid sin granskning av fondens räkenskaper funnit har
fonden i betydande utsträckning tagits i anspråk för sådana ändamål,
vilka i allmänhet plägat tillgodoses genom särskilda riksstatsanslag.

I regel bekostas underhållet av lantförsvarets fastigheter av ordinarie
byggnadsanslaget. Emellertid hava ett stort antal fastigheters
underhåll bestritts av fondmedlen och någon norm för underhållskostnadernas
fördelning å anslaget och fonden synes icke finnas. Såsom
ett exempel härå kan nämnas, att medan å byggnadsanslaget beräknats
medel för underhåll av den år 1918 inköpta fastigheten i Skövde för beredande
av lokaler för tredje arméfördelningens stabsexpedition, för
fastighetens underhåll medel tagits i anspråk från de till chefen för
3:e arméfördelningens disposition ställda arrendemedlen. Inflytande
hyror från fastigheten i fråga hava tillgodoförts sistnämnda medel.

Det har vidare väckt revisorernas uppmärksamhet att medan särskilt
riksstatsanslag äskats för inköp av visst markområde att tilläggas Södermanlands
regementes övningsfält, ett annat område av samma
övningsfält inköpts med anlitande av fondens medel. Motsvarande förhållanden
hava ägt rum då fråga varit om anvisning för inredande av
bostadslägenheter för armén tillhörande personal. Av de avsevärda
belopp, som ställts till förfogande av kommendanten i Boden, utgörande
till väsentlig del inkomster av kronans skogar i Boden, har därjämte
inköpts mark för utvidgning av fästningsområdet.

Vad åter angår de inkomster, som av vederbörande kassaförvaltningar
tillförts fonden, hava desamma under de senaste åren uppgått
till omkring 500.000 kronor för år. Därav utgöres en betydande del av
hyror, som erläggas för lägenheter, upplåtna till arméns personal. Enligt
de årliga beräkningarna av arméns avlöningsanslag ingå emellertid
till samma anslag ersättningar för tjänstebostäder, vadan alltså hyresinkomster
från lantförsvaret tillhörande byggnader redovisas delvis
å avlöningsanslaget och delvis å fonden samt enligt vad revisorerna
funnit i vissa fall även å ordinarie byggnadsanslaget.

Det vill synas revisorerna som om det för vinnande av största möjliga
ordning och reda i förvaltningen vore önskvärt, att bestämda föreskrifter
meddelades rörande användningen av ifrågavarande fondmedel.
 Så länge fondens inkomster voro jämförelsevis ringa torde avsaknaden
av dylika föreskrifter få anses hava varit av mindre betydelse,
 men med hänsyn till storleken av fondens nuvarande inkomster
måste detta krav framträda allt starkare. Härtill kommer att genom
de förändringar beträffande riksstatsanslagen å fjärde huvudtiteln,
som under de senaste åren ägt rum, ett uppdragande av bestämda gränser
mellan å ena sidan de inkomster, som böra tillgodoföras anslagen,

— 19 —

och de utgifter, som böra belasta desamma, samt å andra sidan fondens
inkomster och utgifter måste anses vara ur redovisningssynpunkt
nödvändigt.

Därest det emellertid skulle visa sig möta vissa svårigheter att exakt
angiva de inkomster och utgifter, som höra redovisas å fonden, lärer
jämväl den utvägen kunna anlitas att låta fondens inkomster och utgifter
i huvudsak ingå i ordinarie byggnadsanslaget. Genom detta
tillvägagångssätt vunnes givetvis därjämte en icke obetydlig förenkling
beträffande redovisningen av inkomsterna från lantförsvarets
fastigheter och byggnader m. m. samt utgifterna för desamma.

Då revisorerna för sin del icke kunnat undgå att finna de nuvarande
anordningarna beträffande användningen och redovisningen av ifrågavarande
fondmedel otillfredsställande, hava revisorerna ansett sig
böra å ovan angivna förhållanden fästa riksdagens uppmärksamhet.

§ 2.

Revisorerna hava ansett det äga intresse att något närmare under-inkomstooch
söka förvaltningen av Stockholms garnisons övningsfält vid Järva. Stockholms
Innan revisorerna ingå på detta spörsmål vilja de emellertid i korthet sarmsons övredogöra
för de förhållanden, som hava samband med tillkomsten och järva.
anordnandet av detta övningsfält.

Efter därom av Kungl. Maj :t gjord framställning medgav 1905 års Historik,
riksdag,

att vissa kronan tillhöriga egendomar i Spånga socken av Stockholms
län finge till lantförsvaret upplåtas för att användas till övningsfält
för armén tillhörande trupper;

att två närmare angivna områden av Norra Djurgården, belägna
det ena söder om Valhallavägens förlängning åt öster och det andra
norr om Djurgårdsbrunnsviken, finge, med undantag av omkring 3.000
kvadratmeter utav skogsinstitutets nuvarande tomt, på det sätt kronan
avhändas, att därav till Stockholms stad kostnadsfritt med äganderätt
upplätes de delar, som enligt en blivande stadsplan för dessa områden
erfordrades till gator, torg och allmänna platser, ävensom angränsande
vattenområde, samt att de återstående delarna försåldes i
den ordning, Kungl. Maj :t bestämde;

att av de genom försäljningen inflytande medel finge användas
högst 4.000.000 kronor till förvärvande av den mark, som jämte förenämnda,
 kronan tillhöriga egendomar av Kungl. Maj :t ansåges böra
ingå i övningsfältet, till ersättningar åt boställshavare, arrendatorer
och andra personer för mistad besittningsrätt till jord, som för detta

— 20 —

ändamål avstodes m. m., samt till anläggande av skjutbanor, fältets dränering
och ordnande i övrigt, i den mån medel härtill kunde av nämnda
summa erhållas;

att av försäljningsmedlen finge gäldas ersättningar, enligt Kungl.
Maj :ts bestämmande, dels åt Djurgårdsförvaltningen för bostället
Djursborg och för mistad inkomst av arrenden för de lägenheter, som
vore till andra upplåtna, dels ock åt enskilda personer m. fl. för intrång
i nyttjanderätt till vissa delar av ifrågavarande områden av
Norra Djurgården ävensom kostnaderna för ordnandet av gator och
allmänna platser enligt den överenskommelse, som härom kunde med
Stockholms stad träffas;

att därefter återstående medel, förutom det belopp, som därav kunde
framdeles beviljas av riksdagen till nya byggnader för skogsinstitutet,
finge tilläggas lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål;
samt

att i mån av behov, de medel, som i första hand erfordrades för inköp
av mark till övningsfältet m. m., till ersättningar åt enskilda och
till bestridande av kostnader för ordnandet av gator och allmänna platser,
 finge efter Kungl. Maj:ts beprövande åv tillgängliga medel förskjutas.

Med anledning av detta riksdagens beslut hava åtskilliga markområden
inköpts och tillagts det av förenämnda kronoegendomar hildade,
för Stockholms garnison avsedda övningsfältet vid Järva. Därjämte
hava åtskilliga ersättningsbelopp utbetalts åt enskilda ävensom åt
Stockholms stad för iordningställande av gator och allmänna platser å
de till försäljning upplåtna områdena å Norra Djurgården.

Utgifterna för inköp av berörda markområden ävensom nämnda ersättningsbelopp
hava, i avvaktan på att inflytande tomtförsäljningsmedel
bleve för ändamålet tillgängliga, ursprungligen bestritts å förskottstitel.

För täckande av ifrågavarande förskott beviljades emellertid av 1918
års lagtima riksdag ett anslag å tilläggsstat för år 1918 med ett belopp
av 4.000.000 kronor. I avvaktan på tomtförsäljningsmedlens inflytande
anvisades detta belopp att tillsvidare utgå av tillfälliga lånemedel.

Förvaltning. De årliga kostnaderna för underhåll och reparationer av å övningsfältet
befintliga anläggningar hava avsetts att bestridas av inflytande
inkomster, huvudsakligen arrende- och hyresmedel. För fältets förvaltning
fastställes årligen av Kungl. Maj :t en hushållningsplan.

Övningsfältets förvaltning handhaves av chefen för fjärde arméfördelningen,
 vilken för ändamålet har till sitt förfogande en domänofficer
och en skogvaktare. Den förre åtnjuter ett arvode av 3.000 kronor per

— 21 —

år ocli den senare äger uppbära förutom vissa naturaförmåner 1.800
kronor för år.

Den av Kungl. Maj :t den 22 december 1922 fastställda hushållningsplanen
för första halvåret 1923 bär följande utseende. ao/61923.

Inkomster:

Arrende- och tomtöresavgifter.......................... 55.106: 64

Allmänningsmedel ..................................... 3.800: —

Skogsförsäljningsmedel ................................ 6.000: —

Arrendatorernas utsyning .............................. 7.000: —

Truppernas behov av ved vid övningar å fältet.......... 6.000: —

Avgifter för viss upplöjning enligt vederbörliga arrendekontrakt
............................................ 1.200: —

Inkomster från grusförsäljning.......................... 1.000: —

Summa kronor 80.106: 64

Utgifter:

Arvode åt domänofficeren.............................. 1.500: —

„ „ skogvaktaren ............................... 900: -

Underhåll och vård av lägenheten Lings gravkulle ml.... 200: —

Underhåll av den s. k. Invalidkyrkogården................ 75: —

Ersättning till landsfiskalen A. V. Forselius enl. kungl. brev
den 26 april 1912 för mistad arrendeinkomst från läns mansbostället

Lilla Ursvik ............................ 538: —

Telefon till skogvaktarens bostad enligt kungl. brev den 6

oktober 1916 ........................................ 77: —

För diverse oförutsedda arbeten och behov................ 2.500: —•

Vägförbättringar, Nysved—Väsby ...................... 500: —

Makadamkrossning .................................... 2.500: —

Hägerstalund, smedtak ................................ 1.400: —

Väsby-brunn, nödvändig för truppernas och gårdens behov 650: —

Säby, norra flygeln .................................... 5.000: —

lulla Rinkeby, byggnader .............................. 2.100: —

Avträden ............................................. 1.500: —

Reparationer och underhåll av Linnéaholm och Övre Anne lund

................................................ 700: —

Täckdikning .......................................... 500: —

Hägerstalund, värmestuga med öppet kolskjul............ 15.000: —

Skatter ............................................... 7.000: —

Övre Kymlinge, uthus .................................. 300: —

— 22 —

Elektrifiering av Säby gård:

engångskostnad...................................... 3.200: —

amortering ......................................... 650: —

Underhåll av en till domänofficeren till begagnande vid tjänsteresor
upplåten automobil .......................... 600: —

Kista, ladugård ....................................... 20.000: —

Summa kronor 67.390: —

Behållning ........................................... 12.716: 64

Summa kronor 80.106: 64

Enligt vad räkenskaperna utvisa hava för den tid, hushållningsplanen
avser, inkomster influtit med tillhopa 80.665 kronor 25 öre, medan
utgifterna för samma tid belöpa sig till 52.017 kronor 59 öre. För
jämförelses skull torde böra omnämnas, att för år 1922 motsvarande
inkomster och utgifter utgjort 105.598 kronor 77 öre och 85.553 kronor
92 öre. Genom de överskott, hushållningsplanerna för tidigare år utvisat,
 har uppstått en fonderad behållning av arrende- och hyresmedpl
från Järvafältet, vilken behållning den 30 juni 1923 utgjorde 249.472
kronor 96 öre.

Revisorernas Sedan Järvafältet enligt beslut av 1905 års riksdag anordnats till
uttalande, övningsfält för Stockholms garnison, hava de därifrån härflytande inkomsterna
använts för fältets underhåll och vård ävensom i icke obetydlig
omfattning för beredande därstädes av förläggningsmöjligheter
för truppförband under övningar. Det förefaller emellertid revisorerna
mindre lämpligt att de numera avsevärda inkomster, som årligen
inflyta huvudsakligen från utarrenderade delar av fältet och från där
befintliga uthyrda byggnader, allt fortfarande i sin helhet tagas i anspråk
för övningsfältets underhåll och vård. Det har också visat sig,
att inkomster från fältet under de senaste åren influtit i sådan omfattning
att, oaktat icke ringa belopp disponerats för vissa engångsutgifter
för beredande av förbättrade förläggningsmöjligheter, de fonderade
överskottsmedlen den 30 juni 1923 uppgå till närmare 250.000 kronor.
I detta belopp ingå dock icke inkomster, uppkomna genom försäljning
av vissa mindre delar av övningsfältet m. m., vilka inkomster disponeras
för fältets utvidgning. Såväl nyssnämnda behållning som en del
av de årliga inkomsterna från fältet synes numera utan åsidosättande
av kraven på övningsfältets nödvändiga underhåll och vård kunna tagas
i anspråk för statsregleringsändamål. Ett ytterligare skäl att så sker

— 23 —

synes revisorerna vara att, såsom av den ovan lämnade redogörelsen
framgår, inköpet av delar av Järvafältet bekostats av medel, anskaffade
genom tillfällig upplåning, vilka medel ännu icke återbetalts. Då
alltså medel å riksstaten avses för förräntning av det i Jarvafältet nedlagda
kapitalet, torde det även få anses vara riktigt att överskottsmedlen
från fältet genom uppförande å riksstaten tagas i anspråk vid
si åt sregleringen. Detta synes revisorerna lämpligast kunna ske genom
att överskottet från Järvafältet årligen tillgodoföres ordinarie byggnadsanslaget.
 Det torde jämväl kunna ifrågasättas, huruvida icke, såsom
revisorerna föreslagit beträffande arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen,
 nu ifrågavarande medel lämpligen böra i huvudsak redovisas
å nämnda anslag, varigenom en förenkling i redovisningshänseende
givetvis kan vinnas.

Då revisorerna med hänsyn till de betydande inkomster, som numera
årligen inflyta från Järvafältet, icke kunna finna det vara i redovisningshänseende
lämpligt, att desamma undandragas statsregleringen,
hava revisorerna velat fästa riksdagens uppmärksamhet a berörda förhållande.

§ 3.

Vid granskning av arméförvaltningens intendentsdepartements
protokoll har det väckt revisorernas uppmärksamhet, att, då fråga
varit om i allmänhet större leveranser för arméns behov, nära nog undantagslöst
såsom kontrollanter eller besiktningsmän förordnats officerare
vid intendenturkåren och i främsta rummet sådana, som hava
sin tjänstgöring förlagd till arméförvaltningen eller intendenturstaben.
I upprepade fall har även inträffat, att vederbörande expeditionsintendent
i egenskap av föredragande hos intendentsdepartementet i vissa
upphandlingsärenden väckt förslag om att departementet måtte åt honom
uppdraga att vara kontrollant (besiktningsman) för de upphandlade
varorna.

För de besiktningsförrättningar, som berörda beställningshavare sålunda
fått sig anförtrodda, hava utgått arvoden, som i vissa fall uppgått
till avsevärda belopp.

Beträffande först grunderna för beräkningen av dessa arvoden vilja
revisorerna hänvisa till nedanstående tabell, som upptager vissa belysande
exempel. Arvode har utgått:

för armékonserver .............. med 4 kronor pr 1.000 stycken;

„ kött- och fläskkonserver....... „ 2 „ „ 1.000 „

„ skodon ...................... „ 10 öre „ par;

„ skidor ....................... „ 25 „ „ „

Arvoden för
kontroll och
besiktning
vid vissa
leveranser
för arméns
räkning.

— 24 —

Revisorernas

uttalande.

för prismakikare ................ med 1 å 1:20 kronor pr styck;

„ lastautomobiler .............. „ 30 kronor pr styck.

Härtill kommer för kontroll och besiktning utom förläggningsorten
reseersättning och dagtraktamente åt vederbörande besiktningsförrättare.

För att giva en föreställning om till vilka betydande arvodesbelopp
vederbörande besiktningsförrättare med tillämpning av ovan angivna
beräkningsgrunder kunna bliva berättigade vid större leveranser för
arméns räkning ma allenast ett par exempel nämnas. Sedan arméförvaltningens
intendentsdepartement den 18 november 1922 med en leverantör
avslutat kontrakt om leverans till armén av 60,000 par skodon,
har departementet, som till kontrollanter och besiktningsmän utsett
en på intendenturstaben placerad överstelöjtnant vid intendenturkåren
samt en kapten vid intendenturkåren, placerad såsom expeditionsintendent
hos departementet, tillerkänt kontrollanterna (besiktningsmännen)
en ersättning av 10 öre för varje par skodon, som av dem besiktigats
och godkänts. I ett annat fall har såsom kontrollant och besiktningsman
för 652.000 stycken armékonserver och 150.000 stycken köttkonserver,
 varom leverans avtalats enligt kontrakt den 25 september
1923, utsetts en annan kapten vid intendenturkåren med samma placering
som den förut nämnde samt denne tillerkänts arvode efter 4 kronor
pr 1.000 stycken armékonserver och 2 kronor för 1.000 stycken köttkonserver.
 Ifrågavarande arvoden utbetalas i den mån besiktningen
verkställts. Av arméförvaltningens räkenskaper framgår sålunda
bl. a., att till en i arméförvaltningen tjänstgörande kapten vid intendenturkåren
utbetalts såsom gottgörelse för kontroll och besiktning av
armé- samt kött- och fläskkonserver i olika poster under år 1922 tillhopa
2.900 kronor och under första halvåret 1923 tillhopa 2.208 kronor,
att till en på intendenturstaben placerad överstelöjtnant vid intendenturkåren
för kontroll och besiktning vid tillverkning av huvudsakligen
skodon och automobiler under år 1922 tillhopa 4.539 kronor 85 öre (inclusive
rese- och traktamentsersättning) och under första halvåret 1923
tillhopa 3.251 kronor 25 öre (inclusive rese- och traktamentsersättning)
samt till en revisionskommissarie hos arméförvaltningen för besiktning
av skidor under år 1922 tillhopa 1.347 kronor 50 öre och för första
halvåret 1923 195 kronor 75 öre.

Visserligen innehåller 50 § i kung! förordningen den 16 januari 1920
angående upphandling och arbeten för statens behov samt försäljning
av staten tillhörig lös egendom den bestämmelsen, att om beskaffenheten
av gods eller arbete på ett tillförlitligt sätt kan bedömas av nå -

— 25 —

gon hos myndigheten anställd tjänsteman, myndigheten bör under viss
förutsättning, varom här ej är fråga, uppdraga åt sådan tjänsteman att
förrätta besiktning. Berörda stadgande kan emellertid enligt revisorernas
mening icke anses giva stöd för den inom arméförvaltningen till
synes nära nog konsekvent genomförda praxis att till kontrollanter
och besiktningsmän vid större upphandlingar förordna personer, som
hava att taga befattning med den förberedande eller slutliga handläggningen
av dylika ärenden inom intendentsdepartementet. Ett sadant
förfaringssätt måste fastmera ur principiell synpunkt betecknas såsom
olämpligt och ägnat att äventyra en objektiv prövning av upphandlingsfrågorna.

Vad angår arvodesbeloppen synas dessa synnerligen höga i förhållande
till uppdragets beskaffenhet, särskilt om hänsyn tages därtill att
vederbörande kontrollanter (besiktningsmän) merendels äro beställningshavare
å aktiv stat vid armén, i vilken egenskap de uppbära sina
samtliga avlöningsförmåner.

Enär enligt revisorernas förmenande det skäligen måste anses tillkomma
beställningshavare vid intendenturkåren att såsom tjänsteåliggande
utföra arbete av ifrågavarande slag, anse revisorerna önskvärt
att sådana bestämmelser meddelas, att, då dylik beställningshavare
förordnas till kontrollant (besiktningsman) vid leveranser för arméns
räkning, särskild gottgörelse för uppdraget i allmänhet icke må utgå.

§ 4.

Revisorerna hava avlagt besök vid Gröta livgardes huvudförråd även- Leveranser av
. , , . ,. . . .. , , marschskodon

som vid vissa kompanirustkammare vid namnda regemente. och sk0block

I nämnda förråd och rustkammare förvarades bl. a. större partier för arméns

rakning*

marschskodon, vilka utlämnats från arméns intendenturförråd i Stockholm
och som inköpts från enskilda firmor. Berörda skodon, av vilka
ett flertal underkastades en närmare granskning från revisorernas sida,
syntes icke vara av fullgod beskaffenhet. Enligt vad revisorerna vid
besöket inhämtade vore skodonens hållbarhet mindre god och kassationsprocenten
för desannna större än i fråga om skodon, tillverkade
genom fångvårdens försorg eller vid vederbörande truppförbands egna
verkstäder. För att förstärka sulorna och motverka förslitning hade
ansetts erforderligt att vid regementets verkstad förse skodonens
sulor med stift innan de togos i bruk.

Med anledning av vad sålunda förekommit avlade revisorerna besök
jämväl vid rustkammare och förråd vid Svea livgarde. Även här visade
det sig, att de från intendenturförrådet levererade av enskilda firmor
tillverkade marschskodonen voro av mindre god beskaffenhet och att

— 26 —

Revisorernas

uttalande.

desamma ofta efter endast ett hälft års eller än kortare tids användning
varit kassabla.

Enligt vad revisorerna vid besöket erforo ansågs den främsta orsaken
till skodonens bristande hållbarhet vara dels lädrets dåliga beskaffenhet/dels
ock att å skodonen köttsidan av lädret vänts utåt, varigenom
efter kort tids användning lädret blivit skört eller spruckit sönder.

Vid samtliga ovannämnda besök iakttogo revisorerna vidare att för
nu ifrågavarande marschskodon anskaffats särskilda skoblock. Skoblocken
syntes emellertid icke passa till marschskodonen och syntes
överhuvudtaget icke hava kommit till användning vid truppförbanden.

Beträffande nämnda skoblock hava revisorerna inhämtat, att Svenska
skolästfabriken i Jerrestad, sedan riksdagen anvisat medel för verkställande
av statsbeställningar till hindrande av arbetslösheten inom
den svenska industrien, hos arméförvaltningens intendentsdepartement
gjort framställning om erhållande av beställning å bl. a. skoblock. Med
anledning härav träffade departementet den 13 mars 1923 avtal med
berörda firma om leverans av 25.000 par skoblock av trä till ett pris
av 2 kronor 45 öre per par. Endast en del av köpeskillingen har emellertid
utgått av omförmälda av riksdagen anvisade medel. På grund
av att berörda medel för ändamålet anlitats hava skoblocken kunnat
tillhandahållas truppförbanden för ett pris av 1 krona 50 öre per par,
vilket belopp utgått av medel under fjärde huvudtiteln.

De iakttagelser, som revisorerna, enligt vad av det ovan sagda framgår,
 gjort i fråga om beskaffenheten av skodon, som för arméns räkning
anskaffats genom central upphandling, hava givit revisorerna anledning
ifrågasätta, huruvida icke tillverkning av skodon bör ske vid
fångvården och truppförbandens verkstäder i större utsträckning än
vad hittills ägt rum. Efter vad revisorerna hava sig bekant, har emellertid
intendentsdepartementet i flera fall avslagit från truppförbanden
gjorda framställningar om rätt att tillgodose en del av sitt behov
av skodon genom tillverkning vid egna verkstäder. Visserligen torde
en dylik tillverkning i regel medföra en förhöjning av tillverkningskostnaderna,
 men detta lärer mer än väl komma att uppvägas genom
den betydande kvalitetsvinst, som härav blir följden.

Vidare vilja revisorerna framhålla, att de ifrågavarande, av enskilda
firmor tillverkade skodonens mindre goda beskaffenhet synes giva fog
för antagandet att den från arméförvaltningens sida å tillverkningen
utövade kontrollen och besiktningen av skoleveransen icke varit tillräckligt
effektiv. I detta sammanhang anse sig revisorerna böra erinra
om de erfarenheter i berörda avseende, som gjorts av näst föregående

27 —

års revisorer (del I § 12 sid. 23) ocli vilka genom nu gjorda iakttagelser
synas hava vunnit ytterligare bekräftelse.

Vad de ovan omtalade skoblocken beträffar, synes det revisorerna
uppenbart att skoblock av ifrågavarande beskaffenhet icke vid truppförbanden
kunna tjäna något nyttigt ändamål. Den omständigheten
att den gjorda beställningen av berörda skoblock åtminstone till eu del
givits karaktären av en anordning till förhindrande i sin mån av rådande
arbetslöshet synes icke kunna fritaga vederbörande från ansvaret
att i detta fall hava på ett olämpligt sätt handhaft statsmedel.

§ 5.

Vid granskning av räkenskaperna vid fortifikationsbefälhavarens i
Boden kassaförvaltning har det väckt revisorernas uppmärksamhet att
vid ett flertal arbeten, avsedda att utföras med anlitande av medel å
ordinarie byggnadsanslaget eller av anslag till engångskostnader för
försvaret, kostnaderna för dyrtidstillägg åt arbetsstyrkan bestritts av
det för detta ändamål å fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, uppförda
anslaget.

Då riksdagen vid beviljande av förstnämnda anslag utgått från att
anslagen skola avse samtliga kostnader för arbetena i fråga, komma
följaktligen genom de vidtagna medelsdispositionerna att tagas i anspråk
större belopp, än som av riksdagen för ändamålet anvisats, vartill
kommer att dyrtidstilläggsanslag givetvis icke är avsett att användas
till beredande av dyrtidstillägg i berörda fall.

Med anledning av vad sålunda förekommit anse sig revisorerna böra
framhålla angelägenheten av att från arméförvaltningens sida skärpt
kontroll utövas så att medelsdispositioner av ifrågavarande slag ej
kunna äga rum.

Revisorerna vilja tillika erinra om att redan 1921 års statsrevisorer
fäst uppmärksamhet på vissa likartade förhållanden (del 1 sid. 20 § 14).

§ 6.

Vid granskning av arméförvaltningens och därunder lydande kassaförvaltningars
räkenskaper hava revisorerna uppmärksammat att i
vissa fall medel till betydande belopp innestått å giroräkning hos enskilda
bankinrättningar i sådana städer, där riksbankskontor icke finnes,
 samt att å dessa medel statsverket gottgjorts allenast för dylik räkning
lägsta gällande ränta. Då medel av ifrågavarande slag ofta äro
mera permanent placerade i dessa bankinrättningar, synes det revisorerna
som om statsverket i likhet med vad i motsvarande fall plägar
vara förhållandet beträffande kommunala institutioner och privata

Lantförsvarets
dyrtidstilläggsanslags
disponerande
för
vissa därmed
ej avsedda
ändamål.

Räntegottgörelse
å vissa
statsverket
tillhöriga i
enskild bankinrättning

innestående
medel.

— 28 —

Besök vid
vissa befästningar
i
Boden.

Radiostationen
i
Tingstäde.

företagare, skäligen skulle kunna betinga sig högre ränta å dessa
medel, varför enligt revisorernas mening undersökning bör av arméförvaltningen
verkställas rörande möjligheterna för träffande av en
uppgörelse i sådan riktning.

§ 7.

Revisorerna hava avlagt besök vid vissa befästningar i Boden.

Härvid lade revisorerna märke till att vissa för truppförbandens
fredsbehov ej avsedda livsmedelsförråd förvarades på platser utom intendenturförrådet,
 som vore mindre lämpliga för magasinering av sådana
förråd. Härigenom syntes nämligen icke kunna undvikas att förråden
vid längre tids förvaring komma att taga skada och att statsverket
därjämte åsamkas avsevärda utgifter för transporter. Med anledning
härav synes en undersökning nödvändig för utrönande av huruvida
icke en ändring i fråga om magasineringen av dessa förråd kan
åvägabringas.

Vid revisorernas besök pågingo vissa befästningsarbeten, vartill medel
anvisats enligt kungl. brev den 5 februari 1915, den 16 april 1915 och
den 1 juni 1917.

För fullbordande av viss del utav dessa arbeten hava genom kungl.
brev den 4 mars 1921 av Kungl. Maj :t ställts till förfogande 95.000
kronor. Såväl kommendanten i Boden som arméförvaltningens fortifikationsdepartement
föreslogo vid sina framställningar om beloppets
anvisande att medel måtte för ändamålet begäras genom avlåtande av
proposition härom till riksdagen. Medlen i fråga hava emellertid enligt
nämnda brev den 4 mars 1921 av Kungl. Maj :t anvisats att utgå
från det å tilläggsstat för år 1918 av riksdagen anvisade anslaget till
bestridande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet, vilket revisorerna
härigenom velat för riksdagen omförmäla.

§ 8.

Revisorerna hava avlagt besök vid flottans radiostation i Tingstäde
på Gotland.

Medel till anläggande av en station för trådlös telegrafering vid
Fårösund på Gotland anvisades år 1902 med ett belopp av 9.553 kronor
50 öre. För flyttning av nänmda station till Tingstäde beviljades år
1910 ett belopp av 11.819 kronor. År 1917 anlades vid stationen ett bostadshus
för personalen för en kostnad av 40.000 kronor. Under de
senaste åren hava därjämte vid åtskilliga tillfällen medel ställts till
förfogande för anskaffande av modern radiomateriel.

— 29 —

Stationen förestås av en underofficer vid flottan och betjänas av i
allmänhet 4 radiomatroser. För skötseln av motorer m. in. äro anställda
2 eldare.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

Sjukstugan i
Arjeplog.

— 30 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Socialdepa rte mentet.

<■

§ 1.

Bevisorerna hava besökt sjukstugubyggnaden i Arjeplog.

Den 9 maj 1924 har Kungl. Maj :t till uppförande av en sjukstuga
i Arjeplog med tuberkulosavdelning, rymmande sexton sjukplatser, därav
åtta i tuberkulosavdelningen, anvisat ett statsbidrag av 55.000 kronor,
 därav 39,000 kronor avsetts för anordnande av sjukstugans allmänna
avdelning att utgå från anslaget till förbättrad sjukvård inom
rikets ödemarksområden och 16.000 kronor för tuberkulosavdelningen
att utgå från anslaget till tuberkulossjukvårdsanstalter.

Såväl byggnadsstyrelsen som medicinalstyrelsen hade i sina i ärendet
avgivna yttranden framställt vissa erinringar mot de till grund för begäran
om anslag liggande ritningarna. Särskilt fäste sig medicinalstyrelsen
vid det i allmänhet mycket knappt tillmätta utrymmet, vilket
ansåges bliva särskilt kännbart med avseende å betjäningsbostäder,
väntrum, förråd och sköljrum. Även anmärktes på ligghallens mindre
lämpliga placering inom sjukhusbyggnaden. Emellertid ansågos dessa
olägenheter endast i ringa mån kunna avhjälpas, emedan sjukhusbyggnadens
stomme redan vore färdig och byggnaden förd under tak.

Enligt en den 6 augusti 1924 dagtecknad uppgift hava kostnaderna
för byggnadsförslaget hittills utgjort:

Grundarbeten ...................... Kr. 4.274: 30

Virke .............................. „ 4.227:21

Material ........................... „ 1.299:75

Byggnadsarbeten ................... „ 39,933:50

Arvoden ........................... „ 2.158: —

Värme-, vatten- och elektriska ledningar
m. in......................... „ 28.660:74 Kr. 80.553:50

Återstående oguldna kostnader beräknas komma att belöpa
sig till .................................... „ 49.350: —

vadan sålunda de verkliga kostnaderna för sjukstugan,
färdig för sitt ändamål, kommer att uppgå till i
runt tal

130,000: —

— 31 —

På grund av sina vid besöket gjorda iakttagelser anse sig reviso- Re^isorermis
rerna kunna i vissa avseenden vitsorda riktigheten av de sålunda av
myndigheterna framställda erinringarna. Önskligt hade varit att från
början förelegat en lämpligare och på grundval av erfarenheter från
andra liknande sjukhusbyggnader utarbetad plan.

§ 2.

Revisorerna hava besökt hospitalet i Visby. ^v/sby*

Å hospitalet, som är inrymt i en äldre byggnad i Visby stad och är
avsett för 65 patienter, voro vid revisorernas besök intagna ej mindre
än 94 patienter, därav 39 män och 55 kvinnor. Särskilt i den manliga
avdelningen, som är betydligt mindre än den kvinnliga, var överbeläggningen
alltför stor med hänsyn till förefintliga utrymmen.

Besöket har i övrigt icke givit anledning till erinran.

§ 3.

Revisorerna hava besökt landsfiskalsbostaden i Arjeplog.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anhöll i skrivelse den 18 september
1920 om anvisande av medel för inköp av en byggnad i Arjeplog, vilken
vore avsedd att efter verkställd inredning och iståndsättning för framtiden
användas såsom landsfiskalsbostad. Enligt ritningarna skulle
nämnda byggnad inredas i en nedre våning och en övre eller vindsvåning.
 I nedre våningen skulle inrymmas expeditionslokal, vardagsrum,
 matrum, jungfrukammare samt kök ävensom hall, vilken jämväl
sträckte sig upp genom vindsvåningen. I sistnämnda våning skulle anordnas
sovrum, barnkammare och gästrum samt arkiv. Kostnaderna
för ifrågavarande byggnadsföretag skulle enligt en approximativ beräkning
uppgå till följande belopp:

för byggnadens förvärv och inredande till boningshus kronor 34,079: -—-för uppförande av ekonomibyggnad............... „ 9.030: —

Landsfiskalsbostaden
i
Arjeplog.

Summa kronor 43.109: —

I förstnämnda post å 34.079 kronor ingick köpeskillingen för byggnaden
ävensom vad ägaren utgivit för lagfarts- m. fl. kostnader.

Kammarkollegium och statskontoret anförde att, då en befattningshavare
i landsfiskals ställning torde kunna åtnöjas med en mindre
bostad än det föreliggande förslaget avsåge, en ej oväsentlig besparing
i de för bostadens iordningställande beräknade kostnaderna borde
kunna vinnas genom att exempelvis endast nedre våningen inreddes.
Därjämte ifrågasatte ämbetsverken, huruvida en särskild ekonomibyggnad
vore behövlig.

— 32 —

På grund härav lät länsstyrelsen utarbeta en något förminskad plan
enligt vilken i övre våningen endast två rum — sovrum och barnkammare
— skulle inredas, men ekonomibyggnaden alltjämt bibehållas.
Ifrågavarande alternativa förslag, avgivet av länsstyrelsen den 20
oktober 1920, innebar en reduktion med 5.370 kronor till i runt tal
38.100 kronor.

Denna ändring avstyrktes av departementschefen, med hänsyn till
den försämring av bostaden och det ofullständiga ekonomiska utnyttjande
av byggnaden som sistnämnda inskränkning innebure, och Kung!
Maj :t äskade hos 1921 års riksdag ett anslag för ändamålet av 43.500
kronor. I två likalydande motioner vid samma riksdag (I: 105 och
II: 73) hemställdes, att riksdagen måtte med ändring av Kung! Maj:ts
förslag anvisa ett reservationsanslag av 38.100 kronor.

Riksdagen uttalade i sin skrivelse (5 A, punkt III) att riksdagen vid
granskning av i ärendet ingivna ritningar funnit, att det av länsstyrelsen
i Norrbottens län den 26 oktober 1920 avgivna förslaget för lösande
av landsfiskalens bostadsfråga borde, såsom i tillräcklig grad
tillgodoseende det föreliggande behovet, antagas. Riksdagen anmälde
fördenskull, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med
bifall till de i ärendet väckta motionerna, medgivit, att ifrågavarande
fastighet finge för Kungl. Maj :ts och kronans räkning inköpas samt
därstädes verkställas inrednings- och byggnadsarbeten i huvudsaklig
överensstämmelse med av länsstyrelsen i Norrbottens län jämte skrivelse
den 18 september 1920 till Kungl. Maj :t insända ritningar med
de inskränkningar, som av länsstyrelsen i skrivelse den 26 oktober 1920
ifrågasatts samt med av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringar. För
detta ändamål anvisade riksdagen ett reservationsanslag på extra stat
för år 1922 av 38.100 kronor.

De utbetalta kostnaderna för förvärv och ombyggnad av ifrågavarande
landsfiskalsboställe uppgå enligt uppgift, som på begäran tillställts
revisorerna av länsstyrelsen till följande belopp:

Entreprenadkostnader ............................. kr. 18.798:50

Köpeskilling för tomt .............................. „ 8.650: —

Lagfartskostnader ................................ „ 16:50

Diverse extra arbeten.............................. „ 7.900: 83

Summa kr. 35.365: 83

Ovan angivna köpeskilling för tomt avser även byggnaden.

— 33 —

Revisorerna iakttogo, att brunn saknas å gården, varför vatten barn- Revisorernas
tas ur Hörna van. Någon tvättstuga finnes icke, utan klädtvätt måste
verkställas utomhus vid sjön. Vidare är gårdsplanen icke nöjaktigt
ordnad. Dessa arbeten hava icke ingått i byggnadsplanen.

Såväl planläggningen som utförandet av ifrågavarande byggnadsarbete
måste enligt revisorernas mening betraktas såsom i åtskilliga
avseenden otillfredsställande.

Härjämte iakttogo revisorerna, att i strid mot riksdagens förenämnda
beslut byggnadens övre våning inretts i huvudsaklig överensstämmelse
med det av departementschefen förordade, mera omfattande förslaget.
 I övre våningen hade nämligen i stället för två rum, inretts
hall, sovrum, barnkammare, gästrum och arkiv.

Visserligen har enligt länsstyrelsens uppgift å byggnadsanslaget en
besparing uppkommit, men därest det av riksdagen godtagna förslaget
kommit till utförande skulle självfallet ytterligare medel besparats åt
statsverket. Revisorerna måste därför, utan avseende härå, finna den
avivkelse från riksdagens beslut, som sålunda förekommit, anmärkningsvärd.

§ 4.

Revisorerna hava vid sin granskning av länsräkenskaperna för Vä- Vissa av
sterbottens län icke kunnat undgå att uppmärksamma de avsevärda va^terklttens1
kostnader, som äro förenade med av landsfogden i Västerbottens län län företagna
företagna tjänsteresor. Såsom ett exempel härå må nämnas, att läns- tja^ste,rnCSOr
styrelsen allenast under juni månad 1923 till betalning godkänt följande
räkningar av landsfogden å rese- och traktamentsersättning för inställelse
vid rannsakningar och för hållande av polisförhör m. m.:

för tjänsteresa 19 och 20 maj...................... kronor 198

» » 21—23 maj ...................... „ 84

» » 25—27 maj ...................... „ 101

„ „ 28 och 29 maj .................... „ 130

„ „ 30 maj—1 juni................... „ 230

» » 2 3uni .......................... „ 138

» » 3 juni .......................... „ 46

„ „ 6 juni .......................... „ 110

» » 7—9 juni ........................ „ 172

„ „ 10—14 juni ...................... „ 789

n » 15 juni .......................... „ 110

„ „ 16—20 juni ...................... „ 729

„ „ 25 och 26 juni.................... „ 214

Summa kronor 3,051: —

Rev.-berättelse ang. statsverket första halvåret 1923. I.

3

— 34 —

Under en tidrymd av 39 dagar har ifrågavarande tjänsteman alltså
uppburit 32 dagtraktamenten för olika förrättningsresor. Beträffande
dessa resor anse sig revisorerna böra med ledning av länsräkenskaperna
meddela följande närmare upplysningar.

En resa har företagits till Bollnäs i Gävleborgs län för inhämtande
av upplysningar i ett mål angående växelförfalskning. I ett fall har
automobilskjuts använts för resa från Skellefteå till Bastuträsk (53
kilometer) oaktat utmed denna sträcka järnväg finnes. I ett annat fall
har automobilskjuts använts mellan Umeå och Vännäs och åter, ehuru
åtminstone i ena riktningen tåg kunnat användas. Upprepade resor
hava företagits med automobil från Umeå över Hörnefors och Norrbyn
till Norrbyskär och åter, 166 kilometer, ehuru båtförbindelse kan erhållas
från Hörnefors till Norrbyskär, i vilket fall resan förkortas till
högst 100 kilometer. Från Skellefteå har landsfogden rest med automobil
över Norsjö—Lycksele—Åsele—Dorotea till Lillånäs i Risbäcks
kapellförsamling (423 kilometer), ehuru resan kunnat företagas med
järnväg från Skellefteå till Dorotea på i det närmaste samma tid. Återresan
har företagits med automobil över Dorotea—Åsele—Bjurholm
till Nyåkers järnvägsstation, med uppehåll för polisförhör inom Åsele
socken, ehuru det varit för statsverket billigare, om efter sistnämnda
förhör resan företagits till Dorotea och därifrån med järnväg till Umeå.
Landsfogden har å räkningen angivit att han på grund av särskild
muntlig order från landssekreteraren begivit sig ”direkt från Skellefteå”.
 Kostnaden för ifrågavarande resa uppgick till 789 kronor.
Fn annan resa har företagits med järnväg från Umeå till Nyåker samt
därifrån med automobil till Fredrika, där polisundersökning hölls, samt
vidare till rannsakning i Åsele, varefter landsfogden återvänt med
automobil från Åsele över Bjurholm till Umeå. Påföljande dag fortsattes
resan med automobil från Umeå till Skellefteå. Sistnämnda räkning,
 vars slutsumma är 729 kronor, har försetts med följande anteckning
: ’ ’Att ingen skjuts med bil stått att uppbringa i Åsele för direkt

resa från Åsele till Lycksele—Skellefteå den 18 dennes, varför jag måst
anlita i Åsele befintlig Umeåbil för resa från Åsele och att det ej varit
möjligt iakttaga inställelse i Skellefteå den 19 vid rannsakning därstädes
som jag nödvändigt måst själv handhava, betygar. I tjänsten
Bertil Helleberg”.

Anmärkas bör, att såvitt revisorerna kunnat finna, ingen av de under
tiden 19 maj—26 juni företagna tjänsteresorna avsett sådan undersökning
rörande landsfiskalernas tjänsteförvaltning, som omnämnes i § 11
i instruktionen för landsfogdarna samt att i åtskilliga fall resan avsett
förhör eller rannsakning i brottmål av enklare beskaffenhet eller angående
polisförseelser.

— 35 —

I sitt yttrande över Kungl. Maj :ts förslag till 1917 års riksdag om
omorganisation och lönereglering för fögderiförvaltningen in. in. anförde
riksdagen (skrivelse nr 216), bland annat, att riksdagen ansett
sig höra betona nödvändigheten av, att landsfogdarnas och landsfiskalernas
befogenhet och åligganden inom det gemensamma arbetsområdet
i möjligaste mån och i varje fall skarpare, än som skett i det framlagda
förslaget, fixerades i förhållande till varandra, så att de olägenheter,
som föranletts av den svävande arbetsfördelningen mellan kronofogde
och länsman i den dåvarande organisationen, måtte kunna undvikas
för framtiden.

Enligt § 6 i instruktionen för landsfogdarna åligger det landsfogden
att såsom allmän åklagare beivra företrädesvis 1) brott, varå efter lag
kan följa straffarbete i fyra år eller därutöver, därvid dock undantagna
brott, som avses i 20 kap. allmänna strafflagen; 2) under 1) ej inbegripna
brott, som efter lag kunna förskylla straffarbete, därest de påkalla
utredning av mera krävande art. Övriga brott må av landsfogden
beivras, så framt det kan ske utan eftersättande av andra tjänstegöromål.

Gällande instruktion synes sålunda göra det möjligt för landsfogde
att, såsom i förevarande fall skett, i avsevärd utsträckning företaga
resor för rannsakningar eller undersökningar i mindre viktiga mål,
även om berörda tjänsteförrättningar äro av den beskaffenhet att de i
åtskilliga fall böra kunna utföras av vederbörande landsfiskal.

Med anledning härav vilja revisorerna framhålla, att det synes revisorerna
mindre lämpligt och föga överensstämmande med den mera
framskjutna ställning inom polis- och åklagarväsendet, som enligt 1917
års omorganisation tillkommer innehavarne av landsfogdebefattningarna,
 att landsfogde handlägger mål av nyssnämnda beskaffenhet
i andra fall än möjligen där efter länsstyrelsens beprövande särskilda
omständigheter anses påkalla landsfogdes ingripande.

Slutligen vilja revisorerna uttala, att, då det sätt, varpå ifrågavarande
landsfogdes resor i vissa fall planlagts, synes hava åsamkat
statsverket onödiga utgifter, revisorerna icke kunnat undgå att finna
landsfogdens förfarande härutinnan vara anmärkningsvärt.

§ 5.

Revisorerna hava besett den nyuppförda landsvägsbron över Vindel- Landsvägsälven
i närheten av Vindelns järnvägsstation jämte tillfartsvägar. Vimtelåfven
Landsvägsbron och tillfartsvägarna, som utförts av Norrlands stats- vid Vindelns
arbeten, ingå som en del i vägförbindelsen mellan Örträsks kyrkoby och *tion jfmte"
Vindelns järnvägsstation och komma, då den omkring två mil långa tillfartsvägar,
vägen från ifrågavarande bro till Granö blir färdig, att utgöra en be -

36

kväm förbindelseled mellan de folkrika bygderna vid Umeälven och
kyrkplatsen i Degerfors samt Vindelns järnvägsstation.

Från arbetslöshetskommissionen hava revisorerna beträffande ifrågavarande
företag inhämtat följande uppgifter:

Då arbetslösheten hösten 1921 var rätt avsevärd i Västerbotten, var
själva brobyggnaden och de mycket stora schaktningar, som erfordrades
för tillfartsvägarna till bron, ett mycket lämpligt nödhjälpsarbete,
dels på grund av dess välbelägenhet intill själva samhället, dels på
grund av arten av de olika arbetena, vilka tilläto koncentration av en
relativt stor arbetsstyrka.

Det broförslag, som förelåg att lända till efterrättelse vid arbetets
utförande, avsåg hängbro och bärbjälkar, utförda av järn. Då detta
emellertid ansågs oekonomiskt, hemställde Norrlands statsarbeten hos
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen om en omarbetning av förslaget till
att avse fast bro, och i början av år 1922 avlämnades därifrån ett förberedande
förslag, omfattande icke mindre än fyra alternativ. Härvid
visade sig en bro i tre spann med ett mittspann om 100 in. teor. spännvidd
och två sidospann om vardera 25 m. teor. spännvidd, utförd såsom
paralellbjälke, vara mest ekonomisk och c :a 10 % billigare än det därnäst
billigast, avseende ett bågspann om 100 m. teor. spännvidd och två
st. inhängda sidospann om vardera 31,25 meters spännvidd.

Järnöverbyggnaden vilar på två strömpelare och två landfästen. Pelarna
äro av betong med stenbeklädnad till skydd mot is- och timmergång.
 Landfästena äro helt av betong och hava, i likhet med pelarna,
grundlagts direkt på naturlig grund. Betongmassan i varje landfäste
utgör 315 kubikmeter. För upptagande av jordsläntorna omkring
landfästena samt för dessas skyddande mot högvatten hava utförts

2,0 och 2,5 meter höga stödj emurar.

Järnöverbyggnaden, som är beräknad i enlighet med ”Normalbestämmelser
för järnkonstruktioner till hus-, hro- och vattenbyggnader”
(Sv. förf. saml. nr 193/1919), är utförd i tre spann om respektive 100,
25 och 25 meters teor. spännvidd. Den fria brobanebredden är 4,5
meter. Farbanan består av plank. Järnets totala vikt utgör cirka 290
ton. Entreprenör för järnöverbyggnaden har varit Bergsunds mek.
verkstad, för vilken leveransen möjliggjort kvarhållande under vintern
1922—1923 av arbetare, som eljest torde blivit arbetslösa.

Tillfartsvägarna hava utförts till en sammanlagd längd av 1.450
meter. De jordmassor, som omflyttats, hava utgjort cirka 55.000 kubikmeter.
 Samtliga bankslänter hava till 0,5 meter över högvattenytan
skyddats medelst en ordnad stenfyllning samt därovanför med uteslutande
grästorv. Även skärningsslänterna hava skyddats med grästorv.
 Vägbanan har hårdgjorts genom påkörning av bindjord och grus,

— 37 —

varefter genom vältning med hästvält en mycket hård och jämn yta
erhållits.

Arbetet påbörjades i november 1921 och fullbordades i september
1923 sedan det dock under sommaren 1922 så gott som legat nere på
grund av arbetslöshetens upphörande i orten. Från och med hösten
1922 har arbetsstyrkan i huvudsak utgjorts av ”sörlänningar”.
Största arbetsstyrkan har uppgått till 367 man (april 1922) och antalet
fullgjorda dagsverken till 65.116.

Kostnaderna för hela arbetet, omfattande under- och överbyggnad
till bron samt 1.450 meter tillfartsvägar, uppgå till 701.760 kronor 82
öre, därav 230.619 kronor 14 öre för broöverbyggnaden och 417.141
kronor 68 öre för underbyggnaden jämte tillfartsvägar.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

§ 6.

Revisorerna hava under sina resor bl. a. befarit vägen Övertorneå -Pajala i Norrbottens län. I anledning av därvid gjorda iakttagelser
hava revisorerna hos statens arbetslöshetskommission begärt upplysningar
rörande de å nämnda väg på en sträcka av omkring 7 mil förekommande
vägförbättringsarbeten, och har kommissionen i sådant
syfte tillställt revisorerna följande redogörelse:

”Vägförbättringsarbetet Övertorneå—Pajalagränsen.

Vägen utefter Torneälven från Övertorneå till Pajala kyrkby, Norrx
bottens län, har särskilt inom Övertorneå kommun länge varit undermålig.
 Dess dåliga beskaffenhet har blivit mera påtaglig allt efter
som biltrafiken under sista åren även i dessa trakter kraftigt utvecklat
sig.

Då det gällde att få ett större uppsamlingsställe för arbetslösa från
Tornedalen och industriområdena utefter kusten mellan Torne och
Råne älvar beslöts under hösten 1921 att utföra det omfattande vägförbättringsarbetet,
 som erfordrades för att iståndsätta vägen Övertorneå—Pajala
sockengräns för biltrafik. Den uppgjorda arbetsplanen
upptog ombyggnad helt eller delvis av större antalet trummor och
broar, höjning av ett stort antal bankar, som tidvis legat under Torneälvens
högvattenyta, upprensning och omgrävning av sidodiken och
trumavlopp, isolering av vägbanan mot tjälskjutande jord samt slutligen
uppgrusning och delvis makadamisering av vägbanan. Väglängden
uppgår till c :a 72 km. och vägbredden till 4,2 m.

Kostnaderna för arbetet hade beräknats till 716.700:— kronor. På
grund av att det under arbetets gång visade sig, att ytterligare arbeten

Vägen Övertorneå—

Pajala.

— 38 —

erfordrades, bl. a. i form av flera bankfyllningar, ombyggnad av ytterligare
brolandfästen m. m., måste dock denna summa höjas till 1.002.500
kronor.

På grund av att arbetslösheten avtog i Tornedalen redan 1922 och än
mer 1923 har arbetet ej i sin helhet kunnat fullbordas. Då Norrlands
statsarbeten slutlikviderade arbetet med vägstyrelsen i oktober 1923,
hade c:a 75 procent utförts.

Beträffande konstarbeten hava 14 st. broar och 348 st. trummor ombyggts.
 För höjning av banker ha c:a 24.000 kbm. jord utkörts; för
grusning och makadamisering ha c :a 8.000 kbm. grus och c :a 6.000 kbm.
makadam anskaffats.

Beträffande frågan om vägbanans hårdgöring är avsett, att sammanlagt
28 km. skulle makadamiseras. Härav har av Norrlands statsarbeten
makadamisering utförts å 21 km.

Under sommaren 1923 utfördes dessutom å c:a 1 km:s sträcka speciella
prov med olika bär- och slitlager, för vilket redogörelse inlämnats
till Kung! automobilklubbens väginstitut, som torde komma att ordna
periodisk rapportverksamhet rörande provens nytta för framtiden.
För vältningen användes under sommaren 1923 4 st. motorvältar, varav
2 av Munktells och 2 av Svedala tillverkning. För vältning av vägrenarna
användes lättare hästvältar i erforderlig utsträckning.

Detta vägarbete har i hög grad försvårats på grund av den mycket
rika nederbörden under sommaren och hösten 1923, vilket särskilt oförmånligt
inverkade på de i Tornedalen varande, även under normala
förhållanden mindre goda jordarterna, som utgjorde underbädd till
vägbanan.

Den största arbetsstyrka, som använts å arbetet ifråga, har uppgått
till 567 man och sammanlagt ha utförts 89.704 st. dagsverken, vartill
komma 35.145 st. kördagsverken. Under år 1923 hava arbetslösa från
mellersta och södra Sverige upptransporterats även till detta arbetsföretag.
 I juli månad uppgick antalet vid arbetsplatsen anställda sörlänningar
till 118 man. Dessa inkvarterades i de ganska talrika byarna
utefter vägen och utspisades delvis genom kooperativa matlag, delvis
genom att Norrlands statsarbeten förmedlade inackordering hos ortsbefolkningen.

Under våren 1922 förekom en synnerligen svårartad isgång i Torneälven,
 som hotade vägens bestånd på ett flertal ställen. En del skador
uppstodo beträffande broar och bankar.”

Härutöver har upplysts, att vid vägarbetet, som tog sin början den
1 december 1921 och omfattar en väglängd av 72.635 meter, sysselsatts
högst 567 och i medeltal 295 arbetare. Uppdragsgivarnas bidrag har

— 39

utgjort 50.000 kronor. Den verkliga kostnaden för Norrlands statsarbeten
belöper sig till 1.047.373 kronor 38 öre. I sistnämnda belopp
inbegripes jämväl på företaget belöpande andel av kostnaderna för
arbetsdirektion, centralkontor in. m. I kostnaderna inga för rent
sociala åtgärder 30.070 kronor 14 öre. Återstående arbeten beräknas
kosta 251.000 kronor, varav arbetslöshetskommissionen för sin del
beslutat tillstyrka, att i statsbidrag må utbetalas 226.000 kronor.

Under sin resa iakttogo revisorerna, att endast vissa smärre delar
av den över 72 kilometer långa vägsträcka, vara förbättringsarbeten
igångsatts, blivit färdiga. Återstående del av vägen befann sig i sådant
skick, att densamma endast med svårighet var framkomlig för hästfordon.
 Sedan Norrlands statsarbetens verksamhet upphörde, har
arbetet å vägen legat nere.

Ifrågavarande vägförbättringsarbete synes hava bedrivits samtidigt
utefter så gott som hela den sju mil långa vägsträckan. Enligt revisorernas
mening hade det varit ändamålsenligare, om arbetena till en
början begränsats till allenast en del av vägens längd, exempelvis en
tredjedel eller hälften därav, och berörda del försats i fullt trafikdugligt
skick, samt att därefter vägförbättringen successivt efter
samma grund föllföljts å återstående vägsträckan. Sådant resultatet
nu föreligger av detta omfattande nödhjälpsföretag synes det vittna om
att det sätt, varpå arbetet planlagts och genomförts icke i allo varit
tillfredsställande.

Beträffande kostnaderna för vägarbetet vilja revisorerna såsom sin
mening uttala, att sedan hittills för ändamålet utgivits 1.097.373 kronor
38 öre, varav 50.000 kronor utgörande uppdragsgivarnas bidrag, samt
återstående arbeten beräknats draga en kostnad av 251.000 kronor, den
totalkostnad, som härigenom skulle uppkomma, omkring 1.350.000
kronor eller i runt tal 185.000 kronor per mil, förefaller avsevärt hög, då
här allenast är fråga om förbättring av en redan befintlig väg.

— 40 —

SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet.

§ 1.

nfdenivfsby. Revisorerna hava besett de pågående arbetena i Visby hamn.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för förbättring av
Visby hamn enligt av Kungl. Maj :t fastställd plan, för vilket arbete
kostnaderna beräknats till 2.450.000 kronor, beviljade 1919 års lagtima
riksdag ett anslag av 750.000 kronor. Av detta anslag har hittills anvisats
625,000 kronor.

Vid revisorernas besök pågick arbetet med utbyggnad av norra vågbrytaren
och muddringsarbeten för inseglingsrännans breddning.

Besöket har ej givit revisorerna anledning till något uttalande.

§ 2.

Lhamnns Revisorerna hava besökt Ljugarns hamn på Gotland.

Den 9 augusti 1918 anvisade Kungl. Maj :t 50.600 kronor till fördjupning
och utvidgning av Ljugarns hamn enligt en år 1916 utarbetad plan,
vilkens genomförande i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tillstyrkan
av den 15 juni 1918 beräknats draga en kostnad av 76.000 kronor. Anslaget
skulle utgå ur hamn- och brofonden. Arbetet utbjöds vintern
1919 pa entreprenad, men de erhållna anbuden voro så avsevärt mycket
högre än den beräknade kostnaden, att arbetet ännu i augusti 1920 icke
kunnat komma till utförande. Sedan på våren 1922 arbets- och materialpriser
börjat väsentligt nedgå, hava under nämnda år arbetena
på hamnen påbörjats, varvid under samma år utförts arbeten för en
kostnad av 77.700 kronor. Enligt en reviderad arbetsplan skulle hela
den beräknade kostnaden ställa sig 77.700 + 49.100 = 126.800 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj :t av den 16 juli 1924 framhöll väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att, enär orsaken till den ökade kostnaden
vore att söka i höjda arbets- och materialpris torde tilläggsanslag till
detta företag endast kunna beredas jämlikt Kungl. Maj :ts kungörelse
den 11 oktober 1918 angående tilläggsbidrag till vissa med statsbidrag
understödda företag, varför styrelsen icke ansåg sig kunna ur anslaget
till hamnar och broar tillstyrka ytterligare statsbidrag till företaget.

— 41 —

Å den tidigare igångsatta ombyggnaden voro vid revisorernas besök
arbetena nedlagda. Betydande sättningar och sprickor iakttogos å den
med kajen sammanbyggda vågbrytaren.

Med det år 1918 anvisade statsanslaget å 50.600 kronor synes ingen
effektiv förbättring av hamnförhållandena hava vunnits. Härför förutsättes
nu ytterligare statsbidrag med ett avsevärt belopp.

Den praktiska nyttan av den föreslagna ombyggnaden lärer emellertid
bliva ringa i förhållande till kostnaderna för företaget. Trafiken
vid hamnen är nämligen obetydlig och såvitt bedömas kan torde hamnen
icke i någon större utsträckning komma att anlitas.

§ 3.

Revisorerna hava under sina resor i Norrbottens län besett ett par
nyanlagda ödebygdsvägar.

I proposition till 1918 års riksdag, nr 418, hemställde Kungl. Maj :t
bland annat, om anslag till ödebygdsvägar. Vägar av sådan typ vore
avsedda att anläggas i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län,
särskilt i lappmarkerna, men även i de glesast bebyggda delarna av
Väster-Norrlands län. De enklare vägar, vartill anslag först anvisades
av 1913 års riksdag, hade kommit att föga skilja sig från bygdevägstypen
och blivit kostsammare än ursprungligen tänkts. Dessa vägar
— anförde departementschefen — fyllde i övre Norrland i stor utsträckning
det ändamål, som i andra orter tillgodosåges medels landsvägar
och bygdevägar. För avlägsna trakter, framförallt i fjällbygderna,
hade de icke kunnat komma till någon egentlig användning. En ännu
enklare vägtyp måste sökas, om över huvud taget de mest trängande
vägkommunikationerna skulle inom överskådlig framtid komma till
stånd. En återgång till ödebygdsvägtypen måste därför, enligt departementschefens
mening, vara högeligen påkallad.

Tillkallade sakkunniga hade utarbetat förslag till, bland annat, ödebygdsvägar,
 vilka, då de vore avsedda att beröra de folkfattigaste delarna
av Norrland, bebodda av en ekonomiskt föga bärkraftig befolkning,
 borde till väsentlig del utföras på statens bekostnad. I fråga
om de tekniska fordringar, som borde ställas på dessa vägar, ävensom
arbetets utförande och ledning m. in. hade de sakkunniga angivit vissa
riktlinjer. Så borde på en ödebygdsväg uppställas den fordran, att
vägen skulle alla årstider, då marken vore bar, vara på ett fullt tillfredsställande
sätt framkomlig för kärrdon med lass. Körbanebredden
syntes böra uppgå till 2,2, 2,5 eller 3,0 meter med mötesplatser, då
vägen vore smalare än 3,0 meter. Broarna skulle utföras av trä. Kost -

Revisorernas

uttalande.

Ödebygds vägar.

— 42 —

naden för vägar av ödebygdstyp beräknades vid förslagets upprättande
— år 1918 — till i allmänhet 3 kronor per meter. Såsom arbetsledare
borde anställas lämplig schaktmästare, vilken ansågs samtidigt kunna
leda arbetet vid flera närbelägna företag. Ortsintressena vid arbetets
utförande skulle bevakas av en av tre å fyra personer bestående nämnd,
i vilken arbetsledare borde vara medlem. Av konungens befallningshavande
förordnad person, boende i orten, skulle förvalta vägföretagets
kassa. Vägunderhållet skulle bekostas av staten, intill dess vägbanan
vunnit erforderlig stadga. Därefter skulle vägarna överföras till underhåll
genom vägdistriktets försorg.

Departementschefen anslöt sig i huvudsak till de sakkunnigas förslag
rörande ödebygdsvägarnas utförande. Ifråga om undersökning och
uppgörande av förslag till ödebygdsvägar anslöt sig departementschefen
till de sakkunnigas förslag i så måtto,att det i regel icke kunde
anses påkallat att anförtro undersökningsarbetet och uppgörandet av
förslag åt tjänstemän inom väg- och vattenbyggnadskåren, utan att
vägarnas planläggning borde uppdragas åt lämplig schaktmästare.
Undantagsvis, såsom då större brobyggnad inginge i företaget, kunde
det dock vara motiverat att för visst vägföretags planläggning anlita
någon av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän.

Eiksdagen gjorde icke någon erinran emot Kungl. Maj :ts förslag i
vad det här ovan berörts.

Kevisorerna hava på grund av sina vid besöken gjorda iakttagelser
trott sig finna, att ödebygdsvägarna anläggas efter andra och mer
skärpta fordringar än de, som lågo till grund för Kungl. Maj :ts och riksdagens
beslut i ämnet. Denna uppfattning har också vid granskningen
av handlingarna rörande några vägföretag av ödebygdstyp visat sig
vara riktig. Beträffande en av de åsyftade vägarna — den 87 kilometer
långa ödebvgdsvägen Öberget—Säd va jaur med bivägar — yttrar undersökningsförrättaren
att vägens längd och den påräknade jämförelsevis
stora trafiken gjorde det önskvärt, att vägen måtte utan alltför
stora svårigheter kunna befaras med automobil, varför vägbredden
beräknats till av vägstämman förordade 3,0 meter. Kostnaden för
denna väg, som i januari 1923 beräknades till 590,000 kronor, varav vägdistriktet
bidrager 59,000 kronor, uppgår alltså till 6 kronor 79 öre
per meter.

I förslaget till ödebygdsväg från Dellaurviken till Norra Bergnäs angiver
undersökningsförrättaren, att vägbredden är av länsstyrelsen den
29 april 1919 bestämd att i förslaget beräknas till 3 meter, ”vilken
bredd synes var behövlig och tillräcklig. Vägen bör nämligen kunna
trafikeras med automobil”. Vägen, som är av omkring 50 kilometers
längd, blir enligt förslaget till nytta för 350 å 400 personer, men då bi -

— 43 —

vägen Märsa—Lövnäs blivit byggd, för 700 å 800 personer. Kostnaden
beräknades år 1920 till 460.500 kronor eller med färjor och broar
till 9 kronor 22 öre per meter och utan färjor och broar till 8 kronor
och 66 öre per meter.

Förslaget har sedermera omarbetats, därvid kostnaden för viss del
av vägen år 1923 beräknats till 7 kronor 45 öre för längdmeter och för
annan del av vägen till 6 kronor 86 öre för längdmeter.

I de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfärdade ”Allmänna bestämmelser
för anläggande av ödebygdsvägar” hava de av sakkunniga
uppställda fordringarna på vägarbetets utförande blivit i vissa avseenden
skärpta. Revisorerna hava uppmärksammat, att i nyssnämnda
allmänna bestämmelser föreskrives, att vid utarbetande av kostnadsförslag
till ödebygdsväg skall upptagas ”för tillsyn och diverse” en
tilläggsprocent av omkring 10 %. I de vägförslag, av vilka revisorerna
tagit del, har tilläggsprocenten upptagits till 15 %, som även av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen godkänts.

Såsom ovan nämnts, ansågs att schaktmästare i regel skulle utarbeta
förslag till ödebygdsvägar och att som arbetsledare borde förordnas
lämplig schaktmästare, vilken ansågs samtidigt kunna leda arbetet vid
flera närbelägna företag. Här berörda vägförslag hava på grund av
förordnande upprättats av distriktstjänstemän, och även renstakningen
har förrättats av sådana tjänstemän. Revisorerna hava även
uppmärksammat, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till arbetsledare
vid ödebygdsvägar inom Norrbottens län förordnat en kapten i väg- och
vattenbyggnadskåren mot en avlöning av 12.000 kronor för år samt reseersättning
enligt gällande resereglemente i likhet med distriktsingeniör
att utgå av vägbyggnadsmedel. Då ödebygdsvägar samtidigt pågå
inom olika delar av nämnda vidsträckta län, torde rese- och traktamentskostnaderna
uppgå till ej ringa belopp.

Revisorerna vilja framhålla nödvändigheten av att ödebygdsvägarna,
som äro avsedda för landets mest glest bebodda trakter, bliva planlagda
och utförda i huvudsaklig överensstämmelse med det av statsmakterna
godkända förslaget. Avsikten med införandet av denna vägtyp var
mera att bereda vägar, nödtorftigt framkomliga för hästfordon, än att
skapa automobilvägar. I den mån utveckligen genom framdragandet
av en ödebygdsväg går framåt och trafiken ökas, kan, såsom förslaget
också avsåg, vägen förbättras. Att jämförelsevis goda vägar, som även
äro framkomliga med automobil, kunna byggas för en kostnad av omkring
3 kronor per meter, såsom de sakkunniga förutsätta, hava revisorerna
under sina resor konstaterat. Kolonisationsnämnden har nämligen
anlagt flera vägar för ett sådant pris, vilka vägar — såsom den

Revisorernas

uttalande.

— 44 —

28 kilometer långa vägen genom Metsekens kolonisationsområde — revisorerna
helt eller delvis berest med större automobiler. Sistnämnda
väg, som utfördes under kristiden, har dragit en kostnad av allenast 2
kronor 86 öre per meter.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna ansett sig böra bringa till
riksdagens kännedom.

§ 4.

Länsstyrei- Revisorerna hava besökt länsstyrelsens lokaler i Visby.

S av riksdagens revisorer, vilka i sin berättelse uttalade, att utrymmet
inom landskansliets och lantmäterikontorets lokaler i landsstatshuset
syntes vara otillräckligt, samt att emellertid förberedelser träffats för
dessa bristers avhjälpande genom om- och påbyggnad av landsstatshuset.

Sålunda omnämnda om- och påbyggnad har emellertid icke sedermera
kommit till stånd.

Enligt vad revisorerna vid sitt besök iakttogo är det till landssekreteraren
upplåtna tjänsterummet icke tillräckligt stort för sitt ändamål,
vartill kommer att rummets belägenhet, såsom passage mellan olika
delar av ämbetslokalerna, måste anses mindre lämplig. Vidare saknas
inom länsstyrelsen väntrum för besökande.

Om således det av länsstyrelsen för närvarande disponerade lokalutrymmet
måste betecknas såsom otillräckligt, torde å andra sidan en utvidgning
därav icke förutsätta något mera omfattande byggnadsföretag,
Å landstatshusets vind torde nämligen förefinnas tillräckligt utrymme
för beredande åt länsstyrelsen av ytterligare erforderliga lokaler.

Besöket har i övrigt icke föranlett någon erinran från revisorernas
sida.

§ 5.

Landsstatshuset
i Luleå.

Revisorerna hava besökt landsstatshuset i Luleå.

Till ombyggnad av landsstatshuset i Luleå anvisades vid 1920 års
riksdag 270.000 kronor.

Ifrågavarande arbeten, som numera äro slutförda, hava omfattat
bl. a. påbyggnad av en våning. Byggnadskostnaderna hava, enligt vad
revisorerna inhämtat, belöpt sig till ungefärligen de anvisade anslagsmedlens
belopp. Räkenskaperna för arbetet äro dock icke ännu avslutade.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

45 —

§ 6.

Revisorerna hava besökt förutvarande landsstatshuset i Luleå. Förutvarande
Byggnaden i fråga, som är uppförd av trä och belägen emellan läns- llUg“t iSLUiéa.
styrelsens nuvarande lokal och residenset, står för närvarande oanvänd.

Huset är av sådan beskaffenhet att detsamma icke utan en genomgripande
reparation torde kunna komma till användning såsom bostad
eller expeditionslokal. Uå kostnaden härför knappast torde komma
att stå i rimligt förhållande till husets värde, anse revisorerna, att det
bör tagas under övervägande, huruvida icke byggnaden bör försäljas
och bortflyttas.

§ 7.

Revisorerna hava besökt nybyggnaden för lantmäterikontoret i Nybyggnad
Västerbottens län. ^ teritontoreM

1923 års riksdag anvisade för budgetåret 1923—1924 ett extra reser-Västerbottens
vationsanslag av 120.000 kronor till nybyggnad för ifrågavarande lantmäterikontor
i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen n :r
119/1923 förordat förslag. Länsstyrelsen hade beräknat kostnaderna
för byggnaden jämte köpeskilling för tomten till 120.000 kronor, varemot
byggnadsstyrelsen ansett att ett belopp av 170.000 kronor vore
för ändamålet erforderligt.

Byggnaden, som uppförts av tegel i två våningar å tomten n:r 2 i
kvarteret Tyr i Umeå, mitt emot länsresidenset, är under tak, och inredningsarbetet
pågår. Byggnaden är uppförd på sådant sätt, att tillbyggnad,
 om så erfordras för tillgodoseende av annat statsändamål, kan
äga rum.

Enligt vad revisorerna vid besöket erforo, kommer det beviljade anslaget,
 120.000 kronor, att bliva i det närmaste tillräckligt.

Besöket har ej givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

46 —

SJUNDE HUVUDTITELN.

Finansdepartementet.

§ 1.

bekämpar»/1 Revisorerna hava besett en av de jämlikt beslut av 1922 års riksdag
av sprit- inköpta tull jagarna. Härjämte hava revisorerna företagit en resa inom
smugglingen, nionde kustbevakningsområdet därvid revisorerna besett eu del av den
med medel från anslaget till spritsmugglingens bekämpande inköpta
kustbevakningsmaterielen.

I proposition nr 89 angående godkännande av tullverkets utgiftsstater
för tiden 1 januari—30 juni 1923 in. m. framlade Kungl. Maj :t
för riksdagen, bland annat, förslag till anskaffande av båtmateriel för
kustbevakningen. Enligt nämnda förslag skulle tulljagare inköpas och
underhållas av tullverket men övrig tjänstemateriel anskaffas och
underhållas av tjänstemännen själva mot legor. De föreslagna tulljagarnas
fart, som vid normal drift skulle kunna hållas vid 11,2 knop,
skulle vid fall av behov kunna med säkerhet uppdrivas till väsentligt
högre, närmare angivet antal knop. Tullverkets engångsutgift för jagarna
skulle belöpa sig till högst 1.219.200 kronor eller kostnaden för
24 tulljagare med tillbehör.

Riksdagen anvisade för anskaffande av sex tulljagare ett belopp, som
med hänsyn till väntat prisfall ansågs kunna nedbringas till 286.000
kronor. Riksdagen anförde därvid, bland annat, följande.

Vad först beträffade kustbevakningens blivande tjänstemateriel,
ville riksdagen, som icke ansett lämpligt att göra något uttalande om
vilket motorfabrikat, som borde för denna materiel konmia till användning,
 emellertid betona den synnerliga angelägenheten av att tulljagarna
— med nödigt beaktande av de ekonomiska synpunkterna i
fråga om driftskostnaderna och motorernas hållbarhet — kunde givas
tillräckligt hög fart. Endast under berörda förutsättning kunde nämligen
enligt riksdagens förmenande en nöjaktig tillsyn av rikets kuster
utan ökning av bevakningsstyrkan därstädes vara att påräkna. Om
riksdagen således principiellt anslöte sig till Kungl. Maj :ts förslag rörande
beskaffenheten av tulljagarna hade riksdagen icke därmed medgivit,
 att ett större antal tulljagare på en gång finge anskaffas, innan
någon prövning av deras lämplighet ur olika synpunkter företagits.
I stället beviljade riksdagen tills vidare medel för nybyggnad av alle -

— 47 —

nast sex tulljagare. Av dessa borde lämpligen fem förläggas till för
smuggling mera utsätta kuststräckor i olika delar av riket och den sjätte
användas för att på obestämda tider insättas såsom tillfällig förstärkning
av kustbevakningen å områden, som eljest vore i avsaknad av tulljagare,
 och såsom reservmateriel vid fall av behov. Genom att anskaffningen
begränsades såsom ovan föreslagits, torde möjlighet kunna
förefinnas, att vid eventuell ytterligare nyanskaffning svenska motorer
kunde komma till användning. Innan sådan nyanskaffning beslutades,
 borde jämväl utredas, om de ytterligare jagare, som kunde komma
att anskaffas, skulle bliva av samma typ och få samma fart som de
nu föreslagna.

Revisorerna hava från kustbevakningsinspektören införskaffat en
promemoria angående ifrågavarande jagare, varav inhämtas huvudsakligen
följande.

På grund av inkomna anbud hade uppgjorts kontrakt om leverans
av två båtar av större typ till ett sammanlagt pris av 64.170 kronor, en
båt av större typ till ett pris av 36.000 kronor, en båt av mindre typ
till ett pris av 30.400 kronor och två båtar av mindre typ till ett pris av
sammanlagt 52.000 kronor. Beträffande de två förstnämnda större
båtarna hade på grund av vederbörande leverantörs iråkade obestånd
tullverket nödgats inköpa de då ej fullt färdiga båtarna för ett pris av
sammanlagt 32.000 kronor, varefter kontrakt uppgjorts med den nye
ägaren till varvet om båtarnas färdigställande för en sammanlagd kostnad
av 35.726 kronor. Kostnaden för statsverket för dessa båtars byggande
uppginge alltså till sammanlagt 67.726 kronor. Leveranserna
skulle fullgöras vid olika tidpunkter under senare delen av år 1923. Såsom
leverantör av motorerna hade antagits aktiebolaget Scania-Vabis
i Södertälje, som skulle leverera 6 motorer för de 3 större båtarna, 2 för
varje båt, och 3 för de mindre för en sammanlagd leveranssumma av
80.400 kronor. Leveransen hade något försenats, så att första båten
levererades först i december. Ifråga om de levererade båtarnas beskaffenhet
anför kustbevakningsinspektören beträffande den först levererade
båten att vid anställd provtur den beräknade farten icke kunnat
uppnås. Ytterligare propellerprov borde emellertid utföras, för att utreda
denna fråga. En andra båt hade gjort en fart av 14,2 knop. Även
ifråga om denna båt borde på grund av att propellerna icke givit tillfredsställande
fart ytterligare prov anställas. Med två andra båtar
hade en fart av högst 9,5 knop uppnåtts, vadan propellerfrågan beträffande
dessa båtar vore på samma punkt som beträffande den förut levererade
båten.

Två båtar hade ännu icke levererats på grund av att byggandet försenats
genom leverantörens konkurs.

— 48 —

Revisoremaa

uttalande.

Beträffande båtarnas användbarhet sedan de efter provturen insatts
i sina respektive distrikt meddelas i promemorian, bland annat, följande.

En av båtarna hade visat sig hava ganska starka rörelser i sjö, som
verkade tröttande på besättningen. En annan syntes väl fylla sin uppgift.
 Om ytterligare en båt hade vederbörande chef för kustbevakningsdistriktet
anfört, att den, trots åtskilliga svagheter utgjorde ett mycket
värdefullt tillskott för kustbevakningen inom det distrikt, där den vore
stationerad.

Erfarenheterna från avprovning och besiktning av de nu färdigbyggda
tulljagarna samt deras hittillsvarande användning synes giva
vid handen att stora svårigheter förefinnas vid ^experimenterande av
en för nu ifrågavarande ändamål lämplig båttyp. ^Riksdagen begränsade
såsom ovan nämnts planen för byggande av tulljagarna från att
omfatta 24 båtar, som av Kungl. Maj :t föreslagits, till 6. De nu gjorda
erfarenheterna synas ådagalägga, att det i förevarande fall varit lämpligare
att till en början inskränka sig till byggande av endast en båt av
varje typ för att, sedan erfarenhet rörande densammas användbarhet
vunnits, fortsätta med byggandet av övriga erforderliga båtar.

De iakttagelser revisorerna vid sin ovannämnda resa inom nionde
kustbevakningsområdet gjorde beträffande vidtagna anordningar till
bekämpande av spritsmugglingen vilja revisorerna sammanfatta sålunda.

Den främsta förutsättningen för en verksam strid mot spritsmuggligen
synes revisorerna vara, att tullverket för ändamålet har till sitt
förfogande snabbgående båtar i tillräckligt antal, valka båtar därjämte
böra besitta erforderlig sjövärdighet och bereda nöjaktig bekvämlighet
för personalen vid en längre tids vistelse ombord. För smuggelfartygens
upptäckande är det givetvis av stor vikt, att spaningsarbetet
kan bedrivas med största möjliga effektivitet. Detta arbete kan emellertid
särskilt i vissa skärgårdsdistrikt, varest smuggling lärer i hög
grad florera, icke bedrivas på ett tillfredsställande sätt endast från
sjön. Såsom en synnerligen god hjälp synes härvid spaning från luften
kunna komma till användning. Det vore därför önskvärt, att till kustbevakningens
förfogande till en början försöksvis ställdes ett eller
annat av7 flottans flygplan för att på lämpliga platser under samverkan
med bevakningsbåtarna utföra spaningsarbete. Det synes vidare icke
uteslutet, att kampen mot smuggeltrafiken skulle bliva vida mer framgångsrik,
 därest flottan tillhörande fartyg kunde stationeras i närheten
av de platser, vilka utgöra centraler för spritsmugglingen, för utförande
av bevaknings- och rapporttjänst. En sådan anordning torde särskilt

49 —

komma att visa sig lämplig för att hejda den omfattande smuggling av
sprit, som för närvarande lärer pågå vid utanför olika delar av kusten
stationerade s. k. spritskutor, från vilka spriten avhämtas i snabbgående
mindre båtar av uppköparna. Gentemot de utländska fartyg, vilka
försälja sprit till smugglarna och som i regel hava sina platser utanför
territorialgränsen, stå emellertid myndigheterna maktlösa, såvida ej
genom internationella överenskommelser någon utväg kunde erbjudas
till hävande av de hinder, som i dylika fall möta mot ett ingripande från
myndigheternas sida.

§ 2.

Revisorerna hava besökt tullkammaren i Luleå.

De nuvarande tullokalerna äro belägna vid norra hamnen. Förhandlingar
hava ända sedan år 1907 vid upprepade tillfällen förts mellan
de lokala tullmyndigheterna och Luleå stad om upplåtande av rymligare
och bättre belägna lokaler för tullen. Nämnda år gjordes av tullkammaren
framställning härom, men den utredning, som på grnud härav
igångsattes, har icke lett till något resultat. För närvarande föreligger
hos stadsfullmäktige oavgjord en den 20 juli 1923 dagtecknad
framställning från tullkammaren i enahanda syfte, vilken framställning
emellertid, enligt vad vid revisorernas besök upplystes, då ännu
icke föranlett någon åtgärd från stadens sida. Tullkammaren anhåller
i sistnämnda framställning, att snarast möjligt få lokalfrågan tillfredsställande
ordnad samt föreslår plats för nytt tullhus.

Tullokalerna i Luleå hava jämväl varit föremål för undersökning av
tullverkets tjänstgöringskommission, som i del II, Tullkammare, av sitt
den 30 juni 1924 avgivna betänkande gör följande uttalande i ämnet:
’ ’De nuvarande tullokalerna måste betecknas som synnerligen otillfredsställande
framför allt därför att de i huvudsak äro belägna vid norra
hamnen, under det att huvudtrafiken, såsom nämnts, är förlagd till den
södra och Svartön. Vid södra hamnen finnes för närvarande endast
ett mindre vaktrum i ett skjul på piren, varjämte överuppsyningsmannen
disponerar en liten stuga i närheten för vakthållning under natten.
Emellertid lär på senaste tiden tanken på anordnande av ett nytt och
tidsenligt tullhus vid Södra hamnen på allvar hava upptagits av stadens
myndigheter och ritningar till ett sådant hus hava uppgjorts. Med
hänsyn till ovan berörda förhållanden och stadens växande trafik synes
också förverkligandet av denna tanke böra från tullverkets sida påyrkas.
 ’ ’

Rev.-berättelse ang. statsverket första halvåret 1923. I.

Tullkammaren
i Luleå.

4

— 50 —

Revisorernas

uttalande.

Flyttningen
av tullkammaren
i Riksgränsen
till
Kiruna.

Tullokalernas belägenhet vid norra hamnen, där enligt vad som vid
revisorernas besök uppgavs, numera ingen eller synnerligen ringa
tullen berörande sjötrafik förekommer, under det däremot så gott som
all dylik trafik koncentrerats till södra hamnen och Svartön, synes revisorerna
medföra avsevärda olägenheter. Det långa avståndet mellan
södra hanmen och tullhuset medför, att betydligt större bevakningspersonal
erfordras än som skulle vara fallet om tullokalerna vore belägna
vid nyssnämnda hamn. Härtill kommer, att för ägarna till de varor,
som skola tullbehandlas, avsevärda kostnader orsakas genom de långa
varutransporterna från södra hamnen till tullokalerna. Genom den
starka trafikökning, som under de senaste åren ägt rum, hava givetvis
svårigheterna vid tullbehandlingen tilltagit.

Det synes revisorerna, att anspråk på att ändamålsenligt belägna tulllolcaler
snarast beredas tullverket i Luleå, med så mycket större fog
kan ställas på staden, som staden genom tullen tillföres avsevärda inkomster
i form av tolagsersättning. Stadens inkomst härav har sålunda
enligt uppgift från tullverket uppgått till under år 1922 16.478
kronor 53 öre och under år 1923 27.030 kronor 95 öre.

§ 3.

Revisorerna hava besökt tullkammaren i Kiruna.

Med anledning av beslut av 1922 års riksdag förflyttades ifrågavarande
tullkammare under år 1923 från Riksgränsen till Kiruna. Riksdagen
hade funnit sig böra lämna sitt medgivande till ifrågavarande
förflyttning, enär densamma enligt anställda undersökningar visat sig
komma att medföra ganska avsevärd årlig besparing för statsverket
och därtill syntes kunna verkställas utan äventyrande av något allmänt
intresse. Ifrågavarande undersökningar, som verkställts av en delegation,
 bestående av två representanter för tullverket och två representanter
för statens järnvägar, hade givit vid handen, att förflyttning
av tullstationen till Kiruna, varigenom Riksgränsens station skulle
kunna indragas, skulle medföra en driftkostnadsminskning för statens
järnvägar av 48.250 kronor. För tullverket skulle förflyttningarna däremot
medföra en årlig kostnadsökning av 8.300 kronor, beroende på den
ökning av omkostnaderna för tullpersonalen, som den ifrågasatta tullbehandlingen
å tågen Kiruna—Abisko skulle medföra.

Revisorerna, som velat inhämta, huru nämnda beräkning rörande
kostnadsminskningen för statens järnvägar utfallit, hava med anledning
härav införskaffat en promemoria i ämnet från statens järnvägar.
Enligt nämnda promemoria, som är grundad på en jämförelse mellan
första halvåret 1923 och första halvåret 1924, beräknas den totala kost -

51 —

nadsminskningen för Sveriges statsbanor uppgå till 75.300 kronor per
år, i vilken summa dyrtidstillägg beräknas ingå med 14.500 kronor,
vadan minskningen, frånsett dyrtidstillägg, .skulle utgöra 60.800 kronor.

För tullverket har den verkliga kostnadsökningen enligt uppgift från
generaltullstyrelsen uppgått till 10.300 kronor per år.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 4.

Bevisorerna hava besökt tullverkets lokaler i Haparanda. Tullverkets

Tullkammaren, bestående av tre rum och tambur ävensom ett vakt- Haparanda,
rum äro inrymda i tullverkets egna fastigheter i Haparanda stad.

Lokal för förtullningen vid järnvägsstationen, innefattande magasin
med ett rum för föreståndaren, är inrymd i statens järnvägars hus.

Haparanda stad bestrider kostnaderna för nämnda lokaler genom
att erlägga hyra för lokalerna i tullverkets fastighet med 300 kronor till
tullverket samt för lokalen vid järnvägsstationen med 1.200 kronor till
statens järnvägar.

Besöket gav i övrigt icke anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 5.

Bevisorerna hava vid granskningen av räkenskaperna inom olika Statsverkets
områden av statsförvaltningen funnit, att statsverkets utgifter för resJ! citrat
rese- och traktamentsersättningar äro högst betydande. Särskilt under tamentsersommarmånaderna
förekomma talrika inspektionsresor, berörande sattningar''
olika delar av landet, företrädesvis dock Norrland. Handlingarna utvisa
att dessa resor i stor utsträckning företagits landsvägsledes och
med användande av automobil. Ersättningen härför har, jämlikt bestämmelserna
i resereglementet, för klasserna 1—4 beräknats såsom för
skjuts efter två hästar eller i allmänhet 10 kronor per mil. Automobilskjuts
kan numera överallt i landet erhållas till avsevärt lägre pris.

För de av riksdagens revisorer under sommaren 1924 företagna resorna
träffades avtal om automobilskjuts för 6 kronor per mil och automobil
i Norrbottens län, 5 kronor 50 öre''i Västerbottens län och 5 kronor i
Gotlands län för 3 å 5 personer å varje automobil, därvid i de båda
nordligaste länen icke utgick någon som helst ersättning för tomkörning,
 ehuru denna omfattade cirka 30 mil i vardera länet. Enligt vad
revisorerna erfarit, företaga tjänstemän i vissa fall sina förrättningsresor
med postverkets automobillinjer, där avgiften utgör omkring 1
krona per mil, medan tjänstemannen i de fall, då ersättning utgår enligt
någon av förenämnda klasser, av statsverket äger uppbära 10 kronor

— 52 —

per mil för sådan resa. Vid färd å andra omnibuslinjer är avgiften ej
sällan lägre än 1 krona per mil.

Då rese- och traktamentsersättningen är avsedd att täcka vederbörandes
faktiska utgifter i och för tjänsteresan och ej att bereda denne
en inkomst, och då det synes vara av nöden att nedbringa statsverkets
utgifter på ifrågavarande område, vilja revisorerna framhålla angelägenheten
av att den revision av resereglementet, som länge förberetts,
snarast möjligt genomföres. En sådan revision är desto mera påkallad,
som revisorerna trott sig finna att inspektions- och andra tjänsteresor
landsvägsledes äro i starkt tilltagande.

— 53 —

ÅTTONDE HUVUDTITELN.

Ecklesiastikdepartementet»

§ 1.

Revisorerna hava besett Visborgs slottsruin ävensom S:t Görans, Visby ruiner.
S :t Nicolaus och Helgeandskyrkans ruiner i Visby samt delar av Visby
stadsmur.

Till Visby ruiners vård och underhåll har sedan åtskilliga år anvisats
medel under åttonde huvudtiteln. Innevarande års riksdag har dels
uppfört ett ordinarie reservationsanslag till vård och underhåll av
Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken med ett belopp av

5.000 kronor, dels ock till omedelbara iståndsättningsåtgärder av vissa
byggnadsminnesmärken för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra
reservationsanslag av 8.000 kronor. Av sistnämnda anslag hava medel
beräknats jämväl för restaurering av Visby stadsmur och Visborgs
slottsruin.

De ruiner, revisorerna, enligt vad ovan nämnts, hade tillfälle att taga Reviaorernäa
i betraktande, befunnos delvis vara i sådant skick, att de hotades av u a an e''
förstörelse, därest icke snara konserveringsåtgärder vidtoges.

Besöket har i övrigt icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.

• § 2.

I kungörelse den 23 oktober 1915 (nr 400) har Kungl. Maj:t för- ^Allmänna
ordnat, bland annat, att i de fall, där ej andra stadganden meddelats,
allmänna verks och inrättningars kontanta, för omedelbart förestående
utgifter icke behövliga behållningar skola, där det utan väsentlig olägenhet
kan äga rum, insättas å giroräkning i bankinrättning, samt att
dylik räkning skall öppnas i riksbankens huvudkontor eller något av
dess avdelningskontor, där sådant i orten finnes, men eljest i annan
därstädes befintlig bankinrättning med av Kungl. Maj :t godkänd bolagsordning.

Vid av revisorerna företagen granskning av de allmänna läroverkens
räkenskaper för tiden 1 januari—30 juni 1923 hava emellertid reviso -

Folkskole 8eminariet Umeå.

— 54 —

Terna funnit, att sistnämnda dag i kassorna vid nedannämnda läroverk
innestått följande kontanta behållningar, nämligen:

Malmö realskola .................. kr. 31.862: 32

Göteborgs västra realskola.......... „ 22.700: 48

Med hänsyn till storleken av förenämnda läroverks medelsomslutningar,
 nämligen för

Malmö realskola............... c :a kr. 115.000: —

Göteborgs västra realskola ..... „ „ 110.000: —

kan det näppeligen hava varit behövligt att för bestridande av omedelbart
förestående utgifter hålla så stora kontanta behållningar i respektive
kassor, utan torde dessa behållningar hava kunnat utan olägenhet
till betydande del insättas å giroräkning i bank.

Vederbörande redogörare synas alltså i förevarande fall hava underlåtit
att ställa sig till efterrättelse de i ovan omförmälda kungörelse
givna föreskrifter. I anledning härav vilja revisorerna framhålla vikten
av att ifrågavarande författning noggrannt efterleves, så att icke
större kontanta behållningar inneligga i vederbörande statsinstitutioners
kassor än som är av behovet oundgängligen påkallat.

§ 3.

Revisorerna hava besökt det under byggnad varande folkskolesemi1
nariet i Umeå.

Beträffande riksdagens beslut om anslag till ifrågavarande nybyggnad
och de övriga åtgärder, som i anslutning härtill av vederbörande
vidtagits, få revisorerna hänvisa till den redogörelse i ämnet, som återfinnes
i riksdagens år 1921 församlade revisorers berättelse del I sid.
30—33.

Revisorerna vilja här endast erinra om att till uppförande av byggnader
för seminariet av 1920,1921 och 1923 års riksdagar anvisats sammanlagt
2.084.000 kronor. I en den 11 december 1923 dagtecknad uppgift,
 vilken legat till grund för vederbörande departementschefs beräkningar
i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, hade
byggnadsstyrelsen beräknat byggnadskostnaderna för seminariet till i
runt tal 1.800.000 kronor. Å de anvisade medlen kunde alltså beräknas
uppkomma en besparing, som preliminärt beräknades till 284.000 kronor.
 Enligt en av revisorerna införskaffad uppgift från byggnadsstyrelsen
hade intill den 19 juni 1924 såsom kostnader för seminariet beslutats
utgifter för 1.504.380 kronor 36 öre och verkställts utbetalningar
till ett belopp av 1.097.028 kronor 37 öre.

Förutom till själva bygget hava medel av riksdagen anvisats till inredning
och möblering av seminariet m. m. Härför beviljades av 1923

— 55 —

års riksdag ett belopp av 40.000 kronor, varav på extra stat för budgetåret
1923—1924 anvisades 15.000 kronor. I sina riksdagspetita, avseende
1924 års riksdag, beräknade skolöverstyrelsen efter samråd med
byggnadsstyrelsen, hela kostnaden för inredning och möblering av byggnaderna
ävensom för anläggning av trädgård, planering in. in. till
190.300 kronor. Då 15.000 kronor redan anvisats för ändamålet, skulle
ytterligare erfordras i runt tal 175.000 kronor. Efter framställning av
Kungl. Maj :t medgav 1924 års riksdag, att av besparingarna å byggnadsanslaget
ett belopp av högst 175.000 kronor finge användas för seininariebyggnadens
inredning och möblering m. m. Härav har enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 2 maj 1924 101.500 kronor ställts till byggnadsstyrelsens
förfogande för utförande av de arbeten, som mera direkt
sammanhängde med byggnadsarbetena, nändigen fast inredning,
vissa närmare angivna arbeten för inventarier samt idrottsplanens
slutliga färdigställande samt 73.500 kronor ställts till förfogande av
rektor för utförande av övriga inredningsarbeten, d. v. s. anskaffande
av övriga inventarier samt för anläggning av trädgård.

Det ritningsförslag som av 1920 års riksdag lagts till grund för beviljande
av anslag till ifrågavarande byggnadsföretag har icke blivit
tillämpat vid arbetets utförande. Byggnadsstyrelsen lät nämligen utarbeta
nya ritningar för seminariet, vilka fastställdes av Kungl. Maj :t
och i huvudsak blivit följda vid seminariebyggnadernas uppförande.
Enligt vad från byggnadsstyrelsen uppgivits hava i sistnämnda förslag
åtskilliga begränsningar gjorts av de utrymmen, varpå från skolöverstyrelsens
sida yrkats.

Trots de förenklingar, som sålunda vidtagits, gav besöket revisorerna
intryck av att ändamålsenliga och fullt tillfredsställande lokaler kunnat
beredas seminariet med tillämpning av enklare byggnadssätt och med
iakttagande av större sparsamhet.

§ 4.

Revisorerna hava besökt folkskoleseminariet i Luleå.

För erforderliga nybyggnads- och omändringsarbeten för seminariets
utvidgning till dubbelseminarium beviljades av 1916, 1918 och
1919 års riksdagar ett belopp av sammanlagt 727.500 kronor. Vidare
har riksdagen till provisoriskt ordnande av tomtområdet vid seminariet
anvisat på tilläggsstat för år 1920 ett belopp av 12.000 kronor.

Genom beslut den 24 oktober 1919 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att efter samråd med seminariets rektor gå i författning
om utförande av vissa ändrings- och inredningsarbeten inom semina -

Ilevisorernas

uttalande.

Folkskoleseminariet
i
Luleå.

— 56 —

riets vindsvåning, i den mån detta kunde ske inom ramen av de utav
riksdagen beviljade anslag till nybyggnads- och omändringsarbeten vid
seminariet. Ifrågavarande arbeten, som avsågo inredande av lokaler
för skolkök och lärosal för kvinnlig slöjd m. m. kommo emellertid icke
omedelbart till utförande. Sedan med anledning härav ny framställning
i ämnet gjorts av skolöverstyrelsen, anbefallde Kungl. Maj :t byggnadsstyrelsen
att efter samråd med seminariets rektor och med anlitande
av den förefintliga reservationen å ovannämnda till seminariet
anvisade anslag, vilken av byggnadsstyrelsen den 8 november 1923 beräknats
till 17.798 kronor 93 öre, omedelbart gå i författning om inredning
av lokaler för skolkök i seminariets vindsvåning.

Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen har av styrelsen intill den 19
juni 1924 såsom kostnader för seminariebygget beslutats utgifter för
733.932 kronor 14 öre och verkställts utbetalningar till ett belopp av
721.672 kronor 14 öre.

Sistnämnda inredningsarbeten pågingo vid revisorernas besök.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 5.

skolese 8-mä" Revisorerna hava besökt statens småskoleseminarium i Haparanda.
rLmTllapa- Seminariet är avsett att vara utbildningsanstalt för lärarinnor till småranda.
 skolor och mindre folkskolor inom finnbygden.

Frågan om anskaffande av utvidgade och förbättrade lokaler för
ifrågavarande seminarium har sedan flera år tillbaka varit föremål
för prövning och skolöverstyrelsen har vid upprepade tillfällen hos
Kungl. Maj :t framhållit de nuvarande lokalernas bristfälliga beskaffenhet.
 De inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för
utredning rörande folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av Norrbottens
län uttalade i sitt den 25 november 1921 avgivna betänkande,
att seminariet borde väsentligt utvidgas, så att större antal elever än
för det dåvarande kunde emottagas, samt hemställde, att frågan om
uppförande av nybyggnader för seminariet snarast möjligt måtte föreläggas
riksdagen. Frågan berördes jämväl av departementschefen i
proposition nr 170 till innevarande års riksdag, men befanns av departementschefen
icke vara i det skede, att någon framställning till riksdagen
kunde eller borde göras. För närvarande föreligger hos Kungl.
Maj :t eu framställning från skolöverstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte
uppdraga åt byggnadsstyrelsen att i samråd med skolöverstyrelsen
låta utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med erforderliga ritningar
och kostnadsförslag till nybyggnad för seminariet.

— 57 —

För seminariet är upplåten eu tvåvåningsbyggnad av trä, vilken tidigare
använts för militärt ändamål.

Lokalerna äro icke tillräckliga för seminariets behov utan en del av
undervisningen bar måst förläggas till förhyrda lokaler. I samskolans
hus förhyres sålunda ett klassrum, teckningssal och gymnastiksal för
eu årshyra av sammanlagt 900 kronor, varjämte seminariet för en avgift
av 50 kronor per år äger rätt att begagna högtidssal och sal för
körsång i samskolehuset. Slöjdlokal upplåtes av slöjdläraren för eu
årshyra av 300 kronor. Vid seminariet voro vid början av läsåret 1923
—1924 inskrivna 68 elever. Tomtutrymmet syntes ej medgiva en tillbyggnad
till den nuvarande seminariebyggnaden.

Besöket föranleder i övrigt intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 6.

Revisorerna hava besökt statens småskoleseminarium i Lycksele.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag beslöt 1920 års riksdag att, med
antagande av Västerbottens läns landstings och Lycksele kommunalfullmäktiges
erbjudanden av tomt för och kontant uppförande av seminariebyggnad
i Lycksele därstädes upprätta ett treklassigt småskoleseminarium.
 Sedermera anvisade 1922 års riksdag till uppförande av
byggnader för seminariet på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
ett reservationsanslag av 245.000 kronor.

Sedan byggnadsstyrelsen härefter anbefallts att i samråd med skolöverstyrelsen
skyndsammast möjligt uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma
med fullständiga huvudritningar jämte beskrivning och kostnadsberäkning
för uppförande å ovanberörda tomt av erforderliga
byggnader för seminariet, avgav byggnadsstyrelsen den 18 augusti 1922
utlåtande i ämnet samt överlämnade förslag till uppförande av ifrågavarande
byggnader, enligt vilket beräknades en totalkostnad för bygget
av 640.000 kronor. Då för förra halvåret 1923 anvisats 245.000 kronor,
 skulle alltså enligt styrelsens beräkning ytterligare erfordras

395.000 kronor, vilka medel skulle bliva behövliga för arbetenas bedrivande
under budgetåret 1923—1924. Enär Västerbottens läns landsting
och Lycksele kommun utfäst sig att bidraga till byggnadskostnaderna
med sammanlagt 40.000 kronor, skulle emellertid av statsmedel
erfordras ytterligare endast 355.000 kronor. Genom beslut den 27
oktober 1922 fastställde Kungl. Maj :t ritningar till seminariebyggnaden
jämte tillhörande beskrivning, varjämte Kungl. Maj :t uppdrog åt
byggnadsstyrelsen att omedelbart gå i författning om utförande av
nyssberörda byggnadsarbeten i enlighet med samma ritningar jämte
beskrivning, med rätt för byggnadsstyrelsen att vid arbetets utförande

Statens småskoleseminarium
i Lycksele.

— 58 —

Revisorernas

uttalande.

vidtaga sådana smärre avvikelser från de fastställda ritningarna jämte
beskrivning, som kunde befinnas erforderliga och lämpliga och som
icke föranledde ökning av totalkostnaderna för byggnadsanslaget.
Tillika ställde Kungl. Maj :t för ändamålet till byggnadsstyrelsens förfogande
från och med den 1 januari 1923 förstnämnda av riksdagen anvisade
anslag å 245.000 kronor.

I enlighet med byggnadsstyrelsens senaste beräkning hemställde
Kungl. Maj :t hos 1923 års riksdag om ett anslag av 355.000 kronor till
byggnadernas fullbordan. Framställningen bifölls av riksdagen och
medlen hava av Kungl. Maj :t ställts till förfogande för sitt ändamål.
Vidare anvisade samma riksdag i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
ett belopp av 40.000 kronor till seminariets inredning och möblering.

Enligt vad av en från byggnadsstyrelsen införskaffad promemoria
framgår hade vid bygget intill den 19 juni 1924 utgifter beslutats för
579.979 kronor 93 öre och utbetalningar verkställts för 346.703 kronor
22 öre.

Seminariet var vid revisorernas besök under uppförande och en del
inrednings- och ledningsarbeten pågingo. Revisorerna besågo även de
å tomten belägna, för rektor och lärare avsedda bostäder, i vilka inredningsarbetena
voro i det närmaste slutförda.

Seminariets rektor har beträffande seminarietomten gjort följande
erinringar. Till följd av att älven närmast seminarietomten var långgrund
hade kloakledningar måst dragas 40 meter ut under älvens
botten, vilket torde hava orsakat en merkostnad av 23.000 kronor. Seminariebyggnaden
hade erhållit en mindre lämplig placering intill
landsvägen, där livlig biltrafik pågick. Till denna placering hade tomtens
beskaffenhet möjligen varit anledning. Trädgården hade ett
otjänligt läge norr om seminariets byggnadskomplex. I anslutning
härtill har rektor meddelat, att han först i januari 1923 haft tillfälle
att yttra sig över ritningar och arbetsbeskrivning vid en konferens
med arkitekten, som ägde rum innan ritningarna överlämnades till
byggnadsstyrelsen och entreprenad utlystes, samt att han först den 19
mars 1923 efter särskild skriftlig begäran fått mottaga byggnadsbeskrivning
och ritningar.

Då rektors erinringar särskilt i fråga om seminarietomtens beskaffenhet
samt byggnadernas förläggning och trädgårdens otjänliga belägenhet
synas revisorerna hava fog för sig, vilja revisorerna framhålla,
 att det hade varit lämpligt att rektor i förevarande fall lämnats
tillfälle att yttra sig i byggnadsfrågan i så god tid att hans erinringar
kunnat komma under omprövning.

Bostäderna syntes i vissa avseenden mindre väl planlagda.

— 59 —

§ 7.

Kevisorerna hava besökt det under uppförande varande skolhemmet
i Arjeplog.

Jämlikt kungörelsen den 27 februari 1920, nr 145, angående statsbidrag
till vissa skoldistrikt inom Västerbottens och Norrbottens län
för skolhemsbyggnader och deras inredning tilldelade Kungl. Maj :t
genom beslut den 25 augusti 1923 Arjeplogs skoldistrikt 65.000 kronor
såsom statsbidrag till uppförande och inredning av en skolk emsbyggnad
i huvudsaklig enlighet med vid nämnda skoldistrikts i ämnet gjorda
ansökning fogade ritning och arbetsbeskrivning. Tillika föreskrev
Kungl. Maj :t, dels att det beviljade statsbidraget skulle utgå från reservationsanslaget
till skolhemsbyggnader och deras inredning, dels ock
att byggnadsarbetet skulle stå under ledning av person, som godkändes
av länsstyrelsen i Luleå.

Kevisorerna, som hava tagit del av handlingarna till Kungl. Maj :ts
beslut i ärendet ävensom omförmälda ritning och arbetsbeskrivning,
vilja i anledning härav erinra om följande.

Byggnadskostnaden för skolhemmet, som är avsett för 40 barn, beräknades
av byggnadskommitterade i Arjeplog i augusti 1921 till i runt
tal 100.000 kronor och av byggnadsstyrelsens sakkunniga biträde arkitekten
J. Åkerlund i februari 1922 till 80.000 kronor. Härtill skulle
vidare komma kostnaderna för inventarier, vilka av de kommitterade
i januari 1921 beräknats belöpa sig till 25.570 kronor.

Enligt vad revisorerna inhämtat beräknas själva byggnadskostnaden
numera belöpa sig till 75.000 kronor.

Byggnaden befanns vid revisorernas besök under tak och uthusbyggnad
var under uppförande.

I övrigt har besöket icke givit anledning till särskilt uttalande från
revisorernas sida.

Kkolhems bvggnaden Arjeplog.

NIONDE HUVUDTITELN.

JordbruKsdepartementet

§ 1.

Statens
mejeriskola
vid Flarken.

Revisorerna hava besökt statens mejeriskola för kvinnor vid Flarken
i Västerbottens län.

Ifrågavarande statsunderstödda skola, som är förlagd till mejeriet
i Flarken, har till ändamål att genom teoretisk undervisning och praktisk
övning i mejeriyrket utbilda skickliga och dugliga mejerskor på
sätt närmare inhämtas i kungl. reglementet för dylika skolor (Sv. förf.
sand. 1921 [nr 509]). Kursen är ettårig. Statsbidrag utgår med ett
belopp av högst 4.100 kronor för år. Antalet elever i den pågående
kursen voro sju.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande.

§ 2.

Kemisk-växt- Revisorerna hava besökt kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbanstalten
bottens län, vilken är inrymd i förhyrda lokaler i Luleå,
bottenlån Såsom bidrag till underhåll under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av
anstalten har 1924 års riksdag — under villkor att från länets landsting
och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll
under samma tid med sammanlagt minst 12.000 kronor — anvisat
ett anslag av 20.000 kronor.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 3.

Förrättnings- Statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget må av Kungl.
bidrag från Majbeviljas till företag inom Norrland och Dalarna, som avser uppnorriändska
odling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostlänaanslagetS
Vighet eller utdikning av redan odlad jord. För varje företag måste
plan till arbetets utförande jämte kostnadsberäkning vara uppgjord, och
enligt hittills av lantbruksstyrelsen tillämpad praxis utgör en förutsättning
för styrelsens tillstyrkande av anslag, att ifrågavarande plan
upprättats av lantbruksingenjör.

Gl —

Statsbidrag må av Kungl. Maj :t bestämmas till högst hälften av den
sålunda uppskattade kostnaden, förrättningskostnader m. m. häri inberäknade.

Kontrakt rörande företaget -— vilket kontrakt avslutas med lantbruksstyrelsen
— skall innefatta förbindelse att i noggrann överensstämmelse
med den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att
därvid vara underkastad vederbörandes kontroll påbörja och fullborda
arbetet inom viss bestämd tid. Beviljat statsbidrag kan i allmänhet
icke utbekommas förrän arbetsföretaget blivit börjat, varefter anslagna
medel få successivt och i mån av arbetets fortgång från statskontoret
lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller särskilt
blivit bestämda av lantbruksstyrelsen; börande, såvida icke Kungl.
Maj :t med avseende å särskilda förhållanden prövar skäligt annorlunda
förordna, någon del av statsbidraget i statskontoret innestå, intill dess
arbetet är vederbörligen avsynat och godkänt.

Under revisorernas resa genom Norrland fästes vid olika tillfällen
revisorernas uppmärksamhet på den omgång varmed utbekommandet
av bidrag från ifrågavarande anslag är förknippat, och de stora kostnader
för de sökande, som härav föranledas. Sålunda hade planerna
för ett dikningsföretag å vissa kolonat å Metsekens kolonisationsområde
dragit en arvodeskostnad av omkring 800 kronor, vilket belopp
de sökande kolonisterna icke förmått att gälda. För ansökan om statsbidrag
till ett liknande mindre avdikningsföretag å Rönnlidens kolonisationsområde
hade krävts tillkallande av lantbruksingenjör för upprättande
av förrättningshandlingar, vilka handlingar ensamt i lösen
krävt ett utlägg av vederbörande sökande på över 130 kronor.

Enligt vad de införskaffade handlingarna rörande den år 1920 verkställda
planläggningen utvisar, avsåg ifrågavarande ansökan utförandet
av s. k. laggdikning å två kolonat och ett närbeläget skogstorp.
Själva huvuddiket och de större s. k. avledningsdikena voro redan tidigare
utförda genom kolonisationsnänmdens försorg. Hela den till torrläggning
avsedda arealen uppgick till cirka 15 hektar och de utstakade
dikena skulle enligt planerna erhålla ett djup av i allmänhet 0,70—0,80
meter. Sammanlagda kostnaderna för hela dikningsarbetet har av förrättningsmannen
beräknats till 1.730 kronor, förrättningskostnaderna
oberäknade.

Förrättningshandlingarna omfatta ett betänkande, vari — i enlighet
med av lantbruksstyrelsens i ämnet utfärdade instruktion — under olika
avdelningar redogöres för avdikningsområdets naturliga beskaffenhet,
företagets ändamål, hydrografiska förhållanden, laga hinder, liknande
företag i orten, fixpunkter, broar, nytta m. m. Betänkandet åtföljes av
ägobeskrivning, arbetsplan med utförliga grävningstabeller, kostnads -

— 62 —

förslag samt en mellan de tre delägarna träffad förening, vari angives
att den allmänna grunden för utdikningens genomförande och framtida
underhåll bliver den ’ ’att var och en arbetar på sina ägor och att
i rågångar grannar deltaga med hälften vardera”. Till handlingarna
höra — förutom översiktskarta och plankarta — profilritningar, vilka
i detalj redovisa för utförda längdmätningars, jordborrningars och avvägningars
resultat ävensom upptaga ett antal tvärprofiler.

Lantbruksstvrelsen avstyrkte emellertid i utlåtande den 8 januari
1923 att anslag beviljades; företaget hade nämligen — liksom tre andra
i utlåtandet avsedda företag — grundats allenast på frivillig överenskommelse
mellan delägarna, vilken överenskommelse icke medförde
några förpliktelser för nya ägare av respektiva fastigheter. För att
tillräckliga garantier för företagets framtida underhåll skulle vinnas
krävdes enligt styrelsens förmenande laga syn enligt vattenlagen.

Under erinran hurusom styrelsen under de gångna krisåren och då
rådande goda statsfinansiella situation eftergivit denna fordran på laga
syn fortsatte styrelsen:

”Då emellertid statsinkomsterna numera minskats i sådan omfattning,
 att staten kommit i verkliga ekonomiska svårigheter, har låntbruksstyrelsen
ansett sig böra taga under förnyat övervägande, huruvida
statens understödjande verksamhet alltjämt bör omfatta företag,
beträffande vilka garantier saknas för det framtida underhållet och
där det sålunda i många fall är anledning att befara att det med statsunderstödet
avsedda ändamålet icke vinnes. Enär vidare frågan om
utökning och förbättring av landets åkerareal numera ej torde vara
fullt så aktuell som under närmast föregående år, har lantbruksstyrelsen
för sin del funnit, att statsunderstöd hädanefter icke böra lämnas
till andra företag än dem, vilka grundats på laga syneförrättning. Härigenom
skulle, bland annat, vinnas den fördelen, att delägare i ett företag,
 som hyste intresse för företagets bestånd, tillförsäkrades möjlighet
att framtvinga erforderliga underhållsarbeten, oavsett vem som för
tillfället vore ägare av därav berörda fastigheter.

Framhållas må vidare, att ifråga om företag, som förberetts genom
laga syneförrättning, offentlig myndighet enligt 13 kapitlet 17 § vattenlagen
tillerkänts befogenhet att vid försummelse i underhåll av sådant
torrläggningsföretag, vartill lån eller bidrag lämnats av allmänna
medel, ombesörja bristens botande på den försumliges bekostnad”.

Oaktat alltså lantbruksstyrelsen avstyrkt anslags beviljande anvisade
Kungl. Maj :t den 22 februari 1924 bidrag från norrländska avdikningsanslaget
till ifrågavarande företag på Rönnlidens kolonisationsområde
med 930 kronor, utgörande 50 % av beräknad arbetskostnad, 1.730
kronor, och den å företagarna belöpande kostnaden för den första plan -

— 63 —

läggningsförrättningen, 132 kronor 89 öre. Kungl. Maj:t förklarade
sig samtidigt framdeles vilja taga under omprövning lantbruksstyrelsens
förslag rörande ändring i nu gällande villkor för åtnjutande av bidrag
från ifrågavarande anslag.

Vid bedömandet av ifrågavarande förrättningskostnader bör jämväl
lagas i betraktande att lantbruksingenjörerna och deras biträden utöver
gottgörelse enligt gällande taxa åtnjuta av statsmedel lön jämte
dyrtidstillägg och tillskott till dyrtidstillägg, det sistnämnda motiverat
av att lantbruksingenjörstaxan icke i tillräcklig grad ansetts vara anpassad
efter dyrtidens krav.

Under företagna förrättningar åtnjutes rese- och traktamentsersättning,
 vilken beträffande såväl lantbruksingenjörer som extra lantbruksingenjörer
och vissa hiträden utgår enligt tredje klassen i gällande
resereglemente.

Till belysning av storleken av de bidrag, som under senare åt utgått
från norrländska avdikningsanslaget återgives följande

Tabell

utvisande antal och bidragsbelopp för torrläggningsföretag, som under
åren 1916—1922 beviljats bidrag från norrländska avdikningsanslaget,
uppdelade i grupper efter statsbidragets storlek.

0

-1.000

1.001-3.000

3.001—6.000

6.001—10.000

Över 10.000

kronors

kronors

kronors

kronors

kronors

Å r

anslag

anslag

anslag

anslag

nslag

An-

Belopp

An-

Belopp

An-

Belopp

An-

Belopp

An-

Belopp

tal

kronor

tal

kronor

tal

kronor

tal

kronor

tal

kronor

1916—1922....

765

461.780

876

1.567.870

341

1.429.920

145

1.134.715

130

2.308.310

%....................

33.9

6.7

38.8

22.7

15.1

20.7

6.4

16.5

5.8

33.4

Med vad revisorerna ovan anfört har avsetts att belysa den vidlyftiga Revisorernas
administrativa apparat, som igångsättes när fråga uppstår om utver- uttalande,
kande av bidrag från norrländska avdikningsanslaget. Även vid de minsta
företag erfordras minst två och i regel ännu flera förrättningar av
lantbruksingenjör eller dennes biträde i och för plans upprättande, besiktningar
för utbekommande av viss del av statsunderstödet samt,
innan sista delen av beviljat statsunderstöd kan utbekommas, slutlig
avsyning av arbetet. Det torde ligga i öppen dag att under sådana förhållanden
kostnaderna för ifrågavarande förrättningar till de ofta
mycket avlägsna platserna för företagen komma att stiga till jämförel -

— 64 —

sevis betydande belopp. Uppmärksammas må att dessa avdikningsföretag
till en stor del äro till omfattningen mindre betydande. Av
ovan intagna tabell framgår sålunda att den beräknade totala kostnaden
för över 33 % av samtliga företag till vilka under åren 1916—1922
beviljats bidrag från norrländska avdikningsanslaget kan antagas icke
hava överstigit 2.000 kronor för varje företag samt för 72 % av företagen
icke omkring 6.000 kronor per företag. Utan överdrift torde kunna
sägas att vid dessa mindre företag statens ifrågavarande administrations-
och kontrollkostnader icke sällan uppgå till en väsentlig del av
statsunderstödet och även i vissa fall närma sig hela detta belopp, något
som enligt revisorernas förmenande måste betecknas såsom orimligt.

Visserligen skall icke förnekas att det tekniska stöd som på detta
sätt lämnas vederbörande odlingsföretagare kan vara till hjälp för dem
i deras arbete. Nödvändig är dock icke denna handledning. Det synes
uppenbart att beträffande dessa minsta företag jordägaren skulle kunna
undvara dylik sakkunnig hjälp, åtminstone av så högt kvalificerad beskaffenhet,
 som för närvarande förekommer.

Även erforderlig kontroll kan ocli måste enligt revisorernas mening
erhållas för en betydligt mindre kostnad. Det i detta avseende erforderliga
förrättningsarbetet torde, om lämpliga administrativa anordningar
i övrigt träffas, kunna verkställas med mindre omgång och betydligt
mindre utlägg, därest för ändamålet anlitades i orten boende
sakkunniga personer, exempelvis jordbrukskonsulenter, vandringsrättare,
 kronojägare och skiftesgodemän. Revisorerna hålla före att
genom dylika förändrade och förenklade former betydande besparingar
i avseende å det rent administrativa kontrollarbetet skulle vinnas och
statens intresse av att de från norrländska avdikningsanslaget lämnade
bidragen komme att tjäna sitt syfte dock skulle kunna tillgodoses i
minst lika hög grad som för närvarande är fallet.

Revisorerna hade funnit det önskligt att fullständigare än här ovan
skett vinna en belysning av förhållandet mellan utbetalade understöd
och kostnaderna för lantbruksingenjörernas härvid utövade kontroll och
övriga arbete. På grund av de tillämpade formerna för dessa utgifters
gäldande har dock detta visat sig omöjligt. En del av dessa kostnader
bestridas såsom ovan nämnts av intressenterna. Själva resekostnaderna
åter gäldas av vederbörande länsstyrelse. Och de dagböcker
och berättelser över företagna förrättningar vilka lantbruksingenjörerna
hava att avgiva till lantbruksstyrelsen, lämna i detta avseende
ingen upplysning. Revisorerna finna det önskvärt att sådana anordningar
träffas att bättre översikt härutinnan kan vinnas.

Det har väckt revisorernas uppmärksamhet att reseersättning till
lantbruksingenjör, extra lantbruksingenjör och vissa biträden utgår

65 —

efter tredje klassen i gällande resereglemente. I jämförelse med den
ersättning som utbetalas till andra statens befattningshavare i ungefär
motsvarande tjänsteställning måste denna beräkningsgrund anses hög,
särskilt om i betraktande tages de föreliggande arbetsuppgifterna, vilka
åtminstone i viss utsträckning synas vara sådana att för deras utförande
alldeles icke tarvas befattningshavare av sådan tjänsteställning.
En ändring härtinnan synes revisorerna önskvärd.

Revisorerna vilja erinra hurusom redan tidigare av 1921 års statsrevisorer
framhållits angelägenheten av att kostnaderna för ifrågavarande
förrättningar nedbringades. Någon åtgärd i sålunda angiven
riktning har emellertid icke ännu vidtagits. Däremot har lantbruksstyrelsen
ansett sig böra förorda eu ytterligare skärpning av de former,
som under senaste tiden tillämpats vid behandling av ansökningar av
ifrågavarande slag. Vad sålunda förekommit synes revisorerna vittna
om bristande hänsyn för vikten av att tillbörlig sparsamhet med statens
medel iakttages.

