Kanyl. Maj:In proposition Nr 200.

I

Nr 206.

Kanyl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av visso
kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sadana egendomar;
given Stockholms slott den 23 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt i punkterna l:o—20:o.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 mars
1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Laksson, Wigforss, Möller,

Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och
upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts böra
föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Kronoegendomen 2 mantal Husby nr 2 och 3 i Husby-Lyhundra socken [1#]

av Stockholms län är utarrenderad till den 14 mars 1926 mot ett årligt Husby nr ä

och o x stock''

arrende av 2,050 kronor. hoims län.

Under åren 1923 och 1924 har å egendomen hållits arrendeuppskattningar.

Av instrumenten häröver med därtill hörande handlingar, däribland eu
av t. f. distriktslantmätaren John Svärdson år 1923 upprättad karta över
egendomen, inhämtas bland annat följande.

Ili häng till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 16C haft. (Nr 206.)

I

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Egendomen, som är belägen omkring 1 kilometer från Syninge och 2
kilometer från Finsta järnvägsstationer å Rimbo—Norrtälje järnväg, har
en sammanlagd areal av 150.0870 hektar, därav 68.5050 hektar tomt och
åker, I.1530 hektar äng, 75.7130 hektar avrösningsjord och 4.7ieo hektar
impediment.

Egendomen är utlagd i fyra skiften, huvudskiftet, omfattande ä förberörda
karta ägofigurerna nr 1—117, en odling, benämnd Österängen, omfattande

ägofigurerna nr 118—119, skogsskiftet, omfattande ägofigurerna nr 120_171

och en från egendomen avsöndrad lägenhet benämnd Lugnet nr 1 och 2
omfattande ägofiguren nr 172.

Å egendomen finnas ett torp Tylan, beläget å skogsskiftet, samt eu lägenhet
benämnd Lindberga, belägen omedelbart invid huvudgårdens tomtområde
samt bebyggd med innehavaren tillhöriga byggnader.

Brukaren av torpet Tylan, K. E. Eriksson, som innehaft detsamma under
en lång följd av år, har av uppskattningsmännen erhållit förord till inköp
av torpet för bildande av eget hem. Enligt meddelande av domänintendenten
i länet har Eriksson numera förklarat sig icke vilja inköpa torpet.
Däremot har sonen till nuvarande-innehavaren av lägenheten Lindberga,
timmermannen J. A. Lindberg, som låtit uppföra eu ny byggnad å lägenheten,
förklarat sig vilja inköpa ett å förberörda karta med nr 1 betecknat
område, omfattande dels den del av lägenheten Lindberga, varå nybyggnaden
är belägen, dels ock ett område av egendomens åkerjord.

Dessutom hava vid förrättningstillfället ansökningar om förvärvande av
ägoområden från egendomen inkommit från nedanstående:

Syninge mejeriaktiebolag ett ägoområde å kartan betecknat med nr 3,
beläget invid ett bolaget tillhörigt mejeri;

Husby-Lyhundra kommun mark för uppförande av ett ålderdomshem;

Joel Gustafsson ovannämnda odling Österängen:

innehavaren av den från egendomen avsöndrade lägenheten Lugnet nr
1 och 2 Johan Norrman ett åkerskifte omfattande ägofigurerna nr 107—-117;

hemmansägaren Helmer Andersson ett ägoområde omfattande ägofigurerna
nr 102—106,

de tre sistnämnda för att utöka sina respektive invid egendomen gränsande
innehav; samt

målaren J. E. Scherdin ett område betecknat med ägofiguren av 79, varest
han uppfört en mindre ladugård.

Uppskattningsmännen, som ansett, att ovannämnda spekulanter, med undantag
av målaren J. E. Scherdin, borde få förvärva de av dem önskade
ägoområden, hava åsattde föreslagna försäljningslotterna följande saluvärden.

Beteckning å kartan

Köparens namn

Areal

hektar

Saluvärde

Summa

kronor J

därav förj
växande
skot? ;

Nr 1, (lägenheten I.indberga) ägofig.j
av 33, av 43

Timmermannen J. A. Lind-berg

O.S.itts

Öl >0

1

!

» 2, ägofig. av 75, av 7(!

Husby-Lyhundra kommun

0.5 v Tu

O,-200

6 i

» 3, ägofig. 77, av 78

Syn inge mejeriaktiebolag

O.- 7 00

3,680

)

» 5, ägofig. 102—106

Helmer Andersson

0.5 1 3 0

530

i

3 6, ägofig. 107—117

Johan Norrman

1.24 20 1

1,000

- !

