Kung/. Majds proposition Nr 42,
1
Nr 42.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående disposition av till
skolväsendet upplåtna byggnader vid Strömsholms hingstdepå
m. m.: given Stockholms slott den 6 februari 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Sven Linders.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majd
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 februari 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Linders anför:
Redan på 1600-talet fanns vid Strömsholm en skola inrättad för de barn,
som hörde till kungl. staterna därstädes (slottet och »stallstaten»). I en
av Kungl. Maj:t den 24 februari 1813 fastställd »skolemästareinstruktion
vid Strömsholm», föreskrevs, att för Strömsholms stater skulle underhållas
en skolmästare, vilken hade att under två terminer om året meddela kostnadsfri
undervisning. I den för åren 1889—1909 gällande avlöningsstaten
för ämbets- och tjänstemän vid hingstdepån fanns ock upptagen en skollärare
med kontant lön av 600 kronor jämte bostad m. m.
Efter det folkskoleundervisningen i riket ordnats genom statens försorg,
har skolan vid Strömsholm ombildats till en församlingens folkskola; med
den nuvarande lärarens anställningsförhållanden har så ordnats, att han
antagits som ordinarie folkskollärare i Kolbäcks skoldistrikt, varvid nämnda
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. .Vi höft. (Nr '',2.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.
belopp av 600 kronor inräknats i hans kontanta lön från skoldistriktet.
Från hingstdepån åtnjuter han därjämte fri bostad med bränsle och planteringsland
ävensom »två stycken kofoder».
Vissa skollokaler vid Strömsholm hava, på sätt av det följande framgår,
jämväl tillhandahållits på stuteriväsendets bekostnad.
Stuteripersonalen — liksom ock slottspersonalen — är sedan gammalt
befriad från att i vanlig ordning deltaga i kostnaden för församlingens
skolväsen. Frågan härom har varit föremål för prövning av regeringsrätten,
som, på given anledning, i utslag den 31 mars 1910 uttalat, att
det understöd, skolväsendet inom Kolbäcks församling hittills åtnjutit från
Strömsholms hingstdepå, måste anses såsom ett för Strömsholms slotts- och
stuteripersonals räkning av staten lämnat bidrag till bestridande av kostnaden
för detta skolväsen, vadan samma personal så länge berörda bidrag
utginge och av församlingen uppbures icke borde betungas med avgifter
för skolväsendet i vidare mån än för så vitt bidraget icke motsvarade
vad av kostnaden för skolväsendet inom församlingen belöpte å berörda
personal.
Vid 1909 års lönereglering för depåpersonalen uppfördes anslaget till
skollärare å övergångsstat. Orsaken härtill var, att frågan om ändring i
nuvarande förhållanden beträffande skollärarbefattningen vid Strömsholm
ansågs böra göras till föremål för särskild utredning. Vid den nya lönereglering
för depåpersonalen, som beslutades vid 1923 års riksdag, uppfördes
skolläraren likaledes å övergångsstat med oförändrad kontant lön av
600 kroffor jämte naturaförmåner.
Den sålunda i sammanhang med 1909 års lönereglering för depåpersonalen
väckta frågan rörande eu omläggning av skolväsendet vid Strömsholm
har sedan över ett tiotal år tillbaka varit föremål för utredning.
•Närmaste anledningen till denna utrednings igångsättande var en framställning
i ämnet av 1912 års riksdag (skr. nr 9, punkt 8). Med föranledande
av vissa i väckt motion framställda erinringar mot den förmån i
form av befrielse från bidrag till skolväsendet, vilken sedan gammalt tillkommit
depåpersonalen vid Strömsholm, framhöll riksdagen, bland annat,
hurusom den form, vari nämnda förmån utginge, efter nuvarande
förhållanden syntes mindre lämplig, samt anhöll, att Kungl. Maj:t måtte
föranstalta om utredning i ämnet samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.
Sedan Kungl. Maj:t den 10 juni 1912 anbefallt stuteriöverstyrelsen att,
med behörigt iakttagande av i motionen och av riksdagen i ämnet
framhållna synpunkter, verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med
den av riksdagen begärda utredningen, lät stuteriöverstyrelsen genom dåvarande
chefen för Strömsholms hingstdepå verkställa sådan utredning,
varefter styrelsen, med överlämnande av densamma, i skrivelse den 28
februari 1913 hemställde, att utredningen för det dåvarande icke måtte
Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.
3
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Såsom skäl härför åberopades de
då föreliggande planerna på eu överflyttning av hingstdepåns personal till
ett föreslaget statsstuteri å Ottenby.
