Kungl. Maj:is proposition nr G.

Nr <>.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande
särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning
inom vissa län; given Stockholms slott den 19
december 1924.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t
härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt
tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående
rätten till inmutning inom vissa län.

GUSTAF.

Torsten Nothin.

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 samt. 6 käft. (Nr G.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr C.

F 8 r h 1 a g*

till

Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 (nr 288) innefattande
.särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län.

Härigenom förordnas, att det förbud, som i 1 § i lagen den 31 maj 1918
innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa
län stadgas mot inmutning av järnmalmsfyndigheter för annans än kronans
räkning, vilket förbud gäller till den 1 januari 1926, skall äga fortsatt giltighet
till den 1 januari 1927 samt att övriga bestämmelser i sagda lag skola äga
tillämpning med avseende å inmutning, som i samma bestämmelser avses, där
denna sökes före sistnämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1926.

Kungl. May.ts proposition nr 0,

3

Utdrag av ''protokollet över justitiedepartementsiirenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 19 december 1924.

N ärvarande:

Statsråden Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Hansson, Linders, Larsson,
Wigforss, Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anför chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Nothin:

»I slutbestämmelserna till lagen den 31 maj 1918 (nr 288) innefattande särskilda
bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län är stadgat,
att det i lagens 1 § omförmälda förbud mot inmutning av järnmalmsfyndighet
för annans än kronans räkning skulle upphöra att gälla den 1 oktober
1919 samt att lagens övriga bestämmelser icke skulle tillämpas med avseende
å inmutning, som söktes efter sistnämnda dag, allt så framt ej Kungl. Maj:t
med riksdagen annorlunda förordnade. Genom särskilda lagar, gällande för ett
år i sänder, har därefter 1918 års lag erhållit förlängd giltighetstid, senast
genom lag den 28 mars 1924 (nr 52) till den 1 januari 1926.

Genom skrivelse den 6 sistlidne oktober har dåvarande chefen för justitiedepartementet
anmodat.kommerskollegium, länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, chefen för Sveriges geologiska undersökning samt
bergmästaren i norra bergmästaredistriktet att inkomma med yttrande, huruvida
sådant förordnande om fortsatt tillämpning av berörda lag, vilket omförmäldes
i slutbestämmelserna till lagen, borde meddelas för tiden efter den 31
december 1925, då lagens giltighetstid ut gin ge, ävensom vilken tid ett dylikt
förordnande eventuellt borde avse. Sedan dessa yttranden numera inkommit,
anhåller jag få lämna redogörelse för deras innehåll.

Bergmästaren i norra distriktet C. I. Asplund har anfört följande: Berg »Under

tiden efter lagens ikraftträdande den 15 juni 1918 till och med den ™orraberg
30 november 1924, hava för enskilda utfärdats följande antal mutsedlar dels å mästarnyupptäckta,
dels å sönade fyndigheter å sådan kronojord inom Norrbottens, distriktet.
Västerbottens och Jämtlands län, som avses i lagen:

K.—250123.

4

Kung!. Maj:ts proposition nr 6.

Län

Fyndigheterna
enligt uppgift

Antal mutsedlar vart och ett av åren

Summa

1918

1919

1920

1921

1922

1923

1924

i Norrbottens

I nyupptäckta.......

316

j 153

170

30

3

27

1

699

sönade ....

220

75

73

106

38

35

28

575

I

Summa

536

228

243

136

41

62

28

1,274

Västerbottens

nyupptäckta.......

51

6

7

233

35

48

58

438

sönade .........

115

—

22

31

6

—

10

184

Summa

166

6

29

264

41

48

68

622

i Jämtlands

nyupptäckta.......

7

'' 8

—

—

_

_

_

15

sönade ......

33

1

2

—

—

—

36

Summa

40

9

2

—

_ |

—

—

51

Totalsummor: nyupptäckta

374

167

177

263

38 ■

75 ;

58

2,018

1

sönade . . .

368

76 !

97

137

44 i

3o |

38

795

Summa summarum

742

243

274

400

82 |

no

96

2,813

. ,J^''V beviljade tillstånd till förlängd arbetstid för fyndigheter som

icke utmalslagts, äro ännu gällande fyra stycken å silvermalm och tre stycken
a kopparmalm, samtliga inom Norrbottens län. Tillsammans med de fyndigheter
a-7i1 i mu1t.sed ar utfärdats efter den 30 november 1923, utgöra samtliga nu
gällande enligt lagen den 31 maj 1918 inmutade, men icke utmålslagda fyndigheter
04 nyupptäckta och 32 sonade fyndigheter, varav

inom Norrbottens län 7 st. nyupptäckta och 28 sonade fyndigheter samt
inom Västerbottens län 57 » » » 4 » * ejj

tillsammans 64 » » » 32 » . vilka

efter mineralanledningarnas uppgivna art fördela sig sålunda:

Mineralanledningarnas art

Norrbottens län

Västerbottens län

Summa

Summa

nya

sönade

nya

sönade

nya

sönade

Molybden och koppar ....

