Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

1

Nr 62.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för verkställande
av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som
äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade; given
Stockholms slott den 13 februari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över bandelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Rickard Sandler.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för finansdepartementet anför
statsministern och chefen för handelsdepartementet följande:

I en den 14 mars 1924 dagtecknad proposition, nr 90, föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen, bland annat, att för verkställande av undersöknings- och
försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg vore eller kunde varda för kronans räkning inmutade, för budgetåret
1924—1925 under tionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag
av 55,000 kronor.

För fullständig kännedom om de skäl, som föranledde avlåtandet till riksdagen
av förberörda framställning, tillåter jag mig hänvisa till vad det vid
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 56 käft. (Nr 62.) 1

Framställning
från
chefen för
Sveriges
geologiska
undersökning.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för sagda dag därom innehåller. Jag ber emellertid att här få erinra
om, att till grund för det av Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet låg en
från chefen för Sveriges geologiska undersökning inkommen framställning
om åtgärd för anvisande av medel för fullföljande av de medelst särskilda
av 1921, 1922 och 1923 års riksdagar beviljade anslag genom institutionen
för kronans räkning bedrivna malmletnings-, blottläggnings- och
försvarsarbetena inom nordöstra delarna av Västerbottens län.

För egen del anförde dåvarande chefen för handelsdepartementet till ovannämnda
statsrådsprotokoll över handelsärenden den 14 mars 1924, bland
annat, att man visserligen då ännu icke med säkerhet kunde bilda sig någon
uppfattning om det ekonomiska framtidsvärdet av de utav Sveriges geologiska
undersökning upptäckta malmfyndiglieterna. Innan man förskaffat sig
ytterligare kännedom om fyndigheternas brytvärdighet, borde man emellertid
icke uppgiva det redan inledda undersökningsarbetet, som ju betingat ej
obetydliga kostnader. Om arbetet avbrötes, kunde riskeras, att de gjorda inmutningarna
förfölle och värdet av det nedlagda arbetet alltså gåves till
spillo. Departementschefen ansåge sig därför böra föreslå, att framställning
gjordes till riksdagen om anvisande av för arbetenas fullföljande erforderligt
anslag.

I skrivelse den 30 april 1924, nr 114, anmälde riksdagen, att riksdagen
bifallit Kungl. Maj:ts förberörda framställning.

Det sålunda anvisade anslaget har genom beslut den 15 augusti 1924
ställts till Sveriges geologiska undersöknings förfogande.

I skrivelse den 3 februari 1925 har nu chefen för Sveriges geologiska undersökning
hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t ville till riksdagen avlåta
proposition om anvisande för budgetåret 1925—1926 av ett reservationsanslag
av 50,000 kronor för utförande av undersöknings- och försvarsarbeten
inom de områden, som genom undersökningens försorg vore eller kunde varda
för kronans räkning inmutade.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning anför till stöd för sin berörda
framställning följande:

»På förslag av Eders Kungl. Maj:t anvisade 1924 års riksdag för budgetaret
1924 25 under tionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 55,000
kronor för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å områden,
som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda
för kronans räkning inmutade, och har detta anslag genom nådigt brev av
den 15 augusti 1924 ställts till undersökningens förfogande.

_ Med stöd av nämnda anslag hava undersökningsarbeten under den gångna
tiden av budgetåret bedrivits i överensstämmelse med de arbetsprogram, som
framlagts i undersökningens underdåniga skrivelse av den 25 januari 1924

KiumjI. Maj:Is proposition Nr 62.

samt i vördsam promemoria till statsrådet och cliefen för handelsdepartementet
av den 25 februari samma år.

Rörande resultaten av de utförda arbetena, så långt dessa med ledning av
hittills utförda bearbetningar kunna överblickas, får geologiska undersökningen
meddela följande:

1. Vid Vindelgrunsele by i Lycksele socken har genom rätt omfattande
geologiska, elektriska och magnetiska undersökningar upptäckts två varandra
närliggande malmkroppar, den ena bestående av kopparlialtig magnetkis,
den andra av en rik zink-svavelkismalm med något bly. Möjligen ligger en
tredje, mindre, ännu icke blottad malmkropp strax invid de redan upptäckta.