Efter det att utlåtande i ärendet sedermera den 26 mars 1915 avgivits
av statskontoret, som därvid till Kungl. Maj:t överlämnade ett från länsstyrelsen
i Västmanlands län införskaffat yttrande jämte ett därvid fogat,
av å kyrkostämma med Kolbäeks församling utsedda delegerade avgivet
utlåtande i ärendet, anbefalldes stuteriöverstyrelsen genom remiss den 18
september 1922 att avgiva förnyat utlåtande i ärendet.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1923 avgav stuteriöverstyrelsen
det infordrade utlåtandet. Styrelsen anmälde därvid, att nuvarande
innehavaren av den i gällande övergångsavlöningsstat för Strömsliolms
hingstdepå upptagna skollärarbefattningen komme att inträda i
pensionsåldern den 25 mars 1925, samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte
dels föreslå riksdagen, att övergångsavlöningsstaten för skolläraren vid
hingstdepån skulle upphöra att gälla vid nuvarande tjänstinnehavarens
avgång, dels ock uppdraga åt styrelsen att med Kolbäeks församling träffa
preliminär överenskommelse om, i vad mån och på vilka villkor de till
skolväsendet vid Strömsholm upplåtna byggnader och tomter finge övertagas
av församlingen och att därefter underställa detta förslag Kungl.
Maj:ts prövning.
Efter det utlåtanden i ärendet avgivits dels ånyo av statskontoret dels
ock av skolöverstyrelsen, anbefallde Kungl. Maj:t den 7 februari 1924 stuteriöverstyrelsen
att inkomma med förslag rörande Kolbäcks församlings övertagande
av de till skolväsendet vid Strömsholm upplåtna byggnader och
tomter.
Med utlåtande den 16 december 1924 har stuteriöverstyrelsen överlämnat
en mellan t. f. chefen för Strömsholms hingstdepå och Kolbäeks församling
träffad, av församlingen vid kyrkostämma den 30 november 1924
godkänd preliminär överenskommelse om överlåtelse till församlingen dels
med äganderätt av skolhuset vid Strömsholm och vissa andra därintill belägna
byggnader dels ock med nyttjanderätt av visst å en av distriktslantmätaren
Ragnar Grebius den 27 november 1924 upprättad karta angivet
tomtområde om 1.0 7 hektar, att av församlingen innehavas så länge detsamma
användes för församlingens skolväsende. Rörande det närmare innehållet
av denna överenskommelse har stuteriöverstyrelsen anfört, bland annat,
följande:
»Det mellan t. f, depåchefen och församlingen träffade preliminära avtalet
innebär, såsom av handlingarna inhämtas, att till församlingen skulle under
nyttjanderätt och utan avgäld upplåtas det område om 1.0 7 hektar, som
finnes angivet å en den 27 november 1924 dagtecknad, av distriktslantmätaren
Ragnar Grebius upprättad karta. Det bör här anmärkas, att detta
område innefattar vida större areal än det för närvarande åt skolväsendet
vid Strömsholm upplåtna, vilket nämligen utgöres av de å kartan med litt.
4
Kungi. Maj:tu proposition Nr 42.
A och B betecknade tomterna om tillsammans allenast O.4555 hektar. Dä
emellertid utrymme erfordras för att framdeles å skoltomten uppföra ännu
ett skolhus för den nu i ett depån tillhörigt, utom tomtområdet beläget hus
inrymda småskolan samt för att å tomten jämväl bereda ytterligare bostäder
för lärare och städerska, anser sig stuteriöverstyrelsen böra tillstyrka upplåtelse
av den ifrågasatta utvidgade tomten, helst som det område, varmed
tomten kommer att överskjuta den nuvarande, icke är eller synes komma
att bliva behövligt för hingstdepån. Den enda anmärkning, som skulle
kunna framställas, är, att en del av gränslinjen åt öster avskär ett stycke
(ägofiguren 17) av den utav bokhållaren vid depån hittills disponerade trädgården,
men då bokhållarbefattningen för närvarande icke är besatt med
ordinarie innehavare och dessutom den med befattningen förut förenade förmånen
av fri trädgård numera- är begränsad till rätt för bokhållaren att
mot viss av styrelsen bestämd hyra disponera bostad och det trädgårdsland,
som kan för honom avses, torde denna omständighet icke böra utgöra hinder
för godkännande av den föreslagna gränslinjen.