Revisorerna hava sig bekant att Kungl. Maj :t i sammanhang med
den av lantbruksstyrelsen väckta frågan om laga syns uppställande
såsom villkor för erhållande av understöd från norrländska avdikningsanslaget
den 31 mars 1924 anbefallt lantbruksstyrelsen att i anledning
av vad vattenrättsdomarna i detta ärende anfört ånyo yttra sig i frågan
samt att därvid tillika avgiva förslag rörande de ändringar i övrigt i
nu gällande författningar angående såväl norrländska avdikningsanslaget
som allmänna avdikningsanslaget och odlingslåefonden, vilka
av lantbruksstyrelsen kunde anses påkallade. Även om denna revision
av gällande författningsbestämmelser icke synes hava tillkommit i besparingssyfte
finna revisorerna det dock angeläget att vid densamma
beaktas de synpunkter revisorerna ovan anfört, vilka torde äga sin tilllämpning
jämväl å allmänna avdikningsanslaget och odlingslånefonden.

§ 4.

Medel till försökskolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarne
hava alltsedan 1918 beviljats av riksdagen. För tiden till och med första
halvåret 1923 hava sålunda anvisats anslag till sammanlagt belopp
av 3.740.500 kronor, vilka anslag haft natur av förslagsanslag. Det för
budgetåret 1923—1924 anvisade anslaget, som uppförts såsom reservationsanslag,
 uppgick till 1.110.000 kronor. För budgetåret 1924—1925
har riksdagen för ändamålet anvisat 750.000 kronor.

Rev.-berättelse ang. statsverket första halvåret 1923. I.

Kolonisationen
å de
norrländska
k ro noparkerna.

5

Historik.

Verkställda

utredningar

— 66 —

Kolonisationsverksamheten har stått under ledning av en särskild
organisation, statens kolonisationsnämnd, med chefen för domänstyrelsen
som ordförande och två av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter.1)

Till grund för 1918 års riksdags beslut i frågan låg ett förslag till
försökskolonisation, utarbetat och under år 1917 framlagt av den år
1916 tillsatta norrländska kolonisationskommittén, vilken sedermera
år 1922 avgivit slutligt betänkande i ämnet.

Den allmänna utgångspunkten för kommitténs sålunda tidigare utarbetade,
 liksom ock sedermera år 1922 framlagda definitiva förslag —
vilka båda förslag avsågo kolonat av två typer, en mindre med 5 (i 1922
års betänkande 6) och en större med 15 hektar odlingsbar mark — var
behovet av fasta arbetare å statens skogar, som gjorde det möjligt för
staten att åt kolonisationen ägna ett långt verksammare stöd än tidigare
varit ifrågasatt.

Enligt vad som framhölls i 1917 års förslag vore det i väsentlig grad
för sommararbeten i skogarna, som en fast skolad arbetarstam vore av
nöden. Kommittén funne det tydligt, att en avsevärd del av kolonaten
borde anordnas så, att jordbruket icke bleve kolonistens huvudnäring
utan allenast ett, låt vara mycket viktigt stöd för en ekonomi, som i
främsta rummet skulle baseras på stadigvarande inkomst av skogsarbete.
 Det vore från denna synpunkt som kommittén ansett sig böra
förorda nyssnämnda mindre lägenhetstyp.

Vid sidan av dessa kolonat av mindre typ skulle enligt kommitténs
förslag inrättas ett ej obetydligt antal kolonat med omkring 15 hektar
odlingsmark. Att det ur social synpunkt vore synnerligen önskvärt,
om staten kunde bliva i tillfälle att i avsevärd omfattning upplåta dylika
något större jordbrukslägenheter, läge i öppen dag, men även från
den statsfinansiella utgångspunkt, som här angivits, ansågos de större
kolonaten låta väl försvara sig.

Domänstyrelsen yttrade om den år 1917 framlagda planen i sitt den
18 februari 1918 avgivna utlåtande bl. a. följande:

Mot de av kommittén uttalade allmänna synpunkterna såsom motiv till att
statsmakterna borde vidtaga åtgärder, varigenom å statsskogarna inom de norra
orterna bosättningar i större omfattning kunde komma till stånd, anser sig
styrelsen icke hava något väsentligt att erinra.

!) Nämnden har alltsedan sin tillkomst år 1918 haft följande sammansättning: generaldirektören
K. V. A. Tredenberg, ordförande, överjägmästaren A. H. Holmgren, verkställande
ledamot, och byråchefen i lantmäteristyrelsen K. I. Grubbström.

G7 —

Å ena sidan synes ett allmänt intresse ligga däri, att jord, som för odlingsändamål
är lämplig, i allmänhet användes för odling. Av sådan jord bör nämligen
oftast kunna avvinnas större avkastning genom dess odling än genom dess
disponerande för skogsbruk, allt under förutsättning att härvid för ändamålet
tages i anspråk allenast sådan jord, som verkligen är fullt odlingsvärdig, vilket
dock icke alltid i tillbörlig grad beaktats vid förr skeende kolonisation i Norrland.
 Att härvid i första hand torvmarkerna böra beaktas, synes ock ligga i
öppen dag. Å andra sidan har den fortgående utvecklingen av det norrländska
skogsbruket frambringat ett alltjämt ökat behov av arbetskraft, vilket icke
synes kunna fyllas av nuvarande norrländska befolkningen, vadan lämpliga åtgärder
för tillgodoseendet av detta behov äro synnerligen påkallade.

Det extensiva skogsbruk, som allt intill senare åren allmänt varit rådande i
Norrland, har krävt jämförelsevis ringa mängd arbetskrafter, vilka dessutom
behövt tagas i anspråk i huvudsak allenast under viss kortare tid av året, vintern.
 En fast arbetarstam, förnämligast avsedd för fyllande av sådant skogsbruks
behov, har icke varit erforderlig. Den jordbrukande befolkningen, vilken
under vintermånaderna allenast i mindre grad kunnat ägna sig åt jordens skötsel,
 har i regeln varit fullt tillräcklig att utföra det säsongarbete, som påkallats
av rådande förhållanden. En övergång till ett mera intensivt skogsbruk inom
jämförelsevis stora delar av Norrland har emellertid under senare åren visat sig
allt mera möjlig. Den förnämsta orsaken härtill har legat däri, att prisen å
den allmänna virkesmarknaden alltjämt stigit, i följd varav uppstått ökad möjlighet
att till pris, som fullt ut betäckt kostnaderna för virkets avverkning och
framförande till avsättningsorterna, kunna avyttra även sådana virkessortiment,
vilkas värde förut alls icke uppvägt förenämnda kostnader. Ökade kommunikationer
och direkta åtgärder för transportleders förbättrande hava i dessa avseenden
jämväl spelat en ej ringa roll. I och med att sålunda å viss skog förutsättningar
för skogens intensiva skötsel inträtt, har därmed följt ett avsevärt
ökat behov av arbetskraft såväl för skogsprodukternas tillvaratagande som oek
för arbeten till befordrande av föryngring och återväxt samt till höjning av
markens produktionsförmåga.

Då numera nämnda förutsättningar för bedrivande av ett intensivare skogsbruk
å de norrländska statsskogama — om än ej i deras helhet så dock i jämförelse
mot förr i avsevärt ökad omfattning — inträtt, måste i statsmakternas
intresse ligga att vidtaga sådana åtgärder, varigenom det större behovet av
arbetskraft för samma skogars skötsel må kunna tillgodoses.

Gentemot den av kommittén framhållna synpunkten att innehavarna av de
med nyttjanderätt på vissa villkor upplåtna skogstorpen och odlingslägenheterna
ieke kunnat prestera något mera kvalificerat arbete till statsskogarnas gagn,
framhöll emellertid domänstyrelsen, att erfarenheten av nu nämnda upplåtelseform
icke vore så ofördelaktig att dessa ovillkorligen borde ersättas med något
nytt. Domänstyrelsen avstyrkte också att kolonat av den större typen anlades

— 68 —

i så stor utsträckning som kommittén föreslagit, varvid bl. a. åberopades önskvärdheten
av att även sommartid ha tillgång till skogsarbetare.

I sitt sedermera avgivna slutliga betänkande av den 31 maj 1922 anslöt
sig kolonisationskommittén i fråga om kolonisation å de norrländska
kronoparkerna i allt väsentligt till de under försökskolonisationen
tillämpade anordningarna.

Domänstyrelsen har i sitt utlåtande den 29 december 1922 över kolonisationskommitténs
förslag av år 1922 uttalat bl. a. följande rörande
de allmänna motiven och förutsättningarna för den ifrågasatta kolonisationen
å kronoparkerna i Norrland och Dalarne.

Med hänsyn till de vanskligheter, varmed jordbruksdrift i Norrland vore förenade
på grund av klimat och bristen på kommunikationer m. m. syntes den
föreslagna betydande kolonisationen — särskilt i vad den vore avsedd att förläggas
till kronoparkerna inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker
och de därvid förbundna uppoffringarna av allmänna medel — icke kunna försvaras
ur enbart sociala synpunkter. Däremot funnes enligt styrelsens mening
fullt vägande skäl till att staten lämnade sitt kraftiga stöd för en kolonisation
i sådan omfattning, att därigenom skapades ökad möjlighet att å statsskogarna
införa intensivare skogsbruk, där dylikt på grund av brist på tillgänglig arbetskraft
för närvarande icke kunde tillämpas. Då jordbruk i de avlägset belägna
norrländska skogsbygderna icke annat än i undantagsfall kunde bedrivas på så
sätt, att dess utövare enbart därav kunde erhålla sin och sin familjs skäliga bärgning,
 borde ifrågavarande kolonisation ske huvudsakligen endast i sådan omfattning,
 att kolonisterna under normala förhållanden i rätt avsevärd utsträckning
kunde påräkna arbete på kronoparkerna eller eventuellt i övrigt inom orten.

Sedan därefter Kungl. Maj :t genom beslut den 11 november 1923 uppdragit
åt domänstyrelsen, att, i samråd med verkställande ledamoten
av statens kolonisationsnämnd och statens egnahemsinspektör, verkställa
överarbetning av detta kolonisationskommitténs förslag i enlighet
med vissa av Kungl. Maj :t givna riktlinjer, bar domänstyrelsen
i utlåtande den 28 maj 1924 framlagt det sålunda infordrade förslaget,
vilket i huvudsak innebär följande:

Kolonat, som äro avsedda att upplåtas med äganderätt, saluvärderas genom
domänstyrelsens försorg med iakttagande av därför givna bestämmelser samt utbjudas
till försäljning på i huvudsak enahanda grunder, som tillämpas vid upplåtande
av egnahemsläg enhet er från vissa kronoegendomar.

Sådana lägenheter, beträffande vilka nyttjanderätt bör ifrågakomma, upplåtas
genom domänstyrelsen enligt grunder, som huvudsakligen ansluta sig till
gällande bestämmelser angående upplåtande av odling slag enhet er i Norrland och
Dalarne.

Verkställande ledamoten i statens kolonisationsnämnd, öv er jägmästaren
Holmgren, vilken enligt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den
11 november 1923 deltagit i domänstyrelsens behandling av ärendet,
har emellertid reserverat sig mot domänstyrelsens förslag och uttalat

— 69 —

sig för ett bibehållande av de nuvarande försöksvis tillämpade upplåtelseformerna
i huvudsak på sätt kolonisationskommitten i sitt slutliga
betänkande föreslagit. Liknande synpunkter hava också anförts
av de två tillkallade kolonisterna, som tillika framkommit med vissa
önskemål om förbättringar i kolonisternas ställning, vilka önskemål
innefatta bland annat ökade möjligheter till tidigt äganderättsiörvärv
av kolon åt, utsträckt betesrätt, ökat bidrag till dikning och nyodling
samt befrielse från arrendes erläggande för längre tid än de nuvarande
fem åren.

Kolonaten äro såsom ovan nämnts av två typer, en större med
odlingsmark av omkring 15 hektar och en mindre med odlingsmark av
omkring 5 hektar, samt utläggas gruppvis, så att, där de ej förläggas
invid redan befintliga gårdar, minst tre upplåtas i varandras nära
grannskap. Till varje kolonat lägges ett skogsområde, som för större
kolonat omfattar omkring 15 hektar, men för mindre kolonat ej tilltages
större än att lämplig avrundning av gränserna för kolonatet
vinnes.

I övrigt äro för närvarande följande villkor stadgade vid upplåtelse
av kolonat, nämligen

att till kolonist må antagas allenast den, som gjort sig känd för arbetsamhet
och hederlig vandel samt äger förutsättning för drivande av ett mindre jordbruk;

att kolonat ej må upplåtas till den, som redan äger fastighet av den storlek att
därå kan födas en familj, och att ej heller mera än ett kolonat må upplåtas åt
samma person;

att kolonat skall upplåtas för en tid av femton år, med rätt för kolonist, att,
när minst tio år förflutit och kolonisten uppfyllt sina kontraktsenliga åligganden,
 få mot viss köpeskilling kolonatet å sig överlåtet med äganderätt;

att å kolonat, som av staten förses med åbyggnader, kolonisten skall hava
att utan onödigt dröjsmål och sist inom tio år fullborda åbyggnaderna i enlighet
med ritning och beskrivning, som vid upplåtelsen fastställas, dock att avvikelse
härifrån sedermera må på kolonistens framställning medgivas;

att å kolonat, som ej av staten förses med åbyggnader, kolonisten skall inom
tre år utföra byggnadsarbeten, motsvarande dem, som staten å de övriga kolonaten
verkställer samt inom tio år fullborda åbyggnadema; och skola även i avseende
å dessa byggnadsarbeten ritning och beskrivning, som fastställas vid upplåtelsen,
 lända till efterrättelse i den män ej sedermera avvikelse medgives;

att kolonist skall hava att för statens räkning brandförsäkra byggnaderna på
sätt därom kan varda närmare bestämt;

Upplåtelse villkor.

— 70 —

att under upplåtelsetiden kolonisten äger inom kolonatet ensam rätt till jakt
och fiske; dock tillkommer honom icke jakt å älg;

att kolonist är skyldig att bryta och underhålla för kolonatet erforderlig utfartsväg
till huvudvägen, dock att därest denna skyldighet kan anses alltför
betungande, staten vidkännes kostnaderna för viss del därav;

att kolonist å mindre kolonat skall hava att i enlighet med föreskrifter, som
meddelas vid upplåtelsen, inom fem år uppodla en hektar jord, varjämte före
upplåtelsetidens utgång ytterligare två hektar skola uppodlas;

att kolonist å större kolonat skall i enlighet med föreskrifter, som meddelas
vid upplåtelsen, inom tre år uppodla en hektar jord, varjämte två hektar skola
uppodlas innan åtta år förflutit och ytterligare två hektar före upplåtelsetidens
utgång;

att kolonist, som själv helt och hållet bebygger kolonatet, skall av allmänna
medel äga erhålla byggnadshjälp med tre fjärdedelar av det belopp, vartill i
samband med kolonatets upplåtande byggnadskostnadema beräknas, dock högst
4.500 kronor, och skall av denna byggnadshjälp utbetalas 10 % mot vederbörlig
borgen eller annan godkänd säkerhet, då upplåtelsen kommit till stånd och kolonisten
å kolonatet vidtagit sådana anordningar att av dessa tydligt framgår
hans avsikt att där bosätta sig, 30 % så snart mangårdsbyggnaden kommit under
tak, 20 % då uthusbyggnaden i sin helhet kommit under tak, 20 % då återstående
arbeten på mangårdsbyggnaden utförts samt enahanda procent, då uthusbyggnaden
är fullbordad;

att sagda byggnadshjälp med undantag av den först upptagna delen därav
må få utbetalas i mån av arbetets fortgång, dock så att en tredjedel av den beräknade
kostnadssumman för envar av de i föregående punkt angivna olika delarna
av byggnadsarbetena innehålles tills motsvarande arbete i sin helhet blivit fullbordat
;

att kolonist å större kolonat skall äga att i odlingshjälp utfå 500 kronor, varav
250 kronor utbetalas mot vederhäftig borgen eller annan godkänd säkerhet då
upplåtelsen kommit till stånd, och enahanda belopp då två hektar jord uppodlats
;

att kolonist skall vara berättigad att å kronans mark avgiftsfritt erhålla virke
dels för uppförande eller fullbordande av föreskrivna åbyggnader, dels för
hägnader, hässjor, täckdikning och annat dylikt husbehov, varvid dock ej må
för de första tio åren beräknas mera än sammanlagt 60 kbm. fast mått för
större kolonat och 50 kbm. sådant mått för mindre kolonat samt för de återstående
fem åren ej mera än 25 kbm. fast mått för större kolonat och 20 kbm. sådant
mått för mindre kolonat, dels för underhåll av åbyggnader under de sista
fem åren av upplåtelsetiden sammanlagt högst 10 kbm. fast mått, dels till vedbrand
årligen 30 kbm. fast mått, dels ock vad som kan åtgå till vissa förbättringar
och tillbyggnader, som kolonisten kan önska företaga;

i

— 71 —

att skogen å det till kolonatet upplåtna området icke må av kolonisten nyttjas
i vidare mån än som kan föranledas av att det i föregående punkten omtormälda
husbehovsvirke anvisas till uttagande inom området;

att utan kolonistens medgivande virke å nyssnämnda område ej må vare sig
anvisas kolonisten till husbehov eller eljest av staten disponeras, med mindre det
utgöres av torrskog eller vindfällen eller ock avverkning erfordras till förebyggande
av att skogen på grund av ålder eller annorledes uppenbarligen tager
skada; dock att träd som i diameter vid brösthöjd hålla 30 cm. eller mera må
för statens räkning borttagas, där de ej av kolonisten lösas till pris, som kan varda
avtalat, och vare kolonisten berättigad, att, där han för köpeskillingens minskande
så önskar, påkalla borttagande av de mindre träd, som enligt skogsförvaltningens
bedömande kunna avverkas utan fara för den återstående skogens
bestånd;

att kolonist skall vara pliktig att väl hävda den uppodlade jorden samt underhålla
de uppförda åbyggnaderna och de genom statens försorg upptagna
dikena;

att vid kolonatets avträdande kolonisten skall åtnjuta ersättning för de förbättringar
han å kolonatet utfört i avseende å jord, diken, hägnader, hässjor,
vägar och byggnader, dock att härvid skall avräknas värdet av virke, som för förbättringens
utförande tillhandahållits kolonisten av staten samt belopp, som kolonisten
kan hava enligt kontraktet eller eljes bekommit såsom odlings-, dikningseller
byggnadshjälp; och må ersättning ej utgå för byggnader, till vilkas uppförande
kolonisten ej äger erhålla virke;

att kolonisten skall under upplåtelsetiden äga å statens mark begagna nödigt
bete för hästar och nötkreatur, som vinterfödas å kolonatet;

att i årlig lega för kolonat, varå byggnaderna delvis uppföres genom statens
försorg, skall erläggas dels för marken så mycket som motsvarar ränta efter
3,6 % å det belopp som vid köp av kolonat skall utgå för odlingsmarken, och
dels för byggnaderna 180 kronor;

att för kolonat, varå byggnaderna helt uppföras av kolonisten, marklega skall
erläggas efter nyssnämnda beräkningsgrund, varjämte för byggnaderna skatt
gäldas en årlig lega, som motsvarar 3,6 % ränta å det belopp kolonisten uppburit
i byggnadshjälp;

att lega dock ej i något fall utgår under de fem första åren;

att köpeskilling för kolonat, som kolonist vill förvärva med äganderätt, skall
bestämmas sålunda:

att för byggnaderna räknas, om desamma blivit delvis uppförda av
staten, 5.000 kronor, och om de helt uppförts av kolonisten, det belopp
denne bekommit i byggnadshjälp;

— 12 —

att för odlingsmarken, med avlopps- och avledningsdiken upptagna,
 beräknas ett pris av 50 kronor för hektar, vilket pris dock må
kunna till markens läge och beskaffenhet skäligen nedsättas;

att skogsmarken beräknas till 20 kronor för hektar och övrig mark
till 10 kronor för hektar, dock att för sjöar och berg icke beräknas
något värde;

savit att betalningen för gagnvirkesduglig ståndskog, som vid
äganderättens förvärvande finnes inom kolonatets område, uträknas
efter följande grundpris: för lövskog samt växande barrskog om 10—
14 cm. i diameter vid brösthöjd 75 öre pr kbm. fast mått, för växande
barrskog om 15—24 cm. i diameter vid brösthöjd 1 krona 50 öre pr
kbm. sådant mått samt för dylika träd om 25—29 cm. i diameter
vid brösthöjd 3 kronor kbm. fast mått;

att köpeskillingen skall bestämmas vid upplåtelsen, dock att det belopp, som
skall erläggas för ståndskogen, skall förklaras beroende av skogsräkning, som
äger rum när fråga uppstår om äganderättens förvärvande;

att köpeskillingen skall uppdelas i två lika stora delar, en stående och eu amorteringsdel,
 vilka gäldas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som finnes föreskrivet
för statens egnahemslån, dock att räntesatsen blott uppgår till 3,6 %.
Amorteringsdelen avbetalas först under loppet av 26 år och den stående delen
därefter under loppet av 5 år;

att vid köp av mindre kolonat köpeskillingen skall minskas med 30 kronor för
varje fullt antal av 100 dagsverken, som kolonisten, hans hustru eller något av
hans barn över 18 år efter uppgörelse med skogsförvaltningen utfört å kronans
mark, och med 10 kronor för varje fullt antal av 50 dagar, som något av hans
barn under 18 år sålunda arbetat;

att vid köp av större kolonat köpeskillingen skall, såframt kolonisten utfört
odling utöver vad honom enligt kontraktet åligger, minskas med 200 kronor för
varje hektar sålunda odlad fastmark och med 100 kronor för varje hektar odlad
torvmark, dock att sammanlagda beloppet av sådant avdrag ej må överstiga 500
kronor;

att om, efter det äganderätt till kolonat förvärvats men innan den tid för
vilken upplåtelsen skolat gälla, gått till ända, utförts arbete eller odling av beskaffenhet,
 som i närmast föregående punkter avses, kolonisten även därför skall
efter förenämnda grunder njuta avdrag å köpeskillingen, vilket avdrag då skall
göras å dess stående del;

att kolonist, som förvärvar äganderätt till kolonatet, skall vara berättigad att,
intill dess trettio år förflutit från början av upplåtelsetiden, från statens mark
likasom förut erhålla bränslevirke och, om hans kolonat tillhör den mindre

— 73 —

typen, jämväl övrigt virke, med iakttagande att för hägnader, hässjor och dylikt
ej må utgå mor än 20 kbm. fast mått för varje period av fem år och för underhåll
av åbyggnader ej mer än 10 kbm. fast mått för värjo sådan period;

att kolonist, som vunnit berättigande att få kolonatet å sig överlåtet, skall, där
han hellre vill, erhålla ny upplåtelse med nyttjanderätt för en tid av femton år
på samma villkor som förut varit gällande;

att emellertid den rätt till betning utanför kolonatets område, som under första
upplåtelsetiden tillkommit kolonisten, skall evad han förvärvar äganderätt
till kolonatet eller får detsamma på nytt åt sig upplåtet med nyttjanderätt, upphöra
när femton år förflutit från den första upplåtelsen; samt

att kolonist, som erhållit ny upplåtelse av nyttjanderätt och uppfyller vad
honom i följd av upplåtelsen åligger, kan när som helst under den nya
upplåtelsetiden få kolonatet å sig överlåtet med äganderätt på enahanda
villkor, som gälla för överlåtelse under den första upplåtelsetiden, dock
att skogsarbete eller odling, som efter dess utgång utföres, ej må medföra
rätt till avdrag å köpeskillingen, varemot, om överlåtelse ej kommer till stånd
före den nya upplåtelsetidens utgång, kolonisten skall äga av kronan utbekomma
belopp, som eljest kunna för odling eller skogsarbete avdragas å köpeskillingen.

Kolonist kan också liksom andra jordbrukare i Norrland erhålla
bidrag från norrländska avdikning sanslag et med högst 50 procent av
kostnaden för avdikningsföretag.

Enligt beslut av 1924 års riksdag har därjämte underlättats möjligheterna
för kolonisten att erhålla lån från norrländska nyodlingsfonden,
 vilket beviljas med högst 3/4 av den beräknade odlingskostnaden,
dock med högst 500 kronor för hektar.

För inköp av en första mjölkko kan kolonisten mot säkerhet och
mot 5 % ränta erhålla lån, att amorteras på fem år, från kolonisternas
kreatur slånefond.

Beträffande den prövning, som föregår antagandet av kolonister,
hava revisorerna inhämtat, att kolonisationsnämnden i de fall, där sökanden
ej är känd och dennes lämplighet som kolonist ej anses vederbörligen
styrkt, villkorligt antager sökanden, varefter, sedan närmare
upplysningar om denne införskaffats, ärendet slutligt avgöres. I vissa
fall bliva inkommande ansökningar av nämnden omedelbart avslagna.
Villkorligt antagande innebär icke att sökanden äger tillträda kolonatet.

I kolonisationsnämndens protokoll för år 1923 hava revisorerna rörande
denna fråga inhämtat följande. Under året hava omedelbart
antagits 71 kolonister, medan 74 villkorligt antagits. Av de senare hava
under året 22 antagits, medan 25 ansökningar avslagits. Antalet
omedelbart avslagna ansökningar har under året uppgått till 44. En

Provning vid
antagande av
kolonister.

Kolonaten i
jämförelse
med övriga
upplåtelser.

— 74 —

ansökan avslogs av nämnden såvitt sökanden ej kunde med intyg från
läkare, som tidigare vårdat honom, styrka att hans hälsotillstånd ej
lade hinder i vägen för hans antagande till kolonist.

Till jämförelse mellan ifrågavarande kolonatupplåtelser och övriga
upplåtelser å kronomark i Norrland lämnas här nedan följande sammanställning
över de sålunda förekommande olika upplåtelseformerna:

Kolonaten skola vara av två typer, en större med odlingsmark av omkring 15
hektar och en mindre med odlingsmark av omkring 5 hektar.

Kolonatet upplåtes för en tid av 15 år, de 5 första åren avgiftsfritt och därefter
mot en viss årlig lega, motsvarande ungefärligen 3,6 procents ränta å markvärde
och av staten nedlagd byggnadskostnad; när minst 10 år förflutit och kolonisten
uppfyllt sina åligganden, äger han rätt att få kolonatet å sig överlåtet
med äganderätt mot en på visst sätt beräknad köpeskilling.

En del av de mindre kolonaten förses genom statens försorg med mangårdsbyggnad
och en uthusbyggnad, vilka dock allenast i så måtto göras färdiga, att
kolonisten kan under första tiden hava nödtorftig bostad och rum för kreatur;
kolonisten själv skall därefter senast inom 10 år fullborda åbyggnaden.

Kolonisten, som själv helt och hållet bygger kolonat, erhåller byggnadshjälp
med högst 4.500 kronor, och kolonist å större kolonat äger att i odlingshjälp utan
återbetalningsskyldighet utfå 500 kronor; å kronans mark må erhållas virke för
vissa angivna ändamål till vissa maximikvantiteter.

De övriga förekommande upplåtelseformema äro i huvudsak följande:

Under de senaste årtiondena hava å kronomark upplåtits dels s. k. skogstorp
och dels odlingslägenheter. Genom beslut vid 1891 års riksdag medgavs, att å
kronoparker i Norrbottens län befintliga, till skogstorp tjänliga lägenheter skulle
få av domänstyrelsen å viss bestämd tid, ej överstigande 20 år, upplåtas till
odling och bebyggande. Under första upplåtelsetiden eller de s. k. frihetsåren
skulle torparen få utan avgäld bruka torpet samt jämväl åtnjuta frihet från utlagor
och onera mot skyldighet, bland annat, att med rätt till viss gottgörelse
uppodla och bebygga lägenheten. Efter frihetsårens slut hade torpare, som
funnes hava väl odlat och bebyggt torpet, företrädesrätt att mot avgäld erhålla
förnyad upplåtelse å torpet. Vid 1904 års riksdag utsträcktes upplåtelserna av
skogstorp till Västerbottens län.

År 1909 beslöt riksdagen på Kungl. Maj :ts förslag, att upplåtelse av lägenheter
enligt nyssnämnda kungörelse icke vidare skulle äga rum. I stället antogs
en ny form av upplåtelse, nämligen upplåtelse av odlingslägenheter å kronoparker
och överloppsmarker i de sex nordligaste länen. Upplåtelsen avser en
tid av 50 år, under de 15 första åren avgiftsfritt och därefter mot en på visst
sätt beräknad årlig avgift.

— 75 —

Såväl lägenhetsinnehavare som torpare äga att av allmänna medel i odlingshjälp
erhålla 750 kronor. Dessutom kan numera erhållas byggnadshjälp med
högst 1.250 kronor.

På grund av särskild proposition till 1922 års riksdag beslöts “PP-^SSSta,
låtande av tre kolonisationsområden för arbetslösa industriarbetare, fgr industriMötingselbergets
i Vilhelmina socken samt Bockens och Grundträsk- arbetare,
lidens i Lycksele socken. Antalet upplåtna kolonat inom dessa områden
äro respektive 16, 12 och 10. Kolonisterna a Mötingselberget äro från
Eskilstuna, å Bocken från Västerås samt å Grundträskliden från
Sandviken.

Propositionen var föranledd av framställningar från ifrågavarande
arbetslösa industriarbetare. I avgivet utlåtande hade kolonisationskommittén
uttalat betänkligheter mot markupplåtelser i Norrland till
dessa arbetslösa, varvid bland annat anförts:

Av verkställda utredningar funne kommittén det framgå att vissa möjligheter
för de sökande förefunnes att på kronans mark i Norrland bliva i tillfälle att
där bosätta sig och bilda eget hem, men kommittén ville icke underlåta att i detta
sammanhang fästa Kungl. Maj :ts uppmärksamhet vid de svårigheter av skilda
slag, som vore oskiljaktigt förknippade med bosättningen i den norrländska ödebygden,
 svårigheter, som givetvis måste vara än större för sådana personer, som
i likhet med de sökande komme från sydligare, mer välbelägna delar av vårt
land.

Under sådana förhållanden ville kommittén hemställa, det täektes Kungl.

Maj :t att först sedan det visat sig omöjligt att å statens mark i södra eller mellersta
Sverige upplåta för ändamålet lämplig mark, taga under övervägande
frågan om upplåtande av de av kommittén i det föregående ifrågasätta områden.

Även från domänstyrelsen uttalades stor tvekan mot planen.

Då frågan om upplåtande av dessa kolonisationsområden uppkom
först under vintern 1922, kunde enligt vad som framgår av kolonisationsnämndens
berättelse för 1918—1922, i motsats mot å andra kolonisationsområden
inga som helst förberedande åtgärder såsom ltolonisationsområdets
kartläggning och uppstyckning å kolonat vidtagas.
Enahanda var fallet beträffande planläggningen av erforderliga vägoch
dikningsarbeten.

Ifrågavarande upplåtelser hava utfallit mycket ogynnsamt. Omkring
halva antalet av dessa kolonister hava lämnat de till dem upplåtna
lägenheterna.

— 76 —

Ekonomisk

översikt.

Följande anslagsbelopp hava under femårsperioden 1918—1922 anvisats
till kolonisationsverksamheten.

Av Kungl. Maj:t och riksdagen.

år 1919
år 1920
år 1921

Av Kungl. Maj:t.

Av domänstyrelsen.

Av enskilda.

150.000

—

392.000

—

829.000

—

848.000

—

1.244.000

3.463.000: —

29.000

—

6.500

—

35.500: —

33.076

38

155.902

82

5.000

—

193.979:20

8.425:

2.200

—

10.625: —

Summa kronor 3.703.104: 20

Inkomster.

Från statskontoret:

av anslagen ...................................... 2.946.500: —

Från domänstyrelsen:

för ströängsköp ....................... 33.076: —

„ telefonanläggning enl. nåd. brevet den

21/5 1920 ........................ 5.000: —

„ väganläggningar ................... 155.903:— 193.979: —

Från enskilda:

Bidrag till väganläggningar ............ 8.425: —

Uppburen brandstodsersättning.......... 2.200: — 10.625: —

Summa kronor 3.151.104: —

— 77 —

Utgifter.

Allmänna omkostnader.

Expeditionen i Stockholm.

Avlöningar .................. 82.275: —

Lokalhyra, skrifmaterialier,

tryck, kartkopiering m. m..... 55.377: —

Inventarier ................... 2.058: — 139.710: —

Arbetsledningen å arbetsplatserna.

Avlöningar och reseersättningar 132.749: —

Telefon-, telegram- och postavgifter
m. m................. 17.862: — 150.611: — 290.321: —

För kolonisationsområdena.

Inventarier å arbetsplatserna..............

Utskylder ...............................

Tillträdessyner ..........................

Odlingsplaner ...........................

Ströängsköp . .^...........................

Utläggande av kolonat....................

Flyttningsbidrag för kolonister från Eskilstuna
..................................

Utställningen i Luleå .....................

110.426: —
1.216: —
463: —
4.255: —
27.005: —
27.664: —

2.000: —
1.000: —

174.029: —

Omkostnader för kolonisationsarbetena i orterna.

Byggnads- och odlingshjälp åt kolonister .... 537.958

Byggnadsarbeten ........................ 892.422

Inköp och tillverkning av materialier ...... 56.860

Sågning ................................. 126.078

Dikning ................................. 318.237

Väganläggningar ........................ 643.969

Tillfälliga byggnader ..................... 13.053

Telefonanläggning ....................... 5.000: — 2.593.577: —

Överskott å uppburna medel å giroräkning i riksbanken 93.177: —

Summa kronor 3.151.104: —

Därjämte har statskontoret av anslagen för kolonisationsverksamheten
under femårsperioden i arvoden och reseersättningar för kolonisationsnämnden
utbetalat 43.200 kronor.

— 78 —

Statens kolonisationsnämnds inkomster och utgifter för år 1923.

Inkomster.

Innestående å giroräkning från år 1922, samt saldon hos

förmän .......................................... 93.177: —

Från statskontoret enligt nåd. brev.................... 1.049.820: —

Diverse inkomster för materiel m. m................... 24.252: —

Ränteinkomst ...................................... 142: —

Bidrag av vägstyrelsen i Lycksele till väganläggning i
Grundträsklidens kronopark ....................... 2.000: —

Kronor 1.169.391: —

Utgifter.

Allmänna omkostnader.

Expeditioner i Stockholm.

Avlöningar .................... 30.060: —

Lokalhyra, skrivmaterial, trycksaker,
 kartkopiering m. m........ 17.338: —

Inventarier .................... 175:— 47.573: —

Göteborgsutställningen enligt nåd. brev .... 501: —

Arbetsledningen å platserna.

Avlöningar och reseersättningar.. 46.354: —

Telefon, telegram, postavgifter
m. m........................ 4.138:— 50.492: —

För kolonisationsområdena.

Inventarier å arbetsplatserna ..

.. 12.718: —

Utskylder ...................

.. 2.372: —

Tillträdessyner ..............

308: —

Odlingsplaner ...............

582: —

Ströängsinköp ...............

.. 8.886: —

Diverse omkostnader.

Utläggande av kolonat, 1922 års

anslag ...................... 5.460: —

Utläggande av kolonat, 1923 års

anslag ...................... 29.061: —

Flyttningsbidrag åt kolonister
från Eskilstuna enligt nåd. brev
9/3 1923

676:— 35.197:

158.629: —

— 79

Omkostnaderna för kolonisationsarbeten i orterna.

Byggnads- och odlingshjälp åt kolonister .... 237.064: —
Understöd till kolonist S. Johansson, Siksjö,

enligt nåd. brev ........................ 200: —

Inköp av vissa jordbruksredskap .......... 644: —

Byggnadsarbeten, inköp av byggnadsmateriel

samt tillverkning av dylik materiel ...... 276.359: —

Sågning ................................ 139.186: —

Dikning ................................. 73.073: —

Vägarbeten .............................. 198.397: —

Tillfälliga byggnader .................... 1.230: —

Överskott å uppburna medel å giroräkning i

riksbanken ............................ 79.689: —

Ivassasaldon hos arbetsledarna ............ 4.920: —

926.153: —

84.609: —

Summa kronor 1.169.391: —

Den 1 juli 1924 hade av cirka 700 å olika kronoparker utlagda kolonat Antal upp572
upplåtits. Av dessa voro 374 av mindre typ med 5 hektar odlings- byggnads* ’
mark — varav 274 med av staten uppförda byggnader — och 198 av kostnader
större typ (med 15 hektar odlingsmark och samtliga bebyggda eller m'' m''
avsedda att bebyggas av kolonisten själv). Kostnaderna för de av
staten uppförda byggnaderna — vilka kostnader under kristiden uppgått
till 6.000—9.000 kronor — belöpa sig numera till cirka 4.500—

4.000 kronor. I fullt färdigt skick beräknas värdet av byggnaderna å
såväl de självbyggda kolonaten — till vilkas utförande byggnadshjälp
för närvarande kan erhållas med högst 4.500 kronor — som de statsbyggda
kolonaten (vederbörligen kompletterade av kolonisten) till omkring
7.000 kronor per kolonat, värdet av det å statens mark fritt uttagna
virket oberäknat.

Rörande en av kolonisationsnämnden företagen värdering av utförda
arbeten å de självbyggda kolonaten lämnas i den reservation, som av
överjägmästaren Holmgren fogats till ovannämnda av domänstyrelsen
den 28 maj 1924 avgivna betänkande, en redogörelse, varav följande må
här återgivas:

”För att kunna bilda sig en fullt objektiv uppfattning om de självbyggande
kolonisternas hela verksamhet inom skilda kolonisationsområden har kolonisationsnämnden
låtit genom sina byggmästare i detalj efter nu gängse priser värdera
alla på 193 kolonat utförda byggnads- och odlingsarbeten. Vid denna värdering
har man utgått från så pass låga priser, att man med visshet vid en even -

— 80

tuell realisation anses kunna uppnå de åsätta värdena. Kolonaten hava grupperats
efter det antal år, respektive kolonister varit å kolonatet sysselsatta. Här bör
framhållas att bland dessa 193 kolonister ingå ej kolonisterna inom områden
uteslutande avsedda för industriarbetare. Där är resultatet av verksamheten
givetvis sämre.

År ........................................................

0-1

1-2

2-3

3—4

4-5

S:a

Värde av utförda arbeten ................

26.748

191.854

454.110

110.247

62.017

844.976

Utbetald byggnads- och odlingshjälp

24.988

154.246

349.344

84.634

41.893

654.105

190 871

Antal kolonat......

16

46

98

22

11

Övervärde per kolonat........................

no

839

1.069

1.164

1,829

900

Visserligen är det av kolonisten i form av å kolonatet utfört arbete sammansparade
beloppet ej så särdeles stort, men här bör beaktas, att så lång tid ej stått
till hans disposition för dylikt arbete under de 2,5 år, han i genomsnitt sysslat
på kolonatet. Hans tid har i huvudsak gått åt dels till byggnadernas uppförande,
 dels till förtjänstarbete, särskilt vid kolonisationsnämndens arbeten,
väganläggningar, dikningar m. m. De medel, han härvid kunnat intjäna, hava
gått åt förutom till hans och familjens uppehälle, till inköp av redskap, kreatur
och husgeråd m. m. Först sedan större delen av byggnadsarbetet å kolonatet
är utfört, är kolonisten i tillfälle att ägna sig mer åt odlingsarbetet och därmed
öka kolonatets värde i hastigare tempo.”

Revisorernas Revisorerna hava besökt vissa kolonisationsområden å de norrländkolonisations-ska
kronoparkerna, nämligen bl. a.

områden.

Angeså, beläget vid allmänna landsvägen Gällivare—Överkalix, omkring
8 km. nordväst om Landsån. Området, som anlades år 1919, är
avsett att omfatta 20 kolonat, därav 10 av mindre typ och 10 av större
typ. Upplåtna voro vid tiden för besöket samtliga mindre kolonat och
5 av de större. De mindre kolonaten äro bebyggda genom statens försorg.
 Byggnadskostnaderna hava uppgått till omkring 6.000 kronor
per kolonat.

Östra Limingojärvi, beläget vid allmänna landsvägen Över-Kalix—
Korpilombolo, omkring 1,8 mil söder om sistnämnda plats. Området
anlades år 1923 och omfattar 16 statsbyggda kolonat av mindre typ.
De statliga arbetena pågingo vid tidpunkten för besöket. Samtliga
kolonat voro upplåtna.

Västra Limingojärvi, beläget omkring 4 km. väster om allmänna
landsvägen Överkalix—Korpilombolo och omkring 1,6 mil söder om
sistnämnda plats. Området anlades år 1921 och omfattar 10 statsbyggda
kolonat av mindre typ. Samtliga statliga arbeten voro avslutade.
 Statens byggnadskostnader hava uppgått till omkring 6.200
kronor per kolonat. Alla kolonat voro upplåtna.

— 81 —

Siksjö, beläget vid niilitärvägen mellan Siksjön och Glonuners träsk,
omkring 6 km. från förstnämnda plats. Området anlades år 1920 och
omfattar 12 kolonat, därav 6 statsbyggda av mindre typ och 6 större.
De statliga arbetena voro fullbordade. Kostnaderna för statsbyggena
hava uppgått till 6.165 kronor per kolonat. Av staten anlagda vägar
hava dragit en kostnad av 3,52 kr. per meter. Samtliga kolonat voro
upplåtna.

Laxbäcken vid landsvägen Abborträsk—Arvidsjaur, omkring 4 km.
norr om förstnämnda plats. Området anlades år 1923 och omfattar
9 statsbyggda smärre kolonat och 3 större kolonat. De statliga arbetena
pågå. Upplåtna äro 4 statsbyggen och 2 självbyggen.

Metseken, belägen efter en 28 km. lång väg, som utgår från allmänna
landsvägen Norsjö—Lycksele, strax norr om Ruskträsks by. Området,
som anlades år 1918, är sålunda ett av de äldsta, omfattar 33 kolonat,
därav 14 mindre och 19 av större typ. Av de mindre äro 8 bebyggda
genom statens försorg, under det övriga äro bebyggda eller skola bebyggas
av kolonisterna själva. Alla statliga arbeten äro avslutade.
Statsbyggena hava betingat en kostnad av 8.203 kronor per kolonat.
Väganläggningskostnaden har uppgått till 2,86 per meter, och utgifterna
för diken till 0,84 kronor per kbm. Samtliga kolonat utom tre
självbyggen voro upplåtna.

Aborrträsksliden, belägen intill allmänna landsvägen Ruskträsk—
Lycksele, omkring 1,2 mil norr om sistnämnda plats. Området anlades
ar 1920 och omfattar 32 kolonat, varav 17 av mindre och 15 av större
typ. Av de mindre äro 11 statsbyggda. Alla statliga arbeten voro avslutade.
 Statsbyggena hava betingat en kostnad av 5.568 kronor per
kolonat, vägarna 2,92 per meter samt dikningen 0,75 kronor per kbm.
Samtliga kolonat voro upplåtna.

Östra och västra Jörnsmarken, inom Västra Jörns revir. Av de ursprungligen
utstakade 39 kolonaten hava endast 35 upplåtits. 4 hava
ansetts icke lämpliga till upplåtelse. 20 voro av större typ. Samtliga
kolonat voro bebyggda eller avsedda att bebyggas av kolonisterna
själva.

Såsom en allmän iakttagelse i anledning av de avlagda besöken å olika Revisorernas
kolonisationsområden vilja revisorerna uttala att de av kolonisations- »töande,
nämnden anlagda vägar, husbyggnader m. m. syntes på ett tillfredsställande
sätt utförda. Även kolonisternas arbete hade i allmänhet
raskt fortskridit. Husbyggnaderna på de äldre kolonaten stodo färdiga
eller voro i det närmaste slutförda, även i de delar där det ålegat koloRev.
-berättelse ang. statsverket första halvåret 1923. I.

6

— 82 —

nisten att själv uppföra desamma. Jämväl en hel del odlingsförsök
hade utförts. Den nyvunna åkermarken hade i vissa fall redan hunnit
lämna god skörd, och från flera kolonister å de äldre kolonaten förspordes
såsom deras mest framträdande önskemål att kunna erhålla ytterligare
mark till uppodling.

För det övervägande antalet kolonister torde tillträdet av kolonatet
hava inneburit en förbättring av levnadsförhållandena. Om å ena sidan
av den enskilda kolonisten kräves ett ihärdigt och målmedvetet arbete,
måste å andra sidan sägas att där de personliga förutsättningarna förefinnas
och arbetsförtjänst står till buds han i regel torde lyckligt kunna
genomföra uppgiften att i obygden skapa sig ett eget hem, där han kan
finna sin framtida bärgning.

Å vissa enskilda kolonat rådde visserligen fattigdom och misströstan.
De enskilda fall av misslyckanden, som iakttogos, kunna måhända i viss
mån tillskrivas bristande personliga förutsättningar. Också befanns
ett och annat kolonat olämpligt förlagt.

En väsentligt bidragande orsak till att svårigheterna för kolonisterna
i många fall visat sig större än som tidigare förutsetts, synes emellertid
vara att inkomst genom skogsarbete antingen icke alls eller i
alltför ringa utsträckning stått till buds. Å ett flertal av de av revisorerna
besökta kolonatområdena förspordes klagomål över allt för ringa
förståelse från vederbörande skogsstatstjänstemäns sida för vikten
av att bereda kolonisterna tillgång till dylikt arbete. Det uppgavs därvid
att även vid lika betalning lösa skogsarbetare och annan tillfällig
arbetskraft i vissa fall givits företräde framför de å kronoparken bosatta
kolonisterna vid förekommande timmerdrivningar, röjningar
in. m.

I nu angivna avseende vilja revisorerna erinra, hurusom hela kolonisationsverksamheten
har till förutsättning en samverkan mellan den
lokala revirförvaltningen och kolonisterna. Det är i första hand skogsvårdens
krav och den stora bristen på arbetskraft å de norrländska
kronoskogarna, som påkallat att staten lämnat kolonisationen sitt stöd
i den utsträckning som skett. Denna brist på arbetskraft har ej sällan
åberopats såsom skäl för att skogsvårdande åtgärder icke kunnat komma
till utförande.

Genom kolonisationskommitténs utredningar har utförligt klarlagts
vikten av att å de norrländska statsskogarna övergå till en mera på
framtiden inriktad skogsvårdande produktiv politik, avseende att befrämja
en förnyelse och utökning av våra skogstillgångar, som genom
de senaste årtiondenas överavverkningar i allvarlig grad börjat förminskas.
 I denna del innebär kommitténs slutyrkande i huvudsak att
beståndsvårdande gallringar, utdikningar av försumpad skogsmark

83

och liknande skogsförbättrande åtgärder i största möjliga utsträckning
böra vidtagas, för vilket allt emellertid förutsattes tillkomsten av en
omfattande skogs- och obygdskolonisation. Sammanlagda behovet av
nyinflyttad arbetskraft beräknades av kommittén till omkring 13.000
bushåll.

Det är från dessa utgångspunkter, som hela kolonisationsverksamheten
organiserats. Då å kolonaten av mindre typ odlingsmarken till
omfånget satts så ringa som till 5 hektar har detta skett med tanke på
att, såsom av kolonisationskommittén framhållits, jordbruket icke
finge bliva kolonistens huvudnäring utan allenast ett, låt vara mycket
viktigt, stöd för en ekonomi, som i främsta rummet skulle baseras på
stadigvarande inkomst av skogsarbete. Och även de större kolonaten
om cirka 15 hektar ansåges ur dylika skogsvårdssynpunkter väl låta
försvara sig. Jämväl domänstyrelsen har vid upprepade tillfällen erinrat
om det nödvändiga sambandet mellan jordbruk och skogsarbete
i dessa norrländska skogsbygder. Betänkligheter hava därvid av styrelsen
anförts mot upplåtelse av alltför många kolonat av större typ,
vilkas innehavare antogos bliva allt för mycket upptagna av odlingsarbete
å kolonatet.

Bevisorerna hava velat erinra om dessa utredningar såsom belysande
för kolonisationsfrågans omedelbara sammanhang med det för hela
vårt lands ekonomiska framtid så betydelsefulla problemet om de norrländska
skogstillgångarna och vikten av att åstadkomma en målmedveten
och på framtiden inriktad vård av det norrländska skogskapitalet.
Med skäl torde kunna göras gällande att domänstyrelsen, som före anläggandet
av de olika kolonisationsföretagen blivit hörd, därvid haft
anledning i hög grad beakta det för en lycklig utgång av kolonisationsverksamheten
avgörande spörsmålet om tillgången på skogsarbete
kring de för upplåtelse ifrågasatta områdena. I den mån så icke skett
måste detta betecknas som bristande planmässighet vid anläggningen av
företagen.

I avseende å förefintliga utvägar att skaffa arbete åt kolonisterna
vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke försök borde göras med
avyttring av virket på rot att levereras fritt flottleden. Bevisorerna
finna det vara av intresse att en dylik form för skogsförsäljningar åtminstone
inom vissa kronoparker prövades. Även genom brytning av
stubbar, avsedda till tjärtillverkning, torde en inkomstkälla kunna beredas
kolonisten; en förutsättning härför är emellertid att icke såsom
för närvarande åtminstone inom vissa revir synes vara fallet svårigheter
resas för erhållande av rätt till dylik stubbrytning.

Under revisorernas besök å kolonatområdena lämnades åtskilliga
vittnesbörd om de invecklade administrativa former, som måste iakt -

84 —

tagas för utfående av vederbörliga statsbidrag till avdikning och nyodling;
det framhölls därvid hurusom kolonistens arbete å lägenheten
på detta sätt onödigt fördröjdes och fördyrades.

Kolonisationsnämndens medverkan med själva ntdikningen av den
myrmark, varå den till kolonaten hörande odlingsmarken i allmänhet
är utlagd, inskränker sig för närvarande till själva det längsgående
huvuddiket genom myren samt de i detta utmynnande, oftast i gränsen
mellan kolonaten förlagda avledningsdikena. Till övrig dikning och
vattenavledning kan emellertid statsbidrag i vanlig ordning erhållas
från norrländska avdikningsanslaget med högst 50 % av kostnaden.
För bidrags utbekommande förutsättes dock, såsom under annan punkt
närmare belyses, ett omfattande formellt förfarande med åtminstone
två förrättningsresor av lantbruksingenjör eller hans ställföreträdare
i och för uppgörande av plan med nya fristående avvägningar och mätningar
m. m.

Till själva odlingsarbetet kan kolonist liksom annan jordbrukare i
Norrland erhålla bidrag från norrländska nyodlingslånefonden, vilket
utbetalas genom vederbörande landsting eller hushållningssällskap.
Även i detta fall erfordras dock för utanordnandet av de säkerligen
oftast till beloppen rätt obetydliga om än för kolonisten i hans arbete
synnerligen värdefulla bidragen undersökning på platsen av lantbruksingenjör,
 länsagronom, jordbrukskonsulent eller annan sakkunnig
person.

Ytterligare förutsättes att kolonisten skall kunna erhålla råd och
stöd av hushållningssällskapets jordbrukskonsulenter och vandringsrättare.
 Vidare har i en nyligen till Ivungl. Maj :t ingiven framställning
svenska mosskulturföreningen begärt ökat anslag för att kunna
genom sina tjänstemän lämna handledning åt statens kolonister, varvid
förutsatts att varje kolonisationsområde skulle besökas åtminstone en
gång årligen.

Befogade krav synas enligt revisorernas mening kunna ställas på att
ifrågavarande bidrag och övrig utan tvivel välbehövlig och värdefull
handledning åt kolonisterna i deras arbete lämnas dem med mindre
administrativ omgång och utan att för den enskilda kolonisten eller för
det allmänna så stora utgifter behöva förekomma. Särskilt gäller detta
diknings- och torrlägningsarbetena, för vilkas planläggning och kontroll
erforderlig sakkunskap torde stå till buds såväl genom anlitande
av jordbrukskonsulenter eller vandringsrättare som ock bland kolonisationsnämndens
personal och i regel bland skogsstatstjänstemännen å
reviret, vilka redan för närvarande hava att utöva liknande kontroll i
vad det gäller odlingsbidrag till andra nybyggare på kronoparkerna.
Det är i detta avseende också att märka att den vattenavledning och ut -

— 85 —

dikning, som för närvarande utföres av kolonisationsnämnden, påkallar
upprättande av liknande tekniska planer, för vilka sakkunnig, av nämnden
anställd arbetskraft måste finnas att tillgå. Det synes revisorerna
även kunna så ordnas att båda ifrågavarande förvaltningar företagas
samtidigt av eu och samma person. Beträffande kolonisternas handledning
i övrigt vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke sådan i
erforderlig grad kunde lämnas företrädesvis av vandringsrättare.

Beträffande själva den nuvarande organisationen av kolonisationsverksamheten
vilja revisorerna erinra hurusom ledningen härav för
närvarande utövas från en i förhållande till kolonisationsområdenas allmänna
belägenhet så avlägsen ort som Stockholm, dit kolonisationsnämnden
är förlagd. Otvivelaktigt måste detta i vissa fall medföra
onödiga hinder och dröjsmål, vilket också bestyrkes av nämndens protokoll
och ett flertal däri antecknade beslut. Bevisorerna vilja ifrågasätta
huruvida icke lämpligt vore att kolonisationsnämndens förvaltning
förlädes till lämplig plats i Norrland. Bevisorerna hålla före att genom
en sådan åtgärd tillsynen över de olika kolonisationsområdena
skulle underlättas och möjlighet öppnas att med mindre omgång lämna
kolonisterna besked i deras angelägenheter.

Sammanfattningsvis vilja revisorerna till en början erinra, hurusom
ett tillförlitligt bedömande av lämpligheten av de former, varunder
kolonisationen sålunda bedrivits, knappast ännu är möjligt. Kolonisternas
frihetsår för avgälder till staten hava ännu icke utlupit. I avvaktan
på att tillräcklig erfarenhet vinnes om kolonisternas förmåga
att fullgöra sina åtagna skyldigheter lärer vara tillrådligt att vid de
fortsatta kolonisationsförsöken framgå med varsamhet.

Angeläget är att före antagningen av kolonist största omsorg nedlägges
vid prövningen av dennes förutsättningar att genomföra företaget.
Även om kolonisationsnämnden, enligt vad en företagen granskning av
nämndens protokoll givit vid handen härutinnan iakttagit försiktighet
vilja dock revisorerna framhålla nödvändigheten av att så sker. I synnerhet
om i betraktande tages den stora kapitalinsats från statens sida,
som vid kolonatupplåtelserna äger rum, synes detta vara av stor vikt.
Anspråken på kunnighet i jordbruk och skogsarbete höra bestämt upprätthållas.
 De mindre gynnsamma erfarenheter som vunnits av de enligt
särskilda beslut av statsmakterna gjorda försöken med antagning
av arbetslösa industriarbetare som kolonister belysa angelägenheten av
att så sker. I de fall, då kolonist visar sig icke fylla berättigade anspråk,
 bör det slutna avtalet med honom snarast möjligt avvecklas så
att ny innehavare kan antagas.

Stor uppmärksamhet måste också fästas vid att det understöd och
den handledning, som på olika sätt lämnas kolonisten, kommer honom

— 86 —

till del utan dyrbar och fördröjande omgång. Av särskild vikt är detta
i fråga om utdikningsåtgärderna, vilkas sorgfälliga genomförande ofta
äro utav avgörande betydelse för en lycklig utgång av kolonistens hela
framtida arbete med jordens uppodling.

Beträffande förhållandet till vederbörande skogsstatstjänstemän
vilja revisorerna uttala att sedan nu staten i den betydande utsträckning
som skett genom å budgeten anvisade anslag lämnat kolonisationen
sitt stöd, anspråk kunna resas på att de skogsförvaltande myndigheterna
icke undandraga sig att jämväl i sin mån lämna sin medverkan för
åstadkommande av en lycklig utgång härav. Därvid gäller det i första
hand att åt kolonisterna kan i erforderlig grad beredas arbete å omkringliggande
kronopark. Ihågkommas må att hela kolonisationsverksamheten
— efter tillstyrkan av bl. a. domänstyrelsen — planlagts på
ett sådant sätt att kolonisterna för sin existens gjorts beroende av någorlunda
jämn tillgång till dylikt skogsarbete.

Slutligen vilja revisorerna bringa i erinran de övriga jordupplåtelser
i form av skogstorp och odlingslägenheter som i viss utsträckning tidigare
ägt rum å de norrländska kronoskogarna. Vad revisorerna ovan
anfört om vikten av att stöd och hjälp i erforderlig utsträckning lämnas,
torde i stort sett vara tillämpligt även å de på ifrågavarande torp och
lägenheter bosatta nybyggarna. Det synes revisorerna kunna ifrågasättas
huruvida icke till underlättande av existensförhållandena jämväl
för ifrågavarande innehavare av skogstorp och odlingslägenheter större
enhetlighet i organisation och ledning i fråga om de nu förekommande
upplåtelseformerna borde kunna åstadkommas.

§ 5.

Alträsks

kolomsations område.

Revisorerna hava besökt Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens
län.

Sedan vissa av 1901 ars riksdag begärda undersökningar i frågan
slutförts, beslöts vid 1909 års riksdag anordnande av nybyggnadslägenheter
å ett från Alträsks och Svanå kronoparker samt Selets f. d. stockfangsskog
avskilt område, beläget i närheten av Brännbergs järnvägsstation,
 ej fullt tre mil från Boden. Enligt en förberedande plan för
områdets indelning skulle ett femtiotal lägenheter utläggas. Planen
blev till en början fastställd i avseende å 20 lägenheter. Därav voro 13
upplatna 1922, varjämte en lägenhet, som ursprungligen avsågs till
mönsterjordbruk, överlämnats till Kemisk-växtbiologiska anstalten i
Lulea, som satts i tillfälle att med medel, donerade av grosshandlaren
M. Fraenkel i Göteborg, där anlägga försöksfält för belysande av skilda
brukningsmetoder m. m., varjämte betydelsen av betesvallars anläg -

— 87 —

gande där skall påvisas. Nybygge sföretaget skulle, såsom i propositionen
framhölls, tillsvidare huvudsakligen uppfattas såsom ett experiment,
 därvid det gällde att genom försök avgöra, huruvida lampliga
nybyggnadsområden överhuvud kunde vinnas genom utdikning a e
stora norrländska myrmarkerna. Nybyggeväsendet å Alträsksområdet
står under närmaste tillsyn och ledning av eu särskild nämnd med
landshövdingen som ordförande.

De för lägenhetsindelningen och upplåtelserna bestämda huvudsakliga
villkoren innebära, att i regel till varje lägenhet skall läggas minst
tio hektar odlingsvärd jord och att hela arealen utom impedimenten
icke böra överstiga tjugo hektar, att den huvudsakliga skogsmarken
skall avsättas till gemensamt skogsfång och bete, varjamte i ovngt
skall avsättas vissa för samfält behov avsedda områden, att till nybyggare
skola antagas allenast mindre bemedlade eller obemedlade med
vissa personliga förutsättningar, att upplåtelserna skulle ske med äganderätt,
 dock med en från alla utlagor fri försökstid av femton ar, varunder
upplåtelsen kan av nämnden hävas i händelse nybyggaren icke
fullgör av nämnden föreskrivna åligganden i fråga om lägenhetens
uppodling, bebyggande och hävdande, att nybyggaren skall äga att efter
utsyning bekomma erforderligt byggnads- och hägnadsvirke samt vidare
av allmänna medel odlingshjälp till ett belopp av 750 kronor att
utbetalas i samma ordning, som år 1909 bestämdes for utbetalning av
odlingshjälp till innehavare av odlingslägenhet.

Vid de av revisorerna besökta lägenheterna hade ett omfattande
odlingsarbete utförts, åkrarna bur o lovande skördar och byggnaderna
befunno sig i gott skick. Så vitt revisorerna kunnat finna hava ifrågavarande
kolonisationsförsök utfallit på ett tillfredsställande sätt.

§ 6.

Revisorerna hava besökt skogshögskolan och statens skogsförsöks- gsk^®h°^
anstalt och i närvaro av den vid nämnda båda institutioner anställda statens skogsgemensamma
kamreraren genomgått de av denne för vardera institutionen
förda kassaräkenskaper. Det visade sig därvid för redovisningsåret
1 juli 1923—30 juni 1924 att sagda räkenskaper ännu icke förelågo
avslutade, enär de enligt jämväl förut tillämpad praxis höllos öppna i
avvaktan på redovisning av vissa till kursledare och förläggningsföreståndare
m. fl. utlämnade förskott.

Då ett dylikt öppenhållande av kassaräkenskaperna i hög grad försvårat
den kassakontroll, som avses med bestämmelserna i kungörelsen
den 15 december 1905 (nr 76) med föreskrifter rörande inventering hos
redogörare för verk eller inrättning, vars räkenskap för granskning

— 88

skall överlämnas till kammarrätten (riksräkenskapsverket), hava revisorerna
ansett sig böra framhålla önskvärdheten av att sådan ändring
vidtages med avseende å redovisningen och bokföringen av ifrågavarande
förskott, att kassaräkenskaperna kunna vid redovisningsårets
utgång omedelbart avslutas.

§ 7.

Uenfäbod-a\ Vid önskning av länsstyrelsens i Västerbottens län räkenskaper
lägenhet å hava revisorerna uppmärksammat en utgift av 683 kronor, utgörande
ino^Matgo- £.ese~ 0(dl traktamentsersättning till lappfogden i länet för en av denne
majs revir, företagen tjänsteresa, omfattande tiden 28 oktober—11 november 1922
eller 15 dagar, därav 3 förrättningsdagar och 12 resdagar. Enligt verifikationshandlingarna
har tjänsteresan företagits för fullgörande av
ett lappfogden och vederbörande jägmästare enligt kungl. brev den 2
december 1921 meddelat uppdrag i ärende angående upplåtelse åt T.
Olsson och Nikolina Edman av en fäbodlägenhet å kronomark inom
Malgomajs revir.

Revisorerna, som funnit anledning att taga närmare kännedom om
ifrågavarande ärende och för den skull från länsstyrelsen införskaffat
de till ärendet hörande handlingarna, anse sig böra därav återgiva
följande.

Hos Kungl. Maj :t hade Ole M. Nilsson, Torger Olsson och Nikolina
Edman anfört besvär över länsstyrelsens i Västerbottens län den 15
oktober 1918 meddelade utslag i fråga om afvittring av Tärna socken
med yrkande att en av Ole M. Nilsson före avvittringens början å södra
sidan av Vefsenälven invid Skalmodals by upptagen fäbodslägenhet
matte såsom gemensamt fäbodsskifte tilldelas klagandenas hemmansdelar.
 Lagenheten hade vid awittringen tilldelats kronan. Enligt utslag
den 19 juni 1919 ogillades besvären, men med avseende å vad i målet
förekommit anbefalldes länsstyrelsen att, efter det utredning behörigen
verkställts ifråga om lägenhetens upplåtande på arrende, till
Kungl. Maj :t inkomma med det förslag, vartill sådan utredning kunde
föranleda.

Länsstyrelsen översände med skrivelse den 4 september 1920 ifrågavarande
utslag till avvittringsstyresmannen samt anmodade denne att
låta i samband med utstakningarna i socknen uppgöra karta med beskrivning
till det i besvären asyftade området ävensom inkomma med
förslag till de särskilda villkor, varunder området kunde till vederbörande
utarrenderas. Avvittringsstyresmannen har i yttrande till
länsstyrelsen den 9 december 1921 anfört, att området ifråga hittills
använts som fäbodplats för klagandenas hemmansdelar och att detsam -

— 89 —

ma syntes vara av stort behov för Torger Olsson och Nikolina Edman,
v ilka på området uppfört nödiga byggnader för fäbodverksamhet. Avvittringsstyresmannen
ville på grund härav föreslå, att området upplätes
åt Torger Olsson och Nikolina Edman för en tid av 50 år mot en årlig
avgift av 1 krona 50 öre, mot villkor att området endast användes som
fäb< dslägenhet samt ej inhägnades. Vid yttrandet var fogad karta
över lägenheten ifråga, som utgjordes av 0,17 har åker, 1,55 har hårdvallsäng
och 0,488 har skogsmark. Handlingarna överlämnades härefter
av länsstyrelsen den 12 december 1921 till lappfogden, som anmodades
avgiva yttrande och inkomma med fullständigt förslag till arrendekontrakt
rörande området.

Den 20 september 1921 hade emellertid lappfogden till länsstyrelsen
översänt en till Konungen ställd ansökan, vari Torger Olsson och Nikolina
Edman hemställde att med nyttjanderätt få disponera ifrågavarande
fäbodlägenhet. Lappfogden anförde för egen del, att upplåtelsen
icke kunde anses utgöra hinder för renskötselns bedrivande. Sedan
ärendet av länsstyrelsen insänts till Kungl. Maj :t, infordrades yttrande
av domänstyrelsen, som anmodade vederbörande skogsstatstjänstemän
att avgiva utlåtande. Jägmästaren i Malgomajs revir anförde, att från
skogsväsendets sida hinder ej syntes föreligga för ifrågavarande upplåtelse,
 men då skogstillgången i denna avlägsna bygd vore knapp,
under det att behov av byggnadsvirke allt emellanåt uppstode, ville
jägmästaren föreslå att sökandena skulle i ett eventuellt kontrakt tillförbindas
att ställa sig till efterrättelse de inskränkningar i betesrättigheter,
 som vederbörande jägmästare kunde finna skogsvårdsförhållandena
påkalla. Överjägmästaren i distriktet tillstyrkte utan vidare ansökningen.
 Sedan även domänstyrelsen avgivit yttrande biföll Kungl.
Maj :t den 2 december 1921 ansökningen med den av jägmästaren i reviret
förordade inskränkningen, varjämte uppdrogs åt jägmästaren i
Malgomajs revir och lappfogden i länet att gemensamt uppgöra förslag
till område för lägenheten och för villkor för dess upplåtande. Länsstyrelsen
anbefalldes att jämte eget utlåtande i ärendet till Kungl.
Maj :t ingiva de uppgjorda kontraktsförslagen.

Det i Kungl. Maj :ts nyssnämnda brev den 2 december 1921 jägmästaren
och lappfogden anbefallda uppdraget synes icke hava verkställts
förrän under påföljande vinter, då den i lappfogdens ovannämnda
reseräkning angivna förrättningen utfördes. Handlingarna
utvisa, att kontraktsförslaget jämte kartskiss av lappfogden insändes
till länsstyrelsen först den 22 juni 1923, samt att ärendet inkom till
jordbruksdepartementet den 28 i samma månad. Härefter, och sedan
domänstyrelsen den 5 juli 1923 ånyo avgivit utlåtande i ärendet bemyndigade
Kungl. Maj :t den 20 juli 1923 länsstyrelsen i Västerbottens

— 90 —

Revisorernas

uttalande.

län att med bemälda Olsson och Edman upprätta arrendekontrakt i
enlighet'' med överlämnade kontraktsförslaget. Tillika förordnade
Kungl. Maj :t, att det skulle åligga länsstyrelsen ej mindre att om vad
Kungl. Maj :t sålunda beslutat underrätta vederbörande kronobetjäning
och lappfogde än även att meddela nämnda befattningshavare
underrättelse om innehållet i det arrendekontrakt, som i anledning
härav kan. komma att av länsstyrelsen avslutas, samt tillställa såväl domänstyrelsen
som vederbörande skogsstatspersonal avskrift av samma
kontrakt.

Det den 1 augusti 1923 undertecknade kontraktet innefattar, bland
annat, att ifrågavarande lägenhet, benämnd Fäboden och omfattande
en ungefärlig areal av 2,1450 hektar, upplåtes till Torger Olsson och
Nikolina Edman för en tid av tio (10) år från den 14 mars 1923, samt
att arrendatorerna äro skyldiga att vardera för lägenheten erlägga
ett årligt arrende av tio (10) kronor.

Lappfogdens reseräkning för fullgörande av uppdraget att uppgöra
förslag till område för lägenheten och villkor för lägenhetens upplåtande
uppgick såsom ovan nämnts till 683 kronor. Då även jägmästaren
i reviret anbefallts deltaga i förrättningen torde denna hava dragit
en ej oväsentligt högre kostnad än den nyssnämnda. Förslag till område
för lägenheten hade, som ovan nämnts, förut utarbetats av avvittringsstyresmannen.
 Villkoren för upplåtelsen äro i huvudsak desamma
som för andra liknande jordupplåtelser, varför av länsstyrelsen tillhandahållna
tryckta kontraktsexemplar kommit till användning.

Fjällägenheten ifråga är belägen vid gränsen mellan Vilhelmina och
Tärna socknar nära gränsen till Norge. Lappfogdens reseräkning utvisar
att avståndet från Vilhelmina till Skalmodal och åter uppgår till
488 kilometer.

Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna de kostnader, som ifrågavarande
ärende föranlett, och de vidlyftiga administrativa åtgärder,
som ansetts behövliga för avgörande av detsamma icke stå i något rimligt
förhållande till ärendets relativt obetydliga beskaffenhet. Man behöver
blott ställa vid sidan av varandra den utgift av 683 kronor, som
lappfogdnes nära 50 kilometer långa resa åsamkat staten och som dock
endast utgör en del av de av ärendet föranledda totalutgifterna, samt
den avgift av 20 kronor om året, som från den upplåtna lägenheten kommer
att tillflyta statsverket, för att den påpekade disproportionen skall
tydligt framstå. Revisorerna vilja ifrågasätta, om icke vid prövning
av ärenden av här ifrågavarande natur den föregående administrativa
utredningen kunde i någon mån förenklas.

— 91 —

§ 8.

Revisorerna hava besökt naturvetenskapliga stationen i Abisko. NaturvotenVid
ifrågavarande anstalt hava alltsedan år 1905, först i Vassil,jaure stationen i
och därefter i Abisko genom eu enskild naturvetenskaplig kommitté i Ainsko.
Stockholm bedrivits meteorologiska iakttagelser. Från och med år
1919 har anstalten åtnjutit anslag av statsmedel. Anslaget utgår för
budgetåret 1924—1925 med ett belopp av 13.000 kronor. I övrigt upprätthålles
verksamheten genom bidrag från vetenskapsakademien och
intresserade enskilda personer.

Statens affärsverk sa mhet.

Postverket.

§ 1.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Luleå. Postkontoret

Postkontoret är sedan år 1902 inrymt i riksbankshuset. Hyran för ^''för post>
de av postverket disponerade lokalerna, vilka hava ett ytinnehåll av verkets räk331,
2 kvadratmeter och ett kubikinnehåll av 1.388,3 kubikmeter, utgår fastifhetllärfrån
och med den 1 oktober 1920 med 3.200 kronor utan värme. städes.

Vidare hava revisorerna avlagt besök vid en i Luleå för postverkets
räkning år 1923 inköpt fastighet, nr 1 i kvarteret Gripen.

Angående förvärvet av sistnämnda fastighet hava revisorerna av
för dem tillgängliga handlingar inhämtat följande.

På grund av att postkontorets utrymmen ansågos för trånga, uppkom
år 1922 fråga om anskaffande av annan lokal för ändamålet. Verkställda
undersökningar gåvo vid handen, att annan lämplig lokal ej
kunde till skäligt pris förhyras. Generalpoststyrelsen sökte fördenskull
förvärva antingen tomt för uppförande av posthus eller ock redan
bebyggd fastighet, i vilken ändamålsenliga lokaler kunde inredas. Åtskilliga
erbjudanden om försäljning av såväl tomter som bebyggda fastigheter
ingingo till generalpoststyrelsen, som fann ändamålsenligast
att upprätta preliminärt avtal om inköp av ovannämnda fastighet i
kvarteret Gripen.

Generalpoststyrelsen, som rörande lokalfrågans ordnande förde förhandlingar
med telegrafstyrelsen, vilken jämväl förfogar över lokaler
i riksbankshuset, meddelade i skrivelse till telegrafstyrelsen den 2 mars
1923, att lämplig fastighet erbjudits postverket, men att postkontoret

92 —

icke kunde få inflytta därstädes förrän efter den 1 maj 1926. Då sålunda
jämförelsevis lång tid återstode, innan postkontorets lokalfråga
syntes kunna tillfredsställande ordnas, ansåge sig generalpoststyrelsen
icke böra ingå till Kungl. Maj :t med framställning om proposition i
ärendet till 1923 års riksdag, utan syntes med vidare åtgärd i ärendet
böra tillsvidare anstå.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 augusti 1923 gjorde generalpoststyrelsen
framställning om medgivande att få inköpa fastigheten nr 1
i kvarteret Gripen för ett belopp av 225.000 kronor. Detta pris gällde
emellertid endast om köpet komme till stånd före utgången av september
månad 1923. Något förslag angående postlokalernas anordnande
i fastigheten vore icke uppgjort, varför styrelsen ej kunde angiva den
härför erforderliga kostnaden. Styrelsen ansåge sig dock kunna räkna
med en avkastning å totalkostnaden för fastigheten av minst 6 %.

I berörda skrivelse uppgav generalpoststyrelsen, att ingenjören E.
Möller i Luleå uppskattat fastighetens värde till 215.000 kronor.

Då revisorerna ansett det äga intresse att närmare taga del av de
grunder, efter vilka Möller beräknat fastighetsvärdet, hava revisorerna
införskaffat det den 28 januari 1923 dagtecknade värderingsinstrumentet
ävensom en den 21 augusti 1923 dagteeknad skrivelse i ämnet från
Möller till postdirektionen i Sundsvall, vilka handlingar icke funnos
bilagda den revisorerna från kommunikationsdepartementet tillställda
akten i ärendet.

Av nämnda värderingsinstrument framgår, att Möller den 26 januari
1923 värderat fastigheten till allenast 205.000 kronor, därav huvudbyggnaden
till 194.000 kronor, uthusbyggnaden till 3.000 kronor, gårdsplanen
till 1.500 kronor samt tomten, enligt zonvärde, till 6.500 kronor.

Sedermera har emellertid Möller av anledning, som icke närmare
framgår av handlingarna, avlåtit ovanberörda, den 21 augusti 1923
dagtecknade skrivelse till postdirektionen i Sundsvall, vilken skrivelse
revisorerna ansett sig böra här återgiva i sin helhet.

’ Till Postdirektionen.

Sundsvall.

Med anledning av telefonsamtal den 18 dennes angående värdet av
fastigheten n:o 1 kv. Gripen härstädes ber jag i ärendet få göra följande
uttalande.

Vid bestämmandet av huvudbyggnadens värde 194.000 kr. har avdrag
gjorts för byggnadens försättande i fullgott skick för full jämställighet
med nybyggnad, ävensom avdrag för otidsenlig och mindre ekonomisk
utformning av byggnadens planindelning. När nu utredning föreligger

— 93 —

beträffande bottenvåningens inredning till postlokaler kan byggnadens
nuvarande värde för postens ändamål mera exakt bestämmas. Vid beräkning
av, att anordnandet av värmeledning för hela byggnaden, utöver
kostnaden som inräknats för bottenvåningen, drager eu kostnad
av c :a 28.000 kr. och fullständig reparation av övriga våningar kostar

30.000 kr. blir totala kostnadssumman för byggnaden incl. förändringsarbeten
enl. alt. I 315.000 kr. och alt. II 343.000 kronor. Räknat pr
kubikmeterpris ger det förra 38,50 kr. och det senare alternativet 42
kr. pr kbm. Vid nybyggnad kan kubikmassan klämmas på, dels genom
lägre våningshöjder och dels genom tidsenligare och mera ekonomisk
planindelning, varför jag står frågande inför en höjning av byggnadens
grundvärde. Indragning av värmeledning i hela byggnaden kan givetvis
anstå eller helt slopas, men synes dock vara önskvärd, då värmeledning
skall anordnas för bottenvåningen och en byggnad av denna storlek
med stora bostadsvåningar ställer fordringar på sådan uppvärmning.
För övrigt den enda bekvämlighet som inräknats. Skall varmvattenberedning
för bad och disk samt personhiss och mera dekorativ inredning
utföras ökas givetvis kostnaden. Någon ökning av inköpsbeloppet

194.000 kronor synes mig därför icke berättigat.

Beträffande värdet 3.000 kr. av uthusbyggnaden kan denna summa
dubblas om byggnaden inredes eller omändras till bilgarage.

Tomtvärdet 6.900 kronor är zonvärdet i staden och bör även dubblas
då tomten med det centrala läge denna fastighet har numera alltid betalas
med och över dubbla zonvärdet.

En ökning av hela inköpspriset från 205.000 kr. till 215.000 kr. synes
därför vara berättigad. Betalning över denna summa bör hänföras till
ökade kostnader för dyrare inköp av mer eller mindre bebyggd tomt,
då tomter inom stadens centralare del, som bekant, är o bebyggda.

Luleå den 21 aug. 1923.

Elis Möller.”

Såsom särskilt beaktansvärda delar av Möllers uttalande i skrivelse
den 21 augusti 1923 må framhållas, att han icke ansett en ökning av
huvudbyggnadens värde, 194.000 kronor berättigad, samt att den ökning
av inköpspriset från 205.000 kronor till 215.000 kronor, som synts
honom kunna ske, haft till förutsättning bl. a. att uthusbyggnaden bleve
inredd eller omändrad till bilgarage.

Generalpoststyrelsen fann emellertid enligt dess ovanberörda skrivelse
den 24 augusti 1923, att en köpeskilling av 225.000 kronor måste
anses moderat.

Sedan säljaren förklarat sig icke vilja medgiva anbudstidens förlängning
i avvaktan på riksdagens beslut, bemyndigades generalpost -

— 94 —

styrelsen genom Kungl. Maj :ts beslut den 14 september 1923 att inköpa
ifrågavarande fastighet för 225.000 kronor, att utgå med 174.475 kronor
av det utav riksdagen för år 1922 anvisade reservationsanslaget å

200.000 kronor till inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas
förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på
särskilt riksdagsbeslut, samt med 50.525 kronor av odisponerade delar
av de utav riksdagen för uppförande av posthus i Krylbo tidigare anvisade
anslag, varav enligt riksdagens medgivande må för budgetåret
1923—1924 användas ett belopp av 156.898 kronor 37 öre för inköp under
ovannämnda förutsättning av fastigheter för postverkets räkning.

Fastigheten nr 1 i kvarteret Gripen har en areal av 887,96 kvm.
Byggnaden, som är uppförd av sten åren 1891—1893, innehåller 40 eldstäder
inberäknat en i bottenvåningen inrymd mindre banklokal. Inköpspriset
uppgår alltså till 5.650 kronor pr eldstad. Fastigheten är
taxerad till 175.000 kronor och brandförsäkrad för 270.000 kronor.

Hyresavkastningen från fastigheten uppgår för närvarande, enligt
vad vederbörande postmästare uppgivit, till 15.825 kronor för år, men
då hyrorna av postverket numera höjts, kommer inkomsten från och
med den 1 oktober 1924 att ökas med 1.000 kronor.

Enligt upprättade alternativa förslag erfordras åtskilliga förändringar
i fastigheten för att bereda lämpliga lokaler för postkontoret.
Av ingenjör Möllers uttalande den 21 augusti 1923 framgår att totalkostnaden
för posthuset efter förändringar enligt alt. I kommer att
uppgå till 315.000 kronor och enligt alt. II till 343.000 kronor, därvid inköpspriset
för fastigheten dock beräknats till lägre än den erlagda köpeskillingen.

Enligt vad revisorerna vid sitt besök iakttogo torde svårigheter förefinnas
för erhållande av ändamålsenliga lokaler åt postverket i den inköpta
fastigheten. För brevbärarexpeditionen lärer, enligt vad för revisorerna
vid besöket upplystes, vara avsett att bereda lokal i källarvåningen.
 Eu sådan anordning finna revisorerna med hänsyn till ifrågavarande
källarvånings beskaffenhet olämplig. Gårdsplanen är, på
grund av tomtens ringa utsträckning, mycket liten, och inkörsporten
är så trång, att postautomobilerna, för vilka garage inretts i den lilla
uthusbyggnaden, endast med yttersta försiktighet kunna föras igenom
portgången. För postdiligensernas släpvagnar saknas utrymme. Gatan
framför inkörsporten är smal och ligger i lutning, vilket förhållande
försvårar automobilernas framförande.

Slutligen må nämnas att, enligt vad revisorerna erfarit, vederbörande
postmästare icke blivit hörd rörande fastighetsköpet, innan det preliminärt
avslutats.

— 95 —

Vad sålunda förekommit hava revisorerna ansett sig böra bringa till
riksdagens kännedom.

§ 2.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Nederkalix. fNederfcalix

För postkontoret, som tidigare var inrymt i förhyrd lokal, inköptes
år 1922 en bebyggd fastighet, som tillträddes den 1 juli 1923. Köpeskillingen
var 25.000 kronor. För inredande av lämpliga postkontorslokaler
och garage för postverkets automobildiligenser samt för fastighetens
iordningställande har utgivits ett belopp av 11.867 kronor.
Totalkostnaden uppgår alltså till 36.867 kronor. Inkomsten av hyra för
postmästarens bostad m. m. uppgår till 1.772 kronor. Med beräkning
av hyra för postverkets egna lokaler efter medeltalet av hyreskostnaderna
för övriga postkontor i riket av samma klass, uppgår bruttoavkastningen
av hela det i fastigheten nedlagda kapitalet, enligt vad
generalpoststyrelsen upplyst, till 13 procent.

Besöket har icke givit anledning till någon erinran.

§ 3.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Boden.

Postkontoret är inrymt i förhyrda lokaler. Av personalen anfördes 1
klagomål över det svåra drag, för vilket de vid kassorna tjänstgörande
äro utsatta, och som uppgavs särskilt under den kallare årstiden vara
besvärande och menligt.

Vidare erforo revisorerna vid sitt besök, att missnöje är rådande över
nuvarande bestämmelser om postkontorets öppethållande under söckendagar,
 då expeditionstiden är förlagd till kl. 8,30—2,30 och 5,30—7,00,
sommartiden kl. 8,30—2,30 och 5,30—6,30. Sedermera har stadsstyrelsen
i skrivelse till revisorerna hemställt om revisorernas medverkan för
vinnande av rättelse härutinnan.

Revisorerna hava i anledning av vad sålunda förekommit tagit del
av tidigare handlingar i ärendet och därvid inhämtat följande:

Stadsfullmäktige och stadsstyrelsen hava i mars 1923 hos generalpoststyrelsen
hemställt att med hänsyn till den å postkontoret rådande
trängseln mellan kl. 5,30—7,00 resp. 5,30—6,30, allmänheten måtte bliva
betjänad från kl. 8,30—6,30 alla söckendagar. Stadens köpmannaförening
och kommendantskapet hade i avgivna yttranden tillstyrkt framställningen.
 Postmästaren och postdirektionen hade emellertid avstyrkt
bifall, och generalpoststyrelsen har den 19 juni 1923 ansett stadsstyrelsens
framställning icke böra bifallas.

— 96 —

Revisorernas

uttalande.

Av postmästarens yttrande framgår, bland annat, att överbefolkning
i postlokalen förekomme på eftermiddagarna och att denna till väsentlig
del vore beroende på att garnisonens manskap först vid denna tid
vore i tillfälle ombesörja sina postala angelägenheter, vilka till ej ringa
del bestode uti avhämtande av paket, vars framsökande vore rätt tidsödande,
 huru väl paketen än kunde vara ordnade efter tillgängligt utrymme.
 Så mycket expeditionsvaktens tid medgåve, framtoge och delvis
utlämnade denne paket. Sistnämnda korrespondenter komme i allt
fall att upptaga tjänstemännens tid, till förfång för övriga, som på
grund av sin korrespondens’ omfattning kunde anse sig bättre berättigade
till betjäning utan dröjsmål. Då ett tillmötesgående skulle nödvändiggöra
förstärkning av arbetskrafterna, och då det vore mycket
små utsikter för att påklagade förhållande avhjälptes, hemställde postmästaren
om avslag å framställningen, till dess mera bärande skäl
kunde förebringas.

I anledning av framställningen verkställdes undersökning av trafikantfrekvensen
(antalet i postala angelägenheter besökande) vid postkontoret
under var och en timme av postkontorets öppethållande under
söckendagarna 12—25 mars 1923. Av denna undersökning framgår, att
antalet trafikanter vid postanvisnings- och värdekassorna mellan kl.
1—2,30 e. in. varierade från lägst 44 till högst 108 och mellan kl. 5,30—

7,00 från lägst 163 till högst 200. Starkast är trafiken kl. 5,30—7,00,
vilket uppenbarligen beror på stängningen under middagstiden. Av
handlingarna har vidare inhämtats, att postordonanserna från garnisonens
truppförband för närvarande betjänas under den tid, då postkontoret
hålles stängt, nämligen kl. 7,30—8,30 f. in. för avhämtning och kl.
4,00—5,30 e. m. för inlämning av post.

Vid de 42 postkontor, som i likhet med Bodens postkontor tillhöra
klass 2, förekomma liknande uppehåll på dagen vid allenast 9. Ett flertal
kontor, som hållas öppna hela dagen, hade år 1923 en väsentligt
mindre lokal frankoteckens-uppbörd och ett avsevärt lägre antal avgångna
värdeförsändelser (assurerade och rekommenderade försändelser,
 postanvisningar och paket) än kontoret i Boden. För jämförelse
må nämnas, att angivna uppbörd i Boden utgjorde 114.900 kronor och
antalet försändelser av angivna slag 119.600, medan vid postkontoret i
Strömstad, som är öppet hela dagen (9,00—6,00) utan avbrott, frankoteckensuppbörden
var allenast 45.700 kronor och antalet försändelser
av angivna slag blott 42.500.

Det för trafikanterna avsedda utrymmet i Bodens postkontor syntes
jämförelsevis ringa. Vad särskilt angår den anmärkta olägenheten med
förefintligt drag inom expeditionslokalen torde denna olägenhet utan

— 97

större kostnad kunna avhjälpas genom ett på lämpligt sätt anordnat
vindfång.

Beträffande frågan om postkontorets öppethållande synas revisorerna
starka skäl tala för den av stadsfullmäktige m. fl. begärda förändringen
med avseende å expeditionstiden. Enligt revisorernas mening
måste kännbara olägenheter för den trafikerande allmänheten
uppkomma genom att i ett så stort samhälle som Boden postkontoret är
stängt under angiven tid på dagen. Revisorerna anse kontorstiden
böra så ordnas, att befolkningen å orten kan bliva nöjaktigt betjänad.

§ 4.

Revisorerna hava besökt ett av postverket för dess personal uppfört
bostadshus i Gällivare.

I en till 1921 års riksdag avlåten proposition, nr 349, föreslog Kungl.
Maj :t riksdagen dels att besluta, att de två byggnader för post- och
telegrafverkens behov i Gällivare, vartill anslag tidigare av riksdagen
anvisats, ej skulle komma till utförande, dels medgiva, bland annat, att
av berörda anslag finge användas ett belopp av 75.000 kronor för uppförande
av ett bostadshus för postpersonal därstädes.

Bostadshuset, som uppfördes å kronan tillhörig tomt, n:r 29, åren
1921—1922, innehåller en lägenhet om 3 rum och kök samt två lägenheter
om 2 rum och kök, uthyrda till posttjänstemän, den förstnämnda
lägenheten för en årlig hyra av 804 kronor och de senare lägenheterna
vardera 552 kronor. Husets bokförda värde är 56.948 kronor 50 öre.
Kostnaden för huset uppgår alltså till 5.700 kronor per eldstad. Hyresavkastningen
utgör omkring 3,35 %.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande.

Postverkets
bostadshus i
Gällivare.

§ 5.

Revisorerna hava besökt poststationen i Arvidsjaur. Poststationen

För poststationens räkning hava två rum förhyrts i en obebodd bygg- 1 AnidsJaurnåd,
 inrymmande bl. a. magasinslokaler. I byggnaden ifråga finnas
inga bostadsrum.

Natten mellan den 1 och 2 april 1924 förövades inbrott å poststationen,
 därvid kassaskåpet sprängdes med dynamit och ett belopp av omkring
26.000 kronor tillgreps. Spaningarna efter gärningsmännen hava
icke ännu lett till något resultat. Ingen åtgärd har vidtagits i syfte
att bereda poststationen ökat skydd.

Poststationen, som lyder under postkontoret i Jörn, förestås sedan
år 1923 av en postexpeditör, vilken uppbär avlöning efter 14 löneklassen
med 5.130 kronor för år, kallortstillägg med 120 kronor för år och

Rev.-berättelse ang. statsverket första halvåret 1923. I.

7

— 98 —

Revisorernas

uttalande.

Po stkontoret
i Umeå.

dyrtidstillägg samt traktamentsersättning med 5 kronor 20 öre för dag.
Poststationens föreståndare åtnjuter alltså en inkomst av omkring

8.000 kronor för år. Generalpoststyrelsen har för revisorerna uppgivit,
att ifrågavarande organisation nödvändiggjorts i samband med anordnande
av postdiligenstrafiken å linjerna Jörn—Arvidsjaur och Arvidsjaur—Arjeplog.
 Chaufförerna hade nämligen sin huvudstation i Arvidsjaur,
 där diligenserna övernatta. För det dagliga övervakandet
av chaufförerna och diligenserna, för vidtagande av alla de åtgärder
som påkallas av hastigt uppkommet behov av reparation av bilarna, för
vidtagande av åtgärder vid svårare snöfall o. d. ävensom för att postverket
måtte få nödvändig kontakt med den resande allmänheten och
ortsbefolkningen, vore det även nödvändigt att hava en pålitlig, postalt
utbildad man placerad i Arvidsjaur, eller i trafiksystemets brännpunkt.
Denna organisationsform vore helt ny, och man hade valt den såsom
en helt provisorisk åtgärd, vidtagen för att på billigaste sätt ernå en
hel del fördelar och även såsom en välbehövlig säkerhetsåtgärd. Genom
vissa förändringar i avseende å postbehandlingen hade samtidigt en
postexpitörstjänst i Jörn kunnat indragas.

Vid poststationen finnas två kvinnliga biträden, vilka åtnjuta respektive
1.800 och 600 kronor i årlig lön. Intet dyrtidstillägg utgår till dessa
befattningshavare. Det högst avlönade biträdet har under åtskilliga
år förestått poststationen. Vid poststationen förekommer jämväl natttjänstgöring.

Med hänsyn till den risk, som är förenad med att hava poststationen
förlagd till en obebodd byggnad, anse sig revisorerna böra påpeka angelägenheten
av att annan och lämpligare lokal förhyres.

Vad beträffar den i Arvidsjaur tillämpade organisationsformen
vilja revisorerna uttala att samma fördelar kunna vinnas för en lägre
kostnad om poststationen förändras till postexpedition med manlig
föreståndare.

§ 6.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Umeå.

Postkontoret är sedan år 1902 inrymt i riksbankshuset. Enär postlokalerna
på grund av den växande trafiken, såsom också 1920 års revisorer
framhöllo, äro för trånga, har fråga uppstått om uppförande av
särskild byggnad för postkontor. För ändamålet har tomt inköpts i
kvarteret Fabriken, vartill 1924 års riksdag anvisat 9.000 kronor. Revisorerna
hava besett även ifrågavarande tomt.

Besöken hava icke givit anledning till särskilt uttalande.

— 99 —

Telegrafverket.

§ 1.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Robertsfors.

1920 års riksdag anvisade på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 500 kronor för inköp av tomt i Robertsfors, avsedd för
uppförande av telegrafhus. I sin framställning härom anförde telegrafstyrelsen,
 bland annat, att den för stationen förhyrda lokalen ingalunda
vore lämplig för sitt ändamål, utan måste tillgripas såsom en
nödfallsutväg, då ingen bättre stod att erhålla. På grund av svårigheterna
vid förhyrandet av lägenhet och då lämplig bebyggd fastighet
icke funnes att förvärva, hade styrelsen funnit enda utvägen vara att
uppföra en särskild byggnad för telegrafverkets behov.

Vid sitt besök iakttogo revisorerna, att telegrafstationens nuvarande
förhyrda lokaler icke kunna anses fullt tillfredsställande.

Besöket har i övrigt icke givit anledning till någon erinran.

§ 2.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Skellefteå.

1922 års riksdag medgav, att för inköp för telegrafverkets räkning
av tomten nr 83 i hörnet av Storgatan och Lasarettsgatan i Skellefteå
med därå befintlig, under uppförande varande byggnad ävensom för
fullbordande av nämnda byggnad finge användas ett belopp av högst

90.000 kronor av de besparingar, som uppkommit å tidigare beviljade
anslag till uppförande av vissa byggnader vid telegrafverket. Kungl.
Maj :t bemyndigade telegrafstyrelsen att inköpa tomten och den därå
befintliga byggnaden för högst 25.000 kronor och att låta färdigställa
byggnaden till stationsbyggnad för en kostnad av högst 65.000 kronor.
Arbetena avslutades år 1923. Kostnaderna belöpa sig i sin helhet till
89.840 kronor 65 öre.

Tomten har en areal av 2.266 kvadratmeter. Byggnaden, som är uppförd
av trä i två våningar i tilltalande stil och som i sin helhet användes
för telegrafverkets behov, är belägen intill en angränsande tomt och
upptager endast en ringa del av tomten nr 83. Mellan byggnaden och
de omgivande båda gatorna finnes ett betydande tomtutrymme, som utgöres
av parkområde. Detta tomtutrymme torde med fördel kunna användas
även för byggnad för eventuellt annat statsändamål, om så
skulle visa sig erforderligt.

Besöket har i övrigt icke givit revisorerna anledning till erinran.

Telegrafstationen
i
Robertsfors.

Telegrafstationsbyggnaden
i
Skellefteå.

— 100 —

Telegrafstationen
i
Gällivare.

Revisorernas

uttalande.

§ 3.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Gällivare.

Med bifall till Ivungl. Maj :ts proposition nr 349 medgav 1921 års
riksdag dels att de två byggnader för post- och telegrafverkens behov
i Gällivare, vartill anslag tidigare av riksdagen anvisats, ej skulle komma
till utförande, dels ock, bland annat, att av anslaget ifråga finge
användas ett belopp av 70.000 kronor för inköp för telegrafverkets räkning
av fastigheten stadstomten nr 1 och 2 i Gällivare, i vilken fastighet
telegrafstationen vore inrymd i förhyrd lokal.

Av telegrafstyrelsens framställning i ärendet inhämtas, att boningshuset
vore i gott skick och att mot detsannna i huvudsak ingenting annat
vore att anmärka än att grunden icke vore isolerad mot kyla, vilket
åstadkommit en del bristfälligheter, varförutom av de båda uthusen det
ena vore i dåligt skick. Avhjälpandet av de anmärkta bristerna hade
beräknats draga en kostnad av 6.500 kronor. Sistnämnda belopp avsåg
telegrafstyrelsen skola utgå från det i telegrafverkets stat för driftkostnader
upptagna anslaget till underhåll och reparationer. Genom
inköpet av ifrågavarande fastighet skulle telegrafverkets behov av bostadslägenheter
jämväl tillgodoses.

Fastigheten inköptes den 1 oktober 1921 för en köpeskilling av

70.000 kronor. Enligt vad revisorerna från telegrafstyrelsen inhämtat
utbetaltes för byggnadernas reparation år 1921 3.250 kronor och år
1922 15.300 kronor, varjämte nu pågående reparation av grunden m. m.
komme att draga en kostnad av 13.800 kronor. Sammanlagda kostnaderna
för fastigheten uppgå alltså till 102.350 kronor. Den årliga hyresinkomsten
utgör 3.408 kronor.

Vid revisorernas besök pågingo jämförelsevis omfattande arbeten
med reparation av grunden, som varit i hög grad bristfällig. Då kostnaden
för fastighetens iståndsättande, grundens reparation däri inberäknad,
 beräknades till 6.500 kronor men nu beräknas uppgå till 32.350
kronor, synes den undersökning rörande fastighetens värde, som föregått
inköpet, icke hava skett med tillbörlig omsorg.

— 101 —

Statens järnvägar.

§ 1.