_

2

2

2

| Koppar.........

3

—

—

—

3

3

Koppar och svavelkis ....

—

—

10

—

10

10

I Svavelkis.......

—

—

47

4

47

4

51

Silver......

4

—

—

—

4 ''

_

4

Silver och bly ....

—

4

—

—

—

4

4

Silver, bly och zink.....

—

6

—

—

_

6

6

Apatit.........

—

16

-

—

—

16

16

Summa )

7

28

57

4

04

32

96

Under aret hava utmalslagts sex fyndigheter, innehållande svavelkis med
zinkblende och kopparkis 1 fjället Tjåter inom Tärna socken samt två svavelhi-
och mankfyndi^te i Granbergsliden inom Norsjö socken, allt inom
Västerbottens lan. Enligt uppgifter från vederbörande innehavare skulle för

Kungi. Maj:t$ proposition nr (i.

5

närvarande finnas 59 gällande utmål, inmutade enligt lagen den 31 mai 1918
och innehållande:

Län

Utmålen lagda är

Summa

Mineraianieanmgenä art

1918

1919

1920

1921 1922

1923

1924

Norrbottens

Grant............! 15

_

17

Svavelkis med järnmalm .... —

8

1

7 | 1

-

17

Magnesit med järnmalm .... —

4

-

4

Silver och bly........: —

—

4

—

4

Arsenikkis.........., —

1

1

- -

—

1

Samma utmål tor Norrbottens län | 15

10

10

7 | 1

—

43

Västerbottens

Svavelkis.......... —

1

—

—

1

Svavelkis, koppar, zink .... —

—

6

6 i

Svavelkis, koppar, arsenik . . . j —

—

—

6

2

8

Summa utmål för Västerbottens län'' —

1

1

6

—

8

15

Jämtlands

Kromjärn..........

1

— 1 —

—

1

Summa utmål för hela distriktet | 15

12

10

7 7

—

8

55)

Under 1924 hava inga utmål anmälts sonade.

Inga ytterligare utmål, innehållande avsevärda kvantiteter järnmalm, hava
under året lagts. Däremot hava sexton stycken förut å apatit inmutade fyndigheter,
som huvudsakligen torde hålla järnmalm, blivit under 1924 ånyo inmutade
sannolikt i syfte att bevara upptäckarerätten till fyndigheterna gent
emot annan inmutare, till dess inmutning av järnmalms fyndigheter åter blir
enskilda medgiven å kronojord.

Av ovan anförda tabellariska uppgifter framgår, att inmutning å nyupptäckta
fyndigheter å kronojord ägt rum endast inom Västerbottens län. Inom
Norrbottens län hava endast förut inmutade, men sonade fyndigheter varit
föremål för inmutning under 1924 och inom Jämtlands län hava inga mutsedlar
å kronojord uttagits. De till ett antal av 58 inmutade nyupptäckta fyndigheterna
inom Västerbottens län hänföra sig till det starkt kisförande området kring
Skellefte älv inom Norsjö och Malå socknar. Med hänsyn till de betydande
redan förut gjorda fynden inom dessa trakter av svavelkis-, koppar- och arsenikförekomster,
synas de under 1924 vunna resultaten av de fortsatta malmletningarna,
som redan lett fram till utmåls utläggande beträffande ett av de
nyupptäckta malmfälten, utgöra talande skäl för en förlängning av 1918 års
lag, vilket torde vara en nödvändig förutsättning för att de av enskilda företagare
bedrivna omfattande undersökningarna skola fortsätta, tills hela det
malmförande området blivit undersökt i så stor utsträckning, att man utan
risk för misstag kan bestämma lämpligaste sträckningen av en blivande malmbana
för tillgodogörande av de betydande kisförekomster, som redan äro kända
eller som vid de fortsatta undersökningarna kunna påträffas. Jag får sålunda
tillstyrka att ifrågavarande lag förlänges utöver den 1 januari 1926, dock tillsvidare
endast under ett års tid. Det torde nämligen, ifall något förslag till
gruvlag, byggt på det av 1920 års gruvlagstiftningssakkunniga år 1923 avgivna
förslaget, skulle komma att föreläggas 1927 års riksdag och av denna
antagas, kunna komma att befinnas lämpligt att inmutningsrätten någon tid
före den nya lagens ikraftträdande suspenderas till förekommande av att den -