Vad angår frågan, huruvida markupplåtelsen bör ske under ägande- eller
nyttjanderätt, synes det visserligen som om det för församlingen skulle vara
mest önskvärt att erhålla bifall till sin enligt kyrkostämmoprotokollet den
26 oktober 1924 alternativt framställda anhållan att få området till sig upplåtet
med äganderätt, men då t. f. depåchefens uttalande om önskvärdheten
att staten bibehåller äganderätten till området för att därigenom tillförsäkra
sig, att detsamma med därå varande byggnader icke upplåtes för andra
ändamål, som kunna på ett eller annat sätt verka störande för statens institutioner
på platsen, torde böra i viss mån beaktas, anser sig stuteriöverstyrelsen
icke böra ifrågasätta annat än att upplåtelsen sker under nyttjanderätt,
som dock givetvis bör utan inskränkande villkor äga bestånd, så länge
området och byggnaderna användas för skolväsendet.
De å området befintliga byggnaderna, vilkas lägen finnas ä kartan betecknade
och som äro närmare angivna i det vid t. f. depåchefens skrivelse den
2 december 1924 fogade beskrivnings- och värderingsinstrumentet, äro uppdelade
i två grupper, nämligen dels sådana byggnader, som hittills varit
upplåtna till skolväsendet, och dels sådana, som förut icke varit använda
för detta ändamål.
Till den förra gruppen höra:
skolhuset ................................................................................ värde kronor 6,144
skollärarbostaden.................................................................... » » 5 954
visthusboden......................................................................... * » 099
tvättstugan .............................
samt en utom tomtgränsen
befintlig loge, som skall
»
»
150
nedrivas och borttagas,
» » 150
summa kronor 12,698.
Till den senare gruppen höra:
nattvakts bostaden
värde kronor
1,350
300
600
100
1,200
bodbyggnad ......................................
änkan Lindholms bostadsbyggnad
bodbyggnad med källare ..............
stall och ladugårdsbyggnad..........
» »
» »
» »
» »
summa kronor 3,550.
Kantjl. Maj:In proposition Nr 42. D
Enligt den preliminära överenskommelsen skalle byggnaderna inom första
gruppen lösas av församlingen med omkring 60 procent av deras uppskattade
varde eller 7,500 kronor samt de övriga byggnaderna efter bär ovan angivna
värde av 3,550 kronor.
Stuteriöverstyrelsen anser visserligen, att den föreslagna lösesumman för
de hittills till skoländamål använda byggnaderna är låg, men har dock efter
övervägande av de å frågan inverkande omständigheterna av olika slag ansett
sig böra tillstyrka bifall till den preliminära överenskommelsen jämväl
i denna del.
Mot vad överenskommelsen i (ivrigt innehåller har stuteriöverstyrelsen
intet att erinra.
1. f. depåchefen har föreslagit, att vid bifall till den gjorda framställningen^
den för byggnaderna inflytande köpeskillingen, 11,050 kronor, måtte
få användas till bekostande av en del mycket önskvärda grundförbättringar
och byggnadsreparationer å hingstdepån, såsom täckdikning, utförande av
vattenledning till de bostadsbyggnader, som sakna sådan, samt slutligen omboning
och reparation av en del äldre, bristfälliga byggnader. Stuteriöverstyrelsen
finner skäl tillstyrka bifall till detta förslag, under förbehåll att
medlen ställas till styrelsens förfogande att användas för angivna ändamål
enligt kostnadsförslag, som kan bliva av styrelsen godkänt.»
Statskontoret har i utlåtande den 12 januari J 925 förklarat sig icke hava
något att erinra mot lösenbeloppen, tillhopa 11,050 kronor, eller mot deras
disposition till vissa förbättringar och reparationer vid depån.
Enligt myndigheternas mening är någon ersättning till vederbörande
befattningshavare vid Strömsholm för de kommunala avgifter, som vid
en nyordning av skolväsendet därstädes skulle komma att påföras dem
men från vilka de hittills varit befriade, icke påkallad. Statskontoret har
i detta avseende i utlåtande den 19 oktober 1923 anfört följande.
Beträffande frågan huruvida personalen vid hingstdepån borde erhålla
ersättning för de avgifter till Kolbäcks församlings skolväsen, som kunde
komma att påföras densamma, sedan ifrågavarande av statsverket lämnade
bidrag till skollärarens avlöning upphört att utgå, hade väl statskontoret
i utlåtande den 26 mars 1915 uttalat, att sådan ersättning borde utgå till
dåvarande personal vid hingstdepån så länge den kvarstode i tjänst. Då
personalen vid hingstdepån icke kunde anses hava blivit tillförsäkrad någon
lätt i beiöida hänseende, torde statskontorets uttalande, som i varje fall
icke kunde hava avsett hingstdepåns betjäning, vilken endast anställdes för
ett år i sänder, hava förestavats av billighetsskäl. Sedermera hade emellertid
eu ny avlöuingsstat fastställts för personalen med avsevärt förhöjda avlöningsförmåner,
och billighetsskälen torde därför icke kunna tillmätas
samma betydelse som förut. Statskontoret ansåge sig på grund härav kunna
ansluta sig till den av stuteriöverstyrelsen uttalade uppfattning, att dylik
ersättning icke borde ifrågakomma beträffande personalen vid hingstdepån
och givetvis än mindre i fråga om slottspersonalen vid Strömsholms slott.
