Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
1
Nr 223.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående nedläggande av
statens centralfryshus i Hallsberg; given Stockholms slott den
17 april 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF*
Sven Linders.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 april 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Linders anför:
Under åberopande av tidigare från statens lagerhus- och fryshusstyrelse
erhållet meddelande, att kylmaskinanläggningen i statens centralfryshus i
Hallsberg vore till salu, har aktiebolaget svenska fryserierna, Göteborg, i
skrivelse till nämnda styrelse den 6 februari 1925 anhållit om offert å anläggningen
i fråga, vilken bolaget önskade förvärva för utökning av sin
fiskfrysningsanläggning. Till svar härå överlämnade styrelsen till bolaget avskrifter
av för uppförande av anläggningen upprättade kostnadsförslag samt
anhöll tillika om anbuds avgivande.
Samtidigt med denna skriftväxling pågick underhandlingar mellan lagerhus-
och fryshusstyrelsen och Stockholms isaktieholag och inkom bolaget den
11 februari till styrelsen med en skrivelse, däri bolaget, med förmälan att
bolaget ämnade här i staden upprätta en fabrik för tillverkning av is, hemBihang
till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 182 höft. (Nr 223.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
ställde att mot en köpeskilling av 50,000 kronor få inköpa vissa till nämnda
centralfryshus hörande maskiner, nämligen kylmaskinanläggningens tre
huvudaggregat inklusive samtliga hjälpmaskiner, apparater, kylbatterier,
verktygsmaskiner, verktyg och inventarier, men exklusive’ luftkylare och
fläktar. Bolaget meddelade tillika, att bolaget önskade besked snarast möjligt,
huruvida anbudet antoges, enär bolaget från Amerikas förenta stater erhållit
erbjudande att inköpa ett komplett kylmaskineri för ett belopp av 12,000
dollars fob. Newyork.
I anslutning till skrivelsen var vid densamma fogat ett samma dag dagtecknat
anbud.
Med anledning av vad sålunda förekommit och ehuru, trots anmaning,
från aktiebolaget svenska fryserierna icke inkommit något fast anbud å
maskinanläggningen i fråga — bolaget var enligt uppgift därtill förhindrat
på grund av bortovaro av en av dess intressenter — ansåg sig lagerhusoch
fryshusstyrelsen böra underställa ärendet Kungl. Majtts prövning, enär
faia eljest syntes föreligga, att något nytt erbjudande icke skulle inom rimlig
tid framkomma.
Styrelsen har i sin skrivelse i ämnet, dagtecknad den 5 mars 1925, anfört
bland annat följande.
Styrelsen ville erinra dels därom att riksdagen vid flera tillfällen uttalat
sig för att, därest fryshusen och spannmålslagerhusen icke på annat sätt
kunde nyttiggöras, desamma borde försäljas eller uthyras, dels ock att byggnadsstyrelsen
i sin den 5 juni 1923 avgivna redogörelse för den på grund
av Kungl. Majrts beslut den 29 september 1922 verkställda besiktning å
centralfryshuset och spannmålslagerhusen föreslagit, att centralfryshuset
skulle nedrivas för undvikande av ras och användbar material försäljas, i
den mån den icke kunde av staten för annat ändamål användas. För egen
del ansåge lagerhus- och fryshusstyrelsen — även om styrelsen ej delade byggnadsstyrelsens
uppfattning om byggnadens beskaffenhet — att det ej torde
finnas möjlighet att inom överskådlig tid nyttiggöra huset eller uthyra det,
varförutom omkostnaderna för anläggningen varje år uppginge till omkring
12,000 kronor i utgifter för elektrisk energi, lön åt tillsyningsman och
underhåll.
Styrelsen hade därför ansett sig böra underställa Kungl. Maj:t frågan om
försäljning av ifrågavarande maskiner i det skick, frågan befunne sig,
enär eljest fara förelåge, att något nytt erbjudande inom rimlig tid icke
framkomme. Genomförandet av totalförbudet inom Amerikas förenta stater
hade nämligen medfört, att ett flertal bryggerier nedlagt driften och utbjöde
sina kylmaskiner för låga priser, varför tillgången på kylmaskiner vore
större än efterfrågan. Dessutom funnes ingen anledning förvänta, gtt en
annan anläggning av så stora dimensioner, att Hallsbergsmaskinerna kunde
användas, skulle komma till utförande inom överskådlig tid. Styrelsen finge
fördenskull underställa Kungl. Maj:t frågans avgörande och anhålla om
direktiv, huru i ärendet skulle förfaras.