-Kiruna—Svartön Befalstörhål -------

~~~----- “ “ o „ , landena vid

numera blivit fullständigt genomförd, komma a ifrågavarande handel ma8kinavdelinga
ånglokomotiv till användning. fe^distrik På

grund härav funno sig revisorerna vid sitt besök å lokomotivsta- tet.
tionen i Kiruna böra inhämta upplysning om, huru befälsförhållandena

Sedan elektrifiering av järnvägen Riksgränsen -

å maskinsektionen efter elektrifieringen blivit ordnade. Revisorerna
erforo därvid, att lokomotivtjänsten och det löpande underhållet av
lokomotiven skötes av maskiningenjören (sektionsföreståndare) och en
underingenjör i Kiruna samt maskininspektoren a Svartön. hånligt
vad revisorerna inhämtat, äga dessa befattningshavare, som äro ångtekniskt
utbildade, ingen föregående praktik inom det elektrotekniska
facket. Vid sektionen finnes visserligen anställd jämväl en elektroingenjör,
 men denne intager i förhållande till maskiningenjören en underordnad
ställning.

Revisorerna hava vid sin fortsatta undersökning av frågan funnit,
att överrevisorerna vid statens järnvägar i sin berättelse rörande 1915
års förvaltning uppmärksammat denna fråga och därvid anfört föl -

jande :

”Vid besöket å linjen Kiruna—Riksgränsen kunde överrevisorerna
icke underlåta att uppmärksamma det förhållandet, att de å bandelen
placerade elektrotekniskt utbildade ingenjörerna subordinerade under
den på det elektrotekniska området icke fackkunnige maskiningenjören
å sträckan Luleå—Riksgränsen. Enligt överrevisorernas mening torde
det av flera skäl, ej minst ur säkerhetssynpunkt, vara lämpligt att redan
nu för den elektrifierade bandelen anställes en elektrotekniskt utbildad
ingenjör med maskiningenjörs tjänstegrad. ’ ’

I anledning av överrevisorernas ifrågavarande uttalande anförde
järnvägsstyrelsen i sin den 10 februari 1917 avgivna förklaring följande
:

”Beträffande slutligen frågan om elektroingenjörens tjänsteställning
får styrelsen anföra följande:

Vid införandet av elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen
måste särskilt yrkesutbildad personal anställas i och för ernående av
ett sakkunnigt ledande och övervakande av denna drift samt för tillsyn
och underhåll av de vid densamma förekommande elektriska anordningarna.
 För att möjliggöra ordnande och ledande av därmed sammanhängande
arbeten har av 1916 års riksdag beviljats en elektroingenjörsbefattning,
 vilken blivit tillsatt från ingången av år 1917.

— 102 —

Revisorernas

uttalande.

Elektroingenjören, som har en tjänsteställning ungefär motsvarande
maskininspektors i linjetjänst, är visserligen underställd respektive
maskiningenjör i linjetjänst, men har icke förty att utöva tillsyn över
och ansvara för sektionens överföringsledningar, kontaktledningar,
skyddsstationer, omkopplingsstationer och transformatorstationer samt
att ordna, leda och övervaka vid omkopplings- och transformatorstationerna
placerad, för sagda elektriska anläggningars skötsel erforderlig
personals tjänstgöring och att ansvara för att nämnda personal
vederbörligen examineras i instruktioner, reglementen o. d. Beträffande
de elektriska lokomotivens skötsel och underhåll har han att biträda
maskiningenjören i tillsynen häröver.

Det är således på ett betryggande sätt sörjt för att den elektrotekniska
sakkunskapen må lämna göra sig gällande på behörigt sätt. Å
andra sidan har emellertid på sektionen i fråga ångdriften alltjämt
väsentligen större omfång än den elektriska driften, och har det därför
ansetts lämpligast, att en maskiningenjör med de för en sådan tjänst
vanliga kvalifikationerna förestår sektionen i dess helhet. En tudelning
av sektionen, som sammanfaller med trafiksektionen, låter sig ej heller
lämpligen genomföra, enär den skulle förorsaka praktiska svårigheter
av flera slag. När elektrifieringen av sektionen utsträckes, kommer
emellertid frågan in i ett annat läge, och torde det, då den elektriska
driften blir den större, vara helt naturligt, att en ingenjör med elektroteknisk
utbildning sättes att bekläda maskiningenjörsbefattningen.

Då revisorerna till fullo dela järnvägsstyrelsens mening, att befälet
vid en elektrifierad handel bör äga elektroteknisk utbildning, kunna revisorerna
icke finna den nuvarande anordningen tillfredsställande. Det
synes vara angeläget att en sådan förändring beträffande befälsställningen
å den elektrifierade järnvägen äger rum, att icke blott de
elektriska ledningarna och transformatorstationerifä samt dess personal
utan även de elektriska lokomotiven och dess personal liksom lokomotivens
skötsel ställas under befäl med elektroteknisk utbildning.
Även kan ifrågasättas, huruvida icke i samband med bandelens elektrifiering
befälspersonalen vid maskinavdelningen hör kunna i någon mån
minskas.

Då ännu icke, trots järnvägsstyrelsens ovan återgivna uttalande av
ar 1917, någon sådan förändring med avseende å ledningen vid maskinsektionen
genomförts, hava revisorerna ansett sig böra fästa uppmärksamheten
å här berörda förhållanden.

— 103 —

§ 2.

Revisorerna hava besökt Riksgränsens station som nedlagts enligt 1{ikgJ£j™M
järnvägsstyrelsens beslut den 31 oktober 1923.

Numera sker omköp av personbiljetter och ompolletering av resgods
för resande mellan de norska och svenska banorna i Kiruna resp.

Narvik.

I sammanhang härmed har järnvägsstyrelsen med Hovedstyret tor
Norges statsbanor träffat nytt avtal angående lokomotivtrafik å linjen
Narvik—Abisko.

Stationshuset in. fl. byggnader vid Riksgränsen stå numera tomma.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande.

§ 3.

Revisorerna hava besökt stationshuset i Skellefteå. ^Skellefteå.

Stationshuset uppfördes i samband med anläggandet av statsbanan
Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen, som öppnades för allmän trafik
den 5 september 1912. Byggnaden visade sig snart vara otillräcklig,
varför järnvägsstyrelsen redan i slutet av ar 1913 beslöt utförandet av
vissa ändringar. Kostnaderna för stationshusets uppförande, inberäknat
nyssnämnda ändringsarbeten, hava uppgått till i runt tal 34.700
kronor. Sedermera hade järnvägsstyrelsen år 1919 begärt ett anslag
av 78.000 kronor för om- och tillbyggnad av stationshuset för beredande
av ytterligare på grund av den växande trafiken erforderliga utrymmen
för expeditionslokaler m. m., samt för de i byggnaden inrymda bostadslägenheternas
förbättrande, vilket anslag av 1920 års riksdag beviljades.
 Sistnämnda arbeten, som numera fullbordats, hava dragit
en kostnad av 79.998 kronor 65 öre, varav 58.000 kronor bestritts av
riksdagsanslaget och 21.998 kronor 65 öre med förnyelsefondsmedel.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande.

§ 4.

Revisorerna hava besökt lokomotivstationen i Svartön. sutiZeiTi

Sedan elektrifieringen av linjen Kiruna—Svartön genomförts, hava Svartön.
ett större antal ånglokomotiv, som använts för malmtrafiken, blivit
disponibla. Ett 20-tal sådana lokomotiv funnos uppställda^ å ett par i
närheten av lokomotivstationen i Svartön befintliga spår. Även i
Boden finnas några sådana lokomotiv, varjämte ett antal dylika förts
till andra delar av landet. Såväl i Svartön som Boden äro lokomotiven
uppställda utan något som helst skydd, varigenom skada å lokomotiven
torde kunna uppstå.

— 104 —

§ 5.

Syäjanrs bo-1'' Eevisorerna hava besökt statens järnvägars boställshus invid lokostaiishus
in- motivstationen i Kiruna.

tivstationen o^a<^ angar vissa av dessa boställshus syntes varken det yttre underi
Kiruna, hållet av byggnaderna eller underhållet av bostäderna vara tillfredsställande.

I övrigt föranleder besöket intet uttalande från revisorernas sida.

§ 6.

Järnvägen
Svartön—
Riksgränsen.

Revisorerna hava berest statsbanan Svartön—Riksgränsen.

Denna järnväg redovisas såsom självständig enhet på grund av träffat
avtal med Grängesbergsbolaget, vilket avtal innebär att bolaget
garanterar järnvägens förräntning enligt vissa normer.

1910 års riksdag fattades — i sammanhang med beslutet om anläggningen
av Porjus kraftverk — jämväl beslut om elektrifiering av
linjen Kiruna—Riksgränsen. Sedermera beslöts vid 1917 års riksdag
fortsättandet av denna elektrifiering även å sträckan Kiruna—Svartön.
Elektrifieringen av hela linjen Svartön—Riksgränsen är numera slutförd.

För att undanröja uppkomna störningar å telefonledningarna utmed
banan hava under senare åren vidtagits omfattande experiment och åtgärder,
 vartill av riksdagen anvisats särskilda anslag.

Revisorerna hava icke funnit anledning till erinran.

§ 7.

Mspå“etT Revisorerna hava besett ett i Boden anlagt malmtågsspår.

Boden. Denna anläggning har utförts i samband med bangårdsombyggnaden
i Boden enligt beslut av 1916 års riksdag. I sin framställning den 27
oktober 1915 om anslag till ifrågavarande anläggning och ombyggnad
anförde järnvägsstyrelsen, bland annat, att förslag uppgjorts till
beredande av bättre utrymme a Bodens bangård. Med hänsyn till svårigheterna
att vinna även den närmast behövliga utvidgningen inom nuvarande
bangårdsområdets gränser, och för undvikande av kostbara
husflyttningar och spåromläggningar, hade uppmärksammats möjligheten
av att befria bangarden från malmtrafiken genom densammas ledande
å särskilt spår öster om och förbi bangården. Enligt gällande
tidtabell passerades Boden av 9 lastade och 8 tomma malmtåg per dygn.
Vid eventuellt ökad malmutskeppning över Luleå kunde detta tågantal
beräknas bliva avsevärt större. Vore sålunda redan då malmtrafiken
över Bodens bangard till stort hinder för tåg- och växlingsrörelser,

— 105

bleve detta givetvis än mer förhållandet om tågantalet ökades. Det
innebure därför eu avsevärd lättnad för Bodens bangård att bliva befriad
från malmtrafiken, eu lättnad, som medförde möjlighet att tills
vidare undanskjuta en mera genomgripande omändring av bangårdsförhållandena
därstädes. Dessutom tillkomme, att vid ifrågasatt införande
av elektrisk drift å linjen Luleå—Gällivare, elektrifieringen av
bangårdens i Boden spårsystem kunde icke oväsentligt inskränkas.

Järnvägsstyrelsen ansåge sålunda, att en ombyggnad av bangården
borde komma till stånd enligt förenämnda principer. Ett första utbyggnadsstadium,
 omfattande korsning av Haparanda- och Gällivarebanorna,
 anläggning av nytt malmtågsspår jämte mötesspår vid norra
lokomotivstallarna, förändring av frilastspår och lastkaj samt anordnande
av omlastningsskjul med tillhörande spår, beräknades betinga en
kostnad av 617.500 kronor, i vilket belopp dock vore inbegripet markförvärv
med 67.500 kronor, som styrelsen ansåge böra bestridas av till
styrelsens disposition stående medel för markförvärv. Återstående
summa 550.000 kronor skulle således erfordras för arbetets genomförande,
 vilket styrelsen ansåge böra ske under loppet av två år med

200.000 kronor för år 1917, samt 350.000 kronor för år 1918.

Av 1916, 1917, 1919 och 1920 års riksdagar hava för ombyggnad av
Bodens bangård och däiuned sammanhängande arbeten beviljats sammanlagt
1.670.000 kronor. Arbetena, som fullbordades år 1921, hava
dragit en kostnad av 1.669.968 kronor 24 öre, vartill kommer utgifter
för markförvärv. Kostnaderna hava av järnvägsstyrelsen fördelats på
följande sätt:

Linjeomläggning jämte bro för skenfri korsning mellan
linjerna från Haparanda och Gällivare vid Buddbyn
ävensom vissa arbeten för militärmötesplatsen därstädes 365.357: 87 kronor
anläggning av malmtågsspår mellan Bodens tegelbruk

och Björkelund jämte mötesbangård för malmtåg .... 621.102: 54 „

ombyggnad av Bodens bangård samt sänkning av linjen

mellan bangården och Avabäcken m. m............... 464.852:43

drift av grävmaskin och decauvillelokomotiv............ 89.112:32

övriga utgifter såsom för provisoriska anordningar under
byggnadstiden, arbetets ledning och förvaltning, arbetsstyrkans
anskaffning och vård m. m................. 129.543: 08

Summa 1.669.968:24 kronor

I samband med den av 1917 års riksdag beslutade elektrifieringen av
linjen Kiruna—Svartön har utförts elektrifiering även av malmtågsspåret
vid Boden samt av mötesbangården för malmtåg därstädes.

— 106 —

Haparanda

station.

Kostnaderna härför hava — beräknade efter den genomsnittliga
elektrifieringskostnaden per kilometer för linjen i sin helhet — uppgått
till i runt tal 65.000 kronor.

Av tablån framgår icke totalkostnaden för malmtågsspåret och därmed
sammanhörande arbeten. Till det däri angivna beloppet 621.102
kronor 54 öre torde emellertid böra läggas utom kostnaderna för spårets
elektrifiering och för markförvärv, åtminstone viss del av kostnaderna
dels för drift av grävmaskin in. m., dels för övriga utgifter såsom
arbetsledning in. in.

Då revisorerna trodde sig finna, att malmtågsspåret icke på länge
trafikerats, gjordes vid besöket förfrågan härom och inhämtades därvid,
 att malmtågsspåret sedan dess färdigställande aldrig trafikerats.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna ansett sig böra bringa till
riksdagens kännedom.

§ 8.

Revisorerna hava besökt Haparanda station.

Ifrågavarande anläggning tillkom omkring åren 1917 och 1918 vid
den då genomförda sammanbindningen av svenska och finska järnvägsnäten.

Stationshuset är uppfört av fogstruket norrlandstegel och täckt med
tegeltak samt består av tre huvudvåningar och en vindsvåning. Till
stationsbyggnaden, vilken är placerad mellan svenska och finska statsbanornas
spår, sker tillträdet från staden genom en i granit och betong
utförd portal och vidare genom en stationstunnel under de finska spåren
in i den i källarvåningen liggande stora vestibulen. Till denna ansluta
sig biljettexpedition, resgodsrum med elektrisk resgodshiss till
de i våningen ovanför liggande plattformerna, vidare III klass väntsal
med tillhörande lokal för automatservering in. in.

Från stora vestibulen kommer man vidare genom en trappa av kalksten
upp i en hall och därifrån dels till I :a och II :a klass väntsal, dels
ock till den svenska stationsplattformen på södra och till den finska
på norra sidan om stationshuset. Genom en annan mindre trappa i
stora vestibulen kommer man upp i den på östra gaveln förlagda stationsinspektors-
samt tåg- och telegrafexpeditionerna.

Invid förenämnda hall invid trappan från stora vestibulen är förlagd
I :a och II :a klass matsal med tillhörande kapp- och toalettrum.

I stationshusets västra gavel finnes enligt planen anlagd en väntsal
och därifrån i löpande följd rum för läkarbesiktning, passvisering samt
en större tullbehandlingslokal jämte övriga lokaler för tullens behov.
I våningen en trappa upp äro förlagda en hotellavdelning med 11 re -

— 107 —

sanderum, köksavdelning med elektriska hissar till såväl automat- som
matsal, överliggningsrum in. in.

Vid revisorernas besök stodo en stor del av lokalerna i bottenvåningen
tomma. En mindre del av utrymmet i bottenvåningen var dock upplåten
till lokal för det i staden förlagda domsagokansliet.

Kostnaderna för själva bangårdsanläggningen belöpa sig till

2.363.000 kronor och för stationshuset, en mindre sidobyggnad inberäknad,
 till cirka 1.000.000 kronor eller alltså sammanlagt i runt tal

3.350.000 kronor.

Av senast tillgänglig järnvägsstatistik, avseende år 1922, inhämtas
att sammanlagda trafikinkomsten vid Haparanda station under nämnda
år uppgick till 322.375 kronor, varav 89.443 kronor för persontrafik.
Antal resor per dag utgjorde 30 och antal avgående och ankommande
tåg 8.

I anledning av det avlagda besöket vid Haparanda station kunna
revisorerna icke undgå att uttala, att ifrågavarande anläggning tagit
dimensioner och dragit kostnader, som icke stå i ett rimligt förhållande
till det förefintliga behovet. Det synes revisorerna böra tagas under
övervägande huruvida icke vissa för järnvägens räkning obehövliga lokaler
skulle kunna uthyras.

§ 9.

I sammanhang med besöket å Haparanda station besågo revisorerna
järnvägsbron över Torne älv.

Ifrågavarande broanläggning har uppförts under åren 1916—1918.
Den totala kostnaden uppgår till omkring 3.000.000 kronor. Härtill
hava emellertid finska stats järnvägarna bidragit med cirka 700.000
kronor. Brons hela längd mellan landfästena uppgår till omkring 405
meter.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 10.

Revisorerna hava berest järnvägen Hällnäs—Lycksele.

Järnvägsbron över Umeå älv vid Lycksele är numera färdig. Banan
är rälslagd till brons västra ända samt till större delen grusad. Mellan
järnvägsbron och bangårdsområdet pågingo terasseringsarbeten. Stationshuset,
 som sammanbyggts med godsmagasin, är under inredning.

Till och med den 31 maj 1924 hade för denna 63 kilometer långa handel
utgivits 7.179.041 kronor 29 öre, varjämte påförts 375.343 kronor
29 öre.

Revisorerna hava icke funnit anledning till erinran.

Revisorernas

uttalande.

Järnvägsbron
över Törne
älv.

Järnvägen
Hällnäs—
Lycksele.

— 108 —

§ 11.

Norra Revisorerna hava berest bandelen Gällivare—Porjus.

inlandsbanan. . 0

Penna 53 kilometer långa järnvägssträcka, som sedan flera år är färdigställd,
 har dragit en totalkostnad av 4.037.742 kronor 31 öre. Fortfarande
bedrives endast provisorisk trafik. Inkomsterna av densamma
nppgingo för år 1922 till cirka 200.000 kronor och utgifterna till cirka

230.000 kronor. Härvid bör dock anmärkas, att inga fraktavgifter gottgöras
bandelen Gällivare—Porjus för den materiel, som transporteras
å järnvägen till och från banbyggnaden Porjus—Jockmock, ej heller för
personaltransporter för samma banbyggnad.

Å norra inlandsbanan pågå arbeten å den 46 kilometer långa sträckan
Porjus—Jockmock. Omkring 300 man äro för närvarande sysselsatta
därstädes. Till och med den 31 maj 1924 hade å denna handel nedlagts
en kostnad av 5.334.001 kronor 83 öre. Dessutom är förrådet påfört
545.145 kronor. I angivna kostnadssumma inbegripes jämväl kostnaden
för järnvägsbron över Lule älv.

§ 12.

Järnvägsbron Revisorerna hava besökt järnvägsbron över Vindelälven vid Spöland.
vid Spoland. Någon tid före revisorernas besök hade skyddsanordningarna vid
timmermagasinet ovanför järnvägsbron brustit, varvid hela timmermassan,
 som uppskattats till cirka 1.500.000 klampar, av strömmen
förts ned emot järnvägsbron och den några meter nedanför densamma
befintliga landsvägsbron, som är av trä, mot vilka broar timret hopades.
 Genom Umeå flottningsförenings försorg hade omfattande säkerhetsåtgärder
vidtagits för att rädda timret och broarna.

I trakten iakttogos omfattande översvämningar å den odlade jorden.
Genom den vid vårfloden inträffade avsevärda stegringen av vattenståndet
i de strax nedanför broarna sammanflödande Ume- och Vindelälvarna
uppstå, enligt vad revisorerna erforo, ej sällan svåra översvämningar.
 I anledning av en av länsstyrelsen gjord framställning pågå
undersökningar för utrönande, huruvida genom vissa åtgärder översvämningarna
i fråga kunna förebyggas.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande.

— 109 —

Statens vattenfallsverk.

§ 1.

Revisorerna hava besökt Porjus kraftverk.

Till första och andra utbyggnaden, omfattande 8 aggregat, varav
dock endast 6 äro installerade, har vid 1910—1921 års riksdagar anvisats
sammanlagt 17.500.000 kronor.

Besöket föranleder intet särskilt yttrande från revisorernas sida.

§ 2.

Revisorerna hava besökt vattenfallsstyrelsens anläggningar vid KraUstatiurasHarsprånget.
 Harsprånget.

I enlighet med beslut å 1922 års riksdag är arbetet å den tidigare beslutade
kraftstationsanläggningen tillsvidare avbrutet. Det nedlagda
kapitalet belöper sig till cirka 9 millioner kronor, däri inräknat ett belopp
av omkring 500.000 kronor för inlösen av vissa egnahem och handelslokaler.

Större delen av ifrågavarande husbyggnader stodo vid revisorernas
besök tomma.

Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 3.

Revisorerna hava gjort besök vid Norrfors vattenfall. Sta£e?s kraftj

Sedan riksdagen första gången år 1918 anvisat medel till inköp av vid ^,fr_
vattenfall för att trygga kronans tillgång på vattenkraft, har från forsen,
och med år 1917 verkställts ett flertal inköp av vattenfall, huvudsakligen
i Norrland. Det största av dessa vattenfall är Norr- och Sörforsen,
 beläget i Ume älv 15 kilometer väster om Umeå. Dessa forsar
bilda tillsanuuans en fallsträcka, som efter den högsta ifrågakommande
uppdämningen blir 58 fallmeter. Vattenfallet är ett bland de
mera betydande i vårt land.

Enligt beslut av 1924 års riksdag skall ett statens kraftverk anläggas
vid Norrforsen för en beräknad kostnad av 6.050.000 kronor, eller,
därest ett i propositionen omförmält billigare alternativ komme till utförande,
 4.650.000 kronor. För påbörjande av nämnda kraftverk har
för budgetåret 1924—1925 anvisats ett reservationsanslag av 1.500.000
kronor.

Nu föreliggande plan avser allenast utbyggnad av en övre station
i den brantaste delen av fallsträckan, Norrf or sstupet.

— no —

Kronans laxfiske
vid
Norrforsen.

Det större alternativet för 12.000 kilowatt, som av statsutskottet och
vattenfallsstyrelsen förordats till utförande, skall jämlikt Kungl.
Maj :ts beslut utföras.

Förberedande arbeten för byggets påbörjande hade vid revisorernas
besök igångsatts.

Besöket har icke givit anledning till något uttalande.

§ 4.

Revisorerna hava besökt kronans laxfiske i Norrforsen i Ume älv.

De kronan tillhöriga laxfiskena Norrfors n:r 1 och Spökfallet i Umeå
socken äro av vattenfallsstyrelsen utarrenderade till byamännen i Norrfors.
 Kontraktet omfattade tiden från och med den 1 januari 1920 till
och med den 31 december 1922, men om kontraktet ej av styrelsen uppsades
senast den 30 september 1922, skulle arrendetiden anses vara förlängd
till och med den 31 december 1924. Arrendesumman var under
åren 1920—1922 1.500 kronor och under åren 1923 och 1924 2.000 kronor.
 Härutöver äro arrendatorerna skyldiga att till länsstyrelsen erlägga
200 kronor årligen, som länsstyrelsen äger använda till fiskeritillsyningsmans
avlönande. Arrendatorerna hava skyldighet att underhålla
och vid behov nybygga alla de till fiskena hörande byggnader
och övriga inrättningar, vilka vid avträdandet skola i fullgott skick och
utan ersättning avlämnas. Till Västerbottens läns hushållningssällskap
äro arrendatorerna skyldiga att leverera den mängd lax, som hushållningssällskapet
fordrar för laxodling i älven.

Kronan tillhöriga fastigheten 21/128 mantal Norrfors n:r 3 tillkommande
andel i förenämnda laxfisken äro från och med den 1 januari
1921 på enahanda villkor i fråga om kontraktstiden, som ovan angivits,
utarrenderade till nämndemannen O. Åström i Brännland. Arrendesumman
utgjorde år 1921 125 kronor och under de därpå följande åren
175 kronor.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande eller
någon erinran från revisorernas sida.

Av revisorerna avlagda besök vid nedannämnda statens verk och inrättningar
m. m. hava icke föranlett något uttalande eller någon erinran
från revisorernas sida, nämligen vid

folkhögskolan och lantmannaskolan i Matarengi; samskolan i Haparanda,
 kronohäktet i Haparanda, domkapitlet i Luleå, krono -

in

häktet i Luleå, tullkammaren i Skellefteå samt tullverkets lokaler,
 Skellefteå hamn, samskolan i Skellefteå, folkhögskolan och
lantmannaskolan i Vindeln, tullkammaren i Umeå, Västerbottens
läns landstings skyddshem i Stenfors, tullkammaren i Örnsköldsvik,
 tullkammaren i Visby, högre allmänna läroverket i Visby, kronohäktet
i Visby, domkapitlets i Visby lokaler, lotsverkets expedition
i Visby, intendenturkompaniet i Boden, Bodens artilleriregementes
kasernetablissemang, Bodens ingenjörkår, officersbostäderna i Boden,
kommendantens i Boden statsexpedition, intendenturförradet med
kvarn och bageri i Boden, Norrbottens regementes kasernetablissemang,
befästningar och förläggningslokaler vid Tingstäde, förråd i Tingstäde,
landsstormsförrådet i Lärbro, vissa numera nedlagda befästningar i
Fårösund, Gotlands infanteriregementes kasernetablissemang, Gotlands
artillerikårs kasernetablissemang, militärbefälhavarens å Gotland
expedition, Slite och Herreviks hamnar, Martebo myr, kronohäktet
i Haparanda och i Visby, postanstalterna i Iviruna, Gällivare, Överkalix,
 Haparanda, Skellefteå, Lycksele, Nordmaling, \ isby, telegrafstationerna
i Kiruna, Haparanda, Umea, Robertsfors, Nordmaling, Visby,
järnvägsstationerna i Abisko, Gällivare, Övertornea, Karungi, Bastuträsk,
 Lycksele, Vindeln, Umeå, revirexpeditionerna i Gällivare och
Ängeså, Selet, sjukstugan i Arjeplog, lanthushållsskolan i Strömsör.

Under revisionens gång hava besök avlagts å nedannämnda platser,
och hava i dessa besök deltagit följande revisorer, nämligen:

vid järnväg sbron vid Spöland: undertecknade Rosén, Lindqvist, Palsson,
 Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman,
Sävström och Waldén;

vid järnvägsstationen i Abisko och den därmed sammanbyggda transformator
sstationen: undertecknade Rosen, Lindqvist, Johansson, Nilsson,
 Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman och Sävström;
vid stationen i Abisko för väderleksobservationer: desamme;
vid järnvägens boställshus i Abisko: desamme;
vid statens järnvägar tillhöriga lokaler för folk- och smaskola i
Abisko: desamme;

vid Riksgränsens järnvägsstation: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman,
 Sävström och Waldén;

vid bangården i Kiruna: desamme;

vid trafikinspektör sexpeditionen i Kiruna: desamme;

vid baningenjörsexpeditionen i Kiruna: desamme;

vid statens järnvägars elektriska verkstad i Kiruna: desamme;

vid statens järnvägars vagnsverkstad i Kiruna: desamme;

— 112 —

vid statens järnvägars boställshus i Kiruna: desamme;
vid statens järnvägars lokomotiv stallar i Kiruna: desamme;
vid telegraf- och telefonstationen i Kimma: desamme;
vid tullen i Kiruna: desamme;
vid posten i Kiruna: desamme;

vid järnvägsstationen i Gällivare (bangården): undertecknade Rosén,
 Johansson, Nilsson, Bärg, Hamrin, Sävström;
vid lokomotivmästarexpeditionen i Gällivare: desamme;
vid förrådet i Gällivare: desamme;
vid lokomotiv stallarna i Gällivare: desamme;

vid statens järnvägars boställshus i Gällivare: undertecknad Hamrin; vid

Rånträsks revirexpedition i Gällivare: undertecknade Lindqvist,
Pålsson, Frändén, Carlsson, Norman och Waldén;
vid Vetasjokki revirexpedition i Gällivare: desamme;
vid Gällivare revir expedition: desamme;
vid Ängeså revir expedition: desamme;

vid telegrafstationen i Gällivare: undertecknade Lindqvist, Frändén,
 Hamrin och Waldén.

vid postkontoret i Gällivare: undertecknade Carlsson, Norman och
Sävström;

vid postens boställshus i Gällivare: undertecknade Carlsson och Norman; vid

vattenfallsstyrelsens anläggningar vid Harsprånget: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg,
Carlsson, Hamrin, Norman, Sävström och Waldén;
vid järnvägsbron över Lule älv å inlandsbanan: desamme;
vid kraftstationen i Porjus: desamme;
vid domänstyrelsens sågverk i Porjus: desamme;
vid vägen Porjus—Luleälven: desamme;
vid Ängeså kolonisationsområde: desamme;

vid poststationen i Överkalix: undertecknade Lindqvist, Johansson,
Bärg och Sävström;

vid Östra Limingojärvi och Västra Limingojärvi kolonisationsomrLiden:
undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén,
Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman, Sävström och Waldén;

vid järnvägsstationen i Övertorneå: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Frändén, Nilsson, Bärg, Hamrin, Norman, Sävström och Waldén;

vid folkhögskolan i Övertorneå: undertecknade Rosén, Pålsson, Johansson,
 Bärg och Waldén;

— 113 —

vid järnvägsstationen i K ar ungi: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman,
 Sävström och Waldén;

vid järnvägsstationen i Haparanda: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman,
 Sävström och Waldén;
vid järnvägsbro mellan Sverige och Finland: desamme;
vid småskoleseminariet i Haparanda: desamme;
vid tullkammaren i Haparanda: desamme med undantag av Norman
och Waldén;

vid tullen vid järnvägen i Haparanda: undertecknade Rosén, Johansson,
 Frändén, Nilsson, Hamrin och Sävström;
vid järnvägens godsmagasin i Haparanda: desamme;
vid postkontoret i Haparanda: desamme;
vid telegrafstationen i Haparanda: desamme;

vid samskolan i Haparanda: undertecknade Lindqvist, Pålsson, Bärg,
Carlsson, Norman och Waldén;
vid kronohäktet i Haparanda: desamme;

vid postkontoret i Nederkalix: undertecknade Rosén, Lindqvist, Johansson,
 Nilsson och Waldén;

vid länsstyrelsen i Luleå: undertecknade Rosén, Johansson, Nilsson,
Hamrin, Sävström och Waldén;
vid posten i Luleå: desamme;

vid telegraf- och telefonstationen i Luleå: desamme;
vid kemisk växtbiologiska anstalten i Luleå: desamme;
vid domkapitlet i Luleå: undertecknade Lindqvist, Pålsson, Frändén,
Bärg, Carlsson och Norman;
vid seminariet i Luleå: desamme;
vid fängelset i Luleå: desamme;

vid tullen i Luleå: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson, Johansson,
 Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman, Sävström och
Waldén;

vid gamla landsstatshuset i Luleå: undertecknade Rosén, Johansson,
Nilsson, Hamrin, Sävström och Waldén;
vid det av posten inköpta s. k. folkbankhuset i Luleå: desamme;
vid lastningsanordningarna å Svartön i Luleå: undertecknade Rosén,
 Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson,
Hamrin, Norman, Sävström och Waldén;
vid lokomotiv stallarna och bangården å Svartön i Luleå: desamme;
vid Bodens fästning: desamme;

vid kommendantens expedition i Boden: undertecknade Johansson,
Nilsson och Hamrin;

Rev.-berättelse ang. statsverket första halvåret 1923. I.

8

— 114 —

vid officersbostäderna i Boden: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
Johansson, Nilsson och Hamrin;

vid ingenjörkåren i Boden: undertecknade Rosén, Frändén, Bärg,
Norman, Sävström samt Waldén;
vid artillerikåren i Boden: desamme;
vid telegraf stationen i Boden: desamme;
vid postkontoret i Boden: desamme;
vid järnvägsstationen i Boden: desamme;

:• vid malmspåret i Boden: desamme;

vid ärmens intendenturförråd i Boden: undertecknade Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Nilsson, Carlsson och Hamrin;
vid intendenturkompaniet i Boden: desamme;
vid Norrbottens regemente i Boden: desamme;
vid fortifikationsdepartementet i Boden: desamme;
vid kronans kvarn i Boden: desamme;
vid kronobageriet i Boden: desamme;

vid kolonaten i Alträsk: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson,
Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman och
Sävström;

vid Fagerviks såg: desamme;

: vid Selets revir expedition: undertecknade Lindqvist, Frändén, Nilsson,
 Carlsson och Hamrin;

vid järnvägsstationen i Älvsby: undertecknade Rosén, Pålsson, Johansson,
 Bärg, Norman, Sävström och Waldén;

vid plats för tillämnad järnvägsstation i Avaviken: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson,
 Hamrin, Norman, Sävström och Waldén;

vid Siksjö kolonat: undertecknade Rosén, Lindqvist, Johansson, Nilsson,
 Carlsson och Norman;

vid landsfiskalsbostaden i Arjeplog: undertecknade Rosén, Frändén,
Bärg, Sävström och Waldén;

vid skolhemsbyggnaden i Arjeplog: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin och Norman;

vid sjukhemmet i Arjeplog: undertecknade Rosén, Lindqvist, Johansson,
 Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin och Norman;

vid poststationen i Arvidsjaur: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Bärg, Hamrin, Norman, Sävström och
Waldén;

vid Järns järnvägsstation: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson,
Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman, Sävström
och Waldén;

vid kolonat å Östra Jörns revir: desamme, med undantag av Waldén;

f; ■

— 115

vid järnvägsstationen vid Skellefteå hamn: desamme med undantag
av Waldén;

vid tullverkets lokaler i Skellefteå hamn: desamme med undantag av
Waldén;

vid tullkammaren i Skellefteå: undertecknade Lindqvist, Johansson,
Frändén, Bärg och Hamrin;
vid överjägmästarexpeditioncn i Skellefteå: desamme;
vid postkontoret i Skellefteå: undertecknade Rosén, Pålsson, Nilsson,
Carlsson, Norman och Sävström;
vid telegrafstationen i Skellefteå: desamme;

vid järnvägsstationen i Skellefteå: desamme med undantag av Pålsson
och Norman;

vid samskolan i Skellefteå: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson,
Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin och Sävström;

vid kolonat å Metsekens kronopark: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman
och Sävström;

vid kolonat vid Abborrträskliden: desamme;
vid kronotorp i Svanötjärn: desamme;
vid järnvägsstationen i Bastuträsk: desamme;

vid seminariebygget i Lycksele: desamme med undantag av Pålsson,
Frändén och Sävström;

vid järnvägsstationen i Lycksele: desamme med undantag av Lindqvist,
 Pålsson, Frändén och Sävström;

vid järnvägsbron i Lycksele: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson,
 Johansson, Nilsson, Bärg, Hamrin, Norman och Sävström;

vid järnvägen Lycksele—Hällnäs: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman
och Sävström;

vid postkontoret i Lycksele: undertecknade Lindqvist, Pålsson, Frändén
och Sävström;

vid skog sskolan i Hällnäs: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson,
Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman och
Sävström;

vid folkhög- och lantmannaskolan i Vindeln: desamme;
vid landsvägsbron i Vindeln jämte tillfartsvägar: desamme;
vid järnvägsstationen i Vindeln: desamme;
vid seminariebygget i Umeå: desamme;
vid länsstyrelsens lokaler i Umeå: desamme;

vid lantmäterikontorets bygge i Umeå: desamme med undantag av
Frändén;

— 116

vid itullkammaren i Umeå: undertecknade Lindqvist, Pålsson, Johansson,
 Bärg och Carlsson;
vid överjägmästarexpeditionen i Umeå: desamme;
vid riksbankens kontor i Umeå: undertecknade Rosén, Nilsson, Hamrin,
 Norman och Sä vström;

vid postkontoret i Umeå: desamme;

vid postverkets tomt i Umeå: undertecknade Rosén, Lindqvist, Hamrin
och Norman;

vid telegrafstationen i Umeå: undertecknade Rosén, Nilsson, Hamrin,
 Norman och Sävström;

vid järnvägsstationen i Umeå: undertecknade Rosén, Lindqvist, Pålsson,
 Johansson, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman och Sävström
;

vid Norrforsen i Umeälven: desamme;

vid kronans utarrenderade laxfiske vid Norrforsen: desamme;
vid Robertsfors’ telegrafstation: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Johansson, Carlsson, Norman och Sävström;

vid statens mejeriskola i Flarken: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Nilsson, Bärg, Carlsson, Norman och Sävström;

vid skyddshemmet i Stenfors (Västerbottens läns landstings): desamme
;

vid vägen Hörnefors—Norrbyn: undertecknade Rosén, Pålsson, Johansson,
 Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin, Norman och Sävström;
vid lanthushållsskolan vid Strömsör: desamme;
vid arbetshem och asyl vid Strömsör (Västerbottens läns landstings):
desamme med undantag av Hamrin;

vid postkontoret i Nordmaling: undertecknade Johansson, Nilsson,
Bärg och Hamrin;

vid telegrafstationen i Nordmaling: undertecknade Rosén, Pålsson,
Carlsson, Norman och Sävström;

vid telegrafstationen i Örnsköldsvik: undertecknade Rosén, Pålsson,
Nilsson, Carlsson, Norman och Sävström;

vid tullverkets lokaler i Örnsköldsvik: undertecknade Pålsson, Johansson,
 Carlsson, Norman och Sävström;

vid järnväg sstationen i Örnsköldsvik: undertecknade Rosén, Pålsson,
Johansson, Nilsson, Bärg, Carlsson, Hamrin och Norman;

vid Svea livgarde: undertecknade Rosén, Johansson, Carlsson, Hamrin
och Sävström;

vid Göta livgarde: desamme;

vid arméns intendentur för råd på Skeppsholmen: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Pålsson, Johansson, Frändén, Nilsson, Bärg, Carlsson,
 Hamrin, Norman, Sävström och Waldén;

— 117 —

i Stockholms skärgård för inspektion av vissa anordningar mot spritsmugglingen:
desamme med undantag av Lindqvist och Frändén;

vid sko g shö g skolan och statens skogsförsöksanstalt: undertecknade
Rosén, Frändén, Sävström och Waldén;

vid Martébo myr: undertecknade Rosén, Pålsson, Johansson, Frändén,
 Bärg, Norman och Waldén;

vid flottans radiostation i T ing släde: undertecknade Rosén, Pålsson,
Johansson, Frändén, Bärg, Carlsson, Norman, Sävström och Waldén;
vid bevakning sstyrkan i Ting städa: desamme;
vid mobiliserings förrådet i Tingstäde: desamme;
vid fästet i Tingstäde: desamme;
vid landstormsförrådet i Lärbro: desamme;

vid Fårösunds kustpositions f. d. lokaler: undertecknade Rosén, Pålsson,
 Johansson, Frändén, Bärg, Norman och Waldén;

vid mellersta batteriet i Fårösund: undertecknade Rosén, Pålsson,
Johansson, Frändén, Bärg, Carlsson, Norman och Waldén;

vid Slite hamn: undertecknade Rosén, Pålsson, Johansson, Frändén,
Bärg, Carlsson, Norman, Sävström och Waldén;
vid Herreviks fiskehamn: desamme;
vid Ljugarns hamn: desamme;
vid Gotlands infanteriregemente: desamme;

vid poststationen, Visborgs slätt: undertecknade Rosén, Pålsson,
Frändén, Bärg, Carlsson, Norman och Sävström;

vid Gotlands artillerikår: undertecknade Rosén, Pålsson, Johansson,
Frändén, Bärg, Carlsson, Norman, Sävström och Waldén;

vid länsstyrelsen i Visby: undertecknade Rosén, Frändén, Sävström
och Waldén;

vid postkontoret i Visby: undertecknade Rosén, Frändén, Sävström
och Waldén;

vid telegrafstationen i Visby: desamme;

vid hospitalet i Visby: undertecknade Rosén, Pålsson, Johansson,
Frändén, Bärg, Carlsson, Norman, Sävström och Waldén;

vid hamnen i Visby: undertecknadee Rosén, Frändén, Norman, Sävström
och Waldén;

vid tullkammaren i Visby: undertecknade Pålsson, Johansson, Bärg,
Carlsson och Norman;

vid läroverket i Visby: undertecknade Pålsson, Johansson, Bärg,
och Carlsson;

vid militärbefälets expedition i Visby: undertecknade Pålsson, Johansson,
 Bärg, Carlsson och Norman;
vid kronohäktet i Visby: desamme;
vid domkapitlet i Visby: desamme;

— 118

vid lotsverkets expedition i Visby: undertecknade Pålsson, Johansson,
 Bärg och Carlsson;

vid lantmäterikontoret i Visby: undertecknade Rosen, Frändén och
Sävström;

vid landsfogdens expedition i Visby: undertecknade Rosén, Frändén,
Sävström och Waldén;

vid Visborgs slottsruin, S:t Görans, S:t Nicolaus och Helgeandskyrkans
ruiner samt stadsmuren: undertecknade Rosén, Pålsson, Johansson,
 Frändén, Bärg, Carlsson, Norman, Sävström och Waldén.

Stockholm den 16 augusti 1924.

GUSTAV ROSÉN.
J. B. JOHANSSON.

A. J. BÄRG.
DAVID NORMAN.

AXEL LINDQVIST.
A. O. FRÄNDÉN.
SIG. A. CARLSSON.
AUG. SÄVSTRÖM.

JÖNS PÅLSSON.
JOH. NILSSON.
FELIX HAMRIN.
O. H. WALDÉN.

Nils Löwbeer.

— 119 —

Reservationer.

Litt. A.

Vid paragrafen angående besök vid vissa befästningar i Boden av
herrar Bärg och Hamrin, vilka ansett att revisorerna bort göra det uttalandet
att omprövning synes påkallad, huruvida icke här ifrågavarande
förråd kunde helt indragas.

Litt. B.

Vid paragrafen angående folkskoleseminariet i Umeå av herr Waidén,
 som anfört.

”Revisorerna hava icke angivit, i vilka avseenden de nya seminariebyggnaderna
ytterligare bort förenklas eller på vad sätt besparingar
vid deras uppförande skulle kunnat göras utan att lokalernas ändamålsenlighet
därigenom äventyrats. Jag har därför ansett, att revisorerna
saknat fog för sina i paragrafen gjorda särskilda erinringar.”

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1924 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

S TA TS VERKE TS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JANUARI—30 JUNI 1923

DEL II

T A B E L L E R

STOCKHOLM 1924
ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Innehållsförteckning.

Första huvudtiteln.

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för
de kungl. hoven upplåtna byggnader
Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott ....................................

tlrandväsendet och yttre lyshållningen

vid Stockholms slott........................

Drottningholms slott...........................

Gripsholms d:o ..........................

Ulriksdals d:o ..........................

Haga lustslott och park .....................

Strömsholms slott.............................

Rosersbergs d:o ..............................

Andra huvudtiteln.

Justitiedepartementet .......................

J ustitiekanslersexpeditionen ...............

Högsta domstolen och nedre justitierevi sionen

..........................................

Svea hovrätt ..................................

Göta d:o ....................................

Hovrätten över Skåne och Blekinge......

Fångvårdsstyrelsen..............................

Statens uppfostringsanstalt å Bona ......

Tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet...........................

Fjärde huvudtiteln.

Arméförvaltningen.............................

Arméns totalkostnader........................

Krigshögskolan ..............................

Artilleri- och ingenjörhögskolan .........

Ridskolan..........................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

Krigsskolan.......................................

Marinförvaltningen ..........................

Sjökrigshögskolan ............................

Sjökrigsskolan....................................

Sjökarteverket....................................

Femte huvudtiteln.

Socialdepartementet ...........................

Riksförsäkringsanstalten .....................

Försäkringsrådet................................

Socialstyrelsen .................................

Centrala skiljenämnden........................

Sid.

Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister å Svartsjö 32
Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister i Landskrona
.......................<,..................... 33

Statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister
....................................... 34

Arbetsrådet ...................................... 35

Pensionsstyrelsen .............................. 35

Medicinalstyrelsen med underlydande

anstalter ....................................... 37

Danviks hospital ............................. 40

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
.......................................... 41

Statens byggnad.sbyrå ........................ 44

Sjätte huvudtiteln.

Kommunikationsdepartementet ............ 45

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen......... 45

Byggnadsstyrelsen.............................. 47

Sjunde huvudtiteln.

Finansdepartementet.......................... 50

Kammarkollegium .............................. 51

Statskontoret ................................... 51

M ynt- och justeringsverket.................. 53

Kammarrätten.................................... 54

Statistiska centralbyrån ..................... 54

Bank- och fondinspektionen ............... 55

Riksräkenskapsverket ...................... 56

Statens tryckerisakkunnige ................. 56

Tullverket.................................... 57

Kontrollstyrelsen ............................ 58

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet .................. 60

Riks- och landsarkiven............. 60

Kungl. Biblioteket.............................. 65

Nationalmuseet ................................ 66

Livrustkammaren .............................. 67

Konsistorier, domkyrkor m. m............ 68

Svenska akademien ........................... 70

Vetenskapsakademien med naturhistoriska
riksmuseet.............................. 72

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
................................... 74

Akademien för de fria konsterna......... 76

Sid.

I

I

2

2

3

3

4

5

5

7

8

9

10

11

11

12

13

14

16

17

19

19

20

20

21

23

25

25

26

27

28

29

30

32

— TV —

Musikaliska akademien........................

Uppsala universitet ..........................

Lunds d:o ...........................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Serafimerlasarettet..............................

Farmaceutiska institutet .....................

Allmänna barnbördshus!''! med asylen för
fattiga barnaföderskor och deras barn

i Stockholm.................................

Tekniska högskolan ...........................

Chalmers tekniska institut ..................

D:o d:o, materialprovningsan stalten

..........................................

Skolöverstyrelsen ..............................

Högre lärarinneseminariet jämte hushållsskolan
.........................................

Allmänna läroverken ..........................

Statens folk- och småskoleseminarier...
Institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda ....................................

Läroanstalterna för blinda ..................

Hantverksskolan i Uppsala för blinda

kvinnor.........................................

Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte..............................

Tekniska undervisningsanstalter ........

Statens biografbyrå ..........................

Gymnastiska centralinstitutet..............

Nionde huvudtiteln.

Jordbruksdepartementet ............ . ......

Lantbruksstyrelsen..............................

Lantbruksakademien...........................

Centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet ...........................

Lantbruksinstitutet vid Ultuna ............

Ultima egendom..............................

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

Alnarps egendom .............................

D:o trädgårdar ...........................

Övriga läroverk för lantbruket ............

Stuteriöverstyrelsen och hingstdepåerna

Sid.

Veterinärhögskolan ........................... 122

Veterinärinrättningen i Skara............... 123

Fiskeriadminisrrationen....................... 124

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
.......................................... 124

Skogshögskolan ................................. 125

Statens skogsförsöksanstalt.................. 126

Lantmäteristyrelsen ......................... 126

Statens reproduktionsanstalt .............. 128

Rikets allmänna kartverk..................... 128

Sveriges geologiska undersöKning......... 129

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
............................................ 130

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse ... 131

Tionde huvudtiteln.

Handelsdepartementet ........................ 133

Kommerskollegium............................. 133

Navigationsskolorna .......................... 136

Lotsstyrelsen .................................... 138

Nautisk-meteorologiska byrån.............. 139

Patent- och registreringsverket ............ 139

Försäkringsinspektionen ..................... 140

Statens provningsanstalt.......... 141

Ingenjörsvetenskapsakademien ............ 142

Elfte huvudtiteln.

Statsunderstödda pensionsanstalter ...... 144

Statsverkets inkomster och utgifter ...... 146

Kommittétabellen .............................. 148

Disposition av de särskilda huvudtitlarnas
allmänna besparingsfonder:

2 huvudtiteln .............................. 158

3 » 158

4 » 158

5 » 158

6 » 159

8 • 159

9 » 159

10 » .............................. 160

Sid.

77

77

79

80

82

83

84

85

86

87

88

90

92

96

98

99

100

101

102

105

106

107

108

110

112

113

114

114

116

117

118

121

— 1 —

FÖRSTA HUVUDTITELN.

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven

upplåtna byggnader.

Debet.

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna

byggnader............................................................................. —

2 Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för

de kungl. hoven upplåtna byggnader .............................................

Från kungl. hovförvaltningen ........................................................................

Försäljningsmedel......................*...................................................................

31,500: —

31,500: —
11,500: —
100: —

Summa 74,600: —

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden .........................

Reparations- och underhållskostnader.

5,550: —
69,050: —

Summa 74,600: —

Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

Debet.

Inkomster

Första huvudtitelns anslag:

B 3. Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott ................................

4. Täckande av motsedd brist å anslaget till polis-, lys- och renhållning vid

Stockholms slott ............................. • • .......................................

Från kungl. hovförvaltningen ........................................................................

11,250: —

11,250: —
4,367: 82

Summa 26,867: 82

Kredit.

Utgifter:

Avlöning m. ....................................................

Belysning, renhållning m. m............................... 1

20,669: 87
6,197: Sfi

1 — Rev.■-berättelse ang. statsverket för år 1923. II.

Summa 26,867: 82

— 2 —

Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott.

Debet.

Inkomster Första

huvudtitelns anslag:

B. 5. Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott .................. 5,600: —

6. Täckande av motsedd brist å anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen
vid Stockholms slott...................................................... 1,900: —

Från kungl. hovförvaltningen........................................................................... 450: 32

Summa 7,950: 32

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m........................................................................................... 5,236: si

Övriga utgifter ............................................................................................. 2,713:51

Summa 7,950: 32

Drottningholms slott.

Debet.

Balans för år 1922:

Tillgångar................................................................................................... 78,984: 9»

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 7. Drottningholms slott......................................................... 12,300: —

8. Förstärkning av anslaget till Drottningholms slott............... 6,150: —

Hyres- och arrendemedel .............................................................. 14,568: 7 5

Vinst å skogen och elektricitetsverket.......................................10,401:26 43 420-oi

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Till diverse myndigheter m. fl................................................................... 33,752: 7o

* Summa 156,157: 7 0

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder...................................................................................................... 40,223: 0 9

Utgifter:

Avlöningar och pensioner m. m...................................................... 16,906: 50

Underhåll av byggnader och inventarier ....)..................................... 6,992: 90

Förlust å parken och trädgården m. m........................................... 13,383:11

Dito å jordbruket ........................................................................ 10,646: 78

Avskrivning å inventarier.............................................................. 1,056:36

Räntor....................;................................................................... 127:33

Övriga utgifter.............................................................................. 9,986: 72 59^099: 70

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 1,142:01

Inventarier, materialier, förråd m. m......................................... 55,692: so 56,834: 91

Summa 156,157:7 0

— 3

Tillgångar

Gripsholms slott.

Debet.

Balans från år 1922:

Inkomster:

15,049: 7 c

Första huvudtitelns anslag:

B. 9. Gripsholms slott .......................................

10. Förstärkning av anslaget till Gripsholms slott

Intressemedel ..........................................................

Hyres- och arrendemedel .......................................

Vinst å skogen ....................................................

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Till kungl. hovförvaltningen m. fl....

3,000

—

1,500

—

429

7 5

3,520

—

6,395

87 14,845:12

.......... 9,903:8 0

Summa 39,798: 1»

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922

Utgifter

Löner, arvoden, pensioner m. m.........................

Slottets underhåll............................................

Underhåll av övriga byggnader och inventarier ...

Förlust å jordbruket .......................................

Dito å park och trädgård ................................

Övriga utgifter ...............................................

■ Balans den 30 juni 1923

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................

Innestående i bank .................................................

Inventarier, materialier och förråd ..............................

9,785: 88

7,367: bo
418: 13
719: 67
1,789: 63
2,030: 67

4,557: 32 16,882: 92

686: 91

736: 52

11,705: 95 13,129:38
Summa 39,798: 18

Ulriksdals slott.

Debet.

Balans från år 1922

Tillgångar .................................................................

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 11. Ulriksdals slott ..........................................

12. Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott
Bidrag av Djurgårdskassan..........................................

3,893: 75

4,100: —
2,150: —
12,000: —

— 4 —

Arrende- och. hyresmedel ............................................................... 15,040: —

Intressemedel................................................................................. 160: 52

Försäljningsmedel m. m............................................................... 898: 85

Uppdebiterat värde å inventarier ....................„............................. 88: 6 o 34,437:97

Summa 38,331: 72

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden .............................................

Byggnads- och underhållskostnader........................

Fouragekostnader .................................... ...........

Belysning, renhållning, expenser m. m..................

Avskrivning å inventarier ....................................

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning...........................................................

I bank innestående .....................................................

Inventarier .................................................................

5,822: 50
14,651: 57
732: 71
5,517: o»

_94:4 7 26,818:34

277: 39
7,463: 21

!’772:18 11,513:38
Summa 38,331: 72

Haga lustslott och park.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar.................................................................................................. 96,676: 42

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 13. Haga lustslott och park................................................... 4,000: —

14. Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park......... 2,000: •—

Bidrag från Djurgårdskassan ....................................................... 3,000: —

Arrenden, tomtören och hyresmedel................................................ 14,488:3 6

Intressemedel .............................................................................. 4,586: 73

Försäljningsmedel ........................................................................ 1,650: —

Inventariers värde ........................................................................ 34:50 29 759:5»

Summa 126,436: Öl

Kredit.

Utgifter:

Löner, arvoden, pensioner m. m.................................................... 7,935: —

Underhållskostnader .................................................................... 15,154:0 7

Avskrivning å inventarier............................................................... 29:11

Övriga utgifter.............................................................................. 3,466: 44 26,584: 62

Tillgångar:

Kassabehållning ....................................................................... 607: 11

Innestående i bank..................................................................... 10,904:3 2

Obligationer............................................................................. 87,170: —

Inventarier................................................................................. 1,169:96 99,851:39

Summa 126,436: 01

Strömsholms slott,

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922

4,386: 12

Inkomster:

Första huvudtitelns anslag:

B. 15. Strömsholms slott..........................................

16. Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott

Hyres- och arrendemedel.............................................

Försäljningsmedel ......................................................

Intressemedel ............................................................

Kredit.

Utgifter:

Avlöning m. ...................................................

Underhållskostnader ............................................

Övriga utgifter....................................................

Balans den 30 juni 1923

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

I hank innestående.....................................................

... 1,500: —
... 1,500: —
... 620: —
50: —

65: 4 7 3,735:47

Summa

8,121: 59

........ 995: —

........ 4,277: 9 0

........ 818:61

6,091: 51

........ 1,900: —

2,030: os

Summa 8,121:6»

Rosersbergs slott.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar .................................................................

52,160: 2 7

Inkomster

Första huvudtitelns anslag:

B. 17. Bosersbergs slott ...............................

Intressemedel...................................... .............

Hyres- och arrendemedel ..................................

Vinst å skogen .................................................

1,500: —

290: 99
3,442: 50

29,931:14 35,164:6 3

Summa 87,324: 9 o

— 6 —

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder ....................................................................................................*12,500: —

Utgifter.

Avlöningar, pensioner m. m............................................................. 5,708: —

Underhållskostnader........................................................................ 2,770: ro

Avskrivning å inventariers värde...................................................... 757:85

Övriga utgifter .............................................................................. 1,792:2 5 j1,027: 80

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning......................................................................... 1,932:93

Innestående i bank .................................................................... 20,344: 33

Utlånta medel.............................................................................. 18,500: —

Inventarier, materialier och förråd ................................................ 23,019: 84 03,797; 10

Summa 87,324: no

7

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

Andra huvudtiteln:

A. 1. Lönefyllnad åt statsministern
............

2. Statsråden utan departement
...

3. Departementschefen

4. Departementets av

Maj:ts kansli ______

5. Departementschefens
ombud för tillf—
å tryckta skrift
allmängörande

statsministern..
D. 3. Regeringsrätten

6. Tryckningskostnader.
..................

rån i Bern

redningar g
sakkunniga ..

10. Extra utgifter
12. Dyrtidstillägg åt be
fattningshavare
statens tjänst ..

Summa!

Debet

Kredit

Summa

Till-gångar
från år
1922

Leverering
från stats-kontoret

Skulder
från år
1922

Utgifter

Levere-ring till i
stats-contoret

Till-gångar
den 30/«
1923

1,183

38

1,183

33

1,183

33

35,999

61

_

_

35,999

61

_

—

—

—

35,999

61

—

—

11,999

87

—

—

11,999

87

—

—

—

11,999

8 7

—

74,405

78

—

—

74,405

78

—

—

—

-

74,405

78

_

6,977

81

—

—

6,958

01

19

80

—

—

6,977

81

1,619

44

_

_

1,619

44

_

_

—

—

1,619

44

—

—

66,165

—

—

66,165

—

—

—

—

—

66,165

—

18

49

40,000

—

—

—

37,200

85

—

—

2,812

64

40,013

49

202

48

16,584

—

—

—

14,529

22

—

■-*>

2,257

2 6

16,786

48

-

3,077

23

—

—

3,077

2 3

—

—

—

-

3,077

2 3

557

68

557

63

_

_

_

557

6 3

—

500

—

—

500

—

—

—

—

—

50(

1 50,086

7 2

1-

58

50,086

14

—

—

| —

50,086

1 72

i| 215

97

309,156|42

1-

1581 304,282|il

19|so

| 5,O69|90

| 309,372! s a

Tillgångarna den 30/e 1923 utgjordes av:

Kassabehållning..............................

Innestående i bank .........................

1,069: so

4,000: — 5,069: so

Justitiekanslersexpeditionen,

Andra huvudtiteln:

C. 1. Justitiekanslersexpeditionen
.........

Gr. 4. Skrivmaterialier

och expenser, ved

m. in................

12. Dyrtidstillägg åt
befattningshavare
i statens tjänst...

Summa

Debet

Kredit

Upp-

börd

Levere-ring från
stats-kontoret

Skulder
den so/e
1923

Skulder
från år
1922

Utgifter

Levere-ring till
stats-kontoret

Samma

252

—

21,826

20

—

_

100

_

21,939

57

38

C 3

22,078

20

—

—

5,800

—

377

70

806

60

5,371

04

—

—

6,177

70

—

—

5,257

71

—

—

_

5,234

46

23

25

5,257

71

252

32,883

91

377

70

906 ce

32,545 07

61

88

33,513|ei

— 9

Högsta domstolen och nedre justitierevisionen.

Debet

Kredit

Levere

Skulder

Skulder

Till-

Summa

ring Iran

den ao/e

från år

Utgifter

gungar
den •«/«
1923

kontoret

1923

1922

Andra huvudtiteln:

Högsta domstolen:

220,742

220,742

D. 1. Högsta domstolen...

220,742

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2. Extra expeditions-

1,182

1,182

_

_

—

—

—

1,182

—

—

—

—

Nedre justitierevisionen:

D. 4. Nedre justitierevi-

219,864

219,864

219,884

1,846

79

_

—

—

—

79

—

—

7 9

5. Övergångsstat ......

6. Tillfällig ökning av

4

—

—

—

1,850

28,615

—

- .

—

1,850

28,615

—

arbetskrafterna ...

28,815

15

—

—

—

—

16

—

—

16

7. Extra expeditions-

1,182

1,182

1,182

500

_

_

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

500

_

—

--

500

—

4. Skrivmaterialier och

expenser, ved m. m.

45,250

—

28

20

1,116

72

44,161

48

—

—

45,278

20

11. Tillfällig löneförbätt-

ring för viss perso-nal inom den civila

425

statsförvaltningen ...

425

—

—

—

—

—

425

—

—

—''

12. Dyrtidstillägg åt be-

fattningshavare i sta-

117,500

117,477

61

22

49

117,500

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjnin-

gar till vissa icke-ordinarie befatt-ningshavare inom
den civila statsför-valtningen .........

234

234

234

Summa1 637,34o(94

32

20

1,116 72

636,233|93

22

49

637,373|n

10

Svea hovrätt.

•

Debet

Kredit

Till-gångar
från år

Upp-

börd

Leverering
från stats-kontoret

Skuld
den 30/6
1923

Utgifter

Till-gånga
den 30

r

/•

Summa

1922

1923

Andra huvudtiteln:

Svea hovrätt:

D. 8. Hovrätten......

—

—

274

98

419,032

12

• -

—

408,558

71

10,748

39

419.307

10

10. Extra division

—

—

—

—

23,217

33

951

45

24,168

78

_

_

24,168

78

11. Extra ledamot

12. Extra notarie å

—

—

—

—

4,770

—

—

—

4,413

—

357

-

4,770

lcrigshovrätts-avdelningen ..

3,024

3,024

3,024

—i

13. Extra expedi-

tionsvakt......

—

—

—

—

1,182

—

—

—

1,182

—

_

_

1,182

_

G. 1. Ålderstillägg ...

—

—

—

_

583

34

—

_

499

99

83

35

583

34

4. Skrivmaterialier

och expenser,
ved m. m.

3,581

92

35,000

31,241

18

7,340

74

38,581

92

6. Tryckningskraft

nader............

2,040

30

—

—

—

—

—

_

892

—

1,148

30

2,040

30

12. Dyrtidstillägg åt

befattningsha-vare i statens
tjänst...........

116,000

4,135

17

120,135

17

120,135

17

Elfte huvudtiteln:

i Allmänna indragnings-staten:

C. 1. Diverse föremål
Andra huvudtitelns all-

—

—

—

—

2,674

] 4

“

—

2,674

14

—

—

2,674

14

manna besparingsfond...

—

—

—

—

30,000

—

139 83

30,139

83

—

—

30,139

83

Summaj 5,622

22

274

98

635,482

93

5,226j 4 fi| 626,928

so

19,677

78

646,606

58''

Tillgångarna den 3% 1923 utgjordes av:

Kassabehållning ............................

Innestående i bank ........................

Förskott .....................................

Fordringar .....................................

11,773: Sfi

2,000: —

5,226: 4 5

_677: 48 19,677; 7S

11

Göta hovrätt.

- -

Debet

Kredit

T

Leverering

Skulder

Skulder

Summa

från läns-

den 30/«

från år

Utgifter

styrelsen

1923

1922

Andra huvudtiteln:

Göta hovrätt:

201,329

201,344

21,641

07

11

85

25

9 5

47

201,355

42

81

_

_

—

21,641

81

21,641

81

17. Personligt avlöningstillägg åt

kontorsbiträdet J. M. Hå-

200

_

200

_

200

—

G. 4. Skrivmaterialier och expenser,

11,092

11,672

11,500

—

i72;8c

580

87

49

80

12. Dyrtidstillägg åt befattnings-havare i statens tjänst ......

63,431

15

_

—

—

63,431

15

63,431

15

Andra huvudtitelns allmänna besparings-

22,304

22,304

80

fond ...........................................

22.304

80

—

—-

—

—

80

Summa

320,421

89

184(21

606 32

319,999|7 8

320,606

10

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

-- —

Debet

Kredit

Leverering

Skulder

Skulder

Leverering

Summa

från läns-

den 30

/«

från år

Utgifter

till läns-

styrelsen

1923

1922

styrelsen

Andra huvudtiteln:

•• . ''

Hovrätten över Skåne och

Blekinge:

D. 18. Hovrätten ......

108,126

51

_

_

108,126

51

;—

—

108,126

51

20. Extra division...

23,885

76

—

—

—

—

23,885

70

—

—

23,885

70

G. 4. Skrivmaterialier och

218

10,527

expénser, ved m. m.

10.335

—

192

75

193

32

10,115

48

95

75

12. Dyrtidstillägg åt bo-

fattningshavare i

statens tjänst ......

32,360

21

—

—

—

—

32,360

21

—

21

Summa) 174,707

48

192

75

193

32

174,487

90

218

9 5

174,900(23

- 12 —

Fångvårdsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ......................................................................

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

E. 1. Fångvården........................................................... 215,539:19

2. Övergångsstat......................................................... 60: 84

Gl. 11. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................... 77: 09

12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 1,547: 86

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ..........................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................ 80,458: 4 2

Diverse medel ..................................................................... 692,426: 10

Övriga skulder..................................................................... 15,002: —

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

Utgifter:

ndra huvudtiteln:

D. 28. Övervakning av villkorligt dömda .......................... 186:_

E. 1. Fångvården........................................................... 2,131,052: 38

2. Övergångsstat......................................................... 8,156:54

3. Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor 4,892: —

4. Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd 17,500: —

G. 2. Extra lönetillägg ................................................... 32; 71

6. Tryckningskostnader................................................ 1,363: 02

10. Extra utgifter.................................... ................... 43:-r 11.

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ....................................... 1,483: 7 7

12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 401J51: 60

E. 5/1922. Bostadshus för bevakningspersonal vid vartdera

av centralfängelserna å Långholmen och å Här landa

m. m.......................................................... 13,526: 79

6/1922. Ny hägnadsmur m. m. vid straffängelset i Karlstad 34,026:4 5

7/1922. Hygieniska anordningar i fängelserna ............... 4: 20

10/1921. Hörsal vid centralfängelset å Härianda............. 3,802:03

9/1920. Byggnads- och ändringsarbeten vid centralfängelset

å Långholmen..... ................................................ 49,503: 4 4

T. B. 3/1918. Inledning av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder
vid vissa fångvårdsanstalter..................... 11,587: 93

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

2,569,815: —

217,224: 98
2,290,489: 64
498,562: 61

787,886: 52
6,363,978: 7 5

800,196: 3«

2,678,311: 86
597,340: 81
33,669: 7 7

— 13 —

Balans den 30 juni 1923

Tillgångar:

Kontant behållning:

I fångvårdsanstalternas kassör ......

Remissor under transport ............

Innestående i bank.........................

Förskott........................................

Proviant, bränsle och materialförråd

Obligationer ..................................

Inkomstrester ...............................

Övriga fordringar .........................

15,127: 8 2

700:— 15,827:8 2

............. 38,224: 96

............. 283,418: 22

............. 779,661: 13

............. 622,760: —

............. 145,192: 40

............. 369,375: 62 2,254,459:9 5

Summa 6,363,978: 7 5

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922-

231,384:7 4

Inkomster

Andra huvudtiteln:

F. 1. Statens uppfostringsanstalt å Bona.................................

2. Provisorisk förläggning till statens uppfostringsanstalt å

Bona av statens uppfostringsanstalt å Yenngam............

G. 1. Ålderstillägg ...............................................................

G. 12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Hyres. och arrendemedel m. .....................................................

Inkomst av jordbruksfastigheten.................................................

166,264: 92

10,000: —
1,800: —
23,541: 03
6,169: 0 2
21,062: 92

228,837: 89

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1923

........... 3,7104 82

Summa 463,933: 45

Kredit.

Balans från år 1922

Skulder ..................................................................

Utgifter:

Avlöningar m. ..............................................

Styrelsens resekostnader ...................................

Elevers kosthåll m. m.......................................

Eldning, belysning och allmänna omkostnader.....

Underhåll och reparation av anstaltsbyggnader.....

Anskaffning och underhåll av anstaltsinventarier ..

Underhåll m. m. av jordbruksbyggnader ..............

Anskaffning av vissa inventarier .......................

Elektrifiering och ordnande av vattenförhållanden
Återleverering till statsverket.............................

Balans den 30 juni 1923

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank.....................................................

Fordringar.................................................................

Inventarier och förråd ...............................................

8,291: 3 2

99,048: 51
2.113: 10
98,372: 15
37,418: 12
5,362: 14
3,705: 45
22,676: 56
286: 82
1,145: 84

1,202: 99 271,331: 68

338: 91
209:4 7
1,056: 46

182,705: 61 184,310: 4 5

Summa 463,933: 4 5

— 14 —

TREDJE HUVUDTITELN.
Utrikesdepartementet.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ...........................................................,>.............•................... 3,145,859:20

Inkomster ;

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster................................................... 96,519: 84

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tredje huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetperioden

‘/i—so/e 1923, sid. 22—23 ........................... 5,054: 50

Nionde huvudtiteln:

E. 5/1922. Sveriges andel i kostnaderna för en
internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium ........................... 8,050: —

Tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond ...... 378: 51 13,483:01 110 002-85

Remisser från statskontoret ..................................................................... 2,942,921: 8 6

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................................... 475,881: 72

Balans den 30 juni 1923:

Skulder: ,

Diverse medel..................................................................... 678,396: 69

Övriga skulder .................................................................. 1,220: 03 679,616: 7 2

Summa 7,354,282: 4 i

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder.................................................................................................. 369,413:18

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

A. III. Diverse inkomster:

Restitutioner .................................................................. 66:68

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

G. 10. Extra utgifter .................................... 67: 7 5

Tredje huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för
budgetperioden */i—3% 1923, sid.

22—25 ................................... 2,907,067: 6 8

Avgår: I statskontoret redovisad utgift
å anslaget »C. 3. Riksdagens
interparlamentariska

grupp» ..................... 16,000: —

I dito dito å dito »D. 10.

Extra utgifter»............ 4,766:6 6 20,766: 66 2,886,301: 0 2

— 15 —

Femte huvudtiteln:

B. 43. Fattigvården i allmänhet..................... 3,541: 19

F. 3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
.................................................... 39(1: —

Sjätte huvudtiteln:

B. 20. Sveriges bidrag till den ständiga internationella
föreningen för frågor rörande vägväsen det.

........................................................... 125: 2 5

Sjunde huvudtiteln:

D. 14. Vissa utskylder för det franska beskick ningshuset

i Stockholm ................. 2,625: 50

15. Internationella statistiska institutets permanenta
byrå i Haag ..................... 1,000: —

Åttonde huvudtiteln:

B. 17. Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblio teket

i Paris .................... 750: —

C. 6. Pastor vid svenska Gustafsförsaralingen i

Köpenhamn................................... 3,000: —

10. Pastorn vid svenska Victoriaförsamlingen

Berlin .......................................... 3,000: —

11. Svensk kyrka m. m. i Kristiania ......... 50,000: —

17. Svenska kyrkan i Paris ..................... 2,059:50

D. 11a. Akademien för de fria konsterna ...... 1,000: —

M. 6. Statistiska tabeller över Öresundstullen 1,012: 50

10. Understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff .................................... 1,500: —

T. F. 3/1922. Svensk undervisning för svenska

barn i utlandet .............................. 4,925: —

Nionde huvudtiteln:

C. 7. Internationella lantbruksinstitutet i Rom 6,640: —

8. Internationella frysinstitutet i Paris...... 2,880: —

J. 6. Hydrografisk-biologiska kommissionens

undersökningar .............................. 8,050: —

E. 5/1922. Sveriges andel i kostnaderna för en

internationell hydrografisk-biologisk

centralanstalt med laboratorium ..... 7,560: —

Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade än kor

och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl............. 110: 70

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål..................................121: 25 2,986,659: 66

Tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond ........................... 18,601: 40

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ..............................

Remisser till statskontoret....................................................................

3,005,327: 69
447,892: 95
41,545: 78

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ..................................................... 3,708: —

Remisser under transport .............................. 14,453: 29 18,161:29

Innestående i bank ............................................................... 212,400: 08

Förskott ......... 3,212,40/: 68

Utlånta medel ..................................................................... 16,193: 50

Fordringai ........................................................................... 30,940: 8 6 3,490,102: 81

Summa 7,354,282: 41

— 16 -

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Arméförvaltningen.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar............................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ............................................. 117,714: 71

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetperioden l/i—s0/b 1923:

sid. 26—29 ............................................ 9,505,011: 95

Avgår: I länen redovisad uppbörd å anslaget
»2. H. 1. Ersättning för rustning och rotering»
................................................. 2,730: Öl 9,502,281: 94

sid. 34—39 ................................................ 498,732: 53

4. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst....................................... 30,347: 70 529,080: 33

Elfte huvudtiteln:

B. 13. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
.............................................................. 24: lo

18. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas under stödstagare.

..................................................... 375: —

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret enligt specifikation i
budgetredovisningen för budgetperioden ''/t—30/e 1923:

sid. 132—133 ............................................................ 800,076: 15

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond.......................... 25,843: 06

Bemisser från statskontoret....................................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1923:

6,442,669: 9 7
43: 20

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

Utgifter:

Utgifter för rikstatens inkomsttitlar:

A. in. Diverse inkomster:

Avkortning ......................................................... 20: —

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

D. 27. Ersättning åt domare, vittnen och parter ............ 1,785: 7 5

29,354,902: 22

10,975,395: 19
61,032,220: 21
2,935: so

6,442,713: 17

107,808,166: 29

6,577,678: 3 5

— 17 —

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetperioden den x/i —so/« 1923:

sid. 26—29............................................... 56,851,535: 18

Avgår dels i byggnadsstyrelsen
redovisad utgift å anslaget
»2. C. 7. Skrivmaterialier, expenser,
 bränsle, lyse m. m.» 5,685: 21

dels i länen redovisade utgifter
å anslaget »2. H. 1. Ersättning
för rustning och rotering»
............................ 236,120: 97 241,806: 18 56,609,729: —

sid. 34—39 ................................................................ 2,201,980:49

4. 1. Okade kostnader för traktamenten ........................ 44,442: 30

2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 6,044,574: 12
Femte huvudtiteln:

B. 14. Bekämpande av arbetslösheten ........................... 1,224,822: 93

Elfte huvudtiteln:

B. 13. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
............................................................ 230,554: lo

14. Tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare ... 490: —

15. Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare

m. fl. pensionärer ....................................... 4,215: —

18. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Yadstena krigsmanshuskassas under stödstagare

................................................... 592,000: —

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret: Enligt specifikation i
budgetredovisningen för budgetperioden l/i—30/e 1923:

sid. 132-133 ............................................................ 1,110,599: 34

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond ........................ 10,347: —

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .................................

Remisser till statskontoret ....................................................................

68,075,560: 03
2,978: 70
906,479: 58

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank eller annan penninginrättning..........

Förskott ...................................................................

Propriebalans..............................................................

Fordringar .................................................................

17,981: 03
14,037,687: so
1,815,804: 83
113,305: 0 7
16,260,691: 10

32,245,469: 63

Summa 107,808,166: 29

Arméns totalkostnader.

Den kasernerade armén.

Infanteriet ;

Svea livgarde...................................................................................... 1,120,447: 63

Göta » ....................................................................................... 1,131,706: 51

Livregementets grenadjärer .................................................................. 847,037:4 9

Västgöta regemente .............................................................................. 833,466: 92

Karlskrona grenadjärregemente............................................................... 729,143:12

Upplands infanteriregemente.................................................................. 888,240: 94

Skaraborgs regemente ..................................................................... . 925,909: 40

Södermanlands » ....................................................................''. 852,262:62

Kronobergs » .................................................................... 754,098:69

Jönköpings » ..................................................................... 890,622: 53

Dalregementet .................................................................................... 852,011: 27

2 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. II.

18 —

Hälsinge regemente
Alvsborgs »

Hallands »

Bohusläns »

Västmanlands »

Norrbottens »

Västerbottens »

Kalmar »

Värmlands »

Jämtlands fältjägarregemente________

Norra skånska infanteriregementet

Vaxholms grenadjärregemente .....

Gotlands infanteriregemente ........

Västemorrlands regemente...........

........ 913,702: 68

........ 805,099: 18

........ 776,364: —

........ 822,175: 81

........ 841,978:26

........ 1,103,456: 65

........ 942,908: 14

........ 745,848:4i

........ 950,191: 73

........ 1,080,244:23

........ 870,937:55

........ 714,116:84

........ 709,840: 3 7

........ 957,764: 53

Säger 22,059,575: 4 6

Kavalleriet:

Livgardet till häst .............................

Livregementets dragoner.......................

Livregementets husarer .......................

Smålands husarregemente ....................

Skånska husarregementet i Hälsingborg..
» »i Landskrona ..

» dragonregementet ...................

Kronprinsens husarregemente ..............

Norrlands dragonregemente .................

Artilleriet:

Svea artilleriregemente

Göta

»

Vendes

»

Norrlands

T>

i Östersund .....

»

»

i Boden ..........

Upplands

»

Smålands

»

Gotlands

artillerikår...

Bodens artilleriregemente ....................

Positionsartilleriregementet .................

Karlsborgs artillerikår..........................

Fortifikatio nen:

Svea ingenjörkår .............................

Göta » ..............................

Fälttelegrafkåren ..............................

Bodens ingenjörkår ...........................

Trängen:

Svea trängkår.....................

Göta » .....................

Norrlands » .....................

Skånska trängkåren...............

Yästmanlands trängkår .........

Östgöta » .........

........ 818,333: 06

........ 804,164:0 7

........ 681,005: 79

........ 700,119: so

........ 745,908:41

........ 399,445: 54

........ 1,253,006: 5 4

........ 664,735:39

........ 672,899: 13

Säger 6,739,617: 53

........ 1,066,096: —

........ 1,012,209: 94

........ 1,149,618: 25

........ 1,055,438:15

........ 318,909: 82

........ 1,273,941:66

........ 999,456: 05

........ 354,916:32

........ 707,864: 51

...... 634,850:64

........ 359,481:38

Säger 8,932,782: 7 2

1,000,547: 16
761,338: 16
880,694: 35
492,007: 4S

Säger 3,134.587: 15

........ 449,373:24

........ 437,406: 62

........ 474,407:96

........ 309,933: 10

........ 427,047:84

........ 399,884:83

Säger 2,498,053: 09

............................................... 1,149,938: 54

Säger för den kasernerade armén 44,514,554: 4 8

Armén i allmänhet

- 19 —

Den icke kasernerade armén.

Infanteriet:

Första livgrenadjärregementet .....

Andra » .....

Södra skånska infanteriregementet

Armén i allmänhet .....

.................................................. 898,029:4 7

...................................................... 978,590:4 0

................................................. 854,713: 58

Säger 2,731,933: 4 5
...................... 75,409: 72

Säger för den icke kasernerade armén 2,807,343: 17

Summa 47,321,897: 6 5

Krigshögskolan.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922:

12,174: 85

Inkomster

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och. gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och.

utbildningskurser ...................................................... 13,461: 10

Ersättningsmedel ........................................................................ 232: 75

13,693: 85

Summa 25,868: 7 0

Kredit.

Utgifter:

G-ottgörelse för anordnande av övningsritter

Praktiska övningar ...................................

Inventarier .............................................

Expenser m. ...........................................

Balans den

Tillgångar:

Innestående i bank ................................

Förskott ...............................................

Fordringar ............................................

480: —

...................... 6,568:36

■iJ................... 1,292:0 7

...................... 2,032:3 7 10,372:80

30 juni 1923:

........................... 7,190: 3 7

..................................... 4,500: —

..................................... 3,805: 53 15,495; so

Summa 25,868: 7 0

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar .....................................................................................

...... 18,737:3 2

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings, och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser................................................ 15,060: 3 o

Ersättningsmedel m. m................................................................... 910: so 15,970:80

Summa 34,708:12

Utgifter:

Praktiska övningar........................................................................... 2,409: 70

Inventarier .................................................................................... 4,972: 46

Expenser ....................................................................................... 2,165:4 9 9,547. 65

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ..................................................................... 2,403:17

Förskott .................................................................................... 500: —

Fordringar ................................................................................. 22,257:30 25,160:47

Summa 34,708: 12

Ridskolan.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar .................................................................................................. 3,713: 73

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och

utbildningskurser......................................................... 22,727: os

Ersättnings- och försäljningsmedel ................................................... 8,364:— 31,091:68

Summa 34,805: 41

Kredit.

Utgifter:

Underhåll av inventarier m. m.......................................................... 836: 31

Expenser ................................ 18,82^ 7 3

Släpjakter....................................................................................... 626: 98

Rese- och transportkostnader........................................................... 6,331: 59

Pris vid hinderlöpningar.................................................................. 500: —

Övriga utgifter ......................................................... 3,756: 11 30,875:72

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ................................................................................... 3,929: 69

Summa 34,805:41

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ................................................................................................... 8,245:87

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och

utbildningskurser......................................................... 24,503: 57

Ersättnings- och försäljningsmedel .................................................... 756:2 7 25,259:84

Summa 33,505: 71

— 21 —
Kredit.

Utgifter:

Reseersättningar, transporter m. m.........................

Ersättning för skadegörelse vid skjutningar m. m. ...

Inventarier, böcker m. .....................................

Expenser ...........................................................

6,408: 21
2,535: 4 B
12,653: 89

6,246: 28 27,843: 88

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ...................................................

Förskott ...................................................................

Fordringar ................................................................

3,719: ÖB

1,000: —

942:88 5,661:88

Summa 33,505: 71

Krigsskolan.

A. Officerskursens statsmedel.
Debet.

Balans från år 1922:

812: 30

Tillgångar .................................................................................................

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag: . . . ,

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och

utbildningskurser......................................................... oaoi. t.

Försäljningsmedel m. ....................................................................— '' 20,672:9 6

Summa 21,485: 2 B

Kredit.

Utgifter:

Praktiska övningar........ ... ................................

Bibliotek, tavelsamling, skrivmaterialier..................

Övriga utgifter ..................................................

2,932: 08
4,116:17

10,415: 06 17,463: 31

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1923:

.......... 4,021: 94

Summa 21,485: 2 5

B. Reservofficerskursens statsmedel.
Debet.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag: . . ,

2 C 1 Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter ocn

utbildningskurser....................................................................... M

Ersättnings- och försäljningsmedel .................................................................. Ilbud.

Summa 15,263:4 0

— 22 —

Kredit.

Utgifter:

Bibliotek och skrifmaterialier ........................................................................ 49: 25

Vatten och betjäningens kasernering ............................................................... 1,796: 3 5

Allmänna utgifter........................................................................................ 13,417: so

Summa 15,263: 40

0. Förslagsanslaget till vissa kostnader för krigsskolans

verksamhet.

Debet.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

2. C. 3. Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet.................................... 27,500: —

Summa 27,500: —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar................................................................................................. 13,397: 50

Praktiska övningar ........ .................................................................................... 14,102:50

Summa 27,500: —

D. Officerskursens elevmedel.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ................................................................................................... 47,247:4 4

Inkomster:

Elevavgifter.................................................................................... 6.600: —

Ersättnings- och försäljningsmedel .................................................. 1,452: 9 7 g Qgg. 9 7

Stimma 55,300: 41

Kredit.

Utgifter:

Böcker, instrument och ritmateriel ................................................... 2,316: 01

Sablar, floretter m. m...................................................................... 3,466: 35

Ridhästars och ridtygs underhåll...................................................... 1,997:2 9

Mathållning.................................................................................... 7,150:84

Tvätt och lagning.......................................................................... 3,364: 90

Medikamenter m. m......................................... .............................. 1,110: 99

Praktiska övningar och diverse......................................................... 17,519: 11

Återbetalade elevavgifter.................................................................. 1,032:62 37958-11

Tillgångar:

Innestående i bank .................................................................................... 17,342: 30

Summa 55,300: 41

— 23 —

E. Vinterreservofficerskursens elevmedel.

Debet.

Inkomster:

Elevavgifter...............................................................................

Diverse...................................................................................

..... 2,900: —

..... 44:7 5 2,944:7 5

Summa 2,944: 7 5

Kredit.

Utgifter:

Böcker, instrument och ritmateriel .............................................

Diverse....................................................................................

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ................................................................

...... 157:50

...... 2,031:02 2,188:52

.................... 756: 2 3

Summa 2,944: 7 5

F. Sommarreservofficerskursens elevmedel.

Debet.

Inkomster:

Elevavgifter .........................................................................

..................... 2,500: —

Summa 2,500: —

Kredit.

Utgifter-

Diverse ................................................................................

..................... 361:80

Balans den 30 juni 1923

Tillgångar:

Innestående i bank ...............................................................

..................... 2,138:20

Summa 2,500: —

Marinförvaltningen.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ............................................................................

................. 7,271,877: 17

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ..............................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

3. Sjöförsvaret: Enligt specifikation i budgetredovisnmgen
för budgetperioden l/i—30/s 1923:
sid. 30—33 ...... 1,090,041:15

625: 29

— 24 —

Avgår: I länen
redovisad uppbörd
å anslaget
»3. I. 4. Ersättning
för rustning
och rote ^S»

............ 988: 09 1,089,053: 0«

sid. 38—45 ........................ 25,532:8 7

4. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst ... 12,634:91 1.127.220:84

Tionde huvudtiteln:

B. 20 b/1921. Nautisk-meteorologiska byrån ... 4,644: 11

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för sjöförsvaret: Enligt specifikation
i budgetredovisningen för budgetperioden
»/i—so/« 1923, sid. 132—133 ............... 23,732: 94 1,155.597: 89

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................

1,156,223:1»
26,888,792: 6 0
2,681: so

Skulder:

Utgiftsrester ...
Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1923.

.......................... 1,558,795:99

.......................... 15,790,626:65

.......................... 543:89 17.349.966:53

Summa 52,669,540: 98

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922.

20,271,874: 4 6

12,114: 55

Utgifter:

Verkliga utgifter:

Ejärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetperioden
1/i—s% 1923, sid. 30—33 ............... 19,144,407: —

Avgår: I byggnadsstyrelsen redovisade utgifter
å anslaget »3. D. 6. Bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt m. m.» ... 4,601:55
I länen redovisad utgift å anslaget
»3. I 4. Ersättning för rustning
och rotering»........................... 7,513: —

sid. 38—45.................................................

4. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...

Monde huvudtiteln:

J. 11. Stationerande vid rikets kuster av ett armerat ångfartyg
...........................................................

Oförutsedda utgifter .........................................................

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnaderför sjöförsvaret: Enligt specifikation ibudgetredovisningen
för budgetperioden 1/i—3°/e 1923, sid. 132—133

Ejärde huvudtitelns allmänna besparingsfond...........................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ..................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..................

19,132,292: 4 5
860,279: 42
3,632,916:7 6

23,559: 71
2,406,548: 60

541,457: 26
5,599: 23

26,602,648: 33
122,860:oi
13,128: 30

Tillgångar:

Kassabehållning ..............

Innestående i bank...........

Förskott..........................

Inkomstrester .................

Balans den 30 juni 1923:

............................................. 727,107: 43

............................................. 2,161,920:28

.................... 2,753,120:57

............................................. 16,881:6 0 5.659.029:88

Summa 52,669,540: 98

— 25 —

Sjökrigshögskolan.

Debet.

Balans från år 1922:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok............................................. 6,030: 7a

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer och stater in. fl............. 14,346: 25

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 1,500: —

3. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 1,450: —

D. 6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 1,200: —

4. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 719:21 19,215: 4 6

Summa 25,246: 16

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................... 14,469: 21

Undervisningsmateriel ..................................................................... 2,489: 96

Expenser .............................................................................. 2,666: 94

Anskaffning av krigsspelskartor m. m.............................................. 299: 34

Statsverket tillgodoförd nettobehållning å de i »Liggaren över de i riksstaten
uppförda anslag å fjärde huvudtiteln 3. Sjöförsvaret» för sjökrigshögskolan
uppförda poster................................................... 589:35 20,514:8 0

Balans den 30 juni 1923:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok............................................. 4,731: 36

Summa 25,246:16

Sjökrigsskolan.

Debet.

Balans från år 1922:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok............................................. 8,260: 56

Inom linjen.............................................................................. 13,024: 20

Inkomster :

Fjärde huvudtitelns anslag:

3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............... 25,384: 3 5

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 1,126: —

3. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 1,800: —

5. Tryckningskostnader ...................................................... 300: —

D. 6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 1,400: —

I. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen......................................................... 600: —

4. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.................. 3,199:71 33,810:06

Terminsavgifter för vårterminen av 22 kadetter............................................... 1,650: —

Summa 43,720: 62

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................ .................................................................. 20,894:58

Undervisningsmateriel, ekiperingsstipendier m. m............................... 1,126: —

Expenser m. ................................................................................ 5,918: 73 27,939: 31

— 26 —

Leverering:

Till statskontoret av avgifter till pensionsfonden för civila tjänstinnehavare
..................................................................................... 184:—-

Till civilstatens änke- och pupillkassa av avgifter........................... 96: 6 o 280: 60

Statsverket tillgodoförda behållningar å förslagsanslag....................................... 6,488: 12

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Reservation, enligt marinförvaltningens huvudbok.......................................... 9,012:69

Inom linjen:

Baltzar von Plåtens mindre stipendiefond....................................... 13,388:15

Summa 43,720: 62

Antalet i skolan undervisade kadetter utgjorde den 30 juni 1923 ...... 23.

Sjökarteverket.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar enligt marinförvaltningens huvudbok ............................................. 79,824: so

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

3. J. 1. Avlöning till sjökarteverkets civila personal..................... 51,350: —

2. Ålderstillägg åt dito dito................................................ 7,399: öl

3. Omkostnader för sjömätnings väsendet .............................. 24,500: —

4. Utförande av sjömätningar ............................................. 91,700: —

5. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet ...... 8,000: —

6. Förstärkning av reservationsanslaget till omkostnader för

kontroll- och undersökningsväsendet.............................. 1,500: —

7. Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»........................ 19,000: —

Bidrag från handels- och sjöfartsfonden .......................................... 10,500: —

Uppdebiteras reservation från föregående år å anslaget 3. J. 7. Tidskriften
»Underrättelser för sjöfarande» ....................................... 8,490: 20

Försäljningsmedel för sjökort m. m................................................. 32,215: 19 254,654: 90

Summa 334,479: 70

Kredit.

Utgifter:

Avlöning till sjökarteverkets personal m. m..................................... 57,783: 6 5

Mätningsexpeditioner och resekostnader ......................................... 75,828: 9S

Rustning och underhåll av fartyg m. m........................................... 77,825: 51

Komplettering av båtmateriel m. m................................................. 14,476: 52

Tryckningskostnader m. m.......................................................... 28,892: 4 6

Underhåll av kartverkets fastighet m. m........................................... 2,484: 77

Expenser .................................................................................... 4,317:86

Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet........................ 6,724: 60

Omkostnader för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser

för sjöfarande»........................................................................... 19,303: 4 3

Till fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond överförd behållning å

anslaget till avlöning till sjökarteverkets civila personal ............... 965: 86 288,603: 08

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar enligt marinförvaltningens huvudbok:

A reservationsanslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet...... 2,699: 21

» dito till dito för kontroll- och undersökningsväsendet .............. 2,775: 50

» dito till tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» ..................... 8,186: 7 7

» kontot sjökarteverkets kart- och bokförsäljningsmedel.................. 32,215:19 45 876:67

Summa 334,479: 7 0

— 27

FEMTE HUVUDTITELN.

Socialdepartementet.

Femte huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen

kansli....................

8. Övergångsstat för de

partementet ...........

4. Departementets verk
samhet .................

landet....................

F. 1. Ålderstillägg ...........

5. Skrivmaterialier och ex
penser, ved m. m. ..

----O--- . .

inom den civila stats
förvaltningen ........

tjänst

Debet

Kredit

Summa

Leverering
från stats-kontoret

Skulder

den

30/e 1923

Skulder
från
år 1922

Utgifter

Leverering
till stats-kontoret

12,000

—

—

—

—

12,000

—

—

—

12,000

—

120,817

26

—

—

217

63

120,136

78

462

85

120,817

26

2,500

—

—

—

—

—

2,500

-

—

-

2,500

—

3,342

75

—

—

—

—

3,342

75

—

—

3,342

75

1,250

_

_

_

1,250

—

—

—

1,250

—

500

—

—

—

—

—

500

—

—

—

500

—

24,000

-

2

—

527

78

18,791

50

4,682

72

24,002

—

450

—

—

—

—

—

450

—

—

—

450

—

. 35,397

04

14

04

35,411

08

_

_

35,411

08

. 3,980

92

—

—

—

—

3,980

92

—

—

3,980

92

Summa; 204,237|97| 16 04| 745|4i| 198,363|o3| 5,145|5t| 204,254

oi

— 28

Riksförsäkringsanstalten.

Statsmedel.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar................................................................................................ 57,608:2 9

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 1. Riksförsäkringsanstalten .............................. 103,460: 5 0

2. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet............ 693,550: —

3. Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om för säkring

för olycksfall i arbete .................. 759,279: 04

F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

t*änst...................................................147,000:— 1,703.289: 54

Aterdebiterade m. m................................................................ 628: 7 6 1,703,918:30

Summa 1,761,526: 69

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................... 664,541:02

Kostnader för ombud............................................................... 143,977: 88

Läkarintyg .......................................................................... 6,’ll5: 76

Hyra för ämbetslokal ........................................................... 65,800:_

Resekostnader ........................................................................ \ 7g3; iq

Skrivmaterialier, tryckningskostnader, lyse, värme och expenser... 50,016:97

Olycksfallsförsäkringsfonden för redovisning .............................. 743,541:99 167575g Leverering: Till

statskontoret..................................................................... 68 071:83

» länsstyrelserna.................................................................. 5,273: 51 73,345; 3 4

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning .................................................................. 556: 28

Innestående i bank .......................................................... 11,868: 2 6 12,424: 54

Summa 1,761,526: 59

För olycksfallsförsäkringsfonden jämte övriga under riksförsäkringsanstaltens förvaltning
stående fonder hava räkenskaper icke upprättats för budgetperioden 1 januari—30 juni
1923. Frågan huruvida nämnda fonder böra redovisas för budgetår eller kalenderår är beroende
på Kungl. Maj:ts prövning.

— 29 —

Försäkringsrådet.

Debet.

Balans från år 1922

Tillgångar ...................................................................

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 5. Försäkringsrådet ............................................................... 41,045: 50

6. Försäkringsrådets verksamhet ............................................. 25,000: —

F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............... 16,500: —

Summa,

Kredit.

Utgifter.

Avlöningar m. m............................................................................ 68,718: 51

Hyra för ämbetslokal ..................................................................... 6,000: —

Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser ........................... 2,418: 39

Leverering ■■

Till statskontoret:

Överskottsmedel .............................................

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1923:

4,075:2 0

82,545: 50
86,620: 7 o

77,136: 90

4,075: 20

5,408: 60

Summa 86,620: 7 0

— 30 —

Soeial -

arbetstvister...

Femte huvudtiteln:

B. 7. Socialstyrelsen ..............................................

8. Socialstyrelsens verksamhet ...........................

Ersättning åt förlikningsman m. m. för medling i

Offentliga arbetsförmedlingen i riket .....................................................

Medellösa arbetssökandes resor .............................................................

Yrkesinspektionen ....................................................................................

Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren........................

Yrkesinspektionens verksamhet ..................................................................

Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader ..............................

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården ...

Sjukkasseväsendets befrämjande.................................................................

Extra statsbidrag för år 1922 åt registrerade sjukkassor.................................

Sjukkassor som meddela moderskapsunderstöd .............................................

Tillsyn över understödsföreningar ..........................................i.....................

Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning m. m..........

Alderstillägg.............................................................................................

Extra utgifter ..........................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......................................;

Tryckningskostnader ..........................................................................

Socialstyrelsens verksamhet..................................................................

Yrkesinspektionens verksamhet............................................................

Anordnande av erkända alkoholistanstalter .........................................

Understöd åt nykterhetsnämnderna m. m..............................................

Socialstyrelsens verksamhet................................. ..................

Allmän bostadsräkning........................................................................

Allmän levnadskostnadsundersökning ...................................................

Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klasserna av

landsbygdens befolkning ..................................................................

T. Yl. G. 3/1920. Besestipendier åt arkitekter m. fl. för studier i utlandet av bostadsfrågan
..........................................................................

Sjunde huvudtiteln:

D 21. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.............................................

Femte huvudtitelns allmänna besparingsfond ..............................................................

B.

9.

12.

13.

16.

17.

18.

25.

27.

30.

31.

32.

33.

34.

1.

4.

5.

6.

7.

8.

9,1922.

21/1922.

31/1922.

34/1922.

10/1921.

11/1921.

12/1921.

13/1921.

Summa 1

1 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av

Innestående i bank...............................

Förskott.............................................

114,686: 62

1»941: 17 116,627: 7»

styrelsen

Debet

Kredit

Summa

Till-

gångar

från

år 1922

l

Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Skuld
den 30/«
1923

Utgifter

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar den
30/e 1923

84

251

24

156,000

144,253

66

12,081

58

156,335

24

_

2

50

68,500

_

_

_

61,699

40

657

20

6,145

90

68,502

50

6,191

65

39,758

53

—

—

37,958

04

4,117

14

3,875

—

45,950

18

_

_

_

252,841

49

—

—

248,327

39

35

50

4,478

CO

252,841

49

_

_

_

530

04

_

_

530

04

—

—

—

—

530

04

_

_

_

_

79,731

18

_

—

77,977

89

508

15

1,245

14

79,731

18

_

_

_

_

500

_

—

—

500

—

—

—

—

—

500

—

617

80

_

_

30,000

_

—

—

22,239

92

2,130

2 6

6,247

62

30,617

80

_

_

_

54,353

50

—

—

54,353

50

—

—

—

—

54,353

50

_

_

_

_

1,800

_

_

—

1,800

—

—

—

—

—

1,800

—

_

_

104

50

750,000

—

—

—

713,103

54

37,000

96

—

—

750,104

50

_

_

124

SO

435,884

—

—

—

436,008

50

—

—

—

—

436,008

50

_

_

_

_

40,000

—

—

—

35,398

20

4,601

80

—

—

40,000

—

_

_

_

3,000

_

—

—

3,000

—

—

—

—

—

3,000

—

2,474

68

_

_

10,050

—

—

—

9,376

14

2,548

54

600

—

12,524

68

_

_

_

11,850

_

_

—

11,850

—

—

—

—

—

11,850

—

34

_

_

_

10,850

_

—

—

10,531

40

74

70

277

90

10,884

—

_

1,566

67

53,000

—

—

—

54,501

49

65

18

—

—

54,566

67

_

_

19,410

39

—

—

19,410

39

—

—

—

—

19,410

39

_

_

69

83

131,000

—

—

—

127,826

95

3,242

88

—

—

131,069

83

_

_

30,000

_

—

_

26,741

27

3,258

73

—

—

30,000

—

60

_

_

—

—

—

5,825

30

610

3 0

—

—

6,435

60

6,816

89

_

_

_

—

—

—

2,695

36

4,121

53

—

—

6,816

89

_

_

_

5,752

04

_

—

5,752

04

—

—

—

—

5,752

04

1,940

__

_

_

16,150

68

—

—

16,065

68

—

—

2,025

—

18,090

68

15

76

_

_

_

—

—

—

15

76

—

—

15

76

42,060

45

_

_

_

—

3,891

82

—

—

38,168

63

42,060

45

31,989

—

—

—

—

—

—

490

—

—

—

31,499

—

31,989

—

23,004

16

—

—

—

—

-

—

4,673

—

-

—

18,331

16

23,004

16

—

—

—

—

2,250

—

—

—

2,250

—

—

—

—

—

2,250

—

_

_

_

_

_

_

1,941

17

1,941

17

—

—

—

—

1,941

17

6,317

94

25

92

—

—

I —

—

1,310

70

1,299

32

3,733

84

6,343

86

127,966) 17

2,160 92

2,203,211

85

l,94l|i7

|2,142,282 7 9

| 76,369|53

1116,627 7 9

| 2,335,28o|n

— 32 —

Centrala skiljenämnden.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1922.

Inkomster

Femte huvudtiteln:

B. 10. Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister........

........... 2,235: it

........... 9,000: —

Summa 11,235: 17

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .......................................................

Skrivmaterialier och expenser...............................

Tillgångar:

Kassabehållning .......

Innestående i bank____

Balans den 30 juni 1923.

...... 8,250: 02

...... 90 8,255:9 2

....... 1,279:25

....... 1.700: ~ 2,979: 2 8

Summa 11,235: 17

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister å Svartsjö.

Debet.

Tillgångar..

Balans från år 1922.

757,885: 17

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 19. Statens tvångsarbetsanstalter ........................ 154,456: 98

20. Övergångsstat..:..............i........................... 1,366:67

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen..................... 291: 66

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst..................................................... 35,638: 12

T. A. 6/1921. Ombyggnad av ekonomihuset vid statens

tvångsarbetsanstalt å Svartsjö m. m. ... 4,178:61 195 932- 0i

Vårdavgifter för intagna alkoholister .......................................... 8,444: 70

Hyres- och ersättningsmedel m. m.............................................. 13 508: 12

Försålda jordbruksprodukter m. m.............................................. 47,715: 15

Diverse.................................................................................... 2,722: 68

268,322:

64

Summa 1,026,207: 81

Avlöningar ...........................

Förplägnad ...........................

Beklädnad m. m...................

Kredit.

Utgifter:

143,628: 10
16,154: 65
12,384: 96

— 33 —

Byggnader..................................................;..................

Inventarier ................................................................

Undervisning, hälso- och sjukvård .................................

Värme, lyse, renhållning och expenser ...........................

Omkostnader för frigivna m. m.....................................

Jordbruket och verkstadsdriften ....................................

Arbetspremier m. m.......................................................

Ombyggnad av ekonomihuset m. m...............................

Minskat värde å inventarier och förråd ...........................

Balans den 30 juni 1923

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank......................................................

Fastigheter ...............................................................

Levande och döda inventarier ....................................

Förråd .....................................................................

8,329: u
4,444: 91
2,847: 54
14,485: 4 9
4,677: 99
51,354: 81
12,707: 51
10,534: 4 5

92,381:7 8 373,931: 8s

560: 0 5
15,141: 10
441,700: —

163,607: 6 o

31,267: 28 652,275: 93

Summa 1,026,207: 81

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister i Landskrona.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar................................................................................................. 27,176: 10

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 19. Statens tvångsarbetsanstalter ........................... 97,952: 50

20. Övergångsstat ................................................ 5,000: —

F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 13,600:— 116 552:50

Vårdavgifter för alkoholister ......................................................... 480:3 9

Diverse....................................................................................... 4,169: lo 121,201: 99

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Diverse medel............................................................................................. 1,869:18

Summa 150,247: 27

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder.....................................................................

Utgifter:

Avlöningar........................................................

Byggnader........................................................

Förplägnad .....................................................

Beklädnad m. m................................................

Inventarier........................................................

Hälso- och sjukvård .........................................

Värme, lyse, renhållning och expenser m. m.........

Arbetspremier m. m..........................................

Förlust å jordbruk och verkstadsdrift ..................

3 — Bev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. II.

1,253: 95

70,912: 51
10,508: 88
16,504: 49
4,075: 54
2,139: so
3,952: 31
14,892: 5 5
4,147: 99

4-499: 92 131,634:05

34 —

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning ............. 352: SI

Innestående i bank..................................................................... 543: —

Fordringar........................................ 10,157: ll

Värde å levande och döda inventarier.......................................... 6,306: 86 17,359; 2 7

Summa 150,247: 27

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar................................................................................................... 170,058:5 2

Inkomster:

Andra huvudtiteln:

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:

T. F. 4/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten............ 44,548: 2 6

Femte huvudtiteln:

B. 23. Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn

för alkoholister .......................................... 19,947: so

24. Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens

vårdanstalt å Venngarn för alkoholister......... 26,500: —

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen ........................ 4,012: 50

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 14,371: 5 7 109,379:88

Vård- och beklädnadsavgifter ...................................................... 47,321: —

Vinst å verkstadsdriften............................................................... 1.012: 87 157,713; 20

Skulder:

Diverse medel...

Balans den 30 juni 1923:

.................................................................... 2,783:0 7

Summa 330,554: 7 9

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder......................................................................

Utgifter:

Avlöningar........................................................

Förplägnad ....................................................

Beklädnad........................................................

Underhåll av fastigheten ...................................

Dito av inventarier............................................

Värme, lyse, renhållning och expenser.................

Personalens resekostnader...................................

Förlust å jordbruket ........................................

Ny- och ombyggnader ......................................

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ...................................................

Inkomstrester.........................................................

Värde å levande och döda inventarier .........................

2,217: 31

39,106: 57
24,044: 52
8,109:13
3,491: 49
2,696: 71
20,180:78
1,507: —

29,898: 17

44,548: 26 173,582: 58

6,264: 4 0
2,018: 90

146,4/1: 60 154,754: 90

Summa 330,554: 7 9

— :i5 —

Arbetsrådet.

Debet.

Balans frun år 1922:

Tillgångar ..................................................................

...... 25,313: 4 8

Inkomster.

Femte huvudtiteln:

Arbetsrådet:

B. 34. Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning
m. m........................................................ 31,000:

F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 12,000: — 43,000: —

Summa 68,313:4 3

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ......................................................

Hyra, lyse och värme m. m...............................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1923:

50,220: os
5,982: —

1.6*1:''»9 57,813:8 7

.......... 10,500:06

Summa 68,313:48

Pensionsstyrelsen.

A. Statsmedel.
Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar.....................................................................

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 35. Pensionsstyrelsen.................................... 286,500: —

Pensionstyrelsens verksamhet m. m.......... 265,000: —

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd
åt de personer, som äro därtill
berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före

lagen den 8 juni 1915........................... 404,206:4 5

Bidrag till understöd åt de personer, som
genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen
................................................

F. 1. Ålderstillägg .........................................

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ................................................

Från pensionsförsäkringsfonden tillgodoförda

36.

37.

38.

2,725,000: —

69: 83

122,000: — 3,802,776: 28
................. 280,389:66

Ersättning av kommuner och enskilda för andel

nader ..........................................................

Hyres- och värmeersättningsmedel.......................

Återdebiterade..................................................

sjukvårdskost -

21,310: 70
823: 45

70,894: 28 4,176,194: 32

Summa 4,178,590: 16

— 36

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar..............................................................................

Resekostnader ........................................................................

Kostnader för ombud...........................

Åtgärder till förebyggande och bävande av invaliditet ...............

Barntillägg........................................................■.................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader, värme, lyse och expenser

m. m................................................................................

Underhåll av fastigheter, inventarier m. m ..............................

Påföres pensionsförsäkringsfonden för redovisning .....................

565,051: 4 o
1,784: —

38,448: 74
420,797: 6 9
356,003: 4 5

43,370: 2»

16,886: 11

2,725,000: — 4,167,341: 58

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering:

10,869: 2 8

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1923:

........... 379:35

Summa 4,178,590: 18

B. Pensionsförsäkringsfonden.
Kassasammandrag.

Inkomster:

Innestående i riksgäldskontoret och banker den 1 januari 1923..................... 14,547,613: 77

Obligatoriska pensionsavgifter .................................................................. 13,262 895: 9S

Frivilliga pensionsavgifter....................................................................... 104,935: 83

Statens bidrag till kostnaderna för understöd enligt lagen den 8 juni 1915 ... 2,725,000:_

Räntor och utdelningar .......................................... ............................... 5,304,023:15

Aterbetalta lån och utlottade obligationer ................................................ 886,770: 62

Summa 36,831,239: 36

Utgifter:

Fasta placeringar .................................................................................... 19,539,831: 46

Pensioner................................................................................................ 160,000: —

Understöd enligt lagen den 8 juni 1915...................................................... 3,840,000:_

Restituerade pensionsavgifter.................................................................. 99 no: 51

Fonden för sjukvårdande uppgifter............................................................ 280,389:68

Nils Jönssons donationsfond............... J21: 70

Förvaltningskostnader.............................................................................. 4g 453; 60

Innestående i riksgäldskontoret och banker den 30 juni 1923 .................... 12,893,332: 42

Summa 36,831,239:35

Fondens ställning den 30 juni 1923.

Tillgångar:

Innestående i bank

Förskott...............

Inkomstrester ......

Obligationer.........

Utlånta medel ......

Aktier..................

Fastigheter............

........... 4,893,332:42

........... 8,068,948:7 4

.......... 3,421,478: 65

........... 83,514,815: 10

......... 103,623,037:41

.......... 12,500,000: —

........... 1,853,339:95

Summa 217,874,952: 27

- 37 -

Skulder:

Frivilliga försäkringens fond .............................. ................................ 3,860,136: 85

Särskild till förvaltning överlämnad fond ......................................... 1,280: »2

Nils Jönssons donationsfond ............................................................... 15,599: 7 6

Fonden för sjukvårdande uppgifter ...................................................... 4,007,013: 4 6

Allmänna fonden................................................................................. 210,000,922: 6 8

Summa 217,874,952: 2 7

Medicinalstyrelsen med underlydande anstalter.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1922

I

3,506,563: bi -

inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ................................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

D. 31. Mediokolegala besiktningar .................................

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen ................................................

5. Statens bakteriologiska laboratorium........................

19. Hospital och asyler ............................................

20. Övergångsstat för hospital och asyler.....................

32. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska...............

50. Kostnader för allmän hälso- och sjukvård ............

52. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ...

56. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ......

60. Karantänsanstalten på Känsö.................................

F. 1. Alderstillägg.........................................................

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ......

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................

6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ....................................

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...

8. Tryckningskostnader .............................................

VI. F. 13/1920. Nytt hospital å biskopsbostället Sundby ...
T. Yl. D. 8/1920. Om- och tillbyggnad av Lunds hospital

och asyl..........................................

Nionde huvudtiteln:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

G. 5. Anstaltens verksamhet ...................................

6. Bakteriologisk köttkontroll ..............................

10. Förekommande och hämmande av smittosamma

sjukdomar bland husdjuren ...........................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken...........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...............

6: 7 3

35: —

3,247: U
52,625: tö
4,761,058: so
3,633: 09
58: 71
48,201: 22
692: so
2,740: 22
394: 52
241: 78
465: —
1,029:19

249: 99
29,098: 4 6
5.170: 21
3,455: 7 0

50: —

38,310: 82
206: l«

268: so

4,951,239: 4 6
11,560,565: 33
524,586: 7 o

Balans den 30 juni 1923

Skulder:

Utgiftsrester..............................................................

Diverse medel...........................................................

Kredit.

Skulder.

Balans från år 1922

Utgifter

Andra huvudtiteln:

D. 31. Medikolegala besiktningar...................