Den förstnämnda kopparhaltiga magnetkisen har en blottad bredd av 8.5 meter,
och malmarean kan med ledning av blottningen och det elektriska draget
uppskattas till cirka 350 kvadratmeter. Nära hälvten eller cirka 43 % av
den blottade bredden är avsevärt kopparlialtig, de övriga 57 °4 utgöras av
kopparfattig magnetkis. Utförda analyser visa emellertid, att kopparhalten
är ojämn och i genomsnitt låg även inom den kopparhaltiga delen av blottningen.
Från ovannämnda 43 % av malmbredden utskräddes en till något
mer än hälften uppgående kopparrikare fraktion, hållande 1.5 % koppar och
35 gram silver vid en halt av 11.8 % svavel och 16 % järn; resten höll
endast 0.5 V koppar vid 14.6 % svavel. Den kopparfria magnetkisdelen höll
i genomsnitt endast 0.18 % koppar vid 22.3 % svavel och 2.7 % zink.. Eu
så sammansatt malm saknar ekonomisk betydelse under nuvarande konjunkturer,
därest icke inom de icke blottade delarna av densamma kopparhalten
(eller eventuellt zinkhalten) blir högre. Anmärkas bör härvid, att kopparhalten
i det uppsprängda utan svårighet kunnat genom skrädning höjas över
uppnådda 1.5 %.

Vida värdefullare är den andra upptäckta malmkroppen inom fältet. Denna
bildar en kort men bred vertikalstående lins i leptit och skarn. Längden är
minst 40 meter, arean omkring 300 kvadratmeter, största iakttagna malmbredden
10 meter, dock är ännu större bredd, av elektriska draget att döma,
sannolikt förhanden inom linsens icke blottade del. Malmen utgöres av särdeles
rik svavelkis (delvis något zinkhaltig), rik zinkmalm och svavelkishaltig
zinkmalm samt något blyhaltig magnetkis och kopparmalm. I den ena av
två malmbiottningar utgöras cirka 5.5 meter av malmbredden av högprocentig
svavelkis, därav 1/3 något zinkhaltig, cirka 1.5 meter av rik zinkmalm
med något kopparmalm, cirka 1 meter av svavelkisrik zinkmalm samt cirka
0.5 meter av zink- och blyhaltig magnetkis; alltså ungefär 2/.t av svavelkis
och Va av zinkmalm. Den andra blottningen, som träffat själva spetsen av
malmlinsen, visar endast rik blyhaltig zinkmalm. I de lösa blocken från de
hittills ej blottade delarna av fyndigheten överväger zinkmalmen vida över
svavelkisen.

På undersökningens nuvarande stadium synes därför sannolikt, att malmlinsen
till ungefär hälften består av bly-zinkmalm och till ungefär hälften
av rik svavelkis.

Ett större antal kemiska analyser hava utförts på generalprov från uppsprängningarna
ur de båda blottningarna. Av dessa anföras följande för förekomsten
särskilt representativa analyser:

Vindel gransele.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

Malånäs fältet.

A. Prima zinkmalm.

Zink...........

........... 38.9 %

Zinkblände..............

Bly .............

........... 3.4 »

Blyglans..................

Koppar ....

........... 0.0 6 »

Svavelkis ...............

Järn ........

........... 14.9 »

Gångart ...................

............ » 8 »

Svavel........

........... 34.5 »

Guld .........

Silver.........

B. Prima

svavelkis.

Svavel ........

............ 47.5 %

Svavelkis.................

.................. 82 %

Zink............

........... 5.8 »

Zinkblände .............

.................. 10 »

Bly ............

........... 2.6 »

Blyglans .................

Järn............

........... 38.6 »

Gångart .................

.................. 5 »

Koppar........

.......... 0.O3»

C. Bly-zinkmalm.

Zink............

........... 32.6 % (S= 26 X)

Zinkblände .............

.................. 54 X

Bly ............

........... 16.2 »

Blyglans .................

.................. 19 »

Järn............