Av för styrelsen tillgängliga handlingar framginge, att kostnaden för inköp
av kompressorerna uppgått till 169,150 kronor, för motorerna till 73,375
kronor, för pumparna till 23,875 kronor, samt att installationen, inklusive
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223. 3
hjälpapparater, elektrisk instrumentering in. m., dragit en kostnad av 900,000
kronor.
Av till styrelsen från Stockholms isaktiebolag inkomna handlingar
framginge, att Luth & Roséns elektriska aktiebolag för installerandet av
fryshusmaskineriet i en ny kylanläggning samt kompletterande av detsamma
med apparater för istillverkning betingat sig en ersättning av minst 450,000
kronor.
För den händelse Kungl. Maj:t skulle besluta, att maskinerna skulle försäljas,
torde ej vara skäl att behålla övriga inventarier, utan borde då jämväl
dessa salubjudas; och torde det vara lättare att vinna köpare av ångpannor,
hissar, transportvagnar och övriga inventarier än av kylmaskineriet.
Dessutom torde Kungl. Maj:t för sådant fall uppdraga åt styrelsen att underhand
ombesörja försäljningen på sätt, som skedde beträffande statens provisoriska
fryshus i Malmö, då härigenom otvivelaktigt uppnåddes det bästa
resultatet. Skulle maskiner och inventarier bliva försålda, funnes väl ej
längre något skäl för bibehållande av själva byggnaden i statens ägo, utan
torde väl följden bliva, att jämväl denna komme att försäljas eller nedrivas.
Därest anläggningen skulle förlora sin karaktär av kylhusanläggning,
hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder för att det
mellan statens fryshusstyrelse och vattenfallsstyrelsen i juli månad 1919 avslutna
kontrakt om leverans av elektrisk energi med senare tillägg, vilket
gällde år 1935, måtte omedelbart upphöra att gälla, då styrelsens utgiftsstat
på grund av detsamma varje år belastades med ett belopp av cirka 8,000
kronor utan att motsvarande energi uttoges.
över framställningen har statskontoret den 13 mars 1925 avgivit utlåtande
av följande innehåll.
Då lagerhus- och fryshusstyrelsen uppgivit, att det ej torde finnas möjlighet
att inom överskådlig tid nyttiggöra centralfryshuset i Hallsberg samt att
omkostnaderna för detsamma årligen uppginge till 12,000 kronor, ansåge
även statskontoret, att en försäljning av fryshusets inventarier borde komma
till stånd. Av styrelsens framställning torde vidare få anses framgå, att
utsikterna att erhålla förmånligare anbud på kylmaskinanläggningen än det
av Stockholms isaktiebolag avgivna torde vara synnerligen små. övervägande
skäl syntes därför tala för, att detta anbud antoges.
Även centralfryshusets övriga inventarier torde — såsom styrelsen framhållit
— böra försäljas, och hade statskontoret för sin del icke något att
erinra mot, att lagerhus- och fryshusstyrelsen — i likhet med vad som genom
Kungl. Maj:ts brev den 18 augusti 1922 ägt rum beträffande inventarierna
vid fryshuset i Malmö — bemyndigades att på de för staten förmånligaste
villkor, som kunde betingas, försälja nämnda inventarier.
Beträffande därefter lagerhus- och fryshusstyrelsens framställning, att
Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder i syfte att det mellan statens fryshusstyrelse
och vattenfallsstyrelsen på sin tid avslutade kontrakt om leverans
av elektrisk energi måtte omedelbart upphöra, föreställde sig statskontoret,
att Kungl. Maj:t icke torde vilja, på sätt styrelsen syntes hava tänkt sig,
ordna detta mellanhavande mellan lagerhus- och fryshusstyrelsen, å ena,
samt vattenfallsstyrelsen, å andra sidan. Framställningen i denna del syntes
därför icke böra föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att Kungl. Maj:t
uppdroge åt statens lagerhus- och fryshusstyrelse att med vattenfallsstyrelsen
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
söka träffa preliminärt avtal om upphörande av berörda kontrakt mot den
ersättning, varom styrelserna kunde enas.