Uteslutande ur övergångsavlöningsstaten av de för skolläraren upptagna
avlöningsförmånerna torde därför icke böra påkalla några särskilda åtgärder
från statsverkets sida.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgår alltjämt från stuteri- Departement,.
väsendet bidrag kontant och in natura till bekostande av utgifterna för chefen
-
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.
skolväsendet vid Strömsholm, medan å andra sidan vissa statsbefattningshavare
därstädes äro befriade från att erlägga eljest i detta avseende till
kommunen utgående avgifter. Att ingen avveckling av dessa undantagsförhållanden
tidigare ägt rum har bland annat berott på, att det befunnits
lämpligt först avvakta den nuvarande skollärarens avgång, innan
någon omläggning företoges. Den 25 mars 1925 inträder emellertid ifrågavarande
befattningshavare i pensionsåldern.
Det förslag till uppgörelse, som efter förhandlingar mellan t. f. depåchefen
och Kolbäcks skoldistrikt nu åvägabragts, är grundat på den förutsättningen,
att intet särskilt bidrag till skolväsendet från hingstdepån vidare skall ifrågakomma
samt att kommunen i stället hädanefter skall äga i vanlig ordning
uppbära avgifter till skolväsendet jämväl från den nu härifrån undantagna
statsanställda personalen.
Jag vill tillstyrka, att förevarande förslag från statens sida antages. Vad
särskilt angår den ifrågasatta tomtupplåtelsen, vill jag erinra, att ett flertal
dylika upplåtelser under liknande nyttjanderätt tidigare förekommit från
kronoegendomar, stående under domänstyrelsens förvaltning.
Ej heller har jag velat motsätta mig depåchefens av stuteriöverstyrelsen
och statskontoret tillstyrkta förslag, att inflytande lösenbelopp må användas
till grundförbättringar och byggnadsreparationer vid depån, varvid jag dock
förutsätter, att de närmare planerna härför i sinom tid underställas Kungl.
Maj:ts prövning.
Av ett godkännande av ifrågavarande förslag bör följa, att i övergångsavlöningsstat
upptagna löneförmåner för skolläraren vid Strömsliolms hingstdepå
icke skola efter nuvarande befattningshavarens avgång vidare utgå.
I likhet med stuteriöverstyrelsen och statskontoret anser även jag, att ersättning
till personalen vid hingstdepån för de avgifter till Kolbäcks församlings
skolväsen, som kunna komma att påföras densamma sedan omförmälda
statsbidrag till skollärarens avlöning upphört att utgå, icke bör
ifrågakomma.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels medgiva,
1) att ett till Strömsliolms hingstdepå hörande, å en den 27 november
1924 dagtecknad, av distriktslantmätaren Ragnar Grebius upprättad karta
närmare angivet område om 1.0 7 hektar må upplåtas till Kolbäcks församling
att utan avgäld under nyttjanderätt innehavas, så länge det användes
för församlingens skolväsende,
2) att de å området varande byggnader, vilka hittills använts till skola
och skollärarbostad, samt därtill hörande visthusbod, tvättstuga och loge
må av församlingen med äganderätt omedelbart övertagas mot en lösesumma
av 7,500 kronor,
3) att övriga å området befintliga byggnader må likaledes med äganderätt
övertagas av församlingen mot en lösesumma av 3,550 kronor med rätt för
Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.
7
församlingen att tillträda dem å de tider, som äro angivna i eu mellan
t. f. chefen för Strömsholms hingstdepå och Kolbäcks församling träffad,
i protokoll, hållet vid kyrkostämma med Kolbäcks församling den 30
november 1924, intagen preliminär överenskommelse, samt
4) att de inflytande lösesummorna må efter närmare beprövande av
Kungl. Maj:t användas till grundförbättringar och byggnadsreparationer å
Strömsholms hingstdepå;
dels ock, vid bifall till vad under 1—3 föreslagits, förklara, att de i
övergångsavlöningsstat för Strömsholms hingstdepå för skolläraren därstädes
upptagna avlöningsförmåner icke skola efter nuvarande befattningshavarens
avgång vidare utgå.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.