........... 10.8 »

Magnetkis .............

.................. 13 »

Guld............

Gångart

.................. 14 »

Silver ........

........... 600 » » »

D. Kopparmalm.

Koppar........

........... 1.7 X

Kopparkis .............

Zink............

........... 7.3 »

Zinkblände .............

.................. 12 »

Järn............

........... 16.8 »

Magnetkis ...........

................ 13 »

Svavel ........

Svavelkis.................

.................. 15 »

Gångart ..................

.................. 55 »

E. Zinkrik svavelkis.

Svavel..........

...... 42.5 X (Fe — 29 X)

Svavelkis..................

.................. 59 %

Zink ..........

Zinkblände ..............

.................. 32 »

Bly.............

1.6 »

Blyglans ..................

.................. 2 »

Gångart ..................

.................. 7 »

Övriga typer inom förekomsten kunna karaktäriseras såsom mellanformer
mellan dem, som representeras av ovanstående analyser.

Då undersökningsarbetena på den ovan beskrivna fyndigheten vid Vindelgransele
bragts därhän, att fyndigheten bör beläggas med utmål, får
geologiska undersökningen hemställa, att sådan förrättnings verkställande
nu måtte få begäras. 2

2. Undersökningen inom Malånäsfältet har bestått dels i borrning av två
diamantborrhål och nedsänkning av ett provschakt inom Bjurforsfältet, dels
i elektrisk undersökning av förut befintliga luckor inom Malånäsets mätområde
jämte undersökning av därvid och förut erhållna elektriska drag.
Dessutom har en fullständig detaljerad geologisk karta upprättats över hela
fältet och omfattande letningar efter nya malmblock företagits.

Inom Bjurforsfältet nedslogs ett borrhåll strax väster om de 1923 erhållna

Kanal. Maj-ds proposition Nr 6''2.

ut,malen för att Motta malm lill ännu otl utmål. Under 18 meter morän
erhölls också en 0.7 meter bred hank av ej kopparlmltig svavelkis, tillräcklig
för utmals erhållande.

På grund av denna och föregående borrningar kan Bjurfors västra malm
uppskattas till cirka 350 kvadratmeter.

Den genomsnittliga svavelhalten synes uppgå till 30 med rikare bankar
på 37—42 . Koppar- och zinkhalter äro låga. L jämförelse med de två
östligare Bjurforsmalmerna är denna västra malm sålunda av underordnad
betydelse. — Ett mindre drag strax väster intill nyssnämnda västra Bjurforsmalm
träffades i fältliggandet av det ovannämnda borrhålet, som där
visade svavelkisimpregnation. Möjligen förefintlig samlad kis i detta drags
mitt kommer att helt falla inom det nya utmål, som föreslås på grund av
den utförda borrningen.

På kopparmalmen i östra delen av Bjur forsfältet nedsänktes ett provschakt
på malmens östligaste del, inom utmålet örträskgruvan 52, i syfte
att dels utröna malmens stupningsförliållanden dels erhålla upplysning om
malmens sammansättning i större prov än som kunnat erhållas genom
diamantborrningarna. Malmen var över hela schaktbottnen (2x 2 meter)
kopparrik utan nämnvärd gråbergsinblandning. Medelhalten var i det uppsprängda
partiet: 5.05 % koppar samt 33.6 % svavel. Av aktiebolaget
Gröndal—Ramén utförda anrikningsförsök visa, att malmen med lätthet
låter uppdela sig i eu rik kopparkisslig (utgörande 33.9 % av provet) med
11.6 % koppar och 43.6 % svavel samt en svavelkisslig (40.9 % av provet)
med 45.1 % svavel samt 2.5 % koppar. Utvinningen var synnerligen god,
uppgående till 98 respektive 98.4 % av malmens hela koppar- respektive
svavelmängd. Anrikningsförsöken visa bland annat, att större delen av
kopparmalmens svavelhalt bör kunna tillgodogöras.