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen ............................

29,093: 19

2,411,132: 71 2,440,225: 90
Summa 22,983,180: 94

1,939,502: 8 7

1,523: —
166,157: —

#

— 38 —

C. 2. Övergångsstat ......................................................

3. Medicinalstyrelsens verksamhet ..............................

4. Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare

5. Statens bakteriologiska laboratorium........................

6. Driften vid statens bakteriologiska laboratorium ......

7. Statens rftttskemiska laboratorium ...........................

8. Driften vid statens rättskemiska laboratorium............

9. Statens farmaceutiska laboratorium...........................

IB. Omedelbart provisoriskt avhjälpande av läkarbristen,

särskilt i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands
län ................................................................

16. Besestipendier åt förste provinsialläkare m. fl..........

17. Avlöning åt civila läkarstipendiater ........................

19. Hospital och asyler................................................

20. Övergångsstat för hospital och asyler .....................

21. Bidrag till befordringsavgifter för vissa befattnings havare

vid hospital och asyler ...........................

23. Anstalter för obildbara sinnesslöa ........................

24. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande sjuka

...............................................................

25. Epileptikeranstalter.............................................

32. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska...............

33. Täckande av motsedd brist å anslaget till underhåll

av Järvsö sjukhus för spetälska...........................

34. Bidrag för driftskostnaderna vid tuberkulossjukvårds anstalter.

...........................................................

36. Eesestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjuk vård.

................................................................

37. Folksanatorierna ...................................................

38. Statsbidrag till dispensärverksamhet ........................

39. Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten

40. Eadiumhemmets poliklinik.......................................

41. Eadiumhemmets klinik ..........................................

42. Eesebidrag till vissa patienter vid radiumhemmet......

43. Statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus...................................................

44. Statsbidrag för driften av epidemisjukhus ...............

45. Kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg................................................

46. Polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göte borg

och Hälsingborg .....................................

47. Underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra...

48. Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare...............

49. De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra m. m.............

50. Kostnader för allmän hälso- och sjukvård ...............

52. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ...

53. Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av statens

skola för utbildning av distriktssköterskor............

56. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.........

57. Eepititionskurser för barnmorskor ...........................

59. Skyddskoppympningen ..........................................

60. Karantänsanstalten på Känsö .................................

63. Internationella hälsovårdsbyrån i Paris.....................

F. 1. Ålderstillägg .........................................................

2. Bese- och traktamentspenningar..............................

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.........

4. Extra utgifter ......................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................

6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen........ .............................

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...

8. Tryckningskostnader .............................................

C. 1/1922. Medicinalstyrelsen ..........................................

22/1922. Nytt hospital vid Hälsingborg .......................

2,125: -11,244: 5 T
375: —
103,272: 3 7
20,068: 12
9,410: 51
1,716: 4 2
10,760: 21

3,500: 01
500: —
4,149: 9 9
8,671,957: 3 9
44,296: 17

18,269: 98
242,623: 9 7

333,972: 97
54,138: 0 2
11,739: 31

4,563: 7 3

1,483,985: -

500: —
300,000: —
241,362: 2 9
37,273: 20
3,750: —
17,258: so
15,338: 95

932,077: 53
333,140: —

72,719: 70

7,500: —
42,236: 50
41,048: 05

89,739: 83
485,187: 33
4,000: —

10,000: —
18,823: 2 7
4,825: —
116,652: 94
7,956: —
6,750: —
2,508: 35
28,385: 28
6,390: —
1,600: —
39,207: 29

10,961: 42
1,503,385: 4 6
10,519: 4 8
1,963: 88
388,600: 21

- 39 —

C. 23/1922. Bostadshus för personal vid Uppsala hospital och

24/1922.

25/1922.

45/1922.

55/1922.

66/1922.

72/1922.

19/1921.

20/1921.

21/1921.

VI. F,

13/1920.

15/1920.

16/1920.

18/1920.

16/1919.

asyl................... ..

Vattenreningsverk vid Östersunds hospital.........

Tillbyggnad av maskinhuset vid Stockholms

hospital.................• •••................................

Radiumhemmets poliklinik ..............................

Eugeniahemmet .............................................

Karantänsanstalten på, Känsö ..........................

Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom

rikets ödemarksområden m. m. .....................

Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och

Västerviks hospital.......................................

Bostadshus för hospitalspersonal .................••••

Bostadshus för personal vid Stockholms hospital

Nytt hospital å biskopsbostället Sundby......

Bostadshus för viss betjäning vid Säters och

Västerviks hospital ................................•••

Paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds

Bostadshus för personal vid Härnösands hospital
Ny ekonomibyggnad vid Göteborgs hospital...

X. VI. D. 8/1920. Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och
asyl ...................................................

Sjätte huvudtiteln: . , , , r, .,

D. 10/1922. Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm befintliga byggnaderna
Åttonde huvudtiteln:

N. 3. Extra utgifter .....................................................

Nionde huvudtiteln:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

G. 4. Avlöningar m. ..................................................

5. Anstaltens verksamhet .......................................

G. 6. Bakteriologisk köttkontroll.......................................

7! Länsveterinärer och veterinärstipendiater..................

10. Förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar
bland husdjuren ....................................

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur .........

O.

11.

1.

7.

8.

Ålderstillägg .................................................""

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen............................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

D 30/1921. Ändringsarbeten vid karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur ....................................

Tionde huvudtiteln:

C. 2. Läkarundersökning av sjöfolk....................................

Elfte huvudtiteln: . . .

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare 1 statens

tjänst m. fl. pensionärer.............•.........................

8. Bidrag till sjuksköterskors pensionering.....................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................

38: »5
13,151: «a

22,542: 57
3,750: —
25.000: —
712: ''JO

11,675: 4 3

518,264: so
207,819: 56
37,865: 6 4
53,987: 18

2,952: so

75: —
22,677: 12
150: —

6,502: —

1,495: 5 2
658: 44

22,289: 8 7
51,631: 84
750: —
3,000: —

45,396: 41
505:61
794: 87

3,620: 86
17,831: 7 0

1,377: —

7,161: —

6,131: 98
3,275: —

Balans den 30 juni 1923.

Tillgångar:

Kassabehållningar .....................................................

Innestående i bank....................................................

Förskott....................................................................

Inkomstrester ...........................................................

Obligationer ..............................................................

59,163: 68
1,484,748: 34
47,036: 40
42,153: 65
2,260,594: 4 0

Summa

17,075,094: 18
14,214: 21
60,673: 21

3,893,696: 4 7
22,983,180: 94

— 40 —

Danviks hospital.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922.

12,410,140: u

Inkomster:

iiemmansräntor och arrenden .................

Underhållsmedel ...........................

Hyresmedel....................................

Tolagsmedel .......................................

Bekognitionsmedel .........................

Intressemedel...................................

Medgiftsmedel ............................

Skogsf örsäljningsmedel............................

Besparing å proviant ...........................

Diverse.........................

46,780: 25
76,366: 93
5,150: 26
1,955: 92
18,417: 66
105,532: 19
6,359: 76
3,978: 85
2,251: 60
1,882:17

268,675: 3 7

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1923:

4,238,654: 18

11,041: 10 4,249,695: 28

Summa 16,928,510: 71

Kredit.

,, Balans från år 1922:

Skulder ...........................

Utgifter:

llemmansrantor och arrenden ........................

Löner, arvoden och dylikt............................

Utspisning ........................................

Bränsle och lyshållning ............................

Beklädnad och sängkläder........................

Tvätt och renhållning....................................

Medikamenter och sjukvård ......................

Hospitalsegendomamas underhåll...................

Inventariers anskaffning och underhåll

Utskylder och kontributioner........................

Underhåll m. m. av egendomen n:r 1 kvarterat Barnängen

» av trädgård och planteringar...........................

» » maskiner och ångpannor ...................

* hospitalets hemman och skogar

Underhållsbidrag till Stockholms hospital.......................

Livräntor...........................................

Diverse........................................

Avföres minskat värde å fastigheter ...........................

, Balans den 30 juni 1923.

Tillgångar:

Innestående i bank ...........................

Obligationer ................

Utlånta medel...............................

Fastigheter.....................................

Förråd........................................

Fordringar ................................

........ 4,230,115:05

1,773: 70
60,113: 76
57,805: 86
13,353: 0 7
973: 46
3,767: 2 4
2,200: 60
6,058: 90
11,110: 74
8,134: 1»

2,795: 4 9
2,296: 35
1,094: 61
5,070: 19
7,000: —

1,406: 2 6

2’886: 42 187,840:7 2

............. 18,700: —

198,148: 2 7
4,843,097: 6 6
3,200: —

7,398,025: 33
2,949: 43

46,434:25 12.491.854: 94

Summa 16.928,510:71

Överståthållareämbetet och länsstyrelserna,

D

e b

e

t

Ingående

balans

Likvider med
särskilda

Uttag å stats-verkets giro-räkning i

U tgående
balans

Summa

Inkomster

ämbetsverk

och

myndigheter

Tillgånga

riksbanken

Skulder

Överståtkållarämbetet...

21,427,464

37

5,248,377

58

1,476,691

10

23,270,776

38

2,176,964

80

53,600,274

23

Stockholms

län

4,006,1102

17

1,279,324

90

271,480

55

9,274,333

51

868,113|G4

15,699,554

77

Uppsala

»

1,502,247

32

387,961

97

140,545

45

7,006,047

67

312,405

69

9,349,208

10

Södermanlands

»

184,926

85

319,593

61

182,709

08

5,717,380

51

535,220

58

6,939,830

58

Östergötlands

4,556,615

26

568,905

60

268,538

2 6

7,470,132

66

1,223,618

71

14,087,810

49

J önköpings

»

104,253

47

483,206

25

156,613

30

6,157,804

53

379,948

24

7,281,825

79

Kronobergs

»

1,995,311

35

221,005

44

73,422

23

3,976,792

21

454,904

11

6,721,435

34

Kalmar

»

210,743

78

311,097

16

146,310

37

7,101,907

72

401,005

61

8,171,064

64

Gotlands

»

581,372

48

68,947

32

130,697

92

1,579,411

21

237,535

94

2,597,964

87

Blekinge

»

1,035,216

99

993,590

53

64,411

88

4,296,881

94

283,666

48

B,673,767

82

Kristianstads

»

3,044,434

83

2,143,135

56

186,086

73

7,004,171

17,546,813

04

286,123

75

12,663,951

91

Malmöhus

»

6,651,548

17

4,010,991

77

848,531

31

37

998,390

60

30,056,275

22

Hallands

»

776,472

54

193,002

37

103,009

59

3,462,715

59

222,784

70

4,757,984

79

Göteborgs o. Bohus »

6,247,310

17

3,003,230

39

513,355

31

19,624,247

52

2,350,241

51

31,738,384

90

Älvsborgs

»

3,700,158

62

388,310

463,108

62

179,616

212,024

33

6,150,191

36

503,239

—

10,921,515

83

Skaraborgs

»

2,877,766

—

44

41

7,001,908

85

715,619

SO

11,270,427

12,294,469

—

V ärmlands

»

3,613,370

62

617,217

416,555

25

263,344

36

7,028,239

24

772,297

64

11

Örebro

»

329,873

2,333,557

14

84

192,073

99

5,555,364

71

354,851

24

6,848,718

8,521,067

92

Västmanlands

»

81

304,794

13

206,119

79

5,077,458

63

599,137

1,057,962

34

70

Kopparbergs

»

4,071,678

30

292,182

38

201,711

81

10,560,344

68

98

16,183,880

10

Gävleborgs

»

1,480,944

68

354,738

96

198,805

93

8,175,423

05

475,735

71

10,685,648

33

Västernorrlands

»

3,396,031

08

522,769

36

163,694

56

9,431,782

54

540,317

30

14,054,594

84

Jämtlands

»

2,149,502

74

216,273

97

101,647

29

4,834,056

46

891,328

46

8,192,808

14,380,460

92

Västerbottens

»

2,807,522

20

156,130

92

73,465

75

10,344,401

70

998,940

16

72

Norrbottens

»

3,260,373

53

359,590

50

86,251

33

10,246,389

50

880,027

63

14,832,632

49

Summa

82,344,998

37

23,324,042

82

6,441,158 68

207,894,976|b8

18,520,381 |oi

338,525,557|4i

42 —

Överståthållareämbetet och

K r

e-

Ingående

balans

Utgifter

Likvider med
särskilda

Insättningar

å

Skalder

ämbetsverk

och

myndigheter

giroräkning

riksbanken

Överståthållarämbetet......

8,352,152

78

19,621,270

10

2,547

25

29,033,474

11

Stockholms

län...

5,423,689

55

5,090,666

59

185,712

29

2,548,485

94

Uppsala

»

2,512,293

87

4,749,595

39

116,516

49

1,163,202

39

Södermanlands

» ...

2,713,796

88

1,805,882

49

277,917

01

1,220,763

52

Östergötlands

» ...

2,300,198

88

5,166,514

94

209,044

28

2,539,465

7 7

Jönköpings

» ...

2,344,570

36

3,169,400

55

160,240

18

1,449,470

91

Kronobergs

» ...

1,984,267

85

2,949,457

06

150,194

38

644,897

—

Kalmar

» ...

3,172,795

—

3,003,296

47

413,627

29

1,437,115

69

Gotlands

» ...

516,954

97

987,459

29

128,257

95

515,532

86

Blekinge

» ...

2,037,532

44

2,028,816

51

394,709

13

1,267,983

16

Kristianstads

» ...

2,817,500

27

4,447,079

94

162,019

27

3,653,973

12

Malmöhus

» ...

6,288,668

26

13,097,981

94

166,660

21

6,409,861

30

Hallands

» ...

1,393,383

95

1,502,721

03

227,051

60

623,651

02

Göteborgs o. Bohus » ...

2,329,393

02

16,952,833

88

723,920

19

5,981,928

04

Älvsborgs

» ...

1,961,209

18

5,194,483

54

270,969

86

1,340,951

2 2

Skaraborgs

» ...

3,472,993

06

4,391,101

71

120,435

68

1,785,843

90

Värmlands

» ...

2,493,544

41

5,942,168

59

337,616

01

1,679,004

24

Örebro

» ...

1,811,444

17

3,441,062

22

93,447

26

1,316,098

64

Västmanlands

» ...

2,283,437

12

3,475,563

96

124,514

28

1,308,362

62

Kopparbergs

» ...

2,364,151

46

9,124,676

51

323,222

49

2,135,093

25

Gävleborgs

» ...

4,122,676

84

2,797,573

33

369,564

49

1,402,033

1,629,555

76

Västernorrlands

» ...

4,442,201

14

5,808,405

47

355,350

48

58

Jämtlands

> ...

2,883,832

26

2,876,895

46

363,527

47

755,464

41

Västerbottens

» ...

2,320,891

47

8,903,554

68

279,784

64

1,010,867

09

Norrbottens

» ...

4,075,508

56

6,147,210

40

722,168

76

2,020,448

70

Summa

71,419,086

75

142,675,671

50

6,679,018 94

74,873.528 24

43

länsstyrelserna (forts.).

d i t

U t g å e n

d

balans f

ö r till

gä

n g a r

kontant behåll-ning och inne-

Förskott

Inkomst-

rester

Fordringar

Proprie-

halans

k

1,197,667

55

90,309

58

302,852

86

_

-

66,126

92

1,620,083

80

747,207

26

829

06

16,753

3 c ]

4,481

81

790,201

39

7,273

5,644

26

—

133,566

26

747,744

56

40,159

86

—

—

—

107453

57

1,936,699

35

1,791,091

67

37,642

03

—

—

115,727

43

30,985

87

11,430

99

—

—

—

62,366

66

862,105

05

68,147

34

—

—

—

87,770

20

32,040

Öl

24,419

98

—

—

—

81,128

30

367,463

40

—

—

1,168

10

—

39,921

65

877,522

14

27,282

79

—

—

—

59,631

35

1,498,125

32

25,622

64

—

—

—

283,210

33

3,140,146

85

669,746

33

—

—

—

32,624

17

896,172

23

82,380

79

—

—

—

1,719,664

76

2,390,474

07

1,591,115

92

49,055

57

—

'' 63,505

Öl

2,084,182

11

6,213

66

1

25

—

—

167,421

38

1,321,154

12

11,053

38

423

77

—

—

123,266

98

1,673,526

32

45,342

56

—

—

—

—

63,387

17

99,514

04

22,990

92

774

50

—

170,115

22

1,016,785

91

142,288

59

—

—

—

26,672

19

2,181,727

44

28,336

76

—

—

55,193

86

1,900,311

56

21,663

06

16,631

93

—

—

104,982

56

1,686,729

14

18,230

56

9,139

91

—

24,080

50

1,244,984

85

44,023

97

—

—

320,427

62

1,521,693

20

23,242

02

—

—

52.174

84

1,741,603

Öl

73,517

73

—

49

—

i 5,162,268 29

31,752,284

lss) 5,522,781

78

| 424,163

73

| 16,753

36

Summa

Summa

1,590,829

2,451,000

807,600

921,470

3,872,586

158,143

992,619

144,230

449,759

944,726

1,583,379

4,093,103

1,011,177

5,750,310

2,153,902

1,500,052

1,842,135

186,666

1,329,189

2,236,736

1,993,800

1,819,082

1,313,089

1,865,362

1,867,296

53,600,274; 2 s
15,699,554 it
9,349,208 io
6,939,830 58
14,087,810
7,281,825
6,721,435
8,171,064
2,597,964
6,673,767
12,663,951
30,056,275
4,757,984
31,738,384
10,921,515
11,270,427
12,294,469
6,848,718
8,521,067
16,183,880
10,685,648
14,054,594
8,192,808
14,380,460
14,832,632

s|338,525,557'', 41

— 44 —

Statens byggnadsbyrå.

Debet.

. Balans från år 1922:

Tillgångar .................................................

Femte huvudtiteln:

F. 1/1922. Statsbidrag åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader,
 reservationsanslag, att av byggnadsskatt direkt utgå 35 000'' —
Forsäljnmgsmedel........................................................................6 5’g59; g5

Summa

Kredit.

. , . Utgifter:

Avlöningar ................................................

Granskning av ritningar................................

Kostnader för utarbetande och mångfaldigande av typritningar

Hyra, värme, lyse och städning ........................................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader m. m.......................

, Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning...........................................

Innestående i bank ...................

15,218: —
3,769: —
15,464: 46
1,860: —
1,926: 54

154: 36
8,900: —

7,033: 2»

40,259: o 5

47,292: 34

38,237: 99

9,054: 36

Summa 47,292: 34

— 45 —

SJÄTTE HUVUDTITELN.

Kommunikationsdepartementet.

Debet

Kredit

Leverering

Upp-

börd

Skuld

Leverering

Summa

från stats-

från år

Utgifter

till stats-

kontoret

1922

kontoret

Sjätte huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen ......

12,000

—

—

—

—

—

12,000

—

—

—

12,000

—

2. Departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli...

3. Departementets verksam-

89,658

50

—

—

-

—

88,175

86

1,482

64

89,658

50

het...... .......................

14 210

_

14,210

14,210

E. 10. Skrifmaterialier och ex-

20,000

304

52

228

61

19,817

70

258

21

20,304

52

12. Dyrtidstillägg åt befatt-

ningshavare i statens tjänst

31,200

—

—

—

—

—

30,942

26

257

7 4

31,200

Summa) 167,068

50 304 52

228) 61

165,145|82

1,998) 5 9

167,373 02

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Debet.

Tillgångar .

Balans från år 1922:

Inkomster:

680,058: 47

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen..............................

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet...........

6. Expenser för allmänna arbeten .................................

7. Vägundersökningar ..................................................

13. Anläggning av enklare vägar....................................

15. Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
 Jämtlands och Västernorrlands län ............

22. Utförandet av vissa fiskehamnar .............................. 263,423: 23

25. Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader ......... 644: 06 319,734: 51

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................. 4,783,806: 7 8

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 2,747: 78

300: —
373: 76
99: 65
3,719: —
12,600: —

38,574: 83

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1923:

33,417: 15

Summa 5,819,759: 6 9

— 46 —

Kredit.

Skulder

Balans från år 1922:

19,244: 92

Utgifter:

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.................................

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet ............

3. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän ...

4. Ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbygg nadsstyrelsens

distriktstjänstemän..............................

5. Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren

6. Expenser för allmänna arbeten ....................................

7. Vägundersökningar......................................................

10. Undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m. ...

11. Understödjande av brobyggnader och företrädesvis mindre

hamnbyggnader m. m..............................................

12. Anläggning eller förbättring av vägar m. m...................

13. Anläggning av enklare vägar.......................................

14. Anläggning av enklare väg mellan Parkaj okki och Muonio nalusta

i Norrbottens län.........................................

15. Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster bottens,

Jämtlands och Västemorrlands län ..............

17. Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads m.

fl. företag .........................................................

18. Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors

21. Förbättring av Visby hamn..........................................

22. Utförande av vissa fiskehamnar....................................

25. Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader ............

E. 6. Rese- och traktamentspenningar....................................

11. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................

12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........

13. Tryckningskostnader ...................................................

I. 6/1918. Utredning angående ångfärjeförbindelse mellan Kalmar

och Färjestaden...................................................

76,572: 82
29,173: 75
14,250: —

2,250: —

22,610: so
149,712: 4 4
15,309: is

509,492: Öl
2,260,749: 28
753,635: 36

71,221: 25

179,648: 48

19,600: —
147,583: 54
62,500: —
632,654: 25
109,045:7 4
3,251: —

4,125: —
54,583: 4 7
445: —

6,842: 26

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...............

Uikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...............

5,125,629: 93
45,177: 73
6,000: —

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank.......................................................

Förskott......................................................................

Utlånta medel .............................................................

1,488:4 7
612,518: 64

9,700: — 623,707: 11

Summa 5,819,759: 69

— 47 —

Byggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1922.

Tillgångar

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster .......................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen...................................

2. Byggnadsstyrelsens verksamhet.................

7. Byggnader och reparationer .....................

14. Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i
Karlstad m. ......................................

E. 10. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ...

D. 14/1922. Nytt landsstatshus i Göteborg ............

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

F. 11/1920. Inrednings- och reparationsarbeten i
för statsdepartement m. fl. statsinstitutioner
avsedda lokaler ...............

Åttonde huvudtiteln:

I. 7/1921. Nya byggnader för folkskoleseminariet i

Karlstad .......................................

78/1921. Byggnader för en vårdanstalt för blinda
med komplicerat lyte .....................

F. 38/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten vid

folkskoleseminariet i Luleå...............

108: —
525: —
293,961: 31

115: —
10: —
2,565: —

2,697: 33

135: 3 7
144,618: 50
11,960: —

685: —

456,695: 51

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1923:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

Utgifter

Andra huvudtiteln:

G. 4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................

9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga...............

Fjärde huvudtiteln:

2. C. 7. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.............

3. D. 6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m..........

Femte huvudtiteln:

F. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................

Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen .....................................................

2. Byggnadsstyrelsens verksamhet ....................................

3. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader

4. Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer ..................

7. Byggnader och reparationer..........................................

3,342: 48
112: 50

5,685: 21
4,601: 55

4,436: 03

113,863:17
45,886: 81
1,600: —
9,500: —
154,343: so

302,514: 24

457,380: 51
3,426,491: 42
108,502: 3 a

273,491: 78

4,568,380: 34

398,173: 15

— 48 —

9. Förbättrande av grunden under vissa delar av Stockholms

slott........................................................................ 106,867:18

10. Yttre restaurering av Stockholms slott m. m. ............... 21,511: »8

11. Uppmätningar av Stockholms slott m. m..................... 3,114: 75

12. Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm ... 154,891:46

14. Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. m. 101,798: 64

15. Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar........................ 41,888: 95

16. Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping..................... 71,387: 8s

E. 6. Rese- och traktamentspenningar.................................... 11 903: 31

8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............ 149: so

9. Extra utgifter ........................................................... 591; 65

10. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 30,671: Oä

12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 4235: 4 2

13. Tryckningskostnader ............................................... 509. 05

D. 10/1922. Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm befintliga byggnaderna... 590,512: 98

11/1922. Värmeledning i kammarrättens hus ........................ 17,902: 36

14/1922. Nytt landsstatshus i Göteborg ............................. 131 473; 04

11/1921. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan nr 5

och 7 i Stockholm m. m..................................... 2 060: 44

13/1921. Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå ...... 3,291: 7 0

14/1921. Befrämjande av brandsäkerheten inom kammarkollegii

första arkivkontors lokaler ................................. 1 002: 2 9

15/1921. Inlösen av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren samt
för uppförande å denna tomt och i kvarteret Kandidaten
av byggnader för inrymmande av i huvudstaden
förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner... 263,422:34
Förutvarande sjunde huvudtiteln:

G. 3/1918. Reparation av Riddarholmskyrkan ........................ 2,284: 91

Till underhåll och reparation av publika byggnader ............... '' 30:_

T. B. 1/1922. Täckande av motsedd brist å reservationsanslaget

till byggnader och reparationer........................ 67,664: 86

4/1921. Täckande av merkostnader å vissa pågående byggnadsföretag
................................................... 49 283; 2 7

6/1921. Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla

riksdagshuset ................................................ 4,350:4 7

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

T. F. 4/1920. Undersökningsarbeten å Malmöhus slott m. m. 787:4 2
11/1920. Inrednings- och reparationsarbeten i för statsdepartement
m. fl. institutioner avsedda lokaler
................................................... 103: 77

11/1919. Merkostnader för pågående byggnadsföretag ... 12,459: 65

Sjunde huvudtiteln:

D. 12. Staten åliggande kommunala och andra utskylder ......... 33,540:13

19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 4^245: 79

24. Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen m. m......... 5 016''_

Åttonde huvudtiteln: ’

B. 13. Vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets byggnad m. m. 20,023: 58

14. Ersättning åt arkitekten A. Anderberg för ritningar för

vissa om- och tillbyggnader av kungl. biblioteket ...... 3,000: —

E. 38. Lokaler för farmaceutiska institutet ............................. 26 568: 6 2

I. 14. Byggnader för småskoleseminariet i Lycksele ............... 38,260: 4 6

N. 4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............ 212: 60

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 515: 42

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 37/1922. Byggnad för rättsmedicinska institutionen............ 236:85

I. 8/1922. Byggnader för dubbelseminarium i Umeå ............... 58,410: 4 0

71/1922. Asylbyggnad vid vårdanstalten för blinda med

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

I. 75/1922. Inredning och möblering av de nya byggnaderna

för anstalten.................................................. 34,567:_

B. 17/1921. Anordning och uppställning av vissa samlingar inom

nationalmuseibyggnaden .................................... 7 611:7 7

— 49 —

I. 7/1921. Nya byggnader för folkskoleseminariet i Karlstad 300,824:2 6
9/1921. Ombyggnads- och inredningsarbeten för folkskoleseminariet
i Stockholm m. m............................ 3,507: 74

71/1921. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda............................................................ 8,749: 56

78/1921. Byggnader för en vårdanstalt för blinda med komplicerat
lyte ................................................... 11,191: 40

F. 38/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten vid folkskoleseminariet
i Luleå .......................................... 5,475: —

B. 19/1919. Reparation av nationalmuseibyggnadens fasader ... 8,318: 6 2

T. L. 1/1921. Restaurering av minnesvården på Filipstads och
Färnebo församlingars kyrkogård över John

Ericsson...................................................... 730: 54

F. 16/1920. Provisoriskt ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet
i Luleå .......................................... 11,960: —

B. 6/1919. Ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden ......... 15,028: 25

F. 18/1918. Ekonomibyggnad för folkskoleseminariet i Falun

m. m............................................................ 4,650: —

Nionde huvudtiteln:

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................ 2,258: 40

E. 3/1914. Till nybyggnad m. m. för statens skogsförsöksanstalt 3,659: os

Tionde huvudtiteln: .

F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................... 9,364:96 2 806 610:4 6

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ................................... 1,032,661: 2 0

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 25,803: 32

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................................... 20,923: 9 o

Förskott .............................................................................. 172,207:02

Utlånta medel....................................................................... 109,986: 2 9

Aktier ...............................................................................■■ 2,015:— 305,132: 21

Summa 4,568,380: 34

4 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. II.

50 —

SJUNDE HUVUDTITELN.
Finansdepartementet.

Debet

Kredit

Upp-

börd

Leverering
från stats-

Skulder

den

Skulder

från

Utgifter

Tillgångar

den

Summa

kontoret

30/e 1923

år 1922

30/e 1923

Sjunde

huvudtiteln:

A. 1.

Departementschefen..

—

—

12,000

—

—

-

—

—

12,000

—

—

—

12,000

_

2.

Departementets av-

delning av Kungl.
Maj:ts kansli.........

114,546

82

493

62

113,736

72

316

48

114,546

82

3.

Departementets verk-

5,533

90

5,533

90

5,533

90

4.

Biträde inom depar-

tementet vid bered-

ning av ärenden rö-rande bank-ochfond-

väsendet m. m.......

—

—

2,100

_

_

—

—

—

2,100

—

_

__

2,100

_

D. 19.

Skrivmaterialier och

expenser, ved m. m.

18

33

29,000

—

2,177

27

9,711

4 2

21,484

18

—

—

31,195

60

20.

Tryckningskostnader

—

—

9,000

—

2,637

78

1,488

67

10,149

11

—

—

11,637

7 S

23.

Dyrtidstillägg åt be-

f attningsh a vare i sta-

tens tjänst............

—

—

36,100

—

—

—

150

os| 35,624

14

325

78

36,100

—

Summa

18[33

208,280

72

4,81505

11,843 79 200,628(05

642

26

213,114(10

51

Kammarkollegium.

Debet

Kredit

Tillgångar

Upp-

bord

Leverering

Leverering

Tillgångar

Summa

från

från stats-

Utgifter

till stats-

den

år 1922

kontoret

kontoret

30/o 1923

Andra huvudtiteln:

Gr. 7/1922. Jordregister för

3,210

landsbygden...

—

—

—

—

3,210

—

3,210

—

—

—

—

—

—

Femte huvudtiteln:

F. 3. Kommittéer och ut-

redningar genom sak-kunniga ...............

89

75

2,676

27

2,676

27

89

75

_

_

2,766

0 2

Sjunde huvudtiteln:

B. 1. Kammarkollegium ...

9

87

—

—

132,167

49

132,167

49

9

87

—

—

132,177

36

2. Kammarkollegii verk-

_

_

_

_

48,338

11

48,338

11

—

—

_

—

48,338

11

D. 19. Skrivmaterialier och

expenser, ved m. m.
23. Dyrtidstillägg åt be-

488

69

84

80

26,700

—

27,008

48

—

—

265

01

27,273

49

f attningshavare i sta-

47,411

47

47,411

47

47,411

47

Åttonde huvudtiteln:

N. 4. Kommittéer och ut-

redningar genom sak-kunniga ...............

_

_

2,176

27

2,176

27

_

_

_

_

2,176

27

C. 11/1922. Utredning rö-

rande ecklesia-stika boställen

—

—

—

—

480

480

—

—

—

—

—

480

—

Summa

498 5e| 174

sb j263,159j 61

263,468) 0 9

99)6 2

1265)oi

263,832

72

1 Tillgångarna den so/e 1923 utgjordes av kassabehållning.

Statskontoret.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar .......................................................................................... 727,866,528: 57

Inkomster:

Statsmedelsfonden ........................................................ 173,356,831: 35

Fonden för statens aktier................................................ 12,249,453: 60

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ............ 54,966: 49

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare
..................................................................... 28,880:24

Vattenkraftslånefonden ................................................... 60,476: 53

Odlingslånefonden ......................................................... 448,359: 03

— 52 —

Egnahemslånefonden .....................................................

. 1,904,979:91

Fiskerilånefonden...........................................................

60,422: 04

Dräneringsfonden...........................................................

172: 46

Norrländska nyodlingsfonden .........................................

9,347: 69

Jordförmedlingsfonden ..................................................

13,655: o i

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ..........................

16: 2 7

Täekdikningslånefonden..................................................

19,314: lo

Allmänna nyodlingsfonden ............................................

1,554: 49

Norrländska andelsmejerifonden ......................................

3,108: 33

Kraffcledningslånefonden..................................................

186,464: 65

Gödselvårdslånefonden .................................................

18,419: 59

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter....................

3,035: 09

Norrbottens nybyggeslånefond.........................................

318: 40

Kolonisternas kreaturslånefond.........................................

253:4 4

Hantverkslånefonden .....................................................

6,265: 50

Rederilånefonden ...........................................................

308,527: 47

Torvindustrilånefonden ..................................................

102,685: 97

Statsverkets fond av rusdrycksmedel................................

495,287: 47

Vämskattefonden............................................................

1,037:21

Uttag och remisser.........................................................

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Överleverering ............................................................

4,267: 27

Utgiftsrester ..............................................................

122,780: 05

Diverse medel ............................................................

146,924,850: 4 8

Myndigheters skulder till andra myndigheter..................

15,442,561: 67

Övriga skulder...........................................................

63,709,148: 54

Summa

Kredit.

Skulder

Balans från år 1922.

Statsmedelsfonden

•Avkortningar och restitutioner

Statsmedelsfonden ........................

Odlingslånefonden ........................

Egnahemslånefonden .....................

Dräneringsfonden...........................

Täekdikningslånefonden..................

Gödsel vårdslånefonden ..................

Statsverkets fond av rusdrycksmedel
Vämskattefonden...........................

Utgifter:

........................... 103,807,361:26

........................... 5,441: Öl

........................... 3,945:01

........................... 5,200: —

........................... 31,843: —

........................... 15,681: 12

........................... 14,466: 97

.......................... 1,628:80

Insättningar och remisser

Balans den 30 juni 1923

Tillgångar:

Innestående i riksgäldskontor ..................................

Förskott..................................................................

Fastigheter................................................................

Uthämta medel ..........................................................

Aktier......................................................................

Övriga fordringar.....................................................

110,000,000: —
16,204,217: 11
3,512,400: —
309,162,002: 29
131,663,427: 43
78,327,367: 69

189,333,832: 33
261,408,533: 7i

226,203,608: oi

1,404,812,502: 62

228,960,396: 91

1,404,299:2 3

103,885,567:17
421,692,824:7 4

648,869,414: 52

Summa 1,404,812,502: 6 2

Mynt- och justeringsverket

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922.

3,145,074: ce

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Inkomst av myntning ock justering.........

7. Kontrollstämpelmedel ........................

III. Diverse inkomster ....................................

Likvider med särskilda ämbetsverk ock myndigketer ..

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Överleverering ........................................................

Utgiftsrester .............................................................

Diverse medel............................................................

408.375: 3 2
115,359: 09

14:25 523,748:00

............... 1,011: —

4: 44
3,816: lo

42,932:13 46,752: 67

Summa 3,716,586: 99

Kredit.

Skulder ..

Balans från år 1922:

5,635: it

Utgifter:

Sjunde kuvudtiteln: ,. . ,

B. 4. Mynt- ock justeringsverkets drift, reservationsanslag, att direkt utgå av

inkomst av myntning ock justering ........................... 227,785: 37

5. Dyrtidstillägg vid mynt- ock justeringsverket, reservationsanslag,
 att direkt utgå av inkomst av myntning ock justering6.
.................. .................................................. 26,096:23

253,881: 60

Leverering:

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:

Kontrollstämpelmedel.........................................

Bötesmedel .....................................................

Pensionsavgifter ...............................................

215,150: 65
14: 25

1,011: —

216,175: 90

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Utväxlingskassan.......................................................

Innestående i bank.....................................................

Fastigheter ...............................................................

Inventarier ...............................................................

Metaller....................................................................

Bränsle och materialförråd ..........................................

10,240: 89
511,621: 45
1,852,639: 4 9
181,744: 86
75,000: —

601,717: 58

7,930:05 3,240,894:3 2
Summa 3,716,586: 99

— 54

Kammar -

Tillgångar
från
år 1922

Sjunde huvudtiteln:

B. 6. Kammarrätten.................................................

7. Kammarrättens verksamhet....................................

D. 19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................

23- Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......

4,528

80

Aktoratsmedel ..............................................

624,846

,,

• -

Summa

629,375

32;

1 På grund av leverering ur räkenskaperna avförda aktoratsmedel.

2 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av:

Kassabehållning ...................................... 2,386:55

Fordringar............................................. .. 724,194:9 7 726,581:5 2

Statistiska centralbyrån.

Debet.

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. in. Diverse inkomster...................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

D. 19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m,

20. Tryckningskostnader.............................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ..........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .

390: —

222: —
24: 18

636: 18
378,708: it
3,750: 38

Summa 383,095: 33

Kredit.

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

B. 8. Statistiska centralbyrån..........................................

9. Bibliotekets å statistiska centralbyrån underhållande

10. Statistiska centralbyråns verksamhet .....................

11. Personal vid vissa finansstatistiska undersökningar...

12. Personal vid valstatistik .......................................

13. Personal vid 1920 års folkräkning...........................

D. 1. Ålderstillägg........................................................

19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................

20. Tryckningskostnader.........................................

22. Extra utgifter ......................................................

23. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...

Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond ........................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ..............

128,370: 21
1,072: 60
7,856: 8 4
33,648: 06
7,171: 62
51,106: 97
150: —
48,559: 63
34,992: 16
127: 23
66,275: 25
3,151: 83

382,482: 4 0
612: 93

Summa 383,095: 33

rätten,

Debet

Kredit

I

>

Summa j

! Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Omföring

Utgifter

Omföring

Leverering
till stats-kontoret

Tillgånga

den

80/e 1923

r

280

99,658

91

150,828

59.000

13.000

58.000

20

2,830

2,091

47

88

153,658
56,686
15,371
53,004
1 310

67

16

88

94

46

4,922

35

4,528

80

2,313

72

724,194

84

71

97

153,658

59.000
19,900

58.000
724,505

67

6 81

43

99,938

91

280,828

20

4,922j 8 5

279,032 11

4,922 85

4,528 sc| ! 726,581

52

1,015,064 7 8

Bank- och fondinspektionen.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ......................................................................................

Inkomster:

S^d14hUBank- och fondinspektionens verksamhet, reservationsanslag, att direkt
utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspek 15

Dvrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, reservationsanslag,
 att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och

av bidrag till fondinspektionen ....................................... 1J_

C. 8. Stämpelomkostnader ........................................................ ’ ’ ■

2,618: 56

78,401: 15

Summa 81,019: 71

Kredit.

Utgifter:

För bankinspektionen:

Avlöningar ..........................................................

Resekostnader ......................................................

Hyra, lyse, värme och expenser ............................

För fondinspektionen: 9- 17S. R5

Avlöningar _.................................................................. ’l04: 40

Hyra, lyse, värme och expenser....................................... 4,124.— 29,404: 2 7

För tillsyn över stämpelbeläggning vid köp och byte av fondpapper: ^ ^

Hyra, lyse, värme och expenser...................................... 890: 03 4.867: — 79,228:39

.. 37,597: 14
.. 3,235:95

.. 4,124:03 44,957:12

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning.

1,791: 32

Summa 81,019: 71

- 56 —

Riksräkenskaps -

Sjunde huvudtiteln:

B. 16. Riksräkenskapsverket ....................................

17. Riksräkenskapsverkets verksamhet .....................

D. 19. Skrivmaterialier och expenser ved, m. m.............

20. Tryckningskostnader..........................................

23. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Aktoratsmedel ............................

Summa

Tillgångar

från

år 1922

--.

—

—

90

—

—

—

—

605,839

83

605,840

73

1 Beloppet utgör på grund av inleverering,
skaperna avförda aktoratsmedel.

2 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av:

Kassabehållning ..........................

Innestående i bank.........................

Fordringar.....................................

uppdebitering eller avskrivning ur räken -

.......... 700:49

......... 3,413: 4 7

......... 817,335:0 7 821,449: o3

Statens tryekerisakkunnige.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ..............................................

5,679: 44

Sjunde huvudtiteln:

. B- 18. Statens tryckerisakkunnige
Aterdebiterade ......................

Inkomster:

m........................................ 12,870:35

......................................... 4:60 12,874:86

Skulder:

I allmänhet.

Balans den 30 juni 1923:

.......... 2: 45

Summa 18,556: 7 4

Kredit.

Utgifter:

Arvoden .............................................

Inventarier .....................................

Expenser ...........................................

Tillgångar:
Innestående i bank

Balans den 30 juni 1923:

10,570: 35
26: —

1,481:85 12,077: 7 o

6,479: 0 4

Summa 18,556: 7 4

57

verket.

Debet.

Kredit.

Leverering

Skulder

Tillgångar

Summa

Uppbörd

från stats-

Omföring

den

Utgifter

Omföring

den

kontoret

s0/6 1923

30/o 1923

529

44

262,582

10

262,552

2 8

559

31

263,111

54

—

—

19,219

50

793

14

—

—

20,012

64

—

—

—

—

20,012

64

92

0 6

41,000

—

1,813

38

1,320

57

38,802

30

1,311

20

4,113

96

44,227

46

1^

7 5

20,000

—

—

—

—

—

18,915

10

1,097

59

—

—

20,012

75

—

69

75,653

7 2

361

63

—

—

76,016

04

—

—

—

76,016

04

387,434

04

—

—

—

—

—

—

1 175,938

80

—

—

817,335

07

993,273

87

388,069

58

418,455

82

2,968 io

1,320 57

592,237|i7

2,968 io

282],449|os

1,416,654

30

Tullverket.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ............................................................................................ 12,854,559: Öl

Inkomster

Egentliga statsinkomster:

A. I. 3 e. Lastpenningar................................................. 322,898:7 9

4 a. Tullmedel......................................................... 63,456,676:11

b. Soekerskatt...................................................... 121,812: 86

II. 12. Fyr- och båkmedel .......................................... 1,202,198: 64 65,103,586: 40

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................................... 7,136,901: 25

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Diverse medel....................................................................................... 1,182,160: 2 2

Summa 86,277,206: 88

Skulder..

Kredit.

Balans från år 1922:

7,579: 97

Utgifter

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

Restitutioner och omkostnader:

A. I. 3 e. Lastpenningar .............................. 627: 90

4 a. Tullmedel.................................... 1,004,523:21

— 58 —

A. I. 4 b. Sockerskatt .............. ..................

II. 12. Fyr- och. båkmedel .....................

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Sjunde huvudtiteln:

C. 1. Tullverket.........................................

2. Övergångsavlöning till tullverkets personal

D. 2. Ersättning till städerna för mistad tolag

23. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst.......................................

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattnings havare

i statens tjänst m. fl. pensionärer

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.............

20. Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt

405: so

26,526: 22 i;032,083: 23

7,466,890: 69
410,579: 81
5,355,788: v 5

1,847,047: 85

40,359: 98
145,071: 32

84,023: 99

104,000: — 15,453,762: 39

16,485,845: 62

Kontroll -

Sjunde huvudtiteln:

C. 3. Kontrollstyrelsens avdelningar för kontrollen över tillverkningsavgifter samt för

rusdrycksförsäljningsärenden....................................................................

4. Kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m., reserva tionsanslag,

att direkt utgå av denatureringsavgifter....................................

5. Verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden...

6. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri

sprit m. m., reservationsanslag, att direkt utgå av denatureringsavgifter.........

7. Kontroll å tillverkningsavgifter .................................................................

D. 23. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

Denatureringsavgifter, överskott att till AB. Skattefri sprit återlevereras........................

Ersättning för kontrolleffekter ..............................................................................

Summa 1

1 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av:

Kassabehållning............................................. 5,008: 69

Innestående i bank ....................................... 6,800:— 11 808:6 9

— 59

Leverering:

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:

Lastpenningar ..................................................

Tullmedel ........................................................

Sockerskatt .....................................................

Fyr- och båkmedel............................................

Automobilskattemedel .....................................

Pensionsavgifter ...............................................

305,000: —
55,710,000: —
130,000: —
1,115,000: —
1,080,000: —
103,503: 4 8

58,443,503: 4 8

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kontant behållning och innestående i bank .................

Förskott.....................................................................

Fordringar.................................................................

2,071,965: 82
668,863: 46

8,599,448: 55 11,340,277: 83
Summa 86,277,206: 88

styrelsen.

Debet.

Kredit.

Tillgångar
från
år 1922

Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Ornering

Utgifter

Oraföring

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar

den

30/6 1923

Summa

262

84

54,900

54,788

97

_

262

34

in

03

55,162

34

41,457

26

_

40,374

44

1,082

82

—

—

—

—

41,457

14,091

26

191

08

—

—

13,900

—

—

—

13,435

92

—

—

191

08

464

08

08

8,542

74

_

_

8,542

74

_

—

—

—

—

—

8,542

7 4

4,547

7 4

_

_

48,500

—

—

—

43,965

88

—

—

—

—

9,081

86

53,047

7 4

445

84

_

_

31,300

_

—

—

30,231

10

—

—

445

84

1,068

90

31,745

84

16,810

31

_

_

—

—

1,082

82

16,810

31

—

—

—

—

1,082

82

17,893

13

—

106

25

—

-

-

106

26

—

—

106

25

1 22,257

31

106

25

198,600

f-

1,082

82

1208,149 36

| 1,082| 8 2

1,005j5l|111,808|c9

222,046

38

- 60 —

ÅTTONDE

Ecklesiastik -

Åttonde huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen..........................................................................

2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli..................................

3. Extra föredragande m. m....................................................

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................................

6. Tryckningskostnader.........................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...................

Summa

1 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av:

Kassabehållning.....................................

Förskott ..............................................

588: 28

10: 98 599: åt

Riks- och

A. Riks -

i

Riksstatsanslag :

Åttonde huvudtiteln:

B. 1. Riksarkivet ...................................................................................

2. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet ..............................

3. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare i riksarkivet m. m................

4. Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia

5. Registrering av vissa rättshistoriska källor ................................................j

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m............................................

6. Tryckningskostnader....................................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......................................

Greve Erik Posses donationsfond:

Till utgivande av »Svenskt diplomatarium» ............................................................

Summa 1

1 Tillgångarna den 3% 1923 utgjordes av:

Kassabehållning........................................................................ 7g2; 81

Innestående i bank ................................

....................................... »o*. *2 l,ol6: 7S

— 61 —

HUVUDTITELN

departementet.

Debet

Kredit

Summa

Tillgångar
från år 1922

Uppbörd

Leverering från
statskontoret

Utgifter

Leverering till
statskontoret

Tillgångar
den *°/6 1923

12,000

12,000

12,000

3,274

97

369

7 o

130,765

13

131,198

83

3,211

02

—

—

134,409

8 5

_

_

—

_

2,785

31

2,785

31

—

—

—

—

2,785

31

56

25

_

_

25,000

—

25,026

10

—

—

30

15

25,056

25

2,288

54

—

—

4,200

—

5,930

41

—

—

558

13

6,488

54

199

48

10

56

38,112

20

38,101

27

210

04

10

93

38,322

24

5,819

24

380

31

212,862

64

215,041

92

3,421

06

J599

21

219,062

19

landsarkiven.

arkivet.

Debet

K r e d i

t

Tillgångar
t från år 1922

Leverering

Uppbörd

Utgifter

Leverering

Tillgångar
den 30/6 1923

Summa

71,195

35

70,528

19

667

16

71,195

86

14

77

1,000

—

10

—

958

15

—

—

66

62

1,024

77

_

1,500

—

—

—

1,009

68

490

32

—

—

1,500

—

11

87

3,000

—

—

—

2,980

—

—

—

31

87

3,011

87

_

_

900

—

—

—

900

—

—

—

—

—

900

—

1,181

52

27,000

—

3,409

10

30,887

55

—

—

703

07

31,590

62

310

41

9,000

—

—

—

!8,956

50

—

—

353

91

9,310

41

—

—

22,589

77

—

—

22,589

77

—

—

—

—

22,589

77

in

26

650

—

—

—

400

—

—

—

361

26

761

26

1,629

83

136,835

12

3,419

10

139,209

84

1,157

48

11,516

73

141,884

05

— 62 —

B. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

Landsarkiven:

B. 6 a. Bestämt anslag ..............................................................................

c. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkivet i Uppsala ............

B. 7. Amanuenser m. m. vid landsarkiven............................................................

N. 1. Ålderstillägg..............................................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................

_ Summa

1 Tillgångarna den 30/6 1923 utgjordes av tillgodohavande i bank .................. 1,366: 59

C. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

Landsarkiven:

B. 6 a. Bestämt anslag .........................................................................

b. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkivet i Vadstena............

B. 7. Amanuenser m. m. vid landsarkiven....................................................

N. 1. Ålderstillägg.........................................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m............................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................

_ Summaj

1 Tillgångarna den 80/e 1923 utgjordes av:

Kassabehållning..................................................................... ^0.

Innestående i bank ........................... . U81-

........................................■ »i 497: 75

D. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

Landsarkiven:

B. 6 a. Bestämt anslag ....................................................................

e. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkivet i Lund ........

B. 7. Amanuenser m. m. vid landsarkiven....................................................

N. 1. Ålderstillägg ..............................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.............................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ................................... 1

1 Tillgångarna den so/e 1923 utgjordes av:

Kassabehållning...............................

Innestående i bank .........................

Summa

.. —:08
.. 769: 28 769. 26

63

i Uppsala.

Debet

Kredit

Summa

Tillgångar
från år 1922

Leverering

Uppbörd

Utgifter

Tillgångar
den 30/e 1923

88

886

55

7 7

4,060

125

2,250

100

5,000

1,124

4,718

98

39

1,599

1 1 1 1 S II

4,060

212

2,250

100

6,120

1,124

4,718

76

—

2 8

98

39

1 1 1 1 1 1 1

80

79

4,060

213

2,250

100

7,486

1,124

4,718

65

07

98

39

975 | 32 | 17,378 | sr

1,599 | so

18,586

40

*1,366 i 69

19,952 | 99

i Vadstena.

Debet

Kredit

Summa

| Tillgångar
Ifrån''år 1922

Levere-

ring

Uppbörd

Om-

forma

Utgifter

Levere- ;
ring

Omföring

Tillgångar
den 30/e 1923

68

-

152

29

88

4,512

125

1,200

650

4,000

1,060

3,323

60

84

14

16

54

62

50

4,003

189

1,200

650

3,816

1,060

3,385

50

80

66

84

64

305

—

62

—

50

141

20

336

50

03

22

4,512

209

1,200

650

4,152

1,060

3,385

50

83

88
84;
64''

22l|i7 14,871 48

16| 54

62|5o| 14,306 44

305|—| 62

50

*497

7 ö| 15,17l|69

i Lund.

—

D e b

e t

—

K r e d

i t

Summa

Tillgångar
från år 1922

Leverering

Uppbörd

Utgifter

Leverering

Tillgångar
den ,0/o 1923

125 | 83

5,897

50

5,682

50

340

83

6,023

33

125

_

2

11

127

08

—

—

—

03

127

11

1_

1,100

_

_

—

1,100

—

—

—

—

—

1,100

—

_

650

_

_

—

650

—

—

—

—

650

—

4,000

_

4

76

3,235

53

—

—

769

23

4,004

76

_ _

1,198

33

1 _

—

1,198

33

—

—

—

—

1,198

33

_ _

4,412

90

—

4412

90

—

—

—

—

4,412

90

125 I ss

17,383

73

6

87

| 16,406

34

340

83

*769

26

17,516

43

- 64 —

E. Landsarkivet i Göteborg.

Debet

Kredit

—

Tillgångar

Tillgångar

Summa

från

Utgifter

den 30

/e

0

år 1922

ring

1923

Åttonde huvudtiteln:

Landsarkiven:

B. 6 a. Bestämt anslag ..............

—

_

4,060

_

4,060

4,060

d. Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för lands-

arkivet i Göteborg.........

10

03

125

_

133

15

1

88

135

B. 7. Amanuenser m. m. vid landsar-

kiven..............................

—

_

1,400

_

1,400

1,400

N. 1. Ålderstillägg.....................

—

—

150

_

150

_

150

5. Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m.....................

793

79

6,000

—

6,743

94

49

85

6,793

79

7. Tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila stats-

förvaltningen ...............

—

_

999

74

999

74

999

8. Dyrtidstillägg åt befattnings-

ha vare i statens tjänst .........

—

—

3,685

64

3,685

64

—

—

3,685 641

, —---- v,kjo.j o*.

Summa| 803|s2j 16,420|8s| 17,172U7| 15l|7s| 17,224!2o|

1 Tillgångarna den s°/6 1923 utgjordes av tillgodohavande i bank

F. Arkivdepån i Visby.

Åttonde huvudtiteln:

Landsarkiven:

B. 6 a. Bestämt anslag ..............................

N. 1. Ålderstillägg .......................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen ......

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta tens

tjänst ....................................

Summa

Debet

Kredit

Summa

Leverering

Utgifter

1,200

350

882

25

1,200

350

882

25

1,200

350

882

25

150

-

150

-

150

—

951

51

951

51

951

51

3,533

76

3,533

76

3,533

76

65 —

Kungl. biblioteket.

—

Debet

Kredit

Till-

gångar

Leverering
från stats-

Upp-

börd

Utgifter

Levere-ring till
stats-

Till-gångar
den so/e

Summa

1922

kontoret

kontoret

1923

jRiksstatsanslag:

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjnin-

■

gar till vissa icke-ordinarie befatt-

ningshavare inom
den civila statsför-

1,458

_

1,438

__

_

1,448

40

9

60

—

—

-i

| Åttonde huvudtiteln:

101,999

| B. 8. Kungl. biblioteket...

—

—

101,043

30

356

—

101,999

30

—

—

—

—

30;

9. Gäldande av vissa

skulder å kungl.
bibliotekets kon-ton för bokinköp
och bindning......

20,000

20,000

20,000

10. Bokinköp och bok-

bindning för kungl.

10,000

10,000

10,000

_

11. Katalogiseringsar-

beten inom kungl.

12,000

12,600

12,600

_

12. Sveriges offentliga

.

biblioteks gemen-

samma accessions-

katalogs 37:e år-gång, omfattande
år 1922...............

3,000

3,000

_

3,000

N. 5. Skrivmaterialier och

expenser, vedm.m.

—

—

18,000

—

424

76

18,424

75

—

—

—

18,424

75

6. Tryckningskost-

923

_

_

866

96

56

54

923

50

—

—

—

—

50

8. Dyrtidstillägg åt be-

fattningshavare i
statens tjänst......

_

27,761

72

40

4 6

27,802

18

_

—

—

_

27,802

18

Gustaf Bergmans testaments-

3,701

3,101

741

39

60C

—

_

_

712

—

—

—

2,989

39

39

Kugelbergska donationen ..

91

11

01

—

—

—

752

92

752

92

Summa

3,843 so

195,929

98

888 7 6

196,910

13

9

60

13,742 31

200,662 04

1 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av:
Innestående i bank ..............................

3,742: 8i

5 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. II.

— 66 —

Nationalmuseet.

Debet.

Balans från år 1922:
Tillgångar...................................................................

Inkomster

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 18 a. Förslagsanslag ................................................... 32: 21

Reservationsanslag:

B. 18 b. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande ...... 1,427: —

e. Samlingarnas vård och underhåll samt expenser 2,247: 9 7

f. Okande av samlingen av konsthantverk........... 2,197: 80

g. Boksamlingen ................................................ 20: —

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1923

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922.

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen m
Åttonde huvudtiteln:

N ationalmuseet:

Museet:

B. 18 a. Förslagsanslag......................................................

Reservationsanslag:

B. 18 b. Målnings- och skulptursamlingamas ökande .........

c. Inlösen av levande svenska konstnärers arbeten ...

d. Handtecknings, och gravyrsamlingarnas ökande ...

e. Samlingarnas vård och underhåll samt expenser ...

f. Okande av samlingen av konsthantverk ...............

g. Boksamlingen ...................................................

h. Utländska studieresor..........................................

B. 19. Försäkring och transport av konstföremål.....................

20. Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom museet .........................................................

21. Juridiskt och administrativt biträde hos museet............

N. 3. Extra utgifter ...............................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............

B. 18/1920. Montrer och piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska
föremål i nationalmuseets antiksal............

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .......................

669: 84

70,853: 42

20,927: —
11,350: —
2,103: 51
7,747: 97
11,429: 69
1,178: 15
1,000: —
1,255: 09

5,188: 46
349: 98
5,756: 20
6,595: 27
22,179: 29

437: 26

655,555: it*

5,924: 9 8
175,927: 97
1,236: —

638,059: n
1,476,703: 2 8

663,285: —

169,020: 6 2
11,993: so

- 67 —

Balans den 30 juni 1923

Tillgångar;

Innestående i bank.....................................................

Fastigheter ...............................................................

Utlånta medel............................................................

It},403: 61
415,000: —

201,000:2 5 632,403:86

Summa 1,476,703: 28

Livrustkammaren.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ....................................................................

Inkomster :

Riksstatsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

B 32 Dvrtids tillägg åt viss nordiska museets och livrustkammarens per ''

'' sonal... .................................................................. 2,818:4 7

Intressemedel ................................................................................. 88: 08

Gåvomedel .................................................................................... ^00:

Körsäljningsmedel........................................................................... 1,849: 78

Tillskott från nordiska museet......................................................... 4,265: 7 »

9,622: 07

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

.......... 20,882: o i

Summa 39,697: 28

Skulder

Avlöningar m. in...........

Vård och expenser m. m.

Kredit.

Balans från år 1922:

11,192: 69

Utgifter:

17,543: 54

4,657: 81 22,201: 35

Tillgångar:

Kassabehållning.....

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1923:

1,321: 46

4,981:78 6,303:24

Summa 39,697: 28

Konsistorier, dom -

E

e b e t

Tillgångar

Skulder

Skulder

från år

Inkomster

den 30/e

från år

Utgifter

1922

1923

1922

1

2

3

4

5

Hopsala ärkestift:

Konsistorium i Uppsala ............

310,131

35

22,761

48

206

36

6

74

26,677

93

Uppsala domkyrka.....................

469,219

84

30,823

94

82,122

52

77,385

76

37,574

4 5

Summa

779,351

19

53,585

42

82,328

88

77,392

50

64,252

38

Linköpings stift:

Konsistorium i Linköping .........

432,018

38

38,247

30

962

23

1,069

96

39,414

92

Stiftsbiblioteket......................

100,517

51

5,739

55

—

—

—

—

2,437

46

Linköpings domkyrka ...............

13,096

—

4,455

25

40,715

95

42,912

70

5,160

78

Leonard och Ida Westmans fonder

23,862

69

629

16

—

—

—

—

206125

Summa

569,494

58

49,071

26

41,678

18

43,982

66

47,219

41!

Skara stift:

Konsistorium i Skara ..............

121,440

63

18,101

22

23

94

77

48

21,595

se|

Skara domkyrka........................

14,657

39

2,450

62

47,414

99

46,174

34

4,542

48

Mariestads kyrkas stora kista......

4,296

79

—

—

—

—

—

—

808

40

Summa

140,394

31

20,551

84

47,438

93

46,251

82

26,946

24

Strängnäs stift:

Konsistorium i Strängnäs .........

48,034

4 5

10,517

24

—

—

212

96

9,544

03

Strängnäs domkyrka..................

169,713

29

5,177

32

—

—

—

5,080

98

Summa

217,747

71

15,694

56

—

—

212

96

14,625

01

Västerås stift:

Konsistorium i Västerås ............

442,263

—

37,052

89

310 48

158

30

29,300

14

Västerås domkyrka ..................

46,444

34

16,527

56

134 537|84

141,229

95

16,382

50

Summa

488,707

34

53,580

45

134,848

32

141,388

25

45,682

64

Växjö stift:

Konsistorium i Växjö ...............

168,839

02

14,375

09

—

—

—

-

38,016

74

Växjö domkyrka........................

18,724

58

3,027

71

25,800

—

25,800

3 425

69

Kalmar » ........................

105,187

02

7,096

71

—

—

—

5,218

30

Summa

292,75o|o2

24,499

51

25,800

—

25,800

—

46,660

7g|

— 69 —

kyrkor m. m.

K

red

i t

Summa

i

Tillgångar de

n

30/n 19 2 3

i Kontant

1 behållning

Utlånta

medel

Ford-

ringar

Fastig

heters

värde

Inven-

tariers

värde

Materia

Hers

värde

Summa

6

7

8

9

10

il

12

13

1,132

06

304,259

83

1,022

63

306,414

52

333,099 19

163

50

252,032

92

83,259

67

131,500

—

250

—

_

467,206

09

582,1ö6|30

1,295

56

556,292

75

.

84,282

30

131,500

—

250

—

—

—

773,620

61

915,265

49

25

89

423,834

65

6,882

99

430,743

03

471,227

91

2

93

102,429

18

1,387

49

—

—

—

—

—

—

103,819

60

106,257

06

90

87

10,102

85

10,193

72

58,267

20

_

—

24,285

60

24,285

60

24,491

86

! 119

1

19

560,652

28

8,270

48

—

—

—

—

—

—

569,041

95

660,244

02

205

11

115,335

51

2,352

3 3

117,892

95

139,565

79

_

_

13,030

59

696

48

—

—

79

11

—

—

13,806

18

64,523

-

—

—

3,488

39

3,488

39

4,296

79

205

11

131,854

49

3,048

81

—

—

79

11

—

—

135,187

52

208,385

68

614

08

47,740

440

62

_

48,794

70

58,551

69

202

42

123,044

39

1,473

72

—

—

45,089

10

—

—

169,809

63

174,890

61

816

50

170,784

39

1,914

34

—

—

45,089

10

■

—

218,604

33

233,442

80

3,940

21

439,858

76

6,368

96

450,167

93

479,626

87

2

06

32,714

—

7,181

28

—

—

—

—

—

39,897

29

197,509

74

3,942

27

472,572

76

13,550

19

—

—

—

—

—

—

490,065

22

677,136

11

3,273

28

141,500

424

09

145,197

87

183,214

11

5

04

5,742

95

—

—

—

—

12,578

61

. —

—

18,326

60

47,552

29

1,215

96

103,834

82

2,014

66

—

-

—

—

—

—

107,065

48

112,283

73

4,494

28

251,077

7.7

2,438

74

—

—

12,578

61

— ■

—

270,589

40

343,050

18

70

1

2

3

4

5

Lunds stift:

Konsistorium i Lund ...............

408,282

30

35,657

91

_

_

47

17

21,846

69

Lunds domkyrka .....................

1.679,195

46

430,496

84

143,362

25

155,528

61

275,011

79

Summa

2,087,477

76

466,154

75

143,362

25

155,575

78

296,858

48

Göteborgs stift;

Konsistorium i Göteborg............

339,035

64

21,013

05

—

_

—

—

38,554

34

Göteborgs domkyrka..................

765

01

36,335

21

—

—

—

—

31,031

4 6

Summa

339,800

65

57,348

26

—

-

—

—

69,585

80

Karlstads stift:

Konsistorium i Karlstad............

288,416

11

43,191

14

742

06

726

79

25,932

36;

Karlstads domkyrka..................

53,133

41

6,082

82

68,787

12

72,243

41

5,809

21

Lidbackska stipendiefonden ......

24,241

2 6

1,049

92

—

—

—

—

960

04 j

Summa

365,790

78

50,323

88

69,529

17

72,970

20

32,701

01

Härnösands stift:

Konsistorium i Härnösand .........

1,136,700

99

63,338

25

4,524

20

5,496

63

52,239

78

Härnösands domkyrka...............

647,648

86

1,921

20

—

—

48,737

01

218,515

831

Summa

1,784,349

85

65,259

45

4,524

20

54,233

64

270,755

61

Luleå stift:

Konsistorium i Luleå ...............

118,794

45

50,630

36

842

21

1,128

18

50,182

69

Visby stift:

Konsistorium i Visby ...............

14,851

99

9,609

26

30

30

249

42

10,212

99

Visby domkyrka........................

855

51

1,000

—

—

—

—

—

443

94

Summa

15,707

50

10,609

26

30

30

249

42

10,656

93

Stockholms stad:

Konsistorium ..........................

98,574

11

9,763

45

—

—

249

7 2

00

ce

to

63

Svenska akademien.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar.........................................................................

554,025: 51

Inkomster ■

Åttonde huvudtitelns anslag:

D. 1. Svenska akademien ......................................................... 4,125: —

Arrendemedel för Post- och inrikes tidningar................................. 147,883: 02

Intressemedel .............................................................................. 12,295:78 164 303:80

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

18,132: 23

Summa 736,461: 54

71

e

7

8

9

10

11

12

18

4,148

|

08

412,138

5 9 j

5,759

Hö!

1

422,046

85

443,940

21

893

66

899,698|

2 2

235,070

{4 1

383,325

69

303,144

1*1

382

121

1,H22,514

15

2,253,054|

55

5,041

74

1,311,836''

61

O

So

00

o-

rf

CM

»1

383,325

69]

303,144

12

382

12

2,244,560

5 0

2,696,994

7 6

I 555

32

319,007

9 0

1,931

13

321,494

3 5

360,048

69

—

6,068

76

-

6,068

76

37,100

2 2

555

82

325,076

66

1,931

18

—

-

—

—

—

_

327,563

11

397,148

91

2,131

97

301,909

89

1,648

29

_

305,690

15

332,349

30

297

96

49,652

77

49,950

73

128,003

35

234

56

24,096

58

—

—

—

—

—

_

24,331

14

25,291

18

2,664

49

375,659

24

1,648

29

—

—

—

—

—

379,972

02

485,643

83

1,130,101

99

16,725

04

1,146,827

03

1,204,563

44

—

—

19,262

29

80

—

350,000

—

12,974

93

—

—

382,317

22

649,570

06

—

-

|l,149,364

28

16,805

04

350,000

—

12,974

98

—

—

1,529,144

25

1,854,133

50

2,215

30

116,048

64

692

21

—

—

—

—

—

—

118,956

15

170,267

02

95

91

13.933

1

j 2 3

14,029

14

24,491

55

16

12

1,395

j 4 5

1,411

57

1,855

51

112

03

15,328

;68

15,440

71

26,347

06

2,740

6

87,700

! 8 7

713

68

8,000

| —

—

1

—

99,155

21

108,337

50

Kredit.

Skulder

Balans från år 1922:

13,709: 78

Utgifter •

För ordboksarbetet ...........................................

» Post- och inrikestidningar............................

Pensioner m. m..................................................

Omkostnader för högtidsdagen m. m....................

Resestipendium ................................................

För ordlistan ....................................................

76,831: 8 7
1,400: —
4,800: —
372: 44
2,000: —
1,084: 85

86,489: 2 c

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................

Fordringar ...............................................................

Obligationer .............................................................

3,331: 14
277,185: 56

355,745: so 636,262: 50

Summa 736,461: 54

Vetenskapsakademien med naturhistoriska riksmuseet

A. Under akademiens överinseende.

Debet.

Balans från år 1922:
Tillgångar..................................................................

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Naturhistoriska riksmuseet:

B. 24 a. Bestämt anslag ......................................................

24 b—29, anslag enligt riksstaten.......................................

N. 1. Ålderstillägg ...............................................................

3. Extra utgifter...............................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen......................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............

Bidrag från Sveriges geologiska undersökning ..............................

Gåvomedel ..............................................................................

Inträdesavgifter ........................................................................

Hyresmedel ..............................................................................

Intressemedel ..........................................................................

Återdebiterade medel..................................................................

Okade värden å samlingar, inventarier, böcker m. m......................

97,772: 50
37,400: —
3,300: —
839: 07

8,900: —
50,000: —
2,675: 2 9
19,350: —
1,068: 5 7
1,000: —
819: 18
15,932: 94
33,817: 62

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

Utgifter:

Avlöningar m. m...................................................................... 140,467:60

Ritningar och fotografier............................................................ 3 50Q._

Vård underhåll m. m. av museets samlingar................................. 91,537:13

Till statskontoret .

Leverering:

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank.......................................................

Förskott......................................................................

Inventarier m. m...........................................

62,391: 27
20,320: 14
3,982,285: 61

4,031,196: 8 6

272,875: 12

82,711: 41

4,386,783: 8 9

70,348: so

235,504: 6 8

15,932: 94

4,064,997: 02

Summa 4,386,783:3 9

— 73 —

B. Under akademiens omedelbara förvaltning.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922:

75,176: lft

Inkomster:

Riksstatsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Vetenskapsakademien:

D. 2. Akademien..................................... — .........................

4. Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ............

Monde huvudtiteln:

K. 11. Kostnader för nationalparker............................• •............

12. Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden...

Intressemedel.................................................................................

Arrendemedel...........................................................-....................

Aterlevererade medel ........................................-.............................

5,980: —

1,250: —

1,300: —

1,900: —

1,123: 7 5
50: —

1,750: 67 13,364: 42
Summa 88,530: 58

Kredit.

Utgifter:

Planscher för akademiens skrifter .....................

Underhåll av zoologiska stationen Kristineberg .....

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ..

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko ...........

Naturskyddsärenden.............................. ...............

Diverse ............................................................

3,000: —

2,000: —

1,251: —

3,000:

813: 69

1,283: 62 11,378:31

Leverering:

Till statskontoret...........................................................

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................

Förskott ...................................................................

Fordringar ...............................................................

9: so

73,846: os
296: 6 9

3,000: — 77,142:7 7

Summa 88,530: 58

74 —

Vitterhets-, historie- och

Riksstatsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

D. 5 a. Förslagsanslag....................................................................................

Reservationsanslag:

D. 5 b. Underhåll och förökande av de under akademiens inseende ställda samlingar
......,...................................................................................

c. Tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m..........

d. Rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. m. ...

e. Underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska museum

och myntkabinett .......................................................................

f. Undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. m.

g. Visby ruiners vård och underhåll....................................................

D. ti. Lönefyllnad åt den vid akademien anställde Hjertbergska antikvarien......

7. Avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare vid akademien m. m.......

8. Okade medel för resekostnader för fomminnesvården m. m......................

10. Konservering av vissa kyrkoruiner och ödekyrkor .................................

N. 3. Extra utgifter ..........................................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......................................

M. 19/1922. Arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur..............................

22/1922. Utgivande av Axel Oxenstiernas brev och skrifter .............................

D. 8/i919. Undersökning av en påbyggnad vid Alvastra.......................................

T. C. 2/1921. Konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby ..................

6/1921. Konservering av Hemmesjö ödekyrka .............................

D. 1/1920. Vissa konserveringsarbeten i statens historiska museum ........................

4/1919. Konserverande av S:t Karins kyrkoruin i Visby...................................

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond ............................................................

Akademiens enskilda medel ...............................................................

Summa 1

1 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av:

Kassabehållning ............................................

Innestående i bank.........................................

Förskott........................................................

Fastigheter .................................................

Obligationer..................................................

Utlånta medel...............................................

Fordringar.....................................................

2,144: 8 7
61,826: *1
11,672: 2 9
20,000: —

830,856: 99
45,000: -----

12,277: 19 983,777: 75

75

antikvitetsakademien.

Debet

Kredit

Tillgångar

1

Leverering

1

Skuld

Skuld

1

Levere-ring- till

Tillgångar

Summa

från år

från stats-1

Uppbörd |

den 80/e

från

är

utgifter ;

aen "7

5

1922

kontoret

1923

1922

1

kontoret

1923

1

68

46,773

ii

150

60

_

—

—

1

46,923

1

44

68

—

17

46,924

2 9

_

_

9,000

—

—

—

360

13

7,927

55

—

—

712

32

9,000

—

19

39

12,000

997

64

_

_

_

_

7,733

2 5

—

—

5,283

78

13,017

03

2,016

96

3,500

—

1,906

68

—

—

—

80

4,038

21

— •

—

3,385

13

7,423

64

1,000

10

915

35

—

—

84

55

1,000

—

27

40

3,000

_

_

—

_

08

—

—

3,000

08

—

—

27

40

3,027

48

34

1,000

_

_

_

1.000

—

1,000

—

1,000

34

—

—

—

—

2,000

34

1,547

50

_

_

_

—

—

—

1,547

50

—

—

—

—

1,547

50

8,000

_

2,304

—

_

—

_

—

10,304

—

—

—

—

—

10,304

—

9,000

_

_

_

—

_

Öl

7,174

50

—

—

1,825

49

9,000

—

6,000

_

_

_

_

_

_

—

4,252

49

—

—

1,747

51

6,000

—

536

03

_

_

_

__

—

_

—

—

—

—

—

536

03

536

03

4

2,165

_

_

__

_

_

_

1,369

56

800

—

—

18

2,169

74

18,071

_

_

_

—

_

—

18,071

25

—

—

—

—

18,071

25

23,437

57

50

9,085

02

—

—

14,352

57

48

23,437

57

50

08

55

08

55

08

388

96

_

388

96

—

—

—

—

388

96

4,000

—

—

—

—

4,000

—

4,000

—

10

10

—

—

10

10

10

10

364

81

_

_

_

_

_

_

40

54

—

324

27

364

81

6,329

939,383

48

_

_

_

_

_

—

—

—

—

6,329

48

6,329

48

76

—

—

25,906

58

—

| —

—

—

20,243

56

-

-

945,046

78

965,290

34

976,632

23

i 121,056

18 6

31,265''40

l,000|o8

1,360 5 4

144.015

60

| 800 r.8 *983,777

75

1,129,954:57

— 76 —

Akademien för de fria konsterna.

Debet.

Tillgångar:

Statsmedel......................

Akademiens enskilda medel

Balans från år 1922:

11,697: 39

1,130,101: 29 1,141,798; 68

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Akademien för de fria konsterna:

D 11 a. Bestämt anslag ...................................................

b. Reservationsanslag................................................

12. Okade medel för vissa i staten för akademien upp förda

ändamål...................................................

13. Skolan för dekorativ konst....................................

N. 1. Alderstillägg...............................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................

7. Tillfälliga löneförbättringar för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ..........................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........

Diverse .....................................................

38,762: 50
26,795: —

7,820: —

8,000: —

2,200: —

9,500: —

5,312: 50
19,368: 4 9

27; 94 117,786: 48

Summa 1,259,585: 11

Kredit.

Avlöningar m. m................................

Belysning, undervisningsmateriel m. m. ..

Levande modeller ...............................

Samlingarnas ökande och underhåll .......

Rese- och studiestipendier m. m............

Skrivmaterialier, expenser, ved m. m......

Skolan för dekorativ konst ....................

Avföres på grund av ändrat räkenskapsår

Utgifter:

63,402: 84
8,104: 53
4,531: 75
2,609: 72
9,684: 4 5
14,307: 17
7,792: 42

1,130,101: 29 1,240,533:6 7

Till statskontoret..

Tillgångar:

Innestående i bank

Leverering:

................................................................. 2,194: 15

Balans den 30 juni 1923:

................................................................. 16,857:2 9

Summa 1,259,585: ll

Antalet elever i konsthögskolan uppgick under vårterminen 1923 till 96 st.

— 77 —

Musikaliska akademien.

Debet.

Tillgångar

Balans från ur 1922:

724,538: 95

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Musikaliska akademien:

D. 14 a. Bestämt anslag ......................................................

b. Reservationsanslag...................................................

15. Biträdande lärare m. ............................................

16. Biblioteket ............................................................

17. Expenser m. m. ..............................................

K. 8. Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten
m. ..............................................................

N. 1. Ålderstillägg ...............................................................

3. Extra utgifter ...........................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen...................................•••...............

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

40,605: 3»

23,000: —

2,500: —

900: —

5,000: —

750: —

4,800: o i
383: 5 7

8,470: 13

24,911:68 111,320:78
Summa 835,859: 7 3

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. ................................................

Stipendier och belöningar åt svenska tonsättare —

Inköp för biblioteket ........................................

Lyse och bränsle ..............................................

Diverse expenser ..............................................

Avföres på grund av ändrat räkenskapsår............

Till statskontoret

Leverering:

78,926:7 o
23,000: —

1,400: —

2,943: 86
4,924:15

724,538: 95 835,733: 74

.......... 125:99

Summa 835,859: 7 3

Under vårterminen 1923 har vid det under akademiens inseende ställda musikkonservatoriet
meddelats undervisning åt 125 manliga och 55 kvinnliga elever.

Uppsala universitet.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar .................-....................................................

12,703,679: 26

Inkomster:

Statsanslag:

Femte huvudtiteln:

C. 34. Bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulos sjukvårdsanstalter

..............................

Åttonde huvudtiteln:

Uppsala universitet:

E. 2 a. Bestämt anslag.................................

6. Avlöningsfyllnad åt professorn i växt biologi

..................................•••••

c. Arvoden åt vikarierande akademiska
lärare ..........................................

3. Akademiska sjukhuset...........................

4. Sjukvård åt fattiga eller mindre bemed lade

sjuka från ort utom Uppsala län

21,481: 50

531,173: so
500: —

6,863: 31
99,226: 31

5,000: —

— 78 —

5. Avlöning åt en chef för institutet för rasbiologi.
............................................ 3,750: —

7. Lärararvoden m. m............................ 27,480: —

8. Material för vissa institutioner m. m. ... 19,795: —

9. Ersättning till vissa befattningshavare

inom teologiska fakulteten för mistad
prebendeinkomst .............................. 167: 51

10. Pedagogiska seminariet ....................... 8,500: —

11. Uppvärmning av det s. k. Gustavianum 1,750: —

12. Materiel m. m. för universitetsbiblioteket 22,250: —

13. Uppvärmning och belysning m. m. för

universitetsbiblioteket........................ 3,150: —

E.33. Klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater ........................ 750: —

34. Utgivande i tryck av anteckningar efter

juridiska föreläsningar vid rikets universitet
............................................. 3,075: —

35. Kurser i skyddskoppympning .................. 208: —

N. 1. Ålderstillägg.......................................... 20,140: 19

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen......... 53,211:7 6

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ............................................... 311,032: 94

E. 55/1922. Tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet .................................... 23,000: —

58/1922. Ersättning åt vissa opponenter vid

disputationer .............................. 300: —

M. 25/1922. Förstärkning av reservationsanslaget
till resestipendier samt läroböckers,
tidskrifters och lärda verks utgivande.
........................................ 7,500: —

E. 7/1921. Ny- och ombyggnad vid akademiska

sjukhuset .................................... 500,000: —

E. 10/1920. Materiel m. m. för farmakologiska

institutionen .....,........................ 359:80

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer 198: —

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor

och barn efter civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl............................ 11,532: 54

C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål 17,255:— 1,699 650''36
Universitetets egna medel:

Spannmålsräntor m. m....................................... 390,470: 10

Intressemedel...................................................... 277,923: o 7

Gåvomedel ......................................................... 962: 4 5

Inkomst av skogar ............................................ 272,326: 44

Pensionsavgifter ............................................... 9,247: —

Diverse inkomster................................................ 53,460:31 1,004,389:37

2,704,039: 78

Balans den 30 juni 1923''.

Skulder i allmänhet................................................................................. 13,048,907: 76

Summa 28,456,626: 75

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder................................................................................................... 12,703,679: 26

Utgifter:

Avlöningar, pensioner och gratial............................................ 952,240: 86

Kungl. och riksstatens stipendier............................................ 10,600: —

Institutionernas materiel m. m................................................. 256,986: 94

79

Disponerande av donationers och fonders avkastning ............... 293,110: 58

Universitetsbiblioteket, inköp och bindning av böcker m. m....... 26,72o: —

Tryckningsbidrag för vissa avhandlingar ................................. 23,000: —

Tryckningskostnader m. m.................................................... 25,605: so

Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset ........................ 500,000: —

Diverse utgifter ..................................................................... 25,298: G 7

Reservfonden påföres överskottet............................................. 590,471: 7» 2,704,039:78

Balans den SO juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning.................................................................... 611:6 2

Innestående i bank ............................................................... 968,012: 58

Förskott .............................................................................. 170,533:29

Fastigheter ........................................................................... 952,354: o 3

Utlånta medel ..................................................................... 3,206,933: 21

Obligationer ........................................................................ 6,966,525: 34

Aktier ................................................................................. 484,823:33

Fordringar ........................................................................... 299,114: 36 13,048,907:7 6

Summa 28,456,626: 7 5

Antalet studerande utgjorde under vårterminen 1923 2,521.

Lunds universitet.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar.....................................................................

6,397,914: 7 4

Inkomster

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Lunds universitet:

E. 14. a. Bestämt anslag................................. 459,540: —

15. Lärararvoden m. m............................... 62,900: —

17. Ersättning till vissa befattningshavare inom

teologiska fakulteten för mistad prebendeinkomst
m. m............................... 11,891: 18

18. Förbättrande av utrustningen för fysiska

institutionen .................................... 15,000: —

33. Klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater........................... 750: —

34. Utgivande i tryck av anteckningar efter

juridiska föreläsningar vid rikets universitet
............................................. 4,949: —

35., Kurser i skyddskoppympning ............... 100: —

N. 1. Ålderstillägg .......................................... 15,672: 61

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen ......... 44,810: 38

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst................................................... 224,585: 66

E. 55/1922. Tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet
....................................... 11,118:05

58/1922. Ersättning åt vissa opponenter vid di sputationer

................................. 250: —

Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare i
statens tjänst m. fl...............................

8,446: 08 860,012:96

— 80 —

Universitetets egna medel:

Arrenden, hemmansräntor m. m.

Intressemedel ..........................

G&v omedel .............................

Försäljnings- och hyresmedel ____

Laborations- m. fl. avgifter.......

Inkomster från prebendepastorat

Diverse inkomster ...................

Äterburna medel......................

57,865: 47
138,280: 99
1,460: 99
4,970: 63
10,044: 71
2,118: 33
596: 4 8

743: 60 216,081:20

Skulder i allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

Utgifter:

Avlöningar .....................................................

Institutionernas materiel m. m...........................

Hyresmedel, utskylder, avgälder m. m...............

Stipendier och premier ...................................

Byggnads- och reparationsarbeten.......................

Pensioner och livräntor ..................................

Inköp och bindning av böcker .........................

Diverse utgifter ...............................................

716,564: 88
172,817: 18
8,082: 59
42,401: 25
8,627: 21
17,071: 06
30,336: 34
9,529: 59

Balans den 30 juni 1923:

''Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Aktier .....................................................................

Utlånta medel ............................................................

Fordringar ...............................................................

925: 60
217,000: —
5,900,752: 2 4
60,822: 52

Summa

Antalet studerande utgjorde vårterminen 1923 .................. 1,547.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Debet.

Balans från år 1922.
Tillgångar.................................................................

'' Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för riksstatsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 19. b. Reservationsanslag .............................. 31,526: 89

22. “Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt
laboratorium vid Sabbatsbergs

sjukhus ............................................. 1,500: —

E. 26. Tandläkarinstitutet .................................... 50,526:80 83 553-69

Institutets enskilda medel:

Intressemedel ......................................................... 34,516:80

Hyresmedel ............................................................ 16,855: —

1,076,094: 16

722,853: so
8,196,862: 7 o

1,011,932: 84

1,005,429: 6 0

6,179,500: 26
8,196,862: 7 o

1.466,312: 86

— 81 —

Donationer ............................................................ 44,039: 80

Diverse .............................................................. 40:— 95,451: ee 179,005: 85

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .............................. 506,318: 88

» » giroräkning i enskild bank............................................. 92,098: 61 598,416:94

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 3,874: 8 7

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Diverse medel....................................................................................... 1,504,906: 08

Summa 3,752,516: to

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder .................................................................................................. 1,463,014:8 7

Utgifter:

Riksstatsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 19. a. Bestämt anslag ................................................ 152,117:60

b. Reservationsanslag ............. .............................. 66,765:17

c. Arvoden åt vikarierande akademiska lärare ......... 911:2 9

d. Ersättning åt vikarier för kamreraren m. fl.......... 91: 67

20. Läxararvoden m. m.............................................. 20,668: 4 o

21. Materiel för vissa institutioner m. m...................... 6,200: 50

22. Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt

laboratorium vid Sabbatsbergs sjukhus.................. 2,312: 6 G

23. Dagavgifter vid pediatrisk klinik å allmänna barnhuset

i Stockholm ..................................................... 9,008: —

24. Poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............... 3,378: —

25. Bokinköp och bokinbindning för biblioteket ............ 4,000: —

Tandläkarinstitutet:

E. 26. Institutet ............................................................ 56,883: 66

27. Assistent i tandkirurgi .......................................... 450: —

28. Assistent å protéslaboratoriet................................. 600: —

29. Assistent å tandfyllningslaboratoriet....................... 450: —

30. Inredning och utrustning av institutets nya lokaler 34,675: ll

E. 33. Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
.................................................................. 3,000: —

J7. 1. Ålderstillägg ............................................................ 8,450: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen................................................... 24,478: 52

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 114,274: 28

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 32/1922. Lärararvoden m. m........................................ 385:08

38/1922. Instrumentell utrustning till rättsmedicinska institutionen
............................................... 2,108: 19

40/1922. Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt

laboratorium............................................... 40: —

41/1922. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll
av djur- och operationsavdelningen........ 195:25

42/1922. Materiel m. m. för införande av färgfotografering

vid syfilidologiska kliniken å sjukhuset S:t Göran 1,064: 83
43/1922. Färgfotografering vid syfilidologiska kliniken vid

sjukhuset S:t Göran .................................... 383: 30

44/1922. Dagavgifter vid pediatrisk klinik å allmänna barnhuset
i Stockholm....................................... 7,339: 50

E. 46/1922. Tandläkarinstitutet .......................................... 5,282: 62

55/1922. Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet .......................................... 3,975: —

6 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. II,

82 —

E. 96/1921. Mikroskop m. m. för pediatriska kliniken vid allmänna

barnhuset i Stockholm.................................... 2 000:_

70/1920. Utrustning av en ny lahoratorielokal vid medicinska

kliniken å serafimerlasarettet........................... 23:_

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C 1. Diverse föremål .................................... ................ 5,075:_

Institutets enskilda medel:

Avlöningar, stipendier, understöd m. m..................................... 38,973: 92

Obligationsköp ..................................................................... 40,182:84

Kantor och annuiteter ............................................................ 3,625: —

Omkostnader m. m. för fastigheten Nr 15 A Nybrogatan i Stockholm
................................................................................ 6,172: 62

Fondutgift för täckande av brist i ett riksstatsanslag ............... 2,389: 42

Diverse............................................................................... 754:81 628,685: 04

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ..................... 48,505: 99

» » giroräkning i enskild bank.................................... 95,451: 66 143,957; eg

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................................... 63,577: 74

Förskott ..... 12,483: —

Fastighet ............................................................................. 317,382: —

Inkomstrester ........................................................................ 2,165: —

Utlånta medel....................................................................... 370,975: —

Obligationer........................................................................... 731,014:61

Aktier ................................................................................. 3,540: —

Fordringar .......................................................................... 15,721:19 i,516,858: 54

Summa 3,752,516:10

Antalet studerande uppgick under vårterminen 1923 till 873.

Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar............................................................................................... 2,243,464: 86

Inom linjen ........................................................................ 4,951,000: —

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Serafimerlasarettet:

E. 31. Understöd och ersättningar .................................... 60,000: —

32. Inrättningen för sjukas behandlig med elektricitet...... 375: —

Intressemedel m. m................................................................ 34,337: 99

Hyresmedel ........................................................................... 15,707:12

Sjukvårdsavgifter................................................................... 402,087:36

Donationsmedel ..................................................................... 12,928: 56 535 433; 02

Skulder:

Utgiftsrester ........................................................................ 141,371: 86

Övriga skulder..................................................................... 617,909: 49 759,281: 35

Inom linjen:

Diverse medel ................................................ 1,363,956: 76

Summa 3,528,182: 23

— 83 —

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder ...................................................................................... — ...... 741,803:91

Inom linjen ........................................................................ 1,324,591: 78

Utgifter:

Avlöningar m. in.............................................

Pensioner och understöd m. m...........................

Driftkostnader m. ...........................................

152,120: 64
9,084: 7»

417,6ol: 88 578,856: 81

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................

Innestående i bank...............................................................

Obligationer........................................................................

Utlånta medel .....................................................................

Fastighet .........................................................................

Fordringar...........................................................................

Inom linjen ...................................................... 4,951,000:

959: 2 6
237,788:19
457,459: 70
233,567: 6 4
1,125,000: —

152,746:7 2 2,207,521:61

Summa 3,528,182: 28

Enligt redogörelse för sjukvården och ekonomien inom lasarettet hava under halvåret
jan.—juni 1923”därstädes vårdats 3,401 sjuka, därav 1,309 på medicinska och 2,092 på kirurgiska
avdelningarna.

Tillgångar —
Inom linjen

Farmaceutiska institutet.

Debet.

Balans från år 1922:

................................................... 127,078: SB

10,238: is

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

E. 37. Farmaceutiska institutet...................................................

N. 1. Alderstillägg............................................................;•••••

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.........................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............

Termins- och kursavgifter m. ......................................................

32,950: —
750: —

3,312: 50
11,567: 31

5,286: 76 53,866: 5 7

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

........... 4,026:9 0

Summa 68,131: 66

Kredit,

Utgifter:

Avlöning m. m..................................•_..............

Materialier, instrument, böcker och samlingar ......

Uppvärmning, belysning, vattenförbrukning m. m.
Egendomens underhåll, renhållning och diverse ...
Hyror..........................................................•••••■

39,232: 47
5,595: 3 6
3,835: so
1,670: 64

7,500: — 57,834:3 7

— 84

Till statskontoret.........

Leverering

820: —

Tillgångar:
Innestående i bank.

Fordringar.............

Inom linjen:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1923

5,450: 38
4,026: 90

124,700:61

9,477: 28

Summa 68,131: 65

Allmänna barnbördshuset med asylen för fattiga barnaföderskor
och deras barn i Stockholm.1

Debet.

Balans från år 1922.
Tillgångar ...................................

1.

2.

8.

Allmänna barn-bördshuset

Asylen för fattiga
barnaföderskor
och deras barn

Summa

.1,741,634: 99

961,093: oi

2,702,728:

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Enligt riksstaten för tiden 1 januari—30 juni

1923:

E. 39. Allmänna barnbördshuset i Stockholm
.......................................

40. Täckande av motsedd brist i räkenskaperna
för allmänna barnbördshuset
i Stockholm.....................

Enligt riksstaten för budgetåret 1923—1924:

E. 61. Allmänna barnbördshuset i Stockholm
.......................................

62. Verksamheten vid allmänna bambördshuset
i Stockholm

Intressemedel m. m.......

Ersättningsmedel.............

Legosängsavgifter ..........

Donationsmedel .............

Från fonderna överförda .

12,427: —

33,458: —

12,426: so
37,500; -

Balans till år 1924:

Skulder:

Utgiftsrester...........................

Fonder m. m..................

12,427: —

33,458: —

12,426:50
37,500:

............... 17,155: 42

............... 118,887: l«

................ 88,007:50

41,847: 21

10,479: 25

59,002: 63
118,887: 16
88,007: 50
10,479: 25
3,550: 14

Säger 323,411: 72

52,326: 4 6

375,738:18

21,193: 74

6,553: 40

27,747: 14

............... 2,064,481: 12

967,093:11

3,031,574: 23

Säger 2,085,674: 86

973,646: 51

3,059,321: 3 7

Summa 4,150,721: 67

1,987,065: 98

6,137,787: 55

Räkenskaperna avse kalenderåret 1923.

— 85 —

i.

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder .....................................................

1,718,433: i 3

961,093: oi

2,679,526: 24

Utgifter:

Avlöning ...................................................

Driftkostnader.............................................

Inventariers anskaffning och underhåll ........

Fastighetens underhåll och omkostnader........

Diverse ......................................................

Fonderna tillgodoförda ................................

96,992: o 2
175,957: 8 7
24,332: 17
6,252: 2 6
6,793: l»
13,084: 71

9,472: 7 2
26,937: 6 6
2,407: 3 5
48: 26
1,541: 78
11,918: 7 5

106,464: 74
202,895: 03
26,739: 5 2
6,300: 51
8,334: 92
25,003: 4 6

Säger

323,411: 72

52,326: 4 6

375,738: 18

Leverering.

Till statskontoret..........................................

23,201: 7»

*

23,201: 76

Balans till år 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank....................................

Obligationer.............................................

Utlånta medel ..........................................

Fordringar................................................

Fastigheter................................................

Inventarier .............................................

194,613: 36
381,923: 78
150,000: -35,406:13
1,316,231: 64
7,500: —

8,382: 4 6
808,617: so
50,000: —
14,883: 08
91,763:67

• 202,995: 82
1,190,541: 03
200,000: —
50,289: 21
1,407,995:31
7,500: —

Säger 2,085,674: 86

973,646: 61

3,059,321: 87

Summa 4,lo0,721: 5 7

1,987,065: 98

6,137,787: 55

Antalet av de å allmänna barnbördshuset under år 1928 vårdade patienter har utgjort
3,617.

Tekniska högskolan.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar................................................................................................ l,ol5,613: 26

A Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Tekniska högskolan:

F. 1 a—7, anslag enligt riksstaten...................................... 404,320: —

N. 1. Ålderstillägg ......................................................... 7,750: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ............ .......................... 15,000: —

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 100,000: —

F. 16/1922. Inköp av maskiner m. m. för de nya laboratorierna
vid tekniska högskolan ..................... 200,000: —

Elevavgifter m. m.................................................................. 55,882: so

Intressemedel ........................................................................ 30,555: 86 813,507:8»

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

I allmänhet ......................................................................................... 44,614:8 5

Inom linjen ........................................................................ 1,253,964: 71

Summa 2,373,735: 97

— 86 -

Skulder:

Inom linjen

Kredit.

Balans från år 1922 .

............................................. 1,247,390:15

Avlöningar m. m...................

Samlingar och laborationer......

Biblioteket ...........................

Allmänna omkostnader ............

Stipendie- och gåvomedel m. m.

Till statskontoret...........

Utgifter

Leverering:

Tillgångar:.
Kassabehållning ...
Innestående i bank

Förskott...............

Obligationer.........

Utlånta medel ......

Fordringar............

Balans den 30 juni 1923:

433,839: 4 4
104,997: 81
10,276: 47
120,319: 12

36,368: 02 705,800: 86

7,627: 4 2

4,521: —

352,338: 88
44,614: SB
1,228,314: 2 9
18,000: —

12,519: 2 2 1,660,307:6 9
Summa 2,373,735: 9 7

Elevernas antal under vårterminen 1923 utgjorde 723.

Chalmers tekniska institut.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922:

35,870: 5 8

Inkomster :

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Chalmers tekniska institut:

F. 8 a—10, anslag enligt riksstaten.......................................

N. 1. Ålderstillägg ...............................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen......................................................

. 8. Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond ...........................

Elevavgifter.................................................................................

Hyresmedel.................................................................................

Intressemedel m. m......................................................................

116,667: —

5,200: —

11,500: —

49,791: 83
17,000: —

15,950: —

616: 25

11,028:18 227,752:76

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

6,556: 43

Summa 270,179: 72

Skulder

4,119: 5»

Balans från år 1922:

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 164,498: 5 7

Stipendier och premier ............................................................... 5,408: o 3

Bibliotek, samlingar, laboratorier m. m........................................... 18,937: 98

Deltagande i jubileumsutställningen i Göteborg.............................. 4,872: 7 8

Omläggning av institutets värmeledning ....................................... 6,670: —

Allmänna omkostnader ............................................................... 29,083: 64 229,470: 85

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning............................................................... 1,926: 91

Innestående i bank ................................................................. 32,598: 96

Förskott ............................................................................... 2,063: 42 36,589:2 9

Summa 270,179: 72

Antalet elever under vårterminen år 1923 utgjorde 524.

Chalmers tekniska institut, materialprovningsanstalten.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar .................................................................................................. 11,318: 38

Inkomster:

Tionde huvudtitelns allmänna besparingsfond .................................... 3,000: —

Avgifter för materialprovningar m. ............................................... 15,623: 10

Intressemedel.............................................................................. 364: — 18,987: 10

Summa 30,305: 4 8

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder ...................................................................................................... Säck 71

Utgifter:

Omkostnader för materialprovningsanstalten ................................................... 17,147: 61

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 889: 7 8

Innestående i bank .................................................................... 11,682:38 I2t572:16

Summa 30,305: 48

— 88 -

Skolöver -

i

Riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Skolöverstyrelsen:

Gr. 1. Skolöverstyrelsen ................................................................................

2. Övergångsstat.......................................................................................

3. Ökade arbetskrafter ..............................................................................

4. Byggnads sakkunnigt biträde ..................................................................

5. Inspektion och sakkunniga biträden.........................................................

6. Extra expeditionsvakt ...........................................................................

7. Förhyrande av ämbetslokaler..................................................................

Folkundervisningen:

I. 5. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m.
13. Verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström ...

24. Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål ....................................

33. Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor .............................................

42. Understöd åt folkhögskolor.....................................................................

64, Uppfostringsanstalter för varnartade och i sedligt avseende försummade barn

Yrkesundervisningen:

J. 25. Yrkespedagogisk centralanstalt..............................................................

Folkbildningsåtgärder i övrigt:

K. 1. Understöd åt folkbibliotek ....................................................................

2. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar ...................................................................................

Diverse:

N. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ................................

H. 16/1922. Utbildningskurser för lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter
J. 75/1922. Inredning och möblering av de nya byggnaderna för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte.......................................

N. 4/1922. Extra utgifter .........................................................................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ..........................

Handbok i nykterhetsfrågan m. m..............................................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ...........................

4/1922.

5/1922.

G. 5/1920.

L. 5/1920.

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål .................................................................... ...............

Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

J. 1/1921. Utgivande av en grundkatalog över för folk- och skolbibliotek lämplig

litteratur.......................................................................................

Av influtna studentexamensavgifter ...........................................................................

» » realskolexamensavgifter.........................................................................

Summa 1

1 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av:

Kassabehållning .......................................... 2,035: 53

Innestående i bank ....................................... 59,917: 46 gj 952; 99

styrelsen,

Debet.

Kredit.

Summa

Tillgånga

från

år 1922

r

Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Skulder

från

år 1922

Utgifter

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar

den

30/e 1923

71

50

259,167

210

82

251,918

64

7,109

04

259,238

50

_

—

—

—

950

—

—

Öl

949

99

—

—

—

—

950

—

—

—

—

—

7,377

—

—

—

7,377

—

—

—

—

—

7,377

—

—

—

—

—

2,400

—

—

—

2,400

—

—

—

—

—

2,400

—

—

—

—

—

14,000

—

—

—

12,370

—

1,630

—

—

—

14,000

—

—

—

32

50

705

—

—

—

737

50

—

—

—

—

737

50

—

—

750

—

32,890

—

—

—

29,250

—

4,390

—

—

—

33,640

—

_

_

16

61

189,000

_

1

30

188,085

66

929

65

_

_

189,016

61

—

—

—

—

37,987

37

—

—

37,987

37

—

—

—

—

37,987

37

—

—

—

—

468

—

—

—

375

60

92

40

—

—

468

—

—

—

•-

—

30,000

—

—

—

1,761

65

28,238

35

—

—

30,000

—

_

—

—

—

1,500

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

750

—

—

—

750

—

—

—

—

—

750

—

—

1,220

64

40,000

—

—

—

34,675

95

6,544

69

—

-

41,220

64

—

—

—

6,049

—

—

—

6,049

—

—

—

—

—

6,049

—

—

—

—

1,500

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

_

_

_

_

4,968

08

_

_

4,968

08

_

—

—

—

4,968 os

3,593

07

1,250

69

81,269

07

—

—

80,820

27

5,292

56

—

—

86,112183

7,601

93

—

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

6,301

93

7,601 98

66,318

43

_

_

_

_

_

_

25,586

11

_

—

40,732

32

66,31814 3

1,466

■34

—

—

—

—

—

—

93

40

—

—

1,372

94

1,466

34

949

10

—

—

—

—

—

—

948

65

—

45

—

—

949

10

9,682

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

9,682

—

9,682

—

848

—

—

—

—

—

—

—

820

—

28

—

—

—

848

—

—

—

3,123

—

—

—

3,123

—

—

—

—

—

3,123 —

10,000

_

6,397

50

3,602

50

10,000

2,699

20

—

—

37,145

—

34

29

36,870

18

—

—

2,939

78

39,844

20

459

25

—

—

7,000

—

—

—

6,535

23

—

—

924

02

7,459

2 5

103,617

32

3,3411»4

758,248

52

246

42

745,150 73

57,857

64

161,952 99

865,207 78

90 —

Högre lärarinneseminariet jämte hushållsskolan.

Debet.

Balans från år 1922:

Seminariet Hushållsskolan Summa

Tillgångar ................................................

210,983: 6 9

5,896: 57

216,880:16

Inom linjen ....................................... 372: so

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Högre lärarinneseminariet:

H. 2. Stipendier, lokalhyra m. m................

7,155: —

11,250: —

18,405: —

N. 7. Tillfällig löneförbättring för viss per-sonal inom den civila statsförvalt-ningen ......................................

968: 2 5

968: 2 5

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-tens tjänst .................................

3,858: —
7,125: —

3,858: —

Terminstavgifter .............................................

17,202: 50

24,327: 50

Inkomster på hushållet ....................................

- -

7,855: —

7,855: —

Intressemedel m. m...........................................

—

205: 7 5

205: 7 5

Säger

24,357: so

31,262: —

55,619: so

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

I allmänhet ................................................

31,531: 65

1,723: 78

33,255: 88

Summa 266,872: 7 4

38,882: so

305,755: 04

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder .........................................................

31,531: 0 5

165: 51

31,697: le

Utgifter:

Avlöningar......................................................

9,352: 50

13,642: 10

22,994: 60

Bibliotek, undervisningsmateriel och inventarier

2,848: G 8

1,415: 61

4,264: 2 9

Utgifter för mat ............................................

- -

9,317:75

9,317:7 5

Hyror ............................................................

- -

2,850: —

2,850: —

För undervisning i fjärde årskursen ..................

841: 48

- -

841: 48

Allmänna omkostnader ....................................

9,681: 99

5,835: 76

15,517: 75

Säger

22,724: 65

33,061: 22

55,785: 8 7

91

Seminariet

Hushållsskolan

Summa

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

............. 2,749: 16

2,749: 16

Fordringar ......................................

Inom linjen ..................................

Fastigheter......................................

Inventarier......................................

............. 17,831:65

.. 292: so__

.....7....... 139,106:81

............. 52,929:32

5,655: 57

17,831: 65

139,106: 81
58,584: 8 9

Säger 212,616: 4 4

5,655: 5 7

218,272: oi

Summa 266,872: 7 4

38,882: so

305,755: o 4

Lärjungarnas antal utgjorde under vårterminen 1923:

I högre lärarinneseminariet....................................... 91

I seminariets hushållsskola....................................... 69

I normalskolan ...................................................... 294

92 —

Allmänna

Uppsala ärkestift:

Uppsala högre allmänna läroverk
Gävle » » »

Hudiksvalls högre » »

Enköpings realskola .................

Söderhamns » .................

Norrtälje samskola....................

Linköpings stift:

Linköpings högre allmänna läroverk
Norrköpings » 5 »

Västerviks » » »

Eksjö realskola ...........................

Vimmerby samskola ......................

Vadstena » ......................

Skara stift:

Skara högre allmänna läroverk ......

Vänersborgs högre allmänna läroverk
Borås » » »

Mariestads realskola .......................

Lidköpings » .......................

Skövde » .......................

Alingsås samskola ..........................

Falköpings » ..........................

Strängnäs stift:

Strängnäs högre allmänna läroverk
Örebro » » »

Nyköpings » » »

Eskilstuna realskola ....................

Södertälje » ....................

Askersunds samskola....................

Västerås stift:

Västerås högre allmänna läroverk
Falu » » »

Arboga samskola........................

Sala » ........................

Köpings » ........................

Antal

Debet

vår-

terminen

1923

Tillgångar
från år 1922

Inkomster

1

■i

3

631

113,533

70

198,074

71

518

219,229

66

169,159

67

213

78,597

86

79,209

38

100

23,258

59

41,457

08

188

27,172

88

45,297

52

165

16,730

50

44,421

65

Säger

1,815

478,523

14

577,620

01

644

227,667

72

238,359

53

674

177,335

48

207,316

66

222

124,573

55

83,661

S2

293

33,728

74

48,718

29

153

17,603

01

42,179

2 0

127

18,260

73

39,106

83

Säger

2,113

599,169

28

657,342

33

369

202,034

94

148,906

47

274

58,905

14

103,606

21

523

109,356

51

138,252

91 j

no

48,638

89

43,799

68

140

102,582

39

48,808

55

212

24,925

70

50,619

35

234

31.426

38

53,532

40

288

13,293

30

61,459

17

Säger

2,150

591,163

25

648,984

74

177

365,198

61

88,017

42

744

203,548

41

214,917

87

319

72,438

33

117,858

93

371

32,782

74

74,379

47

355

43,866

57

115,099

73

97

23,698

62

35,337

30

Säger

2,063

741,533

28

645,610

7 2

459

77,959

09

156,205

76

449

156,184

83

178,292

41,509

53

137

20,602

—

50

154

13,532

32

40,485

97

160

16,094

45

43,757

61

Säger

1,359|

284,372|69

460,251

37

— 93 —

läroverken.

K r e

d i t

Skulder

Skulder

1

Tillgångar

den 30/b 1923

Summa

den 30/e
1923

från år
1922

Utgifter

Kontant

behållning

Utlånta

medel

Fordringar

Summa

4

5 |

6

7

8

9

10

11

6,435

31

6,137

50

198,254

41

780

15

112,608

87

262

79

113,651

81

318,043

72

7,415

07

2,383

29

170,903

93

1,061

94

219,478

98

1,976

26

222,517

IS

395,804

40

1,356

83

—

—

80,886

93

1,533

78

76,743

36

—

—

78,277

14

159,164

07

273

10

350

2 4

40,947

74

366

67

23,051

02

273

10

23,690

79

64,988

7 7

7,468

32

2,538

56

48,581

45

612

92

20,734

30

7,471

44

28,818

66

79,938

67

—

—

—

—

43,957

89

216

96

16,892

92

84

38

17,194

26

61,152

15

22,948

63

11,409

59

583,532

35

4,572

42

469,509

45

10,067

97

484,149

84

1,079,091

78

3,114

14

4,454

35

233,743

43

585

94

227,492

07

2,865

60

230,943

61

469,141

39

2,082

Öl

—

—

196,321

69

478

09

189,934

37

—

—

190,412

46

386,734

15

—

—

—

—

81,775

70

533

26

124,755

58

1,170

83

126,459

67

■ 208,235

37

—

—

—

—

48,145

13

88

99

32,212

91

—

—

32,301

90

80,447

03

93

68

170

10

41,918

60

4,453

78

13,239

73

93

68

17,787

19

59,875

89

83

32

—

—

38,670

16

208

78

18,571

94

—

—

18,780

72

57,450

88

5,373

15

4,624

46

640,574

71

6,348

84

606,206

60

4,130

11

616,685

55

1,261,884

71

835

70

132

96

154,081

66

268

Öl

195,395

50

1,898

98

197,562

49

351,777

11

983

84

—

—

108,748

04

—

—

54,450

48

296

67

54,747

15

163,495

19

5.289

95

4,217

21

137,167

78

1,100

23

107,551

82

2,862

33

111,514

38

252,899

37

39

10

—

—

45,666

30

—

—

46,811

37

—

—

46,811

37

92,477

67

—

—

—

—

46,604

73

399

44

101,690

48

2,696

29

104,786

21

151,390

94

1,575

73

63

44

49,208

80

383

95

25,888

86

1,575

73

27,848

54

77,120

78

1,756

4 2

3,714

50

52,098

09

181

06

28,965

13

1,756

42

30,902

61

86,715

20

—

—

—

—

61,688

43

105

57

12,958

47

—

—

13,064

04

74,752

4 7

10,480

74

8,128

11

655,263

83

2,438

26

573,712

11

11,086

42

587,236

79

1,250,628

73

452

92

340

83,828

82

451

91

365,512

98

3,535

24

369,500

13

453,668

95

1,412

51

1,979

95

217,573

28

—

—

196,675

42

3,650

14

200,325

66

419,878

79

3,011

Öl

1,949

39

119,909

65

—

—

69,854

72

1,595

Öl

71,449

73

193,308

7 7

—

—

—

—

73,203

96

1,919

05

31,847

45

191

7 5

33,958

25

107,162

21

2,966

63

20

—

113,373

95

—

—

45,572

36

2,966

63

48,538

98

161,932

93

1,186

76

1,079

95

34,775

58

—

—

22,974

57

1,392

58

24,367

15

60,222

68

9,030

33

5,369

2 9

642,665

24

2,370

96

732,437

49

13,331

35

748,139

80

1,396,174

33

1,747

94

3,817

61

151,824

41

450

32

77,232

98

2,587

47

80,270

77

235,912

79

54

89

—

—

178,794

68

360

28

154,597

81

779

53

155,737

57

334,532

2 5

—

—

1

—

39,753

14

2,374

45

19,751

96

230

95

22,357

36

62,111

50

1,426