6 Kungl. Maj:ts proposition nr G.

sammas verkningsområde genom strax förut gjorda massinmutningar i större
utsträckning beskäres.»

koUegTZ. Kommerskollegium, ^som haft tillfälle att taga del av bergmästaren Asplunds
yttrande, har, då det under inga förhållanden syntes bliva lämpligt att.
innan ny gruvlag komme att träda i kraft, under någon tid låta gruvstadgan i
något avseende ersätta 1918 års lag beträffande de fyndigheter, å vilka den
sistnämnda vore tillämplig, tillstyrkt, att giltighetstiden för 1918 års lag måtte
utsträckas intill ny gruvlags ikraftträdande, eu åtgärd, som givetvis icke
skulle utesluta ett provisoriskt inmutningsförbud, om sådant funnes lämpligt
att stadga.

CS&rig2r Chefen. för Sveriges geologiska undersökning har anfört, att, därest eu ny
geologiska gruvlag icke dessförinnan skulle träda i kraft, enahanda skäl som vid föresökninq
gående tillfällen framhållits syntes tala för att lagens giltighet borde utsträckas
med ett år efter den 31 december 1925.

Ogerna!1 ■ Länfstyrelsen i Jämtlands län har anfört: Sedan ingången av år 1920 hade
Jämtlands, k;kc någon mutsedel å fyndighet å kronojord blivit ingiven till länsstyrelsen.
hottensröch För Iänets vidkommande syntes därför grundad anledning icke föreligga att
Norrbottens ytterligare utsträcka tiden för lagens giltighet. Skulle emellertid förhållanlan.
derna i de båda övriga län, som berördes av ifrågavarande lag, anses tala för
en fortsatt tillämpning av densamma, hade länsstyrelsen för sin del intet alt
erinra mot att tiden för lagens giltighet utsträcktes under ytterligare ett år.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har uttalat, att förordnande om lagens fortsatta
tillämpning syntes böra meddelas att gälla under ytterligare ett år i
avbidan på ny gruvlagstiftning.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har, under åberopande av vad bergmästaren
Asplund i sitt yttrande anfört, instämt i dennes förslag om förlängning av
lagens giltighetstid med ytterligare ett år eller till den 31 december 1926.

mentschcfen. • Att lf.rå£avarande lag erhållit endast provisorisk karaktär har. såsom erinrats
vid den under senare tid årligen återkommande behandlingen av detta
ärende, sin orsak däri, att sedan åtskilliga år tillbaka pågått förarbeten till eu
ny gruvlagstiftning. Över det av särskilda sakkunniga den 27 juni 1923 avlämnade
betänkandet i ämnet har numera kommerskollegium, efter samtliga bergmästares
hörande, avgivit utlåtande, varjämte yttranden över förslaget5 inkommit
från Ingenjörsvetenskapsakademien, Järnkontoret, Svenska teknologföreningen
och Sveriges Industriförbund. I viss del har förslaget remitterats till
socialstyrelsen, och har utlåtande därifrån helt nyligen inkommit. Då förslaget
ännu icke kunnat bliva föremål för någon prövning från min sida, är det uteslutet,
att denna omfattande och svårlösta lagstiftningsfråga kan genom proposition
föreläggas 1925 års riksdag. Vid sådant förhållande lärer, i enlighet
med vad samtliga i detta ärende hörda myndigheter tillstyrkt, åtgärd böra vidtagas
för att den provisoriska lagen må erhålla fortsatt giltighet även efter den
senast fastställda tidpunkten, eller den 31 december 1925. En dylik utsträckning
av lagens giltighetstid synes mig lämpligen böra avse ett år. Jag får
därvid erinra, att med hänsyn till avfattningen av övergångsbestämmelserna til]

7

Kunyl. Maj:tu proposition nr ti.

1918 års lag beslut om beredande av fortsatt giltighet åt samma lag kan fattas
utan iakttagande av den i § 87 regeringsformen stadgade ordning och att följaktligen
lagrådets hörande över förslag i sådant hänseende icke är erforderligi.

I enlighet med de av mig nu angivna grunder har jag låtit inom justitiedepartementet
upprätta förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31
maj 1918 (nr 288) innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning
inom vissa län.»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag, av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar, samt hemställer, att förslaget måtte genom proposition
föreläggas nästkommande års riksdag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Plans Maj:t Konungen, att till
1925 års riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Oskar Adelsohn.