Då provschaktet ej gav avgörande upplysning om malmens sidostupning,
fortsattes det östligaste av sommaren 1923 års djupborrhål på utmålet Bjurfors
utmålsgruva nr 2 från 100 meter till 160 meter för att slutgiltigt avgöra
denna för hela Bjurforsfältet så viktiga fråga. Borrhålet genomgick
nu hela den malmförande bergartszonen utan att någon ny malm anträffades.
Resultatet av borrningen, jämfört med de sommaren 1923 vunna resultaten,
utvisar, att de 1923 genomborrade malmpartierna verkligen, såsom då antogs,
representera huvudmalmen närmare bergytan, att malmen stupar relativt
flackt (i genomsnitt cirka 47 ) mot söder samt att den har en relativt flack
fältstupning mot västsydväst. Att med ledning av dessa konstaterade fakta
samt de utförda borrningarna beräkna malmtillgången inom denna malmkropp
låter sig emellertid icke göra. Genom den funna flackare stupningen
ökas malmarean i dagen till cirka 2,600 kvadratmeter. Men å andra sidan
visa de 1923 utförda borrningarna, att malmen cirka 50—60 meter vertikalt
under bergytan är väsentligen mindre än i dagen och oregelbunden. I vilken
mån detta beror på en tillfällig eller bestående förtryckning, kan ej med
nu tillgängligt material avgöras. Man kan för närvarande endast säga, att
vad som säkert konstaterats ifråga om Bjurfors kopparmalm visar, att denna
under alla omständigheter är en för svenska förhållanden synnerligen betydande
och värdefull förekomst. Om man undertager Falu gruva, vars samlade
produktion genom århundradena givetvis ligger ovanför varje jämförelse
med Skelleftefältets kända kopparmalmförekomster, har ingen enskild svensk
kopparfyndighet mer än Bersbo Storgruva lämnat lika mycket koppar, som
vad som under alla omständigheter kan beräknas förekomma inom östra
Bjurfors nära dagen liggande parti, och är det i Bersbo Storgruva först

Svanfors -gruvorna.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

efter nedsänkning till flera hundra meters djup som en motsvarande kvantitet
uppnåtts.

Övriga förut påvisade och utmålslagda fyndigheter inom Malånäsfältet
hava under det gångna året ej varit föremål för nya blottningar eller
borrningar.

De under årets kompletteringsarbeten genom antingen jordschaktningar
och sprängningar eller diamantborrningar blottade talrika nya malmhaltiga
stråken inom andra delar av Malånäsfältet, liksom även inom den malmförande
formationen utanför detsamma, hava i allmänhet visat sig icke hysa
samlad brytvärd malm. De ytterligare undersökningar, som dock äro behövliga
på vissa av dessa, synas beträffande flertalet kunna uppskjutas, till
dess malmfälten upptagas till exploatering.

Några böra dock enligt undersökningens förmenande bliva föremål för
undersökningar även under stundande budgetår.

Öster om Bjurträskgruvan och på kronoparken Malånäset södra kunde
genom grävning blottas en över 4 meter bred men i hittillsvarande blottning
fattig blyglansblandad svavelkis med magnetkis. Förhållandena vid
fyndigheten och de härför otillräckliga medel, som stodo till buds, omöjliggjorde
den närmare undersökning, som kräves för bedömande av dess värde.
Såväl på grund härav som emedan fyndigheten ligger relativt nära kronans
förutvarande utmål Bjurträskgruvan föreslår undersökningen, att nämnda
fyndighet belägges med utmål samt undersökes genom ytterligare blottning
eller, om förhållandena visa sig så kräva, ett borrhål.

Ett genom detaljmätningar särskilt anmärkningsvärt elektriskt drag inom
ett något nordligare parti av Malånäsfältet bör enligt undersökningens förmenande
undersökas genom en diamantborrning, då detta drag efter sistlidna
sommars arbeten kan väntas sannolikt innehålla moderklyften till
åtskilliga anmärkningsvärda block av silver- och guldhaltig arsenikmalm
och svavelkis.

Ett annat markerat elektriskt drag, knutet till en i närheten av detsamma
uppdagad koppar-arsenikkisimpregnation, bör nu även undersökas, särskilt
emedan det befinner sig helt nära ett av kronans utmål.