76

1,061

95

41,252

93

—

—

11,703

41

1,426

76

13,130

17

55,445

05

312

95

—

—

42,023

24

253

24

17,455

16

433

87

18,141

77

60,165

Öl

3,542

54

4,880

56

453,648

40

3,438

24

280,741

32

5,458

08

289,637

64

748,166

60

94

1 '' .......

1

2

3

Växjö stift:

Växjö högre allmänna läroverk ...........................

426

107,671

62

171,904

48

Jönköpings högre allmänna läroverk ..................

650

156,554

76

192,864

76

Kalmar » » » ..................

417

14,030

42

142,266

78

Kalmar högre allmänna läroverks delegation.........

282,759

62

9,402

49

Oskarshamns realskola .......................................

140

18,231

22

40,280

98

Säger

1,633

579,247

64

556,719

49

Lunds stift:

Lunds högre allmänna läroverk ...........................

521

98,209

25

192,313

18

Malmö » » » ...........................

808

149,219

62

238,907

89

Kristianstads högre allmänna läroverk..................

493

440,417

44

154,293

22

Karlskrona » » » ..................

488

170,166

73

159,207

61

Hälsingborgs » » » .................

630

106,108

89

192,501

77

Ystads » » » ..................

341

117,008

09

107,552

07

Malmö realskola................................................

540

43,694

67

114,614

70

Karlshamns realskola..........................................

191

27,198

07

46,569

29

Landskrona » ..........................................

236

78,925

41

64,277

28

Angelholms samskola.........................................

231

36,083

13

61,020

60

Trälleborgs » ..........................................

256

35,736

34

59,356

29

Säger

4,735

1,302,767

64

1,390,613

90

Göteborgs stift:

Högre latinläroverket i Göteborg ........................

880

200,716

56

239,129

75

» realläroverket i » ........................

674

148,708

16

226,562

39

Halmstads högre allmänna läroverk .....................

465

99,352

70

152,971

09

Varbergs realskola..................................... .......

148

13,445

46

47,326

46

Uddevalla » .........................

272

21,062

37

56,622

13

Göteborgs västra realskola .................................

530

48,445

27

110,472

88

» östra » .................................

542

23,839

71

118,670

37

Strömstads samskola ..........................................

134

8,288

01

37,734

28

Säger

.

3,645

563,858

24

989,489

35

Karlstads stift:

Karlstads högre allmänna läroverk .....................

632

153,083

72

215,796

20

Arvika realskola........................................

165

14,214

75

40,538

15

Kristinehamns realskola ...................................

250

28,122

07

56,958

41

Ämåls samskola................................................

181

35,192

99

38,637

87

Pilipstads » ................................................

186

62,352

48

42,399

68

Säger

1,414

292,966

01

394,330

31

Härnösands stift:

Härnösands högre allmänna läroverk .................

345

137,333

79

130,926

17

Östersunds » » »

416

47,761

63

126,513

12

Sundsvalls » » »

443

160,416

68

137,993

34

Örnsköldsviks samskola.......................................

253

29,123

89

57,562

28

Säger

1,457

374,635

99

452,994

91

Luleå stift:

Luleå högre allmänna läroverk ...........................

342

51,338

88

120,735

73

Umeå » » » ...........................

329

85,977

91

123,021

99

Piteå samskola...................................................

201

40,441

69

43,697

65

Haparanda samskola .........................................

141

53,139

68

45,719

26

Skellefteå » ..........................................

251

51,995

54

58,962

17

Säger

1,264|

282,8931

70

392,136| so

95

4

5

6

7

8

9

10

11

17,327

50

18,556

75

172,809

104,209

18

1,328

1

52

105,537

15

296,903

40

2,732

34

3,6621

6 2

183,306

4 3

342

3 2

162,108

15

2,7321

84

165,182

81

352,151

86

4,000

-

4,000

_

143,478

66

—

—

12,666

49

152!

15

12,818

64

160,297

2 0

100

_

—

_

8,619

47

—

—

274,555

10

9,087''

54

283,642 j

3 4

292,262

11

1,145

0*2

246

77

41,617

02

—

—

16,523

18

1,270

8 01

17,7931

4 8

59,0o7

2*2

25,304

66

26,466

14

549,830

48

342

82

570,062

14,570

8 6

584,975

17

1,161,271

79

57,063

1*2

55,467

87

194,671

80

76

66

95,199

91

2,169

•1

97,445

88

347,585

55

2,504

7 5

_

_

230,833

56

681

49

156,612

46

2,504

75

159,798

70

390,632

*2 6

160

05

261

88

150,020

87

199

57

444,228

34

180

05

444,607

9 6

594,890

71

1.718

42

844

60

175,531

07

—

—

150,702

55

4,014

54

154,717

09

331,092

76

33,250

_

33,250

—

192,671

62

676

6 7

105,262

37

—

—

105,939

04

331,860

66

642

55

16

83

112,791

54

—

—

109,936

07

2,458

27

112,394

3 4

225,202

71

7,418

37

8,418

42

110,545

2 4

31,862

32

7,483

39

7,418

3 7

46,764

08

165,727

74

33

75

_

_

45,109

29

546

48

28,145

34

—

—

28,691

82

73,801

11

758

25

658

25

65,052

06

—

—

77,492

38

758

25

78,250

63

143,960

94

_

145

9 0

60,823

12

257

23

35,877

48

—

36,134

71

97,103

73

—

—

—

—

57,716

94

752

01

36,623

68

—

-

37,375

69

95,092

63

103,569

26

99,063

75

1,395,767

11

35,052

43

1,247,563

97

19,503

54

1,302,119

94

2,796,950

80

2,789

36

81

Öl

244,730

09

269

08

193,447

38

4,108

11

197,824

57

442,635

6 7

_

_

150

—

231,305

75

2,581

60

141,233

20

—

—

143,814

80

375,270

55

1,491

45

437

91

151,047

57

647

50

99,227

it5

2,454

31

102,329

76

253,815

24

52

52

14

76

47,004

96

288

24

12,198

41

1,318

07

13,804

72

60,824

44

_

_

—

56,905

23

491

41

20,287

86

—

20,779

2 7

77,684

50

2,759

38

1,136

10

100,886

03

22,780

48

34,115

54

2,759

38

59,655

40

161,677

53

_

_

_

—

116,561

87

70

90

25,877

31

—

—

25,948

21

142.510

08

—

—

—

—

36,169

15

427

72

9,018

68

406

74

9,853

14

46,022

29

7,092

71

1,819

78

984,610

65

27,556

93

535,406

33

11,046

61

574,009

87

1,560,440

30

199,983

03

575

40

167,798

10

523

39

168,896

89

368,879

92

_

_

—

—

43,342

23

181

73

11,228

94

—

—

11,410

67

54,752

90

10

97

187

86

56,059

88

194

52

28,638

22

10

97

28,843

71

85,091

45

187

23

162

62

37,117

76

1,007

24

35,441

72

288

75

36,737

71

74,018

09

179

33

1,415

85

41,487

54

—

—

61,797

99

230

11

62,028

10

104,931

49

377

53

1,766

33

377,990

44

1,958

89

304,904

97

1.053

22

307,917

08

687,673

85

126,958

Öl

136,834

82

4,467

13

141,301

95

268,259

96

2,279

51

_

_

125,162

17

852

9 9

50,539

10

—

—

51,392

09

176.554

26

_

_

_

142,015

30

315

98

156.078

I74

—

—

156,394

72

298,410

02

68

84

6

85

55,191

17

177

10

31,311

05

68

84

31,556

99

86,755

01

2,348

35

6

85

449,326

65

1,346

07

374,763

71

4,535

97

380,645

75

829,979

125

1 7,924

56

3,229

55

118,607

46

423

22

54,660

08

3,078

86

58,162

16

179,999

I _

_

_

_

127,693

28

340

62

80,773

50

192

50

81,306

62

208,999

90

44

59

—

—

42,529

85

179

08

41,374

16

100

84

41,654

08

84,183

93

6,455

49

5,310

69

47,365

57

598

12

45,334

66

6,705

49

52,638

17

105,314

43

| _

—

—

—

61,459

3 5

646

83

48,851

53

—

—

49,498

36

110,957

17 1

! 14,4241 c. 4

| 8,540 2 4

j 397,655jsi

| 2,187

87

270,993

i 83

| 10,077

|69

i 283,259|39

| 689,455

114

— 96

1

2

3

I

Visby stift.

I

Visby högre allmänna läroverk ...........................

249

102,389

29

100,786

21

Stockholms stad:

Direktionen över Stockholms stads undervisnings-verk:

Högre latinläroverket å Norrmalm.....................

811

94,835

35

41,755

60

» allmänna läroverket å Södermalm............

889

73,109

02

46,392

78

» realläroverket å Norrmalm.....................

723

51,062

29

45,073

52

» > å Östermalm.....................

843

44,505

89

43,874

45

Jakobs realskola.............................................

407

32,791

76

19,940

75

Katarina » .............................................

473

46,748

55

21,621

73

Kungsholms realskola ....................................

536

24,887

28

27,877

_

Nya elementarskolan .......................................

524

30,258

72

37,110

13

Undervisningsverkens m. fl. fonder ..................

—

561,253

—

1,339,899

82

Säger

5,156

959,451

86

1,623,545|78

Summa

129,053

7,152,97l|96

8,890,425

92

Statens folk- och

1

2

3

Folkskoleseminariet i:

Stockholm (för lärarinnor) .................................

149

7,471

31

161,943

60

Uppsala............. .............................................

250

3,840

86

154,563

83

Strängnäs .........................................................

148

3,561

71

103,915

37

Linköping.........................................................

195

4,013

41

127,640

19

Växjö...............................................................

149

10,770

95

96,548

38

Kalmar (för lärarinnor) .......................................

133

697

73

90,522

09

Lund ...............................................................

254

55,613

01

160,282

06

Landskrona (för lärarinnor).................................

179

165

42

97,715

77

Göteborg .........................................................

241

333

93

164,570

63

Skara (för lärarinnor)..........................................

176

5,207

36

112,998

05

Karlstad............................................................

205

11,523

80

244,336

80

Falun (för lärarinnor) .......................................

241

19,285

70

143,303

50

Härnösand.........................................................

119

6,646

26

86,033

96

Umeå (för lärarinnor).........................................

178

26,953

19

121,140

94

Luleå (för såväl manliga som kvinnliga lärare)......

256

1,824

91

168,111

77

Småskoleseminariet i:

Haparanda.........................................................

63

1,280

23

45,109

44

Murjek ....................................................

99

10,588

71

45,443

_

Hagaström........................................................

79

—

—

24,208

39

Lycksele ......................................................

57

367

02

29,092

22

Summa

3,171

170,145 51

2,177,479(89

1 Härav antalet flickor: i högre läroverk (Hudiksvall och Ystad) 18, i realskolor (Eksjö

97

•t

5

|

6

7

8

in

11

629

47

99,510

04

765

2 3

102,737

7 2

791

98

104,294

93

203,804

9 7

7,818

45

11,666

4 2

40,155

33

740

06

83,105

61

8,741

1)8

92,587

65

144,409

40

70

_

15

_

56,047

2 0

429

94

62,968

—

in

66

63,509

60

119,571

80

1,654

23

1,488

93

34,776

83

903

94

58,696

76

1,923

58

61,524

28

97,790

04

549

73

4,437

69

45,087

19

2,710

07

35,867

60

827

52

39,405

19

88,930

07

695

81

532

31

17,756

7 2

790

98

33,260

10

1,088

21

35,139

29

53,428

32

449

19

_

_

21,514

24

107

32

46,560

77

637

14

47,305

23

68,819

47

1,719

07

1,942

48

23,609

18

450

Öl

26,762

61

1,719

07

28,931

69

54,483

35

77,935

08

82,500

—

26,253

55

1,385

52

34,142

28

1,022

58

36,550

38

145,303

93

9,664

29

3,388

35

1,247,355

18

310

41

642,934

54

16,828

68

660,073

58

1,910,817

11

i 100,555

86

105,971

18

1,512,555

42

7,828

2 5

1,024,298

27

32,900

37

1,065,026

89

2,683,553

49

i 305,677

86

278,046

2 7

8,742.930

83

96,206

"i

7,093,337

77

138,554

16

OO

O

30

Öl

ce

64

16,349,075

74

småskoleseminarier.

4

—

5

6

7

8

10

11

1,104

31

149,495

99

1,662

56

17,151

95

18,814

51

169,414

81

3,045

40

1,239

93

157,623

14

2,587

02

—

—

—

—

2,587

02

161,450

09

298

21

1,044

70

103,349

23

1,306

84

1,776

81

298

21

3,381

36

107,775

29

_

__

—

127,161

37

—

—

4,492

23

—

—

4,492

23

131,653

60

60

_

_

_

98,236

2 8

332

88

8,810

17

—

—

9,143

05

107,379

33

_

_

90,591

61

628

21

—

—

—

—

628

21

91,219

82

___

_

_

_

170,166

55

985

64

44,742

88

—

—

45,728

52

215,895

07

_

_

_

_

95,999

90

—

—

1,881

29

—

—

1,881

29

97,881

19

1,633

47

1,536

23

164,733

67

268

13

—

—

—

—

268

13

166,538

03

5,315

82

3,145

49

114,159

76

733

03

5,482

95

—

—

6,215

98

123,521

23

_

_

_

_

161,122

79

226

25

94,511

56

—

—

94,737

81

255,860

60

_

_

_

_

145,369

34

662

29

16,557

57

—

—

17,219

86

162,589

20

4,976

97

4,245

82

87,765

87

—

—

668

53

4,976

97

5,645

50

97,657

19

_

_

_

_

117,934

13

433

54

29,726

46

—

—

30,160

—

148,094

13

3,814

48

1,712

78

168,385

76

—

—

—

—

3,652

63

3,652

63

173,751

16

_

_

41,117

69

197

59

5,074

39

—

—

5,271

98

46,389

67

3,772

11

539

80

47,761

71

7,730

20

—

—

3,772

11

11,502

31

59,803

82

20

39

128

69

24,100

09

24,228

78

4

82

2,531

90

24,016

92

568

6 6

2,341

76

4

82

2,915

24

29,464

06

22,941

87

17,229 65 2,089,091

79

18,322 84

233,218

05

12,704

74

264,245''6 3

2,370,567

07

och Karlshamn) 46 och i samskoloma 1,629.

7 — Rev. berättelse ang. statsverket för är 1923. II.

— 98 -

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Debet.

Balans från år 1922.

Tillgångar.............................................................................................. 988,261:35

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

I. 49. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda......... 54,617: 43

56. Tryckning av blindskrifter ....................................... 740: 13 55 357. ä6

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................. 144,837: 47

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 5,813:4 2

Balans den 30 juni 1923.

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................... 1,947:4 8

Diverse medel........................................................................ 982,205:03 984152:51

Summa 2,178,422: 31

Kredit.

Balans från år 1922.

Skulder ................................................................................................. 989,882:66

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

I. 49. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda............... 106,192: 4 8

50. Järnvägsresor för blindskoleelever jämte åtföljande vårdare 2,741: 85

56. Tryckning av blindskrifter............................................ 4,240: 18

57. Understöd åt blindlärarelever ....................................... 1,050: —

N. 1. Ålderstillägg ............................................................... 5,150: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................... 4,720: 29

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 24,877:81 148 972-01

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ..................... 12,755: 15

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..................... 548: 79

Balans den 30 juni 1923.

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................................... 22,046: 4 2

Förskott .............................................................................. 20,313:40

Fastigheter ........................................................................... 58,000: —

Inkomstrester ........................................................................ 30,300: —

Obligationer.........................................................................■■ 895,603:98 1,026,263:80

Summa 2,178,422: 31

Lärjungarnas antal uppgick under vårterminen 1923 till 152, därav 95 gossar och 57
flickor.

— 99 —

Läroanstalterna för blinda.

Debet.

Balans från år 1922.
Tillgångar.........................................

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

I. 51. Förskolan för blinda i Växjö ..................

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

I. 52 a. Bestämt anslag .................................

b. Reservationsanslag ...........................

53. Uppehållande av ytterligare en korg makeriavdelning

...........................

54. Fraktbidrag för arbetsmaterialier till

blinda hantverkare .......................

I. 55. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare

vid blindundervisningsanstalter...............

N. 1. Ålderstillägg ........................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen .........

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst...................................................

I. 71/1921. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda .....................

Förskott:

Till materialier, expenser m. m...........................

Elevavgifter............................................................

Intressemedel .........................................................

Försäljningsmedel ...................................................

Okat värde å inventarier m. m..................................

Säger

Växjö

Kristinehamn

Summa

167,876: 55

84,671: 82

252,547: 8 7

10,300: —

—

10,300: —

—

8,650: —
5,500: —

8,650: —
5,500: —

—

2,200: —

2,200: —

— —

5,000: —

5,000: —

300: —
900: —

900: —

300: —
1,800: —

1,046: 84

1,227: so

2,274: 34

5,138: 2 4

8,744: 61

13,882: 85

—

10,000: —

10,000: —

7,200: —

123: oo

5,675: —

365: 06
68,335: 31
23,537: 47

5,675: —
7,200: —
365: 06
68,459: 21
23,537: 4 7

25,008: 98

140,134: 95

165,143: 93

Summa 192,885:53 224,806:2 7 417,691:80

Kredit.

Skulder

Balans från år 1922.

Utgifter:

Avlöningar ............................................................

Utackorderingsbidrag till behövande elever ...............

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m.........................

Uppehållande av en ytterligare korgmakeriavdelning ...
Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier
Bidrag till fria frakter för arbetsmaterialier för blinda
Inredning av hantverksskolans i Kristinehamn för blinda

nybyggnad .........................................................

Allmänna omkostnader.............................................

Minskat värde å inventarier m. m............................

Säger

- -

17,261: 0 7

17,261:

07

16,360: 58

25,486: 59

41,847:

17

—

2,517: 50

2,517:

50

4,857: 8 7

—

4,857:

87

—

1,237: 60

1,237:

50

301: 84

75,125: oi

75,426:

85

—

2,960: 36

2,960:

8 6

_ _

14,153: 39

14.153:

3 9

3,488: 6 9

5,216: 18

8,704:

87

2,195: 71

—

2,195:

71

27,204: o 9

126,696: 53

153,901:

22

Leverering:

Till länsstyrelsen i Värmlands län

— 100 —

Växjö Kristinehamn

Summa

955: 60 955: 6 0

Balans den 30 juni 1923.

Tillgångar:

Kassabehållning...............................

Innestående i bank............................

Förskott ........................................

Fastigheter .....................................

Inventarier m. m. ............................

........ — — 2,169: 20

........ 21,355: 08

........ 7,619: 69

........ 150,000: — --

........ 15,680:84 48,749: lo

Säger 165,680: 84 79,893: 07

Summa 192,885: 58 224,806: 27

2,169: 20
21,355: 08
7,619: 69
150,000: —
64,429: 94

245,573: 91

417,691: 80

Antalet lärjungar uppgick vid blindskolan i Växjö under vårterminen 1923 till 36 och vid
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda under samma tid till 65.

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor.1

Debet.

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Enligt riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923:

I. 60. Understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor............... 10,000: —

Enligt riksstaten för budgetåret 1923—1924:

I. 68. Understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor............... 10,000: —

Elevavgifter ................................................................................................ 200: —

Försäljningsmedel......................................................................................... 2,313: 92

Bidrag från Anna Wikströms stiftelse ............................................................ 2,790:20

Summa 25,304: 12

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar..........................................................

Inackorderingsavgifter för elever............................

Undervisnings- och arbetsmaterialier......................

Förvaltningsbidrag till diakonissanstalten................

Utrustning till avgående elever ............................

Allmänna omkostnader ........................................

........... 10,765: —

........... 7,116: —

........... 1,454:2 9

........... 1,000: —

........... 602: 68

.......... 4,366:20

Summa 25,304: 12

Räkenskapen avser kalenderåret 1923.

101

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

Debet.

Inkomster:

Uppdebiteras anstaltens tillgångar den 1 januari 1923 ....................................

Åttonde huvudtitelns anslag:

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

I. 61. Anstalten...................................................................................

62. Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare .......• ....................

N. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
.......................................................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...........................

Intressemedel m. ......................................................................................

Försäljningsmedel .......................................................................................

Ersättningsmedel..........................................................................................

Elevavgifter................................................................................................

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.............................................................

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m.....................

Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier.
Allmänna omkostnader ..........................................

...... 49,508:53

...... 37,168: 17

...... 5,354:0 7

...... 28,235: 06

Leverering:

Till länsstyrelsen i Malmöhus län.....................................

Balans (ten SO juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank......................................................

Förskott.....................................................................

...... 60: oi

...... 9,400: —

...... 3,018:92

Summa

lyte.

19,889: 81

63,419: 27
7,500: —

2,561: 4 7
17,005: 6 9
488: 0 5
2,250: 89
6,887: 49
32,636: 4 3

152,638: 6 o

120,265: 83

19,893: si

12,478: 96
152,638: 6 o

— 102

Tekniska under -

Stockholm

Västerås

Debet.

1

2

Balans från år 1922:

| Tillgångar....................................................

760,044

18

13,956

81

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

J. 1. Tekniska läroverk............

_

_

23,035

02

2. Undervisningsmateriel för tekniska elementarskolan

i Norrköping ............

_

_

_

8. Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i

Örebro ..........

4. Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för

maskinindustri i Eskilstuna ......

_

_

5. Täckande av motsedd brist å de i reservationsanslaget

till tekniska läroverk ingående medel till expenser,

bränsle m. m. ..

Tekniska skolan i Stockholm:

J- 13—17, anslag enligt riksstaten ......................

87,200

_

Vävskolan i Borås:

J- 21—23, anslag enligt riksstaten .....................

_

_

J. 24. Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm,

bergsskolorna i Filipstad och Falun samt väv-

skolan i Borås .............

20,810

49

N. 1. Ålderstillägg.............................

_

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.........................

_

_

911

60

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

—

—

9. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter.................

_

_

7,870

67

J. 7/1922. Förstärkning av reservationsanslaget till tek-

niska läroverk.....................

2,000

Stockholms stads anslag.............

46,147

68

Alvsborgs läns landstings bidrag.............

Donations- och gåvomedel ..

_

_

Inträdes- och terminsavgifter . .............

10,066

_

550

Intressemedel m. m..............

42,369

54

Försäljningsmedel ..................

108

50

Hyresmedel.........................

1,350

1 Ersättnings- m. fl. medel...................................................

—

313

02

Säger för inkomster

208,052

21

34,680

31

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

I allmänhet.................................

11,025

82

—

Summa |

979,121 66

48,637|i2

103

visningsanstalter.

T e‘k n i s k a

u n d e r v

i s n i n g s a n

stalterna

Örebro

Malmö

Norrköping |

Borås

|

Eskilstuna

Härnösand

Summa

3

4

1

5

6

I

7

8

9

100,515

79

31,158

06

112,938

08

404,132

30

63,760

09

32,612

48

1,519,117

''4

■

67,926

20

59,840

78

26,166

67

25,301

39

17,463

23

39,200

258,933

29

_

_

—

—

5,000

—

—

—

—

—

—

-

5,000

—

13,000

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

-

13,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,851

24

—

-

3,851

24

2,000

_

2,500

_

—

—

—

—

—

—

—

—

4,500

—

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

87,200

—

—

—

—

—

—

—

4,800

—

—

—

—

—

4,800

—

1,300

—

2,577

85

1,666

66

1,482

1,400

—

—

2,050

—

22,292

8,994

49

51

6,576

33,066

35

24

4,838

24,742

46

81

2,373

10,949

56

73

1,722

9,570

58

53

622

6,923

29

45

2,587

14,225

30

41

19,632

99,477

14

67

_

__

—

—

—

—

—

—

—

—

7,870

67

3,174

3,704

1,123

250

1,166

59

11

—

76

1,750

862

—

43

980

665

2,329

1,441

—

—

09

21

4,732

1.390

3,460

625

1,788

16

94

05

475

762

—

08

50

622

145

567

''so

5S

r

Of

2,000

46,147

4,732

4,679

18,747

50,289

984

1,350

6,038

68

59

50

92

44

—

12

133,287

25

97,111

83

51,571

92

56,272

65

30,097

24

59,447

8i

670,521

2 6

4,526

37

2,75(

-

_

18,301

G 9

233,803

04

128,269 88

164,510-

| 464,931 |ss

96,607 sb| 92,06(

3

2,207,940 69

104

1

2

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder........................................................................

10,488

61

—

—

Utgifter:

Avlöningar ................................................

127,286

45

23,984

10

Stipendier, premier, livräntor m. m......................

34,470

_

90

—

Bibliotek, samlingar, undervisningsmateriel och inventarier...

13,001

22

4,746

30

Laborationer ........................................

380

87

Verkstaden ...................................................

Expenser för vävskolan i Borås .....................

Allmänna omkostnader m. m........................

44,824

11

3,270

65

Säger för utgifter

219,962

65

32,091

05

Leverering:

Till länsstyrelsen i Västmanlands län.......................

—

—

—

02

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning.................................................

365

76

Innestående i bank .....................................

23,688

23

7,323

Förskott .................:.................................

5,967

91

Obligationer ...................................................

558,334

50

Utlånta medel........................................

114,000

_

9,222

55

Fordringar ...................................

45,714

_

Fastigheter ...........................................

_

_

Inventarier .............................................

Aktier ....................................

600

-1

—

—

Säger för tillgångar!

748,670| 4o|

16,546

05

Summa]

979,121 66

48,637

12

Antalet lärjungar under vårterminen 1923 utgjorde:

vid tekniska gymnasiet i Örebro .........................................

» » elementarskolan i Malmö...................................

» '' » » i Norrköping ...........................

» » »i Borås ....................................

» » skolan i Stockholm ........................................

» » läroverket i Härnösand.......................................

» maskinfackskolan i Eskilstuna .......................................

» statens elektrotekniska fackskola i Västerås .....................

308

138

61

69

1,096

50

121

33

f

105

J1

4

6

6

7

8

9

i

4,526

37

3,750

18,764

98

107,930

10

78,536

9 0

35,922

85

32,431

2 3

23,360

21

46,475

71

475,927

55

6,021

14

4,806

71

3,898

65

3,222

50

1,788

69

880

6 5

55,178

34

3,228

0 8

7,227

29

8,021

73

5,859

82

12,656

2 0

3,425

88

58,167

12

7,724

17

1,895

77

391

44

244

72

—

—

11,461

40

22,098

37

_

_

553

68

149

63

—

—

—

—

703

31

_

_

_

_

13,352

77

—

—

—

—

13,352

77

17,252

79

6,515

18

4,435

94

5,544

46

—

—

5,220

73

87,063

81

“ 142,156

88

98,981

80

53,224

29

60,805

18

37,805

10

. 67,464

37

712,491

27

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

02

4,518

30

621

77

1,629

30

82

36

05

7,172

49,627

86

28,666

32

4,789

7 7

44,042

98

26,387

23

23,559

91

208,085

80

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

5,00/

91

37,500

_

_

40,162

50

28,000

—

—

—

1,000

—

664,997

—

51,300

_

92,500

28,665

—

—

—

295,687

55

__

2,456

02

—

—

—

—

48,170

02

• _

_

138,900

—

—

—

—

—

138,900

—

13,404

14

93,700

—

—

—

—

—

107,104

14

_

—

—

—

—

—

—

—

—

600

91,646

16

29,288

09

111,285

71

399,599

82

55,052

23

24,595

j 9 6

1,476,684

42

233,803

04

128,269

89

164,510

—

464,931

32

| 96,607

33

! 92,060

; 8 3

2,207,940

69

Statens biografbyrå.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1922:

33,082: 3 8

Gran skningsavgifter

Inkomster:

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ........................................................

Hyra................................................................

Allmänna omkostnader ......................................

.......... 52,668: —

Summa 85,750: 88

25,318: 24
3,000: —

2,986: 56 31,304: 7 9

Till statskontoret

Leverering :

35,411:8 2

106 -

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ....................................................

Inventarier ................................................................

342: 22
5,223: 94

13468: ll 19,034; 2t
Summa 85,750: 38

Gymnastiska centralinstitutet.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar.................................................................................................. 103,516:52

Inkomster :

Åttonde huvudtitelns anslag:

L. 1. Gymnastiska centralinstitutet............................................. 35,755:35

2. Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.......... 2,005:_

3. Litteratur och bokbindning för gymnastiska centralinstitutets

„ bibliotek .................................................................... 300:_

N. 1. Alderstillägg..................................................................... 2,150:_

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................... 3 250:_

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............... 20,000:_

T. I. 1/1922. Täckande av brist för år 1921 i de för gymnastiska

centralinstitutet anslagna medel till ved m. m................... 5,320: 18

Arvoden m. m........................................ 9,526: g 2

Intressemedel .............................................................................. 1,661: 32 79,938:47

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

............ 5,085: 73

Summa 188,570: 72

Kredit.

Skulder

Balans från år 1922:

7,048: 55

Utgifter :

Avlöningar m. m.............................................

Stipendier ........................................................

Ved, ljus, materiel och samlingar .......................

Diverse ..........................................................

60,148: 84
4,800: —

5,496: 91

4-599: 10 75,044: 85

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank......................................................

Förskott.....................................................................

Obligationer............................................................

7,523: 39
21,528: 21
4,745: 73
72,679: 99

106,477: 32

Summa 188,570: 72

— 107 -

NIONDE HUVUDTITELN.

Jordbruksdepartementet.

Debet

Kredit

Leverering

från

stats-

kontoret

Skulder

från

år 1922

Utgifter

Leverering

till

stats-

kontoret

Summa

Nionde huvudtiteln:

12,000

A. 1.

Departementschefen ...

12,000

—

—

—

12,000

—

—

—

—

2.

Departementets avdel-ning av Kungl. Maj:ts
kansli .....................

75,223

34

75,223

34

75,223

34

3.

0. 3.

Egnahemsavdelning
inom departementet...
Skrivmaterialier och ex-

12,950

—

—

—

12,950

—

—

—

12,950

—

15,600

penser, ved m. m. ...

15,600

—

49

72

15,292

65

257

63

—

4.

Tryckningskostnader ...

11,364

26

297

97

11,066

29

—

—

11,364

26

8.

Dyrtidstillägg åt befatta

ningshavare i statens
tjänst .....................

27,677

59

_

-

27,677

59

—

—

27,677

59

Summa

154,815|i9

347

69

154,209

87

257

63

| 154,815

19

Lantbruks- 1

D

e-

j Tillgångar

från
år 1922

Uppbörd

1

2

Nionde huvudtiteln:

B. 1. Lantbruksstyrelsen .......................

394

2. Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater .

29

3. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och
lantbruksstipendiater .....................

4. Assistenter hos lantbruksingenjörer......

5. Statskonsulenter ........................

6. Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m.
D. 13. Lägre mejeriskolor för kvinnor............

—

—

—

—

15. Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-anstalter..................................

16. Förhöjda understöd åt elever vid lägre lantbruksunder-visningsanstalter .....................

636

2 8

F. 1. Premiering av nötboskap ................

7,683

2. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos
nötkreaturen ....................

3. Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk
H. 2. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-näringar ...........................

—

oJ

1,915

97

3. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk . .

5. Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdiknings-företag ävensom för täckdikningsförmän .......

6. Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna
och Alnarp .......................

9,636

17. Lantbrukskonsulenter i London och Berlin ..

J. 1. Statens fiskeritjänstemän ..........

3. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen.........

5Q

10. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt

K. 13. Belöningar för rovdjurs dödande...........

5,957

21

—

0. 1. Alderstillägg ..............

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...

4. Tryckningskostnader ...................

22

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga......

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen..........

—

—

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

B. 7. a/1922. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna-näringar ....................................

9 ,1Q1

—

83

62

16/1922. Undervisning i trädgårdsskötsel ...............

5,199

90

20/1922. Utbildningskurser för kontrollassistenter ............

21/1922. Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.......

22/1922. Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare
i Norrland och Dalame........................

525

—

—

—

24/1922. Vandringsrättare .......

35/1922. Avelcentra för nötboskap ............

6,374

3,620

6,071

39/1922. Höjande av landets svinavel........

41/1922. Fåravelns befrämjande..........

io|

266

_

1 Behållningen, som utgjordes av inregistreringsavgifter för nötboskap, redovisades i
mannanäringar.»

109

styrelsen.

bet

Leverering

från

statskontoret

Skulder
den 30/e 1923

8

4

109,800

60

7,200

—

—

—

435

2 5

_

—

27,000

—

—

—

13,900

—

—

—

1,250

—

—

—

6,000

—

—

—

120,000

—

—

-

30,000

—

—

—

—

—

—

—

66,103

84

2,433

IT

3,000

—

—

—

4,150

_

_

_

1,971

—

—

—

3,447

88

—

—

25,000

_

_

_

17,000

—

—

—

6,000

—

—

—

8,540

—

—

—

—

—

394

65

6,507

05

—

—

2,000

—

—

—

I 13,000

—

—

—

5,559

27

—

—

22,706

52

—

—

8,450

_

—

—

63,000

—

—

—

_

_

_

—

10,000

—

—

—

6,920

—

—

—

3,100

—

—

—

425

_

_

—

1,754

60

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

K r

e

d i t

-

Summa

Skulder

från

år 1922

Utgifter

Leverering 1
till

statskontoret

Tillgångar
den s% 1923

5

(5

7

8

9

104,661

1

21

5,533

2 9

110,194

50

—

-

7,264

29

—

-

—

—

7,264

2 9

435

25

_

_

_

—

435

26

_

_

27,000

_

—

—

—

—

27,000

—

_

_

13,900

_

—

—

—

13,900

—

_

_

1,250

_

—

—

—

—

1,250

—

—

—

6,000

—

—

—

—

—

6,000

—

—

—

94,476

—

—

26,160

28

120,636

28

30,000

_

_

—

30,000

—

—

—

9,801

95

—

—

54,106

18

63,908

18

26

68,542

98

_

—

—

—

68,568

98

—

2,580

48

419

52

—

—

3,000

—

6,052

13

20

_

—

6,065

20

—

—

1,971

—

—

—

—

—

1,971

—

—

—

3,447

88

—

—

—

—

3,447

88

34,635

51

1

_

_

—

34,636

51

_

_

16,360

_

—

—

640

—

17,000

—

_

_

6,000

—

—

—

—

—

6,000

—

_

8,550

92

39

08

—

—

8,590

—

_

6,351

76

—

—

—

—

6,351

76

_

6,507

05

—

—

—

—

6,507

05

_

_

2,000

—

—

—

—

—

2,000

—

_

—

12,296

41

703

59

—

—

13,000

—

_

5,033

77

580

72

—

—

5,614

49

—

—

15,039

75

—

—

7,666

77

22,706

52

8,466

07

.

__

_

—

8,466

07

—

—

62,134

50

949

12

- ''

—

63,083

62

2,431

_

_

_

_

—

2,431

—

_

—

15,200

24

—

—

89

40

15,289

64

_

_

6,920

—

—

—

—

—

6,920

—

—

3,100

—

—

—

—

—

3,100

—

950

_

_

_

_

—

950

_

_

1,754

60

—

—

—

—

1,754

60

_

3,557

59

—

—

2,816

49

6,374

08

_

_

3,508

50

—

—

2,508

97

6,017

47

—

—

575

70

—

—

5,761

40

6,337

10

1922 års räkenskaper å anslaget »IX D. 1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lånt -

— Ilo —

D. 45/1922. ''Maskin- och redskapsprovningsanstaltema vid Ultima
och Alnarp..........................................

55/1922. Höjande av det mindre jordbruket ..................

57/1922. Fortgående smörprovningar ..............................

T. B. 1/1921. Fiskodlingsanstalten vid Borenshult ...............

T. A. 11/1919. Mätningsinstrument åt täckdikningsförmän m. fl.
Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond
i Förskott:

Vissa arbeten vid Alträsks kolonisationsområde ..................

Särskilda av statskontoret förvaltade medel:

Vissa avgifter jämlikt vattenlagen (= fiskodlingsanstalten vid

Kälarne)..............................................

För byggande i kungsådran i Indalsälven (= fiskodlingsanstalten

vid Kvarnbäcken) ....................................................

För byggande i kungsådran i Gullspångsälven .....................

För byggande i kungsådran i Dalälven (= fiskodlingsanstalten

vid Älvkarleby) ............................................................

Särskilda medel för byggande i kungsådran i Indalsälven vid

Hissmoforsen...........................................................

I Särskilda medel för flottning i sjön Hovran ........................

i Lantbruksstyrelsens egna förskott:

Till sälbelöningar ......................................................

» andra ändamål..................................

546

849

,452

,140

296 —

Summa! 92,688 42, 119,311113

12,002

1,976

6,911

3,298

2,013

2.500

1.500

16,554

49,235

90

1 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av:

Innestående i bank.................................

Förskott.....................................

88,789: 88

25>779: 91 114,569:7 9

Lantbruksakademien.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922:

882,072: o 4

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

C. 1. Lantbruksakademiens sekreterare ..................... 2,799: 99

2. Lantbruks- och fiskerimuseum ....................... 4,000:_

3. Lantbruksakademiens tidskrift m. m................ 3,000:_

4. Lantbruksakademiens bibliotek ....................... 2,000:_

D. 18. Lantbruksakademiens trädgårdsskola................. 8,000:_

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen ........ ......... 500:_

8. Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst 1,964:76 22204-75

Hyresmedel m. m.........................................................”.......~ 9 390: 86

Intressemedel ...................................................................... 21.308- 06

Skulder:

Diverse medel.
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1923.

... 723,193: 18

621:75 723,814:98

Summa 1,658,850:13

in

8

4

5

6

7

8

9

1,400

1

1,400

1,400

_

_

_

—

—

—

—

546

8 2

546

82

87

_

_

_

—

—

87

—

—

—

—

—

87

—

_

_

_

849

97

—

—

—

—

849

97

12,002

90

—

—

12,002

90

! 15,181

—

—

—

—

—

11,217

55

1,218

84

8,173

2 8

20,609

17

—

—

—

-

—

—

7,85H

99

—

—

194

12

8,051

11

2,911

20

3,272

—

6,209

82

3,272

—

—

—

—

-

9,481

32

1

107

16

_

_.

_

_

1,906

08

2,013

24

75

—

—

—

■ —

—

75

—

—

—

—

—

75

—

57

80

—

—

—

—

353

80

—

—

. . —

—

353

80

2,500

—

2,500

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

1,500

—

1,500

—

17,011

50

21,323

50

12,242

95

_

—

—

—

33,566

45

—

—

2,668

6.9

.. 2,340

05

49,564

12

. —

—

—

51,904

17

613,932 91

25,779] 91

; 31,406 03

684,275

79

21,460

176

1 114,569] 7 9

851,712

37

Kredit.

Skulder

Balans från år 1922:

455,706: 7»

Utgifter:

Avlöningar ...................................................

Viss utredning...................................................

Inventarier, expenser m. m...............................

Akademiens hus...............................................

» museum.........................................

» bibliotek .......................................

» tidskrift............,.............................

Experimentalfältets trädgårdsavdelning ...............

Avsättning till allmänna donationsfonden ............

» » kapitalfonden .............................

18,015: 42
1,900: —
5,162: 12
1,309: 8 9
3,357: 96
3,806: 71
6,037: 6S
8,000: —
16,091: 38
255,000: —

313,680: 66

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bänk ...................................................

Fastigheter ......................................•••••''....................

Förråd ..............................................................

Obligationer...............................................................

Utlånta medel............................................................

Förskott .......................i..........................................

18,873: 29
160,746: 96
298: —
469,514: 66
239,529: 89
500: —

889,462: 6 8

Summa 1,658,850: 13

112

Centralanstalten för försöks väsendet på jordbruksområdet.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ............................................................................................... 172,295: 21

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

C. 5. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksom -

rådet ...................................................... 143,402: 29

F. 4. Avkastningsbedömning rörande avelssvin......... 3,000: —

H. 15. Rönnbärsmalens bekämpande ........................ 2,000: —

O. 1. Ålderstillägg ................................................ 3,622:86

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen........................ 14,076:3»

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 43,534:65

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond.................. 12,982.'' 36

Uppdebiteras vid 1923 års ingång redovisad behållning å försäljnings medel

för baljväxtkulturer.........................................................

Försäljningsmedel för baljväxtkulturer m. m..................................

Inkomster från experimentalfältet...................................................

Avgifter för potatisinspektionen ...................................................

ilntressemedel..............................................................................

Donerade medel...........................................................................

222,618: 04

2,578: 58
9,272: 76
9,303: 3 2

80: 5»

4,019: 90
47,500: —

295,373:18

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

........... 15,575:24

Summa 483,243: 63

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

7,087: 07

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 114,539:5 2

Jordbruksavdelningen .................................................................. 25,741:46

Kemiska avdelningen ................................................................. 6,697: 4 7

Husdjursavdelningen............................................................ 13,979: 84

Mejeriavdelningen........................................................................ 11,143:52

Botaniska avdelningen.................................................................. 6,550: 5 2

Entomologiska avdelningen ......................................................... 4,483: 83

Bakteriologiska avdelningen ......................................................... 3,368: 88

Allmänna avdelningen.................................................................. 21,829: 94

Rönnbärsmalens bekämpande......................................................... 2,240: —

Avkastningsbedömning rörande avelssvin ....................................... 4,896: 26

Anordnande av en försöksgård...................................................... 2,160: —-

Deltagande i lantbruksmöte i Göteborg.................................... 2,898:55

Särskild försöksverksamhet............................................................ 35,344: 6 4

Tillverkning av baljväxtkulturer ................................................... 6,931: 27 261 805'' 60

— 113 -

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning...................................................................... 5,610: 80

Innestående i bank .................................................................. 201,960:7 4

Förskott .............................................................................. 9,779: 92 214,350: »6

Summa 483,243: G 8

Lantbruksinstitutet vid Ultuna.

Debet.

Tillgångar.

Balans från år 1922:

............................................................... 171,693: so

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

D. 1. Lantbruksinstitutet vid Ultuna........................... 48,600: —

2. Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 10,000: —

11. Lantbruksskolan vid Ultuna .............................. 2,825:-—

O 1. Ålderstillägg ................................................... 2,550: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ................................. 4,000: —

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 18,315:80 86 290-80

Elevavgifter ............................................................................... 3,558: 3 3

Okat värde å inventarier m. m...................................................... 757: —

90,606: 13

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923.

.......... 46,029:39

Summa 308,328: 82

Kredit.

Skulder

Balans från år 1922:

................................................................. 43,455: 6 7

Utgifter:

Avlöningar........................ 58,254: 31

Frielever................................................................................... 2,467: BO

Undervisningsmateriel m. m......................................................... 6,396:6 7

Underhåll av byggnader och inventarier m. m............................... 11,643: 82

Stallet ................................................................................... 1,528: 2 7

Lantbruksskolan vid Ultuna ........................................................ 2,825: —

Diverse expenser ........................................................................ 3,547:5 7 86,663-14

Till statskontoret

Leverering ■

8,212: 50

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank ...................................................

Inventarier ................................................................

Förråd .....................................................................

Fordringar .................................................................

53,800: —

113,114: —

1,788: —

1,295:51 169,997:51
Summa 308,328: 82

Antalet ordinarie elever vid agronomkursen har under läsåret 1922—1923 varit 43.
8 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. II.

— 114 —

Ultuna egendom.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar....................................................................

Inkomster:

Arrendemedel ...................................................

Ultuna gård .......................................................

Kungsängens gård .............................................

Granebergs gård och skog ..............................

Dioritberget ......................................................

Djurgårdsparken .................................................

Ulleråkers allmänning ........................................

Ladugården m. m. .. ...........................................

Okat värde å fastigheter och inventarier................

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

402,445: 74

442: 90
1,545: 60
2,774: 58
2,269:18
500: —

773:ll
1,688: 28
1,665: 93

21.429: 63 33,089: 17

.......... 119,775:62

Summa 555,310: 53

Kredit.

Skulder

Balans från år 1922:

................................................................. 65,336: 12

Utgifter :

Ultuna gård................................................................................ 22,791: 76

Kungsängens gård....................................................................... 10,079: 4 8

Granebergs gård ........................................................................ 2,387: 98

Ladugården m. m......................................................................... 946: 34

Lantbruksskolan.............................................. 645: 0 7

Byggnader ............................................................................... 2,743:8 7

Diverse...................................................................................... 1,648: 16

41,242:61

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning.......................................................

Innestående i bank .....................................................

Inventarier och förråd.................................................

Fordringar ................................................................

426: 01
136,787: 25
251,458: 2 6

60,060: 28 448,731: 80
Summa 555,310: 53

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1922:

.............................................................. 1,235,798: 2 7

För institutet:

Nionde huvudtiteln:
D. 3. LantbruksAlnarp
..

Inkomster

och mejeriinstitutet vid
................................. 56,425: —

— 115’ —

4. Diverse behov vid lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp......... 4,000: —

O. 1. Ålderstillägg ................... 2,649: so

7. Tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila statsförvaltningen.
.... ........................... 7,656:8 8

8. Dyrtidstillägg ät befattningshavare

i statens tjänst ....................... 27,278:85

Elevavgifter............................................................

Hyres- och ersättningsmedel m. m..........................

För hovbeslagsskolan:

Nionde huvudtiteln:

D. 14. Hovbeslagsskolan vid Alnarp ...... 2,250:

T. a 3/1922. Hovbeslagsskolan vid Alnarp__1,200: —

Elevavgifter..........................................................

För mejeriskolan:

Nionde huvudtiteln:

D. 3. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ...
Försålda mejeriprodukter m. m...............................

98,010: ii»
42,571: 4 4
1,711: —

3,450: —
4,500: —

2,500:

182,449:

os

142,293: in

7,950: —

184,949: os

335,192: 16

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Diverse medel.
Övriga skulder

28,233: 51

23,977: 04 52,210: 55

Summa 1,623,200: 9 8

Kredit.

Balans från år 1922.

Skulder

85,096: os

Utgifter:

För institutet:

Avlöningar m. ........................................

Laboratorier och avdelningar.......................

Uppvärmning, belysning och renhållning .....

Underhåll av byggnader, inventarier, stall m.

Elevernas kosthåll...................''•..................

Diverse expenser ......................................

För hovbeslagsskolan:

Avlöningar..............................................

Kosthåll ................................................

Diverse expenser ......................................

Underhåll av byggnader och inventarier .....

För mejeriskolan:

Avlöningar ...............................................

Bränsle och belysning................................

Underhåll av byggnader och inventarier .....

Förbrukningsartiklar och diverse expenser ..

Inköp av mjölk och smör ..........................

Avskrivningar...............................................

75,454: 20
4,294: 05
10,094: 68
28,798: 98
31,067: —
5,545:7 o

155,254: 51

2,032: 7 5
3,167: 75
501: 56

659: os 6,361: oa

4,158: 7 5
5,620: 23
3,887: 93
4,816: 41

165,666: 21 184,149: 58
.............. 2,525:1»

348,290: 2 8

Till statskontoret:
Elevavgifter .....

Leverering:

10,650: 02

116

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning ..........................................................

Innestående i bank ....................................................

Förskott ..................................................................

Fastigheter ...............................................................

Inventarier och förråd ................................................

Fordringar ................................................................

794: 82
16,000: —

11,854: o i
612,715: —

123,667: 25

414,132: 67 1,179,163; 75
Summa 1,623,200: 98

Antalet elever har under läsåret 1922—1923 varit:

vid agronomkursen............................................. 59

» konsulentkursen............................................. 7

» mejeriskolan .............................................. 24

» hovbeslagsskolan ......................................... 31

» lantbruksskolan........................................... 44

> trädgårdsskolan............................................. 23.

Alnarps egendom.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar................................................................................................... 771,540: 7 2

Inkomster:

Jordbruket ................................................................................. 63,578:41

Kreatursskötseln ........................................................................ 82,095: 87

Arrendemedel.............................................................................. 1,940: —

Lärlingsavgifter......................................................................... 9,650: -

Från Alnarps lantbruksinstitut:

För utfodring och körslor ........................................................ 2,251:— 159 515: 28

Balans den 30 juni 1923:

Skulder................................................................................................... 33,829:61

Summa 964,885: 61

Kredit.

Balans från år 1922:
Skulder......................................................................

43,444: 4»

Utgifter:

Avlöningar och understöd..................................

Kost för lärlingar.............................................

Foder, utsäde m. m............................................

Mjölk och vassla ..............................................

Bränsle och förbrukningartiklar m. m.................

Underhåll av byggnader och inventarier m. m.....

Diverse expenser ..............................................

50,073: 03
18,793: —

64,258: 61
12,769: 95
9,173: si
21,401: 91

9>040: 54 185,510: 85

— 117 —

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ................................................

Fastigheter ................................................................

Inventarier och förråd.................................................

Fordringar ................................................................

383: 14
34,000: —

369,965: —

295,360: 89

36,221: 7 4 735,930; 27
Summa 964,885: 61

Alnarps trädgårdar.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar........................................................................

231,825: 40

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

D. 19. Trädgårdsskolan vid Alnarp .............................. 6,000:

20. Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps

trädgårdar ................................................... 6,000:

H. 2. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
............................................ 1,000:

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen ........................... 2,477: 50

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 10,409: 85 25,887: 35

Försäljningsmedel för trädgårdsprodukter m. m.............................. 66,931: 51

Bidrag från Sveriges pomologiska förening.................................... 925: 58 93,744:44

Skulder

Balans den 30 juni 1923:

.......... 14,523:06

Summa 340,092: 90

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder.....................................................................

16,221: 04

Utgifter:

Avlöningar ....................................................

Kost för elever .............................................

Extra arbeten, körslor m. m..............................

Växter och frö.................................................

Underhåll av byggnader och inventarier..............

Förbrukningsartiklar och diverse expenser...........

Försöksverksamheten.........................................

23,987: 34
10,112:75
11,803: 55
11,361: 96
11,938: 54
12,538: 51
8,328: 41

90,071: 0 6

Till statskontoret:

Överskott å anslagsmedel
Vinstmedel för år 1922...

Leverering:

10,814: 55

6,439: 2 5 17,253: so

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning...........................................................

Förskott ...................................................................

Fastigheter...............................................................

Inventarier och förråd.................................................

Fordringar ................................................................

407: 9 2
1,634: 38
155,893:16
49,539: 80

9.071= 1* 216,547: —

Summa 340,092: 90

Övriga läroverk för lantbruket

1

I

i IX. D. 9

.

IX. 1). 10.

TY TT

Ålderstillägg

Dyrtidstillägg

,

åt föreståndare

åt föreståndare

och lärare vid

och lärare

vi(

Summa

lantmanna-,

lantmanna-,

.

manna-

lanthushålls-

lanthushålls-

och lantbruks-

och lantbruks-

skolor

skolor m.

m.

Lantmannaskolor:

i

Tierp i Uppsala län............

6,301

25(1

—

1,842 2 7

8,393 27

!

Åsa i Södermanlands län ...

6,301

750

—

2,029 62

9,080 6 2

Strängnäs i dito ...............

6,301

500

_

1,785)41

8,586

41

Lunnevad i Östergötlands län

6,301

—

750

—

2,136 27

9,187

27

Hamra i dito.....................

7,781

—

250

—

1,64019

9,671

19

Tenhult i Jönköpings län ...

6,301

—

250

—

1,701 87

8,252 8 7

Stora Segerstad i dito.........

5,969

—

_

—

2,700 98

8,669)9 8

Grimslöv i Kronobergs län .

6,301

—

1,000

—

2,102

59

9,403 59

Markaryd i dito..................

6,301

—

750

—

2,172

49

9,223 4 9

Högalid i Kalmar län.........

6,301

_

750

_

2,117

91

9,168 91

Gamleby i dito ..................

—

—

—

—

956

67

956 6 7

Högsby i dito ..................

6,252

—

250

—

1,703

14

8,205 14

Hemse i Gotlands län.........

5,801

—

750

_

2,536

02

9.087

02

Bräkne-Hoby i Blekinge län

5,801

—

1,000

—

2.333

73

9,134| 78

Onnestad i Kristianstads län

13,778

—

500

—

2,859''44

17,137 44

Hammenhög i dito ............

13,827

—

500

—

3,965 30

18,292 so

Tommelilla i dito...............

6,301

—

—

—

1,780 99

8.O81I99

Osby i dito.......................

7,659

—

750

—

1,979 41

10,388

41

Munka-Ljungby i dito.........

6,301

—

—

1,568:96

7,869

96

Yilan i Malmöhus län.........

11,134

—

—

—

2,026 51

13,160

Öl

Fridhem i dito ..................

13,727

60

250

—

4,196)92

18.174

5 2

Skurup i dito....................

6,255

50

—

1,687 19

7.942t6!)

Ivatrineberg i Hallands län...

6,301

—

1,000

—

1,609''äO

8,910

50

Dingle i Göteborg och Bohus

län .................................

7,755

50

500

—

2.708)02

10,963

5 2

Tyft i dito ........................

_

_

_

_

_

Färgelanda i Älvsborgs län

4,881

_

_

_

_

_

4,881

_

Herrljunga i dito ...............

6,301

—

250

—

1,911,20

8,462

20

Sätila i dito ....................

6,255

50

—

—

1,815 34

8,070

84

Skara i Skaraborgs län ......

7,801

—

500

_

1,591 41

9,892

41

Vara i dito........................

5,301

_

500

—

2,342181

8,143

31

Molkom i Värmlands län ...

6,255

60

500

—

994)

_

7,749

50

Kristinehamn i dito............

5,301

_

250

—

1,482

7,033

_

Kyrkerud i dito................

6,206

60

_

_

1,000)

7,206

60

Kävesta i Örebro län .........

6,301

—

1,000

_

1,861 05

9,162

0 5

Karlskoga i dito ...............

5,301

—

250

_J

1.914ili

7,465

11

Fellingsbro i dito............

6,301

—

_

_

1.213!

70

7,514

70

Tärna i Västmanlands län ...

—

_

_

_

2,070 9 7

2,070

97

Kolbäck i dito ..............

6,301

—

750

—

1,757 09

8,808

09

Mora i Kopparbergs län......j

6,301

—

—

_

1,974^8

8,275

28

Västerberg i Gävleborgs länt

4,855

50!

—

—

90! 94

4,946

44

Bollnäs i dito ..........

4,301

—

500

_

1,085 63

5,886

63

Hampnäs i V ästernorrlands län

6,301

—j

750

_,

1,622 48

8,673

48

Hussborg i dito............

6,301

—

_

_|

1,693)2 9

7,994

29

Törsta i Jämtlands län .

6,301

—

500

_

1,80014 2

8,601

4 2

Degerfors i Västerbottens läni

—

—

_

_

3,454| o i

3,454

01

Matarengi i Norrbottens län

6,301

—

1,000

_1

l,918j79

9,219

79

Gran i dito..............

6,346

50

500

—

1,984| 6 21

8,831

12

Sägerj294,566]lo

18,0001

87,719)04, j

—

400,285 14

— 119 —

Lanthushållningsseminariet vid Rimforsa

IX. 1). 5.
banthushållningsseminariet
vid
Rimforsa

IX. 1). It».
Dyrtidstillägg åt
föreståndare och
lärare vid lantmanna-,
 lanthushålls-
och lantbruksskolor
m. m.

10,350

7,984''4H

län

| Lanthushållsskolor:
j Vackstanäs i Stockholms
! Kumlan i Uppsala län...
j Benninge i Södermanlands län
j Eimforsa i Östergötlands län
Värnamo i Jönköpings län...

Tenhult i dito .................

Stora Segerstad i dito........

Markaryd i Kronobergs län.

Rottneskvarn i dito ...........

Bräkne-Hoby i Blekinge län
Tollarp i Kristianstads län...

Hammenhög i dito .......

Osby i dito...................

Fridhem i Malmöhus län

Åkersberg i dito ..........

Östra Grevie i dito .......

Katrineberg i Hallands län...
Vendelsberg i Göteborg och

Bohus län..................

Dingla i dito ..............

Färgelanda i Älvsborgs län..

Sätila i dito ................

Bjärtorp i Skaraborgs län

Stenstorp i dito..............

Vara i dito .................

Uddeholm i yärmlands län..
Karlskoga i Örebro län ...

Kävesta i dito ..............

Fellingsbro i dito..........

Tärna i Västmanlands län
Mora i Kopparbergs län..

Snöån i dito .................

Hälsinggården i dito .....

Hussborg i Västernorrlar

län ..........................

Birka i Jämtlands län.....

Degerfors i Västerbottens I

Strömsör i dito..............

Tornedalen i Norrbottens 1

Gran i dito....................

Matarengi i dito ...........

IX. D. 7.
Understöd
åt lant-hushålls-skolor

IX B. 9.
Ålderstillägg
,t föreståndare
joll lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls- i
rch lantbruks-l
skolor |

IX. 1). 10.
Dyrtidstillägg i
it föreståndare
och lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls-och lantbruks-skolor m. m.

Summa

4,148]90

_

493

4,641

90

7.748 so

—

1,315

—

9,063

90

4.0301

150

—

1,146

—

5,326

—

4,179 so

—

—

695

—

4,874

80

3,019j 15

—

—

321

—

3,340

15

4.262 so

150

—

490

—

4,902

50

_

—

575

—

575

—

5,536 45

300

—

750

—

6,586

45

300

_

614

_

914

—

5,464 86

150

—

821

—

6,465

35

7.588 80

300

—

1,168

—

9,056

80

5,464

35

150

—

511

—

6,125

35

3,019

15

300

—

405

—

3,724

15

5,464

35

—

—

784

—

6,248

35

3,019

16

150

_

340

—

3,509

15

3,019

15

—

—

317

—

3,336

15

3,019

15

_

_

1,107

63

4,126

78

5.689

95

300

—

906

79

6,896

74

3.01916

—

—

365

—

3,384

15

4,262

50

300

—

602

—

5,164

50

_

_

—

380

—

380

—

3,019

15

—

398

—

3,417

15

7,748

90

—

—

2,581

5 2

10,330

42

4,179

80

—

745

4,924

80

3,019

16

—

447

—

3,466

15

3,019

15

—

367

3,386

16

2,279

80

—

840

3,119

80

_

_

305

305

—

4,179

80

—

879

5,058

80

7,588

80

—

1,000

—

8,588

80

2,936

45

300

—

869

—

4,105

45

3,020

_

—

3,020

—

5,464

35

—

764

6,228

35

—

—

—

—

2,936

45

608

3,544

45

150

—

426

576

131,34716 fi

i 3,000j —

24,335

94) —

\-

18,334 4 9

158,683 49

120 —

IX. D. 8.
Understöd
åt lant-bruks-skolor

IX. D. 9.
Ålderstillägg
åt föreståndare
och lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls-och lantbruks-skolor

IX. D. 10.
Dyrtidstillägg
åt föreståndare
och lärare vid
lantmanna-,
lanthushåll s-och lantbruks-skolor m. m.

Summa

.

j

;

9,049

80

250

950

10,249

80

9,049

80

250

—

993

12

10,292

92

9,049

80

—

—

1,452

95

10,502

7 5

9,049

80

—

—

920

—

9,969

80

9,024

80

500

—

1,229

28

10,754

08

9,049

80

—

—

1,298

71

10,348

51

9,049

80

500

—

1,236

57

10,786

37

9,049

80

750

—

950

—

10,749

80

7,049

80

500

—

1,312

7 5

8,862

55

7,049

80,

250

1,009

12

8,308

92

7,049

80

500

_

610

—

8,159

80

93,522! so |

3,500

— |

11,9621 so |

108,985

80 i

Lantbruksskolor:

Berga i Stockholms län ..
Ulvhäll i Södermanlands ]
Bjärka-Säby i Östergötlar

län ..............................

Gårdsby i Kronobergs län
Bollerup i Kristianstads län
Klagstorp i Skaraborgs län...
Varpnäs i Värmlands län ...
Tomta i Västmanlands län...
Vassbo i Kopparbergs län ...
Nordvik i Västernorrlands län
Brattby i Västerbottens län

Säger

I Mejeriskolor:

| Oppeby i Södermanlands län
j Bjärka-Säby i Östergötlands

- län .................................

i Åtvidaberg i dito ...............

! Blomberg i Skaraborgs län...

Kåker i Jämtlands län.......

Flarken i Västerbottens län
Nederkalix i Norrbottens län
Säger

IX. D. 13.
Lägre
mejeri-skolor för
kvinnor

; IX. H. 2.
Befrämjande
i allmänhet
av jordbruks-och lantmanna-näringar

IX. D. 7 a.
1922.

Lantbruks-instituten
m. m.

Summa

1,000

—

—

—

—

1,000

1,000

—

—

_

1,904

_

2,904

—

—

2,500

—

—

—

2,500

1,000

—

—

—

—

—

1,000

1,000

—

—

—

2,006

-

3,006

1,000

—

—

—

_

1,000

1,000

—

—

— |

—

—

1,000

6,0001 — | 2,500 1—1

3,910

12,410

IX. D. 21.
Trädgårdsskolorna
i
mellersta och
norra Sverige

Trädgårdsskolor:

Adelsnäs i Östergötlands län......

Härnösand i Västernorrlands län

6,000

5,000

Sägerj 11,000

IX. D. 22.
Ökat anslag 1
till trädgårds-1
skolorna i
mellersta och
norra Sverige

Summa

4,000

3,500

— i 10,000

— 8,500

7,500

18,500

Summa 717,198 42

v

Stuteriöverstyrelsen och hingstdepåerna.

Stuteriöver-

Strönisholms

Flyinge

styrelsen

hingstdepå

hingstdepå

1

2

8

4

Debet.

Balans från år 1922:

t>

Tillgångar .........................................

173,769

69

662,609

97

1,029,271.49

1,865,651

15

Inkomster:

*

Nionde huvudtiteln:

E. 1. Stuteriöverstyrelsen ...............

17,200

—

—

—

—

—

17,200

—

2. Hingstdepåernas verksamhet ...

118,800

—

—

—

—

-

118,800

—

3. Extra personal vid Flyinge hingst-

depå .................................

2,000

—

—

—

—

—

2,000

—

4. Prisbelöningar av hästar .........

70,000

—

—

—

—

—

70,000

—

O. 2. Rese- och traktamentspenningar

1,996

5 5

—

—

—

—

1,996

55

7. Tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila stats-

förvaltningen .....................

7,959

15

—

—

—

—

7,959

15

8. Dyrtidstillägg åt befattnings-

havare i statens tjänst .........

34,889

09

—

—

—

—

34,889

09

| Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila be-

fattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer ...............

279

46

—

—

—

—

279

46

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberätti-

gade änkor och barn efter ci-

vila befattningshavare i statens

tjänst, m. fl.......................

247

95

—

—

—

—

247

95

! Bidrag från statens hästavelsfond .........

4,000

—

—

—

—

—

4,000

—

j Ponden för inrättande av ett statsstuteri

96,865

—

—

—

—

—

96,865

—

Arrende av Ottenby kungsladugård ......

22,010

—

—

—

—

—

22,010

—

Totalisatormedel .................................

12,277

80

—

—

—

—

12,277

80

j Intressemedel ....................................

660

—

—

—

—

—

660

—

Anmärkningsmedel ..............................

91

—

—

—

—

—

i 91

—

Från myntverket bekomna skådepenningar

11,250

—

—

—

—

—

11,250

—

Diverse inkomster ..............................

249

—

125

—

438

52

812

52

Språngavgifter ....................................

—

—

725

—

—

—

725

—

[ Okat värde av hästbesättningen ...........

—

—

17,607

58

500

—

18,107

58

Säger

400,775

—

18,457

58

938

52

420,171

10

Levereringar:

Från stuteriöverstyrelsen .....................

—

—

69,200

—

180,112

—

249,312

—

Summa

*

574,544j6 9

750,267

55

1,210,322

01

2,535,134

25

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .......................................

21,898

14

39,889

—

52,717

37

114,504

51

Resekostnader ....................................

2,736

53

269

10

—

_

3,005

63

Premieringsnämndema ........................

4,937

55

—

—

—

—

4,937

55

Tidskriften »Hästen» .........................

2,500

—

—

—

—

—

2,500

—

Utmyntning av skådepenningar ............

9.604

86

—

—

—

—

9,604

86

Diverse utgifter .................................

299

80

6,960

04

6,903

9 2

14,163

76

Furageringskostnader ...........................

—

—

7,763

24

19,191

97

26,955

21

122 —

l

2

3

4

Lantbeskällares underhåll.....................

4,444

63

1,728

87

6,173

Inventariers d:o .....................

_

—

1,132

31

2,888

44

4,020

75

Byggnaders d:o .....................

—

1,180

82

9,791

89

10,972

21

Förlust å jordbruket ...........................

—

604

36

10,905

88

11,510

2 4

Avskrivning å värdet av levande och döda

inventarier.......................................

—

—

2,376

18

14,414

04

16,790

"2 2

Värdet av överflyttade hingstar ............

—

_

—

—

17,435

77

17,435

77

För anläggande av ett statsstuteri å Fly-

inge hingstdepå ..............................

—

—

—

—

66,648

66

66,648

66

Säger

41,976

88

64,619

68

202,625

81

309,222

37

Levereringar:

''

Till statskontoret.................................

12,277

80

—

—

—

—

12,277

80

» statens hingstdepåer .....................

249,312

—

—

—

—

249,312

—

Säger

261,589

80

—

—

—

—

261,589

80

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning ..............................

783

30

2,562

67

4,278

14

7,624

11

Innestående i bank..........................

157,203,81

4,300

—

4,488

15

165,991

96

Förskott..........................................

93,670

90

—

—

—

—

93,670

90

Värde å hästbesättningen..................

—

—

193,001

94

350,244

61

543,246

55

Inventarier.......................................

—

—

15,034

70

12,646

13

27,680

83

Fastigheter......................................

—

—

460,000

—

626,200

—

1,086,200

—

Förråd..........................................

19,320

—

10,748

56

9,839

17

39,907

78

Säger

270,978| oi

685,647

87

1,007,696

2 0

1,964,322

08

Summa

574,544

69

750,267 55

l,210,322 oi

2,535,134|25

V eterinärhögskolan.

* Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ............................................................................................. 23,186: 88

Inkomster:

Inkomster för riksstatens utgiftstitlar:

Nionde huvudtiteln:

Gr. I. Veterinärhögskolan ...................................................... 10,000: —

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ........................*........................... Hd: 58

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 291:61 10 406-09

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ................................................ 230,815: 2 0

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................... 1,483:80

Skulder:

Utgiftsrester ...............

Diverse medel............

Balans den 30 juni 1923:

5,127: 22

76,463: o» 81,590: »i

Summa 347,482: 88

— 123 —

Kredit.

Balans från år 1922:
Skulder ....................................................................

102,606 4 0

Utgifter:

Nionde huvudtiteln:

G. 1, Veterinärhögskolan.........................................................

2. Personliga arvodesförhöjningar för vissa befattningshavare vid

veterinärhögskolan ......................................................

O. 1. Ålderstillägg............................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen .....................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter........................

114,373: 8 2

1,599: so
3,649: 92

8,020: 0 4
42,460: 2 7

170,104: it
52,031: 05
1,000: —

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank.........................................,........................... 2,148:60

Obligationer.............................................................................. 17,356: 41

Förråd ................................................................................... 193: 65

Inkomstrester .......................................................................... 2,042:16 21,740:82

Summa 347,482: 38

Antalet veterinärelever har under vårterminen 1923 utgjort 95. I hovbeslagsskolan hava
under samma termin undervisats 15 elever.

Veterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ............ .....................................................................

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

G. 3. Veterinärinrättningen i Skara................................. 4,250: —

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen .................................... 494: 94

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 3,564:87 8,309:81

Hyres- och arrendemedel ............................................................... 2,457:60

Intresse- och försäljningsmedel m. m............................................. 2,429: 41

Instruktionssmedjan ........................................................................ 1,000: — 14,196: 22

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

......... 5,014:57

Summa 64,961: 72

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder ...................................................................................................... o,995: 78

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 10,393: 36

Byggnader och inventarier m. m.................................................... 722: 02

— 124 —

Värme, lyse, renhållning och expenser ............................................. 3,492: 48

Underhåll av skog och vägar ....................................................’n5;‘83 14,723:69

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Obligationer .............................................................................. 7,163:8 7

Utlånta medel ........................................................................... 30,643: SB

Osäker fordran ........................................................................... 6,434:58 44242-25

Summa 64,961: 72

Fiskeriadministrationen.

Statens fiskeriadministration:

Av nionde huvudtitelns anslag till statens fiskeri tjänstemän (J. 1.), befrämjande i allmänhet
av fiskerinäringen (J. 3.), ålderstillägg (O. 1.), tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen (O. 7.) samt dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst (O. 8.):

Sex fiskeriintendenter:

Avlöningar.......................................................................... 31,536: 69

Reseersättningar .................................................................. 9,510:61 41,046:20

Fiskeriassistenten:

Avlöning.............................................................................. 3,272: 52

Fiskeriingenjören:

Avlöning.............................................................................. 2,467:14

Två fiskeristipendiater:

Avlöningar ........................................................................... 4,802: 29

Reseersättningar .................................................................. 1,909:51 6 711:80

Två extra fiskeristipendiater:

Avlöningar............................................. 4,230: 4 0

Reseersättningar............................................................... 591:7 5 4,822:15

Summa 58,319: 81

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar ................................................................................................... 5,573: 89

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

J. 6. Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar 5,000: —

7. Vissa havshydrografiska mätningar ........................ 3,000: —

O. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 2,342:88 10 342-88
Räntemedel ...............................................................................''sj6& 21 10>598: 09

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

I allmänhet ............................................................................................. 4,778:2 5

Summa 20,949: 7 3

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och reseersättningar........................................................ 9,983: 6 9

Undersökningsmateriel m. m............................................................ 1,350: 5 7

— 125 —

Fyrskeppsundersökningar.................................................................. 5,203: so

Diverse expenser.............................................................................. 2,368:81 18,906:4 3

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................... 390: 7 4

Innestående i bank........................................................................ 1,652: 66 2,043: 30

Summa 20,949: 7 8

Skogshögskolan.

Debet.

Inkomster

Nionde huvudtiteln:

K. 1. Skogshögskolan .............................................

2. Personligt ålderstillägg åt extra läraren G-. Grönberg.
...........................................................

O. 1. Ålderstillägg...................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen ........................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

F. 3/1922. Diverse behov vid skogshögskolan ............

Diverse inkomster........................................................

105,682: so

250: —

2,150: —

3,900: —

26,500: —

7,100: — 145,582: BO
............. 738: ll

146,320: 61

Summa 146,320: 61

Kredit.

Utgifter :

Avlöningar m. m......................................................................... 73,515: 0 7

Stipendier och studieunderstöd...................................................... 6,100: —

Jägmästarkursens praktiska övningar............................................. 28,417: 48

Fondmästarkursens praktiska övningar .......................................... 4,500: 08

Bränsle, lyse och övriga expenser ............................................... _27,203: 93 139,736:56

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 6,464:05

Förskott ............................................................................... 120:— 6,584:05

Summa 146,320: 61

Antalet studerande utgjorde under vårterminen 1923:

Förberedande jägmästarkursen vid Garpenberg ..................... 25

Jägmästarkursen i Stockholm ............................................. 62

Forstmästarkursen i Stockholm .......................................... 18

Summa 105

— 126 —

Tillgångar

Statens skogsförsöksanstalt.

Debet.

Balans från år 1922:

50,775:3 2

Inkomster :

Nionde huvudtiteln:

K. 3. Statens skogsförsöksanstalt .............................. 56,190: —

4. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt...... 34,000: —

5. Specialundersökningar rörande norrländska skogar nas

föryngring ............................................ 6,800: —

O. 1. Ålderstillägg ................................................... 900: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ................................ 5,062: so

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 19,000: —

E. 3/1914. Till nybyggnad m. m. för statens skogsförsöksanstalt
........................................................ 3,659: 08 125,611; ös

Diverse inkomster........................................................................ 176:08

Balans den 30 juni 1923:
Skulder.....................................................................:.

125,787: 66
55: 66

Summa 176,618: 6 4

Lantmäteri -

Andra huvudtiteln:

G. 7. Jordregister för landsbygden........................................................................

Nionde huvudtiteln:

L. 1. Lantmäteristyrelsen ................. ..................................................................j

5. Lantmäteriundervisningen ...........................................................................

7. Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen.......................................j

8. Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen.............................................

9. Kopior av vissa kartor m. m. för lantmäterikontoret i Karlstad........................

Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av lantmäteri!örrättningar:

L. 10. Avlöningar ..........................................................................................-I

11. Ersättning för publik renovation..............................................................i

12. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare ..........................................

Understöd av jorddelningsväsendet:

D. 13. Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar..........................................j

14. Bidrag till skiften och hemmansklyvningar ................................................

15. Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang med)

skiften och hemmansklyvningar ............................................................j

O. 2. Rese- och traktamentspenningar .............................................. ..................

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................................................j

4. Tryckningskostnader....................................................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...j

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................j

G. 8/1922. Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen ...........................

10/1922. Kopior av kartor m. m. angående järnvägars jordområden........................j

T. D. 3/1921. Lantmäterikontoren i länen...............................................................j

Bötesmedel............................................................................................................!

Summa

— 127 —
Kredit.

Balans från år 1922:
Skulder.....................................................................

Utgifter:

Avlöningar m. m........................................................

Publikationer ...........................................................

Bränsle, lyse och övriga expenser....................................

Resekostnader .............................................................

Hantlangnings- och undersökningskostnader m. in.............

Bostadsbygge & Svartbergets kronopark ..........................

Inventarier vid försökspark m. m.....................................

Uppmätning av försöksparken Svartberget-Kulbäcksliden ...
Reparationsarbeten å byggnader och tomten .....................

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank.....................................................

Förskott ...................................................................

91: 4H

63,658: 84
9,140: Öl
4,293: 88
16,913: 40
17,862: 62
5,196: 9 5
812: 95

945: 99

2,582:7 7 121,407:2 8

11,911: SB
40,277: 7 8

2,930:84 55,ii9:95

Summa 176,618: 64

styrelser!. 1

Debet

Kredit

Summa

Tillgångar

från

år 1922

Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Utgifter

Leverering
till stats-• kontoret

Tillgångar
den so/e
1923

5 283

2 5

__

_

_

_

3,248

14

_

_

2,035

11

5,283

25

—

162

_

84 087

54

83,848

58

400

96

_

_

84,249

54

2 393

Öl

—

—

23,800

—

23,262

49

—

—

2,930

52

26,193

01

3 797

88

75

—

—

—

1,827

03

—

—

2,045

85

3,872

88

19 612

86

—

—

30,000

—

38 093

07

'' -

—

11,519

79

49,612

86

2176

85

—

—

5,000

—

4,176

45

—

-

2,999

90

7,176

35

—

—

—

75,000

_

71,818

74

3,181

2 6

_

_

75,000

_

—

—

—

—

33,000

—

31,506

21

1,493

79

—

—

33,000

—

—

—

—

—

40,143

12

40,143

12

—

—

—

—

40,143

12

—

—

—

—

25,000

_

20,797

18

4,202

82

_

_

25,000

_

—

—

—

25,000

—

1,310

79

23,689

21

—

—

25,000

—

_

_

_

_

35 000

_

29,385

94

5,614

06

_

_

35,000

_

_

—

—

—

1,000

—

875

05

124

95

—

—

1,000

—

3 037

22

2 996

18

45,275

—

42,471

36

—

—

8,837

04

51,308

40

—

—

—

—

5,000

—

3 177

70

1,822

30

—

—

5,000

—

—

—

—

8,500

—

7,489

69

1,010

31

—

—

8,500

—

—

—

—

110,000

—

100,553

13

9,446

87

—

—

110,000

—

3 377

64

3,377

64

3,377

64

1368

2 1

—

—

—

450

—

918

21

—

—

1,368

21

—

—

5 57

—

—

—

—

5

57

—

—

5

5 7

636

70

—

—

—

—

—

—

-

636

70

636

70

41,683 12

3,238

75

545,805

66

504,434

67

51,910

31

1 34,382 55

590,727

58

1 Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes av:

Kassabehållning ................................................................. 7,874: 94

Innestående i bank ............................................................... 26,507:61 34 382:55

— 128 —

Statens reproduktionsanstalt.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar...................................................................

16,729: 98

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

II. 11. Inkomster av statens reproduktionsanstalt ........................ 139 495: 46

Nionde huvudtiteln:

L. 2. Statens reproduktionsanstalts verksamhet ........................ 10 000:_

3. Personligt lönetillägg till föreståndaren för statens reproduktionsanstalt,
 byråchefen P. A. Eriksson........................... 970:_ .

Summa 167,195: 44

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ......:....................................................

Retuschering och litografiska arbeten.......................

Bokbinderi- och typografiska arbeten......................

Förbrukningsartiklar för maskiner m. m..................

Papper.................................................................

Diverse driftkostnader............................................

Skrivmaterialier, lyse, värme och expenser ..............

Nyanskaffningar och engångsreparationer .................

Till statskontoret

Leverering:

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ..............................................

86,793: 2 9
1,597: 25
921: 2 5
3,498: 25
22,715: 2 6
5,929: it
13,882: 14

11’787:19 147,123:7 4

10,000: —

8,071: 7 0

2,000: — 10.Q71; 70

Summa 167,195: 44

Rikets allmänna kartverk.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar.............................................................................

59,455: 08

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Rikets allmänna kartverk:

M. 1 a. Avlöningar................................................

b. Alderstiliägg ............................................

c. Kartarbeten m. m.....................................

M. 2. Diverse behov vid rikets allmänna kartverk ......

3. Namngranskning för rikets allmänna kartverks
behov .........................................................

111,197: 50
25,417: so
114,250: —
38,000: —

1,500: —

— 129

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved in. in.......... 13,350: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen........................... 23,000: —

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 60,000: — 386,715: —

Hyres- och ersättningsmedel ..................................................... 8,136: 29394,851, »9

Summa 454,306: 3 7

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ......... ..........................................

Geodetiska arbeten ..........................................

Topografiska arbeten .......................................

Ekonomiska och stomkartearbeten .....................

Lokalhyror m. m............................................

238,633: 7 2
44,214: iil
59,848: so
32,471:4 7

13,666: 62 388,834: »2

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank .................................................................. 21,873: 2 0

Förskott och fordringar ............................................................ 43,598: 2» 65,471: 4 5

Summa 454,306: 37

Anmärkning: Tabellen har upprättats på grundval av de till riksräkenskapsverket avlämnade
räkenskaper. I fråga om medelsförvaltningen vid kartverket pågår för närvarande
rättegång.

Sveriges geologiska undersökning.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922:

52,136: 53

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen ........................ 621: —

Nionde huvudtiteln:

N. 1. Sveriges geologiska undersökning ..................... 76,817

2. Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

m. ........................................................... 52,956

3. Expenser m. m. för Sveriges geologiska undersök ning.

.......................................................... ^ ,000

4. Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län.......................................... 4,500

5. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige ... 71,000

11. Hydrogeologiska specialundersökningar ...... 5,700

O. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 28,000

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond ............... 2,000

Försäljnings- och gåvomedel...............................................

För undersökningar på enskildas bekostnad..........................

— 248,594: —

4,655: 50

62: 253,311:50

9 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. II.

Summa 305,448: o 3

— 130 —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar...................................................................................

Fältarbeten och tryck .................................................■..............

Expenser ...................................................................................

Praktisk-geologiska undersökningar i Jämtlands och Västerbottens län

Undersökningar av torvmarker i södra Sverige .................................

Hydrogeologiska specialundersökningar ..........................................

För deltagande i jubileumsutställning i Göteborg.............................

Diverse undersökningar......................................................

99,567: 28
54,274: 38
12,000: —
2,115: 50
52,683: o 8
6,102: 71
3,730: 4 6
4,324: 4 2

234,747: 78

Till statskontoret

Leverering

1,455: 7 2

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Innestående i bank.....................................................

Förskott..........................................

19,426: 70

49,817: 88 69,244: 53

Summa 305,448: 08

Statens meteorologisk-hydrograflska anstalt.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1922:

88,458: 26

Inkomster:

Sjätte huvudtiteln:

E. 1. Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenok
j ^ .......................................................... 30,000: —

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvalt J

, "“ge“........................................................ 107:96

Nionde huvudtiteln:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

N. 6 a. Avlöningar .............................................. 75,038: —

b. Arvoden åt observatörer .............................. 20 000:_

c. Expenser .................................................. 4 000:_

N. 7. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro grafiska

anstalt ......................................... 94 g00:_

8. Stormvarningar vid rikets kuster ...................... 15 000:_

9. Meteorologiska iakttagelser i Abisko .................. 9,''500:_

10. Geofysisk station i samband med Roald Amund >

sens polarexpedition ....................................... 9 350;_

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m............ 16,500:_

6. Extra utgifter ............................................. 3.959._

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 32’o31: 02

I. 10/1922. Meteorologiska telegram från Färöarna och

Island ................................................. 2,000: —

Handels- och sjöfartsfonden:

Bidrag till anordnande av stormvarningar...............

Bidrag från diverse intressenter ........ ...................

309,276: 98

6,000: —
518: 50

Försäljningsmedel ............

Återdebiterade medel ......

— 131 —

8,711: 96

39,1192: 86 364,199: 7»

Balans den SO juni 1923:

Skulder..................................................................................................... 2,653: 96

Summa 455,312: —

Kredit.

Balans frän år 1922:

Skulder...................................................................................................... 1,002:65

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................ 150,292:8 7

Allmänna expenser .................................................................... 11,002: 14

Väderlekstjänst m. m................................................................. 121,730:7 9

Pegelstationernas förbättring........................................................ 4,204:6 4

Stormvarningar ....................................................... 29,763:91

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island.......................... 1,143:41

Meteorologiska iakttagelser i Abisko ..................... 9,291: 65

Geofysisk station i samband med Eoald Amundsens polarexpedition 5,365: ll

Vattenfallsförteckning ............... 28,765: 82

Lokalhyra ................................................................................. 15,750: —

Seismologiska undersökningar ...................................................... 322: 65

För deltagande i Göteborgsutställningen ....................................... 3,022: 41

Vattenfallskarta....................................................................... 1,513: 60 382,168: 60

Leverering:

Till statskontoret ..................................................................................... 3,573: 98

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 12,838:18

Innestående i bank .................................................................. 53,074: 84

Förskott .............................................................................. 2,653:95 68.566:9 7

Summa'' 455,312: —

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar .................................................................................................. 71,564: 48

Inkomster:

Vinst å fryshuset i Malmö ............................................................... o,669: 73

» » lagerhuset i Korna .............................................................. 617: 15 6,286: 88

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Utgiftsrester................................................................................ 3,095: 61

Diverse medel .............................................................................. 9,016: 61 12,112: 22

Summa 89,963: 68

132 —

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

Utgifter

Avlöningar .....................................................

Reseersättningar ............................................

Expenser .........................................................

Förlust å följande lagerhus:

i Eskilstuna ...............................................

» Eslöv.........................................................

» Hallsberg....................................................

» Klagstorp.................................................

» Linköping .............................................

» Tomelilla....................................................

» Vara.......................................................

» Åstorp.......................................................

Gemensamma utgifter för lagerhusen...................

Förlust å fryshuset i Hallsberg ........................

7,816: 05
432: 15
3,161: so

606: 6 2
3,587:61
257: —

2,167: 4 0
3,138:7 7
3,156: 64
3,011: 47
2,725: 65

172: 86 18,824: Öl
............ 7,336: so

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning................................................

Innestående i bank ...........................................

Fastigheter ...............................................

Fordringar .....................................

632: 80
8,258: 61
1,250: 21
7,866: 25

34,386: 20

37,570: 11

18,007: 27

Summa 80,963: 5 8

TIONDE HUVUDTITELN

Handelsdepartementet.

Debet

Kredit

Tillgångar

Leverering

Tillgångar

Summa

från åi

från stats-

Uppbörd

Utgifter

den 30/

(1

1922

kontoret

1923

Tionde

huvudtiteln:

A. 1.

Departements-

12,000

chefen .........

—

—

12,000

—

—

—

12,000

—

—

—

—

2.

Departementets

avdelning av
Kungl. Maj:ts
kansli .........

2

48

70,792

28

70,792

2 S

2

48

70,794

76

3.

Departementets

6,000

6,000

verksamhet ...

—

—

6,000

—

—

—

—

—

—

F. 3.

Skrivmaterialier

och expenser,
ved m. m. ...

148

60

15,000

_

182

20

13,189

96

2,140

84

15,330

80

4.

Tryckningskost-

3,625

nader .........

—

—

3,625

15

—

—

3,625

15

—

—

15

8.

Dyrtidstillägg

åtbefattnings-havare i sta-tens tjänst ...

24,078

09

24,078

09

24,078

09

Exportlicensavgifter......

20,807

88

—

—

975

—

1,499

71

20,283

12

21,782

83

Summa

20,958 9i

131,495

52

1,157|20

131,185

19

‘22,426

44

153,611

63

1 Tillgångarna ilen :io t; 1923 utgjordes av:

Kassabehållning.......................................................... 915: 37

Innestående i bank ...................................................... 21,511: o? 22,426: 44

Kommerskollegium.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar.............................................................................................. 250,343: 82

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster....................................................... 87: 61

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Femte huvudtiteln:

F. 8. Tryckningskostnader ................................................... 37: —

Tionde huvudtiteln:

B. 9. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ........................ 6: 80

— 134 —

D. 1. Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder
förvärva ökad skicklighet i vad till bergshanteringen

hörer .............................................

2 b. Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena

c. Reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre

industri .................................................

d. Reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien

e; Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,
 som icke ägna sig åt bergshanteringen .........

F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

4. Tryckningskostnader ............................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ............................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

D. 7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande.........

T. VII. B. 7/1920. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspek törerna

m. m......................................

E. 2/1919. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspek törerna

m. m.......................................

B. 2/1918. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspek törerna

m. m......................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .........................77

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

1,200: —

150: —

762: 50
487: so

2,362: so
745: 57
16,083: 92

57: 87
372: 83
72: bo

19: -

221: 89

1,144: —

Skulder:

Diverse medel
Utgiftsrester...

Balans den 30 juni 1923:

548,205: 94
528: 14

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

Sjunde huvudtiteln:

D. 4. Bestitutioner..................................

t 21. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............

Nionde huvudtiteln:

O. 2. Bese- och traktamentspenningar ....................................

D. 54/1922. Linodlingens främjande ..................................

Tionde huvudtiteln:

B. 1. Kommerskollegium ......................................................

2. Kommerskollegii verksamhet.........................................

3. Bergsstaten .............................................................

4. Arvoden åt en gruvingenjör .......................................

Sprängämnesinspektionen:

B. 5. Inspektionen ............................................................

6. Arvode åt en assistent................................................

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverf
öring:

B. 7. Inspektionen ...........................................................

8. Arvoden åt två assistenter.........................................

B. 9. Pörhandskontroll å fartygs sjövärdighet .......................

10. Navigationsskolorna ..................................................

12. Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna

för sjöfart..............................................................

13. Skeppsmätningskostnad................................................

C. 1. Handelshögskolan i Stockholm ...................................

4. Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten .........

10,095: —
80,000: —

1,872: 85
3,000: -

250,696: 2 o
58,594: 69
3,261: 49
2,600: —

3,633: 98
1,699: 53

9,857: —
3,900: —
110,133: it
86,787: 91

12,093: 2 6
15,146: si
30,000: —
13,593: 35

23,810: 5 9
1,524,649: 91
169,755:7 5

548,734: 08
2,517,294:15

524,411:65

— 135 —

I). 1. Heseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder
förvärva ökad skicklighet i vad till bergshanteringen

hörer .....................................................................

2 b. Iteseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena...

c. Heseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre

industri ...................................................\.........

d. Heseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien

e. Heseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen.......................

3. Befrämjande av husslöjden .............................;............

4. Arvodesförhöjning åt extra instruktören i husslöjd .........

6. Torvingenjörer och torvassistenter.................................

7. Skrivhjälp åt förste torvingenjören ..............................

8. Personliga ålderstillägg åt vissa torvingenjörer...............

9. Undervisningskurs i torvhantering............•....................

11. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av lär lingar

m. ..........................................................

12. Föreningen för svensk hemslöjd....................................

F. 1. Ålderstillägg.............................................................

2. Hese- och traktamentspenningar....................................

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

4. Tryckningskostnader .................................................

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen......................................................

8. Dyrtdstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

B. 8/1922. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ..................

C. 2/1922. Export- och handelsstudiestipendier........................

I). 12/1922. Undersökning av staten tillhöriga mossar ...............

14/1922. Understöd åt hantverksidkare för utbildande av lärlingar
m. .....................................................

13/1921. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av

lärlingar m. m.................................................

T. A. 1/1922. Ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning
och belysning m. m..................................

T. VII. B. 7/1920. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna
m. .........................................

2,950: —
20,702: so

4,072: 50
6,038: 7 5

7,137: 5 0
1,000: —
500: —
22,399: so
742: 9 0
1,750: —
391: so

1,500: —
5,000: —
1,750: —
18,744: 7 2
44,466: 82
60,408: 7 5
9,946: 22

34,843: 7 7
193,231: 90
2,711: 52
12,274: 98
418: 7 6

10,460: —

1,200: —

2,209: 51

357:16

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
Uikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

1,164,174: 15
483,799: 98
82,090: 07

Tillgångar:

Innestående i bank

Förskott ..........

Obligationer..........

Fordringar ..........

Balans den 30 juni 1923

35,410: 47
22,833: 20
189,787:80

14,786: 83 262,818: 30

Summa 2,517,294: 15

— 136 —

Navigations -

Debet

Balans från år 1922:
Tillgångar .................

Inom linjen

Stockholm Göteborg Malmö Härnösand Kalmar Summa

44,472

it 4,387(81

25,435 44

5,300

5,685

85,280

Inkomster:

Leverering från kommerskollegium .....................

Inskrivnings-, termins- och examensavgifter ..........

Intressemedel .................................................

Extra uppbörd...............................................

Säger

Summa

Kredit.

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

B, 10. Navigationsskolorna......................................

12. Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart ..............

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ..

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......................................

T. A. 1/1922. Ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning och belysning m m
Expensutgifter bestridda av inskrivnings- m. fl. avgifter

Säger

Balans den 30 juni 1923:
Tillgångar ..................

Inom linjen, diverse medel1

Stockholm

Göteborg

Malmö

Härnösand

Kalmar

Summa

44,017 6 9

4,427

81

24,559 44

4,98o|aö

5,420

31

83,405 so

Summa

De inom linjen förda siffrorna äro meddelade ur till navigationsskolinspektören ingående
Tillgångarna den 30 juni 1923 utgjordes

vid navigationsskolan i Stockholm av kassabehållning,

» » i Göteborg » »

» » i Malmö av:

Kassabehållning ...............................................

Innestående i bank .........................................

vid navigationsskolan i Härnösand av kassabehållning,
» » i Kalmar av:

Kassabehållning..............................................

Innestående i bank..........................................

Obligationer.....................................................

2,052: 2 8

2,852:28

619: 26
1,350: -

5,000: - e,969: 3tJ

137

skolorna.

Examens-förrättaren
i maskinist-klasserna

N a v i g

a

t i o n s

k

o 1 a n

i

Summa

Stockholm

Göteborg

Malmö

Härnösand

Kalmar

-!

93

54 j

1,094

56

2,599|

14

1,100

66

7,206

14

12,094

04

1,744

25

38,905

52

56,907

77

33,371

71

26,000

14,604

19

171,533

44

_

_

1,328

_

2,315

1,024

—

778

—

520

—

5,965

—

90

—

90

—

—

—

—

—

857

87

118

—

—

-

70

—

1,045

37

1,744

25

40,233

52

60,080

14

34,513|7i

26,7781

—

15,284

19

178,633

81

1,744

25

t, 40,327

06

61,174

70

37,112

85

27,878

66

22,490

33

190,727

85

1,100

20,202

50

27,916

26

15,363

48

14,704

42

7,501

25

86,787

91

_

_

3,250

—

4,243

26

3,000

—

850

—

750

—

12,093

26

150

_

4,325

63

5,826

30

3,220

47

3,240

54

1,524

38

18,287

32

494

25

9,460

73

17,922

73

10,543

12

6,862

97

4,232

72

49,516

62

_

_

45 46

2,093

78

—

—

70

28

—

—

2,209

51

—

—

1,321

23

2,529

32

2,133

50

628

63

1,512

72

8,125

40

1,744

26

38,605

54

60,531

65

34,260

57

26,356

84

15,521

07

177,019

92

:

1,721

52

643

05

2,852

12 8

1,521

82

6,969

26

2 13,707

98

1,744 2 5

40,327 06

61,174

170

37,112 85

27,878 c 6

22,490 33

190,727 8b!

handlingar.

- 138 —

Lotsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1922:
Tillgångar ..................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. 11:13. Lotspenningar......................................................... 909,765:04

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

Lots- och fyrväsendet:

B. 14. Lots- och fyrinrättningen....................................... 215,931: 15

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 1,335: so

Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstaltema:

B. 13 a/1922. Direkt anvisning.......................................... 190:71

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .......................................... 75._

A. 4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer.......................................... 341:2 0

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .........................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Diverse medel........................................................................ 28,553:08

Övriga skulder ..................................................................... 265: 9 0

Summa

Skulder .....

Kredit.

Balans från år 1922:

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

A. n: 13. Lotspenningar:

Restitution...................................

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Tionde huvudtiteln:

Lots- och fyrväsendet:

B. 14. Lots- och fyrinrättningen .................. 2,766,635: 9 2

15. Säkerhetsanstalter för sjöfarten .......... 29,573: 11

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen......... 29,365: 8 4

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst................................................ 582,321: so

Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna: B.

13 a/1922. Direkt anvisning ..................... 148,172''22

Elfte huvudtiteln: ’

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer 13,812: 50

3,479: i o

471,535: 81

1,127,638: 9 o
3,277,042: 6 6
30,048: 57

28,819: 58
4,935,085: 52

28,467: 69

— 139

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer 60,620: 03 3,630,501; Bl

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

3,633,980: o l
544,229: 2»
13,924: 81

Balans (len 30 juni 1923

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank.....................................................

Förskott...................................................................

Obligationer ..............................................................

4,144: 8 2
94,587: 24
610,626: ÖB
5,125: 04

714,483: 15

Summa 4,935,085: 52

Tillgångar ......

Nautisk-meteorologiska byrån.

Debet.

Balans från år 1922:

................................................................................... 29,557: 2a

Summa 29,557: 28

Kredit.

Allmänna utgifter

Utgifter.

162: 50

Balans den 30 juni 1923

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ....................................................

Fordringar ................................................................

353: 64

10,000: —

19,041:19 29,394; 78
Summa 29,557:2 8

Patent- och registreringsverket.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar...........................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. n. 14. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter:

Avgifter för patentansökningar............... 95,280: —

Årsavgifter för patent........................... 211,483: —

Avgifter för registrering av varumärken 78,680: —

Dito för förnyad registrering av varumärken
.......................................... 26,830: —

1,550: —

— 140 —

A. II. 14. Avgifter för registrering av mönster och

modeller.......................................... 3§q._

Dito för dito rörande aktie- m. fl. bolag 181,911:65

Försålda publikationer ........................ 7 273:45

Expeditionslösen ................................. 13 ggg.’ 25

Utfärdningsavgifter............................ 43 200''_

Fotografiska reproduktioner och blåkopior 3,762: 7 5
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 16. Patent- och registreringsverkets verksamhet ...............

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .....................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

662,697:10
2,792: 54

665,489: 64
630,672:16
8,056: 50

Skulder:
Utgiftsrester...
Diverse medel

Balans den 30 juni 1923:

106,328: 02

6,310:— 112,638:02

Summa 1,418,406:3 2

Skulder

Kredit.

Balans från år 1922:

151,746: so

m. , , , Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

B. 16. Patent- och registreringsverkets verksamhet:

Avlöningar m. m.................................... 337,703:61

Benskrivning, skrivmaterialier m. m.......... 36.908: 42

Böcker och tidskrifter m. m...................... 27,156: 70

Återställda registreringsavgifter.................. 10,237: 25

Bidrag till patentunionens internationella byrå

„ 1 ®ern ................................................ 2,986: 92

Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare ... 1,178:81

Beproduktionskostnader ............ omi- . „

— r. j , ............. 418,242:21

!*• Jlyrtid stil lägg vid patent- och registreringsverket............ 94,317: 64

18. Tillfällig försträckning åt patent- och registreringsverket 75,000:_

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .................~

I.ikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

587,559; 85
673,702: 44
80: 96

Tillgångar:
Fordringar......

Balans den 30 juni 1923:

.......... 5,316: 17

Summa 1,418,406:3 2

Försäkringsinspektionen.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1922:

4,742: 7 0

, , ... Inkomster:

Tionde huvudtiteln:

B. 20. Försäkringsinspektionens verksamhet ......

21. Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen

64,178: 02
10,000: —

141 —

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ....................................................... 450: —

Registreringsavgifter....................................................................... 486: —

Expeditionslösen ........................................................................... 150:—■

Hyresmedel................................................................................... 600: —

Försäljningsmedel........................................................................... 142:50 75,706:62

Summa 80,449: 22

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m............................................................................ 52,667: 98

Reseersättningar....................... 2,523: 45

Övriga omkostnader....................................................................... 18,111:56 73,302:94

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 2,722: 58

Förskott .................................................................................... 4,291: 67

Fordringar ................................................................................. 132: 08 7,146: 28

Summa 80,449: 22

Statens provningsanstalt.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar.................................................................................................. 23,066: 91

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 16. Inkomster av statens provningsanstalt ........................ 102,551: 61

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 22. Statens provningsanstalts verksamhet ........................... 645: 80

19/1922. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med

tekniska hjälpmedel.......................................... 274: 24

Leverering från statskontoret:

Tionde huvudtiteln:

B. 22. Statens provningsanstalts verksamhet ........................... 60,000: —

19/1922. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med

tekniska hjälpmedel......................................... 15,000: —

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 40,000:— 218,471:15

Balans den 30 juni 1923:

Skulder:

Diverse medel.......................................................................................... 6,008: 4 0

'' Summa 247,546: 4 6

Kredit.

Balans från år 1922:

Skulder...................................................................................................... 1,896: —

Utgifter:

Avlöningar m. m......................................................................... 162,839: 82

Fortsatt utrustning av anstalten ................................................... 19,643: 97

Övriga omkostnader..................................................................... 37,208:8 7 219,692:66

Tillgångar:

Kassabehållning.....

Innestående i bank
Fordringar ..........

— 142 —

Balans den 30 juni 1923:

2,431: 97
23,197: 30

328: 58 25,957; 80

Summa 247,546: 4 6

Ingenjörsvetenskapsakademien.

Debet.

Balans från år 1922:

Tillgångar................................................................................................... 113,849:61

Inom linjen........................................................................... 1,661,500: —

Inkomster K

Femte huvudtiteln:

F. 1/1922. Statsbidrag åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostads -

byggnader, att av byggnadsskatt direkt utgå ............ 50,000: —

Tionde huvudtiteln:

D. 13. Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet........................................................... 75 000:

E. 1. Verksamheten vid ingenj''örsvetenskapsakademien ............... 20,000:

D. 7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande ............ 5,000:

T. C. 1/1922. Försök med framställning ur alunskiffer av olja m. m. 27,500: —

Manufakturförlagslånef onden:

För anskaffande av psykotekniska apparater och instrument samt för

psykoteknisk upplysningsverksamhet.......................................... 3,500:_

Intressemedel ............................................................................. 27 403; 66

Gåvomedel.................................................................■ lQ^loi 75 218,614: 41

Skulder.

I allmänhet

Balans den 30 juni 1923:

.......... 57,950:28

Summa 390,414:30

Kredit.

Balans från år 1922.

Skulder

Utgifter:

Avlöningar och föreläsningar .''................

Undersökningar m. m...........................

Hyra, trycknings- och övriga omkostnader...

Kraft- och bränsleforskning....................

Skifferolj''eförsök ...................................

Torvundersökningar................................

Byggnadsundersökningar ......................

Psykotekniska instrument.......................

Psykoteknisk upplysningsverksamhet........

42,087: 09

31,739: 20
28,693: 67
10,897: 11
75,000: —

27,500: —

5,000: -37,972:13
3,345: 20

154: 80 220,302:11

Balans den 30 juni 1923:

Tillgångar:

Kassabehållning ...
Innestående i bank

Förskott...............

Utlånta medel ......

Inventarier m. m.

Fordringar............

Inom linjen .........

................. 121:64

................. 29,329: so

................. 10,120:8 9

................. 11,675: —

................. 72,181:81

.............■■■■ 4,596:96 128,025:10''

1,682,500: —

Summa 390,414: 80

- 144

ELFTE

Statsunderstödda

Nettobehållning vid

i

n-

Statsbidrag

l/l 1923

s0/e 1923

eller därmed
jämförlig
förmån

Delägarnas

tillskott

| Extra provinsialläkarnas pensionskassa

148,936

37

161,245

11

6,393

37

3,307

03

Las ar ettsläkarnas pensionskassa .........

993,464

83

1,048,552

69

16,520

67

15,803

99

Hovkapellets pensionsinrättning.........

Lärarnas vid elementarläroverken nya

1,249,390

43

1,268,883

32

1,500

—

3,710

81

änke- och pupillkassa.....................

9,473,166

80

9,703,856

84

195,938

_

91,757

93

Lärarinnornas pensionsanstalt ............

Statens anstalt för pensionering av folk-

2,932,866

97

3,128,462

91

103,025

50

149,836

75

skollärare m. fl...........................

79,169,329

97

81,417,063

63

4,623,400

___

970,966

70

Dövstumlärarnas pensionsanstalt.........

51,888

80

68,787

23

33,200

_

77,077

25

Handelsflottans pensionsanstalt ......

1,256,697

97

1,278,249

23

139,200

_

Arméns pensionskassa .............

24,953,926

89

25,587,261

61

4,244,090

64

355,762

28

Flottans pensionskassa .....................

6,011,061

39

6,164,091

43

1,138,008

46

169,926

58

Anmärkning: Å förestående tabell äro upptagna endast de pensionsanstalter, vilkas räken -

145

HUVUDTITELN.

pensionsanstalter.

k o m 8 t e r

u t g

i

f t e

r

Räntevinst

Annan

inkomst

Summa

Förvaltnings-

kostnader

Pensions-

utgifter

Andra

utgifter

Summa

4,000

7 7

13,701

17

1,392

43

1,392

48]

26,254

29

—

—

58,578

95

3,481

09

—

—

—

—

3,481

09

32,274

39

6,067

58

43,552

78

4,642

66

19,417

23

—

—

24,059

891

227,946

74

300

_

515,942

67

6,265

96

272,648

69

6,336

98

285,251

63

74,487

43

280

—

327,629

68

6,569

74

115,928

63

9,535

37

132,033

74

2,004,415

65

5,287

48

7,604,069

83

48,736

46

5,273,698

92

33,900

79

5,356,336

17

1,160

83

—

—

111,438

08

4,177

30

88,002

15

2,360

20

94,539

651

26,790

61

788

08

166,778

59

6,577

10

138,650

23

—

—

145,227

33

! 666,907

34

6,295

—

5,273,055

26

63,125

54

4,576,595

—

—

—

4,639,720

54

154,217

78

144

—

1,462,296

82

30,903

34

1,272,896

72

5,466

72

1,309,266

78

skapsår sammanfaller med statsverkets.

10 — Eev.-berättelse ang. statsverket år 1923.

II.

146 —

Statsverkets inkomster

Revisorerna, som på grund av stadgandet i 16 § i gällande instruktion hava att upprätta tabell till
juni 1923 samt mellan de i stat uppförda anslagen och utgifterna å dessa under samma period, utvisande
budgetredovisningen för meranämnda period grundade tabell.

Tillgång

Utestående ! . ®#Wte"f.
(rån före- för

e-ående år budgetperioden
gående äi | i^_,o/g 1923

-

Summa

Statsverkets inkomster:

Egentliga statsinkomster .........

Inkomster av statens produktiva

fonder.................................

Andel i riksbankens vinst för år

1921 ................................

Andel i aktiebolaget vin- och
spritcentralens vinst för år 1922
I anspråk tagna kapitaltillgångar
Lånemedel.............................

13,704,843

186,971,559

72,152,666

12,000,000

6,100,260

52,849,110

20,443,100

200,676,402

72,152,666

12,000,000

6,100,260[i7
52,849,110(11
20,443,100 i—

Summa! 13,704,843j 2 9 350,516,695; 8 o 364,221,539|o f»

Avdrag:
Avkortningar
och restitutioner -

18,414,443

18,414,443 14

Behållen

inkomst

182,261,959

72,152,666

12,000,000

6.100,260

52,849,110

20,443,100

345,807,095

96

1

Statsverkets utgifter:

Verkliga utgifter ......

Utgifter för kapitalök-ning ...................

Tillgång

Reservation
frän före-gående år

Anvisat å
riksstaten
för tiden

V i-3% 1923

Inkomster för

anslaget

Summa

Från andra
anslag

Från

inkomst-

titlar

Särskilda

uppbörds-

medel

138,797,731 J 54
170,321,889 7 7

297,833,400

62,988,800

38,482,343

2,500,000

09

580,789

101,071

68

90

78,671,206

99

554,365,471 so

235,911,761 67

Summa

309,119,621 31

360,822,200

40,982,343!o9

681,861

58)78,671,206

99

790,277,232 97

147

och utgifter.

jämförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under budgetperioden 1 januari -30
överskott eller brist, fä i sädant avseende avgiva följande pä den av riksräkenskapsverket upprättade

1 riksstaten
beräknad in-komst

•

Brister som ersatts

av:

Behållning som

tillförts:

i

Utgifts-

anslag

Kassafonden

Summa

Utgifts-

anslag

Kassafonden

Summa

191,803,250

_

10,450,714

86

10,159,840

5 4

20,610,555

40

580,789

68

10,488,475

03

11,069.264

71

57,058,550

—

—

—

3,804,592

41

3,804,592

41

101,071

90

18,797,636

87

18,898,708.7 7

12,000,000

-

—

—

—

—

—

-

—

—

-

—

5,000,000

_

_

_

_

_

__

_

_

_

1,100,260

17

1,100,260 17

59,517,300

—

6,844,455

27

14,474

73

6,858,930

—

—

—

190,740

11

190.740! 11

35,443,100

—

15,000,000

—

—

—

15,000,000

—

—

—

—

—

—

—

i 330,822,200

32,295,170 18

13,978,907

6 8

46,274,077

81

681,861

58

30,577,112ji8

31,258,973176

Disposition

M erutgift,
som ersatts
av kassa-fonden

Behållning, som tillförts

Utgifter för anslaget

Reservation
den s%
1923

Summa

Kassa-

fonden

Huvud-titlarnas
allmänna
besparings -fonder

Summa

Direkta

utgifter

Till andra
anslag eller
inkomsttitlar

416,057,904 15

63,230,486 08

45,667,068

27,610,444

68

54

117,787,103 07

144,975,478 27

579,512,075 90

1

235,816,408 89

10,591,999 98

15,211,538 79

95,352|78

233,856

59

15,445,395

95,352

38

78

479,288,390 23

73,277,513

22

262,762,581 31 815,328,484 7 9

40,591,999 98

15,306,89i)67 233,856 59

15,540,748 16

— 148 —

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m.

Med ledning av vederbörande räkenskaper samt från vissa ämbetsmyndigheter lämnade uppgifter
hava revisorerna låtit upprätta nedanstående tabell över kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. m. •

1915 6/a

1915 Vi»

1916 10/8
1919 8/i
1918 V»

1918 21/o
1918 22/ii

1918 *7u

1919 e/t

1919 23/6

1919 2,/6
1919 21 / 8

1919 20/o

19206/2,26

1920 7/o
1920 28/5

1920 22/e
1920 V»

1920 16/io

1920 18/io

1921 ®o/4

1921 10/e

1922 24/2

1922 16/e
1922 28/e

U

bet

a

i t

A) Kommittéer och utredningar

före år 1923

Vi—30/e 1923

Totalkostnad

genom sakkunniga, vilkas uppdrag

1

2

3

avslutats eller förklarats vilande.

Justitiedepartementet.

Revision av skiftesstadgan m. m...............

80,860

78

—

—

80,360 7 8

Kyrkofondskommittén (se jämväl ecklesiastik-

departementet) ..................................

—

—

112

50

112; so

Straff lagskommissionen..............................

177,077

8 0

25,466

202,544 12

Sakkunnig för utredning rörande lekmanna-

elementets användning och ställning inom

civilprocessen m. m...............................

24,412

45

—

—

24,412 45

Religionsfrihetssakkunniga ........................

60,724

14

756

71

61,480 85

Sakkunuiga för utarbetande av förslag till åt-

gärder för bekämpande av ungdomsbrotts-

ligheten................................................

87,501

58

5,710

22

93,211 7 5

Jordkommissiooen..................................

499,598

47

21,728

21

521,326 08

Sakkunniga för fortsatt behandling av frå-

gall om ny jordabalk m. m. ..................

88,681

93

5,795

22

94,477 15

Sakkunnig för ny lönereglering för fång-

vårdsstyrelsen och fångvårdsstaten .........

16,374

18

—

—

16,374 is

Sakkunniga rörande kvinnors statsanställning

41,745

93

1,895

59

43,641152

Dito för utredning av vissa frågor på straff-