Ersättningsfrågan torde därefter böra underställas Kungl. Maj:ts prövning;
och syntes ersättningsbelopp, som kunde komma att tillerkännas vattenfallsstyrelsen,
kunna anvisas av de medel, som komme att inflyta vid försäljning
av inventarierna vid centralfryshuset.
I skrivelse den 2 april 1925 har härefter på given anledning statens
lagerhus- och fryshusstyrelse — med överlämnande av ett mellan styrelsen
och Stockholms isaktiebolag under förutsättning av Kungl. Maj:ts och
riksdagens godkännande ingånget avtal om överlåtelse å bolaget av kylmaskinerianläggningen
i fråga mot en köpeskilling av 50,000 kronor —
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i proposition inhämta riksdagens medgivande
till försäljning av de till centralfryshuset hörande maskiner och
övriga lösören.
Sedan sistnämnda skrivelse inlämnats till Kungl. Maj:t, inkom från
aktiebolaget svenska fryserierna meddelande om, att nämnda bolag nu
vore berett att avgiva ett fast anbud å maskineriet i fråga, och ingav
bolaget den 8 april 1925 till jordbruksdepartementet ett anbud av följande
lydelse:
»Undertecknad, Aktiebolaget Svenska Fryserierna, erbjuder sig härmed att
på egen bekostnad samt på nedanstående villkor övertaga, losstaga samt från
fryshuset i Hallsberg senast inom ett år borttransportera följande maskinanläggning,
bestående av: kylmaskinerianläggningens 3 stycken huvudaggregat
(kompressorer, motorer, remmar) inklusive samtliga hjälpmaskiner, apparater,
kylbatterier, verktygsmaskiner, verktyg, reservdelar, inventarier, elektrisk
instrumentering, ozon- och distanstermometerapparater, men exklusive luftkylare
och fläktar.
För uttagning av maskinerna ur maskinsalen erhåller köparen tillåtelse att
upptaga tillräckligt stort hål i väggen åt järnvägsspåret. Hålet igensättes på
köparens bekostnad. För övrigt utföres inga som helst efterlagningar av köparen
men tillkommer det köparen hålla kompetent person på platsen, som ansvarar
för att största möjliga aktsamhet iakttages vid nedtagning av maskiner och
rörledningar, så att byggningen icke onödigtvis skadas.
För ovanstående anläggning i sin helhet förbinda vi oss att betala en
summa i ett för allt stor kronor sextiofemtusen (65,000: —) per extra kontant.»
Sedan härefter Stockholms isaktiebolag delgivits sagda anbud, har av detta
bolag ingivits ett anbud å 66,000 kronor av i huvudsak enahanda lydelse
som det av aktiebolaget svenska fryserierna avgivna. Enligt vad jag erfarit
torde dock isbolagets anbud icke omfatta ozon- och distanstermometeranordningarna.
Jag torde i detta sammanhang få anmäla en i samband med berörda försäljning
Uppkommen fråga om försäljning jämväl av en lägenhet, benämnd
Backstugan nr 1 i Hallsbergs köping.
I ovan omförmälda skrivelse den 2 april 1925 har statens lagerhus- och
fryshusstyrelse i detta ämne anfört följande.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223. 5
I samband med uppförandet av centralfryshuset inköpte lagerhusbyggnadskommissionen
att tjäna till bostad åt fryshusdirektören en villalägenhet,
Backstugan nr 1 med jordregisterbeteckning Berg 1H i Hallsbergs köping.
Fastigheten inköptes av lagerhusbyggnadskommissionen för 30,0(10 kronor.
Som ersättning för att fastigheten skulle få disponeras omedelbart utbetaltes
2,000 kronor, varjämte vissa ändringsarbeten, som vidtagits för att i byggnaden
inreda två bostadslägenheter, dragit en kostnad av omkring 20,000
kronor. I skatt för fastigheten hade sista året er lagts 171 kronor 6 öre och
underhållskostnader och andra utgifter hade under sista tiden uppgått till
omkring 000 å 700 kronor årligen. Med nuvarande hyror lämnade fastigheten
en årlig bruttoinkomst av 2,000 kronor. Då med fryshusets nedläggning
ingen anledning funnes att för statens räkning behålla fastigheten och
denna under nuvarande förhållanden icke kunde förränta det däri nedlagda
kapitalet, ville styrelsen hemställa, att jämväl denna fastighet bleve försåld.