Slutligen återstår, inom ännu en del av Malånäsfältet detaljmätning och
eventuellt undersökning genom borrning av ett malmförande område, vilket
geologiska undersökningen anser sig böra föreslå till undersökning under
näststundande budgetår.

Indikationerna inom nu ifrågavarande områden äro för kronans räkning
belagda med inmutningar.

3. Undersökningarna på inmutningarna Svanforsgruvorna nordväst om
Svansele by avsågo att om möjligt finna moderklyfterna till de särdeles
vackra block av rik svavelkis, som påträffats i trakten. Då grävningar i
morän icke lämnade några upplysningar, vidtog jord- och diamantborrning
på den starkaste av de elektriska indikationer, som i främsta rummet kunde
misstänkas angiva malm. Borrningarna ådagalade emellertid, att den elektriska
indikationen på ifrågavarande plats orsakas av svart grafitförande
skiffer. De sannolika moderklyfterna för ifrågavarande malmblock förflyttas
efter detta resultat av borrningarna, jämfört med vad som framgått
genom de rent geologiska utredningarna, till trakter något längre bort.

Geologiska undersökningen anser, att ännu ett försök bör göras att genom
elektriska mätningar samt på basis av sådana eventuellt företagna blottningar
söka finna moderklyfterna till de ifrågavarande så lovande malmblocken. —

Kung!. Maj ris proposition Nr 62. 7

Vid beräkningen av det anslagsbehov, som enligt det föregående föreligger
för budgetåret 1925—26, får undersökningen först erinra om, att i det undersökningens
underdåniga förslag, som låg till grund för det för budgetåret
1924—25 anvisade anslaget av 55,000 kronor, ursprungligen icke beräknats
medel för undersökningar på den redan utmålslagda Bjurfors östra kopparmalm.
Sedan det emellertid visat sig för bedömande av sättet för denna
fyndighets utnyttjande önskvärt att redan under 1924 erhålla i det föregående
avhandlade ytterligare upplysningar om nämnda fyndighet, har undersökningen
jämlikt nådigt bemyndigande av den 10 sistlidne oktober å denna
utmålslagda förekomst utfört vissa undersökningsarbeten för en kostnad av
sammanlagt 5,116 kronor 49 öre. Övriga arbeten, som upptogos i arbetsplanen
för 1924—25, hava följaktligen hittills måst inskränkas i motsvarande
grad.

För utmålsläggning av de blottade fyndigheterna torde ett belopp av cirka
1,400 kronor bliva erforderligt (för marklösen, skadestånd, smärre arbeten,
resor, till godemän m. in.).

Med ledning av infordrade anbud och erfarenheter från tidigare år beräknas
kostnader för erforderliga diamantborrningar på följande sätt:

Kostnader för transporter av maskiner ävensom för resor och traktamenten

för borrmanskapet ....................................................................... kronor 700

Borrning av 240 meter å 55 kronor i genomsnitt.................... » 13,200

Diverse borrningskostnader (brännolja, fotogen, karbid, dynamit,
cement, körning, bostad åt manskapet m. m.) ............ » 1,500

Summa kronor 15,400.

Elektriska undersökningar, för vilka två ingenjörer och i genomsnitt 8
arbetare äro behövliga, beräknas med ledning av infordrade anbud draga en
kostnad av............................................................................... cirka 12,700 kronor.

Grävnings- och smärre sprängningsarbeten beräknas behöva utföras för
ett belopp av ........................................................................... cirka 4,500 kronor.

Arvoden och reseomkostnader till en särskilt anställd geolog samt en bergsingenjör
och arbetsledare draga en kostnad av 13,500 kronor. Arvodena äro
härvid beräknade för vardera till 442 kronor per månad och reseersättningen
motsvarande fjärde klassen av resereglementet. I beloppet ingår även någon
hantlangning m. m.

För diverse virke och verktyg, markskadeersättningar, analyser m. m. för
bearbetning behöves minst............................................................... 2,500 kronor.