lagstiftningens område (utredning rörande

dödsstraffets avskaffande) .....................

72,138

08

3,564

74

75,702 82

Dito för att överlägga med processkommis-

|

sionen ................................................

31,799

32

240

—

32,039 82

Gruvlagstiftningssakkunniga .....................

43,602

34

13,351

65

56,953 oh

Sakkunnig för ny medborgarrättslagstiftning

23,076

36

557

63

23,633199

Sakkunniga för utredning rörande fångvårds-

väsendets ordnande ............................

15,894

12

54

39

15,948;5i

Folkomröstningskommittén........................

65,890

62

15.901

66

81,792 2 8

Biträde vid behandling av frågan rörande

ny patent- och mönsterlagstiftning .........

25,902

17

1,396

66

27,298''88

Rikets vattenrättsdomare och vattenrätts-

ingenjörer för deltagande i eu samman-

koms t..........................................

4,540

85

—

—

4,540 8 5

Biträde vid utredning rörande sportelsyste-

met såsom avlöningsform för domare......

9,780

52

240

—

10,020,62

Prisockersakkunniga.................................

11,726

70

7,516

2 5

19,242,9 5

Utredning av vissa kyrkomötet rörande frågor

24,732

30

7,646

33

32,378ios

Biträde vid fortsatt behandling av frågan om

revision av gällande bestämmelser om stads-

plan och tomtindelning .......................

6,031

55

7,534

67

13,566,2 2

Sakkunniga för omarbetning av strafflagen

för krigsmakten ....................................

9,041

44

17,149

78

26,191 22

1922 års sportelsakkunniga........................

1,984

90

3,031

2 8

’ 5,016 18

— 149 —

i

1922 2“/„

1922 a0/i2

1922 80/i2
1922 80/i»

1922 30/i2

1923 ,8/i
1923 I8/i

I

1923 2/2
1923 72
1923 10/3

1923 23/3

1923 6A

1923 26/*

1918 20/e
1923 13/4

1919 18/s )

1922 10/a \

1923 26/i J
1919 81/io

1923 18/2

1923 8/s

1923 7a,”/*

1923 9/s

1923 ‘It

1923 n/t

Biträden för avgivande av utlåtande över
viss riksdagens justitieombudsmans skrivelse
den 14 februari 1921.....................

Biträde vid behandling av frågan om vissa
organisatoriska ändringar rörande hovrätterna
........................................•••■•

Dito vid utredning angående ändrad organisation
av kansliet i nedre justierevisionen...
Dito vid dito angående amanuensgöromålen i

nedre justitierevisiunen...........................

Dito vid utarbetande av förslag till lag om

delning av jord å landet........................

Vattenrättsdomaren N. Gärde för biträde med
upprättande av vissa författningsförslag...
Biträde vid behandling av frågan om änd-J
ringar i gällande lagstiftning om handels böoker

och handelsräkningar..................

Dito vid utarbetande av förslag till ändringar

. i hovrätternas arbetsordningar ...............

Hovrättsrådet E. Geijer för biträde med vissa

utredningar i justitiedepartementet .........

Biträde inom justitiedepartementet vid utredning
angående den s. k. sociala hyreslag stiftningen

................. ......................; •

Dito inom dito för utarbetande av proposition
angående partiell löneförbättring för

häradshövdingarna.................................

Biträde inom justitiedepartementet vid utarbetande
av lagen den 10 mars 1923 med

vissa bestämmelser rörande hyra ...........

Hovrättsassessorn N. W. Lundblad för biträde
inom justitiedepartementet vid beredning
av vissa ärenden ................

Säger för justitiedepartementet!

Utrikesdepartementet.

Sakkunniga för utredning angående förändringar
och utvidgningar inom utrikesdepartementet
och Sveriges representation
i utlandet...........................................

Kostnader för utredning av svenska tillgodohavanden
och fordringar i Ryssland ......

Arvode för deltagande i utrikesdepartementets

antagningskommissions sammanträden......

Kostnader för utredning rörande finska minoriteterna
i Sverige...............................• •

Arkivrådet fil. d:r J. O. H. Brulin för uppdrag
inom utrikesdepartementet...............

Resekostnader m. m. för Sveriges delegerade
vid nationernas förbunds rådssammanträden
Särskilda uppdrag i utrikesdepartementet åt

envoyén "W. Boström ........................

Kostnad för utförande av kronans talan i
prisrättsmål angående ångfartygen »Lissabon»,
 »Vorms» och »Gerda With» .........

Envoyén friherre E. Ramel och generalkonsul
J. E. Hultman för uppdrag inom utrikesdepartementet
samt för tjänsteresor
till Stockholm..... ...............................

1

1

2

8

6,250

3,404

J1

8,654

n

—

1,284

79

1,284

79

—

100

—

100

-

—

400

-

400

—

8,582

76

8,582;

76

—

600

-

600!

—

—

—

200

-

200

—

—

—

2,679

92

2,679

92

—

—

3,229

62

3,229

62

—

—

2,026

—

2,026

-

—

—

200

—

200

—

—

—

1,000

—

1,000

—

_

_

294

7 7

294

77

1,427,867

.

98

163,653

08

1,591,521

06

49,582

73

10,243

99

59,826

7 2

70,850

90

1,909

43

72,760

33

—

—

119

50

119

50

—

500

—

500

—

—

—

2,262

_

2,262

i

—

—

10,084

j 66

10,084

6 6

—

—

30C

—

300

—

—

8,00C

—

8,000

1

—

8,44f

2;

8,448

25

— 150 —

1

2

3

1923 n/6

Sekreteraren i kommittén för frågor rörande

nationernas förbund .......

2,000

2,000

1923 17/6

Envoyén P. Adlercreutz för uppdrag i Lau-

sanne ......................

6,393

65

1923 M/s

Arvode till Sveriges ombud i nationernas

förbunds råd för tiden 19 april—30 juni
1923 ...............................

3,944

44

3,944

44

Säger för utrikesdepartementet

120,433

63

54,205

92

174,639

55

Försvarsdepartementet.

Lantförsvaret.

1915 28/7

Kommissionen för organiserandet av sam-

1919 le/6

arbetet mellan militära förvaltningsmyndig-heter och industrien...................

262,727

80

840

1263,567

80

Militärapotekssakkunniga.................

33,286

77

2,606

40

35,893

17

I 1919 ,s/6

Flygkommissionen (se jämväl sjöförsvaret

j 1919 12/n

samt social- och kommunikationsdeparte-menten)...............................

34,071

2,000

36,071

45

Försvararevisionen...............

387,138

21

69,174

45

456,312

66

1919 la/i2

Sakkunniga för följande av försök med ut-

byte av lejda hästar mot inköpta (ackord-

hästsakkunniga) ...................

21,753

75

4,344

_

26,097

7 5

1920 e/2

Utredning i fråga om ordnandet av den

centrala förvaltningen under försvarsde-partementet och därmed sammanhängande

frågor .........................

83,893

56

1,101

23

2 84,994

79

1921 4/a

Sakkunniga för verkställande av utredning

1923 2*/*

med avseende å arméns beklädnadspersed-lar (arméns beklädnadssakkunniga) .........

6,243

55

2,014

70

8,258

25

Dito för prövning av ansökningar angående

uppskov med och frikallelse från inställelse
till tjänstgöring vid mobilisering för vissa
värnpliktiga.................................

-

540

540

Säger för lantförsvaret

829,115

09

82,620

78

911,735

87

Sjöförsvaret.

1918 16/s

Sakkunniga för utredning angående officers-

kårens rekrytering m. m....

60,136

94

2,823

62,959

94

1919 23/6

Flygkommissionen (se jämväl lantförsvaret

samt social- och kommunikationsdeparte-menten) ......................

47,091

3 47,091

43

1919 31/t

Kommissionen för standardisering av viss

materiel .........................

27,029

27,639

52

1920 3/i2

Ersättning åt biträdande sekreteraren i krigs-

ulU!

materielkommissionen .....................

1,650

ISO

1,800''

1922 **/u

Biträden vid viss utredning angående sjö-

,

karteverket ......................

no

no

Säger för sjöförsvaret|

135,907i 59|

3,693| 8 o |

139,600(8»

Säger för försvarsdepartementet!

965,022! e 8

86,314|08|

1,051,336

7 6

1 Härav äro

2 » »

5 » »

mentet.

1,161 kronor 66 öre återlevererade.

2,211 » 97 »

/,000 » ersatta av lantförsvaret och 1,000 kronor av kommunikationsdeparte -

1907 n/«

1913 l,/«

1914 ,0/8

1915 »/i»

1916 6/‘

1919 30/5

1919 13/e

1920 30/.

1920 30/i
1920 ''/«

1920 !8/6
1920 3/«

1920 »/j
1920 30/t,
21/io

1920 u/io

1920 l6/io

1920 19/u

1921 28/i
1921 17/«

1921 291t

! 1921 4/io

1922 8/s

1922 24/s
1922 "It,
14/»

1922 31/ia
1928 9/s

1923 e/4
1923 27/*

1923 211*

1 Härav

*

Socialdepartementet.

Fattigvårdslagstiftningskommittén...............

Sakkunniga för revision av stadgan angående

sinnessjuka m. ..................................

Statens arbetslöshetskommission ...............

Socialförsäkringskommittén........................

Kommittén i fråga om enhetlig, utvidgad

livsmedelslagstiftning ...........

Kommunalförfattningssakkunniga

1919 års lappkommitté..............

Flygkommissionen (se jämväl försvars- och

kommunikationsdepartementen)..............

Byggnadsarbetarsakkunniga........................

Statens kommitté för understöd åt rysslands svenskar

.............................................

Sinnesslö vårdssakkunniga ....................

Kommittén för utredning angående den industriella
demokratins problem...............

Utredning i indelningsärenden m. m..........

1920 års lasarettsstadgekommitté ...............

Kommittén för utredning rörande organisation
av socialförsäkringen .....................

Farmakopékommittén ..............................

Sveriges socialpolitiska delegation ............

Socialdepartementets polisutredning............

Ombud för Sverige vid internationella konferenser
i Grenéve år 1921 rörande vita
slavhandeln m. m.

Utredning rörande förhållandena inom de
brandskadade områdena i Loshults och
Glimåkra socknar (se jämväl jordbruksdepartementet
.....................................

Sakkunniga för utredning rörande vissa medi cinalärendens

behandling........................

Medicinalstyrelsen och svenska röda korsets
samarbetskommitté
Stenleveranscentralen
Sakkunniga för viss utredning beträffande
hyresstegringslagens avveckling m. m. ...
Sakkunnig för överarbetning av apoteks kommitténs

betänkande .......................

| Biträden åt länsstyrelsen i Kronobergs län
för vissa åtgärder angående kommunal in ''■

delning...............................................

Dito vid utarbetande av propositioner m. m.
Överläkaren E. K. Lauritzen för närvaro vid
föredragning inom statsrådsberedningen av
vissa ärenden rörande sinnessjukvården ...
Professor E. F. E. Alin för vissa uppdrag
Ersättning enligt länsstyrelsens i Jämtlands
län beslut den 12 februari 1923 för upprättande
av karta för samhället Lugnvik i
As socken

1

2

381,724

''8

10,992

4 2

94,158

D9

11,064

50

127,716

47

2,860

52

551,992

12

1,806

il

200,762

56

4,165

20

112,558

88

5,509

92

220,965

14

40,992

62

3,531

11

—

—

73,647

55

330

—

5,863

31

8,237

50

56,905

73

1,292

92

90,444

60

4,182

29

9,853

06

2,586

52

50,901

41

6,061

12

76,459

98

1,724

65

8,750

—

5,425

—

26,860

56

860

60

29,488

74

21,632

57

35,508

7 4

—

—

2,128

29

1,000

—

2,000

—

1,200

—

13,656

—

—

—

6,000

—

—

2,107

50

522

65

4,469

53

1,616

13

424

50

—

1,900

—

1 5C

30

—

50C

) —

_

i

-! 7f

Säger för socialdepartementet] 2,188,455]ob| 137,013]541

äro 4,161 kronor 27 öre återlevererade.
» 1,114 » återlevererade.

»

392,717 so

105,223 4 9
130,576 9»
‘553,798 i 8

204,927 7«
118,068 so
261,957 7 6

3,531 it
73,977 65

14,100 81
58.198 65

94,626 8 9
12,439 58
56,962 53

78,184 63
14,175 —
27,721 16
51,121 31

2 35,508 7 4

3,128 2 9

3,200 —

13,656 —

6,000 —

2,630 15

6,085 66

424 50
1,900 —

50 so
500 —

75-

2,325,468 59

— 152 —

1

2

3

Kommunikationsdepartementet.

|

1911 2%

Vägkommissionen ............

154,826

4,681

64

159,508

85

1918 28/e

Kommunikationsverkens lönekommitté (sé

även jordbruksdepartementet).................

123,934

49,102

78

82

123,934
1 50,74c

•j 78
! 8 8

| 1919 %

Byggnadssakkunniga...........

1,643

oc

1919 23/6

Flygkommissionen (se jämväl försvars- och

socialdepartementen)......

21,166

21,166

i67

1919''”/s

Kommissionen för utredning angående ord

; 1919 S1/n

nandet av Stockholms förortsbanefråga ..
Sakkunniga för maskinell vägtrafik...........

119,903

54,002

87,593

81,321

47,190

87

72

7,368

18,403

28

127,272
72,406
87,793
86,561
2 47,190

l&i

1920 3°/e

Ostkustbanekommittén ...

33;

'' 1920 2i/s

1920 års postkommitté.........

5,239

1920 »V,,

1920 års automobilsakkunniga

64

18

1921 •/»

Delegation för Sverige i fråga om fram-

64 j

dragande av en skandinavisk elektrisk kraft-ledning ..................

9 A7,1

17,078

9&

1922 23/i

Biträde vid beredning m. m. av förslag til]

lag angående brandväsendet i riket och
till brandstadga..............

6,021

50!

1922 >7/i

Sakkunnig vid beredning av ett utav brand-

skyddskommissionen avgivet utlåtande an-gående anordnande vid järnvägsknutpunktei
av brandmaterieldepåer på statsverkets be-kostnad .....................

405

8 01

1922 »/,,

Sakkunniga för utredning av frågan om ord-

S/e

nande av regelbunden automobiltrafik inom
landet ............

600

1922 »»/s

Utredning angående anordnande av lufttrafiks-

station för Stockholm .............

3,438

65

3,438

65

1922 13/5

Sakkunniga för utredning angående åstad-

kommande av en efter städernas behov
lämpad mätningsstadga m. m..........

411

70

2,644

3,056

54

1923 I3/i

Dito för uppgörande av förslag rörande en

enhetlig och likformig bokföring vid de
enskilda järnvägarna..................

ft Q7Ö

8,978

1923 13/i

Biträden med utarbetande av kungörelse ro-

rande vissa bestämmelser angående luft-fart m. m.............

1923 M/i

Sakkunniga för utredning i fråga om över-

kvalificerad arbetskraft inom postverket

1923 »/,

m. m................

Biträde vid beredning av fråga rörande finan-

—

10,122

19

10,122

19

siering av ostkustbanan ...............

- 1

1,000

—

1,000

_

Säger för kommunikationsdepartementet!

i

752,390|

-I

75,391

63

827,781

63

Finansdepartementet.

• !

:

1902 3/io ''

1902 års löneregleringskommitté .........

659,124

5,353

31,289

to

19

28,054

638

397

08

687,178

5,991

31,686

1911 “/g

Mjöltypskommissionen................

1916 31/i2

Strömfallsutredningar .......

1918 18/s

Statistisk utredning rörande den direkta be-

skattningen till staten .............

153,456

185,523

9,000

59

i6

29,362

85

182,819

185,523

14,000

1918 3%

Inkomstskattesakkunniga.........

1918 “/n

Viss utredning rörande civila pensionsfonden

5,000

1919 31/i,

1919 års tull- och traktatkommitté (se jämväl

7*

handelsdepartementet) ............

1,661,150] 3 7

128,533

94

1,789,684

n

1 Härav äro 2,073 kronor 81 öre återlevererade.
* * » 1,528 » 65 » »

: 1919 "/»
i 1920*7»
i 1919 18/«
1919 31/i»
j 1920*79

! 1920 “/io

1921 *7e
! 1921*76
| 1921 *7»

1922 **/i
| 1922 */s

1923 13/i
1923 */*

j 1923

j 1923 ls/4

i 1923 *7*
1923 “/«

1923 *76

1923 “/u

1902 */«
1915 Vin

1917 7»

1918 **/7
1918 *7n
1918 31/i2

1918 31/ia

1918 »l/i»

1919 17/io

1919 “/»

1920 87«
1920 »/»
1920 7n

ir,3 —

_

Sulfitspritsakkunniga.................................

Vissa finansstatistiska undersökningar.........

Statistiksakkunniga .................................

Kommittén för utredning rörande den kommunala
beskattningen av skog m. m.......

Sakkunniga för utredning rörande revision

av brännvinstillverkningsförordningen......

1921 års pensionskommitté........................

1921 års lönekommitté..............................

Sakkunniga för utredning rörande en utsträckt
lyx- och. nöjesbeskattning............

Biträde å finansdepartementets lagbyrå ......

Sakkunniga för utarbetande av förslag avseende
magistraternas befriande i visst avseende
från ansvar för kronouppbördenm.m.
Föredragning inför lagrådet av vissa ''förslag
Biträde med utarbetande av förslag till ändringar
i gällande avlöningsreglemente för

statsdepartement m. m.........................

Sakkunniga för utredning rörande ordnandet

av statens värdetryck ...........................

j Utredning i fråga om åtgärder till vinnande
av besparing i kostnaderna för statens

pappersförbrukning ..............................

j Biträden vid utarbetande av vissa propositioner.
............................................... —

| Granskning av ämbetsverkens yttranden och
förslag i fråga om deras arbetsuppgifter

i m. ................................................ —

| Utredning med förslag rörande samorganisation
av riksdagsbiblioteket och den centrala
j förvaltningen i bok- och biblioteksavseende
j Sakkunnig för utredning angående omsätt ningsbeskattning.

...............................

Säger för finansdepartementet

Ecklesiastikdepartementet.

Ortnamnskommittén .................................

Kyrkofondskommittén (se jämväl justitiedepartementet).
.........................................

Sakkunniga för utredning av frågan om insättande
av glasmålningar i Strängnäs domkyrkas
korfönster .................................

Bibliotekssakkunniga.................................

Släktnamnssakkunniga ..............................

Biträde för vissa kameralhistoriska utredningar
................................................

Skolkommissionen ....................................

Sakkunniga för viss utredning rörande den

kyrkliga kommunen ..............................

Dito rörande utarrendering av prästerskapets

löneboställen .......................................

Dito för viss utredning angående den tekniska

undervisningen ...................................

Folkbildningssakkunniga...........................

Utredning angående indelningsärenden m. m.j
Folkminneskommittén .............................I

1 ( 2

8

9,730

44

5,999

J 7

15,730

41

90,559

8 5

4,984

68

95,544

58

53,611

14

1,317

85

54,928

>9

16,853

30

626

-

17,479

SO

478

20

956

65

1,434

85

64,909

54

8,725

90

73.635

44

21,502

89

9,315

50

30,818

39

13,095

90

1,124

88

14,220

28

3,658

09

180

—

3,838

09

4,266

61

3,498

90

7,765

51

—

3,138

66

3,138

66

_

—

1,446

71

1,446

71

—

3,499

35

3,499

35

—

—

3,345

50

3,345

50

—

900

900

—

—

-

1,752

84

1,752

84

—

—

560

47

560

47

—

—

3,100

3,100

—

2,983,563

14

246,460

■

3,230.023

14

73,956

01

347

70

74,303

71

240,220

85

15,714

40

255,935

25

165

316

80

481

80

30 846

26

6,121

14

36,967

40

45,230

50

1,356

1 46,586

50

14,995

48

739

_

15,727

48

487,159

02

32,879

03

520,036

05

86,306

61

7,666

07

93,966

68

46,916

98

10,806

86

57,721

31

16,12"

64

1,291

17,416

54

31,49c

3s

6,35<

3S

37,84?

77

5,971

8S

2,17f

2r

8,14"

65

32,046

i|24

1 6,955|cs

39,oo:

86

1 Härav äro 1,460 kronor 32 öre återlevererade.

— 154 —

1920 3/i2
1920 :!1/u»

1920 31/i2

1921

1921 *’/.

1921 ”/«

1921 1, 2/e

1921 «/9
1921 13/io

1921 ,b/i2

1921 ,7/i2

1922 24/s

1922 7u

Läroverkslöneregleringskommittén...............

Koralboksnämnden ................................

Evangelieboksnämnden.............................

Folkskolebyggnadssakkunniga ..................

Sakkunniga för utredning av frågan om stats-understöd till idrottens befrämjande ......

| Dito för utredning angående filmens använd-ning såsom undervisnings- och folkbild-ningsmedel ........................................

Dito för dito rörande förskaffande av lik för

den anatomiska undervisningen............

Lärlingslagssakkunniga..............................

Sakkunniga för utarbetande av vissa formulär
m. m. för folkskolor, fortsättningsskolor

och högre folkskolor..............................

Dito för omorganisation av dövstumlärarnas

pensionsanstalt m. m.........................

Skolmaterielsakkunniga ...........................

Sakkunniga för revision av gällande arkiv-

författningar .......................................

Dito i fråga om uppförande av byggnader
i Lund för blinda med komplicerat lyte...

1

2

3

48,742

22,951

13,882

18,370

13.623

145

2,034

368

6,425

1,210

9,399

875

2,500

79

45

35

18

15

93

76

95

14,485

1,775

1,113

8,131

2,576

36

7.071

60

1,696

1,922

441

1,340

118
80

70

49

15

66

71

80

29

63,227
24,727
114,996
26,501

16,199

181

9,106

428

8,122

3,132

9,841

2,215

2,500

97

25

05

67

30

59

47

75

2 9

-

Säger för ecklesiastikdepartementet

1,251,966

76

133,357

58

1,385,324

S4

Jordbruksdepartementet.

1912 ''it 1

Sakkunniga rörande åtgärder för nötkreaturs-

1919 la/a,ll/4|

tuberkulosens bekämpande.....................

7,349

22

937

50

8,286

72

1915 l/io \

Dito i fråga om tillgodogörandet av kronans

1916 7, j

fisken samt jakten å viss kronomark ......

60,403

22

6,048

15

66,451

37

1916 37«

Kolonisationskommittén ...........................

771,916

29

—

_

2 771,916

29

1916 7,

Lagerhus- och kylhuskommittén (förut kyl-

hussakkunniga) ....................................

74,924

07

15,597

13

90,521

2 0

1917 “/t

Elektrifieringskommittén .........................

423,645

92

48,531

85

472,177

77

1917 Vid

Skogstaxeringssakkunniga ........................

253,252

66

12,297

02

265,549

68

1918 m/6

Kommunikationsverkens lönekommitté (se

-

även kommunikationsdepartementet) ......

13,274

61

—

—

13,274

61

1918 29/n

Brödsädesproduktionssakkunniga ...............

86,423

48

22,706

52

109,130

—

1921 27e

Sakkunniga för utredning rörande den se-

kundära fastighetskrediten ...................

16,044

99

1,140

40

17,185

3 9

1921 27t

Utredning rörande förhållandena inom de

brandskadade områdena i Loshult och Glim-

åkra socknar (se jämväl socialdepartementet)

—

—

1,000

—

1,000

—

1922 81/3

Sakkunnig för inventering av odlingsjord å

enskild mark i Jämtlands m. fl. län.........

39,984

16

1,651

90

41,636

06

1922 Vs

Kostnader för kolonisationsnämndens under-

sökningar i Norrland .......................

39,209

95

—

—

39,209

95

1922 26/6

Sakkunniga för utredning angående åtgärder

för kolonatupplåtelser å kronopark i mel-

lersta och södra Sverige''........................

37,497

50

920

50

38,418

—

1922 21/e

Biträde vid behandling av kronolägenhets-

kommissionens betänkande..................

8,338

24

7,554

81

15,893

05

1922 7n

Sakkunniga för utredning rörande spannmåls-

marknadens läge....................................

1,781

65

4,121

78

5,903

43;

Säger för jordbruksdepartementet!

1,834,045196

122,507)56!

1,956,553)52 i

1 Härav äro 2,169 kronor 10 öre återlevererade.

2 » » 8,206 » 33 » »

155

i

1

Handelsdepartementet.

l

•)

1

1908 6/8

Patentlagstiftningskommittén.....................

267,356

10

2,698

18

270,054

2 8

1913 24/>°
1917 °/ii

Malmkommissionen .................................

Kommissionen för utredning rörande mineral-1

146,655

86

5,187

60

151,845 46

fyndigheter å kronojord ......................

9,042

—

402

—

9,441

1917 a0/xi
1919 sl/i, !/«

1919 54/io

Skeppstjänstkommitterade ........................i

1919 års tull- och traktatkommitté (se järn-)

166,643

77

5,049

171,692

77

väl finansdepartementet)........................

Sakkunniga jämlikt § 4 i förordningen denj
24 oktober 1919 med närmare föreskrifter
rörande tillämpningen av lagen om arbets-i

13,061

05

15,061

05

1921 «/«

tiden å svenska fartyg...........................

Förberedande utredningför revision av närings-!

1,868

90

156

2,024

90

fribetsförordningen m. fl. författningar ...

32,197

05

138

—

1 32,335

05

1921 ,a/9

1922 17/2

Anslag till Sveriges allmänna exportförening
Ersättning för biträde vid förhandlingar
rörande ett handelsavtal mellan Sverige

42,701

50

3,000

45,701

50

och Sovjet-Ryssland ..............................

9,569

10

—

—

9,569

10

1922 ,9/6
1922 18/s

Spetsbergssakkunniga .............................

Sakkunnig för vissa studier i svenska och

3,943

28

4,899

36

8,842

64

1922 16/u

utländska hamnar .................................

För utarbetande av en sammanfattning av
det av informationssakkunniga insamlade

667

11

667

11

1923 6/<

materialet m. m.....................................

Advokaten E. Löfgren och generalkonsuln

—

2,132

31

2,132

31

J. Sachs för en resa till Ryssland .........

—

—

21,767

69

21,767

69

Säger för handelsdepartementet

695,038

61

46,097|2 0

741,135|8l

Summa

B) Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, vilkas upp-drag fortfar.

Justitiedepartementet.

12,218,783

81

1,065,000

59

13,283,784

40

1909 19/s

1910 sl/6 \

Sakkunnig för revision av strafflagen.........

Försäkringslagstiftningskommittén (förut obli-

124,458

67

4,520

128,978

67

1918 8/n /

gationsrättskommittén) ...........................

305,128

96

39,843

23

344,972

19

1918 31/u

Sjölagstiftningskommittén .......................

222,013,98

18,787

53

240,801

46

1921 I9/s

Patronatsrättsnämnden.............................

6,021 56

—

9,979

55

1913 ls/6
1918 24/e

Säger för justitiedepartementei

Utrikesdepartementet.

Delegerade för förhandlingar med Norge on

657,623

11

67,108

76

724,731

187

1920 91/i2

1921 ,9/e

1922 9,/io .

flyttlappars rätt till renbete m. m.........

291,03c

2

291,03S

2 B

1 Härav äro 912 kronor 73 öre återlevererade.

156 —

1

2

8

Försvarsdepartementet.

Lantförsvaret-

1919 19/i2

Biksvärderings- och lokala nämnder ........

42,58c

5 i

2,644

74

45,228

25

1921 4/n

Försvars väsen dels bostadsnämnd ..............

491

-

2,206

95

2,698

95

1921 4/u

J Förs vars väsendets lönenämnd....................

42,76E

o;

17,316

09

60,084

18

1921 11 In

Biträde med viss utredning å sjukvårdsstyrel

sen.....................................................

518

2 0

200

—

718

20

1921 22/iS

Sakkunniga för utarbetande av vissa utbild-

ningsföreskrifter för infanteriet..............

18,491

85 i 14,485

25

32,977

10

Säger för lantförsvaret

i 104,850

j 6 5

36,856

03

141,70b

68

Sjöförsvaret.

1922 »/•, V»

Marinens reglementssakkunniga..................

6,533

-

6,306

—

12,839

—

Säger för försvarsdepartementet

111,383

''05

43,162

03

154,545

6 8

Socialdepartementet.

1922 30/B

Biträde med överarbetning av förslag till lag

om den offentliga barnavården ...............

6,938

7 2

10,621

93

17,560

66

Kommunikationsdepartementet.

1919 19/e

1919 års kommission angående statsbaneeko-

nomien...............................................

170,133

97

7,480

_

177,613

97

1922 26/s, 29/io

Utredning rörande statens fiskehamnsbygg-

nadsverksamhet och de ekonomiska förut-

sättningarna för densamma.....................

6,279

85

1,498

86

7,778

21

1922 2°/i>

Upprättande av förslag till förteckning över

byggnadsminnesmärken ........................

—

—

149

50

149

50

Säger för kommunikationsdepartementet

176,413

32

9,128

36

185,541

68

Finansdepartementet.

1920 M/e

Socialiseringsnämnden...................

278,069

87

65,500

51

343,569

88

192 1 27/6

1921 års kommunalskattekommitté ............

76,459

35

28,350

69

104,810

04

1921 22/6

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd......

57,072

45

19,729

32

76,801

77

1921 n/e

Allmänna civilförvaltningens bostadsnämnd

6,265

83

527

-

6,792

33

Säger för finansdepartementet

417,866

50

114,107

52

531,974

02

Ecklesiastikdepartementet.

1919 2%

1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga .........

22,135

—

—

—

22,135

—

Jordbruksdepartementet.

1920 80/t \

Kommissionen rörande regala laxfisket i Torne

1922 9/n /

älv........................................

4,831

20

180

_

5,011

20

1922 19/6

Utredning av nybyggesväsendet i Arvidsjaurs

socken ..............................

—

_

562

80

562

80

1922 »*/«

Häradshövdingen Y. G. Wisén för biträde

vid handläggning av vissa skogslagstift-

ningsfrågor .....................

—

—

474

474

1923 13/i

T. f. revisionssekreteraren T. W. G. Sjö-

fors för biträde vid fortsatt behandling av

skogs! agstiftningsfrågor ...............

—

— |

5.865

57

5,865

57

1923 28/i

Agronomen E. Nyberg för biträde vid under-

sökning av kronomarks lämplighet m. m.;

för egnahemsbildning ...........................\

• —

295

10

295

10

157 -

—

1

2

3

1923 20/a
1923 4/6

1923 års skogs taxer ingssakkun niga ............j

Biträde vid fortsatt behandling av krono-]
arrendesakkunnigas betänkande...............

—

-

3,889

1,408

59

80

3,889

1,408

59

80

Säger för jordbruksdepartementet

4,831

20

12,675

86

17,507

0 6

1920

192118/4, n/u

Handelsdepartementet.

17,180

2,000

19,180

Sakkunniga för biträde åt kommerskollegium
och socialstyrelsen vid upplysningsverk-samheten å de ekonomiska och sociala om-

35,419

92

8,815

61

44,235

53

1921 >«/»

Sjöfartsavgiftssakkunniga...........................

3,561

20

307

50

3,868

70

Säger för handelsdepartementet

56,161

121

11,123

11

67,284

23

Summa

1,744,385

87

267,927

57

2,012,313

44

''

Summa summarum

13,963,169

681

1,332,928

ic]l5,296,097

84

Kostnader
för tiden
Vi^30/» 1923
enligt före-stående tabell

Inkomster för
respektive
kommitté-anslag

Summa ut-gifter enligt
budgetredo-visningen

Justitiedepartementet:

163,653

08

} 3,883

68

234,645

67,108

76

*

Utrikesdepartementet:

54.205

92

1,451

55,656

92

Försvarsdepartementet:

Lantförsvaret:

82,620

78

| 3,432

85

122,909

» » B) .........................

36,856

03

Sjöförsvaret:

3,693

6.306

30

| 36

10,035

» » B) ..........................

__

Socialdepartementet:

137,013

10,621

54

| 5,861

153,497

» » B'') .........................

93

" * u/.........

Kommunikationsdepartementet:

75,391

63

} 6,711

91,231

9,128

36

*

Finansdepartementet:

246,460

| 970

54

361,536

oel

» »B) ...........................

114,107

52

Ecklesiastikdepartementet:

133,357

158

2,371

| 2,173

83

135,728

41

J ordbruksdepartementet:

122,507

:50

Handelsdepartementet:

12,675

46,097

86

120

£7

11,123

it

Summa

| l,332,928|ic

27,502| 3 7

| 1,360,430 53

— 158 —

Disposition av de särskilda huvudtitlarnas allmänna
besparingsfonder.

Andra huvudtiteln.

Extra division vid Svea hovrätt.........................................

» » » Gröta hovrätt..............................................

Avlöningar och tilläggsarvoden åt extra personal vid Svea hovrätt.....................

J^y&S^dsstyrelsen för utförande av vissa ändringsarbeten inom generalstabens

byggnad Birgerjarlsgatan nr 10 ..................................................

Statistiska centralbyrån för utredning rörande arvfallen egendom .............

24,000: —
22,304: se
6,000: —

9,766: si
3,151: 83

Summa 65,223: in

Tredje huvudtiteln.

Arvode till utrikesdepartementets chaufför .......................

Kostnader för förhyrande av lokaler för utrikesdepartementets räkning ............

Underhåll av statens inventarier i beskickningshuset i Paris......... B

Bidrag till svenska föreningen för Nationernas Förbund för deltagande i årsmöte
i Wien med Union des Associations pour la Société des Nations
Arvode för tiden april-juni år 1923 till chefen för Sveriges allmänna''export!
förenings handelsdelegation i Ryssland.......................................

Summa 18,601: 4 o

2,100: —
5,500: —
1,251: 40

750: —

9,000: —

Fjärde huvudtiteln.

I. Lantförsvaret.

Inlösen och försäljning av kungl. norra skånska infanteriregementets enskilda

iägerkassa tillhöriga byggnader å Ljungbyhed............................

Kostnader för expropriation av mark ..........................

Säger 10,347: —

II. Sjöförsvaret.

Arvode till marinöverintendenten J. B. Majström...........................

Fortsatt ordnande av arkivet vid flottans station i Stockholm .........

Ordnande av arkivet vid flottans station i Karlskrona.

Till anslaget B. 20/1922 b. Nautisk-meteorologiska byrån överförda

.......... 473:12

.......... 317: —

.......... 165: —

.......... 4,644: ll

Säger 5,599:2 3
Summa 15,946: 2 3

Femte huvudtiteln.

Medicinalstyrelsen:

Lön till doktor B. Lindberger såsom t. f. föreståndare för statens rättskemiska

laboratorium under tiden 1 januari—30 juni 1923.........

Resestipendium till H. J. T. Frejdenfelt .....................'' .....................

Stipendier till tio sjuksköterskor för bevistande av en studiekurs
Kalmar länsstyrelse, ersättning till landsfogden A Lilja jämlikt Kungl. Makts utslag

den 9 juni 1922 återbetalade dyrtidstillägg..................

Örebro länsstyrelse, ersättning lör vissa kostnader, förenade med "den nya''organ!!
sationen av fögderiförvaltningen...................... b

2,359: 98
375: —
5,000: —

306:45
927: 4 2

- 159 —

Jämtlands länsstyrelse:

Kostnader för landstingsmannaval ...............................................................

Avlöningsmedel för december år 1922 till provinsialläkaren G. T. Möller.........

Medicine doktor E. S. H. Key för en utrikes studieresa...................•••••■...........

För utgivande under år 1922 av tidskriften »Allmänna svenska läkartidningen*...
För tryckning av förhandlingarna vid en nordisk psykiatrisk kongress i Stockholm

år 1922 ...............................................................................................

Omföring till anslaget »VI. A. 4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer» av anmärkta krigstidstillägg, jämlikt Kungl.

Maj:ts utslag den 22 december år 1922 .................................................

Ramnäs m. fl. landskommuner, extra ordinärt arbetslöshetsunderstöd till arbetssökande
järnbruksarbetare...........................................................................

Summa

75: —

208: 84

2,250: —
1,500: —

1,760: so

972: ii»

2,796: so
18,531: 71

Sjätte huvudtiteln.

Svenska brandskyddsföreningen för tryckning av en handbok i brandskydd för

ungdom ..................................;..............-.................... .....................

Svenska seroklubben för anordnande av en tävling i trafikflygning.....................

Reseunderstöd åt diverse personer..................................................................

Statens provningsanstalt för utförande av vissa brandprovningar med byggnadsmaterialier
...........................................................................;•••.......,........

Byggnadsstyrelsen för förskjuten ersättning till sakkunniga för biträde vid utarbetande
av förslag till reglemente angående tjänstebostäder i vissa statsverket
tillhöriga byggnader .................................................................................

3,300: —
5,000: —
1,200: —

5,000: —

200: —

Summa 14,700: —

Åttonde huvudtiteln.

Östergötlands länsstyrelse, ersättning för utgivna förskott till kassaförvaltaren vid

tekniska elementarskolan i Norrköping D. Engelke .......................................

Göteborgs och Bohus länsstyrelse:

Ersättning för utgivna kostnader för Chalmers tekniska instituts deltagande i

jubileumsutställningen i Göteborg år 1923 .......................-........................

Dito för dito till dito för omändring av institutets värmeledning.....................

Västemorrlands länsstyrelse, ersättning för utgivna kostnader för ordnande av

domkapitlets i Härnösand arkiv ........................................................ .......

Norrbottens länsstyrelse, ersättning för utbetalt anslag till småskoleseminariet i

Murjek för anordnande av elektrisk belysning m. m.....................................

Medicinalstyrelsen, ersättning för utgivna belopp till frielevers underhåll vid

Göteborgs undervisningsanstalt för barnmorskor............................................

Byggnadsstyrelsen:

"Kostnader för utförande av vissa belysningsarbeten inom karolinska-mediko kirurgiska

institutet................................................................................

Utredning rörande om- och tillbyggnad av kungl. biblioteket .......................

Kinakommittén......................................................................................;......

Reseunderstöd åt generaldirektören B. J:son Bergqvist för deltagande i en internationell
kongress i Paris angående social hälsovård och profylaktisk uppfostran
Domkapitlet i Härnösand för semestervikariat under år 1922..............................

1,100: »2

10,000: —

7,000: —

1,000: —

3,500: —

2,600: —

759: 4S
6,805: —
10,000: —

800: —
125: —

Summa 43,690: 41

Nionde huvudtiteln.

För utgivande av svenska skogsvårdsföreningens tidskrift .............................. o,250:

» » » tidskriften »Täppan» ........................................................ 2,000:

» » » »svensk fiskeritidskrift» ...................................................... 2,500: —

» » » geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar.................. 2,000: —

» » » »Skandinavisk veterinärtidskrift».......................................... 1,500: —

» » » tidskriften »Lustgården» ................................................... 500:

» » » » »Nordisk jordbruksforskning» .............................. 2,500: —

— 160 —

Lantbruksstyrelsen:

För fortsatt svensk smörprisstatistik ......................................................... 900-_

» utbildning åt inträdessökande i mejeriskolor.......................................... 8 700:_

Till mejeriskolor för kvinnor ..................................................................... 2 Q00-_

Rapporter angående sillfisket vid västkusten m. m. ................................... 3 500:_

För undersökning av vattenhalten i salubjudet smör.................................... 21:_

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, utgiftsrester å 1922 års

anslag till främjande av jordbruk och lantmannanäringar.............................. 12,982: 35

lantmannaskolan i Mora för verkställande av fältförsök ................................. 500:_

Arvode till inspektrisen för undervisningen vid lanthushållsskolor .................. 700: —

Reseunderstöd åt diverse personer .............................................................. 8 740- 5 fi

Premiering av nötboskap:

Diverse läns hushållningssällskap m. fl. ................................................... 26 186: 44

T. f. professor Olof Stenström för undersökningar rörande streptokockmastitens

uppkomst............................................................................................... 1 900-_

Diverse läns hushållningssällskap m. fl., till fiskerinäringens understöd ............ 98,317:35

Domänstyrelsen för utgivande av planscher rörande skogshushållning och skogs „

våfd ......, ........................................................................................... 4,500: —

Sveriges geologiska undersökning för deltagande i jubileumsutställningen i Göteborg
år 1923 .......................................................................................... 2,000:

Till styrelsen för utländska pressbesöket ...................................................... JO 000:_

Jämtlands länsstyrelse, tjänstgöringspenningar till assistenten E, Regnell för december
1922 ............................................................................................. 125:

Summa 197,382: 70

Tionde huvudtiteln.

Göteborgs- och Bohus länsstyrelse, ersättning för utbetalt understöd för år 1922

till Chalmers tekniska instituts materialprovningsanstalt................................. 3 000:_

Styrelsen för utländska pressbesöket år 1923 ................................................... 7''500:__

Kommerskollegium, utgiftsrester å 1922 års anslag till bergsstaten................... .. ’ 47: 40

Summa 10,547:4 0

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1924 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

STA TS VERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING FÖR TIDEN
1 JANUARI—30 JUNI 1923.

DEL III

FÖRKLARINGAR

NORRKÖPING

NORRKÖPINGS TIDNINGARS AKTIEBOLAG
1924

— 1 —

Svea hovrätts

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 4 § 1.

Underdånigt utlåtande.

Med överlämnande av yttrande från hovrättens arkivarie K. W. Lundberg
och från redogöraren för hovrättens expensmedel notarien Ernst Ljungberg får
hovrätten i underdånighet meddela, att hovrätten utöver vad berörda yttranden
innehålla, icke har något att anföra.

På hovrättens vägnar:

Underdånigst

G. W. HÖRSTADIUS.

Stockholm den 15 september 1924.

Axel Durling.

Bil. 1.

Till Kungl. Svea hovrätt.

Sedan Kungl. Maj :t genom nådig remiss den 28 augusti 1924 infordrat hovrättens
utlåtande över vissa av riksdagens revisorer gjorda anmärkningar rörande
hovrättens räkenskaper för tiden 1 januari—30 juni 1923, har hovrätten
den 29 berörda augusti utställt anmärkningarna till förklaring av hovrättens
båda redogörare.

Med anledning härav får undertecknad, i vad mig rörer, vördsamt anföra
följande:

Kevisorema hava till en början erinrat därom, att vid juni månads utgång
år 1923 nettobehållningen å riksstatsanslag under andra huvudtiteln samt å
sagda huvudtitels allmänna besparingsfond i avlöningsräkenskapen utbalanserats
med ett belopp av 5.962 kronor 29 öre. Emellertid utvisade ett av vederbörande
advokatfiskal utfärdat instrument, att vid inventering den 30 juni
1923 den företedda kontanta behållningen i avlöningskassan utgjort 35.307
kronor 96 öre. Vid inventeringen hade därjämte av mig uppgivits ett tillgodohavande
å giroräkning i riksbanken å 2.000 kronor utan att till stöd därför
något bankbevis företetts. Nu uppgivna förhållanden hava revisorerna icke
kunnat undgå att finna anmärkningsvärda.

Beträffande först den anmärkta bristen på överensstämmelse mellan nettotillgångsbalansen
och inventeringsinstrumentet medgives, att en oformlighet
härutinnan föreligger. Denna får dock sin förklaring av följande förhållanden.
Inventeringsdagen den 30 juni 1923 var avlöningsdag, i anledning varav avlöningsmedlen
för månaden hemtagits från riksbanken. Sedan utbetalning av
Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1928. III. 1

— 2 —

lönerna för dagen upphört, ägde inventeringen rum, varvid den i mitt förvar
befintliga avlöningskassan uppräknades. Som emellertid blott en del av avlöningarna
för månaden under dagen uttagits, låg följaktligen ett avsevärt belopp
kvar i avlöningskassan, vilket också framgick av den stora behållningen i
inventeringsinstrumentet. Rättast h^de nog varit att vid inventeringen undanlägga
de avlöningsbelopp, som ännu icke lyftats, varigenom överensstämmelse
mellan instrumentet och den sedermera upprättade balansräkningen uppnåtts.
Under den tid jag varit redogörare har emellertid vid inventeringarna så praktiserats
som nu skett, utan att anmärkning mot förfarandet förekommit. Att
få en exakt överensstämmelse mellan instrument och balansräkning lärer väl
ock möta svårighet, då räkenskapen icke gärna kan vara avslutad vid inventeringstillfället,
 — den skall ju först flera månader därefter överlämnas till riksräkenskapsverket
för granskning.

Vad vidare angår saknaden av bankbevis, så har denna felaktighet sin grund
i förbiseende från min sida.

Beträffande till sist revisorernas erinran därom, att föreskrifterna i Kungl.
kungörelsen den 22 januari 1897 att ”räkenskaperna skola vara medelst sammandrag
förenade” icke blivit iakttagna, får jag framhålla att, då hovrättens
räkenskap numera utgöres av inkomstjournal, utgiftsjournal och anslagsbok
med särskilda samlingskonton, något ytterligare sammandrag icke ansetts erforderligt.

Den remitterade handlingen återgår härjämte.

Stockholm den 9 september 1924.

K. W. LUNDBERG.

Bil. 2.

Till Kungl. Majrts och Rikets Svea hovrätt.

Sedan Kungl. Maj :t genom remiss den 28 augusti 1924 anmodat Kungl. hovrätten
att efter vederbörandes hörande avgiva utlåtande över vissa av riksdagens
revisorer gjorda anmärkningar vid granskningen av Kungl. hovrättens
räkenskaper för tiden 1 januari—30 juni 1923, samt Kungl. hovrätten i anledning
härav, med överlämnande av remisshandlingarna, infordrat yttrande från
mig såsom redogörare för Kungl. hovrättens expensmedel, får jag härmed vördsamt
anföra följande:

Anmärkningarna beträffande min förvaltning avse: 1) den omständigheten
att bevis om tillgodohavande i riksbanken den 30 juni 1923 å 7.000 kronor icke
bilagts räkenskaperna samt 2) att ett av mig utbetalat belopp å 677 kronor 48
öre avseende telefonsamtalsavgifter icke styrkts med verifikationer.

Vad angår anmärkning 1) är endast att säga att underlåtenheten att bifoga
girobevis berott på ett förbiseende. Jag bifogar här ett av riksbanken i vederbörlig
ordning utfärdat bevis att den 30 juni 1923 ”å v. häradshövding Ernst
Ljungbergs (Svea hovrätts expensmedel)” giroräkning funnits insatt ett belopp
av 7.000 kronor.

— 3 —

Jag kan i detta sammanhang icke undertrycka den reflektionen att, då riksdagens
revisorer faktiskt genom telefoncring till riksbanken gjort sig underkunniga
om att beloppet i fråga verkligen ianns innestående, man kunnat i anmärkningsskriften
konstatera detta förhållande, detta allrahelst som sådant
skett beträffande den i samma skrift gjorda anmärkningen av samma slag
mot redogöraren för avlöningsmcdlen. Genom denna underlåtenhet har,
synes det mig, på visst sätt givits sken av att beloppet tilläventyrs icke skulle
funnits insatt.

Jag vill här inskjuta den anmärkningen att — för undvikande av en eljest
lätt riskerad förblandning med hovrättens förutvarande giroräkning, som avser
avlöningsmedlen -— den av mig förvaltade expensmedelskassans medel brukat
insättas i riksbanken å mitt konto med tillägg av orden ”Svea hovrätts expensmedel”.
 Sedan ett par månader tillbaka är, på begäran från riksräkenskapsverket,
 detta förhållande ändrat sålunda att medlen nu insättas på giroräkning
med namnet ”Svea hovrätts expensmedel”.

Beträffande anmärkning 2) utgöres detta belopp, 677 kronor 48 öre, på sätt
i anmärkningsskriften angivits, av telefonsamtalsavgifter. Hovrätten har rätt
många telefoner och stor personal, som flitigt anlitar dem, omständigheter som
förklara att redogöraren blivit efter med redovisningen i denna del. Det anmärkta
beloppet återfinnes numera redovisat under januari månad innevarande
år.

Slutligen hava revisorerna med åberopande av Kungl. kungörelsen den 22
januari 1897 omförmält en bristfällighet, som skulle vidlåda Svea hovrätts räkenskaper.
 I detta hänseende åberopar jag vad arkivarien Lundberg i sitt härom
avgivna yttrande anfört.

Bokföringen ifråga om expensmedlen, vilken man tycker borde kunna vara
enkel nog, är emellertid rätt invecklad med avslutningen månadsvis och åtskilliga
konton. Den har ombesörjts av kontorsbiträdet i hovrätten fröken A.
Andrée. Den bliver från och med detta räkenskapsår mycket mera invecklad
enär expensmedlen numera äro uppdelade i många underavdelningar, vilka
måste bokföras var för sig såsom självständiga avdelningar. Såsom icke särskilt
initierad i bokföringsdetaljer har jag — även för att få en dubbelkontroll —
alltsedan jag övertog expensmcdelsförvaltningen fört min egen bokföring över
dessa medel, noga upptagande i fortlöpande följd per år alla inkomster, å ena,
samt alla utgifter, insättningar i riksbanken etc., å andra sidan. Vid varje heloch
halvårs slut och flere gånger dessemellan har jag gjort inventering och alltid
funnit att den kontanta behållningen och beloppet av insatta medel fullkomligt
stämt med vad mina räkenskaper utvisade. Då och då sker kollationering
och jämföring av de båda bokföringarna.

Stockholm den 9 september 1924.

ERNST LJUNGBERG.

Bilaga 3.

Härmed intygas att behållningen å v. häradshövding Ernst Ljungbergs (Svea
hovrätts expensmedel) giroräkning i riksbanken den 30 juni 1923 utgjorde kronor
7.000 (sjutusen).

Stockholm av riksbanken den 29/8 1924.

S. Unge r.

Revisor och bokhållare.

— 4 —

Kungl. fångvårdsstyrelsens yttrande

i anledning: av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 7, § 2.

Till Konungen.

Under erinran, hurusom Fårösunds fästning på Gottland efter nedläggandet
ställts till fångvårdens disposition för upprättande av en fångvårdsanstalt, men
att någon sådan ännu icke därstädes kommit till stånd, hava riksdagens revisorer
framhållit önskvärdheten därav att om fästningens byggnader icke under
den närmaste tiden skulle visa sig vara behövliga för fångvårdens räkning eller
för annat statligt ändamål, under övervägande toges, huruvida de icke genom
uthyrning skulle kunna lämna statsverket någon avkastning.

Frågan om anläggningens behövlighet för fångvårdens räkning eller annat
statligt ändamål kan endast i förstnämnda del av fångvårdsstyrelsen bedömas.
Fångantalet i rikets fängelser — således oberäknat kommunernas — utgjorde
vid ingången av år 1919, under vilket år fästningens överlämnande till fångvården
beslöts, 4.003 häktade och för brott dömda personer. Motsvarande antal
utgjorde den 1 innevarande september allenast 1.600. Då icke för närvarande
föreligga omständigheter, som låta befara någon starkare tillväxt av
fångantalet, torde kunna uttalas, att fångvårdens nu kända behov icke för en
närmare framtid skall taga ifrågavarande byggnader i anspråk. En förändrad
lagstiftning kan dock medföra förändrade förhållanden. Styrelsen tillåter sig
i sådant hänseende främst framhålla, hurusom redan föreligger ett av tillkallade
sakkunnige utarbetat förslag till lag rörande internering av farliga återfallsförbrytare,
 i samband med vilket förslag framlagts tanken att använda
Fårösundsanläggningen till intemeringsanstalt för sådana manliga förbrytare.
Tillika har utarbetats förslag om förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare.
 Jämväl detta förslag medför krav på fångvårdsutrymmen utöver det nuvarande
behovet.

Åtminstone i avbidan på de lagstiftningsåtgärder, som av nämnda förslag
kunna föranledas, synes det styrelsen klokt att allt fortfarande hålla byggnaderna
vid Fårösund disponibla och låta dem förbliva under fångvårdens tillsyn och
vård.

Detta utesluter emellertid icke att under tiden uthyrning av vissa byggnader
kunde ske.

Genom nådigt beslut den 23 april 1920 har Eders Kungl. Maj :t medgivit, att
därest ordinarie eller extra provinsialläkaretjänst komme att inrättas med station
i Fårösund, den bland fästningens byggnader ingående läkarevillan finge tills
vidare, så länge den ej erfordrades för annat kronans behov, avgiftsfritt upplåtas
till denna tjänsts innehavare. Sådan tjänst har ännu ej, styrelsen veterlig!,
 kommit till stånd.

I fråga om lämpligheten av befintliga lägenheters uthyrande har styrelsen
inhämtat yttrande av fångvårdens tillsyningsman vid Fårösundsanläggningen
majoren Emil Westöö. Såsom av detta bär bifogade yttrande framgår, torde
icke vara uteslutet att finna hyresgäster till en del av lägenheterna.

— 5 —

Därest icke under närmaste åren ny lagstiftning är att motse av sådan beskaffenhet
att Pårösundsanstalten behöver på grund därav tagas i anspråk tor
fångförvar, finner styrelsen sig böra i underdånighet hemställa om bemyn 1-gande att, i den mån det finnes lämpligen och med ekonomiskt tillfredsställande
utbyte kunna ske, föranstalta om uthyrning för fångvårdens rakning av anstaltens
byggnader. Härvid tillåter sig dock styrelsen erinra, att genom en sådan
upplåtelse av bostadslägenheter inom den av huvudsakligen träbyggnader bestående
anstalten ökad brandfara måste uppstå; och får styrelsen därför hemställa,
att därest medgivande lämnas till uthyrning, Eders Kungl. Ma.j d tillika måtte
uppdraga åt styrelsen att låta brandförsäkra anstaltens samtliga hus till det

värde, de vid syn åsättas. ...

Vid prövning, huruvida uthyrning kan med ekonomiskt utbyte ske, lärer i
så fall styrelsen hava att i jämförelse med hyresbeloppen taga i betraktande ej
blott den genom slitning ökade underhållskostnaden utan jämväl kostnaden tor
det helas brandförsäkring.

Den remitterade handlingen återställes. . ..

I ärendets handläggning hava förutom undertecknad, överdirektor, deltagit
byråchefen Sandell samt byråchefen Sidenbladh, föredragande.

Stockholm den 19 september 1924. •

Underdånigst:

VIKTOR ALMQUIST.

K. Wallén.

Bil. 1.

Till Kungl. fångvårdsstyrelsen.

Härmed får jag vördsamt meddela, att en Fru Hanna Hansson, innehavarinna
av pensionatet vid Fårösund, anmodat mig framställa till Kungl. styrelsen förfrågan
om hon skulle kunna få hyra läkarebostaden för att sommartiden kunna
användas till bostad till sommargäster och på vilka villkor Kungl. styrelsen är
villig uthyra nämnda lägenhet jämte därtill hörande trädgård. Hon skulle
vilja veta på huru lång tid lägenheten kan uthyras samt om hon t. ex. far lägenheten
på 3 månader årligen, hennes möbler under återstoden av året utan avgift
kan få kvarstå m. m. Hon hade nog eljest varit villig att hyra bostaden
hela året om, men då bostaden, som jag nämnt i min skrivelse av denna dag, är
mindre lämplig till vinterbostad i sitt nuvarande skick, nöjer hon sig med, om
ej priset blir för högt, densamma till endast sommarbostad.

Upplysningsvis får jag meddela, att för trädgårdarna, vilka varit uthyrda
under 3 år, hyrestiden utgår innevarande höst.

Fårösund den 3 september 1924.

EMIL WESTöö.

Bil. 2.

Till Kung!, fångvårdsstyrelsen.

Med anledning av Kungl. fångvårdsstyrelsens till mig översända remissa av
den 1 i denna månad, för inkommande med utredning rörande möjligheten av
uthyrning till enskilda av de av fångvården disponerade byggnader vid Fårösund,
 får jag härmed vördsamt anföra följande:

Vad beträffar kasern-, matsals- och verkstadsbyggnaderna samt bad- och
tvättinrättningen synes det mig, att det är föga troligt att kunna få dessa uthyrda
till enskilda, då de i sitt nuvarande skick äro olämpliga till bostäder och
att användas till fabriksändamål eller dylikt äro de nog ej heller lämpliga att
uthyras, utan skulle i såt fall försäljas.

Vad åter sjuk-, vakt- och arrestbyggnaden, befäls- och underofficersbyggnaderna,
 läkarebostaden och underofficersmessen beträffar, äro de alla lämpliga
till uthyrning åt enskilda; särskilt i underbefälsbostaden finnas 3 lägenheter
med 1 och 2 rum och kök vardera, i underofficersmessen en lägenhet på nedre
bottnen med 3 rum och kök och en tr. upp en lägenhet med 2 rum och mindre
kök samt i vakt- och arrestbyggnaden en tr. upp 2 lägenheter med 2 rum och kök
vardera, alla lämpliga till arbetarebostäder. Vad beträffar befälsbyggnaden
är där 3 lägenheter med 2, 4 och 5 rum och kök samt jungfrukammare vardera, •
lämpliga för bättre situerade familjer och dessutom 5 rum för enskilda personer,
 eller möjligen skulle denna bostad kunna uthyras till någon offentlig inrättning
samt slutligen läkarebostaden med 5 rum, 2 hallar och kök samt jungfrukammare,
 lämpligt till sommarpensionat. Till vinterbostad är nog denna
lägenhet mindre lämplig i sitt nuvarande skick, då där är centraluppvärmning
och ja£? av maskinisten A. Johansson, som varit med att sköta uppvärmningsapparaten
under sista tiden den användes, blivit upplyst om att värmeelementen
varit svåra att hålla i brukbart skick och att ett av dessa är söndrigt.

Då här i kommunen det är ont om bostäder, särskilt för arbetare, torde det
icke vara svårt att åtminstone få några av dessa uthyrda.

Hit översända skrivelser och dokument återsändas.

Fårösund den 3 september 1924.

EMIL WESTöö.

— 7 —

Arméförvaltningens
fortifikations- och civila departements yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers erinran del. I, sid. 10 § 1.

T ill Konungen.

Arméförvaltningens fortifikations- och civila departement, vilka det tdlkommer
att avgiva det i nådig remissresolution den 28 nästlidne augus i om ornn
“ndeÄ”låtande över vad riksdagens revisorer i sin beratte se over verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd styrelse
oeh förvaltning under tiden från och med den 1 januari till och med ^

30 juni 1923, under fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet, § 1, ant i 1
fråga om nämnda huvudtitels arrende-, jordskylds- och tomtoresmedel,

den 31 augusti 1920 till dåvarande statsrådet och chefen för forsva^®P^''
tementet, vilken anmodat arméförvaltningen att inkomma med utredr ,nrande
arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlens användande, ^fonle departcmenten,
 utöver vad i revisorernas berättelse intagits, att det val kunde ifra -sättas huruvida icke generella bestämmelser rörande de ändamål, vartill lön
de» We anvind^, llmpligen kuede fastställas. M emellerttd Ms fondeas
medel toges i anspråk för tillgodoseende av vitt skilda behov, dels med dessa
medel högst nödvändiga utgifter kunnat bestridas, utan att riksdagen
besväras med framställningar om särskilda anslag for andamalet eller om höjning
av befintliga anslag av natur att kunna tagas i anspråk för berörda beho ,
och dels slutligen utgifterna till stor del vore tillfälliga och pa förhand o
oberäkneliga, syntes det arméförvaltningen icke önskvärt, att fondens auvan -ning fastlåstes genom föreskrifter, som sedan kunde visa sig hinderliga tor
tillgodoseende inom rätt tid av verkligt nödvändiga krav. Skulle i alla tall
sådana bestämmelser anses böra utfärdas, uppstode frågan, i vad man dylika
bestämmelser borde komma under riksdagens bedömande, givetvis beroende pa
bestämmelsernas innehåll och formella art. Ehuru, enligt armeforvaltningens
uppfattning, riksdagens medgivande icke vant erforderligt beträffande hitti s
gjorda utgifter från fonden, kunde dock givetvis sådana forhållanden intratta,
då det kunde anses lämpligt, att riksdagen hördes om en ifrågasatt utgift, innan
beslut därom fattades. Sådana fall skulle kunna anses föreligga, om det bleve
fråga om användande av fondens kapital för uppförande av större byggnader,
utlåning för enskilda byggnadsföretag eller dylikt, även om sådana frågor
stode i intimt samband med försvarets intressen. Särskilt skulle riksdagens hörande
i dylikt fall kunna anses lämpligt, om förhållandena icke vore mera pressande,
 än att tid därtill funnes. Arméförvaltningen ansåge det alltså för sm
del lämpligast, att hittills följd praxis angående fondens användning även framdeles
följdes, i vilket fall Eders Kungl. Maj :t bleve i tillfälle att i varje ärende
för sig fatta det beslut, som kunde anses av omständigheterna påkallat.

— 8

Arméförvaltningens fortifikations- och civila departement hava icke haft anledning
att frångå de åsikter, som i den anförda skrivelsen återgivits.

I sin berättelse hava revisorerna förmält, att underhållet av lantförsvarets
fastigheter i regel bekostas av ordinarie byggnadsanslaget, men att ett stort
antal fastigheters underhåll bestrides av fondmedlen, och att någon norm för
underhållskostnadernas fördelning å anslaget och fonden synes icke finnas
Såsom ett exempel nämnes den år 1918 inköpta fastigheten i Skövde för beredande
av lokaler för tredje arméfördelningens stabsexpedition. Härtill få departementen
genmäla, att underhållskostnaderna ingalunda planlöst eller godtyckligt
påföras anslaget eller fonden, utan att fast mera underhållet av viss
fastighet bestrides efter en fast norm, bestämd genom fastighetens art. Även
om några detaljbestämmelser i sådant avseende på grund av de mångskiftande
frågor, som måst beröras, icke kunnat utfärdas, då de i allt fall måst bliva ofullständiga
och med uteslutande av det praktiska förståndets omdöme kunnat bliva
vilseledande, lärer dock sådan norm kunna utläsas ur bestämmelserna i förordningen
angående förvaltningen av lantförsvaret tillhörande fastigheter
samt i 1922 års kasernvårdsreglemente och kasernvårdskungörelse. Det ligger
i sakens natur, att de statsanslag, som äro anvisade för lantförsvaret, avse allenast
tillgodoseendet av arméns behov. I överensstämmelse härmed är anslaget
till arméns byggnader, övningsfält och skjutbanor uteslutande avsett för det
i dess benämning angivna ändamål. Denna uppfattning ligger till grund för
ovan omförmälta författningsbestämmelser, varigenom gränserna för anslagets
användning tillräckligt tydligt utstakats, så att misstag i detta avseende höra
vara uteslutna. De byggnader, som här avses, äro i regel uppförda för anslag
på extra stat och sedermera övertagna av arméförvaltningens fortifikationsdepartement
till vård och underhåll medelst anlitande av merberörda statsanslag.
Hithörande byggnader äro, i korthet angivna, i bruk varande kasernbyggnader
befälsbostäder, skjutbaneanläggningar, fabriks- och verkstadsbyggnader m. fl!
Emellertid hava, särskilt genom upplåtelse av kronan tillhöriga eller inköp av
enskilda egendomar till övningsfält m. m., ett flertal byggnader av olika slag,
såsom boningshus, ladugårds- m. fl. ekonomibyggnader övergått till förvaltning
av lantförsvarets myndigheter. Dessa byggnader utgöra arrende- eller uthyr*
nmgsobjekt eller äro på annat sätt från jordbruks- eller skogshushållningssynpunkt
inkomstbringande och underhållas av arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen.
 Att sammanblanda kostnaderna för underhållet av sistberörda byggnader
med utgifterna under ordinarie byggnadsanslaget skulle icke lända till
ordning och reda, utan tvärtom medföra störande rubbningar i beräkningen
användningen och redovisningen av detta anslag till nackdel för en planmässig
och sparsam förvaltning av detsamma. Arméförvaltningen anser därför att
statsanslaget och arrendemedlen böra alltjämt hållas skilda från varandra, samt
redovisas under olika titlar och fortfarande såsom hittills vara underkastade
granskning av armé förvaltningens och riksräkenskapsverkets revisorer. Givetvis
kunna fall mträffa, då underhållet delvis får bestridas av anslaget och delvis
av £?nc^n'' k.an exemPelvis förhållandet vara med den i revisionsberättelsen
omförmälda fastigheten i Skövde, som användes dels för militärexpedition och
dels såsom uthyrningsobjekt. Efter enahanda grunder har arméförvaltningen
avgivit förslag, då fråga varit om inköp av fastighet.

.Såsom revisorerna anmärkt, ingå ersättningar för tjänstebostäder till avlöningsanslaget
och ej till arrendemedlen. Detta är dock ett endast skenbart un -

— 9 —

dantagsförhållande, vilket uppkommit i sammanhang med lönereglering, varigenom
inkvartering in natura och inkvarteringsbidrag upphört, samt är en naturlig
följd därav, att bostäderna i regel äro uppförda för statsanslag och underhållas
av byggnadsanslaget. I den mån så ej är förhållandet, bör ersättningen
ingå till arrendemedlen, intill dess underhållet av vederbörande byggnad till
äventyrs kan övergå till ordinarie byggnadsanslaget.

Revisorerna synas icke vara främmande för svårigheterna att exakt angiva
de inkomster och utgifter, som böra redovisas å fonden, och anvisa därför den
utvägen att låta fondens inkomster och utgifter i huvudsak ingå i ordinarie
byggnadsanslaget, varigenom revisorerna förmena, att en icke obetydlig förenkling
beträffande redovisningen av inkomsterna från lantförsvarets fastigheter
och byggnader m. m. samt utgifterna för desamma skulle vinnas. Arméförvaltningen
finner, såsom förut angivits, en sådan sammanslagning av byggnadsanslaget
och fonden vara från förvaltningssynpunkt olämplig. Någon förenkling
skulle ej vara att förvänta, enär inkomster och utgifter av ena eller
andra arten allt fortfarande måste särskiljas och var för sig bokföras. Härtill
kommer, såsom revisorerna själva förutsatt, att ej alla fondens inkomster och
utgifter kunna ingå i byggnadsanslaget. Vid sådant förhållande lärer en sammanslagning
av fonden och anslaget vara ägnad att än mera bidraga till ovisshet
och osäkerhet hos vederbörande redogörare med därav följande åtgärder för
rättelser och vinnande av enhetlighet av den centrala förvaltningsmyndigheten.

Stockholm den 26 september 1924.

Underdånigst:

F. BERGENHOLTZ. G. GARTZ.

M. MORTON, ÅKE HASSELBLAD.

föredragande.

Hj. Leth.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartements yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 19, 27,
och 28, § 2, 5 och 7.

Till Konungen.

Enligt nådig remissresolution den 28 nästlidne augusti har arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att avgiva underdånigt utlåtande i anledning
av riksdagens revisorers berättelse om verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden den .
1 januari—den 30 juni 1923, fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet, §§ 2,

5 och 7.

Under § 2 hava revisorerna i fråga om inkomster och utgifter för Stockholms
garnisons övningsfält vid Järva anfört, att fonderade överskottsmedel av inkomster
från fältet den 30 juni 1923 uppginge till närmare 250,000 kronor, vari
dock icke inginge inkomster, uppkomna genom försäljning av vissa mindre delar
av övningsfältet m. m., vilka inkomster disponerades för fältets utvidgning.

10 —

Såväl nämnda behållning som en del av de årliga inkomsterna från fältet syntes
revisorerna numera utan åsidosättande av kraven på övningsfältets nödvändiga
underhåll och vård kunna tagas i anspråk för statsregleringsändamål. Ett ytterligare
skäl, att så skedde, vore att inköpet av delar av Järvafältet bekostats
av medel, anskaffade genom tillfällig upplåning, vilka medel ännu icke återbetalts.
 Då alltså medel å riksstaten avsåges för förräntning av det i Järvafältet
nedlagda kapitalet, torde det få anses riktigt, att överskottsmedlen från fältet
toges i anspråk vid statsregleringen. Detta syntes revisorerna lämpligast kunna
ske genom, att överskottet från Järvafältet årligen tillgodofördes ordinarie
byggnadsanslaget. Det kunde jämväl ifrågasättas, huruvida icke ifrågavarande
medel lämpligen borde i huvudsak redovisas å nämnda anslag, varigenom en förenkling
i redovisningshänseende kunde vinnas.

Inkomsterna från Järvafältet äro av samma natur som de inkomster, vilka
ingå till fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel, varför det
överskott, som efter utgifternas bestridande återstår, rätteligen bör tillföras
denna fond. Att så skall ske, är ock avsett, fastän hittills Järvafältets inkomstoch
utgiftsposter enligt förut meddelad nådig föreskrift förts å särskilt konto.
Under åberopande av vad fortifikations- och civila departementen anfört i underdånigt
utlåtande i anledning av riksdagens revisorers uttalande om berörda
fond, kan fortifikationsdepartementet icke finna lämpligt, att ifrågavarande
medel redovisas å ordinarie byggnadsanslaget eller sammanblandas med detta
anslag, som är avsett för underhåll av de byggnader m. m., vilka tillkommit för
det omedelbara försvarsbehovet, men icke för underhåll av arrendegårdar eller
uthyrningslägenheter och dylikt. En sådan sammanslagning, helst som den
även enligt revisorernas uttalande icke skulle fullständigt utföras, kan enligt
fortifikationsdepartementets åsikt icke medföra någon gagnelig förenkling i redovisningshänseende,
 än mindre, med hänsyn till underhållsobjektens skilda
art, verka till reda och planmässighet i förvaltningen.

Under det att fortifikationsdepartementet sålunda anser, att de genom fastighetsavkastning
inflytande medlen fortfarande såsom hittills böra redovisas för
sig, men överskottet i sinom tid ingå till arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen,
vill fortifikationsdepartementet taga i övervägande, huruvida icke de medel, som
influtit eller komma att inflyta vid försäljning av mindre delar av Järvafältet,
må kunna till någon del avstås och i sådant fall ännu för fältets utvidgning
erforderliga inköp av enskild mark, som helt omgives av övningsfältet, bekostas
av inflytande årsinkomster. Men berörda försäljningsmedel böra, enligt departementets
mening, icke under några förhållanden tillföras ordinarie byggnadsanslaget
eller annat ordinarie anslag under fjärde huvudtiteln, utan lämpligen
ingå till den under statskontorets förvaltning ställda fond med benämning
”lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål”, vilken icke
kan utan riksdagens medgivande disponeras och från vilken medel äro avsedda
för gäldandet av vissa för försvarsändamål upplånta medel.

Under § 5 hava revisorerna anmärkt, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt
vissa arbetare i Boden bestritts av det å fjärde huvudtiteln, avd. lantförsvaret,
uppförda anslaget för dyrtidstillägg, varigenom för de utförda arbeten, för vilka
riksdagen beviljat särskilda anslag, kommit att tagas i anspråk större belopp
än riksdagen för ändamålet anvisat.

— 11 —

Fortifikationsdepartementet har infordrat yttrande av fortifikationsbefälhavaren
i Boden. Med hänvisning till sådant yttrande, som här vidfogas, får fortifikationsdepartementet
för egen del anföra, att dyrtidstillägg, där sådant utgår
till arbetare, numera utgår från de medel, som för arbetenas utförande anvisats,
och att det skall vara departementet angeläget tillse, att medelsdispositioner av
anmärkta art ej äga rum.

Under § 7 hava revisorerna anmärkt, att vissa för truppförbandens fredsbehov
ej avsedda livsmedelsförråd förvarades på platser, som vore mindre lämpliga
för magasinering av sådana förråd, samt ansett en undersökning nödvändig för
utrönande om ändring i fråga om magasineringen kunde åvägabringas. Utöver
vad kommendanten i Boden, som häröver avgivit yttrande, samt arméförvaltningens
intendentsdepartement, som saken närmast angår, anfört, har fortifikationsdepartementet
ej annat att tillägga, än att fortifikationsdepartementet vill
tillhandahålla annan plats för förråden, om sådan erfordras.

Under samma § hava revisorerna omförmält, att Eders Kungl. Maj :t i stället
för föreslagen proposition till riksdagen om medelsanvisning, från anslaget till
bestridande av kostnaden för tryggande av rikets neutralitet anvisat 95,000
kronor för fullbordandet av en del utav vissa befästningsarbeten i Boden. Fortifikationsdepartementet,
 som antager, att Eders Kungl. Maj :t ej ansett nödigt
att besvära riksdagen med ifrågavarande ärende, anser sig sakna befogenhet att
vidare yttra sig över den omförmälta åtgärden.

Stockholm den 26 september 1924.

M. MORTON.

Underdånigst:

G. GARTZ.

Hj. Leth.

Bil. 1.

Till Kungl. arméförvaltningens fortifikations- «

departement.

Med departementets skrivelse av den 10 dennes D. N :r 2079 C, anbefalld inkomma
med yttrande över § 5 i riksdagens revisorers berättelse om verkställd
granskning av statsverkets förvaltning under tiden 1 januari—30 juni 1923,
fjärde huvudtiteln, får jag vördsamt anföra:

Revisorernas anmärkning gäller tydligen icke att dyrtidstillägg utbetalts till
härvarande arbetare, utan endast att så skett av dyrtidstilläggsanslaget.

Den kungörelse som förordnar om dyrtidstilläggens utbetalande föreskriver
därom:

”Utgift för dyrtidstillägg för år 1922 och första halvåret 1923 skall avföras
av de affärsdrivande verken, flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl. å de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas, samt av övriga verk och institutioner å de å

— 12 —

tilläggsstaten för år 1922 respektive riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923
under 2—10 huvudtitlarna för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst anvisade vederbörliga anslag.”

Härvarande institution för bedrivande av arbeten med ”medel å ordinarie
byggnadsanslaget eller av anslag till engångskostnader för försvaret” är intet
af färsdrivande verk, och följaktligen skall dyrtidstillägget utbetalas å härför anvisat
vederbörligt anslag.

Jämlikt fortifikationsdepartementets beslut av den 5 juli, D. N :r 1560 C, har
till mig för kännedom översänts avskrift av riksdagens skrivelse, att den, med
anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till kungörelse angående
vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (n:r 265) med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. ”dels beslutat, att
de för budgetåret 1923—1924 gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst skola gälla jämväl för budgetåret 1924—1925,
dels ock beslutat att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder, fabriker
m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- och anskaffningsanslag.
 ’ ’

Om denna sista bestämmelse, att dyrtidstilläggen vid arméns verkstäder
m. m. för budgetåret 1924—1925 skola betalas av vederbörande underhållsanslag,
ej vore en förändring av förut gällande bestämmelser, hade väl ej ett särskilt
beslut för budgetåret 1924—1925 härför fattats. Nu omnämnes detta beslut i
samband med förändrad bestämmelse för personal vid statens järnvägar m. m.,
och synes mig därför otvetydigt innebära en förändring. Är denna min uppfattning
riktig, då torde därmed vara av riksdagen fastslaget, att dyrtidstillläggen
tidigare skolat utgå av annat anslag än underhålls- och anskaffningsanslag,
 och då givetvis av dyrtidstilläggsanslaget.

Den uppfattning jag haft, att dyrtidstilläggen skolat utbetalas av dyrtidstillläggsanslaget
anser jag mig också hava fått bestyrkt genom skriftväxling med
riksräkenskapsverket. Som av närlagda avskrift av riksräkenskapsverkets skrivelse
till mig av den 21 februari 1923 och mitt svar därå framgår, begäres upplysning
angående arbetare å militärvägen för att därav kunna bedöma ’ ''om och
i vad mån dessa kunna anses berättigade att från dyrtidstilläggsanslaget tillgodonjuta
dyrtidstillägg”. Å mitt svar därå har jag nu på ett och ett halvt år
ej erhållit någon ytterligare förfrågan ej heller anmärkning, och har jag tytt
detta så, att min förklaring godtagits.

Att övriga här anställda arbetare även utbekommit dyrtidstillägg av dyrtidstilläggsanslaget
måste jag förutsätta, att riksräkenskapsverket också haft sig bekant
och godkänt.

Av vad ovan anförts har jag velat söka förklara, att jag av gällande författningar
måste komma till den bestämda uppfattningen, att dyrtidstilläggen för
har anställda arbetare med full rätt utbetalts av dyrtidstilläggsanslaget för den
tid, som revisorernas anmärkning avser.

Över arméförvaltningens kännedom eller kontroll av här verkställda utbetalningar
å dyrtidstilläggsanslaget har jag givetvis ej att yttra mig, men vill med

— 13 —

anledning av revisorernas anförande i näst sista stycket ånyo framhålla, att
riksräkenskapsverket enligt ovan beaktat utbetalningarna, men tills dato ej
gjort anmärkning därpå.

Boden den 19 september 1924.

S. GYLLENKROOK.

Fortifikatlonsbefälhavare.

Set Melander.

Bil. 2.

Till fortif ikationsbefälhavaren i Boden.

Vid den inom riksräkenskapsverket verkställda granskningen av fortifikationsbefälhavarens
i Boden räkenskaper för år 1921 hade iakttagits, att till arbetare,
som mot ersättning i form av timpenning varit sysselsatta med arbeten på militärvägen
Boden—Lappträsk utbetalts och å titel n :r 1954, dyrtidstillägg, avförts
dyrtidstillägg beräknat å de ersättningsbelopp, som till dem utbetalts för
ifrågavarande arbete.

Med anledning härav anhöll riksräkenskapsverket i en till Eder den 2 februari
innevarande år avlåten skrivelse om sådana upplysningar beträffande nämnda
arbetares .ställning vid omförmälda vägarbete, att därav skulle kunna avgöras,
huruvida de på grund av denna sin anställning kunde betraktas såsom befattningshavare
i statens tjänst. Därjämte anhöll ämbetsverket om upplysning rörande
de grunder, efter vilka dyrtidstilläggen åt ifrågavarande arbetare beräknäts Såsom

svar härå har Ni i skrivelse den 14 i samma manad meddelat, att arbetare
vid*den genom Eder försorg underhållna militärvägen Boden—Lappträsk
vore anställda på samma sätt som alla andra fortifikationsarbetare vid ^varande
verkstäder, husbyggnader, befästningar, att de även vore nummerförda i
därvarande arbetarrullor och i lika grad som arbetarna där på platsen och
skogsarbetarna måste hänföras till befattningshavare, samt att dyrtidstilläggen
för år 1921 hade utbetalts jämlikt S. F. S. n:r 364/1920 § 7 med grundtal av
144 och S. F. S. n :r 344/1921 § 8 med grundtal av 122.

Då det för ärendets behöriga handläggning är nödvändigt att erhålla sådan
utredning beträffande ifrågavarande arbetare, att därav må kunna bedömas, om
och i vad mån dessa kunna anses berättigade att från dyrtidstilläggsanslaget tillgodonjuta
dyrtidstillägg, får riksräkenskapsverket härigenom anhålla, att Ni
ville meddela ämbetsverket, huruvida de vid militärvägen anställda arbetarna
under år 1921 haft stadigvarande anställning hos fortifikationsbefälhavaren.
Dessutom anhålles om upplysning beträffande de villkor, på vilka ifrågavarande
arbetare varit anställda samt avskrift av de förvaltningsbeslut, varpå dyrtidstilläggsutbetalningama
ifråga grundats.

Stockholm den 21 februari 1923.

På riksräkenskapsverkets vägnar:

ALBIN LITZÉN.

Carl Lundin.

— 14 —

Bil. 3.

Till riksräkenskapsverket, Stockholm.

Med anledning av riksräkenskapsverkets skrivelse av den 21 sistlidne februari,
D. N :r 398/1923, har jag äran meddela:

Av de under 1921 vid militärvägen anställda arbetarne hava de flesta varit
anställda sedan 1913 — d. v. s. sedan vägens fullbordande — och alla fr. o. m.
sommaren 1918. De måste sålunda 1921 hava haft stadigvarande anställning.
Att arbete endast undantagsvis utföres vintertid å militärvägen, utan i stället
forceras med ofta 10 timmars arbetstid per dag om sommaren, har ej här ansetts
ändra deras ställning såsom befattningshavare. När arbetet på hösten
måste avslutas, permitteras arbetarne, som äro bosatta utefter den 12 mil långa
vägen, av brist på arbete, enär de ej kunna förflyttas till Boden, där arbetet
också måste inskränkas under vintern. Vid behov av arbeten vintertid med risläggning
av trummor, snöskottning m. m. inkallas arbetarna tillfälligtvis. Så
snart arbetet kan börja på våren med gräsning och lagning av vägen, inkallas
de också och fortsätta därefter hela sommaren.

Arbetarna hava anställts medelst anställningsbevis och införts i härvarande
rullor såsom ”fortifikationsarbetare ”. Beviset upptager nummer som fortifikationsarbetare
samt beträffande löneförhållanden timlönens (månadslönens)
storlek, i form av grundlön och dyrtidstillägg, samt stadgar en uppsägningstid
av i regel 8 dagar.

Uppsägningstiden har ju ganska ringa betydelse, ty hur den än är fastställd
följes den sällan av en arbetare som vill sluta.

Såsom förvaltningsbeslut kan hänvisas till bifogade utdrag ur ingenjörstabsorder
av den 20 juni 1919.

Dyrtidstillägget har sedermera förändrats i överensstämmelse med senare utkomna
författningar. >

Boden den 17 mars 1923.

S. GYLLENKROOK.

Fortifikationsbefälhavare.

Gust. A. Björnström.

Bil. 4.

Ingenjörsstabsorder den 20 juni 1919.

1) Sedan ”Kungl. Maj ds kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstilllägg
åt befattningshavare i statens tjänst ’ ’ nu utkommit, göras följande ändringar
och bestämmelse!; för avlöning åt å timlön anställd personal:

Enär § 1 mom. 2 sagda kungörelse föreskriver jämförelse med aug. månad
1914 har en reduktion av timlönerna blivit nödvändig. Enligt dessa minskade
timpenningar har kristidstillägget i överensstämmelse med kungörelsen fastställts.

— 15 —

Följande timlöner skola på grund härav gälla för:

Timlön:

Kristidstillägg

hjälparbetare, stenläggare.....

...... 75

84 öre.

cementarbetare, putsare .....

...... 85

90 „

träarbetare, formställare ....

...... 85

90 „

snickeriarbetare ............

...... 90

91 „

smeder och plåtslagare ......

...... 85

90 „

Boden som ovan.

L. af PETERSENS.

Fortifikationsbefälhavare.

Arméförvaltningens

intendentsdepartements

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar del I, sid.
23 ock 2b, §§ 3 ock 4.

Till Konungen.

Till åtlydnad av Eders Kungl. Maj :ts den 28 nästlidna månad meddelade nådiga
befallning att inkomma med underdåniga utlåtanden i anledning av riksdagens
revisorers samma dag avgivna berättelse om verkställd granskning av
statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
tiden 1 januari—30 juni 1923, fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet,
§§ 1—7, får arméförvaltningens intendentsdepartement, som det tillkommer att
avgiva utlåtande över vad i §§ 3 och 4 framhållits, härmed dels överlämna särskilda,
 av departementet i ärendet från sekundcheferna för Svea och Göta livgarden
samt besiktningsmannen, översten i armén, överstelöjtnanten vid intendenturkåren
C. A. Ryrberg och departementets underhållsbyrå infordrade skrivelser,
 dels ock såsom eget utlåtande anföra, att departementet i huvudsak ansluter
sig till vad i nämnda skrivelser uttalats, och att departementet anser sig
icke hava något att därutöver tillägga. Stockholm den 24 september 1924.

Underdänigst:

FREDRIK FRÖLICH.

AXEL EKMAN.

J. Harry Källing.

Bil. 1.

Kungl. Svea livgarde.

Regementsexpeditionen.

Till Kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement.

På grund av departementets skrivelse av den 12 sept. 1924, med anledning av
riksdagens revisorers berättelse om verkställd granskning av statsverkets förvaltning
under tiden 1 jan.—30 juni 1923, får jag härmed vördsamt anföra nedanstående
:

— 16 —

Beträffande marschskodonen. Yidfogas sekundchefens skrivelse till statsrevisorerna
med åtföljande bilagor, vilka av statsrevisorerna infordrats efter deras
besök vid I. 1, vilka handlingar utgöra regementets fullständiga yttrande i
ärendet.

Beträffande skoblocken. Ifrågavarande 1.200 par levererades till regementet
i mars månad 1924.

Enligt Reg. o. av den 24 mars 1924 utlämnades desamma till kompanierna med
följande bestämmelser:

”Kompanierna liv- 6, 8—12 och K. komp. utrekvirera från huvudförrådet 100
par skoblock per kompani att användas till bleckning av skodon å kompaniförråden.

Innan blocken insättas i skodonen skola dessa vara väl uppmjukade genom insmörjning.
 ’ ’

Så länge regementet ej hade större uppsättning skoblock ansågs desamma komma
till bättre användning å de brukade skodon, som stå i kompaniförråden, än
vare sig å huvudförrådet eller å de skodon, som äro i användning.

Givetvis kunna de frågavarande skoblocken ej fullkomligt passa till skor av
olika storlekar. Av vikt är att de ej äro för stora utan kunna användas till
alla storlekar genom komplettering med efter förhållandena avpassad mängd tidningspapper.
 En fullständig uppsträckning av skon kan på sådant sätt uppnås
även om blocken i och för sig äro för små för de större skodonsnumren.

Erinringar hava gjorts därom att blocken äro för tunna för att väl fylla upp
de i tån höga marschskodonen. Detta är sant, men huvudsaken är, att skodonen
vid blockens insättande, om så fordras med komplettering av papperstussar i
tån, fullt uppsträckas så att alla veck i ovanlädret m. m. utprässas och ifrågasättas
kan, om ej det förhållandet att vid tunna block luftrum uppkomma såväl
mellan blocket och ovanlädret som under blocket är för skodonsvården fördelaktigare
än om blocken äro så tjocka, att desamma pressas mot ovanlädret.

Jag kan sålunda ej finna annat, än att dessa skoblock väl fylla sin uppgift
vid truppförbandet.

Vid statsrevisorernas vistelse å I. 1 besöktes huvudförrådet och 12. komp. Å
huvudförradet finnas ej några skoblock och å 12. komp. äro de i användning
i skodonen. Statsrevisorernas yttrande, att skoblocken över huvud taget ej
kommit till användning, kan således icke gälla regementet.

Stockholm den 19 september 1924.

S. RÅLAMB.

Regementsbefälhavare.

Nils Gustaf Garlberg.

Bil. 2.

Kung!. Svea livgarde.

3. komp:s. exp.

Till sekundchefen för Kungl. Svea livgarde.

Jämlikt reg. o. n:r 79/1921 p. 4. får jag härmed vördsamt avgiva följande
rapport över vid kompaniet gjorda försök med marsehskodon.

17 —

1) Skaften ära för låga, de lämna icke tillräckligt skydd mot väta och smuts,
en bidragande orsak härtill är oek, att de stora snörhålen genomsläppa vätan
direkt, då tungan ej är fastsydd ända upp till skaftets överdel.

2) De, som liava haft skodonen i bruk, klaga allmänt över, hur lätt de draga
till sig vätan, vilket givetvis beror på att ovanlädrets köttsida är vänd utåt;
lädret är ju på denna sida mera löst och saknar motsatta sidans glatta yta; när
denna senare sida satts inuti en sko förhindrar den i skon inkommen väta att
komma ut. När köttsidan är vänd inåt, blir skon varmare, emedan denna sida
mera verkar filt än den andra glatta ytan och denna i sin tur suger icke åt sig
vätan utifrån. Något kan väl dessa olägenheter minskas genom väl utförd
smörjning, men skodonen äro i alla händelser mindre vattentäta och mycket
kallare än förut använda modeller.

3) Någon olikhet i slitstyrkan hos läderkvalité B och C har icke kunnat iakttagas
på grund av den korta försökstiden.

4) En annan stor olägenhet, att bakkappan är ovanligt hög och kraftig, vilket
gör att på det stället bak där en sko bör vara mjuk och böjlig, i stället uppstår
benhård valk, som trycker och gnager på vederbörandes hälsenor. Av de
på försök utlämnade skodonen ha endast tre å fyra par av vederbörande blivit
förklarade såsom utmärkta att gå med, men detta har troligen berott på, att
deras fötter varit så växta, att de passat till den höga bakkappan.

Tåhättan är däremot mycket lämplig; utprovas skodonen med omsorg så förhindrar
tåhättan tryck på tårna; även sedan skodonen blivit äldre, bibehåller tåhättan
sin form.

Såsom nya äga skodonen ett rätt prydligt utseende; detta går dock fortare förlorat
än hos marschskodon av äldre modeller.

Som fördel bör även nämnas att sulorna, på grund av sin kraftiga konstruktion
äro betydligt fördelaktigare än de tunna och dåligt fastsätta, som förefunnits
på senaste till bruk utlämnade marschskodon av s. k. norrlandsmodell.

Vore icke försöksskodonen otäta, kalla och hårda där bak skulle de gott kunna
betecknas som betydligt fördelaktigare än nyss omnämnda skodon av norrlandstyp,
 detta på grund av sin kraftiga konstruktion jämförd med dessa; efter
ytterst kort tid i bruk äro sömmarna ovanpå dessa senare uppslupna och hålla
aldrig efter reparation; sulorna äro så tunna att de knappast tillåta sulstiftens
islagning och sulan lossnar lika lätt som sömmarna gå upp. Skodonen hava
varit i bruk två månader.

Stockholm den 5 december 1921.

S. V. STRANDMARK.
Kompanichef.

E. Johansson.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. III.

2

— 18 —

Utlämning.

Statistik.

Vaxlädret.

Bil. 3.

Kungl. Svea livgarde.

12. kompis exp.

Till sekundchefen för Kungl. Svea livgarde.

Till åtlydnad av r. o. n :r 61/1922, avd. I. får jag härmed vördsamt avgiva
rapport över vid kompaniet utförda försök med marschskodon.

Kompaniet erhöll under oktober 1922 50 par skodon, vilka utlämnades till de
nyantagna volontärerna vid deras inträde i tjänstgöring den 1/11 1922 eller
senare. Skodonen hava varit utlämnade:

1 par till löjtnant Wrangel I , .

1 „ „ sergeant Olsson f Plutonchefer.

40 „ „ volontärer; av dessa par återlämnades efter en kortare tid 2 par,

som voro för små.

8 par hava icke blivit utlämnade, enär de icke passat någon av kompaniets
manskap (för små storlekar).

För erhållande av tillförlitliga uppgifter angående skodonens användning
m. m. anbefallde jag logementsbefälhavarne att föra statistik över dem samt att
dessutom avgiva veckorapporter över anbefallda reparationer, vilka uppgifter
bifogas. Denna statistik har förts under tiden den 1/11 1922—30/4 1923. Rapporter
från löjtnant Wrangel och sergeant Olsson bifogas även.*)

Den personal, som fått försöksskodonen sig tilldelade anbefalldes att dessa
skodon alltid skulle bäras i tjänsten, för så vitt reparationer o. dyl. icke omöjliggjorde
detta. Under de 181 dagar, statistiken omfattat, hava skodonen varit i
bruk i medeltal 99 slitdagar per par. Högsta antalet slitdagar per par har utgjort
125 dagar.

Fettimpregneringen kräver avsevärda mängder impregneringsfett, särskilt
vid ogynnsam väderlek (snö); någon jämförelse mellan de kvantiteter fett, som
åtgå för skodon av vaxläder och skodon av vanligt läder, har icke verkställts.

Efter impregnering med fett avgår icke endast vatten genom lädrets innersida,
 utan vattnet drager även med sig fettpartiklar, vilka således fastna på
strumporna, om icke skodonen före användningen också gnidas på innersidan.
I vilken utsträckning strumpor taga skada av en dylik impregnering kan jag
icke avgöra. ''

Skodon av vaxläder kräva en avsevärt noggrannare vård än skodon av vanligt
läder såväl under förrådsförvaring som och alldeles särskilt, då de äro utlämnade
till bruk. Skodon, som tillfälligtvis icke begagnas (t. ex. under några
dagars permission, vid sjukdom o. s. v.), måste trots fettimpregneringen ofta
insmörjas för att vaxlädret icke skall förlora sin mjukhet och smidighet.

Jag har icke fört försöken så långt, att jag utrönt den tid som åtgår för att
skodonen skola förlora sin form eller spricka sönder i sömmar och pliggning.
Den vård skodon av vaxläder kräva, anser jag, särskilt med hänsyn till vår korta
utbildningstid för de värnpliktiga med åtföljande svårighet att hålla persedelvården
på en hög ståndpunkt, vara en bestämd olägenhet.

*) Ifrågavarande rapporter ha av arméförvaltningen såsom manuskript överlämnats
till vederbörande riksdagsutskott.

— 19 —

Försöksskodoncn erhöllo efter en kort tids användning en vaxliknande slät
yta och motstodo då under vanliga förhållanden väta ungefär lika lira som regementets
egna skodon. Vid verkligt ogynnsam väderlek (t. ex. vid långa marscher
å uppblötta vägar, vid längre övningar i snöinodd) blevo läderfaserna
trots den samvetsgrannt verkställda fettimpregneringen luddiga och vitnade,
lädret sög åt sig vatten och detta trängde genom vaxlädret fortare, än vid skodon
av vanligt läder.

Särskilt då det gäller frågan om lädrets motståndsförmåga mot väta, måste
man, för att de jämförande försöken skola bliva utslagsgivande, noga tillse, att
de nya skodonen av vaxläder jämföras med lika obrukade av regementets egen
modell. Den motivering för vaxlädret som göres i den P. M. som bifogats intendentsdepartementets
skrivelse D. N :r 3535/1922, avd. Utr., anser jag icke uttömmande.
 Vaxlädrets införande inom utländska arméer talar icke med nödvändighet
för att det passar inom vår armé, där hänsyn måste tagas till våra
säregna väderleksförhållanden.

Efter användning i regnväder eller annan väta torkar vaxlädret, trots fettimpregneringen,
 långsammare än vanligt läder.

Ovanlädret har benägenhet att spricka invid järnnitama, då skodonen varit
i bruk en längre tid och gäller detta särskilt vid yttre niten. 31,6 % av de utlämnade
skodonen med i medeltal 108 slitdagar per par hava härför undergått
reparation. Huruvida detta beror på vaxlädrets beskaffenhet eller på felaktighet
i skodonens konstruktion kan jag icke avgöra.

Någon ökad tillpassningssvårighet med den högre skafthöjden har jag icke
förmärkt. Såväl med hänsyn till de klimatiska förhållandena som markens beskaffenhet
inom stora områden av vårt land anser jag den föreslagna högre
skafthöjden vid infanteriet vara bestämt att föredraga. Någon ökning utöver
den högre försöksmodellens skafthöjd synes mig däremot icke erforderlig.

Av samma skäl, som jag anfört för den högre skafthöjden, förordar jag den
helt fastsydda plösen framför den s. k. eiffelplösen. Någon ”kylsighet” har
icke förmärkts, vare sig under utbildningen på skidor, då byxoma varit instoppade
eller eljest, då de alltid burits uppvikta. Den fastsydda plösen har heller
icke vållat någon ökad svårighet vid pådragningen.

Tåpartiet har visat sig fördelaktigt.

Bakkappan har visat benägenhet att bukta sig utåt å inre sidan av skodonen
(utbuktning över klacken).

Någon skillnad mellan de på olika sätt anordnade bakkapporna har jag icke
härvid kunnat förmärka. A 26,4 % av de utdelade skodonen har en dylik utbuktning
varit särskilt framträdande. De olika anordningarna av bakkapporna
hava icke föranlett särskild iakttagelse. Något tryck å hälsenan har icke
iakttagits.

Sullädret å högerskodonen har varit av sämre beskaffenhet än å vänsterskodonen.
 Efter i medeltal 42 slitdagar per par har den förra sulan varit försliten.
Å regementets verkstäder skedde likväl i regel halvsulning av båda skodonen
samtidigt; då så icke var fallet visade sig vänstersulan hålla omkring 10 dagar
längre. Endast å två par kängor har ett omvänt förhållande konstaterats.

De å försöksskodonen anbringade klackjärnen äro bra. Det kräver visserligen
någon större yrkesskicklighet att lägga på dylika, men så sitta de i stället avsevärt
mycket bättre än de nuvarande järnen.

#

Skafthöjden.

Plösen.

Tåpartiet.

Hälpartiet.

Sulläder.

Klacken.

— 20 —

Vinterbruk. Försöksskodonen användes under kompaniets utbildning på skidor, vilken utbildning
dock endast ägde rum i Stockholm, varför jag icke anser mig kunna
göra något uttalande angående försöksskodonens lämplighet för vinterbruk i
annan mån än att modellen var lämplig som skidkänga, då vinterutrustning
(raggsockor och ett par strumpor) icke behövde användas i skodonen. I sekundchefens
skrivelser n:r 575/1921 och 332/1922 har framhållits, att skodon av vaxläder
visat sig kalla vid lägre temperatur, vilken erfarenhet bestyrkts under
dessa försök.

Filtdug- Den 1 maj voro fortfarande omkring 66 % av försöksskodonen fältdugliga och
lighet. uppgick medeltalet slitdagar för dessa till 94 dagar per par.

Sammanfatta Modellen på försöksskodonen är, sedan en ändring å bakkappan företagits,
ning. mycket bra, åtminstone för de skodon, som skola användas vid sommarutrustning.

Vaxlädret har däremot icke visat sig så överlägset lädret i regementets egna
* skodon, att en övergång till det förra obetingat är tillrådig.

På grund härav får jag vördsamt framhålla, att jag anser jämförande försök
först måste utföras med skodon av försöksmodell, sydda av vaxläder och av vanligt
läder, innan beslut kan fattas om en övergång till vaxläder för arméns
skodon.

Stockholm den 25 maj 1923.

G. EHRENBORG.

Kompanichef.

Bil. 4.

Kung! Svea livgarde.

Regementsexpeditionen.

Till Kung! arméförvaltningens intendents departement.

I skrivelse den 30 aug. 1922 D. n :r 3535 Utr. anbefallde departementet, att
vid regementet skulle under tiden 1 november 1922—31 maj 1923 anställas försök
med 50 par av departementet tillhandahållna marschskodon.

Sedan dessa försök numera vid regementet avslutats får jag beträffande desamma
härmed vördsamt avgiva nedanstående rapport.

Försöksskodonen hava från och med den 1 november 1922 varit utlämnade
till befäl och manskap vid volontärrekrytkompaniet och har därstädes medeltalet
slitningsdagar för varje skopar varit 99. Högsta antalet slitningsdagar har
icke för något skopar överstigit 125. Beträffande statistik över skodonens användning
samt uttalande rörande skafthöjden, plösen, tåparti, klacken (klackjärnen)
samt skodonens lämplighet för fält- och vinterbruk tillåter jag mig hänvisa
till bilagda rapport från chefen för 12. komp., vilken lett försöken vid
kompaniet.

Under tiden för försöken har det i försöksskodonen använda vaxlädret med
köttsidan utåt företett följande olägenheter:

— 21 —

Irnnrc^neringen av skodonen kräver stora mängder impregneringsfett, en
omständighet, som under verkliga fältförhållanden kan vålla svårigheter, om
brist uppstår å för sådant läder lämpliga fettämnen. „

Den rikliga fettimpregneringen förorsakar, att läderfettet slutligen genomgår

lädret och tränger in i strumporna. .. .

Skodon av vaxläder tarva väsentligt mera vård än regementets Övriga skodon,
vilket med hänsyn ej mindre till de värnpliktiges korta utbildningstid an aven
ur rent fältmässiga synpunkter är en olägenhet.

Yaxlädret innehar icke tillräcklig motståndskraft att utestänga fuktighet och

Vid låg temperatur känner man sig ganska snart kall om fotterna.

En tredjedel av samtliga utlämnade försöksskodonen hava söndrats tramtiil
mellan ovanlädret och skaftet. Denna omständighet är orsakad av den Påfrestning
som till följd av skons konstruktion (s. k. skottsk skärning), uppstår ä
ovanlädret. Vaxlädret i ovanlädret bliver till följd av den rikliga fettimpregneringen
uppluckrat och därigenom mindre hållbart samt tål slutligen icke vid
denna av skons konstruktion föranledda påfrestning. o

Med hänsyn till den mindre goda erfarenhet, jag på grund av föregående försök
har om vaxlädrets användande i marschskodon, lät jag å regementets egna
verkstäder tillverka tvenne par skodon av samma modell som departementets
försöksskodon, men tillverkade av smorläder med köttsidan inåt- Dessa skodon
ha i och för jämförelse varit i bruk vid det kompani, som utfört försök med från
departementet bekomna skodon. Ehuru dessa,skodon varit i bruk i samma antal
dagar som försöksskodonen, ha de dock icke söndrats å ovanlädret, vilket torde
bevisa, att smorlädret, vilket icke tarvar samma rikliga fettimpregnermg sou!
vaxlädret, väl motstod en påfrestning som till följd av skons konstruktion var

En annan företeelse, som torde få skrivas på det i försöksskodonen använda

vaxlädrets konto, är bakkappans deformering.

Denna deformering eller möjligen mera populärt uttryckt bakkappans utbuktning
på skons innersida, vilket iakttagits på 25 % av samtliga skodon ar
med säkerhet en följd av att det i bakkappan använda lädret icke bibehåller tillräcklig
stadga utan giver efter för hälens tryck inifrån. __

Med hänvisning såväl till bilagda rapport som ock till vad jag harovan anfört,
anser jag att de utförda försöken givit till resultat:

att den högre skafthöjden är att föredraga;

att den helt fastsydda plösen bör lämnas företräde framför den s. k. eiffelplosen;
att de olika anordningarna av bakkapporna icke givit anledning till särskilda
iakttagelser *

att sullädret i vänsterskon visat sig hållbarare än det, som använts i högerskon;
att vaxläder med köttsidan utåt är absolut olämpligt som materiel i marsch -

skodon samt

att med hänsyn till de förhållanden, under vilka försöken utförts vid regementet,
 något uttalande icke kan göras om skomodellens lämplighet som vintersko.

Stockholm den 15 juni 1923.

ERNST SILFVERSWÄRD.
Sekundchef.

E. G. LiUieliöök.

— 22

Bil. 5.

Förrådsunderofficeren.

Till tjänstförrättande regementsintendenten.

Härmed får jag vördsamt avge följande yttrande över de rön, som gjorts vid
huvudförrådet under den tid, den nya modellen av marschskor varit i bruk.

Redan från början av försöken med marschskor från Eslöfs skofabrik uppstod
en viss tvekan angående deras lämplighet för militärt bruk, då skodonen nämligen
voro sydda med köttsidan utåt, och erfarenheten har sedan tydligen visat,
att farhågorna ej voro utan grund.

Från flera håll förspordes snart klagomål från manskapet över olägenheter
vid deras användande, som tydligt visade, att de största olägenheterna hade sin
grund i ovannämnda tillverkningssätt. Skodonen bliva nämligen på mycket kort
tid genomblötta, och då torkningen dessutom sker mycket långsamt, inses ju
lätt vad följderna för manskapet kunna bliva vid en längre marsch i väta och
kyla. När de första klagomålen förspordes, låg det ju nära till hands att antaga,
 att missförhållandet berodde på bristfällig vård, särskilt smörjning, men
vid sedan anställda prov visade det sig, att smörjning enligt föreskrift ej ledde
till tillnärmelsevis önskvärt resultat. Under sådana omständigheter förvånar
det ej heller att lädret lätt blir skört, som ju även kan bero på lädrets egen kvalitet,
 vilket bäst visas av skodonens sönderspruckna tillstånd även efter en jämförelsevis
kort tids användande. Reparationer försvåras i hög grad genom lädrets
skörhet därigenom, att lädret spricker sönder för sömmen. Vid prov har
det också utrönts, att redan efter 3—4 månaders ständig användning i under
ej alltför ogynnsamma förhållanden skodonen varit kassabla, fastän de underkastats
reparationer vid behov och normal vård.

Utom här nämnda olägenheter, som huvudsakligen bero på lädrets beskaffenhet
genom utåtvändningen av lädrets köttsida, förefinnes även antagligen ett
konstruktionsfel, då nämligen bakkapporna lät buckla sig.

Olägenheterna kunna alltså sammanfattas sålunda:

1) Skodonen bliva lätt genomblötta, därigenom tunga och kalla.

2) De måste ofta repareras.

3) Genom sin ringa slitstyrka ställa de sig avsevärt dyrare än andra förut använda
marschskodon.

Stockholm den 8 augusti 1924.

Olof A. Nilsson.

Sergeant.

— 23 —

Bil. 6.

Kungl. Göta livgarde.

Regementsexpeditionen.

Till Kung! arméförvaltningens intendents departement.

Med anledning av departementets skrivelse av den 12 dennes får jag härmed
vördsamt avgiva nedanstående yttrande över riksdagens revisorers berättelse, vad
beträffar leveranser av skodon och skodonsblock.

De marschskodon, som statsrevisorerna avse i sin berättelse, äro de från
arméns intendenturförråd bekomna skodonen av vaxläder. Rörande denna
skodonstyp har jag avgivit yttrande i särskilda skrivelser dels den 18 oktober
1922 n:r 456/IV, dels den 8 juni 1923 n:r 290/IV, den förra sedan ett mindre
parti varit i bruk 4r—5 månader, den senare i samband med av departementet
genom skrivelse D. N :r 3535/1922 Utr. anbefallda försök. Resultatet av forsoken
var att modell och passform i stort sett ansågs god, men att vaxlädret måste utdömas.
 Slutomdömet i detta avseende framgår av bifogade utdrag av regementets
skrivelse 290/IV 1923. (Bil. 7 bär nedan.)

Den erfarenhet, som sedermera vunnits i män som skodonen kommit i mera
allmänt bruk, har gått i samma riktning.

Mot sidorna å marschskodonen ha däremot inga anmärkningar kunnat göras.
En viss benägenhet att lossna i hålfoten, beroende på mindre kraftiga pligg, har
visserligen konstaterats, men plägat avhjalpas genom förstärkning med chanellsnik”
av mässing. Några särskilda åtgärder att motverka förslitning av sulorna,
ha ej behövt vidtagas. Den stiftning av sulorna, som statsrevisorerna omnämna,
verkställes vid regementet så gott som undantagslöst av alla skodon innan de
första gången gå ut från huvudförradet.

Vad skoblocken beträffar, synas mig förhållandena vid Göta livgarde icke kunnat
giva anledning till några befogade anmärkningar. Då jag ansett att ett
flertal andra anskaffningar å munderingsanslaget varit av större vikt, har jag
rekvirerat allenast ett mindre parti, — 450 par, — av sagda skoblock. V id
statsrevisorernas besök å 2. komp. befanns visserligen ett tiotal par skoblock
oanvända av de 30 par kompaniet några veckor tidigare uttagit (en omständig -

i

— 24 —

het som berodde på ordinarie kompaniadjutants tjänstledighet), men detta kan
icke anses vara tillräckligt skäl för påståendet att skoblocken icke tjäna något
nyttigt ändamål. Skoblocken äro för övrigt icke allenast avsedda för de s. k.
vaxläderskodonen utan jämväl för andra skodon. Jag anser skoblocken starka
och välgjorda samt att de fylla sitt ändamål; för en del marschskor, särskilt av
norrlandstyp, synas de dock något tunna, ett förhållande som lätt avhjälpes med
någon extra utfyllning, med t. ex. tidningspapper.

Stockholm den 17 september 1924.

J. NAUGKBOFF.

Sekundchef.

Henning Arntz.

Bil. 7.

Kung! Göta livgarde.

Regementsexpeditionen.

Till Kungl. arméförvaltningens intendent s departement.

Särskilda anmärkningar.

. Skodonen äro beträffande allmän hållfasthet väsentligt underlägsna skodon,
tillverkade av smorläder. Nästan undantagslöst ha skodonen vid första inlämning
till halvsulning måst underkastas en eller annan reparation på ovanlädret.
Lädret spricker (sönderbrytes) där ovanlädret är fästat vid nedre främre delen
av skaftet (där kopparniten är anbrakt). Dessa sprickor gå på ömse sidor om
skön från nämnda kopparnit, och på de flesta av skodonen ända ned till sulan.
Orsaken till detta allvarliga fel kan möjligen vara att beredningen av vaxlädret
på något sätt varit olämpligt eller att råvaran är underhaltig.

En annan förklaringsgrund är den att lädret genom den absolut nödvändiga
ofta återkommande msmörjningen blir så skört att det icke står emot den kraftiga
påfrestning, som äger rum kring den punkt, där kopparniten är anbrakt.
Åtskilliga fall av sprickor å bakremmen omedelbart ovanför bakkappan hava
konstaterats. Reparationer av ovanläder å vanliga marschskodon (smorläders)
bruka ej ske förrän efter två å tre halvsulningar. Ehuruväl vaxlädret har vissa
företräden framför morlädret genom dess större okänslighet mot åverkan som
lädrets köttsida erbjuder m. m. kan jag ej förorda detsammas användning utan
anser att skodon tillverkade av smorläder, men med försöksskodonens modell
och passform äro väsentligt att föredraga. Utdrag ur reparationsrulla bifogas.*)
Stockholm den 8 juni 1923.

J. NAUCKHOFF.

Sekundchef.

Henning Arntz.

*) Ifrågavarande utdrag överlämnas såsom manuskript till vederbörande riksdagsutskott.

— 25 —

Bil. 8.

Generalintendenten.

Till Kung!, arméförvaltningens intendent s de

partemen t.

Sedan departementet genom beslut den 12 dennes uppdragit åt undertecknad
att avgiva yttrande över riksdagens revisorers under § § 3 och 4 av deras granskningsberättelse
uttalade erinringar får jag vördsamt anföra följande:

A. Beträffande anmärkning under § 3.

Frågan om lämpligaste sättet för ordnandet av kontroll och besiktning av
viss sådan intcndenturmateriel, som av intendentsdepartementet centralt upphandlas
i större omfattning, har sedan lång tid tillbaka varit aktuell.

Intendentsdepartementet befinner sig i kontroll- och besiktningsfrågor i ett
helt annat och sämre läge än arméförvaltningens övriga materialförval tände avdelningar,
 enkannerligen artilleri- och fortifikationsdepartementen. Det förstnämnda
har sedan åtskilliga år tillbaka till sitt förfogande en särskild kontrollavdelning,
 vid vilken finnas anställda officerare, som på statens bekostnad bibringats
erforderlig fackkunskap för verkställande av kontroll och besiktning
av den materiel som ifrågakommer till anskaffning.

Likaledes torde den utbildning, som fortifikationens officerare undergå, vara
av sådan beskaffenhet, att dessa därigenom kunna anses äga erforderlig kompetens
för kontroll och besiktning av under fortifikationsdepartementets förvaltning
stående materiel.

In; endent urpersonalens utbildning däremot är icke av den omfattning, att den
Blodrör kompetens för kontroll och besiktning av all under intendentsdepartementets
förvaltning liggande materiel m. m. Det fordras i många fall ett betydande
enskilt studium och arbete för att vinna erforderlig insikt i de olika
varuslagens berednings- och tillverkningssätt. Att den till kontrollant och besiktningsarbetet
utsedde officeren, lika väl som varje annan person, skall beredas
ersättning för sin sålunda på eget initiativ samt med uppoffrande av tid
och arbetskrafter förvärvade insikt torde icke vara mer än ett rättfärdiglietskrav.

En tvångskommendering enligt riksdagens revisorers förslag skulle säkerligen
för staten bliva till skada. Det torde nämligen vara uppenbart, att för ett sådant
arbetes tillfredsställande utförande kräves, att ett frivilligt, verkligt nit
och intresse för detsamma förefinnes.

Undertecknad, som, sedan många år tillbaka, ägnat ett omfattande arbete åt
studiet av materieltillverkningen, har av intendentsdepartementet anförtrotts
kontrollen och besiktningen dels av kläden, filtar m. m., dels av skodon, dels
slutligen i några fall av automobiler.

Jag tillåter mig framhålla att någon arvodesersättning för den kontroll och
besiktning av kläden och filtar, som av mig verkställdes under krigsåren i betydande
omfattning — upphandlingsvärdet torde belöpa sig till omkring
8.000.000 kronor — icke utgått eller av mig påfordrats. Jag ansåg mig
nämligen vid den tiden fullt kompenserad för mitt arbete genom den rese- och
trakt am entsersättning, som jämlikt då gällande resereglemente utgick. Genom

26 —

att företaga de för arbetet förekommande resorna i lägre vagnsklass å järnväg
än vad jag enligt resereglementet berättigades till vunnos besparingar, vilka
jag ägde att för egen del tillgodogöra mig. Dessutom utgick enligt dåtida resereglemente
ersättning för transport av effekter m. m., som förbättrade de ekonomiska
villkoren vid tjänsteresor.

Efter de förändringar, som resereglementet därefter undergått, hava sagda
ekonomiska villkor avsevärt försämrats. Jag har sålunda skyldighet att begagna
mig av den vagnsklass å järnväg, som i resereglementet angives för min
tjänsteställning, därest jag debiterar Kronan kostnaden därför, och någon ersättning
för transport av reseffekter utgår icke vidare. I flertalet fall räcker
den utgående ersättningen för tjänsteresor icke till att täcka de under dem uppkommande
utgifterna.

Under nu angivna förhållanden ansåg jag mig, när fråga om kontroll och besiktning
av skodon uppstod år 1921, icke kunna eller vara pliktig att utan särskild
arvodesersättning mottaga intendentsdepartementets förordnande. Det
arvode, som därvid fastställdes av departementet, d. v. s. 10 öre för varje par
skodon, torde icke kunna betecknas såsom högt. Med säkerhet skulle en civil
kontrollant icke åtnöjt sig med den ersättningen. Går man tillbaka till tider
före år 1914, då penningvärdet var i det närmaste dubbelt så stort som nu, finner
man att samma ersättningsbelopp för skodonsbesiktning även då utgått. Sålunda
har vid en större skodonsleverans år 1910 besiktningsmannen uppburit 10 öre
per par. Dennes arbete har dock icke varit av den omfattning i fråga om fortlöpande
kontroll av råmaterialier och det fabrikstekniska utförandet, som på
grund av intendentsdepartementets under senare åren utfärdade tillverkningsföreskrifter
åligger vederbörande kontrollant.

Att departementet i trots av penningvärdets fall och trots de större krav, som
uppställts på arbetet, icke beviljat höjning i kontrollarvodet torde visa, att detta
för närvarande måste betecknas såsom lågt.

Att de arvodesbelopp för skodonsbesiktningar, som utgått under de senaste
åren stigit till relativt stora belopp, är beroende av de exceptionellt stora upphandlingar,
 som ägt rum till följd av att nyanskaffningarna under flera föregående
år hållits nere på grund av dyrtiden.

Ersättningsbeloppet för lastautomobiler har i det fåtal fall, då jag uppburit
sådant utgått med 30 kr. pr st., vilket i betraktande av att det endast utgör
två tredjedelar av det till Statens ordinarie besiktningsmän utgående beloppet
icke lärer kunna anses för högt tilltaget.

En föreskrift i enlighet med den av riksdagens revisorer framhållna riktningen
att det skulle åläggas beställningshavare vid Intendenturkåren att såsom tjänsteåliggande
utföra kontroll- och besiktningsarbetet av här omhandlat slag, skulle
verka i hög grad orättvist. Jag tillåter mig i detta avseende framhålla att artilleriets
kontrollofficerare, vilka dock på statens bekostnad bibringats erforderlig
specialkunskap, åtnjuta för sitt arbete särskilt årsarvode. Vidare kan framhållas
det oriktiga uti att giva intendenturkårens personal sådan undantagsställning,
 att den skulle frånkännas ersättning för ett arbete, vilket, utfört av
annan statsanställd personal, skulle särskilt ersättas. I många fall torde anlitandet
av sådan personal icke kunna frånkommas. Här må såsom exempel anföras,
 att kontroll och besiktningar ofta ifrågakomma beträffande varor tillhörande
metallurgiska eller maskintekniska o. a. områden, och att till dessa uppdrag
måste utses officerare av artilleriet eller fortifikationen. Man kan då

— 27 —

fråga sig, varför riksdagens revisorers föreslagna åläggande för beställningshavare
vid intendenturkåren att såsom tjänsteåliggande utföra kontroll- och besiktningsarbete
icke skall gälla även andra arméns eller rent utav övriga statens
beställningshavare.

Att konsekvenserna av ett tvångsförordnande av intendenturpersonal icke
skulle lända staten till fördel har förut påpekats.

Departementet har i sin till Kungl. Maj :t den 17 nästlidne april avgivna underdåniga
skrivelse med förslag till anordnande av utbildning av intendenturofficerare
till kontroll- och besiktningsofficerare lämnat en noggrann redogörelse
för det nuvarande läget i fråga om kontroll- och besiktning av intendenturmateriel.
 Sedan Kungl. Maj :t bifallit därvid framställt förslag och efter det
lämpliga officerare erhållit sådan utbildning, kommer frågan i ett helt nytt
läge. Den statsutbildade kontrollofficercn torde nämligen icke med samma fog
som den genom egen försorg utbildade kunna kräva särskild ersättning för kommande
arbete på området ifråga.

Beträffande riksdagens revisorers erinran mot att vederbörande expeditionsintendent
i egenskap av föredragande hos departementet väckt förslag om uppdrag
för sig att vara kontrollant, anser jag mig endast böra påpeka den missuppfattning
beträffande expeditionsintendents ställning inom ämbetsverket,
som synes hava gjort sig gällande. Någon föredragning påvilar nämligen icke
honom, och i de fall då skriftliga förslag framställas av expeditionsintendenten
äro dessa tillkomna efter anmodan av vederbörande byråchef, och måste följaktligen
betraktas såsom utgångna från denne.

B. Beträffande anmärkning under § 4.

Revisorerna framhålla, att de underkastat ett flertal
granskning, och att dessa synts dem vara av icke fullgod beskaffenhet. I vilket
avseende skodonen befunnits underhaltiga framgår emellertid icke, men att revisorerna
i det väsentliga grundat sin uppfattning på muntliga uttalanden av viss
pesonal vid Kungl. Svea och Göta livgarden framgår otvetydigt av fortsättningen
i deras berättelse. Vilket stöd ifrågavarande personal haft för sitt omdöme i
frågan och huruvida det avgivits under sådant ansvar, som bör tillkomma den
som handhar arméns materiel, undandrager sig mitt bedömande. Emellertid
tillåter jag mig här framhålla, att den centrala skodonsanskaffningen av helt
naturliga skäl har starka motståndare vid truppförbanden, framför allt hos de
hantverkare m. fl., vilka genom centraliseringen se sina förvärvsmöjligheter vid
vederbörande truppförband förminskade. Härvidlag må hänvisas till de framställningar,
 som från sagda personalgrupp framkommit och tidigare underställts
Kungl. Maj :ts prövning.

Det kan också påvisas, att den centrala skodonsanskaffningen ses med oblida
ögon av tillverkare utav vissa specialläder. Befinnas dessa läderslag icke ägnade
att ifrågakomma för arméns skodon, är tillverkaren vid centralanskaffning
helt utestängd från leverans. Vid truppförbandsvis skeende anskaffning däremot
har en sådan tillverkare alltid större utsikt att vid ett eller annat truppförband
komma i åtanke.

Att central anskaffning av arméns skodon är ofrånkomlig för att bringa arméns
skodonsfråga ur det kaos, i vilket den enligt enstämmig uppfattning sedan
lång tid tillbaka befunnit sig, torde vara uppenbart för en var, som närmare
sysslat med densamma.

— 28 —

Direktiv från statsmakternas sida ifråga om centralisering av viktigare upphandlingar
hava också givits, i vilket hänseende jag tillåter mig erinra om tillsättandet
av särskilda sakkunniga, vilkas förslag utmynnade i en synnerligen
stark centralisering av materialanskaffningar för olika statsförvaltningar.

Intendentsdepartementets ställning till frågan om skodonsupphandlingars
centraliserande framgår tydligt av dess till Kungl. Maj :t avlåtna skrivelse den
10 november 1921 rörande begränsning av ämbetsverkets administrationskostnad
der.

Systemet med tillverkning av skodon vid truppförbandens egna verkstäder,
som sedan långa tider tillbaka tillämpats, måste av erfarenheten anses utdömt Arméns

uniformssakkunniga, vilka på sin tid erhöllo i uppdrag att utreda
skodonsfrågan hava bl. a. framhållit, att det torde ”vara nödvändigt att icke
blott centralisera skodonsanskaffningen för armén utan ock att träffa anstalter
för att den ursprungliga lästmodellen för varje tillverkning må komma till användning
utan någon som helst förändring”.

Ett återförande av skodonsanskaffningen till truppförbanden skulle tvivelsutan
innebära ett upprivande av den grund till skodonsfrågans rationella ordnande
inom armén, som under de senaste åren lagts. Jag tillåter mig här anföra
ett utdrag av vad chefen för Kungl. Norra skånska infanteriregementet i skrivelse
den 19 nästlidne juli anfört med anledning av anmärkningar, som av regementsläkaren
uttalats mot regementets skodon av äldre typ. ”Den sammanträngda
framställning jag här lämnat av grunderna för skodonsfrågans ordnande
inom franska armén jämte bristen på någon liknande organisation av skodonsanskaffningen
inom vår armé, synes mig ge vid handen, att grundfelet beträffande
vår armés skodonsfråga torde vara bristande organisation på detta område.
 Sedan skodonstillv er Ilning en numera centraliserats, håller måhända en
dylik organisation på att arbeta sig fram”.

Chefen för Kungl. Karlskrona grenadjärregemente framhåller i en av samma
anledning föranledd skrivelse den 12 nästlidne juni följande: ”En känd olägenhet
ligger också däri, att truppförbandens skodonsstock, innan den centrala anskaffningen
av lämplig utexperimenterad typ påbörjats, kommit att bliva sammansatt
av växlande modeller, därav flera av mindre god passform och lämplighet
i övrigt”.

Vad beträffar de anmärkningar mot marschskodonens hållbarhet, som till
riksdagens revisorer framförts å de besökta truppförbanden, tillåter jag mig uttala
den förmodan, att de mera äro grundade på vederbörande uppgiftslämnares
personliga uppfattning i frågan än på undersökning med statistiskt underlag.
 Några jämförande slitprov mellan skodon av äldre modeller och den nyare
av intedentsdepartementet tillhandahållna skomodellen, har mig veterligen icke
kommit till utförande mer än under de skodonsförsök, som av uniformssakkunniga
på sin tid utfördes. Vid ett av försökstruppförbanden, nämligen Kungl. Jämtlands
fältjägareregemente, verkställdes därvid noggranna anteckningar om underhållskostnaderna
för de olika modellerna. Härvid visade sig den nya modellen
— med köttsidan av lädret utåtvänd — oerhört överlägsen skodonen av äldre
modell.

Att s. k. vaxläder med köttsidan utåtvänd kommit till användning i den nya
skomodellen beror huvudsakligast på de goda erfarenheter man utomlands haft
om detta läder. Inom tyska armén har detta sålunda förekommit imder lång -

i

29

liga tider. Sammalunda är fallet inom franska, italienska och den forna österrikisk-ungerska
armén.

Ur studierapporten från en svensk intendenturofficcr, vilken år 1918 tjänstgjorde
vid tyska intendenturverkstäder må följande anföras:

”För skotillverkningen användes huvudsakligen sulläder, ovanläder (vaxläder)
och bindsulläder. Hos oss användes till ovanläder så gott som uteslutande
smorläder, vilket ej användes i tyska arméns skodon. Allmänna meningen är,
att smorläder ej lämpar sig för militärskodon på grund av att det en gång genomblött
har så svårt att torka och då alltför mycket försvårar pådraget av skodonen.
 Dessutom fordrar det en mycket omsorgsfull skötsel för att ej vid förrådsförvaring
spricka sönder. Att dessa anmärkningar även gälla beträffande
vårt smorläder, kan ej förnekas. I synnerhet synes det vara svårt att under
längre tid på förråd bevara skodon, som en gång varit ute i bruk, från att totalt
spricka sönder. Även nya smorlädersskodon fordra, om de skola förvaras
en 5 å 6 år, mycket omsorgsfull skötsel för att bibehållas fältdugliga.

Yaxlädret användes av tyskarne som ovanläder i framskon med köttsidan
utåt av följande skäl:

a) narven vänd utåt rispas lätt sönder, vilket ej sker med köttsidan, som är betydligt
starkare,

b) läderoljan tränger bättre in i köttsidan,

c) narven står bättre emot fotutdunstningen,

d) narven är motståndskraftig mot vatten och minskar fuktigheten i skons inre,

e) narven torkar fort om den blivit blöt och underlättar pådraget av skon.

Vid ett besök i ett större garveri, beläget i Blankenburg, yttrade ägaren sitt
beklagande över att han ej längre kunde till ovanläder få svenska hudar, som
enligt hans mening vore de förnämsta Tyskland kunde få till materiel för ett
gott ovanläder. Han sade sig ej förstå vår benägenhet för att använda smorläder,
 men hoppades att vi ej skulle ändra uppfattning, så att Tyskland efter
kriget ånyo kunde erhålla sitt efterlängtade råmateriel.”

Frågan om lämpligaste ovanläder i arméns marschskodon är emellertid ännu
icke definitivt avgjord. Åsikterna hos oss om detta läders lämplighet variera
rätt så avsevärt, vilket framgår av efterföljande utdrag av den sammanställning
av försökstruppförbandens rapporter, som upprättats efter avslutandet av
försök under åren 1922—1923.

”Beträffande vaxlädret synes en viss tvekan råda.

Under det att

8 truppförband förordat detsamma, dock delvis under reservation, hava

11 truppförband uttalat sig av en eller annan anledning ogillande,

4 truppförband icke uttalat sig härutinnan,

5 truppförband uttalat sig obestämt.

Någon bestämd uppfattning om vaxlädrets överlägsenhet eller underlägsenhet
gent emot smorläder eller annat läder har sålunda av truppförbandens utlåtande
icke kunnat utvinnas. Förnyade försök synas därför böra företagas, varvid för
direkt jämförelse mellan de olika lädren av till samma par hörande tvenne skor
den ena skon bör vara av vaxläder, den andra av annat läder.”

Att läderfrågan ännu icke är definitivt löst framgår även därav att generalorder
n:r 1814/1923, vilken lämnat föreskrifter angående arméns skodonsut -

30 —

rustning, endast fastställt respektive skodons typer såsom för söksmodeller ävensom
bemyndigat intendentsdepartementet att vidtaga de förändringar beträffande
material m. m., vilka prövas ändamålsenliga.

Med anledning av detta sistnämnda bemyndigande träffade intendentsdepartementet
redan i början av innevarande år anstalter för ett jämförande bedömmande
av vaxlädret med vanligt smorläder. Detta har utmynnat uti en tillverkning
av 700 par försöksskodon, tillverkade på så sätt att den ena skon uti
varje par är förfärdigad av smorläder, den andra av vaxläder. Enligt av intendentsdepartementet
den 26 nästlidne augusti (T. L. A sid. 160) utfärdade
föreskrifter skola dessa försöksskodon prövas vid 14 infanteriregementen, därvid
noggranna anteckningar rörande underhållskostnader m. m. skola föras.

Av vad nu anförts torde framgå, att frågan om det för armébruk lämpligaste
lädret befinner sig på utredningsstadiet, och att ingenting åsidosatts för att
nå fram till ett fullgott resultat. Skulle de erinringar, »om statsrevisorerna uttalat
gent emot marschskodonen avse ovanlädrets beskaffenhet, torde de alltså
icke kräva vidare bemötande. Jag anser mig emellertid på grund därav, att
jag med största noggrannhet undersökt materialiema till ifrågavarande skodonspartier,
 icke böra underlåta att under tjänstemannaansvar intyga, att såväl
vaxlädret som bottenlädret utgått från de mest välkända inhemska läderfabriker
och äro av fullgod beskaffenhet. En fackmannamässig undersökning skall helt
visst konstatera detta.

Ett studium av de rapporter, som från samtliga infanteriregementen år 1923
avgivits efter avslutade försök med den nya marschskodonstypen visar, att skofrågan
förts in på riktiga vägar.

Ett utdrag av rapporterna bifogas härjämte, upptagande vederbörandes uttalande
i avseende å passform, vaxlädret samt dels befälets, dels manskapets allmänna
omdöme om skodonen.

Såsom synes av detta sammandrag äro bedömmandena så gott som enhälligt
lovordande över passformen och det allmänna omdömet särdeles gynnsamt, under
det att, som förut nämnts, meningarna brutit sig ifråga om vaxlädrets lämplighet.

Det torde icke vara uteslutet att ovanan vid den nya lädersorten samt bristande
erfarenhet om dess skötsel och vård ävensom obenägenheten för införande av
något nytt i sin mån inverkar till nackdel för vaxlädret, som dock i de stora
utländska arméerna gives företräde.

Riksdagens revisorer hava framställt anmärkningar mot anskaffandet av skoblock
samt de för marschskodonen anskaffade skoblockens beskaffenhet. Revisorerna
ga så långt, att de förklara sig anse skoblock av ifrågavarande beskaffenhet
icke tjäna något nyttigt ändamål vid truppförbanden.

*Att uppfattningen om behovet av skoblock till vinnande av en god skodonsvård
och därav följande ekonomisk persedelhushållning är enhällig inom armén
framgår av de uttalanden, som av truppförbanden gjordes år 1923, och av vilka
utdrag här bifogas.

På grund av framställningar från arméns truppförband upptog departementet
i sina år 1920 avgivna riksdagsäskanden frågan om särskilda medels anvisande
till anskaffning av skoblock. Departementet anförde därvid bl. a. följande:

”Anordningar för förvaring och vård av skodon vid armén.

För en riktig skötsel av skodonen är bleckning av desamma såväl under tork -

— 31 —

ningsproceduren som då använda skodon förvaras i förråd synnerligen betydelsefull.
 Genom blockningen hindras läder och sömmar från att krympa, varjämte
ovanlädrets nedfallande i styva veck, som sedermera skava foten, förebygges.
Det är ock känt, att hållbarheten hos så behandlade skodon är betydligt större
än hos skodon, för vilka block ej komma till användning.

Nu anförda omständigheter har föranlett arméförvaltningens intendentsdepartement
att i skrivelse till truppförbanden infordra deras yttranden i frågan
jämte förslag och kostnadsuppgifter, varvid bland annat från arméfördelningarnas
sida angavs, att antalet skodonsskåp åtminstone tillsvidare ej borde beräknas
för större styrka än att varje man under rekrytskolan kunde erhålla sitt
skåp. Enstämmigt hava av truppförbandscheferna de ifrågasatta åtgärderna
förklarats synnerligen lämpliga och önskvärda och utgörande en stor förbättring
i anordningarna för manskapet inom kasernerna, på samma gång som den
ekonomiska vinsten av särskilt blockanskaffningen med tiden torde bliva ganska
avsevärd.”

Av statsfinansiella skäl ansåg sig emellertid Kungl. Maj :t förhindrad framlägga
ärendet inför riksdagen.

Att på en del håll behovet av skoblock ännu alltjämt gör sig gällande framgår
av efterföljande utdrag av chefens för Karlskrona grenadjärregemente den 12
juni innevarande år avgivna utlåtande i anledning av vissa anmärkningar mot
regementets skodonsutrustning.

Regementschefen skriver:

”De knappa medel, som stå till buds, och å regementet genomförd självhushållning
på kompanierna hava givetvis till följd, att man söker avvinna alla skodon
största möjliga antal slitningsdagar innan de anmälas till kassation, varvid de
under tiden närmast före kassationen självfallet ej äro av bästa beskaffenhet,
särskilt som medel till anskaffning av skoblock ej finnas tillgängliga.----

föreslår jag för regementets vidkommande följande:

att regementet antingen må tillerkännas en extra anvisning för anskaffande
av skoblock, eller att departementet utan ersättning tilldelar regementet ett
parti sådana.”

Då ordinarie anslagstillgångar icke medgivit att tillgodose truppförbandens
behov av skoblock, torde det vara helt naturligt att departementet begagnade sig
av den möjlighet till anskaffning av en första, låt vara otillräckliga uppsättning
av skoblock, som erbjöd sig genom de anslag till arbetslöshetens bekämpande som
ställdes till departementets förfogande. Att departementet härvidlag framgick
med största försiktighet torde framgå därutav, att, ehuru ansökan om skoblockstillverkning
gjordes redan i början av augusti månad 1922, departementet icke
avgjorde ärendet fö it än i mars 1923, då visshet vunnits om att befintliga behållningar
å anslagsposten till ”diverse” kunde för ändamålet disponeras.

Konstruktionen av de utav departementet anskaffade skoblocken är i överensstämmelse
med en typ, som sedan flera år kommit till användning vid Kungl.
Andra livgrenadjärregementet och där befunnits synnerligen lämplig. Skoblockens
form är i noggrann överensstämmelse med den lästmodell, som är föreskriven
för tillverkning av arméns nya marschskodon. Vid upprepade tillfällen
av mig gjorda undersökningar hava visat, att skoblocken väl passa till och full -

— 32 —

ständigt utfylla marschskodonen, förutsatt att skodonens nummer och blockens
nummer korrespondera.

Då statsrevisorerna förklara att skoblocken icke syntes passa till marschskodonen,
 torde detta näppeligen kunna förklaras på annat sätt än att antingen
marschskodon av annan modell än de genom generalorder 1814/1923 fastställda
företetts vid undersökningen eller ock att sko- och blocknummer icke överensstämt
med varandra.

Då av remisshandlingarna framgår att departementet i skoblocksfrågan infordrat
yttranden från cheferna för de båda regementen, vid vilka anmärkningar
förekommit, anser jag mig icke vidare behöva ingå på densamma.

Jag tillåter mig endast till sist framhålla det egendomliga faktum att statsrevisorernas
anmärkningar beträffande såväl skodons- som skoblocksfrågan så
fullständigt täcka de synpunkter som från visst enskilt håll inom läder- och skobranschen
upprepade gånger framförts, men som icke kunnat skänkas beaktande,
 enär de mera åsyfta att främja enskilda än statens intressen.

De till mig remitterade handlingarna återställas härjämte.

Stockholm den 19 september 1924.

CARL AUG. RYRBERG.

överste.

— 33 —

Bil. 1 till överste Ryrbergs yttrande.

Utdrag av rapporter

från samtliga infanteritruppförband angående de fortsatta försök med marschskodon,
 som ägt rum jämlikt intendentsdepartementets skrivelse D. N :r 3535
Utr. 1922.

Trupp-

förband

Passform

Vaxlädret

Allmänt omdöme:

B = befälets

M = manskapets

I. 7

—

Äger icke samma mot-ståndsförmåga mot
väta som läder i an-dra skodon.

B: Största olägenhet är
skodonens tyngd; ni-tarna bryta lätt sön-der lädret.

I. 11

God

Äger samma motstånds-förmåga under förut-sättning av omsorgs-full vård och insmörj-ning.

B: Försöksmodellen bä-sta hittills använda
skomodell.

I. 16

D :o D :0;

äro även värma.

B: C :a 50 % mindre
marschskador med
denna modell.

M: Synnerligen omtyck-ta.

I. 24

God

Icke samma motstånds-förmåga. Benägenhet
att spricka.

B: God modell.

I. 25

Gud. En söm
bör sys i hål-foten.

—

M: Synnerligen omtyck-ta.

I. 4

God

Ändamålsenligt, om läd-ret väl impregneras.

B: Allmän belåtenhet.

M: d:o d:o

I. 5

Synnerligen

god.

Motstår ej väta i sam-ma grad som smorlä-der.

—

I. 12

D ro.

Likvärdigt med smor-läder.

Mycket lämplig modell.
Vida överlägsen den
nu gällande modellen.

Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1023. III.

3

— 34 —

Trupp-

förband

Passform

Vaxlädret

Allmänt omdöme;

B = befälets

M — manskapets

I. 21