Sedan till styrelsen inkommit anbud å fastigheten, hade styrelsen efter att
hava undersökt, huruvida icke högre pris skulle kunna erhållas, men så icke
syntes vara förhållandet, med anbudsgivaren tandläkaren Axel Neideman
avslutat preliminiärt försäljningskontrakt rörande fastigheten. Styrelsen ansåge
försäljningsavtalet vara för staten förmånligt, särskilt om hänsyn toges
till, att inköpet av fastigheten och ändringsarbetena ägt rum vid en tidpunkt,
då såväl fastighetsvärden som arbetskostnader vore synnerligen höga, samt
ändringsarbetena icke torde hava i nämnvärd grad bidragit till att öka
fastighetens försäljningsvärde.
Sedermera har emellertid från Hallsbergs församling uttalats önskemål att
få inköpa fastigheten i fråga till komministerboställe, och har i telegram till
jordbruksdepartementet den 8 april 1925 E. J. Andersson å Hallsbergs kyrkoråds
vägnar, under förbehåll av kyrkostämmans godkännande, för nämnda
lägenhet avgivit ett anbud å 33,000 kronor.
Då med all sannolikhet statens centralfryshus i Hallsberg icke inom Överskådlig
tid torde komma att användas för det ändamål, vartill det varit
avsett, och då dessutom frysmaskineriet trots omsorgsfull vård förfares samt
dess vård och underhåll årligen medföra utgifter för statsverket, anser jag
alla skäl tala för, att nämnda maskineri vid gynnsamt tillfälle försäljes. På
grund av vad i ärendet anförts, synes mig ett dylikt tillfälle nu vara för
handen, i det att högre anbud, än de, som nu äro beroende av Kungl.
Maj:ts prövning, icke inom en något så när rimlig tid torde kunna påräknas.
Det är därför min avsikt att framdeles föreslå Kungl. Maj:t att antaga
ett av dessa anbud, varvid det från aktiebolaget svenska fryserierna
synes mig vara att föredraga. Visserligen ligger nämnda anbud 1,000 kronor
under Stockholms isaktiebolags — varjämte det förstnämnda omfattar ytterligare
delar av apparaturen, vilka dock, enligt vad jag inhämtat, äro av synnerligen
svårrealiserbar natur — men då aktiebolaget svenska fryserierna enligt
vad ovan angivits ämnar använda frysmaskineriet för utökande av sin fiskfrysningsanläggning
och sålunda maskineriet, därest det överlåtes till detta
bolag, mera torde komma att tjäna det ändamål, varför centralfryshuset
tillkommit, och då slutligen det svenska västkustfisket ävenledes härigenom
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 182 höft. (Nr 223.) 2
Departements
chefen.
6 Kun&l. Maj:ts proposition Nr 223.
skulle kunna tillföras vissa fördelar, förmenar jag, att ett antagande av det
något lägre anbudet kan vara motiverat.
En försäljning av frysmaskineriet medför givetvis nedläggandet av centralfryshuset
i Hallsberg för all framtid. Att under sådana omständigheter
bibehålla övriga inventarier jämte fastigheterna under lagerhus- och fryshusstyrelsens
förvaltning och låta statsverket vidkännas årliga omkostnader
för underhållet därav, synes mig icke kunna komma i fråga, varför, i händelse
av maskineriets försäljning, åtgärder torde höra vidtagas dels för att avyttra
övriga inventarier och dels för att fastigheterna antingen bliva använda för
annat statligt ändamål eller också försålda. Någon tvekan om, att lägenheten
Backstugan nr 1 bör försäljas omedelbart, torde icke kunna finnas, och synes
mig härvid anbudet från Hallsbergs församling i första hand böra komma
i fråga.
Ett beslut om nedläggande för all framtid av centralfryshuset i Hallsberg
är emellertid av genomgripande betydelse. Såväl på grund härav som
ock i betraktande av de stora belopp, som nedlagts i ifrågavarande anläggning,
och det ringa vederlag, som kan utvinnas vid ett realiserande nu, torde
riksdagens medgivande böra inhämtas jämväl till avyttrandet av kronans
till fryshusanläggningen hörande lösa egendom.
Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för försäljning eller annan
ändrad disposition av till statens centralfryshus i Hallsberg hörande maskinerier,
övriga inventarier samt fastigheter.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Flodman.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.