Det måste emellertid framhållas, att nya rön eller upptäckter under arbetenas
gång givetvis kunna påkalla förändringar i arbetsplanen och förskjutningar
med avseende på de enskilda utgiftsposternas inbördes storlek.

Med stöd av det anförda får Sveriges geologiska undersökning härmed i
underdånighet anhålla:

1) att Eders Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt geologiska undersökningen
att begära utmål å de under år 1924 blottade, förut omnämnda malmförekomsterna^
i Vindelgransele i Lycksele socken av Västerbottens län samt
inom Malånäsfältet i Nors jo socken av samma län, samt

2) att Eders Kungl. Maj:t täcktes till instundande riksdag väcka nådig
proposition om ett reservationsanslag av 50,000 kronor för utförande genom
Sveriges geologiska undersökning av undersökningar å områden, som äro
eller kunna varda för kronans räkning inmutade, enligt följande beräkning:

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

Kommers kollegium.

Departements chefen.

Kostnader för utmålsläggningar m. in., förslagsvis...........kronor 1,400

» » diamantborrningar, » » 15,400

» » elektriska undersökningar, » » 12,700

» » grävningar och sprängningar, » » 4,500

Arvoden och traktamentsersättningar m. m., » ............ » 13,500

Diverse material, analyser och bearbetningar, » ............ » 2,500

Summa kronor 50,000.»

Kommerskollegium har i ett den 6 februari 1925 avgivet utlåtande tillstyrkt
bifall till framställningen.

I anledning av innehållet i förberörda av chefen för Sveriges geologiska
undersökning gjorda framställning har Kungl. Maj:t genom förut denna dag
meddelat beslut uppdragit åt undersökningen att för kronans räkning vidtaga
åtgärder för utmålsläggning av de i framställningen avsedda, under år
1924 blottade malmförekomsterna vid Vindelgransele by i Lycksele socken
och inom det s. k. Malånäsfältet i Norsjö socken.

Vidkommande det i framställningen innefattade anslagsäskandet är jag av
den meningen, att starka skäl tala för fullföljandet av de av Sveriges geologiska
undersökning inom Västerbottens län bedrivna undersöknings- och
försvarsarbetena å områden, som blivit för kronans räkning inmutade. Jag
finner det sålunda uppenbart, att ytterligare kännedom skyndsammast möjligt
bör inhämtas om vissa i den här förut lämnade redogörelsen omförmälda
fyndigheters brytvärdighet, liksom ock att jämväl i övrigt de resultat, som
vid geologiska undersökningens nu ifrågavarande arbeten vunnits, böra
vederbörligen tillvaratagas.

Detta synes mig så mycket mera vara fallet, som redan det nu föreliggande
undersökningsmaterialet giver vid handen, att åtskilliga av de under arbetena
påträffade och för kronans räkning inmutade malmförekomsterna, även om
en mera exakt uppskattning därav ännu icke är möjlig, dock representera en
nationell tillgång, som med tämligen stor säkerhet kan antagas vara av
ansenligt värde. Ehuru anslag för arbetenas fullföljande under nästinstundande
budgetår icke beräknats vid budgetförslagets uppgörande, anser jag
mig därför böra föreslå, att för ändamålet erforderligt anslagsäskande nu
göres hos riksdagen.

Den för arbetenas fortsättande uppgjorda planen har icke givit mig anledning
till erinran. Givet är emellertid, att sagda plan måste betraktas såsom
allenast preliminär, vadan möjlighet bör hållas öppen till sådana ändringar
i densamma, som under arbetenas fortgång kunna visa sig erforderliga eller
lämpliga. Någon nedsättning i det av chefen för Sveriges geologiska undersökning
begärda anslagsbeloppet finner jag icke tillrådlig.

Vad beträffar sättet för anslagsbeloppets täckande torde chefen för finans -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.

9

departementet längre fram under riksdagens lopp få taga under övervägande,
huruvida någon särskild åtgärd i sådant avseende erfordras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å områden,
som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda
för kronans räkning inmutade, å riksstaten för budgetåret 1925—1926 under
tionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av........ kronor 50,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
J. H. Göransson.

2

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 saml.

56 käft. (Nr 62.)