Synnerligen god

Knappast tillfredsstäl-lande mot väta. Nog-grann insmörjning
erforderlig.

—

I. 6

Mycket god.

Vattentäta endast ome-delbart efter nog-grann fettimpregne-ring.

B: Betydligt överlägs-na tidigare modeller,
dock ej lämpliga un-der vinterförhållan-den, vid starkare köld
och skidåkning.

I 9

*

—

B: Allmänt gillande.

Nitarna böra dock
borttagas.

I. 15

Mycket god.

Motståndsförmåga mot
väta god.

)

B: Mycket god sommar-sko, men dålig vinter-sko.

M: Allmänt gillande.

I. 17

Dåligt sömma-de betr. hål-fotspartiet.

En given olägenhet,
att impregnerings-smörjan genomträn-ger vaxlädret och ska-dar strumpan.

I. 1

God.

Mindre motståndsför-måga mot väta och
köld. Impregnerings-smörjan genomträn-ger lädret och skadar
strumpan.

Vaxläder med köttsidan
utåt absolut olämplig
som material i marsch-skodon.

I. 2

God.

Vid omsorgsfull impreg-nering större mot-ståndsförmåga än

smorlädrets.

B: Skodon av vaxläder
spricker sönder, kun-na ej förordas; i håll-fasthet underlägsna;
skodon av smorläder
att föredraga.

— 35 —

Trupp-

förband

Passform

Vaxlädret

Allmänt omdöme:

B =- befälets

M = manskapets

I. 3

Endast vid mycket om-sorgsfull impregne-ring har motstånds-förmågan mot väta
varit tillfredsställan-de.

I. 10

Mycket god.

D:o.

B : För tunga och sulan
för oböjlig.

M: Allmän belåtenhet.

I. 26

God.

Vaxlädret utestänger ej
vätan lika bra som
smorläder.

—

I. 8

Längden av
skodonen bör
ökas i förhål-lande till

bredden.

Mindre motståndsför-måga mot väta även
efter impregnering;
ej så slitstarkt.

B: Lädret går sönder
vid nitningspunkter-na.

I. 13

God.

Ej så motståndskraf-tigt som smorläder
trots omsorgsfull

impregnering.

B: Smorlädersskor av
äldre modell föredra-gas.

I 22

Synnerligen

god.

Vid omsorgsfull vård
lika motståndskrafti-ga mot väta som
smorläder.

B: Mycket gott omdö-me; dock större om-sorg med skötseln än
med andra grövre
skor.

I. 14

Den tjocka su-lan ofördel-aktig.

"

B: Mycket god och

lämplig modell; även
som vintersko, dock
kalla.

I. 23

—

Hållbarheten tillfreds-ställande, dock brott
vid nitarna.

B : Vid skidåkning syn-nerligen obekväma
och tröttande.

I. 20

God.

Även motståndskraftiga
mot väta, vaxlädret
gives företräde.

B : Lämplig sommartid;
mindre lämplig vin-tertid. Olämpliga

för skidåkning.

— 36 —

Trupp-

förband

Passform

Vaxlädret

Allmänt omdöme:

B — befälets

M — manskapets

I. 28

Mycket god.

Vaxlädret spricker ofta,
dyrare att underhål-la; ytterligare försök
föreslås.

—

I. 19

God.

Motståndsförmåga mot
väta tillfredsställan-de först efter om-sorgsfull insmörjning.

B: Lämpliga vid exer-cis och marsch till
fots; mindre lämpli-ga för vinterbruk
(skidåkning).

I. 27

D ».

Motståndsförmåga mot
väta otillfredsställan-de.

—

— 37 —

Bilaga 2 till överste Ryrbergs yttrande.

Utdrag av yttranden från truppförbanden, avgivna i februari 1923 angående
behov av skoblock.

Trupp förband -

Y

ttranden

I. 1

Först under det budgetår, som inträder den 1 juli detta år, är en
dylik anskaffning tänkbar och har det synts mig lämpligt att i
planen för munderingsanslagets användning upptaga en anskaff -

ning av 1.200 par skoblock.

I. 2

att några skoblock icke finnas vid regementet,

att dylika givetvis äro önskvärda ur synpunkten av god persedelvård.

I .3

I. 4

att i enlighet med gårdagens telegram regementet icke önskar rekvirera
skoblock samt att här för närvarande finnes skoblock till ett
antal av 997 par.

att regementet med tacksamhet beställer 650 par skoblock.

att vid I. 5 finnes för närvarande 1.000 st. dylika, dels att regementet
icke bär för avsikt att anskaffa flera.

X. 6 Regementschefen önskar köpa 500 eller 1.000 par.

I 7 Jag anser det emellertid av största vikt, att en verkligt prisbillig

och effektiv skoblocksmodell snarast framkonstrueras för armébruk.

I. 8

att. regementet önskar rekvirera 1.500 par skoblock enligt följande
storleksnummerfördelning:

I .9

att skoblock visat sig vara synnerligen lämpliga såväl vid skodonens
förrådsförvaring som ock för vård av till trupp utlämnade skodon;
att för regementet avses rekvireras 700 par skoblock.

I. 10

att regementet önskaT rekvirera högst 300 st. skoblock.

I. 11

att regementet har 1.200 par skoblock, vilka visat sig vara lämpliga
för sitt ändamål och fylla förefintliga behov vid regementet.

I. 13 att I. 13 önskar anskaffa 300 par.

I 14 att vid regementet skoblocken varit till stor fördel för skodonsvården.

— 38 —

Trupp förband -

I. 15

I. 16

I. 17

1. 18

I. 19

Yttranden

Angående begagnandet av skoblock vid regementet får jag härmed
vördsamt framhålla de fördelar, som vinnas för skodonsvården genom
användning av skoblock samt det antal som erfordras utöver
redan befintliga m. m.

Under år 1921 utlämnades till tvenne kompanier omkr. 50 par
skoblock till vardera för verkställandet av prövning rörande lämplighet
och fördelar m. m.

Av de inlämnade rapporterna framgick, att blocken visat sig vara
synnerligen ändamålsenliga och då mest å skodon som uppställts i
kompaniförråd.

Skodon, som efter begagnande eller reparation få stå en längre
tid, förändra form såväl in- som utvändigt. Vanligtvis brukar bindsulan
rulla ihop sig från kanterna så att pliggningen släpper, bakkappans
kanter vika sig, varigenom skodonen vid begagnande besvära
och förorsaka skoskav, ovanlädret sjunker ihop så att skon ser ut
som en båt; allt detta förhindras om skodonen förses med block och
fa stå med dessa tills de blivit något så när torra.

att regementet önskar till angivet pris av 1: 50 kronor per par rekvirera
1.500 par.

att vid regementet finnas f. n. 557 par skoblock av en äldre modell
samt att regementet rekvirerat från Jerrestad 300 par av deras
modell. Denna modell föreföll mycket lämplig för visst ändamål.

Skoblocken hava visat sig vara lämpliga till Mockning av i dagligt
bruk varande skodon, då den våta skon bättre bibehåller sin form,
sulan hålles rak och vidgående veck, farliga för fot och strumpor,
uträtas. Som block i förrådsskor måste dessa blockens goda egenskaper
i än högre grad göra sig gällande och därför måste befintlig,
heten av skoblock endast vara till fromma för skodonsfrågan vid
regementet.

Givet är att blockade skodon hava längre livslängd i förråd än oblockade
sådana.

Regementet vore tacksamt att på i skrivelse av 19/2 angivna villkor
få köpa 650 par skoblock.

Vid regementet finnas för närvarande inga skoblock, men torde anskaffning
av dylika vara ändamålsenlig.

— 39 —

Trupp iörband -

Yttranden

I. 20

I. 21

I. 22

I. 23

I. 24

I. 25

Beträffande skoblocks lämplighet må framhållas resultatet av de prov
av olika blocktyper, som med anledning av mtendentsdepartementets
skrivelse D. N. 383/1920 Utr. verkställdes vid regementet.--

Efter begagnandet, då skodonen åter skulle tagas i förråd, ''visade
si" blockningen hava sin stora betydelse. Vid längre förvaring i förråd
— i synnerhet sommartid — vill ju bindsulan å en del begagnade
skodon gärna rulla ihop sig. Denna olägenhet avhjälptes då bast
genom att blocka eller lästa skodonen.

att regementet önskar till ett pris av kronor 1: 50 per par rekvirera
1.000 par skoblock.

efter ett pris av 1: 50 per par, har regementschefen beslutat inköpa
400 par.

att regementet önskar rekvirera 400 par skoblock i följande storleksnummer.

Regementet önskar till pris kr. 1: 50 per par rekvirera 300 par skoblock.

Emellertid torde det vara otvivelaktigt att de utgöra ett gott medel
till förbättrande av skodons v år den.

I. 26

att för regementets del ett antal av högst 1.000 par vore behövligt.

Att regementet för närvarande saknar skoblock, beror på att kostnaderna
för anskaffning av dylika varit för dryga.

Vid regementet har emellertid igångsatts försök med ett slags
sockor av tyg och träull, avsedda att utfylla fotterna i de skodon som
förvaras i kompaniernas förråd. Emellertid kunna dessa icke åstadkomma
något utsträckande av skodon, som vid torkning blivit sammanböjda.

I. 28

K. 1
K. 2

dels framhålla, att skoblocken visat sig synnerligen ändamålsenliga

för en god skovård, .

dels och slutligen anmäla, att regementet garna rekvirerar intill /tuu

par skoblock.

att för regementets räkning önskas en tillverkning av 150 st. block.

Vid regementet finnas 943 par, vilka alla äro i bruk, de flesta ute
på skvadronerna.

Skoblock anses vid regementet vara av nöden for brukade skodon,
såväl i skvadronförråden som hos den enskilde karlen.

— 40 —

Trupp förband K.

4

K. 5

K. ÖL.
K. 6

K. 7

K. 8

A. 2

A. 3

A. 4 B.

A. 5

Yttranden

dels uttala såsom önskvärt, att skoblock kunde till ett antal av omkring
100 par utlämnas till varje skvadron.

har jag för Kungl. Skånska husarregementet äran uppgiva ett behov
av 200 par.

att avdelningen f. n. v. önskar rekvirera 402 par skobloek.

dels att regementet önskar på i skrivelsen angivna villkor rekvirera
250 st. skoblock.

att vid regementet för närvarande finnas omkring 1.000 par skoblock.

Dessa skoblock hava visat sig mycket bra och vant till stor fördel
för persedelvården.

Vid^ regementet finnas för närvarande ej några skoblock, men då
vården av utlämnade skodon givetvis kan beräknas bliva avsevärt
förbättrad genom förekomsten av dylika har anskaffning härav
redan varit föremål för behandling vid regementet.

Vid regementet finnas f. n. 126 par skoblock, tillverkade av Svenska
skolästfabriken.

Skoblocken hava visat sig bra och äro uppskattade av vederbörande.
Med en liten uppsättning blir det emellertid svårt att få blocken att
passa de olika storlekarna av skodon, en olägenhet som försvinner
i den mån tillgången på block ökas.

Vid regementet finnas nu 145 st. skobloek. Ställbara block av
Järrestads fabrikat synas vara de lämpligaste.

att dylika block, som visat sig väl fylla med dem avsett ändamål, finnas
vid detachementet till ett antal av 591 par.

1). Vid regementet finnas 123 par skoblock, av vilka större delen
äro nyligen för försök anskaffade. Någon egentlig erfarenhet vid
regementet finnes alltså icke beträffande nyttan av skoblock, men
torde vara obestridligt, att skobloek äro till avsevärd nytta för
skodonsvården.

A. 9

att för regementet önskas 300 par skoblock av nedanstående storlekar.

— 41 —

Trupp förband -

Yttranden

A. 10

Skoblocken hava visat sig vara synnerligen ändamålsenliga och lämpliga
vid förvaring av skodon. Kårens munderingsanslag har dock
ej varit tillräckligt för anskaffning av erforderligt antal skoblock,
av vilka det för närvarande finnas 53 par, varför behovet av ytterligare
skoblock är mycket stort.

Ing.

Frågan om anskaffning av ytterligare antal skobloek har just varit
före vid kåren, då tillgången på sådana vore av största betydelse
för skodonsvården och endast delvis kan ersättas med tillfälliga åtgärder
såsom instoppande av papper eller träull i skodonen.

Ing. 2

På grund av att kårens munderingsanslag icke tål några större oberäknade
påfrestningar, ser sig kåren tyvärr icke i tillfälle att till
angivet pris inköpa mer än 200 par skoblock.

Ing. 3
Ing. 4

T. 2
T. 3

T. 4

T. 5
T. 6

kåren är villig att till ett pris av kr 1: 50 per par rekvirera högst
600 par skoblock.

angående skoblock får jag på befallning äran meddela, att medel
saknas att å kårens munderingsanslag anskaffa skoblock även
till det jämförelsevis billiga priset av 1: 50 pr par. Skulle däremot
kåren utan ersättning kunna erhålla även ett så ringa antal
block som 100 par komma de att med största tacksamhet emottagas.

Kåren anser sig, på de erbjudna fördelaktiga villkoren böra anskaffa
ytterligaret 650 par skoblock.

dels att vid kåren icke redovisas några skoblock,
dels att för något år sedan en del prov med skoblock, gratis ställda
till förfogande av Svenska skolästfabriken, verkställts, av vilka
försök utröntes, att fabrikens skobloek n :r 4553 syntes vara det för
truppförband lämpligaste och hållbaraste,
dels att kåren önskar till ett pris av kr. 1: 50 pr par erhålla 200 par
skoblock.

att vid kåren finnes ett antal av 250 par skobloek;
att dessa, som äro utlämnade till bruk å kompanierna, befunnits
mycket lämpliga och praktiska för skodonsvården;
att kåren önskar på angivna villkor rekvirera ytterligare 200 par.

att vid T. 5 hittills icke använts några skobloek. Emellertid önskar
kåren till ett pris av 1,50 kronor per par rekvirera 300 st. skoblock.

dels, att på grund av munderingsanslagets ständigt svaga ställning
skoblock ännu icke kunnat anskaffas vid kåren, ehuru tvivelsutan
lämpliga och önskvärda samt
dels, att nu emellertid 300 par dylika rekvireras.

att kompaniet önskar till ett pris av 1,50 kronor per par rekvirera
200 par.

Int. 1

— 42

Bil. 9.

Arméförvaltninfiens

Intendentsdepartement.

Underliållsbyrån.

V. P. M.

Angående kontroll och besiktning av konserver för arméns räkning.

Med anledning av riksdagens revisorer uttalande under § 3 i deras berättelse
om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,
 styrelse och förvaltning under tiden 1 januari—30 juni 1923, fjärde huvudtiteln,
 försvarsdepartementet, angående kontroll och besiktning av konserver
för arméns räkning, får jag vördsamt anföra följande:

Till stöd för sitt uttalande hava revisorerna åberopat den i 50 § i Kungl. förordningen
den 16 januari 1920 angående ”upphandling och arbeten för statens
behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom” meddelade bestämmelsen,
 att, om beskaffenheten av gods eller arbete på ett tillförlitligt sätt kan bedömas
av någon hos myndigheten anställd tjänsteman, myndigheten bör uppdraga
åt sådan tjänsteman att förrätta besiktning, förutsatt att avtal ej träffats
om besiktnings verkställande på annat i samma paragraf angivet sätt.

Beträffande dess tillämpning hava emellertid revisorerna förklarat sig anse,
att berörda stadgande icke skulle giva stöd för intendentsdepartementets beslut
att till utförande av de i uttalandet omnämnda uppdragen förordna officerare
vid intendenturkåren, men på samma gång uttalat den synbarligen motsatta
åsikten, att det skäligen skulle tillkomma beställningshavare vid intendenturkåren
att såsom tjänsteåliggande utföra arbete av ifrågavarande slag.

Den förstnämnda åsikten har motiverats därmed, att de personer, som erhållit
sagda uppdrag, haft att tillika taga befattning med den förberedande och slutliga
handläggningen av respektive upphandlingsärenden inom intendentsdepartementet,
 vilket förfaringssätt enligt revisorernas förmenande vore ur principiell
synpunkt olämpligt och ägnat att äventyra en objektiv prövning av upphandlingsfrågorna.

Om denna tolkning angående tillämpningen av den åberopade bestämmelsen
vore riktig, är det uppenbart, att de anförda olägenheterna jämväl skulle föreligga
vid varje annan förvaltningsmyndighet inom armén, där det tillkommer
förutnämnd beställningshavare vid intendenturkåren, placerad i befattning såsom
exempelvis regements- eller förrådsintendent, icke blott att från början till
slut handlägga en mångfald upphandlingsärenden och att deltaga i beslut därom
utan även att i regeln verkställa härav föranledda besiktningar.

Å andra sidan torde i allmänhet en respektive myndighet utomstående person
icke få anses äga större förutsättningar att ur alla på frågan inverkande synpunkter
rätt bevaka den upphandlande myndighetens (köparens) intressen.
Snarare synes mindre trygghet för objektiv prövning vinnas genom att för här
avsett ändamål anlita någon icke statsanställd person, vilken icke är såsom vederbörande
beställningshavare med tjänstemannaansvar bunden vid den uppdragsgivande
myndigheten.

— 43

Det åberopade stadgandet rörande besiktning synes alltså i förevarande fall
hava rätt tillämpats, då dylikt uppdrag utförts av till departementets förfogande
stående personal ur intendenturkåren. För besiktning, som sålunda kunnat
anses förrättad under vederbörande bcställningshavares tjänstgöringstid, bar särskild
ersättning icke beräknats.

Med vad ovan anförts rörande besiktning bar emellertid det huvudsakliga i
föreliggande fråga icke närmare berörts.

Då revisorerna, såsom förut benämnts, till stöd för sitt uttalande åberopat
endast 50 § i gällande upphandlingsförordning, synas de nämligen icke hava
beaktat den väsentliga skillnaden mellan

å ena sidan den ovan omförmälda besiktning av färdigt gods eller arbete,
vilken skall förrättas enligt upphandlingsförordningen, §§49 och 50; och

å andra sidan den kontroll över tillverkning av gods eller utförande av arbete,
vilken jämlikt samma förordning, § 48, är avesdd att verkställas under tillverkningens
eller arbetets bedrivande.

Jämlikt nyssnämnda av Kungl. Maj :t utfärdade kontrollbestämmelser är intendentsdepartementet
otvivelaktigt berättigat att låta på statens bekostnad
kontrollera tillverkningen av bland annat konserver av olika slag.

Därvid torde det vara för staten fördelaktigt att i första hand uppdraga åt
intendentsdepartementet underställd intendenturpersonal att utföra dylikt
kontrollarbete; denna personals insikt och erfarenhet på området ifråga har
nämligen direkt och gynnsamt bidragit till en för livsmedelskrigsberedskapen
och fredsförplägnaden ändamålsenlig lösning av hithörande frågor inom departementet
— såsom exempelvis fastställandet av lämpliga konservtyper m. m.

Då kontrollen över den enligt fastställda planer erforderliga och under 6—7
månader årligen pågående konservtillverkningen fordrar dagliga besök under
tillverkningens bedrivande i respektive fabriker, torde det icke kunna ifrågasättas,
 att kontrollarbetet skulle såsom tjänsteåliggande under den i gällande
arbetsordning bestämda tjänstgöringstiden utföras av förutnämnda personal,
såframt icke denna personal ökades. En dylik personalökning skulle emellertid,
om den överhuvudtaget kunde genomföras, frånsett andra olägenheter åsamka
staten kostnader, som skulle avsevärt överstiga de av revisorerna anmärkta.

Det synes därför lämpligt och förenat med minsta kostnad för staten att såsom
hittills uppdraga åt departementet underställd intendenturpersonal att
under sin ledighetstid mot skälig ersättning utföra arbete av här ifrågavarande
slag.

Ersättningen bör givetvis bestämmas med hänsyn till arbetets ovanberörda
omfattning och beskaffenhet och utan hinder därav, att en till kontrollant
utsedd person uppbär lön för fullgörande av de till viss beställning hörande
tjänsteåligganden.

Beträffande slutligen beräkningsgrunderna för bestämmande av berörda ersättning
må framhållas, att de i revisorernas uttalande angivna beräkningsgrunderna
fastställts under beaktande av ovan angivna synpunkter, att högre beräkningsgrunder
tillämpats under en lång följd av år före kristiden, samt att de
senast tillämpade beräkningsgrunderna sålunda synas lämpligt avvägda i förhållande
till kontrollarbetets omfattning och beskaffenhet.

— 44 —

Alltsedan år 1887 har tillverkning av konserver för arméns räkning förekommit,
 och kontroll över tillverkningen av desamma utförts på samma sätt som
för närvarande är förhållandet. Mångårig erfarenhet giver alltså stöd för den
meningen, att dylik kontroll, anordnad med tillämpning av bestämmelserna i 48
§ i gällande upphandlingsförordning, alltjämt är av behovet påkallad.

Stockholm den 22 september 1924.

AU6. BERGH.

Kapten.

Arméförvaltningens

civila departements

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 27 § 6.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 28 augusti 1924 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
arméförvaltningens vederbörande departement att avgiva underdånigt utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer, efter granskning av arméförvaltningens
och därunder lydande kassaförvaltningars räkenskaper, uti sin den 15 augusti
1924 avgivna berättelse, bland annat, under fjärde huvudtiteln, § 6, anfört i
fråga om räntegottgörelse å vissa statsverket tillhöriga, i enskild bankinrättning
innestående medel.

Till åtlydnad härav får arméförvaltningens civila departement i underdånighet
anföra följande.

Riksdagens revisorer hava uppmärksammat, att i vissa fall medel till betydande
belopp innestått å giroräkning hos enskilda bankinrättningar i sådana
städer, där riksbankskontor icke funnes, samt att å dessa medel statsverket gottgjorts
allenast för dylik räkning gällande lägsta ränta. Då medel av ifrågavarande
slag ofta vore mera permanent placerade i dessa bankinrättningar, syntes
det revisorerna som om statsverket, i likhet med vad i motsvarande fall plägade
vara förhållandet beträffande kommunala institutioner och privata företag,
 skäligen skulle kunna betinga sig högre ränta å dessa medel. Revisorerna
förordade därför, att undersökning rörande möjligheterna för träffande av en
uppgörelse i sådan riktning borde av arméförvaltningen verkställas.

Civila departementet har med föranledande härav införskaffat uppgifter, ej
blott från de enskilda bankinstitut, hos vilka hittills å giroräkning innestått medel
för lantförsvarets räkning, utan även från andra dylika bankinrättningar,
vilka i förevarande hänseende lämpligen kunnat ifrågakomma, huruvida de vore
villiga att mot högre ränta än gällande giroränta för lantförsvarets förvaltningar
å respektive orter mottaga medel å giroräkningar.

Med hänsyn därtill, att dessa medel äro avsedda för löpande utgifter under
varje månad och att de fördenskull av arméförvaltningen från riksbanken till
de enskilda bankerna överflyttas en å två gånger i månaden med belopp, som
beräknas vara för ändamålet behövliga, kan annan bankräkning än giroräkning ej
ifrågakomma.

Enligt de från bankerna inkomna uppgifterna hava de flesta av dem utfäst
sig att för medel, som för lantförsvarets räkning innestå eller komma att in -

— 45

sättas å giroräkning, tillämpa cn räntesats, som i regel motsvarar gällande depositionsränta.

Med anmälan härom får civila departementet i underdånighet meddela, att
departementet har för avsikt att med ledning av de sålunda gjorda erbjudandena
hos respektive enskilda bankinrättningar å orter, där riksbankskontor icke finnas,
på de för statsverket förmånligaste villkor och enligt lämplig fördelning bankerna
emellan insätta de medel, som månatligen erfordras för försvarets myndigheter.

Stockholm den 27 september 1924.

Underdänigst:

F. BERGENHOLTZ.

M. KINNANDER.

Erik G. Wiholm.

Arméförvaltningens

intendentsdepartements

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 28 § 7.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har överlämnat ett av kommendantskapet
i Boden avgivet yttrande av den 19 september 1924 rörande livsmedelslagringen
i Boden. Då denna handling är av hemlig natur, har densamma
såsom manuskript överlämnats till vederbörande riksdagsutskott.

Kungl. Maj:ts befallningshavandes
i Norrbottens län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar del I, sid. 31 § 3.

Till Konungen.

Genom remiss den 6 september 1924 har länsstyrelsen anbefallts att inkomma
med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört beträffande
den med statsmedel uppförda landsfiskalsbostaden i Arjeplogs kyrkoby.

Till åtlydnad härav får länsstyrelsen med remissaktens återställande och med
bifogande av vederbörande länsarkitekts yttrande i underdånighet anföra följande.

Revisorerna hava framhållit, att brunn saknas å gården, varför vatten måstt
hämtas ur sjön Hornavan ävensom att tvättstuga saknas, varför klädtvätt måste
verkställas utomhus vid samma sjö. Vad som sålunda framhållits är riktigt.
Vid uppgörandet av det för Eders Kungl. Maj :t framlagda förslaget om åvägabringandet
av en landsfiskalsbostad i Arjeplog var inredandet av tvättstuga i
uthusbyggnaden föremål för länsstyrelsens övervägande, men ansågs det då
med hänsyn till ortens sed, att såväl särskild tvättstuga som brunn skulle
kunna undvaras för landsfiskalsbostadens vidkommande, varigenom en icke
oväsentlig minskning i kostnaden för byggnadsföretaget kunde ernås. I Arjeplogs
kyrkostad råder nämligen så gott som allmänt det förhållandet, att vattenbehovet,
 även såvitt avser dricksvatten, fylles från sjön Hornavan, där också
klädtvätt verkställes, utan att detta visat sig medföra olägenheter.

Vidare anmärka revisorerna, att gårdsplanen icke nöjaktigt ordnats samt att
arbetet härmed icke ingått i byggnadsplan. Med anledning härav får läns -

— 46 —

styrelsen framhålla, att detta arbete finnes upptaget i den förberedelsevis uppgjorda
planen för byggnaden, och har detsamma jämväl av länsstyrelsen tagits
i beräkning vid avlåtandet till Eders Kungl. Maj :t av framställningen om anslag
för uppförandet av ifrågavarande landsfiskalsbostad. Dess utförande har
emellertid på grund av arbetets art icke lämpligen ansetts böra medtagas i byggnadsentreprenaden,
 utan har detsamma varit avsett att utföras särskilt för sig.
Hittills har ifrågavarande arbete inskränkt sig till bortsprängning av större
stenar och utfyllning av större gropar i marken och gårdsplanen torde redan
i sitt nuvarande skick kunna anses nöjaktigt fylla behovet. I den mån densamma
emellertid med de sålunda utförda arbetena icke kan anses tillfredsställande
ordnad, bör, vad som i detta avseende brister, utföras sedan exakt kan bedömas,
vad som av det anvisade anslaget återstår odisponerat.

Revisorerna hava dessutom anmärkt därpå, att såväl planläggningen som utförandet
av ifrågavarande byggnadsarbete enligt revisorernas mening måste
betraktas såsom otillfredsställande i åtskilliga avseenden, utan att de likväl angiva
de förhållanden, på vilka de grunda denna sin anmärkning. Under sådana
omständigheter låter det sig svårligen göra att upptaga anmärkningen i denna
del till bemötande.

Slutligen hava revisorerna framhållit, att byggnadens övre våning i strid
mot riksdagens beslut inretts i enlighet med det av departementschefen förordade,
 mera omfattande förslaget, vilket förhållande revisorerna funnit anmärkningsvärt.
 Med anledning härav får länsstyrelsen anföra följande. Vid ifrågavarande
arbetes utbjudande på entreprenad infordrades anbud såväl på inredandet
av allenast två rum i byggnadens övre våning som på ett fullständigt inredande
av densamma. Härvid visade det lägsta anbudet en skillnad mellan
de båda alternativen av allenast 1.130 kronor. Då ett fullständigt inredande av
övre våningen i byggnaden enligt länsstyrelsens mening skulle höja dennas värde
med ett belopp, som vore vida större än den kostnad, arbetet härmed enligt
anbudet skulle draga, ansåg sig länsstyrelsen bäst tillgodose statens ekonomiska
intressen genom att förfara på sätt som skett, då det för ändamålet anvisade anslaget
härför lämnade tillgång.

Luleå i landskontoret den 18 september 1924.

Underdånigst:

A. BESKOW.

H. GLIMSTEDT.

Bil.

Länsarkitekten
i Norrbottens län.

Till länsstyrelsen i Norrbottens län.

Genom remiss av den 8 september 1924 har länsstyrelsen i Norrbottens län
till mig för yttrande remitterat av statsrevisorerna vid besök i Arjeplog gjort
uttalande om landsfiskalsbostället därstädes, och får jag med anledning” härav
vördsamt anföra följande:

— 47 —

Revisorerna hava anmärkt på att brunn saknas på gården, samt att tvättstuga
icke finnes. Dricksvatten måste därför hämtas ur Homavan och tvätt
verkställas vid sjön.

Arbetena ha icke varit upptagna i det av Kungl. Maj :t fastställda förslaget
och ha icke utförts, då vattnet i Hornavan kan anses fullt tillfredsställande för
båda behoven och användes av befolkningen efter stränderna.

Vidare anmärkes på gårdsplanens utrymme. Det slutliga ordnandet av
denna har fått anstå, dels emedan den i sitt nuvarande skick väl fyller behovet,
även om den icke har några större dimensioner, dels emedan ett planerande av
gårdsplanen med sprängande i ovanförliggande kulle skulle draga med sig icke
oväsentliga merkostnader, vilka möjligen skulle kunna medföra ett överskridande
av anslaget. Den besparing å anslaget, som slutligen visar sig uppstå, kan
emellertid tagas i anspråk för avhjälpande av de brister, som kunna anses vidlåda
gårdsplanen i dess nuvarande skick.

Revisorernas j ttrande, att såväl planläggning som utförande av ifrågavarande
byggnadsarbete enl. revisorernas mening måste betraktas såsom i åtskilliga avseenden
otillfredsställande, torde knappast kunna upptagas till bemötande, då det
varken preciserats eller ens antydningsvis motiverats.

Beträffande planläggandet av byggnadsarbetet skulle möjligen den av länsstyrelsen
lämnade tablån över kostnaderna kunnat giva ett visst fog för anmärkningen.
 Entreprenadkostnaderna angivas nämligen här till 18.798: 50 kr.
samt diverse extra arbeten till 7.900: — kr., d. v. s. extra arbeten synas gå till
ca 50 % av entreprenadsumman, ett förhållande som skulle tyda på att entreprenadhandlingarna
varit bristfälliga. Siffrorna äro emellertid missvisande,
då en del utbetalningar synas vara förda på extra arbeten i stället för på entreprenadsumman.
 Tablån över byggnadskostnaderna bör hava följande utseende:

Entreprenad mellan länsstyrelsen och byggm. F. Sandström enl.

kontrakt ..................................................

Extra arbeten å denna entreprenad..............................

Elektrisk belysning jämte mätare ..............................

Entreprenadhandlingar, ritningar och detaljer....................

Oförutsedda utgifter, lagfart, desinfektion, smärre arbeten enl. räkningar
från landsfiskalen ..................................

Köpeskillingen ..............................................

Odisponerade medel ..........................................

Summa kronor 38.100: —

Som framgår av denna tablå torde arbetets planläggande ej förete några
brister, då en med byggnadsarbete i någon mån erfaren person måste inse att
vid ombyggnad av ett gammalt hus avsett för annat ändamål, beskrivning och
ritningar icke kunna göras så exakta att alla extraräkningar kunna undvikas.
Här stanna extraräkningar vid mindre än 10 % av entreprenadsumman, vilket
ej enligt min uppfattning kan anses otillfredsställande.

Beträffande arbetets utförande, mot vilket samma obestämda anmärkning
riktats, vill jag framhålla, att revisorernas anmärkning träffar ett byggnadsarbete,
 som ej slutförts. Slutbesiktning har hållits, men torde av protokollet
framgå, att vissa delar av arbetet ej godkänts utan att utbetalandet av vissa
poster får anstå tills anmärkta arbeten färdigställts. Detta gäller särskilt målningsarbeten
och grund för uthuset.

24.870: —
1.386:25
775: —
645: —

419:58
8.650: —
1.354:17

48 —

Beträffande revisorernas iakttagelse att i övre våningen i slället för två ''
ram inretts hall, jämte två sovrum, gästrum och arkiv, får jag vördsamt framhålla
följande:

Vid entreprenadens utlysande infordrades anbud å såväl det mindre förslaget,
som av riksdagen godtagits som ock det större förslaget, som av olika styrelser
förordats, för att konstatera den verkliga merkostnaden för inredandet av det
större utrymmet. Kostnadsskillnaden enl. det lägst liggande anbudet utgör ej
mer än 1.130: — kr., för vilken summa man alltså erhållit två sovrum och arkiv,
vilken anordning i väsentlig grad höjt byggnadens värde samt gjort densamma
mer användbar. Ifrågasättas kan, om icke ett antagande av det lägre anbudet
med de färre rummen i verkligheten skulle ha inneburit en ekonomisk förlust
genom relativt sänkt taxeringsvärde för den händelse staten vill avyttra fastigheten
ifråga. Skulle event. senare inredandet av ytterligare ram i byggnaden
kräfts torde merkostnaden ställt sig högst väsentligt större än nu varit fallet.
Varje privat byggherre skulle ej ett ögonblick tveka att taga det dyrare förslaget,
 då det rymts inom beräknad kostnadsram.

Då mitt yttrande endast torde böra beröra den byggnadstekniska och byggnadsekon
ondska sidan av ärendet får jag med stöd av det ovanstående såsom
min uppfattning bestämt hävda, att arbetets planläggande och utförande med
hänsyn till möjligheterna att å en plats med Arjeplogs avskilda läge kontrollera
ett arbete, ej i någondera avseendet äro otillfredsställande, och att ur ekonomisk
synpunkt det nuvarande utnyttjandet"~av byggnaden är det bästa. Luleå den
9 september 1924.

Olof Lundgren.

Länsarkitekt.

Remisshandlingarna återgå.

Länsstyrelsens
i Västerbottens län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar del I, sid. 33 § 4.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 innevarande september har länsstyrelsen anbefallts
att efter landsfogdens i länet hörande, inkomma med utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört i fråga om vissa av landsfogden företagna
tjänsteresor.

I anledning härav får länsstyrelsen med överlämnande av från landsfogden
infordrat yttrande i underdånighet anföra följande.

Vid granskningen av landsfogdens räkningar å ersättning för tjänsteresor har
länsstyrelsens uppmärksamhet blivit fästad därå, att hans resor i tjänsteärende*1
icke alltid ordnats med tillbörlig planmässighet. Länsstyrelsen har därför
och för erhållande av en bättre ordning härutinnan anmodat landsfogden att
för
företagas, på det länsstyrelsen må bliva i tillfälle granska icke allenast, att re -

— 49 —

»orna ordnas på lämpligaste sätt, utan även att de avse ärenden, som böra av
landsfogden handläggas.

Emellertid synes det även länsstyrelsen ömkligt, att uti instruktionerna tor
landsfogdarne och landsfiskalerna gränserna mellan dessa tjänstemäns befogenhet
och åligganden bliva klarare bestämda. Umeå i landskansli den 26 september
1924.

Underdånigst:

NILS G. RINGSTRAND.

GUSTAF HULTMAN.

Bil.

Till länsstyrelsen i Västerbottens län.

Genom länsstyrelsens skrivelse den 8 innevarande månad ålagd avgiva yttrande
över de anmärkningar, som riksdagens revisorer framställt mot av mig
genom resor i tjänsten under tiden 19 maj—26 juni, statsverket förorsakade kostnader,
 får jag vördsamt anföra följande.

Till mig utbetald ersättning för resa till Bollnäs har jag ersatt, enär det icke
lärer vara tillåtet för landsfogde att utom hans tjänstgöringsområde anställa
undersökningar i av honom anhängiggjorda eller till honom för undersökning
lämnade mål, i motsats till vad som gäller för landsfiskal. Landsfogdarna hava
emellertid å möte beslutat motionera om sådan ändring i instruktionen, att de
erhålla rätt utsträcka sina undersökningar utom sitt distrikt.

Rörande bilresan från Skellefteå till Bastuträsk den 26—27 maj får jag meddela,
 att jag den 26 maj utförde åklagaretalan vid Skellefteå tingslags häradsrätt’!
mål mot häktad. Ransakningen räckte till fram på eftermiddagen samma
dag. Morgonen och förmiddagen den 27 maj använde jag till besök i Sörböle
by°i Skellefteå socken å den häktades förra kontor för efterforskande av en del
handlingar, som voro erforderliga för ytterligare utredning av målet mot den
häktade samt för utfärdandet av kallelser till vittnen m. fl. förberedande åtgärder
till nästa ransakning. .

Ingen tågförbindelse stod mig till buds, sedan jag vidtagit berörda nödvändiga
åtgärder. Den närmaste landsvägsförbindelse var således Bastuträsk, där jag
ock hade att utföra polisundersökning. Genom att använda bil hann jag anställa
sådan undersökning samt i tid inställa mig i Nyåker inför Nordmalings
och Bjurholms tingslags häradsrätt, där jag hade att uppvakta i mål angående
av mig åtalade brott.

Om jag icke ordnat min resa så, som skett, hade jag kommit för sent till sistberörda
ting.

Resan till Levar och Hörnefors den 29 maj grundade sig på anmälan Om
smuggling av spritdrycker och tobak. Anmälan därom hade, såsom i dylika fall
är vanligt, telefonledes träffat mig i Nyåker. Då landsfiskalen i det distrikt, där
smugglingen för tillfället skulle försiggå, eller Nordmalings distrikt, den 29
Rev.-''berättelse ang. statsverket för dr 1923. III. 4

— 50

maj tjänstgjorde såsom åklagare vid pågående tinget, reste jag till Levar och
Hörnefors, för att anställa undersökning angående anmälningen.

Min inställelse i Norrbyskär den 30 maj var föranledd av telefonpåringning
från den på en del brandförsäkringsbolags begäran där anställda detektiven,
som av länsstyrelsen i Västerbottens län förordnats att under mitt överinseende
leda undersökningarna angående den därstädes den 16—17 februari 1923
timade stora sågbranden. Efter min hemkomst från Baggböle, där jag såsom
kronoombud bevistat ett sammanträde, anträffades jag av hans kallelse, däri han
begärde min ofördröjliga resa till Norrbyskär, vilket jag ock gjorde med anlitande
av snabbast till buds stående kommunikationsmedel och med begagnande
av den kortaste landsvägsförbindelsen.

Resan den 2 juni grundade sig på min skyldighet att till tinget i Umeå domsaga
den 4 juni utreda sex stycken åverkansmål, som jag efter anmälan från vederbörande
revirförvaltare anhängigjort.

Undersökningarna hade ej förut lämpligen kunnat ske, enär jag för deras
behöriga utförande måst avvakta tid, när marken blivit fullkomligt bar. Jag
kunde ej heller vid detta tillfälle invänta tåg, enär jag också måste sätta upp
protokoll över förrättningarne och tiden därför var kort, helst som jag även
hade att utreda andra tjänstemål, däribland mål angående olaga fiske, i vilka
utredning måste föreligga färdig till sistnämnda ting, varför jag jämväl måst
företaga resa till Täfte söndagen den 3 juni.

Den 4 och 5 juni upptogos av närvaro vid tinget i Umeå domsaga.

Under pågående ting hade inkommit anmälan att i Bodbyn i Sävar förövats
otuktsbrott mot minderårig, varför jag där måst hålla undersökning den 6 juni,
enär jag var nödsakad inställa mig såsom åklagare vid rannsakning med häktad
inför Skellefteå tingslags häradsrätt den 9 juni och dessförinnan på grund av
vunna upplysningar i Kallviken hålla förhör med dels såsom delaktig i brottet
anmäld och dels med vittnen, samt före rannsakningen i Skellefteå granska
handelsböcker och över granskningen upprätta protokoll.

Resan 10—14 juni sådan den företagits bär sin grund i de rannsakningar, som
skulle företagas vid Umeå, Åsele och Skellefteå häradsrätter.

Den 10 juni hade jag att i Åsele med landsfiskalen gå igenom de polisprotokoll,
 han uppsatt vid de av honom företagna förhören med för fyra barnamord
häktade Berta Blomqvist, varvid åt honom uppdrogs att i anvisade stycken
fullständiga utredningen rörande berörda brott. Detta var så mycket mera
nödigt som det kommit till min kännedom att medbrottsling eller''medbrottslingar,
 som eventuellt komme att häktas, vore tillfinnandes. Jag hade också på
landsfiskalens särskilda anhållan tagit vägen till Dorotea—-Risbäck över Åsele
och fanns ingen närmare väg än den jag använde, ej heller kunde jag på annar
sätt komma snabbare fram.

Den 11 juni vid min ankomst på morgonen till Dorotea genomgick jag med
landsfiskalen den synnerligen vidlyftiga utredningen i målet angående de tre
för mordförsök i Lillånäs häktade personerna, varefter jag vid middagstiden
avreste till Risbäck, sedan de punkter fastställts, rörande vilka förhör ytterligare
måste hållas för att utsikter skulle kunna finnas för brottslingarnas fällande.

Vid min återkomst till Åsele tog jag del av utredningen angående barnamorden
och fann, att jag måste komplettera densamma med besök å platsen för deras
förövande, Orgnäs.

Efter min hemkomst den 14, mottog jag meddelande, att det funnes personer
i Bodbyn, som kunde lämna tillförlitliga upplysningar angående det därstädes

— 51 —

begångna otuktsbrottet, för vilket jag häktat gärningsmannen, varför jag omedelbart
dit avreste.

Den 16 juni anträdde jag resa till Fredrika, där förhör hölls angående brott
mot 18:1 och 18: 9 Str. L., enligt uppgift bestående däri, att otuktsbrott förövats
med dövstum och avvita syster av en hennes broder. Den 18 uppvaktade jag såsom
allmän åklagare vid Åsele tingslags häradsrätt i rannsakningsmål med för
barnamord häktad. Den 18 på natten avreste jag i bil över Umeå till Skellefteå,
där rannsakning hölls den 19 med häktad. Natten mellan den 19 och 20 reste
jag likaledes i bil från Skellefteå till Umeå för att föra åklagaretalan den 20 vid
rannsakning med häktad vid Umeå domsagas häradsrätt.

Enligt anhållan från detektiven i Norrbyskär inställde jag mig där den 25 juni
för att anställa förhör med de personer, som han för mig vid min ankomst dit
uppgav.

Revisorerna anmärka att mina resor i åtskilliga fall avsett förhör eller rannsakning
i brottmål av enklare beskaffenhet.

De under tiden 19 maj—26 juni av mig behandlade enklare brottmålen äro:

sex åverkansmål och ett mål angående olaga fiske, handlagda vid Umeå domsagas
häradsrätt, samt

två avverkningsmål, handlagda vid Nordmalings och Bjursholms tingslags
häradsrätt.

Förhören avse ovanförmälda vid Umeå domsagas häradsrätt anhängiggjorda
mål och ett mål angående olaga upplag av olja i Bastuträsk.

Med åverkans- och awerkningsmålen förhåller sig så, att de personer, som
anmält dem, uttryckligen förbehållit sig, att jag personligen skulle både verkställa
erforderliga undersökningar och utföra åtalan.

Undersökningarna och åtalet angående ansvar för olaga fiske bär vederbörande
landsfiskal förklarat sig icke hava anledning upptaga.

Anmälan angående olaga upplag av olja av 1 :a klass har också överlämnats till
mig, sedan landsfiskalen efter undersökning ej funnit anmälningen, så vitt han
kunnat finna, till åtgärd föranleda.

De övriga undersökningarna och åtalen äro sådana, som landsfogden ovillkorligen
skall själv handhava.

Angående revisorernas anmärkning att ingen av de under tiden 19 maj—26
juni företagna tjänsteresorna avsett sådan undersökning, som omförmäles i § 11
i instruktionen för landsfogdarna, får jag meddela följande.

Jag hade till landskontoret i början av juni månad för fastställelse inlämnat
resplan för företagande av berörda slags förrättningar. Men då densamma ej
kunde följas på grund av mellankommande rannsakningar och för deras utförande
erforderliga undersökningar, förordnade länsstyrelsen andra tjänstemän
att utföra dessa mina åligganden.

Enligt mitt förmenande har jag begagnat mig av just de fortskaffningsmedel,
varigenom jag kunnat medhinna utförandet av mina tjänsteåligganden.

Jag har i möjligaste måtto kombinerat de av mig företagna resorna och under
desamma uträttat, vad som varit möjligt i fråga om anställande av förhör och
verkställande av utredningar. Hade jag måst använda mig av järnväg i varje
tänkbart fall skulle därigenom visserligen kostnaden för statsverket blivit mindre,
 men under den tid som åtgått för järnvägsresorna skulle jag i stället varit
dömd till fullständig overksamhet. Att mina reseräkningar uppgått till jämförelsevis
stora belopp beror icke på mitt särskilda sätt att resa. Det har sin

52 —

grund bl. a. i de å vitt skilda delar inom länet tid efter annan förekommande utredningarna
för grövre brottmål och de väldiga avstånden, samt den hittills gällande
skjutslegan.

Med vad jag ovan anfört, anser jag mig hava ådagalagt, att jag icke åsamkat
statsverket onödiga utgifter, helst som jag ägnat min tjänst alla (lagar och
många nätter året runt.

Remissakten återställes.

Umeå i landsfogdekontoret den 25 september 1924.

Bertil Helleberg.

Statens arbetslöshetskommissions utlåtande

i anledning av riksdagens
revisorers erinringar del I, sid. 37, § 6.

Till Konungen.

Sedan riksdagens revisorer i sin berättelse framfört vissa erinringar mot det
i Norrlands statsarbetens regi bedrivna vägförbättringsarbetet Övertomeå—Pajalagränsen,
 har Eders Kungl. Maj :t genom nådig remiss den 6 september d. å.
anbefallt arbetslöshetskommissionen att i anledning härav senast den 30 september
till socialdepartementet inkomma med utlåtande över statsrevisorernas
anmärkningar.

Till åtlydnad härav får arbetslöshetskommissionen hänvisa till bilagda promemoria,
 vilken utarbetats av kommissionens arbetschef i samråd med förutvarande
arbetschefen för Norrlands statsarbeten, och får kommissionen för egen
del ansluta sig till de synpunkter på den föreliggande frågan, åt vilka de bägge
arbetscheferna i sin promemoria givit uttryck.

Stockholm den 24 september 1924.

Underdånigst:

På arbetslöshetskommissionens vägnar:
ALLAN CEDERBORG.

GUNNAR JONSSON.

G. H. Nordström.

— 53 —

angående vägarbetet Övertorneå—Pajalagränsen i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, överlämnat i skrivelse från socialdepartementet

den 6/9 1924.

Berörda arbete beslöts i statens arbetslöshetskommission den 30/11 1921,
sedan enträgna framställningar gjorts om att genom Norrlands statsarbeten
något större lämpligt nödhjälpsarbete måtte anordnas för arbetslösa från lorne dalen

och industriområdena utefter kusten. •

Arbetslöshetens omfattning vid denna tidpunkt, december 1921, och de närmaste
månaderna förut framgår av nedanstående tabell:

Antalet arbetslösa i enlighet med till arbetslöshet skommissionen insända

rapporter:

Arbetslöshetens
omfattning
i kringliggande

trakter.

År 1921

Hietaniemi .
Karl Gustav
Korpilombolo
Nedertorneå
Nederkalix .

Pajala .....

Tärendö ...

övertorneå

Haparanda

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

_

161

228

245

.

_

33

87

_

_

335

335

_

61

285

320

1.384

1.726

2.049

2.462

2.629

_

_

300

450

_

—

—

200

_

240

308

510

—

—

46

75

75

1.384

1.726

2.557

4.026

4.851

Då sålunda arbetslösheten var mellan 4- och 5.000 personer, av vilka de i hus
socknarna boende huvudsakligen utgjordes av industriarbetare, under det a
de övriga till stor del utgjordes av skogsarbetare, framgår tydligt nödvändigheten
av att beslut fattades om ett stort arbete av den karaktär, att detsamma
kunde tjänstgöra som uppsamlingsplats för en avsevärd kontingent arbetslösa
jämväl under vintermånaderna. Av denna orsak beslöts pa en gång hela den
72 km. långa delen av vägen Övertorneå—Pajala.

Vid den tekniska planläggningen av arbetet skulle följande huvudsynpunkter Tekniska
noga beaktas, nämligen: dels nödvändigheten att snarast sysselsätta största pianläggninmöjliga
arbetsstyrka, dels inkvarteringsmöjligheterna och slutligen dels till- gen av
gången på lämpliga nödhjälpsarbeten. Med hänsyn härtill visade det sig nod- arbetet
vändigt att angripa arbetet samtidigt utefter så gott som hela sträckan.

Emellertid spelade inkvarteringsmöjligheterna en stor roll. Då vintern redan
börjat, var det icke möjligt att anordna provisoriska tältförläggningar eller
uppbygga riskojor och dylikt, utan bättre bostäder — vinterbonade måste
anskaffas. Arbetsstyrkan måste sålunda utplaceras på platser, där tillgång på
bostäder fanns och detta gjorde, att utefter vägsträckningen befintliga byar

— 54 —

måste utnyttjas. Men ej endast för arbetame utan även för hästarna behövde
kvarter anskaffas, och sålunda måste hänsyn tagas till jämväl möjligheten att
erhålla erforderliga stallrum o. dyl. Transporterna blevo nämligen av stor omfattning
under vintermånaderna i och för framköming av grus, jordfyllning
till bankar, sten och dylikt, och skedde desamma i början uteslutande med hästar,
varigenom de mindre jordbrukare och hästägarne erhöllo en välbehövlig förtjänst.
 Då de arbeten, som kunde utföras på vintern, inskränkte sig till brobyggnader,
 trumbyggnader, grustransporter, jordflyttningar för utfyllning av
större bankar och dylika arbeten, framgår än tydligare nödvändigheten av att
vägarbetet angreps på en mångfald ställen, fördelade utefter hela vägen. Stor
hänsyn måste dessutom tagas till att resp. arbetsplatser icke lågo för långt
ifrån vederbörande arbetares inkvarteringsort.

bedrivande v™tern 1921 1922 pågingo arbetena med en arbetsstyrka av upptill

450 man. Under sommaren 1922 inskränktes de emellertid till ett minimum, och
detta helt beroende av arbetslöshetspolitiska skäl. Denna årstid hade givetvis
ur rent teknisk synpunkt varit den bästa för ett forcerande av arbetet, men de
tekniska synpunkterna måste i detta fall träda i bakgrunden. Under vintern
1922 1923 utökades emellertid arbetsstyrkan åter och under sommaren 1923,
då arbetslösheten i Norrland kraftigt minskades, vidtogs den anordningen, att
arbetare från södra Sverige förflyttades till denna arbetsplats, för att arbetet
om möjligt skulle kunna färdigställas.

En omständighet, som försenade och fördyrade arbetet i hög grad, var den
regniga sensommaren och hösten 1923. I ursprungliga arbetsplanen ingick att
sommaren 1923 få komplett färdig delen Övertorneå—Svanstein, 36 km., vilket
emellertid icke medhanns av ovan nämnda orsak.

Då sålunda, av vad ovan anförts, alldeles särskilda förhållanden måste beaktas
vid arbetets igångsättning och bedrivande, för att detsamma skulle kunna
fylla det ändamål, för vilket det avsågs, torde icke några berättigade anmärkningar
kunna göras mot arbetets planläggning.

Kostnaderna. Kostnaderna för arbetet hade ursprungligen beräknats till 716.700: — kronor
Det visade sig emellertid, redan då arbetet en kort tid pågått, att denna beräkmng
var alltför låg och att, utöver tidigare upptagna arbeten, ytterligare en hel

el maste utföras, om arbetet i sin helhet skulle bliva av genomgående samma
standard och sålunda fylla de anspråk, som kunde ställas på detsamma efter
ombyggnaden. Så t. ex. maste ett flertal brolandfästen ytterligare ombyggas
samt dessutom ett flertal bankar ytterligare påfyllas m .m.‘ Dessa förändringar
gjorde, att den ursprungligen beräknade kostnaden istället för ovan angivna kr.
716.700:— egentligen borde ha satts till c:a 1.002.500kronor.

De av Norrlands statsarbeten nedlagda kostnaderna uppgå till Kr.
1.047.373:38, i vilket belopp då även ingår på företaget belöpande andel av
administi ationen för Norrlands statsarbeten i sin helhet. Om till denna redan
utlagda summa lägges den beräknade kostnaden för fullbordandet av återstående
arbeten, kronor 251.000: — skulle kostnaden för vägen i sin helhet komma
att uppgå till c :a 1.298.000 kronor. Detta skulle ge ett pris per mil av c:a
178.800 kronor eller per meter kr. 17: 88.

En mycket stor del av kostnaden har åtgått till bro- och trumombyggnadema,
vilka ha blivit dyrare att utföra, än om det gällt att bygga en helt ny väg. För
broarne ha ofta kostbara förbifarter måst anordnas.

— 55 —

En stor post bland utgifterna är vidare kostnaden för makadamisering och
vältning av stora delar av vägen. Nödvändigheten av detta arbetes utförande
torde ej heller kunna bestridas. Flerstädes i Tornedalen bestå de losa jordlagren
av uppslammad jord utan någon nämnvärd bärighetsförmåga. Vid starka vattenflöden
”flyter” den, och särskilt om höstarna var vagen på grund harav i
Tornedalen tidigare på många ställen så gott som ofarbar.

Förekomsten av prima väggrus och pinnmo är rätt begränsad utefter vagen,
vilket nödvändiggjort långa och dyrbara transporter.

Påfyllning av långa bankar, som tidigare legat under Tornealvens hogvattenyta,
 ha likaledes kräft stora kostnader — större givetvis på grund av att arbetet
måst utföras under pågående relativt livliga trafik, än om arbetet fått utföras

för en ny väg. . ,,

Med hänsyn till alla de olika inverkande faktorerna torde man kunna påstå
att arbetet, på grund av dess utförande såsom nödhjälpsarbete, fördyrats med
omkring 20 %. Bortses från denna fördyring skulle priset per meter bliva omkring
kronor 14:30, vilket väl torde tåla jämförelse med arbeten av liknande
art i denna del av landet.

Stockholm den 27 september 1924.

Statens arbetslöshetskommission

Arbetschefen:
GUNNAR JONSSON.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 40, §§
2 och 3.

Till statsrådet och chefen för Kungl. kommunikationsdepartementet.

Angående ödebygdsvägars utförande framhålla statsrevisorerna nödvändigheten
av, att ödebygdsvägarna, som äro avsedda för landets mest glest bebodda
trakter bliva planlagda och utförda i huvudsaklig överensstämmelse med det
av statsmakterna godkända förslaget. Avsikten med införandet av denna vagtyp
var mera att bereda vägar, nödtorftigt framkomliga for hastfordon an att
skapa automobilvägar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen får med anledning
härav anföra följande.

Enligt lagen om ödebygdsvägar den 15 juni 1919 skall byggnadssättet vara av
så enkel beskaffenhet, som kan vara förenlig med vägens ändamål. Anläggningen
sker genom statens försorg och, då vägen vunnit nödig fasthet, skall den

övertagas till allmänt underhåll. . ..

I kungörelse den 6 februari 1920 bestämmes, att fordringarna på vagens
bredd, lutningsförhållanden och beskaffenhet i övrigt ej ställas högre, än som

ödebygs vägar.

56 —

med hänsyn till vägens ändamål är oundgängligen nödvändigt, allt enligt de
närmare föreskrifter, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar.

I överensstämmelse med dessa bestämmelser har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
utfärdat allmänna bestämmelser för ödebygdsvägars byggande. Dessa bestämmelser
hava i huvudsak blivit följda vid de nu under utförande varande
första ödebygdsvägama. Styrelsen, som under byggnadstiden med uppmärksamhet
följt arbetena, söker på allt sätt att bygga dessa vägar så billigt, som
med bibehållande av deras ändamålsenlighet kan medgivas och utan att kostnaderna
för det framtida underhållet i allt för hög grad äventyras.

Statsrevisionen har icke antytt någon viss förenkling i byggnadssättet, som
skulle kunna nedbringa kostnaden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har
emellertid efter årets besiktning å utförda vägar noga undersökt de möjligheter,
som härför kunna förefinnas, och får därom anföra följande.

Genom införande av brantare lutningar än 1:10 skulle obetydlig besparing
vid en och annan väg kunna vinnas. Då hästtrafik alltjämt till avsevärd del
ifrågasättes för ödebygdsvägama, synes emellertid den gällande maximilutningen
vara så brant, att en ökning av densamma ej kan vara tillrådlig.

Vägbredden är av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreskriven till 2,5 meter
med inskränkning till 2,2 meter, där genom sådan inskränkning besparing,
exempelvis i bergskärning, kan vinnas. Eu vanlig kärra, sådan den i Norrland
allmänt brukas, har omkring 1,2 meters avstånd mellan hjulens ytterkanter
och lämnar således, om den noga framföres i mitten av vägen en ren mellan
hjulspår och vägkant av 0,5 meter, men komma hjulen i praktiken givetvis
väsentligt närmare vägkanten. Att utan risk för nedkörning eller den svaga
vägkantens sönderkörning minska vägbredden, för att därigenom vinna någon
besparing, är tydligen icke möjligt. Inskränkning av vägbredden kan i detta
fall endast ske på bekostnad av det framtida underhållet, vilket för dessa allmänna
vägar icke får göras onödigt betungande. Styrelsen har tvärtom funnit
det nödvändigt att föreskriva utläggning av väg på svag myrmark till 3,0 meters
bredd för att icke överanstränga de här ännu svagare vägkanterna eller
vägrenarna. På länsstyrelsens i Norrbottens län begäran hava ödebygdsvägama
i detta län försöksvis blivit i hela sin längd utlagda till 3,0 meters bredd.

Styrelsen är, såsom i annat sammanhang erinrats, icke nu beredd att avgiva
sitt slutliga omdöme i fråga om lämpligaste bredden å ödebygdsvägama, i vilket
avseende ännu viss erfarenhet bör avvaktas. Styrelsen skall emellertid ej underlåta
att så snart ske kan återkomma till denna fråga.

Man skulle vidare kunna tänka sig att spara på diken, men om vattnet ej
hastigt avledes från en väg utan tillätes rinna utefter densamma, bliver den genom
större regnflöden mycket snart förstörd och synnerligen dyrbar att reparera,
 varför besparing ej häller här kan vinnas, om vederbörlig hänsyn skall
tagas även till framtida kostnader.

För hårdgöringen gäller författningens bestämmelse, att vägen ej må av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen överlämnas till vägdistriktet för underhåll, förr än
densamma vunnit nödig fasthet. Då för vägarna ej beräknas eller användas
mera hårdgöringsmedel, grus och pinmo, än som härför är nödvändigt, kan besparing
ej häller här ske.

Den enda besparing, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu kan finna
möjlig att omedelbart genomföra, är, att vid utstakning av vägarna med största
omsorg välja fast botten och jämn mark med undvikande i möjligaste mån av
myrmark, jäslera, storstenig mark och snedslänt samt att lägga vägbanan så

— 57 —

nära markytan, som vattenförhållandena tillåta. Styrelsen vill härpå inrikta
vederbörande arbetsledares uppmärksamhet.

Vad beträffar revisionens uttalanden om arbetsledningen, får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anföra, att den direkta arbetsledningen vid alla ödebygdsvägar
handhaves av schaktmästare. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tillsyn över
arbetena och ekonomien har i Norrbotten tidigare handhafts av en särskild arbetschef,
 då distriktstjänstemännen under kristiden av andra göromål voro
hindrade utöva denna tillsyn. Detta förhållande har styrelsen emellertid under
innevarande år funnit sig böra ändra, varigenom besparing å denna post redan
vunnits. I övriga län har styrelsens tillsyn å vägarna handhafts och handhaves
av distriktstjänstemän samt av arbetsledaren för Tärnavägen i Västerbotten beträffande
vissa i denna trakt liggande vägar. Även i andra avseenden har styrelsen
i detta avseende genomfört besparingar samt har alltjämt sin uppmärksamhet
riktad på denna angelägenhet.

Styrelsen, som torde få anledning återkomma till frågan om ödebygdsvägarna,
vill redan i detta sammanhang påpeka, att den jämförelse, som gjorts mellan
här förevarande allmänna vägar och de kolonisationsvägar av enskild natur, som
av domänstyrelsen i vissa fall anlagts, torde av flera anledningar vara mindre
lämplig att lägga till grund för ett slutligt omdöme i frågan om ödebygdsvägarnas
kostnader.

Beträffande statsrevisorernas anmärkning rörande de sättningar och sprickor,
vilka iakttagits å den med kajen sammanbyggda vågbrytaren vid Ljugarns
hamn, torde böra meddelas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens chef vid inspektion
vid Ljugarn den 26 juni innevarande år funnit den yttre skyddskonstruktionen
för den gamla lastbryggan så svårt ramponerad, att fara för dess
framtida bestånd ansågs föreligga. Styrelsen, som i skrivelse den 16 juli 1924
till hamndirektionen meddelade de gjorda erinringarna, anhöll att snarast
erhålla direktionens meddelande angående de åtgärder, som med anledning därav
komme att av hamndirektionen vidtagas för hamnanläggningens behöriga
underhåll. Direktionens utredning i ärendet avvaktas.

Den av statsrevisorerna berörda frågan om ytterligare anslag till den nya
delen av hamnen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig böra tills
vidare uppskjuta.

Stockholm den 14 oktober 1924.

C. MEURLING.

FR. ENBLOM. A. Lindencrona.

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden, del I sid. 44
och 45, §§ 4 och 6.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 9 nästlidna september har byggnadsstyrelsen anbefallts
att senast den 15 innevarande oktober till kommunikationsdepartementet
inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i revisionsbe -

Ljugarns

hamn.

— 58 —

rättelsen för tiden 1 januari—30 juni 1923 anfört rörande länsstyrelsens lokaler
i Visby samt förutvarande landsstatshuset i Luleå.

Till åtlydnad härav får byggnadsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Beträffande det av länsstyrelsen i Gotlands län för närvarande disponerade
lokalutrymmet hava revisorerna framhållit, att detsamma måste betecknas såsom
otillräckligt, men att en utvidgning därav icke förutsatte något mera omfattande
byggnadsföretag. Å länsresidensets vind torde nämligen förefinnas
tillräckligt utrymme för beredande åt länsstyrelsen av ytterligare erforderliga
lokaler.

Byggnadsstyrelsen tillåter sig med anledning härav erinra, att värmeledning
år 1921 infördes såväl i länsstyrelsens och lantmäterikontorets lokaler som i
landshövdingens boställsvåning inom länsresidenset i Visby. Dessa åtgärder
motiverades, bland annat, av önskvärdheten att erhålla det välbehövliga tillskott
i utrymme, som skulle vinnas genom borttagande av de i lokalerna befintliga
kakelugnarna, och ansågs frågan om lokalutvidgning efter vidtagande av
dessa åtgärder kunna undanskjutas för några år framåt. Sedermera har dock
fråga varit å bane att låta inreda tjänsterum i residensets vindsvåning samt
inreda vaktmästarbostad i den till residenset hörande stallbyggnaden. Då emellertid
nämnda inredningsarbeten, vilka beräknats draga en kostnad av omkring
30.000 kronor, endast skulle innebära eu provisorisk lösning av förevarande lokalfråga
samt desamma skulle bliva mer eller mindre värdelösa, därest ett fullt
rationellt utnyttjande av fastigheten skulle komma att genomföras, vilket förr
eller senare skulle bliva av behovet påkallat, har byggnadsstyrelsen icke ansett
sig böra vidtaga åtgärder för nämnda inredningsarbetens utförande. Sedan
emellertid vederbörande landshövding vid den år 1923 verkställda ordinarie
besiktningen å länsresidenset i fråga framhållit nödvändigheten av åtgärder för
beredande av ökat lokalutrymme såväl för länsstyrelsen som lantmäterikontoret
i länet, har byggnadsstyrelsen igångsatt utarbetande av förslag i dylikt
syfte, och har styrelsen därvid tänkt sig, att den till residenset hörande stallbyggnaden
samt den mellan sistnämnda byggnad och residenset liggande flygeln
skulle på ett rationellare och mera fullständigt sätt utnyttjas än vad som
för närvarande är förhållandet.

Vad beträffar den av länsstyrelsen i Norrbottens län tidigare disponerade
byggnaden eller den södra, till länsresidenset i Luleå hörande flygelbyggnaden
hava revisorerna framhållit, att byggnaden i fråga, som vore uppförd av trä,
för närvarande stode oanvänd. Huset vore av sådan beskaffenhet, att detsamma
icke utan en genomgripande reparation torde kunna komma till användning
såsom bostad eller expeditionslokal. Då kostnaden härför knappast skulle komma
att stå i rimligt förhållande till husets värde, ansåge revisorerna, att det
borde tagas under övervägande, huruvida icke byggnaden borde försäljas och
bortflyttas.

Med anledning härav får byggnadsstyrelsen i underdånighet framhålla, att
styrelsen i ett innevarande dag avgivet underdånigt utlåtande tillstyrkt en av
länsstyrelsen i Norrbottens län gjord underdånig framställning rörande upplåtelse
av bottenvåningen av ifrågavarande byggnad åt skogsvårdsstyrelsen i länet,
som under viss förutsättning skulle hava att bestrida kostnaderna för arbetena
med iordningställande av lokalerna för nämnda ändamål. Beträffande den av
revisorerna eventuellt ifrågasatta bortflyttningen av byggnaden i fråga får
byggnadsstyrelsen framhålla, att den enhetliga anläggning, som länsresidenset

59 —

med sina två flyglar för närvarande utgör, helt skulle förryckas genom en dylik
åtgärd, vilket skulle vara destomera beklagligt, som länsresidenset är beläget
i fonden till en av stadens förnämsta gator, Storgatan.

Remissakten återgår.

I ärendets slutliga handläggning har jämväl byråchefen Lovén deltagit.
Stockholm den 7 oktober 1924.

GEORG A. NILSSON.

Underdånigst:
IVAR TENGBOM.

Sten Zethelius.

Länsstyrelsens i Gotlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, del. I sid. 44,
§ 4.

Till Konungen.

Till åtlydnad av nådig remiss den 9 september 1924 å riksdagens revisorers
i avgiven berättelse gjorda erinran i fråga om härvarande landskansli lokaler
får Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande i underdånighet anföra.

I avseende å landskansliets lokaler fäste Eders Kungl. Maj ds befallningshavande
redan år 1920 i skrivelse till byggnadsstyrelsen uppmärksamheten å
bristande utrymme och övriga olägenheter samt gav anvisning på utväg för
deras avhjälpande genom anlitande av vindsutrymmet. Förut väckt fråga om
dettas användande för beredande av ny lokal till lantmäterikontoret hade nämligen
ansetts få förfalla.

I den angivna skrivelsen anförde Eders Kungl. Maj ds befallningshavande
bl. a. följande:

’ ''Landskansliets lokaler bestå f. n. av allenast fyra rum, i planritningen över
landsstatsbyggnaden upptagna under n :s 42, 43, 44 och 46 samt avsedda, n :o
43 för landssekreteraren, n:o 44 för länsnotarien och landskanslisten, n:o 42
för extra landskanslisten och det kvinnliga skrivbiträdet och n :o 46 för vaktmästaren.
 Det med n :o 42 betecknade rummet tages jämväl i anspråk såsom väntrum
för allmänheten. Landskansliets lokaler äro sålunda allt för knappt tillmätta.
 Yad särskilt landssekreterarens rum beträffar är det mycket litet med
en golvyta av allenast c:a 10 kvadratmeter samt så beläget, att detsamma ej
erbjuder erforderlig arbetsro.

— 60 —

Riksdagens revisorer, vilka år 1915 besökte länsresidenset och länsstyrelsens
lokaler, hava ock uti sin avgivna revisionsberättelse angående statsverket framhållit,
 att landskansliets och jämväl lantmäterikontorets lokaler syntes vara otillräckliga,
 i samband varmed de erinrat därom, att åtgärder redan vidtagits i
syfte att genom om- och påbyggnad av landsstatshuset vinna ökat utrymme inom
omförmälta lokaler. Frågan om utförande av det av revisonen åsyftade byggnadsföretaget
-— enligt vilket lokaler för lantmäterikontoret skulle inredas å
vinden till landsstatshuset, landskontoret flyttas till lantmäterikontorets nuvarande
lokaler samt landskontorets nuvarande lokaler övertagas av landskansliet
— lärer emellertid numera hava förfallit. Dess mera gör sig i följd härav gällande
angelägenheten av särskilda åtgärders vidtagande för avhjälpande, i den
mån sådant utan mera genomgående ombyggnadsarbeten kan äga rum, av de
antydda svåra olägenheterna av otillfredsställande lokaler för landskansliet.
En utväg, som synts vara av beskaffenhet att lända till avsevärd fördel härutinnan,
 har varit beredande av särskild arbetslokal för landssekreteraren. För
detta ändamål har avsetts inredande på norra delen av vinden av ett expeditionsrum
och ett rum för skrivbiträde, tillika väntrum.

För ändamålet skulle då tagas i anspråk bl. a. det där befintliga f. n. till förvaring
av en del arkivhandlingar, riksdagstryck m. m. använda rummet. Ersättning
för det mistade utrymmet skulle beredas dels genom inredande av hyllfack
i det f. n. av landssekreteraren disponerade rummet och i det med n:r 39
betecknade förrummet till sessionsrummet, dels, och huvudsakligen, genom upplåtande
av lokal i de f. n. av boställshavaren disponerade rummen n :ris 32 och
35 i länsresidensets bottenvåning. Genom upplåtande av denna lokal, vilken
är för ändamålet lämpligt belägen och beskaffad, bleve behovet av utrymme
för arkivet tillgodosett för en längre tid framåt. Undertecknad landshövding
är för sin del villig avstå från dessa rum under förutsättning, att den närmast
vestibulen belägna delen av rummet n:r 32 avskiljes och på lämpligt sätt inredes
till garderob.”

Rörande samtliga de sålunda angivna arbetena hade Visby stads byggnadschef
A. Serboni, vilken har Kungl. Maj :ts befallningshavandes uppdrag att
vara kontrollant vid förekommande byggnadsarbeten i lokalerna, uppgjort fullständiga,
 av arbetsbeskrivning åtföljda ritningar ävensom kostnadsförslag, slutande
för omändringsarbetena å vinden på 11.565 kronor samt för inredning
av den antydda nya arkivlokalen och garderoben å 890 kronor.

Vid överlämnande till byggnadsstyrelsen av 1921 och 1922 års instrument
över de genom magistratens försorg verkställda ekonomiska besiktningarna å
länsresidenset med landsstatslokalerna hänvisade Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande
till sin ovan berörda skrivelse, varjämte Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande
med 1921 års skrivelse överlämnade ett enligt inträdd prissänkning
reviderat kostnadsförslag för inredningsarbetet.

Vid den årsbesiktning, som enligt nu gällande bestämmelser och på grund av
byggnadsstyrelsens förordnande hölls av byggnadschefen A. Serboni i oktober
1923, antecknades, att undertecknad landshövding bl. a. påpekat önskvärdheten
av att mot eldfara mera betryggande lokaler bereddes lantmäterikontoret och
att landssekreteraren erhölle rymligare tjänsterum.

Den i 1920 års skrivelse antydda anordningen med anordnande av arkivlokal
i rummet n :r 35 och en del av rummet n :r 32 å nedra botten av länsresidenset
har numera genomförts, varmedelst utrymme beretts åt en del arkivhandlingar.

— 61 —

Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande får i första hand hänvisa till sina
sålunda redan vidtagna åtgärder i det av revisorerna angivna syftet. Under
tiden efter avlåtande av de angivna framställningarna har emellertid tillkommit
en omständighet, som kan hliva av viss betydelse för det ifrågakomna ordnandet
av lokalfrågan. I eu till Eders Kungl. Maj :t nyligen ingiven underdånig
framställning, vilken framställning blivit av Eders Kungl. Maj :ts beiallningshavande
tillstyrkt, har nämligen lantmäteristyrelsen i samband med frågan
om framtida organisation av överlantmätaretjänsten i länet ifrågasatt indragning
av landskamreraretjänsten. Ett genomförande av en dylik anordning
kunde förutsättas bereda möjlighet till ordnande av tjänstelokalema på annat
sätt än här ovan antytts. Med hänsyn härtill lärer vara lämpligt att med den
slutliga prövningen av frågan om beredande av bättre tjänstelokaler åt landskansli
och särskilt landssekreteraren får tills vidare anstå.

Underdånigst:

GUSTAF W. ROOS.

K. P. LUNDBLAD. GUSTAF MELIN.

Visby i landskontoret och landskansli den 17 september 1924.

Kungl. Maj:ts befallningshavandes
i Norrbottens län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 45 § 6.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 9 september 1924 har länsstyrelsen anbefallts att
avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört
beträffande förutvarande landsstatshuset i Luleå, till åtlydnad varav länsstyrelsen
med remissaktens återställande i underdånighet får anföra följande.

Revisorerna hava på anförda skäl ansett, att det borde tagas under övervägande,
 huruvida icke ifrågavarande byggnad borde försäljas och bortflyttas.
Dess belägenhet i förhållande till residenset, såsom en av dess flygelbyggnader,
gör emellertid, att dess eventuella rivning och bortflyttning skulle inverka särdeles
störande på statsbilden i denna del, varför en sådan åtgärd så vitt möjligt
bör undvikas. Tillfälle till lokalernas nyttiggörande har också yppat sig,
i det att länets skogsvårdsstyrelse hos länsstyrelsen förfrågat sig angående möjligheten
att få förhyra gamla landsstatshuset förutom vindsrummen för beredande
av expeditionslokaler åt styrelsen, och har länsstyrelsen i skrivelse den

— 62 —

1 innevarande oktober förelagt Eders Kungl. Maj :t denna fråga. Under förutsättning
att det av länsstyrelsen därvid framlagda förslag vinner Eders Kungl.
Maj :ts gillande, skulle grunden för revisorernas anmärkning förfalla, vårföre
länsstyrelsen underdånigst hemställer, att densamma icke för närvarande måtte
föranleda till någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Luleå i landskontoret den 11 oktober 1924.

Underdånigst:

A. BESKOW.

N. Glimstedt.

Generaltullstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 46 § t.

Till Konungen.

Genom remiss den 21 augusti 1924 har Kungl. Maj :t infordrat generaltullstyrelsens
underdåniga utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i avgiven
berättelse uttalat rörande åtgärder till bekämpande av spritsmugglingen.

Med återställande av remisshandlingama tillåter sig styrelsen i detta ärende
anföra följande.

Revisorerna hava under en inom nionde kustbevakningsdistriktet (Stockholms
skärgård) företagen resa gjort vissa iakttagelser angående vidtagna anordningar
till bekämpande av spritsmuggling, vilka de sammanfatta sålunda:

Den främsta förutsättningen för en verksam strid mot spritsmugglingen synes
revisorerna vara, att tullverket för ändamålet har till sitt förfogande snabbgående
båtar i tillräckligt antal, vilka båtar därjämte böra besitta erforderlig sjövärdighet
och bereda nöjaktig bekvämlighet för personalen vid en längre tids
vistelse ombord. För smuggelfartygens upptäckande är det givetvis av stor vikt,
att spaningsarbetet kan bedrivas med största möjliga effektivitet. Detta arbete
kan emellertid särskilt i vissa skärgårdsdistrikt, varest smuggling lärer i hög
grad florera, icke bedrivas på ett tillfredsställande sätt endast från sjön. Såsom
en synnerligen god hjälp synes härvid spaning från luften kunna komma
till användning. Det vore därför önskvärt, att till kustbevakningens förfogande
till en början försöksvis ställdes ett eller annat av flottans flygplan för att på
lämpliga platser under samverkan med bevakningsbåtarna utföra spaningsarbete.
 Det synes vidare icke uteslutet, att kampen mot smuggeltrafiken skulle
bliva vida mer framgångsrik, därest flottan tillhörande fartyg kunde stationeras
i närheten av de platser, vilka utgöra centraler för spritsmugglingen, för

— 63 —

utförande av bevaknings- och rapporttjänst. Eu sådan anordning torde särskilt
komma att visa sig lämplig för att hejda den omfattande smuggling av
sprit, som för närvarande lärer pågå vid utanför olika delar av kusten stationerade
s. k. spritskutor, från vilka spriten avhämtas i snabbgående mindre båtar
av uppköparna. Gentemot de utländska fartyg, vilka försälja sprit till smugglarna
och som i regel hava sina platser utanför territorialgränsen, stå emellertid
myndigheterna maktlösa, såvida ej genom internationella överenskommelser någon
utväg kunde erbjudas till hävande av de hinder, som i dylika fall möta mot
ett ingripande från myndigheternas sida.

De iakttagelser, revisorerna haft tillfälle att göra rörande bevakningsanordningarna
i Stockholms skärgård, torde lämna en god bild av de svårigheter, med
vilka tullverket har att kämpa vid försöken att stävja smugglingen. De vidsträckta
skärgårdsområdena giva smugglarna med deras ingående kännedom om
farvattnen stora möjligheter, som de även veta att utnyttja, och trots de av
generaltullstyrelsen vidtagna åtgärderna att insätta ett flertal nya posteringar
med förbättrad båtmateriel torde smugglingen pågå i ganska stor utsträckning.

De för tullverket anskaffade nya bevakningsbåtarna och särskilt de, som hava
mycket stor fart, hava emellertid visat sig i hög grad öka bevakningens effektivitet,
 och inom de av dessa båtar avpatrullerade omradena hava smuggelbåtama
blivit mera sällsynta. Den höga farten har sålunda befunnits vara en synnerligen
respektingivande faktor, och detta jämväl när det gäller bevakningen av
områden, där även smugglarna använda sig av snabbgående båtar. På grund
av tjänstgöringens natur ställas emellertid stora fordringar på materielen, och
haverier å bevakningsbåtarna förekomma ganska ofta. För att vid sådana tillfällen
bevakningens effektivitet ej skall bliva lidande, är det oundgängligt att
hava tillgång till ett visst antal reservbåtar, vilka kunna hållas beredda att genast
insättas såsom ersättning för de skadade. Man måste nämligen räkna med
att smugglare hålla sig noga underrättade om de haverier, som inträffa å bevakningsbåtarna,
 och även veta att begagna sig därav.

För att den å» bevakningsbåtarna anställda personalen skall kunna under
längre perioder hålla ut med den synnerligen krävande tjänsten, är det ett
önskemål, att dessa båtar, även de snabbgående, erbjuda tillräcklig bekvämlighet.
Sålunda bör å båtarna skydd vara anordnat, under vilket besättningen kan söka
sin tillflykt vid behov av vila och även eljest vid dåligt väder.

Slutligen erfordras, att båtarna hava tillräcklig sjövärdighet för att utan risk
kunna röra sig inom de farvatten, där de äro stationerade.

Då alla dessa egenskaper äro svåra att förena i en båt av lämplig storlek, måste
båtar av flera olika typer komma till användning, därvid i första hand de för
båtens patrulleringsområde viktigaste fordringarna böra tillgodoses, eventuellt
på bekostnad av en eller annan av de övriga.

För generaltullstyrelsen är det således en angelägenhet av vikt att med stöd
av erfarenheterna från den hittills anskaffade, med flera eller färre brister behäftade
båtmaterielen söka utveckla de typer, som visa sig lämpade efter förhållandena.

I och för bevakning av vissa kuststräckor, såsom Stockholms skärgård, skulle
flygbåtar sannolikt bliva en värdefull komplettering av den fortskaffningsmateriel,
 som nu användes i kampen mot smugglingen. Den snabhet. varmed

— 64 —

flygmaskiner kunna framföras, gör det ju möjligt att från dem på mycket kort
tid överspana betydande områden och att hastigare överraska smugglare i deras
förehavanden. Däremot är det givetvis en svaghet, att flygmaterielen endast
är användbar vid dagsljus. Om man emellertid genom användande av flygbåtar
kan bereda den övriga båtpersonalen tillfälle till vila under den ljusare delen
av dygnet, skulle detta innebära en betydande förstärkning av bevakningens
effektivitet.

Innan styrelsen avgiver något förslag till anskaffning för tullverkets räkning
av flygmateriel, vore det utan tvivel synnerligen lämpligt, om, såsom av
revisorerna ifrågasatts, genom lån från flottan av dylik materiel jämte erforderlig
personal erfarenhet kunde vinnas, huruvida och i vad mån nu angivna medel
kan vara lämpligt för smugglingens bekämpande.

Om man kunde till sjöss bevaka varje spritfartyg, skulle därigenom ovillkorligen
ett betydande avbräck kunna tillfogas smugglarna. Härför erfordras
emellertid, att sjögående materiel, bemannad med för dylik tjänst skolad personal,
 står till förfogande i sådan mängd, att vid fall av behov en bevakningsbåt
kan avdelas till varje fartygs bevakning, varförutom erfordras ett mindre antal
avlösningsbåtar. Tullverket förfogar nu endast över en för dylik tjänst lämplig
båt, vilken under någon tid, med enligt befälhavarens uppgift gott resultat, haft
till åliggande att förhindra svenska båtar att besöka spritfartygen. Förutsättningen
för att en dylik bevakning skall bliva effektiv, är emellertid, förutom
att den oavbrutet uppehälles, att tullpersonalen är i tillfälle att även å internationellt
vatten preja och uppbringa svenska båtar, så snart det iakttagits, att
de haft beröring med å internationellt vatten liggande spritfartyg. Då man
härvid måste kunna särskilja svenska båtar från andra nationers, uppkommer
frågan om obligatorisk inregistrering och märkning även av sådana båtar, som
nu ej äro underkastade dylika bestämmelser. En åtgärd i denna riktning skulle
med all sannolikhet underlätta kontrollen över den båtmateriel, som går i smugglingsärenden,
 och därigenom bidraga till att försvåra detta slags trafik.

För utförande av försök med en dylik utsjöbevakning, vilken kräver ett flertal
båtar, liksom ock för tillgodoseende av vissa andra bevakningsändamål, som
icke böra här närmare angivas, skulle det utan tvivel vara ändamålsenligt, att,
såsom av revisorerna förordats, tullverket finge från flottan disponera lämplig
materiel jämte erforderlig personal. Därest dessa försöksanordningar gåve
goda resultat, torde det böra ankomma på styrelsen att med stöd av den sålunda
vunna erfarenheten låta uppgöra förslag till anskaffande av den materiel,
varav tullverket skulle hava behov för nu berörda ändamål.

Ett synnerligen verksamt medel för smugglingens stävjande vore givetvis, om
genom internationella överenskommelser de stater, varifrån spritvaror företrädesvis
utföras, kunde tillförbindas att förbjuda utförandet av dylika varor, så
snart det finnes anledning förmoda, att varan är avsedd att olovligt införas i ett
annat land. I detta avseende torde styrelsen allenast få erinra, hurusom nu berörda
och en del därmed sammanhängande spörsmål varit föremål för behandling
vid den konferens, som i juni 1923 hölls i Kristiania mellan delegerade för
de svenska, danska, finska, norska och tyska regeringarna, i ändamål att åstadkomma
samverkan beträffande bekämpande av smuggling, framför allt av sprit
(jfr prop. 223/1924 sid. 31—32).

65 —

Generaltullstyrelsen anser sig slutligen icke böra underlåta att framhålla, att
en enligt ovan antydda riktlinjer mer eller mindre genomförd förstärkning av
kustbevakningen givetvis komme att medföra ökade kostnader för statsverket.
De åtgärder, som i dylikt syfte kunna anses önskvärda, måste sålunda städse prövas
med behörigt aktgivande på frågornas ekonomiska sida. Styrelsen förväntar
sig få tillfälle att framdeles till närmare behandling upptaga de spörsmål,
som i det föregående berörts, och att därvid framlägga den utredning och de
förslag, som må kunna anses av förhållandena betingade.

I detta ärendes handläggning hava deltagit, förutom undertecknad generaltulldirektör,
 byråcheferna Beyer, Ewerlöf, Alsén och Nordström, tjänstförrättande
byråchefen Schönaich samt kustbevakningsinspektören greve Posse, föredragande.

Stockholm den 26 september 1924.

Onderdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

Emil Delphin.

Generaltullstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49 § 2.

Underdånigt utlåtande.

I anledning av förevarande remiss får Generaltullstyrelsen, med överlämnande
av från tullkammaren i Luleå och tullverkets tjänstgöringskommission införskaffade
yttranden anföra följande.

Av handlingarna i ärendet framgår, att de åt tullförvaltningen i Luleå upplåtna
lokalerna, som äro belägna vid stadens norra hamn, redan år 1907 av
såväl därvarande tullkammare som stadens hamndirektion ansetts vara så otillfredsställande,
 att nybyggnad erfordrades. Underhandlingar i sådant avseende
inleddes också samma år av tullkammaren, och förberedelser för frågans utredning
vidtogos av staden. Under de följande åren lärer utredningen emellertid
hava fått anstå i avvaktan på lösning av frågan om ordnande av södra hamnplanen
i Luleå. Sedan detta arbete slutförts, hade givetvis åtgärder bort omedelbart
vidtagas för upplåtande åt tullförvaltningen av nya för densamma erforderliga
lokaler, särskilt som efter nyssnämnda hamnplans ordnande den övervägande
delen av den trafik, med vilken tullförvaltningen hade att taga befattning,
 förlagts till södra hamnen. En anledning till att tullförvaltningens lokalfråga
under de närmast följande åren icke funnit sin lösning får måhända sökas
däri, att den då rådande kristiden orsakat en högst betydande nedgång i den
Luleå stad tillkommande tolagsersättningen, som för år 1907 utgick med 9.407
Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1923. III. 5

— 66 —

kronor 67 öre. Efter år 1920 har emellertid stadens tolagsersättning oavbrutet
stigit, så att den för räkenskapsåret 1923—1924 utgått med det betydande beloppet
27.030 kronor 95 öre.

Vad i detta ärende blivit upplyst synes styrelsen tydligt visa, att de lokaler,
tullförvaltningen i Luleå för närvarande har till sitt förfogande, äro såväl med
avseende å belägenhet som beträffande beskaffenhet synnerligen otillfredsställande.

Det betydande avståndet till södra hamnen föranleder givetvis ökade kostnader
både för tullverket och för den trafikerande allmänheten.

Under sådana omständigheter finner styrelsen det uppenbart, att ändring
härutinnan måste snarast åstadkommas, och då det lärer åligga Luleå stad att
vidtaga erforderliga åtgärder i sådant syfte, har styrelsen denna dag beslutit
till stadsfullmäktige i Luleå i ämnet avlåta skrivelse med det innehåll, som
framgår av bilagda avskrift.

Härjämte överlämnas en tablå, utvisande med vilka belopp tolagsersättning
under tiden 1906—30/6 1924 uppburits för Luleå stads räkning.

I detta ärendes handläggning hava deltagit, förutom undertecknad generaltulldirektör,
 tjänstförrättande byråcheferna Hilding samt Schönaich, föredragande.

Stockholm den 23 september 1924.

Underdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

Emil Delphin.

Bil. 1.

Vördsamt utlåtande:

Frågan om lämpliga lokaler för tullverkets behov i Luleå har alltsedan år
1907 varit aktuell.

Den 7 januari nämnda år ingick dåvarande tullförvaltaren A. Wahlgren med
skrivelse till stadsfullmäktige med framställning om åtgärders vidtagande för
upplåtande av rymligare lokaler för tullverkets behov, såväl packhus- som expeditionslokaler.

Med anledning av denna framställning beslöto stadsfullmäktige den 22 januari
samma år att remittera ärendet till hamndirektionen och drätselkammaren för
utredning och yttrande.

I sitt svar till stadsfullmäktige förklarade emellertid hamndirektionen, som
ansåg nödigt, att åtgärder med snaraste vidtoges för uppförande av ett tullhus,
 att direktionen icke vore i stånd att verkställa någon närmare utredning
rörande storleken eller beskaffenheten av en dylik byggnad utan ville för sin
del föreslå, att stadsfullmäktige ville besluta att för frågans utredning tillsätta
en kommitté, bestående av representanter för hamndirektionen, tullverket och
köpmanskåren, vilken kommitté tillsattes den 24 maj 1907.

— 67 —

Som donna kommitté efter tre års tid ännu icke inkommit med någon utredning
i frågan, ingick tullförvaltaren ånyo den 5 juli 1910 till stadsfullmäktige
med en ny skrivelse, däri han med åberopande av sin den 7 januari 1907 till stadsfullmäktige
ingivna framställning påyrkade skyndsamma åtgärder för åstadkommande
av lämpliga lokaler för tullkammaren.

”Då Luleå stad”, säger han, ”av tullmedel åtnjuter tolagscrsättning, under
villkor att staden tillhandahåller tullverket erforderliga och fullt tidsenliga
expeditionslokaler, men detta för närvarande icke är förhållandet, så får tullkammaren
med åberopande av sin ovan omförmälda skrivelse av förekommen anledning
anmoda stadsfullmäktige att snarast möjligt vidtaga åtgärder för upplåtande
av andra och tidsenligare lokaler att av tullverket användas.”

Sedan denna tullförvaltarens förnyade framställning om anskaffande av lämpligare
lokaler för tullkammarens behov av stadsfullmäktige remitterats till
hamndirektionen och till den av fullmäktige den 24 maj 1907 tillsatta kommittén,
 inkom denna senare med följande till stadsfullmäktige ställda skrivelse av
den 17 februari 1911:

”Vid ärendets behandling inom kommittén redan under år 1907, befunnos de
lokaler, som nu disponeras av tullverket visserligen icke kunna anses motsvara
de anspråk, som böra och kunna ställas på moderna, praktiska och tidsenliga
anordningar i förevarande fall. Emellertid sammanhänger denna frågas praktiska
lösning så ytterst intimt med det hos stadsfullmäktige redan vilande ärendet
om södra hamnplanens ordnande, att kommittén ansett denna fråga först
böra få sin slutliga behandling, innan nya lokaler för tullverket komme till utförande.
 ’ ’

Under de följande åren ordnades också södra hamnplanen, varpå stadsfullmäktige
fattade beslut att därstädes uppföra en hamnförvaltningsbyggnad för
en kostnad av 485.000 kronor, inrymmande lokaler för hamnkontor och sjömanshuset
samt en del bostäder.

Tullverkets fråga om lokaler togs däremot ingen hänsyn till, fast tullverket
som den bäst betalande hyresgästen och på grund av de mest trängande behov
borde haft avsevärt större berättigande än t. ex. sjömanshuset att få sin lokalfråga
ordnad.

Detta visar med vilken likgiltighet stadsfullmäktige i Luleå behandlat ordnandet
av tullkammarens sedan 10 år tillbaka viktiga fråga att få rymligare och
ändamålsenligare lokaler till sitt förfogande. Under de fem år, som sedan dess
förflutit, har trafiken avsevärt ökats, under det att lokalfrågan för tullkammarens
vidkommande fortfarande står på samma döda punkt som för 17 år sedan,
 ja, i alla avseenden kommit i ett ännu sämre läge, därigenom att all tullen
berörande sjötrafik koncentrerats till södra hamnen och Svartön, medan däremot
tullokalerna äro belägna vid norra hamnen, varigenom ett uppdelande
av tullbehandlings- och tullbevakningsgöromålen på en hel del olika platser
blivit för tullverket synnerligen kostsamt genom den personalökning, som därigenom
blivit en följd.

På uppmaning av den av regeringen tillsatta tjänstgöringskommittén för tullverket,
 som i början av juni 1923 besökte Luleå och därvid inspekterade härvarande
tullokaler, som de funno synnerligen trånga och olämpligt belägna, ingick
undertecknad till stadsfullmäktige och stadens drätselkammare med framställning
om åtgärders vidtagande för att snarast möjligt få lokalfrågan ordnad
för tullkammarens behov.

— 68

På dessa skrivelser samt på en senare den 22 maj detta år till stadsfullmäktige
avlåten förnyad framställning i ärendet hava några synliga resultat i ena
eller andra riktningen ej låtit sig avhöra.

Tullkammaren får understryka befogenheten av de av herrar statsrevisorerna
den 13 sistlidne juli gjorda anmärkningar mot lokalernas olämplighet.

Luleå tullkammare den 1 september 1924.

F. H. FALCK.

Bil. 2.

Till Kungi. generaltullstyrelsen.

Genom remiss den 10 innevarande månad har Kungl. styrelsen anmodat tjänstgöringskommissionen
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
i sin berättelse över av dem verkställd granskning av statsverkets förvaltning
under tiden 1 januari—30 juni 1923 anfört rörande tullkammaren i Luleå.
Med återställande av remissakten får kommissionen härmed vördsamt anföra
följande:

Rörande tullokalemas i Luleå beskaffenhet har kommissionen redan i sitt
betänkande av den 30 juni 1924, på sätt riksdagens revisorer erinrat, framställt
vissa anmärkningar. Dessa anmärkningar, vilka gällde dels lokalernas läge i
förhållande till trafiken, dels splittringen på olika håll, måste kommissionen till
alla delar vidhålla. Kommissionens allmänna intryck vid en jämförelse med
övriga tullkamrar i riket är, att lokalfrågan knappast på någon plats är på ett
i förhållande till tullplatsens betydelse och trafikens omfattning så otillfredsställande
sätt ordnad scm i Luleå. Då de påtalade bristerna, på sätt framgår av
tullkammarens utlåtande av den 1 september 1924, lära hava erkänts av representanter
för staden så tidigt som år 1907, synes det i hög grad anmärkningsvärt
att icke några åtgärder vidtagits för deras avhjälpande, trots att stadens
inkomster av tolagsersättningsmedel, som år 1907 utgjorde kr. 9.407:67 stigit
till kr. 27.030:95 året 1923/24. Att missförhållandena, oavsett de olägenheter
desamma medföra för trafikanterna, inverka stegrande på tullverkets personalkostnader,
 finner kommissionen påtagligt. Visserligen har kommissionen — i
motsats till tullkammaren — ansett, att den kammarskrivarutbildade personalen
i Luleå bör kunna utgöras av, utom tullförvaltaren, allenast en fast placerad
och en under seglationen ditbeordrad kammarskrivare, men denna besättning är
med nuvarande lokalförhållanden otvivelaktigt ett minimum och kan, därest trafiken
alltjämt ökas, snart nog komma att visa sig för knapp. Vad bevakningspersonalen
angår, måste det anses självfallet, att det långa avståndet från tullkammarexpeditionen
till de kajer, där trafiken är koncentrerad, samt frånvaron
av tullbehandlingslokaler eller varuskjul vid sistnämnda kajer nödvändiggöra
användning under seglationstiden av ett större antal befattningshavare än vad
som under andra förhållanden skulle hava varit erforderligt. Stockholm den 20
september 1924.

Tullverkets tjänstgöringskommission.

EINAR MODIG.

WILLIAM SMITH.

J. A. REINWALL.

— 69

Bil. 3.

Till stadsfullmäktige i Luleå.

Genom remiss den 21 augusti 1924 har Kungl. Maj :t infordrat generaltullstyrelscns
utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i sin berättelse over
av dem verkställd granskning av statsverkets förvaltning under tiden 1 januari
.—30 juni 1923 anfört rörande tullkammaren i Luleå.

Riksdagens revisorers berättelse innehåller i sagda del huvudsakligen följande.
 Ända sedan år 1907 hade vid upprepade tillfällen förhandlingar forts mellan
de lokala tullmyndigheterna och Luleå stad om upplåtande åt dåvarande
tullförvaltning av lokaler, som vore rymligare och bättre belagna an de nuvarande,
 vid norra hamnen befintliga. Av tullkammaren i Luleå sagda ar gjor
framställning i sådant syfte hade föranlett igångsättande av utredning, som
emellertid icke lett till önskat resultat. Till Edert avgörande forelåge
en den 20 juli 1923 dagteeknad framställning, däri tullkammaren anhållit
att snarast möjligt få lokalfrågan tillfredsställande ordnad ävensom
föreslagit plats för nytt tullhus. Sistnämnda framställning både,
enli°t vad vid revisorernas besök på platsen upplysts, då ännu icke
föranlett någon åtgärd från stadens sida. — Tullokalerna i Luleå hade
jämväl varit föremål för undersökning av tullverkets tjänstgörmgskommission
som i sitt den 30 juni 1924 avgivna betänkande (del II, tullkammare) uttalat, att
de nuvarande lokalerna måste betecknas som synnerligen otillfredsställande,
framför allt därför att de i huvudsak vore belägna vid norra hamnen, under det
att huvudtrafiken vore förlagd till den södra och Svartön. Vid södra hamnen
funnes nämligen till tullverkets disposition allenast två små lokaler, avsedda
för tullbevakningen. — Då, enligt vad vid revisorernas besök i Luleå uppgivits,
numera ingen eller synnerligen ringa tullen berörande sjötrafik förekomme vid
norra hamnen, syntes det revisorerna, att tullokalemas belägenhet därstädes
medförde avsevärda olägenheter. Det långa avståndet mellan södra hamnen
och tullhuset föranledde, att betydligt större bevakningspersonal erfordrades, an
som skulle vara fallet, om tullokalerna vore belägna vid södra hamnen. Därtill
komme, att för ägarna till de varor, som skulle tullbehandlas, avsevärda kostnader
orsakades genom de långa varutransporterna från södra hamnen till tulllokalerna.
 Genom den starka trafikökning, som under de senaste åren ägt rum,
hade givetvis svårigheterna vid tullbehandlingen tilltagit. I örty sj ntes det revisorerna,
 att anspråk på att ändamålsenligt belägna tullokaler snarast bereddes
tullförvaltningen i Luleå med så mycket större fog kunde ställas på staden,
som staden genom tullen tillfördes avsevärda inkomster i form av tolagsersättning.

I ärendet har utlåtande infordrats från tullkammaren i Luleå, som i sådant
sammanhang redogjort för de framställningar, vilka efter ingången av år 1907
gjorts hos Eder och annan stadsmyndighet i Luleå. Av denna redogörelse
framgår, bland annat, att dåvarande hamndirektion redan nyssnämnda år ansett
nödigt, att åtgärder med snaraste vidtoges för uppförande av ett tullhus, samt
att för utredning av frågan härom tillsatts en kommitté samma år, vilken jämväl
för sin del gjort ett uttalande av liknande innebörd. Slutligen hade, då
de tidigare framställningarne icke föranlett ifrågasatta åtgärder, tullkammaren
den 22 maj 1924 i skrivelse till Eder ånyo anhållit om vidtagande av åtgärder

— 70 —

för att frågan om lokaler för tullkammarens behov måtte snarast möjligt ordnas.
 Icke heller denna skrivelse hade vid utlåtandets avgivande föranlett för
tullkammaren känt resultat. Tullkammaren instämde i de av statsrevisorerna
gjorda uttalandena angående tullokalernas olämplighet.

Jämväl tullverkets tjänstgöringskommission har i ärendet avgivit särskilt utlåtande
och däri förklarat sig till alla delar vidhålla de anmärkningar, rörande
dels ifrågavarande tullokalers läge i förhållande till trafiken, dels lokalernas
splittring pa olika håll, kommissionen framställt i sitt av statsrevisorerna åberopade
betänkande. Kommissionen har vidare anfört bland annat, att det
syntes i hög grad anmärkningsvärt, att icke några åtgärder vidtagits för avhjälpande
av de i sådant avseende rådande bristerna, trots att stadens inkomster
av tolagsersättningsmedel, som år 1907 utgjorde 9.407 kronor 67 öre, stigit till
27.030 kronor 95 öre för budgetåret 1923—1924. Därjämte har kommissionen
framhållit, hurusom för fullgörande av de på tullförvaltningen ankommande
göromålen under nuvarande förhållanden påkallades användande av större personal,
 än som eljest skulle erfordras.

För egen del har generaltullstyrelsen funnit det uppenbart, att de lokaler,
som för närvarande äro upplåtna åt tullförvaltningen i Luleå, äro såväl med
avseende å belägenhet som beträffande beskaffenhet synnerligen otillfredsställande,
 vilken åsikt styrelsen givit tillkänna i sitt denna dag avgivna utlåtande
i anledning av Kungl. Maj :ts ovannämnda remiss.

Generaltullstyrelsen får, under hänvisning till vad ovan anförts, anhålla, att
Ni måtte omedelbart vidtaga erforderliga åtgärder för anordnande snarast möjligt
a för ändamålet lämpligt område vid södra hamnen i Luleå av erforderliga
lokaler för därvarande tullförvaltnings behov. Stockholm den 23 september 1924.

Kungl. generaltullstyrelsen.
A. E. M. ERICSSON.

Emil Delphin.

71 —

Bil. 4.

T olags ers ät t ning

till Luleå stad under nedannämnda år.

IQOfi ..........

.......... kr.

9.497:14

1Q07 .........

9.407:67

i Q08 ...........

8.540:43

1909 .............

12.016:86

1Q10 .........

11.596:78

1Q11 ..........

9.530:65

1912 .........

8.977:74

1913 ...........

11.131:77

1914 ..........

10.292:02

1915 ..........

4.490:11

1916 ...........

4.474:65

1917 ...........

2.409:34

1918 ...........

2.061:65

1Q1Q .........

5.035:53

1Q90 ...........

4.874:44

1921 ............

10.135:79

1922 ............

16.478:53

1923 1/1—30/6 ...........

10.165:61

1923—1924 ...............

27.030:95

Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 53 § 1.

Till Konungen.

I anledning av härmed återgående nådiga remiss får vitterhets-, historie- och
antikvitets akademien lämna följande redogörelse för vad från det allmännas
sida åtgjorts beträffande vården och underhållet av Visby ruiner.

Sedan till underhåll av Visby ruiner under en lång följd av år varit anvisade
tomtören för hospitalslägenheter i Visby stad, vilka emellertid icke uppgingo till
några avsevärda summor, uppförde 1880 ars riksdag såsom reservationsanslag för
Visby ruiners vård och underhåll ett belopp av 450 kronor som ersättning för
berörda tomtören, vilka dåmera upphört att utgå. Uppenbarligen kunde emellertid
inga mera vittomfattande åtgärder i nu ifrågavarande hänseende vidtagas
med de medel, som sålunda stodo till buds. På grund av dessa medels otillräcklighet
anhöll akademien därför i underdånig skrivelse den 20 december 1883
att hos 1884 års riksdag måtte utverkas erforderligt anslag för bevarande av de
sex viktigaste kyrkoruinerna i Visby. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i
ämnet beviljade riksdagen även ett anslag å 20.000 kronor för ändamålet. I underdånig
skrivelse den 7 september 1897 hemställde akademien vidare om proposition
till 1898 års riksdag å ett anslag av 30.000 kronor till konservering av

— 72 —

Visby stadsmur. Efter av Kungl. Maj :t gjord framställning beviljade riksdagen
för nämnda ändamål 18.050 kronor att utgå under åren 1899 och 1900.

I underdånig skrivelse den 10 oktober 1903 framhöll akademien därefter, att
det av 1880 ars riksdag beviljade årliga anslaget av 450 kronor vore otillräckligt.
 Akademien påpekade i sin berörda skrivelse, att ingen stad i norra Europa
kunde uppvisa en sådan samling av monumentala ruiner som Visby, och att
dessa ruiner i allt högre grad ådroge sig uppmärksamheten även från utlandet,
vadan det syntes vara en oavvislig plikt att göra allt vad göras kunde för
deras bevarande. I enlighet med akademiens hemställan gjorde Kungl. Maj :t
framställning till riksdagen om höjande av anslaget till 1.000 kronor, och riksdagen
beslöt att från och med år 1905 höja detsamma till sagda belopp.

I underdånig skrivelse den 19 augusti 1921 framhöll akademien vidare, hurusom
sistnämnda anslag å 1.000 kronor vore avsett för smärre konserveringsarbeten
å Visby stadsmur ävensom å de 10 ruinkyrkorna i Visby, S :t Görans kyrkoruin
och Solberga cistercienserklosterruiner, samt framhöll att, ehuru särskilda
anslag vid skilda tillfällen beviljats av riksdagen vid mera omfattande och
större reparationer, det dock vore tydligt, att nämnda summa vore alldeles otillräcklig.
 På grund härav hemställde akademien om förslag till 1922 års riksdag
att höja anslaget till 2.500 kronor.

Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anförde vid ärendets föredragning
inför Eders Kungl. Maj :t bland annat, att goda skäl förefunnes att
föreslå en höjning av anslaget ifråga så mycket mer som man annars syntes
vara nödsakad att genom betydande engångsanslag sörja för de olika minnesmärkenas
bevarande, men förklarade sig anse, att en fördubbling av anslaget
för det dåvarande finge vara tillfyllest. I enlighet härmed höjde 1922 års riksdag
ifi agavarande anslag till 2.000 kronor samt upptog detsamma i riksstaten
för förra halvåret 1923 med 1.000 kronor. I riksstaten för budgetåret 1923—
1924 uppfördes emellertid anslaget utan angivet belopp, vilken anordning av dåvarande
departementschefen vid ärendets anmälan inför Eders Kungl. Maj :t
betecknades vara av allenast provisorisk karaktär. Bristen på dylikt särskilt
anslag gjorde sig emellertid inom kort gällande, och i skrivelse den 3 juli 1923
såg sig akademien nödsakad att hos Eders Kungl. Maj :t gorå framställning om
anvisande av medel till fortsättande av de konserveringsarbeten å S :t Görans
hospitalskyrka, vartill 3.000 kronor tidigare anvisats genom nådigt beslut den
7 oktober 1921, i anledning varav Eders Kungl. Maj :t den 9 augusti 1923 för
ändamålet anvisade 1.750 kronor att utgå av åttonde huvudtitelns allmänna anslag
till extra utgifter.

I underdånig skrivelse den 4 september 1923 upptog akademien ånyo ifrågavarande
ämne till behandling. Akademien framhöll därvid bland annat, att
flertalet av kyrkoruinernas ännu kvarstående valv vore i ett så dåligt skick, att
det i vissa fall kunde befaras att, därest valven icke snarast konserverades,'' desamma
komme att nedstörta. Otvivelaktigt erfordrades, anförde akademien i
berörda skrivelse, för dessa bristers avhjälpande omedelbara, synnerligen omfattande
restaureringsåtgärder, vilkas utförande syntes draga så stora kostnader,
att medel till dessas täckande icke borde anvisas på ordinarie stat utan beredas
från ett tillfälligt extra anslag. Men förutom till dessa större tillfälliga arbeten
erfordrades medel för bestridande av det kontinuerliga underhållet av Visby
ruiner. Kostnaderna härför beräknades, även under förutsättning att ovannämnda
mera trängande restaureringsarbeten omedelbart vidtoges, icke kunna

— 73

sättas lägre än till omkring 5.000 kronor per år. Akademiens framställning utmynnade
i en hemställan att i riksstaten måtte uppföras ett ordinarie reservationsanslag
å 10.000 kronor till vård och underhåll av Visby ruiner och andra
byggnadsmärken, därav 6.500 kronor enligt en av riksantikvarien den 30 november
1924 dagtecknad underdånig skrivelse beräknades enbart för Visby
ruiner. Till bestridande av kostnaderna för omedelbara större, tillfälligt behövliga
iståndsättningsarbeten, genom vilka vissa byggnadsminnesmärken
skulle kunna försättas i ett sådant skick, att ett enbart fortlöpande underhåll av
desamma därefter skulle vara möjligt, begärde akademien därjämte 30.000 kronor.
 Vid fördelningen av sistnämnda anslag beräknades 10.000 kronor belöpa på
Visby ruiner.

Vid ärendets anmälan inför Eders Kungl. Maj :t förklarade departementschefen
sig sakna anledning att göra några erinringar mot de av akademien framlagda
beräkningarna samt framhöll, att det skulle varit önskvärt, om akademiens
förslag kunnat tillstyrkas. Den statsekonomiska hänsynen hade emellertid
i detta som i så många andra fall nödsakat departementschefen göra en
stark begränsning av de äskade anslagen. I enlighet med departementschefens
förslag föreslog även Eders Kungl. Maj :t riksdagen dels att i riksstaten
uppföra ett ordinarie reservationsanslag till vård och underhåll av Visby
ruiner och andra byggnadsminnesmärken med 5.000 kronor, dels oek att till
omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 8.000 kronor. Dessa
Eders Kungl. Maj :ts förslag vunno även riksdagens bifall.

Beträffande användningen av de för innevarande budgetår till akademiens
förfogande ställda anslagen för ifrågakomna ändamål må erinras, att konserveringsarbetena
å ruinerna i Visby pågå, ehuru desamma vid tiden för statsrevisorernas
besök därstädes i augusti 1924 ännu icke kunnat visa några mera
påtagliga resultat.

Slutligen är att tillägga att akademien i sina riksdagspetita för budgetåret
1925—1926 förnyat sin föregående år gjorda hemställan, att ordinarie reservationsanslaget
till vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken
måtte utgå med 10.000 kronor, varjämte akademien till omedelbara
iståndsättningsarbeten å vissa byggnadsminnesmärken begärt ett reservationsanslag
å 30.000 kronor att utgå å extra stat. Av sistnämnda summa har akademien
beräknat ett belopp av 9.000 kronor belöpa på iståndsättningsarbeten å
Visby ruiner.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att akademien genom sina under senare
år avgivna anslagsäskanden till fullo beaktat de av revisorerna påpekade
missförhållandena, ehuru akademien tyvärr ännu icke blivit satt i stånd att
avhjälpa desamma på grund av otillräckligheten av härför beviljade anslag.

Underdånigst:

Å akademiens vägnar:

SIGURD CURMAN.

7. A. Hedenlund.

Stockholm den 29 september 1924.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 53 § 2.

— 74 —

Till Konungen.

Med anledning av härlios återgående nådiga remiss har skolöverstyrelsen inhämtat
förklaring av rektorerna vid realskolan i Malmö E. Isacsson och vid
västra realskolan i Göteborg R. Rådmann. Den förra förklaringen har insänts
till överstyrelsen direkt, den senare genom läroverkets inspektor, vilken därvid
jämväl avgivit eget yttrande i ärendet. Sagda båda förklaringar tillika med likaledes
omförmälda yttrande av vederbörande inspektor får överstyrelsen härmed
överlämna. För egen del får överstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Det av statsrevisorerna anmärkta förfarandet har otvivelaktigt vant oriktigt;
men då båda rektorerna anfört i viss mån förklarande omständigheter, då, såvitt
överstyrelsen kan finna, ifrågavarande läroverk icke lidit någon skada genom
förfarandet och då man har anledning förvänta, att detsamma, sedan vederbörandes
uppmärksamhet genom vad som förekommit blivit fäst vid saken, icke
skall upprepas, torde revisorernas framställning icke höra föranleda någon
ytterligare åtgärd.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Bergqvist, avdelningschefen överdirektören Falk samt undervisningsråden
Rydberg, Johansson, föredragande, Åström och Wallin.

Stockholm den 29 september 1924.

Underdånigst:

B. J:n BERGQVIST.

AUGUSlT JOHANSSON,
föredragande.

Bell Kruse.

Bil. 1.

Till Kungl. skolöverstyrelsen.

Härmed översändes rektor Rådmanns förklaring över riksdagens revisorers
anmärkning mot Göteborgs västra realskolas räkenskaper. Till vad rektor Rådmann
anfört har jag intet att vidare anföra, än att det har sin riktighet, att
rektor Rådmann insjuknade vårterminen 1923, vilket jag då till Kungl. överstyrelsen
anmälde, i följd varav överstyrelsen förordnade en vikarierande rektor,
som med mycken möda fick ordnat räkenskaperna. Att dessa under sådana
förhållanden icke kunde fullt korrekt handhavas, var helt naturligt.

Göteborg den 12 september 1924.

P. Rydholm.,

inspektor för Göteborgs västra realskola.

— 75 —

Bil. 2.

Till Kung! skolöverstyrelsen.

Lärove r k s avdelningen.

Med anledning av riksdagens revisorers framställning rörande särskild giroräkning
för härvarande läroverk får jag härmed vördsamt anföra följande.

Läroverkets medel hava alltsedan dess tillkomst deponerats i stadens sparbank
mot sparbanksböcker, och liksom mina företrädare i tjänsten har jag ansett detta
förfaringssätt vara avgjort bekvämast för redogöraren och för läroverket fördelaktigast,
 då sparbanken giver vanlig ränta, men riksbanken ej beräknar någon
giroränta på ifrågavarande medel. En resa in till riksbankskontoret i staden
från denna förstadsskola lider slutligen av den väsentliga olägenheten, att
den tager c :a 2 timmar i anspråk; och jag ber i detta sammanhang få påpeka,
att till rektors biträde vid denna stora skola finnes endast en vaktmästare, som
även sköter eldning och städning. Ett ytterligare biträde skulle ställa sig dyrt.

Vad beträffar omskrivna behållningen den 30 juni 1923, varav c :a 7.000
kronor voro terminsavgifter för vårterminen till statsverket och ej tillhörde
läroverkets kassor, så berodde dess storlek på den omständigheten, att undertecknad
mot slutet av nämnda termin drabbades av svår hjärnblödning och ej
kunde taga någon befattning med att ordna läroverkets kassor och räkenskaper,
vilka slutligen uppgjordes av annan person.

Göteborgs västra realskola den 10 september 1924.

Robert Rådmann.

Bil. 3.

Till Kungl. skolöverstyrelsen.

Sedan Kungl. överstyrelsen infordrat rektors vid realskolan i Malmö förklaring
i anledning av riksdagens revisorers anmärkning angående behållningen i
realskolans kassor vid slutet av budgetåret 1923, får jag vördsamt anföra, att
jag på grund av en tillfällig bortresa i slutet av juni månad 1923 med återkomst
till Malmö omedelbart före månadsskiftet icke fick tillfälle att i bank insätta
de läroverkets kontanta medel, som icke behövdes för omedelbart utbetalande.

Med beklagande av vad sålunda inträffat får jag förklara, att jag för framtiden
skall låta mig det angeläget vara att ställa mig givna bestämmelser till
efterrättelse.

Malmö den 27 september 1924.

Erik Isacsson.

76 —

Bil. 4.

Till Kung! skolöverstyrelsens läroverksavdelning,

Stockholm.

Med översändande av närslutna förklaring av rektor vid realskolan i Malmö
får jag hemställa att Kungl. överstyrelsen ville låta vid den sålunda avgivna
förklaringen bero.*)

Malmö den 27 september 1924.

R. DE LA GARDIE.

Landshövding.

Inspektor vid realskolan i Malmö.

Byggnadsstyrelsens och
skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 54 och
57, §§ 3 och 6.

Till Konungen.

Genom nådiga remisser den 21 nästlidna augusti hava byggnadsstyrelsen och
skolöverstyrelsen anbefallts avgiva och senast den 30 innevarande september
inkomma med utlåtanden i anledning av vad riksdagens revisorer i revisionsberättelsen
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anfört rörande statens småskoleseminarium
i Lycksele och folkskoleseminariet i Umeå.

Till åtlydnad härav få ämbetsverken i underdånighet anföra följande.

Beträffande statens småskoleseminarium i Lycksele hava revisorerna meddelat,
 att seminariets rektor med avseende å seminarietomten gjort i huvudsak
följande erinringar. Till följd av att älven närmast seminarietomten vore långgrund,
 hade kloakledningarna måst dragas 400 meter ut under älvens botten,
vilket torde hava orsakat en merkostnad av 23.000 kronor. Seminariebyggnaden
hade erhållit en mindre lämplig placering invid landsvägen, där livlig biltrafik
påginge. Till denna placering hade tomtens beskaffenhet möjligen varit anledning.
 Trädgården hade ett otjänligt läge norr om seminariets byggnadskomplex.
T anslutning härtill hade rektorn meddelat, att han först i januari 1923 haft tillfälle
att yttra sig över ritningar och arbetsbeskrivning samt att han först den
19 mars 1923 efter särskild skriftlig begäran fått mottaga byggnadsbeskrivning
och ritningar. För egen del hava revisorerna framhållit, att, då rektors erinringar
särskilt i fråga om seminarietomtens beskaffenhet samt byggnadernas
förläggning och trädgårdens otjänliga belägenhet syntes hava fog för sig, det
hade varit lämpligt, att rektor i förevarande fall lämnats tillfälle att yttra sig
i byggnadsfrågan i så god tid, att hans erinringar kunnat komma under omprövning.
 Slutligen hava revisorerna framhållit, att bostäderna syntes i vissa
avseenden mindre väl planlagda.

Jämlikt beslut den 2 oktober 1919 erbjöd Lycksele kommun att utan ersättning
upplåta ifrågavarande tomt för uppförande av en seminariebyggnad i Lyck *

Här omförmälda förklaring är av enahanda innehåll som den av ifrågavarande
rektor vid realskolan; i iMalmö den 27 sistlidne september till skolöverstyrelsen
avgivna, här ovan), bil. 3, återgivna förklaring, till vilken hänvisas.

— 77 —

sele, och blev detta erbjudande, efter en av Eders Kungl. Maj :t avlåten proposition,
 av 1920 års riksdag antaget. Byggnadsstyrelsen hade emellertid icke satts
i tillfälle att dessförinnan göra något uttalande beträffande tomtens lämplighet
för ändamålet, men hade skolöverstyrelsen i underdånigt utlåtande den 31 december
1919, bland annat, framhållit, att det syntes överstyrelsen som om tomtens
areal vore väl knappt tilltagen.

Sedermera erhöll byggnadsstyrelsen jämlikt nådigt beslut den 25 september
1920 uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen låta utarbeta ritningar och
kostnadsförslag till erforderliga byggnader för ifrågavarande seminarium. Med
anledning härav upprättades ritningar med tillhörande beskrivning, vilka ritningar
enligt av skolöverstyrelsen den 21 januari 1921 avgivet yttrande i ärendet
blevo av överstyrelsen godkända.

Såsom framgår av Eders Kungl. Maj :ts framställning i Bilaga till 1922 års
statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, sid. 394, blev ärendet av Eders
Kungl. Maj :t återremitterat till byggnadsstyrelsen. Då syftet härmed var att
få till stånd en utredning, huruvida icke byggnadskostnaderna skulle kunna
nedbringas, uppgjorde arkitekten i besparingssyfte det alternativa förslag med
viss inskränkning i de först planerade utrymmena i såväl skolbyggnaderna som
lärarbostäderna, vilket sedermera i den Kungl. propositionen lades till grund
för riksdagens beslut i ärendet. Under hela den tid dessa utredningar pågingo
och statsmakterna fattade beslut i ärendet var rektorstjänsten vid seminariet
vakant, och befattningen uppehölls tillfälligtvis av en kvinnlig lärare, som icke
ägde förutsättningar att kunna medverka vid de nya seminariebyggnadernas
planläggning. Sedan riksdagen anvisat medel för arbetets igångsättande och
godkänt de uppgjorda ritningarna med däri föreslagna inskränkningar, blevo
ritningarna med tillhörande beskrivning därefter av Eders Kungl. Maj :t fastställda
den 27 oktober 1922, i samband varmed Eders Kungl. Maj :t uppdrog
åt byggnadsstyrelsen att omedelbart gå i författning om utförande av här avsedda
byggnadsarbeten i enlighet med nämnda ritningar och beskrivning, med
rätt för byggnadsstyrelsen att vid arbetets utförande vidtaga sådana smärre avvikelser
från de fastställda lutningarna jämte beskrivning, som kunde befinnas
erforderliga och lämpliga och som icke föranledde ökning av totalkostnaderna
för byggnadsföretaget.

Sedan i anslutning härtill huvudritningar och arbetsbeskrivning upprättats,
anmodades seminariets nuvarande rektor, som först i augusti 1922 tillträtt sin
befattning, redan den 8 december 1922 att taga del av sistnämnda ritningar med
tillhörande handlingar, innan entreprenad för byggnadsarbetet utlystes. Rektor
företog härefter en ingående granskning av berörda ritningar, och av honom
i anslutning härtill framställda önskemål blevo genom verkställda modifikationer
i förslaget beaktade, och hade sålunda, enligt byggnadsstyrelsens uppfattning,
 fullt samförstånd i förevarande byggnadsfråga uppnåtts mellan styrelsen
och rektor, innan entreprenaden utlystes.

Yad beträffar de erinringar seminariets rektor inför revisorerna framställt i
fråga om seminarietomtens beskaffenhet samt byggnadernas förläggning och
trädgårdens mindre lämpliga belägenhet, få ämbetsverken framhålla, att det
med hänsyn till tomtens knappt tilltagna areal och olämpliga form icke gärna
varit möjligt att förlägga seminariebyggnaden på längre avstånd från landsvägen
än vad som skett eller att bereda lämpligare plats för trädgården utan
att förorsaka andra och större olägenheter. Byggnaderna hava grupperats kring

78 —

en gårdsplan, som genom de kringliggande husen erhåller ett skyddat läge och
som man strävat efter att få så stor som terrängen medgav. Yad seminarieträdgården
beträffar torde det dock icke vara omöjligt att genom utökning av
seminarieområdet vinna avsevärda förbättringar.

I detta sammanhang tillåta sig ämbetsverken erinra, att riksdagens revisorer
i revisionsberättelsen för år 1922 meddelat, att revisorerna besökt seminariet
i fråga och i samband därmed besett tomtplatsen för den nu avsedda
nybyggnaden för seminariet, men hava revisorerna då icke framställt någon
som helst erinran med avseende å tomtens lämplighet för sitt ändamål.

Beträffande den långa avloppsledningen ut i älven få ämbetsverken framhålla,
att denna anordning varit oundgängligen nödvändig, sedan ett förslag till överenskommelse
med samhället i syfte, att detsamma under byggnadsstyrelsens medverkan
skulle utföra den del av ett utarbetat förslag till avloppsledning för samhället
i sin helhet, som berörde seminariet, av samhället förkastats. Hela frågan
om avloppsledning för samhället förföll.

Det av revisorerna i nu förevarande revisionsberättelse gjorda uttalandet, att
bostäderna skulle vara mindre väl planlagda, har icke närmare preciserats.
Sannolikt torde därmed avses det förhållande, att desamma enligt de föreliggande
ritningarna gjorts något mindre vad planytan beträffar än vad i det
ursprungliga förslaget avsetts. Denna åtgärd, som motiverats såväl av den
ovannämnda angelägenheten att nedbringa byggnadskostnaderna samt av den
av det kalla klimatet beroende nödvändigheten att planlägga byggnaderna så att
de kunna lätt uppvärmas, har emellertid av Eders Kungl. Maj :t och riksdagen
på sin tid godkänts.

Beträffande folkskoleseminariet i Umeå hava revisorerna anfört, bland annat,
följande. Det ritningsförslag, som av 1920 års riksdag lagts till grund för beviljande
av anslag till nybyggnad för nämnda seminarium hade icke blivit tilllämpat
vid arbetets utförande. Byggnadsstyrelsen hade nämligen låtit utarbeta
nya ritningar för seminariet, vilka hade fastställts av Eders Kungl. Maj :t och i
huvudsak blivit följda vid seminariebyggnadernas uppförande. Enligt vad från
byggnadsstyrelsen uppgivits hade i sistnämnda förslag åtskilliga begränsningar
gjorts av de utrymmen, varpå ursprungligen från skolöverstyrelsens sida yrkats.
 Trots de förenklingar, som sålunda vidtagits, hade revisorerna vid sitt
besök på platsen erhållit intryck av att ändamålsenliga och fullt tillfredsställande
lokaler kunnat beredas seminariet med tillämpning av enklare byggnadssätt
och med iakttagande av större sparsamhet.

De av revisorerna sålunda framställda erinringarna hava givits en så obestämd
formulering, att det icke är möjligt för ämbetsverken att närmare bemöta desamma.

Med anledning av att statsrevisorerna helt allmänt ansett sig böra påfordra
större enkelhet i byggnadssättet skulle det emellertid vara av intresse upptaga
till diskussion frågan huruvida den byggnadsstandard, som hittills tillämpats
på seminariebyggnader, är för hög och, under antagande att så är revisorernas
mening, undersöka, vilka besparingar i materiel, som i förevarande fall skulle
tänkas kunna komma i fråga.

Exempelvis skulle betongbjälklag kunnat ersättas med träbjälklag, kalkstensgolv
i korridor med furugolv, linoleumtäckta golv i klassrum och ekstavsgolv i
vissa lokaler ävenledes med furugolv.

Förekommande kakelbeklädnad i badavdelning skulle kunnat utbytas mot
oljemålning.

— 79

Genom att ersätta stensättningen å gården och omkring byggnaden med gräsning
eller plantering skulle även någon besparing kunna vinnas.

Med dessa förenklingar skulle byggnadskostnaderna, såsom av bilagda
approximativa beräkning framgår, kunna nedbringas med omkring 105.000
kronor eller omkring 5 % av den totala byggnadskostnaden, 1.900.000 kronor.

De eftergifter beträffande byggnadens slitstyrka, i första hand golvens slitstyrka,
 men även byggnadens hygieniska och brandsäkra standard, som ovannämnda
besparingar skulle innebära, skulle medföra ökade renhållningskostnader
och ökade underhållskostnader, vars exakta siffra svårligen kan uppgivas.
Med hänsyn till den starka förslitningen av golv i skolor torde dessa kostnader
bliva betydande. Beträffande stensättningen på gården bör det observeras, att
den förefintliga lerbotten motiverar särskilda åtgärder för att gårdsplanen
skall kunna hållas i gott skick. På någon annan del av byggnaden än de ovan
nämnda synes någon kostnadsreduktion knappast kunna ifrågasättas.

Ämbetsverken vilja emellertid betona, att de tillfullo inse nödvändigheten av
att kostnaderna vid statens byggnadsföretag avvägas så att man å ena sidan
undviker all onödig lyx, men å andra sidan icke, i syfte att göra tillfälliga besparingar,
 använder mindre lämpliga material eller anordningar, vilka sedermera
visa sig ägnade att medföra ökade kostnader för statsverket med avseende å
underhåll och drift.

Remissakterna återgå.

I ärendets slutliga handläggning hava jämväl deltagit för byggnadsstyrelsen
byråchefen Lovén och för skolöverstyrelsen undervisningsrådet Björck. Stockholm
den 4 september 1924.

Underdänigst:

IVAR TENGBOM. B. J:n BERGQVIST.

GUST. HERMANSSON. sten Zethelius.

Bil.

Umeå seminarium.

Approximativ beräkning av kostnadsminskningar som kunnat erhållas genom
användande av enklare materialier för vissa i seminariebyggnaden ingående
arbeten.

Utbyte av betongbjälklagen mot bjälklag av trä.................. 25.540: —

„ „ ekstavsgolven mot golv av furu .................... 40.600: —

„ „ kalkstensgolven i korridorer och kapprum mot golv av

furu .......................................... 14.450: —

„ „ plattgolv i köksavdelningen mot golv av furu........ 1.390: —

„ „ kalkstenssocklar i d:o mot socklar av furu .......... 3.102: —

„ „ kalkstensbänkama mot fönsterbänkar av furu ........ 810: —

„ „ kakelbeklädnad i badavdelningen mot oljemålning .... 4.725: —

„ „ gårdsplanens stensättning mot avjämning med grus .. 4.324: —

Slopande av kantstenarna för doseringen runt byggnaden........ 9.730: —

Kronor 104.671

Stockholm den 4 sept. 1924.

Säg. Kronor 105.000: —

Bror Sundblad.

— 80 —

Lantbruksstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 60, § 3.

Till Konungen.

Genom remiss den 27 augusti 1924 har Kungl. Maj :t anbefallt lantbruksstyrelsen
att senast den 30 september 1924 till jordbruksdepartementet inkomma med
utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i sin berättelse angående
granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1
januari—30 juni 1923 anfört beträffande förrättningskostnader vid företag, vartill
bidrag utgår från norrländska avdikningsanslaget, m. m.

Med återställande av remissakten får lantbruksstyrelsen i anledning härav
anföra följande.

Revisorerna hava beträffande ifrågavarande förrättningskostnader velat anmärka
mot den enligt deras åsikt vidlyftiga apparat, som igångsättes, när fråga
uppstår om åtnjutande av bidrag från norrländska avdikningsanslaget, och därvid
särskilt framhållit, att de därmed förenade kostnaderna i vissa fall uppgå
till betydande belopp.

Till en början anföra revisorerna, att enligt hittills av lantbruksstyrelsen
tillämpad praxis det utgör en förutsättning för styrelsens tillstyrkande av bidrag,
 att förslagen till ifrågavarande utdikningsföretag skola hava upprättats
av lantbruksingenjör. Lantbruksstyrelsen vill häremot framhålla, att det är
vederbörande jordägare fullt obetaget att i stället för lantbruksingenjör anlita
annan sakkunnig förrättningsman vid utdikningsförslagens upprättande. Enligt
gällande författning fordras nämligen i förevarande avseende endast, att
arbetsplanen och kostnadsberäkningen för företaget äro så uppgjorda, att de
kunna vinna Kungl. Maj :ts fastställelse. Ifråga om syneförrättningar enligt
vattenlagen tillkommer dock uttryckligt stadgande om särskild behörighet för
förrättningsmannen. Ehuru sålunda icke något allmänt stadgande finnes, att
ifrågavarande förelag skola vara upprättade av lantbruksingenjör, har dock,
enligt vad här kunnat utrönas, icke i något fall inträffat, att av annan person
upprättat förslag blivit till lantbruksstyrelsen insänt med ansökning om bidrag
från norrländska avdikningsanslaget. Ifrågavarande faktiska förhållande torde
icke blivit framtvingat av något direktiv från lantbruksstyrelsens sida utan
torde närmast vara att anse såsom ett uttryck för allmänhetens sätt att uppfatta
saken. Lantbruksstyrelsen är ock för sin del beredd att till prövning upptaga
varje dylikt förslag, oavsett om det upprättats av lantbruksingenjör eller annan
kompetent person.

Vad vidare beträffar lantbruksingenjörernas arvode, som beräknas enligt
Kungl. Maj :ts förordning den 31 december 1920 (nr 913) angående den gottgörelse,
 lantbruksingenjör äger uppbära för verkställt arbete (lantbruksingenjörstaxan),
 må framhållas att, då utredning skall verkställas rörande varje företag,
 vartill bidrag sökes, och denna utredning i vissa hänseenden kan vara lika
tidsödande och krävande vid ett litet företag som vid ett stort, det icke torde
kunna undvikas, att förrättningskostnadema vid små företag i vissa fall bliva
jämförelsevis höga. Med avseende härå vill lantbruksstyrelsen emellertid anföra,
att det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke en väsentlig del av de företag

— 81 —

av obetydlig omfattning, vilka särskilt under de senare åren iöretett. en ständig
Ökning och för närvarande utgöra en avsevärd procent av samtliga statsunderstödda
företag, rätteligen borde hänföras till sådan teg- eller täckdikning, vartill
bidrag icke må utgå och att det sålunda knappast kan anses vara lull! överensstämmande
med det ursprungliga ändamålet med norrländska avdikningsnnslaget
att bidrag från nämnda anslag utgår till dessa mindre iöretag. Vid
den revision, som enligt vad jämväl statsrevisorerna anmärkt förestår beträffande
ifrågavarande understödsverksamhet, torde ock böra tagas under övervägande,
huruvida icke en bestämd skillnad i förevarande avseende bör göras mellan verkliga
vattenavledningsföretag och dylik mindre dikning, eventuellt så att statsbidrag
till de smärre företagen utgår under enklare former från särskilt anslag,
som förvaltas av hushållningssällskapen.

Revisorerna hava vidare erinrat, att lantbruksstyrelsen ifrågasatt, huruvida
statsbidrag från anslaget såsom regel borde lämnas till andra företag än sådana,
vilka grundats på syneförrättning enligt vattenlagen. Härtill får lantbruksstyrelsen
framhålla, att förslaget om bestämmelser i sådan riktning har tillkommit
huvudsakligen i syfte att möjliggöra ett framtvingande av de understödda företagens
framtida vidmakthållande och att styrelsens förslag härutinnan i utlåtande
den 8 januari 1923, som av revisorerna särskilt påtalats, närmast var avsett
att bringa denna fråga under Kungl. Maj ds prövning. Det har nämligen
i många fall visat sig att av staten understödda företag lämnats att helt förfalla
inom loppet av endast några få år, varvid uppenbarligen det med statsunderstödet
avsedda ändamålet blivit förfelat. Den ofördelaktiga inverkan
härav på resultatet av och förtroendet för statens understödjande verksamhet
på detta område torde ligga i öppen dag. Då emellertid nödvändigheten av att
förrättningskostnaderna vid ifrågavarande företag hållas inom rimliga gränser
till fullo inses jämväl av lantbruksstyrelsen, måste enligt styrelsens uppfattning
såsom villkor för ett allmänt införande av syn enligt vattenlagen förutsättas,
 att därigenom icke föranledes större ökning av nämnda kostnader, än vad
som kan anses motiverat av tillgodoseendet för statens del av ovannämnda krav.
Under detta ärendes fortsatta behandling i lantbruksstyrelsen har även visat
sig, att sagda önskemål med avseende på kostnadernas inskränkande torde kunna
behörigen tillgodoses genom ett enklare syneförfarande vid ifrågavarande förrättningar.
 Även ur nyss antydda synpunkt kan det emellertid utan tvivel finnas
skäl att, såsom ovan ifrågasatts, skilja på större och mindre företag.

Revisorerna hava vidare påtalat den kostnad, som orsakades av erforderlig
kontroll av dikningsföretagen, samt förklarat, att sådan kontroll kunde med
mindre omgång och betydligt mindre utlägg verkställas, därest för ändamålet
.anlitades i orten boende sakkunniga personer, exempelvis jordbrukskonsulenter,
vandringsrättare, kronojägare och skiftesgodemän. Lantbruksstyrelsen vill härom
anföra, att detta av revisorerna sålunda förordade tillvägagångssätt redan
har under ett par års tid tillämpats av styrelsen, i det att utbetalning av beviljade
medel har av lantbruksstyrelsen tillstyrkts hos statskontoret med stöd av
intyg, som avgivits av personer tillhörande bland annat förberörda kategorier.
Ifråga om företagens slutliga godkännande har däremot lantbruksstyrelsen i
regel fordrat avsyningsbevis, utfärdat av statens lantbruksingenjör eller annan
särskilt förordnad avsvningsförrättare med tjänstemannaansvar. Någon eftergift
härutinnan, på sätt revisorerna möjligen hava ifrågasatt, anser lantbruksstyrelsen
icke kunna medgivas. Genom sådan eftergift torde visserligen för statsRev.
-berättelse ang. statsverket för är 1923. III. 6

— 82 —

verkets del kunna uppkomma någon besparing i resekostnader och traktamente
ersättningar, då av revisorerna påtänkta avsyningsförrättare i regel icke torde
för ifrågavarande förrättningar äga att uppbära ersättning av statsverket.
Dessa omkostnader torde det i sådant fall ankomma på vederbörande bidragstagare
att gälda, medan under nuvarande förhållanden avsyningarna icke medföra
någon kostnad för bidragstagarna. Nämnda besparing i resekostnads- och
traktamentsersättning torde dock bliva jämförelsevis oväsentlig. I regel har
nämligen lantbruksingenjören att handlägga jämväl andra förrättningar inom
den trakt, där avsyningsförrättningarna skola verkställas, varför de av dessa
senare föranledda merkostnaderna i allmänhet bliva jämförelsevis obetydliga.
Vid meddelande av förekommande förordnanden lämnar även lantbruksstyrelsen
anvisning därom, att förrättningar i en och samma trakt skola för nedbringande
av resekostnaden utföras i ett sammanhang, varjämte må framhållas, att styrelsen
i de fall, då vederbörandes reseräkning underställts lantbruksstyrelsens
granskning och överträdelse av ovannämnda direktiv konstaterats, gått i författning
om verkställande av erforderlig beskärning av räkningarnas belopp.
Då särskilda avsyningsförrättare av lantbruksstyrelsen förordnas, sker jämväl
fördelningen av "förrättningarna på de olika förrättningsmännen med särskild
hänsyn därtill, att minsta möjliga kostnad må förorsakas statsverket, i det att
alla förrättningar inom en och samma trakt överlämnas till samma förrättningsman.

Ersättning för avsyningsförrättning, som verkställes av lantbruksingenjör, utgår
enligt lantbruksingenjörstaxan med ett dagarvode av 12 kronor och gäldas
av allmänna medel. För avsyning, som verkställes av annan, av lantbruksstyrelsen
särskilt förordnad förrättningsman, utgår intet särskilt arvode utöver den
lön, som sådan förrättningsman åtnjuter. Anmärkas må, att lantbruksingenjörernas
biträden — i motsats till vad revisorernas berättelse synes giva vid handen
— icke uppbära dyrtidstillägg och tillskott till dyrtidstillägg i annan mån,
än att 1 antbruksstipcndiat i egenskap av biträde åt lantbruksingenjör uppbär
dyrtidstillägg å sitt stipendiatarvode.

Att i vissa undantagsfall de med avsyningen förenade kostnaderna under
ogynnsamma omständigheter kunna uppgå till i förhållande till statsbidragets
storlek jämförelsevis avsevärda belopp, torde icke kunna helt och hållet undvikas.
Dessa fall torde dock kunna i regel inskränkas till mera avlägsna orter med
långa avstånd och bristfälliga kommunikationsmöjligheter. Om ock lantbruksstyrelsen,
 å ena sidan, är medveten om att i sådana fall kontrollkostnaderna äro
relativt höga i förhållande till företagens storlek och kostnaden för deras utförande
— ett missförhållande som lantbruksstyrelsen vill så långt möjligt söka
förekomma — så synes det dock styrelsen, å andra sidan knappast skäligt att
bedöma frågan om verksamhetens i dess helhet praktiska anordnande uteslutan.
de med hänsyn till dessa undantagsfall.

Vad beträffar revisorernas uttalande om önskvärdheten därav, att sådana anordningar
träffas, att bättre översikt må kunna vinnas över förhållandet mellan
utbetalade understöd och kostnaderna för lantbruksingenj öremas härvid utövade
kontroll och övriga arbete, vill lantbruksstyrelsen framhålla, att lantbruksingenjörernas
dagböcker och berättelser över företagna förrättningar redan äro>
så detaljerat uppställda, att en inskränkning snarare än en ytterligare utökning
av detaljerna i desamma är från praktisk synpunkt önskvärd. Det synes icke
heller rimligen kunna ifrågasättas, att nämnda dagböcker och berättelser skola

— 815 —

innehålla fullständigt statistiskt material i förevarande avseende, enär arbetet
med deras utarbetande för sådant fall skulle i allt för hög grad ökas. En utredning
i ämnet — ehuru förenad med ett betydande arbete — skulle emellertid
kunna erhållas genom bearbetning av till lantbruksstyrelsen ingivna dagböcker
och hos styrelsen i övrigt tillgängligt material samt till länsstyrelserna insända
reseräkningar.

Det har vidare väckt revisorernas uppmärksamhet, att reseersättning till
lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och vissa biträden utgår efter
tredje klassen i gällande resereglemente, och hava revisorerna härutinnan anfört,
 att vid jämförelse med den ersättning, som utbetalas till andra statens befattningshavare
i ungefär motsvarande tjänsteställning, denna beräkningsgrund
måste anses för hög. Lantbruksstyrelsen får med anledning härav framhålla,
att det varit bland annat för vinnande av bättre överensstämmelse i berörda
hänseende mellan lantbruksingenjörerna och med dem ungefärligen likställda
befattningshavare, som de åtgärder vidtagits, vilka föranlett Kungl. Maj :ts
kungörelse den 23 december 1920 (nr 858) angående lantbruksingenjörer och
vissa befattningshavare hos lotsstyrelsen tillkommande resekostnads- och traktamentsersättning,
 varigenom bland annat lantbruksingenjör och extra lantbruksingenjör
erhållit rätt till sådan ersättning enligt tredje klassen i resereglementet.
Till de i detta samband omnämnda biträden, vilka av lantbruksstyrelsen förordnas
att verkställa avsynings- eller besiktningsförrättningar utgår enligt av
Kungl. Maj :t för varje år särskilt lämnat medgivande ifrågavarande ersättning
efter samma grunder som för extra lantbruksingenjörer.

Med avseende härå må vidare framhållas, att ifrågavarande uppflyttning i
högre reseklass av lantbruksingenjörer m. fl. tillkommit under kristiden, då en
mera allmän uppflyttning i högre reseklass av ett flertal tjänstemannakategorier
blev nödvändig, för att tjänsteresor överhuvud skulle kunna företagas. Enligt
lantbruksstyrelsens förmenande synes en nedflyttning av här ifrågavarande
befattningshavare knappast böra ifrågasättas annat än i sammanhang med en
mera allmän nedflyttning ifråga om reseklass av samtliga tjänstemän, som i sådant
hänseende kunna komma ifråga.

Revisorerna hava slutligen anfört, att, ehuru redan 1921 års statsrevisorer
framhållit angelägenheten av att kostnaderna för ifrågavarande förrättningar
nedbringades, någon åtgärd i sådan riktning ännu icke vidtagits från lantbruksstyrelsens
sida, utan fastmera en ytterligare skärpning av de under senaste
tiden tillämpade formerna vid behandlingen av ifrågavarande ansökningar
har av lantbruksstyrelsen ifrågasatts, vilket av revisorerna funnits vittna om
bristande hänsyn för vikten av att tillbörlig sparsamhet med statens medel iakttages.

Av vad ovan framhållits torde emellertid framgå, att revisorernas omdöme
om lantbruksstyrelsens handhavande av ifrågavarande verksamhet i vissa avseenden
vilar på oriktiga förutsättningar och att i andra avseenden lantbruksstyrelsen
i sak har en från revisorerna skiljaktig uppfattning. Ehuru lantbruksstyrelsen
även i fortsättningen vill söka att i görligaste mån vaka över att statens
omkostnader för ifrågavarande verksamhet hållas så låga som möjligt, anser
sig dock lantbruksstyrelsen icke kunna vidtaga några mera principiella ändringar
i sistnämnda avseenden, exempelvis beträffande avsyningsförfarandet, med mindre
erforderlig utredning härom verkställts och statsmakterna med ledning därav
fattat sitt beslut. Då frågan om revision av ifrågavarande och därmed sam -

84

manhängande understödsverksamhet från statens sida för närvarande, på Kungl.
Maj :ts uppdrag, är föremål för utredning av lantbruksstyrelsen, vill styrelsen
givetvis låta sig angeläget vara att härvid upptaga till behandling de av riksdagens
revisorer anmärkta förhållandena och härutinnan i förekommande fall
framlägga förslag.

Yad särskilt beträffar en i statsrevisorernas berättelse intagen uppgift, att
”planerna för ett dikningsföretag å vissa kolonat å Metsekens kolonisationsområde
dragit en arvodeskostnad av omkring 800 kronor, vilket belopp de sökande
kolonisterna icke förmått att gälda” må anföras, att enligt vad vederbörande
lantbruksingenjör meddelat ifrågavarande planer hava avsett sex olika i stället
för endast ett företag, och att sammanlagda arvodeskostnaden uppgått till 582
kronor 49 öre i stället för omkring 800 kronor. I denna fråga har lantbruksstyrelsen
vidare inhämtat, att största andelen i förrättningskostnaden för någon
deltagare utgjort 84 kronor 40 öre och minsta andelen 13 kronor 87 öre.
Med beräkning av statsbidrag till hälften därav skulle sålunda de personliga utläggen
hava utgjort högst 42 kronor 20 öre och lägst 6 kronor 94 öre.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören Insulander
samt byråcheferna Bjurstedt och Fredholm.

Stockholm den 20 september 1924.

Underdånigst:

ERIK INSULANDER.

OLOF FREDHOLM.

Domänstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 65 § 4.

Till Konungen.

Eders Kungl. Maj :t har genom nådig remiss den 27 augusti 1924 anbefallt
domänstyrelsen avgiva och till jordbruksdepartementet senast den 30 september
1924 inkomma med utlåtande över vad riksdagens revisorer uti bifogat utdrag
av deras berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och
förvaltning under tiden 1 januari—30 juni 1924 anfört ifråga om den under
senare åren bedrivna kolonisationen å de norrländska kronoparkema, och får
styrelsen, med remissaktens återställande, i anledning därav i underdånighet
anföra följande.

Den år 1916 tillsatta norrländska kolonisationskommittén avgav i betänkande
den 15 december 1917 förslag till påbörjande av en försökskolonisation å vissa
kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län, och framlade kommittén sedermera
under skilda tider ytterligare förslag till kolonisation å olika kronoparker
inom Norrland och Dalarna. Sedan Eders Kungl. Maj :t och riksdagen efter
prövning av de uppgjorda förslagen anvisat medel till kolonisationens genomförande,
 har densamma i överensstämmelse med kommitténs detaljerade, av statsmakterna
i huvudsak godkända förslag ombesörjts av statens kolonisationsnämnd.

— 85 —

Då domänstyrelsen icke deltagit i vare sig kolonisationskommitténs planläggande
arbete å skilda parker eller kolonisationsnämndens ombesörjande av de
bestämda arbetenas utförande i annat avseende än att styrelsen låtit genom vederbörande
skogstjänstemän utsyna av nämnden uppgivet för byggnadsarbetena
erforderligt virke samt, särskilt på senaste tiden, anmodat skogstjänstemännen
biträda nämnden med vissa arbeten, såsom arbetskontroll, utbetalande av likvider
m. m. efter direktiv och uppgifter, som lämnats dem av nämnden, torde icke
tillkomma styrelsen att beträffande nu förevarande del av statsrevisorernas berättelse
yttra sig i frågan om kolonisationskommitténs planläggande verksamhet
eller kolonisationsnämndens ledning av kolonisationen.

Statsrevisorerna hava emellertid berört frågan om förefintlig möjlighet för
kolonisterna att erhålla inkomst genom skogsarbete och därvid framhållit, att
i många fall sådan inkomst icke alls eller i alltför ringa utsträckning stått dem
till buds. Å ett flertal av de av revisorerna besökta kolonatområdena hade försports
klagomål över allt för ringa förståelse från vederbörande skogstjänstemäns
sida för vikten av att bereda kolonisterna tillgång till dylikt arbete. Revisorerna
ville erinra, hurusom kolonisationsverksamheten hade till förutsättning
en samverkan mellan den lokala revirförvaltningen och kolonisterna. Rådande
brist på arbetskraft för skogarnas rätta vård hade påkallat, att staten lämnat
kolonisationen sitt stöd i den utsträckning, som skett. Genom kolonisationskommitténs
utredningar hade utförligt klarlagts vikten av att man å de norrländska
statsskogarna överginge till en mera på framtiden inriktad skogsvårdande
produktiv politik, avseende att befrämja en förnyelse och utökning av våra
skogstillgångar, vilka genom de senaste årtiondenas överavverkningar i allvarlig
grad börjat förminskas. För fullföljande av denna politik erfordrades en
omfattande skogs- och obygdskolonisation. Då å kolonat av mindre typ odlingsmarken
till omfånget satts så ringa som till 5 hektar, hade detta skett med tanke
på att, såsom kolonisationskommittén framhållit, jordbruket icke finge bliva kolonistens
huvudnäring utan allenast ett, låt vara mycket viktigt, stöd för en ekonomi,
 som i främsta rummet skulle baseras på stadigvarande inkomst från skogsarbete.
 Även domänstyrelsen hade vid upprepade tillfällen erinrat om det nödvändiga
sambandet mellan jordbruk och skogsarbete i dessa norrländska skogsbygder.

Det syntes statsrevisorerna med skäl kunna göras gällande, att domänstyrelsen,
som före anläggandet av de olika kolonisationsföretagen blivit hörd, därvid haft
anledning i hög grad beakta det för en lycklig utgång av kolonisationsverksamheten
avgörande spörsmålet om tillgången på skogsarbete kring de för upplåtelse
ifrågasatta områdena. I den män så icke skett, måste detta betecknas såsom bristande
planmässighet vid anläggning av företagen.

I anledning av vad statsrevisorerna sålunda uttalat får styrelsen anföra
följande.

Vid planläggandet och utformandet av sina förslag till kolonisation å kronoparkema
i de norra länen har kolonisationskommittén i detalj utarbetat förslagen
med uppgörande av kartor och beskrivningar samt kostnadsberäkningar
beträffande ifrågasatt antal lägenheter på skilda kronoparker. Kommittén har
i allmänhet därjämte angivit de allmänna förutsättningarna för bedrivande av
intensiv skogsvård å respektive kronoparker. Först sedan berörda detaljerade
förslag uppgjorts, har domänstyrelsen lämnats tillfälle att däröver, oftast inom
viss, kortare tid, avgiva yttrande i frågan. Styrelsen har dämdd — första

— 86

gången den 15 februari 1918 — uttalat vissa erinringar mot dels kommitténs
till synes alltför optimistiska tro på statsskogarnas i övre Norrland utvecklingsmöjlighet
genom införande av mera intensiv skogsvård, dels ett upplåtande av
kolonat i den omfattning, som å skilda skogar föreslagits. Även om flerstädes,
på grund av ökade pris på synnerligast smärre skogseffekter, större intensitet
i skogsskötseln skulle kunna åstadkommas, kunde dock icke i flera fall, ej ens
under normala förhållanden, den arbetsstyrka, som av kommittén beräknats
vara behövlig för skogsdriften, beredas tillräckligt med arbete å den kronopark,
varå kolonisationen vore avsedd att äga rum. Vid beräkningen av erforderlig
arbetskraft hade kommittén därjämte i allmänhet icke tagit nödig hänsyn till
redan befintlig sådan, som sedan gammalt varit van att där erhålla arbetsförtjänst.
 Styrelsen har även såväl i förenämnda underdåniga utlåtande den 15
februari 1918 över kolonisationskommitténs första förslag till försökskolonisation
som ock sedermera framhållit, att hänsyn borde tagas till den årligen fortgående
upplåtelsen av odlingslägenheter enligt därför gällande grunder, vilken upplåtelseform
styrelsen alltjämt ansett böra bibehållas.

Styrelsen har vid skilda tillfällen funnit sig böra dels avstyrka varje anläggande
av kolonat pa viss kronopark, dels beträffande andra parker ifrågasätta
begränsning av där planerad kolonisation i föreslagen omfattning. I andra fall
åter, där det föreslagna upplåtandet varit av jämförelsevis mindre omfattning
i förhållande till i orten belägna kronoparkers areal, har styrelsen ansett sig
icke höra framställa erinran mot den föreslagna kolonisationen. Styrelsen har
nämligen utgått ifrån att vid antagande av kolonister — varmed styrelsen ej
haft att taga någon som hälst befattning — i första hand skulle ifrågakomma
arbetare från orten, såsom inhyses personer, hemmasöner m. fl. utan egna hem,
vilka vore vana att inom större eller mindre avstånd från hemvistet skaffa
sig nödvändig arbetsförtjänst. Erhölle sådana personer möjlighet att förvärva
sig egna hem med jordbruk, varifrån de kunde hämta ett beaktansvärt tillskott
för sitt uppehälle, syntes deras utkomstmöjligheter bliva avsevärt förbättrade,
även om de ej alltid kunde påräkna arbete i omedelbar närhet av hemmet.

Vid behandling av frågan om kolonisation på de norrländska kronoparkema
har, enligt vad styrelsen kunnat finna, de sociala synpunkterna i särskilt hög
grad gjort sig gällande.

Med anledning av väckta motioner i riksdagen om åtgärder för främjande av
bosättning å kronans marker i de norrländska länen hemställde riksdagen i skrivelse
till Eders Kungl. Maj :t den 18 september 1914, att Eders Kungl. Maj :t
måtte bl. a. låta verkställa en allmän undersökning rörande statens för kolonisationsändamål
tillgängliga och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste
länen i syfte att vinna en allmän översikt över belägenheten, storleken
och beskaffenheten av jord, som kunde befinnas lämplig för utläggande av såväl
odlingslägenheter som med äganderätt upplåtna självständiga jordbruk.

Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj :t i statsrådet den 30 juni 1916, då
kolonisationskommittén tillsattes, anförde statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
bl. a., att det vore önskvärt, att så snart som möjligt något gjordes
för att bereda tillfälle till bosättning å kronans därtill ägnade marker i Norrland
och Dalarna. Därigenom främjades landets uppodling, och tillfällen till hem
inom landets gränser kunde beredas många, som eljest kanske skulle emigrera till
främmande land. Statsrådet framhöll därjämte, att genom sådan bosättning

— 87 —

erhållas erforderlig arbetskraft för bedrivande

, , ,, . in.. ...e__,1 —l;O^hntotratt. rnr necirivuu.ue av ett intensivt

ock skulle

^ÅvTvid föred,»™ inför Eder* Käng! Mai * i AMU to >» -«
1918 av kolonisationskommitténs den 15 december 1917 avgivna betanliande
förda" till anordnande av kolonisationsförsök i v.asa kronoparker Vastcrbot
ecb Norrbotten* län uttalade *ig »tataridet och chefen för J>rdbrutoä^
fementet i samma riktning och anförde sålunda bl. a., att fragan >r
målmedvetet och energiskt arbete för främjande av ökad

Homrlc delar av Norrland länge hade vant föremal för saval statsmaKternas
uppmärksamhet som allmänhetens livliga intresse Den vikten^att ^ag|

under odling nya områden av därtill agnad jord läge i öppen dag Harti 1
komme, om än i andra rummet, den av kolonisationskommitten starkt hav dåde
betydelsen av väl kvalificerad arbetskraft för skogsbrukets behov.

Ingenstädes vid ärendets tidigare behandling lärer hava hävdats den meningen,
att upplåtelse av kolonat skulle äga rum, endast där kolonisterna kunde gaian eval
tUMcklig arbetsförtjänst av skogsarbete kring de för upplätelscn .frågasätta
områdena. Statsmakterna hava icke velat ålägga kolonisterna nå0°n a
betsskyldighet på kronoparkerna utan uppställt sådana villkor för upplåtelserna
attTnnehavarna, i likhet med Övriga ^besittare inom orten, sku! e kanna sig
funt självständiga. Ät kolonisterna har, styrelsen veterlig!, icke udovats att
de skola beredas arbetsförtjänst å kronoparkerna och de kunna an mindre påfordra,
 att staten under alla förhållanden skall förse dem med arbete i närheten
av deras bostäder. Med den i allmänhet glesa bebyggelse, som ännu sa
länge är rådande i nu ifrågavarande bygder, torde i regeln finnas albete
nans eller andras skogar i orten under vanliga, normala förhållanden, men -der tider av allmän nedgång å trävarumarknaden kan ej allestädes sadant arbete
erhållas i tillräcklig omfattning. Kolonisterna lida darav i samma utstracknm0
som andra ortens inbyggare.

Den synpunkten, att ifrågasatt kolonisation å viss kronopark skall foregas av
utredning huruvida kolonisterna under normala förhållanden skola kunna beredas
skälig arbetsförtjänst i orten, torde kommit till bestämt uttryck först i
domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 29 december 1922.
tionskommitténs slutliga förslag till kolonisation å kronoparker i Norrland och

Dalarna m. m. ,

Styrelsen har därvid anfört bl. a., att berörda kolonisation borde ske huvudsakligen
allenast i sådan omfattning, att kolonisterna under normala förhållanden
i rätt avsevärd utsträckning kunde påräkna arbete pa kronoparkerna elle
eventuellt i övrigt inom orten. Dylik tillgång på arbetsförtjänst vore nödvändig
för att sätta kolonisten i stånd att med något sa na,r framgång bedriva
jordbruk och därav år efter år vinna allt större ekonomiskt stod. Styrelsen holl
före* att vid nu ifrågavarande kolonisation varsamhet vore av noden och att i
varje fall, innan område upplätes för kolonisation, de angivna synpunkterna i
fråga om förutsättningarna för att kolonisterna skulle kunna i orten erhålla sm
skäliga bärgning borde noggrant övervägas.

I enlighet med uppdrag genom nådigt beslut den 11 november 1923 har domänstyrelsen,
 efter samråd med verkställande ledamoten i statens kolonisationsnämnd
och statens egnahemsinspektör, den 28 maj 1924 avgivit nytt förslag ti
kolonisation å kronoparkerna inom de sex norra länen, varvid styrelsen i° överensstämmelse
med för uppdraget lämnade direktiv föreslagit bl. a., att a kro -

— 88 —

noparker, där hinder förefunnes att med i orten tillgänglig arbetskraft utföra
arbeten, som under normala förhållanden vore erforderliga för skogens rationella
skötsel och vård, skulle i den omfattning, som vore av behovet påkallad, få utläggas
jordlägenheter att upplåtas till odling och bebyggande antingen med äganderätt.
 kolonat, eller med nyttjanderätt, odlingslägenhet. Därest det avgivna
förslaget vinner Eders Kung! Maj :ts och riksdagens godkännande i huvudsak,
kommer, i motsats mot vad varit fallet beträffande den hittills bedrivna försökskolonisationen,
 bliva fastslaget, att utgångspunkten för kolonisationsverksamheten
å kronoparkerna i Norrland och Dalarna skall utgöras av föreliggande behov
av ytterligare arbetskraft för skogarnas skötsel.

Med anledning av vad statsrevisorerna anfört därom, att det å ett flertal av
de utav revisorerna besökta kolonatområdena försports klagomål över allt för
ringa förståelse från vederbörande skogsstatstjänstemäns sida för vikten av att
kolonisterna bereddes tillgång till skogsarbete, samt att även vid lika betalning
lösa arbetare och annan tillfällig arbetskraft i vissa fall givits företräde framför
de å kronoparkerna bosatta kolonisterna vid förekommande timmerdrivningar,
röjningar m. m., tillåter sig styrelsen erinra, att i de fall, där dylika klagomål
från viss ort framkommit till styrelsen, företagen utredning i anledning därav
givit till resultat, att klagomålen varit ogrundade. Antingen ha kolonisterna påfordrat
högre ersättning för erbjudet arbete än som i orten eljest varit gällande,
eller ock ha de icke velat utföra arbetet vid den tid, då så påfordrats, eller ansett
arbetsplatsen vara för långt avlägsen från innehavande kolonat m. m. Där
genom revir förvaltningen ombesörjt arbete å viss park varit av mera ringa omfattning,
 har dock varit naturligt, att sådant arbete i första hand erbjudits åt å
kronoparken bosatta innehavare av odlingslägenhcter och skogstorp, vilka måhända
under åratal varit vana erhålla sådant arbete.

Statsrevisorernas uttalande, att hela kolonisationsverksamheten har till förutsättning
en samverkan mellan den lokala revirförvaltningen och kolonisterna,
är i så avseende riktig, att berörda samverkan hade bort äga rum. Då dock
under den bedrivna försökskolonisationen skogsstatspersonalen i huvudsak
ställts helt utanför verksamheten, har därunder sådan samverkan icke kunnat,
komma till stånd i önskvärd utsträckning. Om ock såsom här förut nämnts domänsyrelsen
under senare tiden uppdragit åt revirpersonalen att i fråga om
viss kontroll och arbetstillsyn bistå kolonisationsnämnden, torde dock den samverkan
mellan den lokala revirförvaltningen och kolonisterna, som även styrelsen
anser vara nödvändig för ernående av ett gott resultat av kolonisationsverksamheten,
 icke kunna förväntas allmänt komma till stånd utan att verksamheten helt
ombesörj es av domänverket, på sätt styrelsen föreslagit i förenämnda underdåniga
utlåtande den 28 maj 1924.

I avseende på förefintliga utvägar att bereda kolonisterna arbete ha statsrevisorerna
ifrågasatt, att sådan form av skogsförsäljning å vissa kronoparker prövades,
 att virket avyttrades på rot att levereras fritt flottleden. I fråga härom
får syreisen erinra att, där virkesköpare utgöras av trävaruindustribolag, dessa
vid beräknandet av värdet å inköpta träd å rot utgå från att det rotstående virket
skall apteras och behandlas efter särskilt för deras kommande dispositioner
med virket lämpat sätt. De önska under sådana förhållanden givetvis helt dirigera
virkets avverkning och behandling, varvid, om domänverket förbundit sig
leverera virket å flottled, tvistigheter och opåräknade kostnader för domänverket
helt naturligt kunna vara att flerstädes emotse. Andra köpare än förenämn -

— 89 —

da bolag utgöras i allmänhet av personer, som genom inköp av viss virkespost å
rot vilja förskaffa sig och sina dragare arbete genom virkets avverkning och
framforsling. Dessa komma givetvis icke att uppträda som spekulanter å virke,
som genom revirförvaltningen skulle levereras å flottled.

Domänverket har emellertid i allt större omfattning, även inom de norra länen,
 självt ombestyrt avverkning av virke och försålt detsamma levererat å
flottled eller annan avsättningsort, varjämte där kolning med ekonomisk fördel
kan företagas sådan utförts genom revirpersonalen. Med arbete av berörda slag
ävensom, under sommaren, med dikningar, hyggesrensningar, kulturer, vägar
m. m. torde i regeln såväl innehavare av odlingslägenheter och skogstorp som ock
kolonister under normala förhållanden kunna erhålla tillräckligt arbete å kronoskogarna,
 så framt de åtnöja sig med den ersättning därför, som i orten allmänt
gäller, eller som eljest kan anses skälig. Med den anhopning, som i vissa
fall ägt rum av ett flertal kolonat och andra lägenheter å en mindre kronopark
eller viss del av en större sådan kunna innehavarna dock naturligen ej alltid
påräkna arbetsförtjänst närmast omkring sina lägenheter. Även i övrigt under,
beträffande trävarumarknaden, tryckta tider med ringa köplust å virke torde
nu ifrågavarande likasom andra inbyggare i de nordligaste länen icke kunna
påräkna arbetsförtjänst i skogarna i större omfattning.

Vad statsrevisorerna anfört därom, att det inom vissa revir restes svårigheter
för erhållande av rätt till stubbrytning för tjärbränning, torde icke kunna avse
annat än att brytning av stubbar icke kan tillåtas å trakter, där återväxt uppkommit,
 enär denna genom stubbupptagningen skulle förstöras. Då statsrevisorerna
emellertid icke angivit några särskilda fall, då anmärkta förhållandet
förekommit, kan styrelsen ej närmare ingå på berörda fråga.

Statsrevisorerna hava slutligen ifrågasatt, huruvida icke till underlättande av
existensförhållandena jämväl för innehavare av skogstorp och odlingslägenheter
större enhetlighet i organisation och ledning i fråga om de nu förekommande
upplåtelseformerna borde kunna åstadkommas.

Styrelsen får i anledning härav hänvisa till sitt förenämnda underdåniga utlåtande
den 28 maj 1924 med förslag till kolonisation å kronoparker i Norrland
och Dalarna, vilket innehåller även förslag till organisation för all bosättning
under skilda former å berörda kronoskogar.

Vid detta ärendes avgörande i styrelsen ha närvarit överdirektören samt byråcheferna
frih. Hermelin och Cassel. Föredragande har varit byråchefen frih.
Hermelin. Stockholm den 29 september 1924.

Underdånigst:

KARL FREDENBERG.

Martin Rasch.

— 90 —

Kolonisationsnämndens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 65 § 4.

Till Konungen.

SedanEders Kungl. Maj :t förelagt Statens kolonisationsnämnd att avgiva yttrande
i anledning av vad riksdagens revisorer i sin berättelse angående granskning
av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1 januari—
30 juni 1923 anfört rörande försökskolonisation å de norrländska kronoparkerna,
får kolonisationsnämnd en i underdånighet meddela följande.

I statsrevisorernas berättelse framkommer för första gången från en granskande
myndighet ett på omfattande undersökningar grundat uttalande rörande
försökskolonisationen. Inledningsvis lämnas där en översikt över kolonisationsfrågans
behandling alltsedan kolonisationskommittén år 1917 framlade sitt första
förslag i ämnet. Nämnden, som vitsordar de sålunda lämnade uppgifterna,
tillåter sig att återföra i minnet huru kolonisationstanken tidigare arbetade sig
fram från en ringa början, då kraven på jordupplåtelser från kronoparkerna
år 1891 ledde till införande enbart för Norrbottens län av skogstorpssystemet,
till dess riksdagen år 1914 fann de dåmera till de sex norra länen utvidgade och
betydligt lättade möjligheterna till bosättningar å statsskogama otillfredsställande
och anhöll om förslag till ändrade och förbättrade villkor för upplåtande
av odlingslägenheter. Detta ledde till kolonisationskommitténs tillsättande, och
de kraftigare kolonisationsåtgärder, som blivit en följd av denna kommittés förslag,
 böra ses mot bakgrunden av statsmakternas sålunda visade stegrade intresse
för frågan.

Statsrevisorerna betona starkt nödvändigheten av att kolonisterna beredas inkomst
genom skogsarbete. Även enligt nämndens mening är detta en av de
viktigaste förutsättningarna för den norrländska kolonisationen. Endast i mindre
mån kan den för kolonisterna nödvändiga kontanta inkomsten förvärvas på
annat sätt. Jordbruket å kolonaten måste i regel få sin uppgift begränsad till
produktion av de nödvändigaste livsmedlen för kolonistens eget behov ävensom
fodret för en mindre kreatursbesättning. Om emellertid biinkomst, och framförallt
sådan genom skogsarbete, är oundgänglig för kolonisterna, äro å andra
sidan möjligheterna därtill goda eller borde åtminstone vara det. Det är en
livssak för vårt land att taga vård om statens skogskapital och sörja för dess
framtida fortvara. Detta torde särskilt få anses vara en trängande nödvändighet
under en tid, då skogskapitalet, på grund av dess överåriga och skadade beskaffenhet
måste beskattas långt utöver skogarnas tillväxt. Med en intensivare
skogsvård följer arbete för en talrik på skogarna bosatt arbetarestam. Visserligen
äro konjunkturerna just för närvarande icke de bästa, men staten behöver
ej och bör icke lägga samma synpunkter på denna fråga som en enskild företagare
utan kan i viss mån åtnöja sig med att det först blir i en senare generation,
som den får ut valutan för skogsvårdsarbetet.

I detta sammanhang vill emellertid nämnden icke underlåta att nämna, att
domänstyrelsen efter framställningar från nämndens sida sökt att där så låtit sig
göra skaffa kolonisterna skogsarbete. Framförallt har emellertid under den
svåraste tiden av allmän arbetslöshet (1921—23) relativt gynnsamma förhål -

— 91 —

landeri kunnat beredas kolonister därigenom, att nämnden käft omfattande dikning»-,
 väg- och byggnadsarbeten i egen regi att erbjuda dem.

Med den ovan berörda frågan om arbetsmöjligheterna såsom den väsentliga
grundvalen för kolonisationen sammanhänger på det närmaste organisationsfrågan.
 1 denna har det i dagspressen åstadkommits mycket buller — ingenting
oväntat för övrigt, då i sådana frågor ju plåga uppstå tummelplatser för maktsträvanden
och privata intressen. Kolonisationsnämnden får i denna del kraftigt
understryka statsrevisorernas erinran hurusom hela kolonisationsverksamheten
har till förutsättning en samverkan mellan den lokala revirförvaltningen
och kolonisterna. Det måste sörjas för att ett gott förhållande blir rådande
mellan skogsstatspersonalen och de å skogarna bosatta arbetarna, som i själva
verket äro att hänföra till de yttersta utgreningarna av denna personal. Av
statsrevisorernas uttalande framgår, att enskilda skogsstatstjänstemän icke haft
förståelse för denna sak, och nämnden har även en och annan gång fått erfara,
att kolonisationssaken bland skogspersonalen icke mötts med tillräckligt intresse.
Å andra sidan hava många jägmästare och kronojägare med offrande av tid och
arbete gjort samma sak betydande tjänster, varförutan de vunna resultaten knappast
kunnat ernås. Nämnden är övertygad, att förhållandet allmänt skall bliva
tillfredsställande vid en definitiv organisation, varigenom ledningen av kolonisationsarbetet
och ansvaret därför helt överflyttas till skogsstatens tjänsteuppgifter.
 Själv utgör ju nämnden endast en tillfällig institution, tillkommen för
att under försökskolonisationen organisera och leda arbetet ävensom samla och
tillgodogöra därunder vunna erfarenheter, och tiden är nu inne att överlämna
ledningsuppgiften åt skogsstatens ordinarie personal. För verksamhetens lyckliga
utveckling torde fordras, att den centrala ledningen, som bör hava att övervaka,
 att statsmakternas avsikter med kolonisationen bliva målmedvetet satta
i verkställighet, icke splittras på skilda händer.

Med sin nu uttalade uppfattning ställer sig nämnden givetvis förstående till
statsrevisorernas förslag om decentralisation, men en sådan bör enligt nämndens
mening icke genomföras för den korta tid, som den provisoriska organisationen
kan behöva fortbestå. Den inträder automatiskt, så snart förvaltningsuppgifterna
bliva överflyttade å revirpersonalen. En sådan ändring behöver
ej hindra fortsatta kolonisationsförsök, om det definitiva avgörandet av kolonisationsfrågan
anses böra uppskjutas. Helt visst skulle ledningen även då, såsom
statsrevisorerna anse tillrådligt, framgå med varsamhet.

Statsrevisorerna betona vikten av att före antagningen av kolonist största omsorg
nedlägges vid prövningen av dennes förutsättningar att genomföra företaget.
 Ehuru revisorerna vitsorda, att nämnden, enligt vad granskning av förda
protokoll givit vid handen, härutinnan iakttagit försiktighet och någon anmärkning
icke är framställd, anser sig nämnden härvid böra lämna en förklaring.

När vid försökskolonisationens början blev fråga om att pröva de hastigt tillströmmande
kolonatsökandenas kvalifikationer, fann nämnden snart nödvändigt
att företaga planmässiga undersökningar om sökandenas personliga förhållanden,
 deras arbetsduglighet och vandel samt deras lämplighet såsom kolonister.
För anskaffande av en del erforderliga upplysningar avfattades ett frågeformulär
(bilaga), som varje kolonatsökande sedermera haft att ifylla. Andra uppgifter
vunnos genom de intyg, som de sökande själva hade att förete. Före antagningen
av kolonister har vidare nämnden städse genom sin verkställande ledamot
inhämtat närmare upplysningar från en eller vanligen flera personer —

— 92 —

tjänstemän, kommunalordförande, förutvarande arbetsgivare eller andra — å
vilkas uppgifter nämnden ansett sig kunna lita. Dessa senare undersökningar,
som skett såväl skriftligt som även i en mängd fall genom muntliga förfrågningar,
 har emellertid av lätt insedda skäl icke kommit att få officiös prägel, och
har det heller ej ansetts nödvändigt att i nämndens protokoll inrymma närmare
upplysningar om undersökningarnas resultat. Att prövningen skett på detta
grundliga sätt har därför icke förut blivit bekantgjort. Det har för nämnden
varit desto angelägnare att söka inhämta fullständiga upplysningar om de sökande,
 som det ofta gällt att avgöra, vilken av flera sökande, som varit att anse
mest berättigad till visst kolonat. Särskilt har nämnden fäst vikt vid att endast
jordbrukskunniga personer bleve antagna. Det stadgade villkoret att sökande
skall äga förutsättning för drivande av ett mindre jordbruk har föranlett en fordran
från nämndens sida, att sökandens kunnighet i jordbruk alltid skolat vara
styrkt. Endast det på särskilda skäl enligt statsmakternas beslut tillkomna men
till sin omfattning helt obetydliga försöket med kollektiv kolonisation av industriarbetare
från sydligare trakter har utgjort ett undanag, där nämnden ansett
sig icke hava befogenhet till samma ingående individuella prövning som i övriga
fall.

Ett förhållande, som här även må beröras, är att nämnden, vars ledamöter
tidigare under långvarig verksamhet inom de nordliga trakter, där försökskolonisationen
fortgått, stått i mycket nära beröring med nybyggarna i de inre delarna
av Norrland och väl känna de svårigheter, med vilka dessa hava att
kämpa, städse avrått kolonatsökande från sydligare orter, vilka helt naturligt
måste hava svårt för att anpassa sig efter förhållandena i norrlandsskogama.
Endast i helt få fall hava sådana sökande, som enträget vidhållit sina ansökningar
och varit väl vitsordade, blivit antagna.

Givetvis har det trots all omsorg vid undersökningen av kolonatsökandes kvalifikationer
icke kunnat undgås, att åtskilliga blivit antagna, som icke förmått
gå i land med uppgiften och fullgöra sina förpliktelser. Där detta konstaterats
och det stöd nämnden kunnat lämna icke varit tillfyllest, hava sådana kolonister,
då så befunnits skäligt, skilts från sina kolonat och nya innehavare antagits.
Den allmänna saknaden av begynnelsekapital har i fall av misslyckanden varit
svåraste hindret. Endast ett försvinnande litet antal av de kolonatsökande har
visat sig hava haft kontanta medel att tillgå. Det är ju heller icke att undra på,
att kolonisterna ej kunnat rekryteras bland dem, som besitta sparkapital, då för
dessa ingen svårighet råder att skaffa sig egna hem inom mera välbelägna
trakter.

Bland de iakttagelser statsrevisorerna gjort ingår, att ett och annat kolonat
befunnits olämpligt förlagt. Härmed torde avses, att den anvisade odlingsmarken
i vissa fall ej är av fullgod beskaffenhet.

Denna anmärkning är i viss mån befogad, och förhållandet är att beklaga.
Nämnden känner sig förpliktad att närmare ingå på denna fråga, som i pressen
varit anledning till mycken kritik, om än denna icke så ofta haft någon saklig
grund.

De år 1915 tillsatta sakkunniga, som hade att uppgöra en plan för en allmän
undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och
därtill tjänliga marktillgångar i de norra länen, funno sig i valet mellan de
olika sätt för denna inventering, som kunde vara tänkbara, böra föreslå en
företrädesvis på torvgeologiska och botaniska grunder byggd undersökning.

— 93 —

Denna verkställdes under en följd av år med biträde huvudsakligen av förrättningsmän
med agronomisk utbildning. Helt säkert blev undersökningen i stort
sett omsorgsfullt utförd, men det har dock visat sig att undersökningsresultaten
stundom varit påverkade av en alltför optimistisk syn på markens odlingsvärde.
Snart nog uppmärksammades detta vid de första kolonatutläggningarna, och
på initiativ från kolonisationsnämndens sida beslöt kolonisationskommittén då
en ändring av *det först tillämpade förfaringssättet på så sätt, att de grundare
laggarna (i medeltal omkring 20 % av de i övrigt odlingsvärda kärrmarkerna)
skulle frånskiljas och icke godkännas såsom odlingsmark. Det kvarstår dock
och har efteråt iakttagits, att även eljest i åtskilliga fall vid odlingsmarksinventeringen
godkänts marker med alltför mäktigt mosstäcke över den mera godartade
bottentorvcn och att denna stundom varit för grund och vilat på alltför
stenig botten. Merendels hava dessa brister eliminerats genom kassering vid
kolonatutläggningen, och nämnden har vidare undvikit att upplåta en del utlagda
kolonat, där marken visat sig mindervärdig. De fall, där kolonisterna
med fog kunna klaga över markens olämplighet för odling, äro därför mycket få.

Med det nu berörda sammanhör nära en fråga, vari högröstade krav och förslag
gjort sig hörda i en del pressorgan och som gå ut på att särskilda åtgärder
borde vidtagas för att bereda agronomisk handledning åt kolonisterna. Nämnden
vill icke ifrågasätta den goda tron och välmeningen i detta, men förslagen
vittna om en fullständig obekantskap med sakförhållandena. Kolonisterna äro
vanliga småbrukare, spridda i olika orter i Norrland, och den hjälp och de råd
vid jordbrukets drift, som även de kunna behöva, meddelas både enklast och
bäst av hushållningssällskapens i dessa orter stationerade personal. Enbart för
kolonisationen, som avser en ytterst ringa del av jordbruksnybildningen i Norrland,
 behöver denna personal icke utökas. Att lösrycka kolonisterna från hushållningssällskapens
verksamhetssfär skulle vara till stor skada. Med den erfarenhet
nämnden har finner den sig •— i likhet med vad statsrevisorerna ifrågasatt
— böra förorda, att kolonisternas lantbrukstekniska handledning företrädesvis
blir lämnad av vandringsrättare, vilka inom sina begränsade tjänstgöringsområden
äro de som närmast äro insatta i ortliga jordbruksförhållanden, hava
tillfälle att i detalj följa utvecklingen och genom personlig handledning i odlingsarbetet
kunna lägga sina råd och anvisningar på verksamt sätt.

Det bör vidare här nämnas, att till ledning för kolonisterna genom kolonisationsnämndens
försorg utarbetats odlingsplaner, detta med biträde i de flesta
fall av hushållningssällskapens tjänstemän och i undantagsfall av andra agronomer.
 I det stora hela torde planerna giva kolonisterna en tillräcklig ledning
för kolonatens första uppodling. Vederbörande hushållningssällskaps tjänsteman
har dessutom eu eller flera gånger besökt så gott som varje kolonisationsområde,
 där råd och anvisningar meddelats kolonisterna, där gödslingsförsök
utlagts och där även jordbrukskurser och föredrag hållits. Vidare bär kolonisationsnämnden
bland kolonisterna spritt en av sekreteraren i Västerbottens
läns hushållningssällskap (förutvarande kulturingenjör i Svenska mosskulturföreningen)
författad skrift, i vilken lämnas värdefulla anvisningar för jordens
skötsel. Utan överdrift torde kunna sägas att långt mera i detta avseende
gjorts för kolonisterna än för andra småbrukare.

För själva kolonatutläggningen, som är ett med skifte och styckning helt
jämförligt lantmäterigöromål, har man icke behov av den speciella agronomiska
yrkeskunnigheten, vars styrka helt naturligt icke ligger på detta område. Er -

— 94 —

inras må, att kolonisa tionskommittén på sin tid gjorde försök att låta personer
med agronomisk utbildning besörja utläggning av kolonat, men att detta icke
slagit väl ut. En större sådan förrättning (Jörnsmarken) nödgades kommittén
med tillkallande av lantmätare låta grundligt omarbeta.

För fullständighetens skull torde nämnden böra något yttra sig i byggnadsfrågan,
 oaktat någon anmärkning däri icke är gjord från statsrevisorernas sida.

Vid den första planläggningen av försökskolonisationen rådde på sin tid inom
kolonisationskommittén delade meningar huruvida en del för skogsarbetare avsedda
kolonat borde bebyggas genom statens försorg eller icke. Å ena sidan
visste man och hade av en företagen allmän undersökning fått bestyrkt, att
skogstorpare och odlingslägenhetsinnehavare lämnade åt sig själva i allmänhet
icke förmått att inom rimlig tid anskaffa nöjaktiga bostäder. Å andra sidan
åter tvekade man för kostnadernas skull att ordna bostadsfrågan genom statlig
byggnadsverksamhet och ville vidare bibehålla utrymme för de enskilda kolonisternas
egna önskemål i fråga om byggnaderna och deras inredning. Efter
grundligt övervägande av denna fråga utkristalliserades ett system, som tillgodosåg
båda nämnda synpunkter, nämligen att staten borde förse en del av
de mindre kolonaten med byggnader i halvfärdigt skick men dock så iordningställda,
 att kolonisten med familj skulle kunna komma under tak och även äga
nödigt utrymme för den första kreatursuppsättningen. Byggnadernas fullbordande
skulle därefter ankomma på kolonisten själv. För samtliga större och en
del av de mindre kolonaten skulle allt byggnadsarbete utföras genom kolonistens
egen försorg, men staten borde så vitt möjligt på billiga villkor tillhandahålla
vissa byggnadsmaterialier. Särskilt inom den s. k. finnbygden i övre Norrbotten,
 där byggnadskulturen befinner sig på en mycket låg ståndpunkt och där en
mängd backstugusittare leva under de mest primitiva förhållanden, som kunde
förbättras genom ett målmedvetet kolonisationsarbete, borde den statliga byggnadsverksamheten
komma till utförande i större utsträckning än i övriga delar
av Norrland.

Av hittills utlagda 719 kolonat äro 317 avsedda att på nyss angivet sätt bebyggas
genom statens försorg, och omkring 240 sådana byggen äro numera helt
eller i det närmaste fullständigt utförda.

Det av kommittén förordade och av statsmakterna för hittillsvarande kolonisationsförsök
antagna systemet har enligt nämndens och många ojävigas mening
slagit väl ut. Nämnden har lyckats anskaffa synnerligen dugliga arbetsförmän,
och kostnaderna för statsbyggena hava visat sig betydligt understiga de i orterna
vanliga byggnadskostnaderna. Belysande är i detta avseende en nyligen på
lantbruksakademiens initiativ verkställd utredning (Ludvig Nanneson, byggnadskapiialets
storlek vid svenska jordbruk), enligt vilken byggnadskapitalet
för västerbottniska småbruk utgör ej mindre än 3,310 kronor för hektar jordbruksjord.
 Motsvarande siffra för fullbygda femhektarskolonat torde för närvarande
kunna beräknas till mindre än hälften av nämnda belopp.

Det tillämpade systemet för byggnadsarbetet kan sägas hava varit grundvillkoret
för att något verkligen kunnat uträttas i kolonisationssaken. Såsom ortsombud
för nämnden hava de anställda förmännen lett diknings- och vägbyggnadsarbetena,
 med råd och dåd biträtt självbyggarna, åt dem besörjt förädling av
virke och tillhandahållande av övriga byggnadsmaterialier, förmedlat hjälp vid
odlingsarbetet samt lämnat kolonisterna bistånd i övrigt i de många angelägenheter
av växlande art, vari de visat sig titt och tätt bli anlitade. Önskvärt är att

— 95 —

dessa dugande krafter — som dock åtnöjt sig med helt låga avlöningar — även
vid kolonisationsarbetets överflyttning å skogsstaten kunde behållas i det allmännas
tjänst.

Vad beträffar storleken av de för kolonaten bestämda byggnaderna ävensom
ordningen och sättet för deras uppförande hava de härvid tillämpade principerna
allmänt vunnit kolonisternas gillande. I många fall har emellertid, särskilt
av s. k. självbyggande kolonister, eftersträvats att få mangårdsbyggnaden
något större tilltagen än den för dylika byggnader fastställda ritningen bestämmer
och detta har i regel beviljats. En någorlunda tidsenlig bostad å kolonaten
anses av kolonisterna själva vara en oeftergivlig förutsättning för nödig trevnad
å kolonatet och för bedrivande av ett framgångsrikt odlingsarbete. När kolonister
valt den av reservanter inom kolonisationskommittén och sedermera även
i pressen förordade utvägen att å kolonaten till en början uppföra provisoriska
byggnader, har man merendels beklagat att så skett i stället för att omedelbart
uppföra de föreskrivna byggnaderna. Erfarenheten har även visat, att de, som
valt att först uppföra provisoriska byggnader, i allmänhet icke odlat större
areal än de, som omedelbart börjat uppföra de ordinarie byggnaderna.

I åtskilliga fall hava förekommit ansökningar från kolonister till vederbörande
myndigheter om statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget, om nyodlingslån,
 o. d. Statsrevisorerna hava uppmärksammat den omgång och de
utgifter både för enskilda kolonister och för det allmänna, som föranledas genom
tillämpningen av de invecklade administrativa formerna för utbekommande
av sådana statsbidrag. Samma erfarenhet har nämnden gjort i de fall, då den
förmedlat dylika ansökningar från kolonisterna, och helt säkert behövde ingen
betänklighet möta att införa ett förenklat förfarande, åtminstone vad angår understödet
till de på statens skogar bosatta lägenhetsinnehavarna för vilka revirförvaltarna
lämpligen kunna förmedla bidragens utbetalande. Nämnden får
därför tillstyrka, att åtgärder vidtagas i det av statsrevisorerna föreslagna syftet.

Kolonisationsnämnden får till sist instämma i statsrevisorernas erinran om
vikten av att lämna stöd och hjälp åt innehavarna av skogstorp och odlingslägenheter.
 Detta utgjorde en betydelsefull del av det av kolonisationskommittén
framlagda programmet. På grund av alltför ringa och ofta även mindervärdig
marktilldelning sakna en mängd äldre lägenheter utvecklingsmöjligheter, och
även andra starkt framträdande brister vidlåda det äldre upplåtelsesystemet.
Framställningar om ändringar ha även skett från lägenhetsinnehavarnas egen
sida. En allmän revision av de äldre upplåtelserna, som jämväl i viss utsträckning
tillstyrkts av domänstyrelsen, bör enligt nämndens mening icke längre
uppskjutas.

Underdånigst:

KARL FREDENBERG.

And. Holmgren.

Stockholm den 2 oktober 1924.

Bil.

Formulär för vissa uppgifter angående, sökandens personliga förhållanden att
bifogas ansökningen till kolonat.

Frågor:

1) Sökandens fullständiga namn och födelseår

Svar:

— 06 —

2) Faderns samhällsställning eller yrke

(bonde, torpare, .skogsarbetare, verkstadsarbetare o. s. v.)

3) Sökandens födelseort:

socken

by, gård, stad el. dyl.

, 4) Sökandens föregående sysselsättning med angivande av
den ungefärliga tidsperiod, under vilken han sysslat
med olika arbeten, såsom jordbruksarbete, byggnadsarbete
o. s. v.

5) Hustruns fullständiga namn

6) Hustruns födelseort och födelseår

7) Hustruns anställning eller sysselsättning före äktenskapet

(Härvid angives särskilt huruvida och huru länge hustrun
sysslat med jordbruksarbete och eget lanthushåll)

8) Hemmavarande barns namn och födelseår

9) Andra personer, som tillhöra sökandens hushåll och deras

ålder

10) Har sökanden medel att i någon män bidraga till bildandet

av eget hem

a) Kontanta medel?

b) Kreatur och viktigare jordbruksinventarier?

11) Äro sökanden eller hans söner hemmastadda i byggnads arbete

?

Styrelsens för skogshögskolan
och statens skogsförsöksanstalt yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 87, § 6.

Till Konungen.

Med överlämnande av bilagda av skogshögskolans rektor avgivna yttrande
den 19 september 1924, i vilket chefen för statens skogsförsöksanstalt vid sammanträde
inför styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
denna dag instämt, får styrelsen förklara sig icke hava något att erinra mot
rektors förslag. Styrelsen har i sammanhang härmed beslutat att, därest skogshögskolans
rektor och anstaltens chef av resor skulle vara förhindrade närvara
vid den kassainventering, som skall äga rum vid budgetårets utgång, annan
lämplig person skall av styrelsen förordnas att verkställa samma inventering.

Stockholm den 23 september 1924.

Underdåniga t:

AKVID LINDMAN.

Nils Wassberg.

— 97 —

Bil.

Till styrelsen för skogshögskolan och statens
skogsförsöksanstalt.

I anledning av riksdagens revisorers anmärkning, att skogshögskolans räkenskaper
ej varit avslutade vid budgetårets slut den 30 juni utan kassan hållits
öppen för redovisning av till ledare av praktiska övningar utlämnade förskott,
får jag härmed äran anföra:

Då budgetåret omlades till att gälla från och med 1 juli till och med 30 juni
påföljande år medförde detta att räkenskapernas avslutande måste ske mitt
under pågående praktiska övningar. Ledarne av dessa, som äro förlagda till
vitt skilda delar av landet, ofta med dåliga postförbindelser, måste dels få förskott
för bestridande av löpande utgifter, dels erhålla någon tidsfrist för redovisning
av förskotten. Då jag i egenskap av skogshögskolans rektor förra året
anmodades av riksräkenskapsverket att inkomma med förslag till de bestämmelser,
 som i anledning av budgetårets omläggning kunde vara av nöden i fråga
om skogshögskolans räkenskaper, framhöll jag också svårigheten av att omedelbart
efter budgetårets slut redovisa tilläventyrs förefintliga överskott och hemställde
att därmed måtte få anstå till 1 okt. Då sedermera bestämts att kassaredogörelsen
skall vara inlämnad den 1 okt. har jag haft den föreställningen
att med räkenskapernas avslutande också kunde få anstå till sagda dag. Härtill
kommer att det för mig såsom rektor och tillika ledare av praktiska övningar
i skogsskötsel på avlägsna trakter kan möta svårigheter att på en bestämd
dag i början av juli verkställa den inventering varom talas i den av revisorerna
omnämnda kungörelsen. Emellertid kan kassan givetvis avslutas av vederbörande
kamrerare omedelbart efter budgetårets utgång, varvid eventuel behållning
och utestående förskott överföras till följande budgetår såsom ingående balans.
Då ifrågavarande förskott sedan redovisas, påföras till föregående budgetår
hänförliga utgifter sagda års anslag, varefter befintlig behållning inlevereras.

Skogshögskolan den 19 sept. 1924.

A. Wahlgren.

Länsstyrelsens i Västerbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 88, § 7.

Till Kungl. jordbruksdepartementet.

Genom remiss den 10 innevarande september har länsstyrelsen anmodats att
inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer uti deras berättelse
angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under tiden 1 januari—30 juni 1923 anfört beträffande upplåtelse av en lägenhet
å kronomark på södra sidan Vapstälven i Vilhelmina socken till Torger
Olsson och Nicolina Edman i Skalmodal, och får länsstyrelsen med överlämnande
av från lappfogden infordrat yttrande för egen del anföra följande.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1923. III

7

— 98 —

Revisorerna hava förklarat sig icke kunna undgå att finna, att de kostnader,
 som detta ärende föranlett och de vidlyftiga administrativa åtgärder, som
ansetts behövliga för avgörande av detsamma, icke stå i något rimligt förhållande
till ärendets obetydliga beskaffenhet, och sätta ifråga om ej den föregående
administrativa utredningen vid prövningen av ärenden av här ifrågavarande
natur kunde i någon mån förenklas.

I detta hänseende vill länsstyrelsen endast erinra om innehållet i Kungl. Maj :ts
proposition n:o 96 till 1915 års riksdag, av vilken framgår, att ärenden av nu
ifrågavarande natur ingalunda äro av den obetydliga beskaffenhet, som revisorerna
synas förmena. Tvärtom hava dessa frågor tillagts sådan vikt, att upplåtelse
av mark med nyttjanderätt ovan odlingsgränsen sedermera förbehållits
Kungl. Maj :t allena. Den förberedande behandlingen av dessa ärenden, bestående
i inhämtande av yttranden från lapparna och lappfogden samt domänförvaltningen
över ansökningen om upplåtelse samt upprättande genom lappfogden
och jägmästaren av förslag till område och villkor för upplåtandet, även om
därvid användes tryckta kontraktsexemplar, synes länsstyrelsen näppeligen kunna
ytterligare förenklas.

Revisorerna hava även framhållit den stora disproportionen mellan den utgift,
som lappfogdens resa till nu ifrågavarande lägenhet åsamkat staten, och den
avgift, som årligen kommer att tillflyta statsverket från denna lägenhet. Den
huvudsakliga uppgiften med denna liksom övriga upplåtelser av odlingslägenheter
är emellertid icke att tillföra statsverket inkomster. Vore så förhållandet
komme uppenbarligen upplåtelserna att ske under helt andra former. Ändamålet
med dessa upplåtelser är istället att, i den mån så låter sig göra utan att
ytterligare inkräkta på lapparnas rätt att bedriva sin näring renskötseln, lämna
befolkningen i fjälltrakterna tillfälle till bosättning och bärgning. Statens intresse
av att därvid erhålla största möjliga inkomst måste vid behandling av
dessa ärenden sättas i andra hand. Av lappfogdens bifogade yttrande framgår
dessutom, att den av revisorerna omförmälda utgiften för lappfogdens resa
icke får hänföras enbart till fullgörandet av det honom genom Kungl. Maj :ts
brev den 2 december 1921 lämnade uppdrag att jämte jägmästaren i Malgomajs
revir uppgöra förslag till område för lägenheten m. m. För att kunna fullgöra
de tjänsteåligganden, som enligt Kungl. Maj ds brev den 18 oktober 1895 ankommer
på lappfogden, måste han tid efter annan företaga resor inom det vidsträckta
området inom länet, där lapparna under olika tider av året äga rätt
uppehålla sig. Givet är att under dessa resor en mångfald olika frågor kommer
under handläggning. Så har ock ägt rum under nu ifrågavarande resa, även om
detta icke kommit tillsynes uti den av honom insända reseräkningen. En närmare
undersökning, om en sådan nu läte sig göra, skulle helt visst visa, att endast
en mindre del av räkningens belopp kommer uteslutande å nu berörda resa.

För större tydlighets skull synes det lämpligt om för framtiden i lappfogdens
reseräkningar väl icke såsom han föreslår direkt uppdelning äger rum, men istället
angives, vilka olika ärenden under resan varit föremål för handläggning.

Umeå i landskansliet den 27 september 1924.

NILS G. RINGSTRAND.

GUSTAF HULTMAN.

— 99 —

Bil.

Till Konungens be fällnings havande i Umeå.

Såsom mig anbefalld förklaring över herrar statsrevisorers anmärkning rörande
kostnaden för upplåtelse av en fäbodlägenhet å kronomark intill Skalmodals
by i Tärna socken och Malgomajs revir får jag vördsammast anföra följande.

Vid företagande av resa för uppgörande av förslag till upplåtelse av område
för lägenhet har alltid samtidigt andra tjänsteförrättningar i trakter för resans
företagande utförts, t. ex. inspektion av renskötseln och utredning av frågor, som
därmed hava sammanhang; besiktning eller avsyning för godkännande av på
lappväsendets bekostnad utförda eller under utförande varande arbeten, såsom
vägar, broar, avloppsdiken, båtar, renstängsel, stenrösen såsom vägvisare över
kala fjäll; om olaga jakt och fiske förekommit, m. m. Mig veterligen har för
upprättande av förslag av förevarande beskaffenhet aldrig resa uteslutande
för sådant ändamål företagits, således ej heller den resa, verställd enligt mina
anteckningar under tiden 28 oktober—11 november 1922, varå herrar revisorers
uppmärksamhet blivit fäst. Återresan från Skalmodal fick i angivna syfte därföre
en annan sträckning än den som vid uppresan följts.

Uppenbart synes mig nu att fördelning av resekostnaderna emellan olika förrättningar
bort hava verkställts. Hade så skett, torde anledning till förevarande
anmärkning icke hava uppstått. Hädanefter skall, ehuru ersättningar av förevarande
slag utgå av statsmedel, fördelning av resekostnader mellan olika förrättningar
av mig företagas, då därigenom verkliga kostnaden för varje sådan
må framstå. Vilhelmina i lappfogdekontoret den 19 september 1924.

Gust. Lindström.

— 100 —

Postkontoret
i Luleå samt
en för postverkets
räkning
inköpt
fastighet därstädes.

Kungl. generalpoststyrelsens yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I sid. 91 §
1 m. fl.

Till Kungl. kommunikationsdepartementet.

Genom remiss den 9 september 1924 har generalpoststyrelsen anbefallts att
till Kungl. kommunikationsdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av
vad riksdagens revisorer anfört dels beträffande vissa postverket tillhöriga fastigheter,
 dels ock i fråga om driften vid vissa postanstalter. Till åtlydnad härav
får generalpoststyrelsen vördsamt anföra följande.

För postkontoret i Luleå förhyres för närvarande lokal uti riksbankens fastighet
därstädes, inom vilken fastighet jämväl lokaler för riksbank och telegraf äro
inrymda. Förenämnda postkontorslokal har länge varit för trång, och olägenheter
hava därigenom framträtt såväl för den tjänstgörande personalen som för
■ allmänheten. Även från telegrafverkets sida hava framförts önskemål om utvidgning
av telegrafens lokaler. Då erforderliga ökade utrymmen ej kunde beredas
inom riksbankshuset, har vid överläggningar mellan delegerade för riksbanken
samt post och telegrafverken ansetts, att den för statsverket billigaste
genomförbara lösningen av nu ifrågavarande verks lokalfrågor vunnes därigenom,
 att postverket avflyttade från riksbankens fastighet. I anslutning härtill
uppdrog generalpoststyrelsen åt postdirektören i Norra distriktet att verkställa
undersökning rörande lämpligase sättet för anskaffande av nya postkontorslokaler
i Luleå. Sedan sagda postdirektör genom postmästaren i Luleå tillkännagivit,
 att postverket möjligen reflekterade å anskaffande av annan lokal för
postkontoret därstädes, eventuellt genom uppförande av egen byggnad i Luleå,
då lämplig lokal ej stode att förhyra för skäligt pris, erhöllos åtskilliga anbud
om försäljning till postverket av såväl tomter som bebyggda fastigheter i Luleå.
Flertalet anbud avsågo emellertid fastigheter av sådan beskaffenhet eller med
sådant läge, att anbuden redan från början måste lämnas ur räkningen. De obebyggda
tomter, som med hänsyn till läge och beskaffenhet kunde komma i fråga,
betingade sådana priser, att generalpoststyrelsen ansåg sig icke kunna förorda
någon till inköp. Av de redan bebyggda fastigheter, å vilka anbud förelågo, var
den utav K. A. Forsén erbjudna, honom tillhöriga fastigheten i kvarteret Gripen
n:r 1 i Luleå — i hörnet av Köpman- och Nygatorna och i närmaste kvarteret
öster ut från det nuvarande postkontoret räknat — utan gensägelse den för postverket
fördelaktigaste.

Generalpoststyrelsen hade tänkt sig att ingå till Kungl. Maj :t med framställning
om avlåtande av proposition till riksdagen angående inköp av förenämnda
fastighet för postverkets räkning. Då emellertid det av säljaren avgivna anbudet
icke gällde längre än till utgången av september månad 1923 och styrelsen
icke ansåg sig böra låta tillfället att förvärva fastigheten gå sig ur händerna,
upprättade styrelsen preliminärt köpeavtal med säljaren och ingick den 24
augusti 1923 till Kungl. Maj :t med hemställan, att Kungl. Maj :t ville lämna
bifall till inköp för postverkets räkning av fastigheten ifråga, ävensom att för
sagda ändamål till generalpoststyrelsens disposition måtte ställas ett belopp av
225.000 kronor — utgörande den av Forsén då fordrade köpeskillingen — att
utgå av de utav riksdagen anvisade reservationsanslag till inköp av fastigheter

— 101 —

för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan
uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut. Genom skrivelse den 14 september
1923 bemyndigade Kungl. Maj :t generalpoststyrelsen att inköpa den av
Forsen erbjudna fastigheten till ett pris av 225.000 kronor. Å detta pris har
emellertid vid slutuppgörelsen erhållits ett sådant avdrag, att det belopp, postverket
haft att erlägga för fastigheten, belöper sig till 221.625 kronor.

Med anledning av vad statsrevisorerna i sin berättelse anfört beträffande
den ekonomiska innebörden av nu omhandlade fastighetsförvärv, tillåter generalpoststyrelsen
sig framhålla följande .

Uti sin ovannämnda skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 augusti 1923 har generalpoststyrelsen,
 bland annat, anfört, att, ehuru något definitivt förslag angående
postkontorslokalens anordnande då ännu icke vore uppgjort och det
därför icke kunde angivas, vilken kostnad detta komme att draga, det emellertid
med visshet kunde förutses, att totalkostnaden för fastigheten och dennas
försättande i för postverkets behov lämpat skick icke komme att stiga till högre
belopp, än att man kunde räkna med en avkastning därå av minst 6 %.

Från och med den 1 oktober 1924 uppgår hyresavkastningen av fastigheten
till sammanlagt 16.825 kronor, vilket utgör 7,6 % å köpeskillingen. Det torde
emellertid märkas, att i sagda belopp ingår hyran av den utav Luleå folkbank
innehavda lägenheten om cirka 307 kvadratmeter (9 rum och kök i bottenvåningen)
med 2.700 kronor. Sistnämnda hyresbelopp är i verkligheten för lågt
och har på sin tid avtalats med hänsyn därtill, att banken själv under de senaste
åren gjort avsevärda ändringar och förbättringar i lägenheten, vilka beräknas
hava dragit en kostnad av 50.000 kronor.

Det ligger i sakens natur att ett inredande av lämplig postkontorslokal uti den
nyinköpta fastigheten måste medföra en del kostnader, och generalpoststyrelsen
har även tagit hänsyn därtill redan vid köpets ifrågasättande. Emellertid vill
styrelsen framhålla, att styrelsen räknar med att kostnaderna för såväl dessa
inredningsarbeten som övriga inom fastigheten påkallade ändrings- och reparationsarbeten
komma att väsentligt understiga de belopp, som återfinnas i den
av ingenjören E. Möller i Luleå den 21 augusti 1923 avgivna och utav statsrevisorerna
in extenso återgivna skrivelsen i fråga om uppskattande av fastighetens
värde. I sagda skrivelse har ingenjören Möller sålunda, bland annat, beräknat,
att anordnandet av värmeledning för hela byggnaden -— utöver vad som beräknats
för bottenvåningen — skulle draga en kostnad av 28.000 kronor, ävensom
att fullständig reparation av övriga våningar skulle betinga en utgift av 30.000
kronor. Härigenom skulle, enligt samma skrivelse, totalkostnaden för posthuset
efter förändringarna beräknas för olika alternativ uppgå till 315.000 resp.
343.000 kronor. De sålunda kalkylerade omkostnadsbeloppen äro emellertid, såsom
ovan framhållits, för högt tilltagna. Redan vid köpets avslutande utgick
styrelsen ifrån att en fullt lämplig postkontorslokal skulle kunna erhallas samt
nödiga reparationer inom lägenheterna kunna verkställas för en sammanlagd
kostnad av 30.000 å 40.000 kronor. Styrelsen anser nämligen, att värmeledning
tills vidare icke bör anordnas uti posthuset i dess helhet utan allenast i de blivande
postkontorsutrymmena samt därvid utföras på sådant sätt, att en eventuell
framtida utvidgning av värmeledningssystemet lämpligen kan avägabringas.
Vidare äro några mera nämnvärda reparationer — utöver vad som är att hänföra
till vanligt underhåll — i de uti fastigheten befintliga lägenheterna ej av
behovet påkallade.

— 102 —

Frågan rörande inredandet utav postkontorslokal i fastigheten anser generalpoststyrelsen
lämpligast böra lösas på så sätt, att för postkontorets behov disponeras
hela den till Luleå folkbank nu uthyrda förenämnda lägenhet om 9 rum
och kök i bottenvåningen, i vilken lägenhet givetvis i samband härmed måste
vidtagas vissa ändringsarbeten. Postkontorets brevbärarexpedition är avsedd
att förläggas till det i källarvåningen mot Nygatan befintliga utrymmet, bestående
av tre för närvarande uthyrda rum. Takhöjden i dessa rum är cirka 2,70
meter och desammas golvytor uppgå till resp. 52, 23 och 12 kvadratmeter. Avsett
är att sammanslå de två största rummen, varigenom en ljus och fullt tillräcklig
brevbärarsal erhålles. Det största rummet är försett med tre fönster,
vartdera med en höjd av 1,65 meter, de andra rummen med två resp. ett fönster
om resp. 1,40, 1,35 och 1,25 meters höjd. Innan dessa rum tagas i bruk
såsom brevbärarexpedition, komma de att på sorgfälligt sätt göras lämpliga för
sitt ändamål, bland annat genom omläggning och isolering av golven i desamma
samt genom installerande därstädes — liksom i den övriga postkontorslokalen —
av centraluppvärmning. Den sålunda inredda brevbärarsalen måste anses fylla
alla rimliga anspråk på hygien, även om man tar i betraktande i Luleå rådande
klimatförhållanden. Vid bedömandet av frågan rörande nu omhandlade brevbärarlokals
lämplighet såsom tjänstgöringsrum, torde jämväl böra tagas hänsyn
därtill, att var och en av de vid postkontoret anställda brevbärarna (6 till
antalet) skulle, under förutsättning att nuvarande tjänstgöringsvakter kunna
bibehållas, komma att vistas uti lokalen sammanlagt allenast 2y2 timmar per dag
under fyra dagar i veckan samt 1% timme per dag under två veckodagar.

Ehuru några anbud ännu ej infordrats å de arbeten, som påkallas för inredande
av postkontorslokal i fastigheten samt för anordnande av centraluppvärmning
inom sagda lokal, anser styrelsen sig dock med stöd av utav fackmän verkställda
preliminära utredningar med bestämdhet kunna räkna med att sammanlagda
kostnaden för dessa arbeten skall kunna hållas inom ramen av 30.000
kronor. För denna kostnad skulle sålunda erhållas en för sitt ändamål lämplig
och tillräcklig postkontorslokal. Totala kostnaden för hela fastigheten, försatt
i ett för ändamålet lämpat skick, belöper sig till 221.625 -f- 30.000 eller tillhopa
251.625 kronor.

Vad beträffar underhållet utav de i fastigheten inrymda bostadslägenheterna
har för detta ändamål under innevarande år ansetts behövligt disponera ett
belopp av allenast cirka 2.000 kronor.

Med en beräknad avkastning av 7,5 % å förenämnda belopp, 251.625 kronor,
skulle i hyror böra inflyta cirka 18.900 kronor. Hyresinkomsten från de lägenheter
i fastigheten, vilka enligt planen icke skola disponeras för postkontorets
behov, utgör för närvarande 13.450 kronor. Enligt denna beräkningsgrund
skulle sålunda hyran för själva postkontorslokalen komma att uppgå till 5.450
kronor. Denna hyra torde med hänsyn till lokalens läge och lämplighet i övrigt
få anses såsom låg. Att så är fallet framgår jämväl vid jämförelse med de hyresbelopp,
 som postverket å den fria hyresmarknaden nu får erlägga vid förhyrande
inom Norra postdistriktet av lokaler för andra postkontor av den klass,
till vilken postkontoret i Luleå hör (2 :a klassen). Medelhyran för sistnämnda
lokaler utgör nämligen för närvarande kronor 22,60 per kvadratmeter, under det
att postkontorslokalen i Luleå, anordnad på sätt styrelsen ovan angivit och innefattande
en golvyta av sammanlagt 394 kvadratmeter, endast utgör 13 kronor
80 öre per kvadratmeter. Härvid är dock att märka, att uti sistnämnda golvyta

_ 1015 —

ej modtagits åtskilliga inom källarvåningen befintliga utrymmen, vilka av postkontoret
kunna för olika ändamål lämpligen disponeras.

Det av statsrevisorerna påtalade förhållandet, att utrymme saknas för postomnibusarnas
släpvagnar uti det å posthusets gård upplöja garaget ar av
jämförelsevis ringa betydelse, alldenstund lämpligt förvaringsrum foi e
släpvagnar givetvis kan, därest så skulle erfordras, mot ringa eisattnmg

Sk Någon ’ e g en t it g svårighet att framföra postautnmobilerna genom inkörsporten

till fastigheten kan icke sägas föreligga. . .. .. , • T ll1o3

Gatan framför porten lärer icke vara smalare an gatorna i allmänhet i Lulca,
och varken nämnda gatas bredd eller densammas lutning framför mkorsporten
kan anses i någon nämnvärd grad försvåra postautomobilernas framförande
Statsrevisorernas uttalande, att vederbörande postmästare icke blivit hord 10-randc fastighetsköpet, torde, såvitt generalpoststyrelsen kan finna, bero på någon
missuppfattning. På sätt tidigare framhållits, har postdirektören i Norra distriktet
på sin tid genom postmästaren i Luleå tillkännagivit, att postverket reflekterade
å anskaffande av annan lokal i Luleå, eventuellt genom nybyggnad
av e-en fastighet. Postmästaren deltog också i de förhandlingar som agde rum
med°de olika anbudsgivarna före det preliminära köpeavtalets avslutande. Aven
sedermera under ärendets vidare handläggning har postmastaren i Luleå stätt
i skriftväxling med förenämnda postdirektör i saken. Därvid bär han erhållit
del av ett förslag till inredning av postlokal inom fastigheten, vilket till huvu -saklig del överensstämmer med det förslag, som ligger till grund för ovanstående
kostnadsberäkning, och vilket förslag han förklarat sig kunna godtaga

Statsrevisorerna hava beträffande postkontoret i Boden yttrat dels att det Postkontoret
för trafikanterna avsedda utrymmet synts jämförelsevis ringa, dels att expeditionslokalens
dragighet torde kunna avhjälpas genom anordnande av vindfång,
dels ock att expeditionstiden borde förändras.

Redan 1920 års statsrevision berörde postkontorslokalen i Boden, dä planer
förelågo på en telegrafverkets nybyggnad på platsen, inrymmande även lokaler
för postverkets behov. Vid detta tillfälle synes, att döma av uttalande i 1920
års revisionsberättelse, sid. 670, statsrevisorerna hava ansett en utvidgning avnuvarande
lokal vara lämplig och möjlig. Generalpoststyrelsen anförde, a sid
809, de skäl som talade häremot och höll före, att det icke vore lämpligt, att
postverket inrättar sig för ett fortsatt disponerande av den nuvarande postkontorslokalen
längre, än till dess lägenhet kan erhållas på annat hall . Maste nybyggnadsplanerna
på grund av rådande förhållanden undanskjutas, borde de
ej, enligt generalpoststyrelsens mening, förfalla.

Kungl. Maj :t upptog också ibland utgifter för kapitalökning i förslaget till
1921 års tilläggsstat kostnaden för inköp av tomt för telegrafverket i Ti oden.

Detta förslag vann emellertid icke riksdagens bifall (R. D.: skr. 339 B/1921)
enär den begärda köpeskillingen syntes för hög. Telegrafverket lyckades visserligen
sedermera under år 1921 förvärva tomten i Boden med anlitande av sitt
”anslag till inköp och bebyggande av fastigheter”, men postverket, vars lokalfråga
var alltför brännande, kunde icke invänta frågans lösning genom exempelvis
sagda tomts bebyggande, utan föranstaltade omedelbart under år 1921 om alla
de ändringar inom den nuvarande lokalen, som särskilt dess hälsovadlighet kiävde
och som förhållandena medgåvo. Att dessa förändringsarbeten varit högst
avsevärda framgår redan därav, att det hyresbelopp lokalen efter reparationen
betingar är 5.200 kronor för år mot tidigare 2.200 kronor för år.

— 104 —

I sitt förslag ifråga om erforderliga anslag till utgifter för kapitalökning för
budgetåret 1923/24 upptog telegrafstyrelsen anslag till stationsbyggnad i Boden
i vilken byggnad på sätt som mellan post- och telegrafverken överenskommits
skulle anordnas jämväl postlokaler. Kungl. Maj :t ansåg sig emellertid förhindrad
underställa frågan 1923 års riksdags prövning. Som skäl härför aniorde
departementschefen den statsfinansiella situationen samt det förhållandet,
att den nu pågående utredningen om försvarsväsendets framtida ordnande kunde
tankas komma att inverka på frågan om sättet för tillgodoseende av telegrafverkets
lokalbehov i Boden.

Vederbörande byråchef i generalpoststyrelsen underrättade, så snart Kungl.
Maj :ts ställning till frågan blev känd, postdirektören i Norra distriktet om byggnadsfrågor
läge och uppdrog åt honom att följa frågans utveckling och inkomma
med den anmälan, vartill han kunde finna förhållandena föranleda.

Generalpoststyrelsen, som anser sig alltså kunna hålla före, att postkontorets
i Boden lokalfråga förts så långt fram som förhållandena medgivit, har i anledning
av statsrevisorernas yttrande om lokalens dragighet föranstaltat om särskild
undersökning i vad mån utöver vad redan åtgjorts ytterligare något låter
sig göra. Denna utredning är ännu ej slutförd.

Med anledning av revisorernas anmärkning mot tiden för postkontorets i Boden
öppethållande må framhållas, att den av stadsstyrelsen gjorda framställningen
om utsträckning av denna tid väsentligen avsåg förekommandet av den
trängsel, som nu äger rum å postkontoret närmast före dess stängning på kvällen.
 Framställningen utgick sålunda från den uppfattningen, att, om postkontoret
hölles öppet även kl. 2.30—5.30 e. m., en avsevärd del av de trafikanter,
som nu besöka postkontoret pa kvällen, skulle förlägga sina besök därstädes till
denna tidigare tid. Denna uppfattning delades emellertid icke av vare sig
postmästaren i Boden eller postdirektören i Norra distriktet, i det att dessa i avgivna
yttranden över framställningen framhöllo, att de trafikanter, som besökte
postkontoret på kvällen, till stor del utgjordes av militärer, vilka ej hade tillfälle
att annan tid på dagen uträtta sina postärenden. En utsträckning på sätt
begärts, av tiden för postkontorets öppethållande skulle alltså, enligt deras
åsikt, icke medföra någon avsevärd lättnad i trängseln därstädes på kvällen.
Då styrelsen icke hade anledning att betvivla riktigheten av den åsikt, som postmästaren
och postdirektören, vilka måste anses hava kännedom om de lokala
förhållandena på platsen, sålunda uttryckt samt en utsträckning av tiden för
postkontorets öppethållande ej kunde vidtagas utan personalförstärkning och
därmed följande kostnadsökning, fann styrelsen sig icke höra bifalla framställningen.

Styrelsen vill emellertid undersöka, huruvida någon jämkning i tiden för postkontorets
öppethållande må kunna vidtagas utan allt för stor kostnad.

PosUtationen Statsrevisorerna hava med anledning av besök vid poststationen i Arvidsjaur
1 Arvidsjaur, dels, med hänsyn till den risk, som vore förenad med att hava poststationen förlagd
till en obebodd byggnad, påpekat angelägenheten av, att annan och lämpligaie
lokal förhyrdes, dels ock, beträffande den för ifrågavarande poststations
skötande för närvarande tillämpade organisationsformen, uttalat, att samma
fördelar, som därmed åsyftats, kunde vinnas för en lägre kostnad om poststationen
förändrades till postexpedition med manlig föreståndare.

— 105 —

Vad först beträffar poststationslokalen, vill generalpoststyrelsen framhålla,
att den lokal, som nyttjades före den nuvarande lokalens tagande i bruk, var
ur alla synpunkter, ej minst säkerhetssynpunkt, synnerligen otillfredsställande,
vadan det var nödvändigt anskaffa annan lokal. Vid dåvarande tidpunkt stod
ej annan än den nuvarande att anskaffa. Mot densamma torde i stort sett ingen
annan anmärkning kunna göras än att den byggnad, varuti lokalen är inrymd,
nattetid är obebodd. I dess omedelbara närhet finnes emellertid annan byggnad,
som är bebodd och däri mycken verksamhet bedrives. Gården är ock belägen
mitt i samhället.

Såsom en säkerhetsåtgärd har numera föreskrivits, att det elektriska ljuset
skall brinna i lokalen hela natten under den mörka årstiden. Vederbörande
postdirektör har igångsatt undersökning rörande möjligheten att kunna förhyra
annan, ur säkerhetssynpunkt lämpligare lokal.

I samband med anordnandet av trafik med postverkets motordiligenser å linjerna
Jörn—Arvidsjaur och Arvidsjaur—Arjeplog omorganiserades försöksvis
poststationen i Arvidsjaur pa ett från poststationcr i allmänhet a\ vikande sätt,
i det att en postexpeditör tills vidare förordnades att förestå densamma. För
att möjliggöra den ur persontrafikens synpunkt synnerligen förmånliga åtgärden
att diligenserna avgå från Jörn omedelbart efter det söderifrån kommande
posttågets ankomst, har föreskrivits, att posten till och över de utmed diligenslinjen
Jörn—Arvidsjaur liggande poststationerna av postkupén i nyssnämnda
tåg direkt förpackas. Häruti ingår som ett led, även att de till ifrågavarande
poststationer adresserade postanvisningar och postförskott, i stället för att omexpedieras
å postkontoret i Jörn, försändas till poststationen i Arvidsjaur, vars
föreståndare tar den befattning med sagda försändelser, som eljest skolat åligga
postkontoret i Jörn. Likaledes verkställer — i motsatt riktning — poststationens
i Arvidsjaur föreståndare omexpedieringen av de postanvisningar, som inbetalats
vid de bortom Arvidsjaur liggande poststationerna, varigenom åstadkommits
att tidtabellen för postdiligensen från Arvidsjaur till Jörn kunnat läggas så,
att diligensen ankommer till Jörn i nära anslutning till det södergående huvudposttåget
— en åtgärd, som uppenbarligen ävenledes är till stor förmån för
passageraretrafiken. Poststationen i Arvidsjaur utövar sålunda beträffande
vissa av de postkontoret i Jörn underlydande poststationerna med avseende å
postanvisnings- och postförskottsrörelsen i huvudsaklig del detta postkontors
funktioner.

Härigenom har arbetet på postkontoret så begränsats, att dess personalstyrka
kunnat minskas med en postexpeditör. Med andra ord kan man säga, att en av
de förutvarande postexpeditörema vid postkontoret i Jörn numera fullgör en del
av det postkontoret åliggande arbetet vid poststationen i Arvidsjaur. Huvudsakligen
genom den nu omförmälda arbetsminskningen möjliggjordes även en
sådan minskning av postkontorets personalstyrka att en expeditionsvaktsbefattning
kunde indragas och ersättas med ett tillfälligt biträde under sex dagar i
veckan, vilket för närvarande betingar en ersättning av 1 krona 25 öre per dag.
. Inom de nuvarande postexpeditionernas verksamhetsområde ligger icke att
förmedla postanvisnings- och postförskottsrörelse vid poststation; och generalpoststyrelsen
anser icke att en förändring av postexpeditionernas organisationsform
i sådant syfte lämpligen kan genomföras. För att möjliggöra en sådan
åtgärd skulle nämligen kompetensfordringame för postexpeditionernas föreståndare
behöva så avsevärt höjas, att de näppeligen skulle kunna såsom nu sker re -

— 106 —

kryteras ur den nuvarande tjänstemannakåren av lägre grad än postexpeditörs.
Skulle, såsom statsrevisorerna vilja ifrågasätta, en postexpedition inrättas i
Arvidsjaur komme alltså en av de största fördelarne med den nuvarande anordningen
att bortfalla, i det att posten till de utmed och bortom diligenslinj erna
liggande poststationema ånyo finge med en tidsutdräkt av en å två timmar omexpedieras
vid postkontoret i Jörn.

Den nuvarande föreståndaren för poststationen i Arvidsjaur har särskilt utsetts
med tanke först på det ansvarsfulla arbete, som åligger honom, och han har
hitintills väl fyllt de krav, som ställts på honom. Han åtnjuter visserligen en
viss ekonomisk fördel därigenom, att han, som alldenstund anordningen är provisorisk,
 icke blivit stationerad i Arvidsjaur, följaktligen enligt gällande bestämmelser
äger åtnjuta traktamente för tjänstgöring å annan ort än sin stationeringsort,
 Jörn. Han bär emellertid frivilligt och utan att hava gjort anspråk på övertidsersättning
en arbetsbörda — nattjänstgöring i stor utsträckning med en arbetstid,
 som under nästlidne vinter ofta uppgick till omkring 10 timmar per
dygn — vilken knappast skulle kunna åläggas en ordinarie stationsmästare.
Även efter bortfallandet av de särskilda göromål, som överflyttats från postkontoret
i Jörn till den nuvarande poststationsföreståndaren, finge man därför med
säkerhet räkna på ett ungefär lika stort biträdesanslag vid en eventuell postexpedition
som vid den nuvarande poststationen.

Statsrevisorernas uttalande, att inrättandet av en postexpedition skulle innebära
minskade kostnader för postverket kan generalpoststyrelsen icke finna med
verkliga förhållandet överensstämmande. Kostnaderna för nuvarande personal
i Arvidsjaur kunna nämligen beräknas sålunda:

lön till en postexpeditör (incl. kallortstillägg) .........

dyrtidstillägg (enligt för 4 :e kvart. 1924 gällande index)

tjänstgöringstraktamente ...........................

biträdesanslag .....................................

11 .....................................

....... 5.250

— kr.

...... 996

11

....... 1.898

11

....... 1.800

11

....... 900

11

Summa 10.844

11

Skulle däremot en postexpedition av klass 1 anordnas i Arvidsjaur och arbetet
med omexpedieringen av postanvisningar och postförskott till de ovan omnämnda
poststationema i följd därav återflyttas till Jörn, kommer detta att
innebära, att den postexpeditör, som nu tjänstgör i Arvidsjaur, finge flyttas
tillbaka till Jörn. Därefter kunna kostnaderna beräknas sålunda:

lön till ytterligare en postexpeditör i Jörn

dyrtidstillägg .........................

lön till en stationsmästare av klass I.....

dyrtidstillägg .........................

biträdesanslag omkring .................

5.250

996

4.440

744

2.400

Summa 13.830

kr.

11

11

11

11

kr.

Härtill kommer, att förmodligen den ovan omförmälda expeditionsvaktbefattningen
finge återbesättas, vilket skulle innebära en kostnadsökning av omkring
3.350 kronor. De nuvarande omkostnaderna kunna fördenskull beräknas vara
omkring 6.000 kronor lägre än om den av statsrevisorerna ifrågasatta anordningen
skulle vidtagas.

— 107 —

Slutligen vill generalpoststyrelsen framhålla, att de nu ifrågavarande anordningarna
vid poststationen i Arvidsjaur äro av provisorisk karaktär och sålunda
kunna omedelbart ändras om och i den mån omständigheterna därtill föranleda.
 Styrelsen vill erinra om, att diligenstrafiken å linjerna Jörn—Arvidsjaur
och Arvidsjaur—Arjeplog endast är att anse såsom iörsöksdrift. Så
snart den av riksdagen beslutade banbyggnaden Jörn—Arvidsjaur blivit fullbordad,
 torde en omreglering av postgångarna inom kringliggande delar av
Lappmarken bliva nödvändig. Därvid kan bl. a. ifrågakomma antingen en
förflyttning av postkontoret i Jörn till Arvidsjaur eller ock en uppdelning på
två postkontor — varav det ena eventuellt skulle kunna förläggas till Arvidsjaur
— av det mycket vidsträckta postområde, som nu är underlagt postkontoret
i Jörn. Vid sådant förhållande synes det generalpoststyrelsen lämpligare att
tills vidare bibehålla den nuvarande, billigare och ur postarbetets synpunkt
lämpligare anordningen, än att där anställa en ordinarie stationsmästare, vars
eventuella förflyttning till annan ort framdeles skulle kunna förorsaka postverket
både svårigheter och kostnader.

Stockholm den 14 oktober 1924.

JULIUS JUHLIN.

ERNST HÖGNER.

Teodor Julin.

Telegrafstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 100 § 3.

Till Konungen.

Genom remiss den 9 september 1924 anbefalld att avgiva utlåtande med anledning
av vad riksdagens senast församlade revisorer yttrat i vissa remissen
bifogade handlingar, får telegrafstyrelsen anföra följande:

Telegrafverket.

§ 3.

Telegrafstationen i Gällivare.

Den av telegrafstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 april 1921 lämnade
uppgiften å kostnaderna för iståndsättandet av den utav telegrafverket
sedermera inköpta fastigheten i Gällivare grundar sig på en av två sakkunniga,
beträffande vilkas kompetens något tvivel icke kunde hysas, den 29 november
1919 verkställd besiktning och värdering av fastigheten. Då denna värdering,
vari kostnaderna å arbeten och materialier för fastighetens uppförande utför -

— 108 —

Befälsförh&l]
andena vid
maskinavdelningen
inom
femte
distriktet.

ligt specificerats, befunnits i sin helhet omsorgsfullt utförd, ehuru lågt tilltagen,
 ansåg styrelsen sig sakna anledning ingå på någon närmare undersökning
beträffande tillförlitligheten av den från totalkostnaden avdragna, mera
summariskt beräknade kostnaden för förefintliga bristers avhjälpande.

Ehuru denna kostnad sålunda i verkligheten uppgått till avsevärt större belopp
än som de sakkunniga beräknat, torde likväl få erinras därom, att fastigheten,
 även med beräkning av kostnaderna för dess iordningställande, lämnar
skälig avkastning.

Vad revisorerna anfört under §§ 1 och 2 torde icke påkalla något yttrande.
Vid avgörandet av detta ärende hava närvarit styrelsens samtliga byråchefer
med undantag av byråchefen Hamilton.

Underdånigst

HERMAN RYDIN.

K. E. LANDSTRÖM.

Stockholm den 8 oktober 1924.

F. TV Funch.

Järnvägsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 101 § 1
m. fl.

Till Konungen.

Genom remiss den 9 sistlidne september har järnvägsstyrelsen anbefallts att
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i remissen bilagda,
här återgående handlingar anfört, och får järnvägsstyrelsen till åtlydnad härav
anföra följande.

Under § 1 hava revisorerna till en början framhållit, att, sedan elektrifiering
av järnvägen Riksgränsen—Kiruna—Svartön numera blivit fullständigt genomförd,
 inga ånglokomotiv komme till användning å ifrågavarande handel.

På grund härav hade revisorerna funnit sig vid sitt besök å lokomotivstationen
i Kiruna böra inhämta upplysning om, huru befälsförhållandena å maskinsektionen
efter elektrifieringen blivit ordnade. Revisorerna hade därvid erfarit,
att lokomotivtjänsten och det löpande underhållet av lokomotiven sköttes av
maskiningenjören (sektionsföreståndare) och en underingenjör i Kiruna samt
maskininspektoren å Svartön. Enligt vad revisorerna inhämtat, ägde dessa
befattningshavare, som vore ångtekniskt utbildade, ingen föregående praktik
inom det elektrotekniska facket. Vid sektionen fanns visserligen anställd jämväl
en elektroingenjör, men denne intoge i förhållande till maskiningenjören en
underordnad ställning.

Vidare hava revisorerna erinrat därom, att överrevisorerna vid statens järnvägar
i sin berättelse rörande 1915 års förvaltning uppmärksammat denna fråga

— 109 —

och därvid uttalat, att enligt deras mening torde det av flera skäl, cj minst ur
säkerhetssynpunkt, vara lämpligt att redan då för den elektrifierade bandelen
anställdes en elcktrotckniskt utbildad ingenjör med maskiningenjörs tjänstegrad.

I utlåtande den 10 februari 1917 över överrevisorernas berättelse både järnvägsstyrelsen
anfört, att genom inrättande av elektroingenjörsbefattningen med
1917 års ingång vore på ett betryggande sätt sörjt för, att den elektrotekniska
sakkunskapen kunde göra sig gällande på behörigt sätt. Å andra sidan hade
emellertid på sektionen i fråga ångdriften alltjämt väsentligen större omfång än
den elektriska driften, och både det därför ansetts lämpligast, att en maskiningenjör
med de för en sådan tjänst vanliga kvalifikationerna förestode sektionen
i dess helhet. En tudelning av sektionen, som sammanfölle med trafiksektionen,
läte sig ej heller lämpligen genomföra, enär den skulle förorsaka praktiska svårigheter
av flera slag. När elektrifieringen av sektionen utsträcktes, komme
emellertid frågan in i ett annat läge, och torde det, då den elektriska driften bleve
den större, vara helt naturligt, att en ingenjör med elektroteknisk utbildning
sattes att bekläda maskiningenjörsbefattningen.

Revisorerna hava nu uttalat, att, då de till fullo delade järnvägsstyrelsens mening,
 att befälet vid en elektrifierad handel borde äga elektroteknisk utbildning,
de icke kunde finna den nuvarande anordningen tillfredsställande. Det syntes
vara angeläget att en sådan förändring beträffande befälsställningen å den
elektrifierade järnvägen ägde rum, att icke blott de elektriska ledningarna och
transformatorstationerna samt dess personal utan även de elektriska lokomotiven
och dess personal liksom lokomotivens skötsel ställdes under befäl med elektroteknisk
utbildning. Även kunde ifrågasättas, huruvida icke i samband med
bandelens elektrifiering befälspersonalen vid maskinavdelningen borde kunna i
någon mån minskas. Då ännu icke, trots järnvägsstyrelsens ovan återgivna uttalande
av år 1917, någon sådan förändring med avseende å ledningen vid maskinsektionen
genomförts, hade revisorerna ansett sig böra fästa uppmärksamheten
å här berörda förhållanden.

I anledning av revisorernas sålunda gjorda erinringar får styrelsen till en
början uttala, att styrelsen med sin ovanberörda förklaring över överrevisorernas
anmärkning i deras berättelse givetvis endast avsett att framhålla, det styrelsen
delade överrevisorernas uppfattning angående nödvändigheten av, att
maskinbefälet å denna sektion ägde tillräcklig förfarenhet och insikt jämväl beträffande
de för denna sektion, på grund av den därstädes införda elektriska
driften, speciella driftstekniska förhållandena.

Det måste dock av den ifrågavarande maskinsektionsföreståndaren, liksom av
varje annan tjänsteman, åt vilken befäl över sektion blivit anförtrott, samtidigt
fordras, att han genom teknisk och praktisk utbildning är väl förtrogen med
de administrativa, allmänt järnvägstekniska och järnvägsekonomiska frågor
m. m., som beröra hans arbetsområde, samt att han därjämte äger de rent personliga
egenskaper, som kunna göra honom skickad att på ett tillfredsställande
sätt fullgöra allt vad som vid trafikskötseln i donna instans honom tillkommer
eller som eljest kan bliva honom som befälsförande i tjänsten ålagt.

Om än, såsom framgår av det ovan refererade, styrelsen vid en föregående tidig
tidpunkt antagit och förutsatt lämpligheten av en förändring i de nuvarande
befälsförhållandena å den särskilt omhandlade sektionen, har dock de gångna
årens erfarenhet på området såväl här i landet som i utlandet givit stöd för den
uppfattningen, att en tjänsteman med de vanliga kvalifikationerna i admini -

— no —

strativt och tekniskt hänseende för en maskinsektionsföreståndare kan genom
lämplig utbildning tillägna sig den specialkunskap, som påfordras uti föreståndarens
instans även vid en maskinsektion med övervägande elektrisk tågdrift.
Samtidigt torde han med sin praktiska utbildning äga större förutsättningar
än den specialutbildade, i järn vägstjänst en mera oerfarne, elektroteknikem att
handhava mängden av ärenden inom den gren av järnvägs- och förvaltningstjänsten,
 varom det här rör sig.

Någon egentlig artskillnad i maskinavdelningens främsta uppgift — att tillhandahålla
dragkraften vid ångdrift resp. vid elektrisk drift — föreligger ju
också icke; man är här blott inne på den gamla frågan, om en person i chefsställning
skall behöva vara specialist i en viss underavdelning av facket eller
icke.

Styrelsen vill framhålla, att mängden och arten av de arbeten, som normalt
påvila maskinsektionsföreståndare i allmänhet och sålunda även den nu särskilt
omhandlade, icke medgiva, att tjänstehavaren ifråga i någon alltför långt driven
utsträckning och allt för ingående fördjupar sig i de tekniska specialfrågor,
vilka samhöra med den elektriska driften som sådan. Det är emellertid numera
betryggande sörjt för att sådant ledande maskinbefäl, som, med tidigare ångteknisk
utbildning, sättes att tjänstgöra å elektriskt driven handel, med fullt tillräcklig
grundlighet blir insatt i sådana med den elektriska driften samhöriga
specialfrågor, som beröra dess respektive arbetsområden och kunna bero på dess
bedömande.

Vid de erfarenheter, som numera gjorts — och däri ingå icke, sedan den
elektriska driften nu pågått ett flertal år och jämvikt i arbetsförhållandena inträtt,
 några olägenheter av hittills vid linjen Riksgränsen—Svartön gällande befälsordning
— och vid de föranstaltningar beträffande befälets utbildning, som
träffats, finner styrelsen alltså det vara lämpligast och för trafikarbetets goda
skötsel även fullt tillräckligt, att det egentliga specialarbetet under sektionsföreståndarens
överinseende anförtros åt särskild utbildad personal, vilken som
underbefäl är ställd till sektionschefens förfogande, och att sektionsledningen
anförtros åt tjänstemän i huvudsak utbildade som hittills till den grad av erfarenhet
och kunskap, vilken erfordras hos föreståndare för sektion. Det högre
mått av teoretisk kunskap inom det elektrotekniska området, som därutöver kan
erfordras, kan tillgodoses från styrelsen eller eventuellt från distriktsförvaltningen.

Att nu vidtaga en åtgärd, sådan som statsrevisorerna ifrågasatt, kan till slut
icke heller gärna kunna komma ifråga med hänsyn till den redan befintliga tillgången
inom verket på tjänstemän med förenämnda kvalifikationer och ställning
som sektionsföreståndare. Styrelsen måste ju alltid och under nuvarande
förhållanden alldeles särskilt inrikta sin personalpolitik på att söka hålla personalstocken
inom så snäva gränser som möjligt, och detta måste gälla ej minst
inom befälsgraderna.

Vad vidare angår revisorernas uttalande, att befälspersonalen vid maskinavdelningen
i samband med bandelens i fråga elektrifiering borde kunna något
minskas, tillåter sig styrelsen framhålla, att vid ett så vidlyftigt och krävande
arbete, som införandet av elektrisk drift å en järnvägslinje utgör, ökat behov av
arbetskrafter i kvalificerad ställning helt naturligt gör sig gällande, åtminstone
så länge detta arbete pågår eller till sina verkningar fullt kan överblickas.

— in —

Det är nu att märka, ätt icke längre tid än något över två år förflutit, sedan
elektrifieringsarbetet i fråga slutiördcs. Styrelsen anser det därför icke ur
säkerhetssynpunkt vara tillrådligt att minska de av distriktsförvaltningen såsom
under nuvarande förhållanden erforderliga ansedda arbetskrafterna, i Öl rån
längre erfarenhet vunnits angående behovet av sådana. 1 den händelse denna
erfarenhet framdeles skulle giva vid handen, att möjlighet till minskning av bcfälsuppsättningen
å linjen kan ske, skall styrelsen givetvis icke underlåta vidtaga
sådan minskning.

Under § 4 hava revisorerna meddelat, att, sedan elektrifieringen av linjen
Kiruna—Svartön genomförts, ett större antal ånglokomotiv, som använts för
malmtrafiken därstädes, blivit disponibla samt att utom ett antal dylika, som
förts till andra delar av landet, lokomotiven uppställts på olika stationer vid V.
distriktet utan något skydd, varigenom enligt statsrevisorernas mening skada
å lokomotiven torde kunna uppkomma.

Med anledning härav får styrelsen bekräfta, att dels på grund av elektrifieringen
av ifrågavarande handel, dels på grund av den fortgående tekniska
förbättringen av de i bruk varande lokomotiven och slutligen på grund av den
allmänna nedgången i trafikrörelsen ett antal ånglokomotiv ej endast på här
berörda handel utan på hela statsbanenätet för närvarande saknar användning.
Utrymme för dessa, alltså för kortare eller längre tid avställda lokomotiv finnes
av naturliga skäl icke i de befintliga lokomotivstallarna eller inom andra skyddande
lokaler, och sådana utrymmen kunna icke heller utan stora och onödiga
kostnader anskaffas. Vid sådant förhållande hava lokomotiven måst uppställas
i det fria utomhus. Den av revisorerna uttalade farhågan, att lokomotiven härigenom
skulle skadas, är emellertid helt ogrundad. Lokomotiven behandlas
nämligen vid uppställning i det fria på särskilt sätt, främst genom insmörjning
av alla blanka delar med fett för att hindra rostning och även i övrigt genom att
de ägnas noggrann tillsyn och erhålla den vård, som erfordras för deras vidmakthållande
i fullgott skick. Att någon risk för förstöring av lokomotiven på
grund av den ovannämnda avställningen icke förefinnes bekräftas också av styrelsens
erfarenhet att på liknande sätt under lång tid avställda lokomotiv utan
vidare kunnat direkt tagas i tjänst.

Under § 7 hava revisorerna omförmäla att ett i Boden anlagt malmtågsspår
utförts i samband med bangårdsombyggnaden i Boden enligt beslut av 1916 års
riksdag. I sin framställning den 27 oktober 1915 om anslag till ifrågavarande
anläggning och ombyggnad anförde järnvägsstyrelsen, bland annat, att förslag
uppgjorts till beredande av bättre utrymme å Bodens bangård. Med hänsyn till
svårigheterna att vinna även den närmast behövliga utvidgningen inom nuvarande
bangårdsområdets gränser och för undvikande av kostbara husflyttningar
och spåromläggningar, hade uppmärksammats möjligheten av att, befria bangården
från malmtrafiken genom densammas ledande å särskilt spår öster om
och förbi bangården. Enligt gällande tidtabell passerades Boden av 9 lastade
och 8 tomma malmtåg per dygn. Vid eventuellt ökad malmutskeppning över
Luleå kunde detta tågantal beräknas bliva avsevärt större. Vore sålunda redan
då malmtrafiken över Bodens bangård till stort hinder för tåg- och växlingsrörelser,
 bleve detta givetvis än mer förhållandet om tågantalet ökades. Det
innebure därför en avsevärd lättnad för Bodens bangård att bliva befriad från
malmtrafiken, en lättnad, som medförde möjlighet att tills vidare undanskjuta
en mera genomgripande omändring av bangårdsförhållandena därstädes. Dess -

Lokomotivstation
i
Svartön och
goden.

Malmtågsspåret
i Boden.

112 —

utom tillkomme, att vid ifrågasatt införande av elektrisk drift å linjen Luleå—
Gällivare, elektrifieringen av bangårdens i Boden spårsystem kunde icke oväsentligt
inskränkas.

Järnvägsstyrelsen ansåge sålunda, att en ombyggnad av bangården borde
komma till stånd enligt förenämnda principer. Ett första utbyggnadsstadium,
omfattande korsning av Haparanda- och Gällivarebanorna, anläggning av nytt
malmtågsspår jämte mötesspår vid norra lokomotivstallarna, förändring av frilastspår
och lastkaj samt anordnande av omlastningsskjul med tillhörande spår,
beräknades betinga en kostnad av 617.500 kronor, i vilket belopp dock vore inbegripet
markförvärv med 67.500 kronor, som styrelsen ansåge böra bestridas
av till styrelsens disposition stående medel för markförvärv. Återstående summa
550.000 kronor skulle således erfordras för arbetets genomförande, vilket
styrelsen ansåge böra ske under loppet av två år med 200.000 kronor för år
1917 samt 350.000 kronor för år 1918.

Av 1916, 1917, 1919 och 1920 års riksdagar hade för ombyggnad av Bodens
bangård och därmed sammanhängande arbeten beviljats sammanlagt 1.670,000
kronor. Arbetena, som fullbordades år 1921, hade dragit en kostnad av 1.669.968
kronor 24 öre, vartill komme utgifter för markförvärv. Kostnaderna hade av
järnvägsstyrelsen fördelats på följande sätt:

Linjeomläggning jämte bro för skenfri korsning mellan linjerna från Haparanda
och Gällivare vid Buddbyn ävensom vissa arbeten för militärmötesplat -

sen därstädes ..................................... 365.357: 87 kronor

anläggning av malmtågsspår mellan Bodens tegelbruk och

Björkelund jämte mötesbangård för malmtåg.......... 621.102: 54 „

ombyggnad av Bodens bangård samt sänkning av linjen

mellan bangården och Avabäcken m. m............. 464.852:43 „

drift av grävmaskin och decauvillelokomotiv .......... 89.112:32 „

övriga utgifter såsom för provisoriska anordningar under
byggnadstiden, arbetets ledning och förvaltning, arbetsstyrkans
anskaffnipg och vård m. m................. 129.543: 08 „

Summa 1.669.968 : 24 kronor

I samband med den av 1917 års riksdag beslutade elektrifieringen av linjen
Kiruna—Svartön hade utförts elektrifiering även av malmtågsspåret vid Boden
samt av mötesbangården för malmtåg därstädes. Kostnaderna härför hade —
beräknade efter den genomsnittliga elektrifieringskostnaden per kilometer för
linjen i sin helhet — uppgått till i runt tal 65.000 kronor.

Av tablån framginge icke totalkostnaden för malmtågsspåret och därmed
sammanhörande arbeten. Till det däri angivna beloppet 621.102 kronor 54 öre
torde emellertid böra läggas, utom kostnaderna för spårets elektrifiering och
för markförvärv, åtminstone viss del av kostnaderna dels för drift av grävmaskin
m. in., dels för övriga utgifter såsom arbetsledning m. m.

Revisorerna uttala nu, att de trodde sig finna, att malmtågsspåret icke på
länge trafikerats, och inhämtades vid besök å platsen, att malmtågsspåret sedan
dess färdigställande aldrig trafikerats.

Vad sålunda förekommit hade revisorerna ansett sig höra bringa till riksdagens
kännedom.

I anledning härav får styrelsen framhålla följande:

1 sin den 27 oktober 1915 dagtccknade framställning t ill Kung], Maj :t rörande,
bland annat, anslag till ombyggnad av Ilodens bangård och utläggning därstädes
av ett särskilt förbigångsspår för malmtrafiken har styrelsen redogjort för de
huvudsakliga motiven för dessa arbetens utförande. Styrelsen får nu utöver
vad som anförts i nämnda redogörelse, vilken i det väsentliga finnes återgiven
i statsrevisorernas här föreliggande berättelse, meddela följande.

Över Bodens järnvägsknutpunkt framgår å linjen norska gränsen—Luleå, som
bekant, en under normala förhållanden omfattande malmtrafik, varjämte övrig
trafik därstädes är relativt livlig, då stationen i fråga tillika är slutpunkt för
stambanan genom övre Norrland samt utgångsstation för statsbanan till Övertorneå—Haparanda.
 De å Bodens bangård sammanlöpande huvudlinjerna hava
från början korsat varandra i samma plan. De lokala förhållandena å platsen
äro sådana, att bangården å alla sidor ligger inklämd mellan byggnader, gator
och andra permanenta anläggningar, varigenom erforderliga spårutvidgningar
dels varit svåra att åstadkomma, dels i vissa fall måst givas en ur trafikteknisk
synpunkt mindre lämplig gestaltning.

Redan innan handelen Boden—Morjärv utökats till Lappträsk visade sig dåvarande
bangårdsanordningar vid Boden vara otillräckliga. Sedan linjen Boden
—Karungi år 1913 i sin helhet öppnats för allmän trafik, framträdde svårigheterna
att på ett nöjaktigt sätt ombesörja den alltjämt växande trafiken i allt
högre grad, varför vederbörande distriktsförvaltning i början av år 1915 påyrkade
en grundlig ombyggnad och utvidgning av hangården under särskilt
framhållande av, att denna utvidgning vore erforderlig på grund av trafikens
utveckling under normala, förhållanden och således ej betingad av den då i någon
mån redan inträdda högkonjunkturen. Redan före krigsutbrottet år 1914
frekventerades bangården av cirka 40 tåg per söckendag, varav 17 å 18 malmtåg.
Då vid högkonjunkturens inträde år 1915 tågantalet kraftigt ökades, blevo de
redan förut svårartade trafikförhållandena vid Boden hart när olidliga genom
bangårdens oupphörliga blockerande och åtgärderna för trafikens avveckling
läte sig ej längre undanskjutas. De möjligheter till trafikproblemets lösning,
 som styrelsen då hade under prövning, voro tvenne, nämligen att antingen
för betydande kostnader företaga en större utvidgning av bangården med malmtrafiken
bibehållen å densamma eller ock verkställa en under alla omständigheter
erforderlig avsevärt mindre utvidgning av själva bangården, som möjliggjordes
genom att samtidigt därifrån helt bortflytta malmtrafiken genom
dennas ledande å särskilt spår förbi bangården, vartill de säregna trafikförhållandena
inbjödo. Under alla omständigheter, men särskilt i förening med anordnandet
av särskilt malmtågsspår, ansågs det påkrävt att i överensstämmelse
med ur säkerhets- och driftsynpunkt rationella principer låta de båda huvudlinjerna
korsa varandra i olika plan. Vid prövning av de olika alternativen fann
styrelsen, att det sistnämnda på bästa sätt löste frågan.

Då således, i enlighet med vad här ovan anförts, trängande skäl förelågo för
vidtagande av sådana åtgärder, att trafiken å Bodens station skulle kunna nöjaktigt
avvecklas, beslutade styrelsen att i sin den 27 oktober 1915 ingivna framställning
angående nya byggnader och anläggningar, bland annat, begära anslag
för utvidgning av Bodens bangård med tillhörande malmtågsspår och järnvägskorsning
vid Buddbyn. Detta förslag vann även vid 1916 års riksdag stats -

— 114 —

makternas bifall, varefter arbetet igångsattes år 1917 och bedrevs tills det blev
färdigt under år 1920.

Då malmtrafiken över Boden under världskrigets efterverkningar nedgick från
att hava utgjort 2.586.974 ton år 1918 till 1.342.724 ton år 1919 — den sistnämnda
siffran ganska avsevärt understigande förkrigstidens trafik, som uppgick
till omkring 1.700.000 ton per år — kunde styrelsen ej gärna på grund
av denna plötsliga minskning i malmtransporterna avbryta det långt avancerade
arbetet med malmtågsspåret. Man måste ju antaga att trafikminskningen —
som var olycklig i många andra hänseenden både för statens järnvägar och andra
berörda företag som bolaget självt, Luleå hamn ete. — var av mera tillfällig
natur samt att det allt fortfarande var riktigast att träffa föranstaltningar
för ett rationellt genomförande av transportplanerna jämlikt kontrakten
med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag. Dessa förutsatte en kontinuerlig
ökning av transporterna över Boden, vilket framgår av efterföljande
sammanställning, vari även medtagits de i verkligheten nedfraktade malmkvantiteterna.

Kontraktsenliga L.

K. A. B. kvantiteter.

Verkliga L. K. A. B.
kvantiteter.

Verkliga L. K. A. B.

kvantiteter plus
andra bolags malm.

År

ton.

ton.

ton.

1914

........ 1.470.000

1.470.132

1.758.043

1915

........ 1.250.000

1.795.996

2.255.443

1916

........ 1.350.000

2.029.483

2.554.578

1917

........ 1.450.000

1.658.073

2.145.209

1918

........ 1.525.000

2.260.686

2.586.974

1919

........ 1.475.000

1.150.617

1.342.724

1920

........ 1.555.000

1.026.600

1.300.879

1921

........ 1.640.000

1.253.023

1.347.090

1922

........ 1.655.000

901.780

1.074.150

1923

........ 1.660.000

1.211.016

1.352.637

Styrelsen övergår nu — under vitsordande av revisorernas meddelande om
att ifrågavarande malmtågsspår ännu ej börjat trafikeras — till att närmare
klarlägga orsakerna till detta förhållande.

Anläggningarna, vars färdigställande på grund av trafiknedgången ej forcerades,
 voro i huvudsak fullbordade vid 1920 års slut. Under den tidrymd,
som då förflutit sedan arbetena igångsattes, hade främst på grund av ovan
nämnda minskning av malmtransporterna, men även på grund av den inträffade
allmänna lågkonjunkturen, trafikrörelsen å Bodens station minskats i en
sådan omfattning, att densamma ej endast kommit i nivå med, utan högst avsevärt
understeg förkrigstidens trafik. För belysande härav må nämnas, att
det ordinarie tågantalet, berörande Bodens station, sjunkit från omkring 40
per söckendag före krigsutbrottet 1914 till omkring 27 per söckendag under
innevarande år. Endast nedgången i malmtrafiken betydde att antalet malmtåg,
 som passera Bodens station, nedgått från ett antal av 17 å 18 år 1914 till
allenast 6 för närvarande. Det må emellertid i detta sammanhang erinras om,
att denna kraftiga nedgång i antalet malmtåg även är i någon mån beroende på
andra orsaker än de minskade transportmängderna. Före den elektriska driftens
införande å bandelen Gällivare—Luleå bestod nämligen varje tåg av cirka
30 vagnar, vilket även beräknades bliva förhållandet efter införandet av

— 115

elektrisk drift. Det visade sig emellertid, sedan den elektriska driften varit i
gång någon tid, men länge dock efter sedan malmtågsspåret var färdigt, att de
elektriska lokomotiven utan olägenhet kunde framföra malmtåg, bestående av
ända upp till 40 vagnar. Detta har således medfört, att antalet tåg nedgått
procentuellt mera, än vad transportmängderna minskats.

Genom denna, särskilt vad malmtransporterna beträffar, utomordentligt
störa nedgång i trafiken å stationen, vilken nedgång icke kunde förutses vid
den tidpunkt arbetet igångsattes och bedrevs och som man väl ej heller ännu
äger rätt att räkna för bestående, har en kraftig avlastning av trafiken å Bodens
station ägt rum och detta har sedan medfört, att det för närvarande ej
ställer sig driftsekonomiskt fördelaktigt att trafikera malmtågsspåret utan att
man med driftsbesparing och utan olägenhet kan leda den mera obetydliga trafiken
över bangården. Ilur länge detta kan komma att äga rum kan järnvägsstyrelsen
icke nu säga, men kommer styrelsen givetvis att taga malmtågsspåret
i bruk, så .snart trafikrörelsen därtill inbjuder och driftskostnaderna därigenom
kunna nedbringas. Däremot kan det ju icke anses överensstämmande med god
hushållning att använda malmtågsspåret endast av den anledning, att anläggningen
förefinnes.

Anläggningen i fråga, som genom malmtrafikens skiljande från den egentliga
bangården för säkerligen mycket avsevärd tid framåt kommer att inbespara
eljest möjligen erforderliga utvidgningar av Bodens bangård, måste under eu
mera normal trafikutveckling anses vara en god lösning av det föreliggande trafikproblemet
vid Bodens station.

Under § 8 hava revisorerna meddelat, att anläggningen av Haparanda station Haparanda
tillkom omkring åren 1917 och 1918 vid den då genomförda sammanbindningen station.
av svenska och finska järnvägsnäten.

Stationshuset vore uppfört av fogstruket norrlandstegel och täckt med tegeltak
samt bestod av tre huvudvåningar och en vindsvåning. Till stationsbyggnaden,
 vilken var placerad mellan svenska och finska statsbanornas spår,
skedde tillträdet från staden genom en i granit och betong utförd portal och
vidare genom en stationstunnel under de finska spåren in i den i källarvåningen
liggande stora vestibulen. Till denna anslöte sig biljettexpeditionen, resgodsrum
med elektrisk resgodshiss till de i våningen ovanför liggande plattformerna, vidare
III klass väntsal med tillhörande lokal för automatservering m. m.

Från stora vestibulen komme man vidare genom en trappa av kalksten upp
i en hall och därifrån dels till I :a och II :a klass väntsal, dels ock till den svenska
stationsplattformen på södra och till den finska på norra sidan om stationshuset.
 Genom en annan mindre trappa i stora vestibulen komme man upp i
de på östra gaveln förlagda stationsinspektors- samt tåg- och telegrafexpeditionerna.

Invid förenämnda hall invid trappan från stora vestibulen vore förlagd I :a
och II :a klass matsal med tillhörande kapp- och toalettrum.

I stationshusets västra gavel funnes enligt planen anlagd en väntsal och därifrån
i löpande följd rum för läkarbesiktning, passvisering samt en större tullbehandlingslokal
jämte övriga lokaler för tullens behov. I våningen en trappa
upp voro förlagda en hotellavdelning med 11 resanderum, köksavdelning med
elektriska hissar till såväl automat som matsal, överliggningsrum in. m.

— 116 —

Vid revisorernas besök stodo en stor del av lokalerna i bottenvåningen tomma.
En mindre del av utrymmet i bottenvåningen var dock upplåten till lokal för
det i staden förlagda domsagokansliet.

Kostnaderna för själva bangårdsanläggningen belöpte sig till 2.363.000 kronor
och för stationshuset, eu mindre sidobyggnad inberäknad, till cirka
1.000.000 kronor eller alltså sammanlagt i runt tal 3.350.000 kronor.

Av senast tillgänglig järnvägsstatistik, avseende år 1922, inhämtades, att
sammanlagda trafikinkomsten vid Haparanda station under nämnda år uppgick
till 322.375 kronor, varav 89.443 kronor för persontrafik. Antal resor per
dag utgjorde 30 och antalet avgående och ankommande tåg 8.

I anledning av det avlagda besöket vid Haparanda station kunde revisorerna
icke undgå att uttala, att ifrågavarande anläggning tagit dimensioner och dragit
kostnader, som icke stode i ett rimligt förhållande till det förefintliga behovet.
 Det syntes revisorerna böra tagas under övervägande, huruvida icke vissa
för järnvägens räkning obehövliga lokaler skulle kunna uthyras.

Med anledning av statsrevisorernas uttalande rörande ifrågavarande station
får styrelsen till en början erinra därom, att redan 1919 års statsrevisorer,
som besökte Haparanda nämnda år, ägnat saken sin uppmärksamhet. I sin till
riksdagen avlämnade revisionsberättelse ha revisorerna också lämnat från styrelsen
infordrad uppgift rörande approximativa kostnaderna för husbyggnaderna
i Haparanda och bron över Torne älv, men uttalades av detta års revisorer,
att besöket icke gav anledning till någon revisorernas erinran.

Huru olika mot nu den allmänna uppfattningen var de år, då stationsanläggningen
planlades och utfördes, beträffande storleken av den genomgångstrafik,
som kunde vara att vänta vid stationen, belyses också av vad olika på frågan
inflytelserika in- och utländska myndigheter ansågo sig behöva kräva för den
väntade trafikens tillfredsställande avveckling. Styrelsen vill som exempel
erinra om de lokaler, som äro avsedda för tullverket samt för medicinalstyrelsens
och länsstyrelsens behov för läkarbesiktning och passvisering. Dessa lokaler
anordnades på sin tid efter samråd med nämnda myndigheter och efter yrkanden
från deras sida om ännu större utrymmen än som efter föreställningar från
järnvägsstyrelsen dock slutligen kornrno till utförande.

Som bekant har emellertid trafiken i och över Haparanda sedan under efterkrigsförhållandena
tyvärr alls icke nått den utveckling, som man vid stationens
anläggning förväntade. I ej ringa mån torde härtill bidraga den mellan Sverige
och Finland ännu vidmakthållna särskilt stränga passkontrollen, men
främst kanske de olika valutaförhållandena i Finland och Sverige samt Rysslands
nästan totala frånvaro från handelsmarknaden.

Den omständigheten, att trafiken ännu ej kommit till någon utveckling, synes
dock ej behöva med nödvändighet förutsätta att så aldrig skall komma att ske.
Då en gång i framtiden de politiska och merkantila förhållandena stadgat sig,
är det väl fortfarande möjligt att trafiken vid platsen kan växa sig väsentligt
större, men intill dess måste det ju för envar och även för styrelsen i likhet med
revisorerna framstå som ett påtagligt faktum, att de ifrågavarande stationsanläggningarna
äro alltför stora för det förefintliga ringa trafikbehovet samt att
de alltså böra om möjligt disponeras på annat sätt än blott för trafiken. Styrelsen
har också sedan länge haft sin uppmärksamhet riktad på denna angelägenhet
och har gjort bemödanden att få lokalerna nyttiggjorda.

Sålunda har styrelsen beträffande den alltför stora tullokalen på sin tid
— år 1920 ■— förhandlat med vederbörande om hela tullkammarens i Hapa -

— 117 —

randa förläggande till dessa lokaler. Styrelsen liar dock ej haft framgång för
dessa sina framställningar. Vad beträffar de för läkarbesiktning och passvisering
anordnade lokalerna, som sedan längre tid ej varit behövliga och därför
stått obegagnade, har ''järnvägsstyrelsen redan under år 1921 genom distriktsförvaltningen
i Luleå inlett förhandlingar med tingsliusbyggnadsskyldige i
Torneå tingslag om uthyrning av samtliga nämnda lokaler för användning till
tingssal och domsagokansli. Dessa förhandlingar, som från järnvägens sida
resulterade i ett mycket lågt anbud om lokalernas uthyrande mot en årshyra
av 3.000 kronor exklusive värme — vissa omändringsarbeten skulle dock av
hyresgästen utföras — ledde dock icke heller till framgång. Domhavanden meddelade
nämligen i oktober 1922, att han redan vidtagit åtgärder för tingshusfrågans
lösning på annat sätt.

Från statens järnvägars sida hava sålunda försök redan gjorts att få de nu
överflödiga bilokalerna uthyrda, ehuru dessa försök hittills icke lett till något
resultat, om inan bortser från den nuvarande rent tillfälliga uthyrningen av
visst utrymme i desamma att användas till domsagokansli.

Då emellertid även de egentliga stationslokalerna äro alltför stora för nuvarande
behov, har styrelsen också på sin tid undersökt möjligheten att sammanföra
stationsinspektors- och tågexpeditionen i stationshuset samt godsexpeditionen
i godsmagasinsbyggnaden till en lokal, anordnad i stationshuset. Denna
anordning måste emellertid betinga en ombyggning i stationshusets inre, som
är oförenlig med dess arkitektur och inredning i övrigt. Då samtidigt med lokalernas
sammanförande vållas en förändring till det sämre för de lokala trafikanterna
och då den driftskostnadsbesparing, som kunde beräknas, ej uppgår
till mera än ett relativt ringa belopp, har styrelsen icke funnit det motiverat
att nedlägga de för ändringen ifråga erforderliga ytterligare inredningskostnaderna
uti det redan förut så dyrbara stationshuset.

Järnvägsstyrelsen anser alltså, att för närvarande knappast något annat kan
vara att göra beträffande Haparandas stationsbyggnader än att alltjämt med
uppmärksamhet följa de möjligheter, som måhända efter hand kunna yppa sig
att få uthyra eller på annat sätt tillgodogöra sig de delar aj desamma som nu
äro för stora för det egentliga behovet för trafiken.

Under § 11 hava revisorerna meddelat, bland annat, att å järnvägen Glälli- Norra.inlandsvare—Porjus
fortfarande bedreves endast provisorisk trafik. banan (Gälli I

anledning härav får styrelsen erinra därom, att i den 21 februari 1924 till vare—Porjus).
riksdagens statsutskott avgivet yttrande över motioner angående öppnandet för
allmän trafik av ifrågavarande järnväg styrelsen på anförda, främst driftsekonomiska
grunder uttalat som sin mening, att järnvägen ifråga för det dåvarande
icke borde öppnas för allmän trafik. Styrelsen har härutöver, då några nya
.omständigheter, som kunnat föranleda styrelsen att ändra mening, icke tillkommit,
 icke något att tillägga.

— 118

Styrelsen får emellertid i anledning av det av revisorerna nu påpekade meddela,
 att enligt Kungl. Maj :ts den 27 sistlidne september fattade beslut järn vägen
kommer att den 1 januari 1925 öppnas för allmän trafik.

I behandlingen av detta ärende liava jämväl deltagit överdirektören Virgin,
överingenjören Fogelmarck samt byråcheferna Åberg, Englund och Svensson.

PER KJELLIN.

TJnderdånigst:

AXEL GRANHOLM.

Stockholm den 14 oktober 1924.

- 119 —

Register.

A.

Akademien för de fria konster-

Del

I

sid.

Del

It

sid.

Del

III

sid.

76

Allmänna barnbördskuset med

asylen för fattiga barnaföder-

84

_

Allmänna läroverken ..............

53

92

74

Alnarps egendom ..................

—

116

—

Alnarps lantbruks- och mejeri-

institut ..............................

—

114

Alnarps trädgårdar ...............

—

117

_

Alträsks kolonisationsområde

86

—

—

Arbetsrådet ...........................

—

35

—

Arjeplog, sjukstugan i ............

30

—

—

Arjeplog, landsfiskalsbostaden

31

—

45

Arméförvaltningen .................

—

16

—

Armén, arvoden för kontroll m.

m. vid vissa leveranser för

arméns räkning ..................

23

—

15

Armén, Boden, befästningarna i

28

—

fn

»45

Armén, lantförsvarets dyrtids-

tilläggsanslag .....................

27

—

10

Armén, leveranser av marsch-

skodon m. m......................

25

—

15

Armén, skjutskolan för infam

teriet och kavalleriet .........

—

20

—

Armén, Stockholms garnisons

övningsfält vid Järva .........

19

—

9

Armén, totalkostnader ............

—

17

—

Armén, viss räntegottgörelse ...

27

—

44

Arrende-, jordskylds- och tomt-

öresmedel, fjärde; huvudti-

10

rj

Artilleri- och ingenjörhögskolan

19

_

Avdikningsanslaget, norrländ-

ska, förrättningskostnader för

bidrag från ........................

60

—

80

B.

Bank- och fondinspektionen ...

_

55

_

Besparingsfonder, huvudtitlar-

158

Blinda, hantverksskolan i Upp-

_

10C

Blinda, läroanstalterna för ......

—

99

—

Dol

Del

Del

I

II

III

sid.

nid.

sid.

Blinda, vårdanstalten i Lund ...

101

Blindinstitutet å Tomteboda ...

—

98

—

Byggnadsstyrelsen .................

—

47

—

C.

Centrala skiljenämnden .........

_

32

_

Centralanstalten för försöksvä-

sendet på jordbruksområdet

—

112

—

Chalmers tekniska institut .....

—

86

—

Chalmers tekniska institut, ma-

terialprovningsanstalten ......

—

87

—

D.

Danviks hospital ....................

—

40

—

E.

Ecklesiastikdepartementet ......

53

60

—

F.

Farmaceutiska institutet ........

—

83

—

Finansdepartementet ..............

46

50

—

Fiskeriadministrationen .........

124

—

Flottan, radiostation i Ting-

28

Folkskoleseminariet i Luleå ...

55

_

_

,, i Umeå ...

54

—

76

Fångvårdsstyrelsen ...............

—

12

—

Fårösunds fästning ...............

7

—

4

Försvarsdepartementet .........

10

—

—

Försäkring3inspektionen .........

—

140

—

Försäkringsrådet ....................

—

29

—

G.

Gymnastiska Centralinstitutet

—

106

—

Göta hovrätt ..........................

—

11

—

H.

Hamnbyggnaden i Visby .........

40

—

—

Handelsdepartementet ............

—

133

—

Haparanda station .................

106

—

115

— 120

Del

Del

Del

I

II

in

sid

sid

sid

Hospital, Visby .....................

31

Hovrätt, Göta ........................

_

11

_

„ Svea .......................

4

10

1

Hovrätten över Skåne och Ble-

kinge .................................

11

Huvudtiteln, första

1

„ andra ...............

4

7

„ tredje ...............

14

„ fjärde ...............

10

16

_

„ femte ................

30

27

_

„ sjätte ................

40

45

_

,, sjunde ...............

4b

50

,. åttonde ..............

53

60

_

„ nionde ...............

60

107

_

,, tionde ...............

—

133

_

„ elfte ..................

—

144

_

Högre lärarinneseminariet järn-

te hushållsskolan .............

_

90

_

Högsta domstolen och nedre ju-

stitierevisionen ..................

—

9

—

1.

Ingenjörs vetenskapsakademien

112

Inlandsbanan, Norra ..............

108

117

Institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda ............

—

98

—

J.

Jordbruksdepartementet .........

60

107

Justitiedepartementet ............

4

7

Justitiekanslersexpeditionen ...

8

Järnvägen Hällnäs—Lycksele...

107

_

Järnvägen Svartön—Riksgrän-

_

sen ....................................

104

_

_

Järnvägsbron vid Spöland......

108

_

Järnvägsbron över Torne älv...

107

Järva, Stockholms garnisons

övningsfält vid ...................

19

—

9

K.

Kammarkollegium .................

Kammarrätten .......................

_

54

Karolinska mediko-kirurgiska

institutet ............................

_

80

Kemisk-växtbiologiska anstal-

ten inom Norrbottens län ...

60

Kommunikationsdepartementet

40

45

Kommerskollegium .................

133

Kommittétabellen ..................

_

148

Kolonisationen å de norrländ-

ska kronoparkerna ............

66

i 84

Kolonisationsområdet vid Al-

(90

träsk .................................

86

_

_

Konsistorier, domkyrkor m. m.

_

68

__

Kontrollstyrelsen ...................

_

58

_

Kraftstationsbygget vid Har-

språnget .............................

109

—

—

Krigshögskolan ...

Krigsskolan .........

Kronans laxfiske

sen ..................

Kung!, biblioteket

Landsfiskalsbostaden
Plog .....................

i Arje

betsanstalt i ............

Landsstatshuset i Luleå

D: o d: o, förutvarande

Lantbruksakademien .....

Lantbruksläroverk ........

vid Alnarp .................

Lantbruksstyrelsen ..........

Lantmäterikontoret i Västerbottens
''län .................

Lantmäteristyrelsen ........

Livrustkammaren ...........

Ljugarns hamn ..............

Lokomotivstationen i Svartön

Lotsstyrelsen .................

Lunds universitet ...........

Länsstyrelsens lokaler i Visby

Länsstyrelserna .....................

Läroanstalterna för blinda .....

M.

Malgomajs revir, upplåten kronomark
.............................

Malmtägsspäret i Boden .........

Marinförvaltningen ................

Medicinalstyrelsen .................

Mejeriskola, statens! vid Flar ken

...................................

Musikaliska Akademien .........

Mynt- och justeringsverket ...

N.

Nationalmuseet .....................

Naturhistoriska riksmuseet ...
Naturvetenskapliga stationen i

Abisko ..............................

Nautisk-meteorologiska byrån

Navigationsskolorna ...............

Norrforsen, se Kronans laxfiske
vid ...........................

P.

Patent- och registreringsverket
Pensionsanstalter, statsunderstödda
................................

De

De

Del

I

II

III

sid

sid

sid.

11

—

21

. no

—

—

•

65

—

■ 31

45

. -

33

• 44

—

45

161

• -

no

• —

118

—

—

113

—

—

114

—

—

108

—

45

_

—

126

—

—

67

—

40

—

57

103

—

in

—

138

—

—

79

—

44

157

(59

—

41

—

99

—

88

97

104

—

in

—

23

—

—

37

60

_

—

77

_

—

53

—

_

66

—

72

—

91

139

—

136

139

—

144

—

Dol

Del

1 >el

1

II

in

nid.

Bid

sid.

Pensionsstyrelsen ..................

_

35

—

Borjus kraftverk ....................

10!)

—

—

Postkontoret i Boden ..............

95

—

103

,, i Luleå ..............

91

—

100

,, i Nederkalix ......

95

—

—

„ i Umeå ..............

98

—

—

Poststationen i Arvidsjaur ......

97

—

104

Postverket .............................

91

—

100

Postverkets bostadshus i Gälli-vare ...................................

97

—

—

R.

Radiostation i Tingsläde ......

28

Rese- och traktamentsersättnin-•gar. ..................................

51

—

Reservationer ........................

119

—

—

Revisorernas besök ...............

no

—

—

Ridskolan ..........................

—

20

—

Rikets allmänna kartverk ......

—

128

—

Riksgränsens station ..............

103

—

—

Riksförsäkringsanstalten ........

—

28

—

Riks- och landsarkiven .........

—

60

—

Riksräkenskapsverket ............

—

56

—

s.

Serafimarlasarettet ................

82

Sjukstugan i Arjeplog ............

30

—

_

Sjökarteverket .......................

—

26

—

Sjökrigshögskolan ..................

—

25

—

Sjökrigsskolan .......................

—

25

Skjutskolan för infanteriet och
kavalleriet ..........................

20

Skogshögskolan .....................

—

125

_

Skogshögskolan och statens
skogsförsöksanstalt ............

87

_

96

Skolhemsbyggnaden i Arjeplog

59

—

—

Skolöverstyrelsen ..................

—

88

—

Slott, Drottningholms ............

—

2

—

„ Gripsholms ..................

—

3

—

,, Haga lustslott och park

—

4

—

„ Rosersbergs .................

—

5

—

,, Strömsholms ...............

—

5

—

„ Ulriksdals ..................

—

3

—

Slottet, kungl., anslag till brand-väsendet m. m. vid ............

2

Slottet, kungl., anslaget till po-lis, lys- och renhållning ......

1

Slottet, kungl., anslaget till re-parationer å .......................

1

Socialdepartementet ...............

30

27

—

Socialstyrelsen ......................

—

30

—

Småskoleseminariet
i Haparanda .......................

56

_

_

i Lycksele ..........................

57

—

76

Spritsmugglingen ..................

46

—

62

Dol

Dol

Dol

1

II

in

sid.

sid.

sid.

Statens biografbyrå ................

_

105

_

,, byggnadsbyrå ............

—

44

—

„ folk- och småskolese-

minarier ....................

96

„ järnvägar ..................

101

—

108

järnvägar, vissa be-fäjlsförhållanden .......

101

108

,, järnvägars boställshus

i Kiruna ..................

104

„ kraftverksbyggnad vid

Norrforsen ................

109

„ lagerhus- och fryshus-styrelsen ...................

13)

„ mejeriskola vid Flan-ken ...........................

60

„ meteorologisk hydro-

grafiska undersökning

130

,, provningsanstalt ........

—

141

—

,, reproduktionsanstalt ...

—

128

—

„ skogsförsöksanstalt ...

87

126

—

„ tryckerisakkunnige ....

—

56

—

tvängsarbetsanstalt o.
statens vårdanstalt för
alkoholister i Lands-krona ........................

33

„ tvängsarbetsanstalt o.

statens vårdanstalt för
alkoholister å Svartsjö

32

„ uppfostringsanstalt å

Bona ........................

13

„ vattenfallsverk ..........

109

—

—

„ vårdanstalt å Venngarn

—

34

—

Stationshuset i Skellefteå ......

103

—

—

Statistiska Centralbyrån .........

—

54

—

Statskontoret ........................

—

51

—

Statsverkets inkomster och ut-gifter .................................

_

146

_

Stuteriöverstyrelsen och hingst-depåerna ............................

_

121

_

Svartsjö, se Statens tvångsar-betsanstalt .........................

_

_

Svea hovrätt ........................

4

10

1

Svenska akademien ...............

—

70

—

•Svenska hydrografi sk-biologi-ska kommissionen ...............

_

124

Sveriges geologiska undersök-ning ...................................

—

129

—

T.

Tekniska högskolan ...............

85

Tekniska undervisningsanstal-ter .....................................

102

Telegrafstationen
i Gällivare ..........................

100

107

i Robertsfors ......................

99

—

—

Telegrafstationsbyggnaden i

Skellefteå ...........................

99

Telegrafverket .......................

99

—

107

122 —

Del

Del

Del

I

II

III

sid.

sid.

sid.

Tjänsteresor, landsfogdens i

Västerbottens län ...............

33

—

48

Tullkammaren

i Luleå ..............................

49

65

i Riksgränsen .....................

50

—

Tullverket .............................

—

57

_

Tullverkets lokaler i Haparan-da ......................................

51

u.

Ultuna egendom ....................

_

114

_

,, lantbruksinstitut .........

—

113

—

Upplåtelse av en fäbodlägenhet
å kronomark, Malgomaj ......

88

97

Uppsala universitet ...............

—

77

—

Utrikesdepartementet ............

—

14

—

Dol

I

sid.

Del

11

sid.

Dol

III

sid.

_

34

_

72

_

—

122

—

—

123

—

35

—

—

53

—

71

—

74

—

41

_

55

37

—

52

—

45

—

2

—

—

—

41

—

V.

Venngarn, statens vårdanstalt å
Vetenskapsakademien med naturhistoriska
riksmuseum ...

Veterinärhögskolan ...............

Veterinärinrättningen i Skara
Vindälven, landsvägsbro över

Visby ruiner .........................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
...............

Vägar, ödebygds-, i Norrbottens

län ....................................

Vägen övertorneå—Paj ala ......

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
....................................

ö.

översikt över statsverkets finansiella
ställning .............

överståthållareämbetet o. länsstyrelserna
.........................