» 7, Österängen, ägofig. 118. Ilo''

Joel Gustafsson

4.20 0 0

1,260

|

Kun (fl. Maj: fn proposition Nr 206. 3

Det område, som målaren J. E. Sel lord in önskat inköpa, å kartan betecknat
med ägofigur av 7!), hava uppskattningsmännen ej ansett böra avsöndras
från egendomen, utan hava de föreslagit, att Scherdin borde mot
en årlig avgäld av 10 kronor få arrendera detsamma.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens dispositionsförslag
med undantag av lägenhetens Lindberga avsöndring och försäljning. Som
motiv härför har länsstyrelsen anfört, att lägenheten, som tillkommit utan
vederbörligt tillstånd, på grund av sitt läge omedelbart invid huvudgårdens
tomtområde icke lämpade sig att avsöndras från egendomen.
Lägenheten borde enligt länsstyrelsens uppfattning fortfarande bibehållas
i kronans ägo och efter nuvarande innehavarnas, skräddaren J. Lindberg
och hans hustru, frånfälle läggas under huvudgården.

över jägmästaren har förklarat sig dela länsstyrelsens uppfattning angående
egendomens disposition.

Domänstyrelsen har i likhet med länsstyrelsen ansett, att lägenheten
Lindberga icke borde avsöndras och försäljas från egendomen. Likaledes
har domänstyrelsen ansett, att, sedan brukaren av torpet Tylan, K. Eriksson,
numera förklarat sig icke vilja inköpa torpet ifråga, detsamma fortfarande
borde bibehållas under kronoegendomen. Mot uppskattningsmännens styckningsförslag
i övrigt eller mot de försäljningslotterna åsätta saluvärden
har styrelsen icke haft något att erinra.

Vad domänstyrelsen föreslagit beträffande lotterna nr 2, 3, 5, 0 och 7
tillstyrker jag. Ifråga åter om lotten nr 1 (lägenheten Lindberga) synes
mig det av myndigheterna åberopade skälet mot försäljning icke tillräckligt
bärande. Såsom framgår av ovanberörda karta, omfattar nyssnämnda
lott allenast en mindre del av det område, som för närvarande
är upplåtet åt skräddaren J. Lindberg och hans hustru; återstoden av
lotten har tillagts från ägoflgurerna nr 33 och 34. Ett frånskiljande av
denna lott från egendomen i övrigt torde icke inverka menligt för denna
senares disposition. Jag anser mig därför i detta avseende böra tillstyrka
uppskattningsmännens förslag, i vilket även ingår, att återstoden
av det till omnämnda makar upplåtna område efter deras död skall återfalla
till kronoegendomen och därå befintliga, dem tillhöriga byggnader
då ovillkorligen skola borttagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lotterna nr 1, 2, 3, 5, 6 och 7 å i ärendet företedda
karta må från kronoegendomen 2 mantal Husby nr 2 och 3
i Husby-Lyhundra socken av Stockholms län försäljas,
lotten nr 1 till J. A. Lindberg mot en köpeskilling av
500 kronor, lotten nr 2 till Husby-Lyhundra kommun
mot en köpeskilling av 2,200 kronor, lotten nr 3 till
Syninge mejeriaktiebolag mot en köpeskilling av 3,680
kronor, lotten nr 5 till .Helmer Andersson mot en köpe -

Deparlements ckefen.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.

skilling av 530 kronor, lotten nr 6 till Johan Norrman
mot eu köpeskilling av 1,000 kronor och lotten nr 7
till Joel Gustafsson mot en köpeskilling av 4,260
kronor, samt under villkor för var och en av försäljningarna,
att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet,
att det försålda ägoområdet får tillträdas den
14 mars 1926 i det skick, det då befinnes, varvid
köparen inträder i de rättigheter och skyldigheter,
Kungl. Maj:t och kronan ägt till den arrendator eller
brukare, som vid samma tid avträder egendomen, att
köparen skall svara för de ägoområdet författningsenligen
efter tillträdet åliggande utskylder, att ägoområdet,
om så påfordras, på köparens bekostnad vederbörligen
inhägnas, samt att köparen ensam skall vidkännas
lagfarts- och andra med köpet förenade utgifter.

2:o.

[2.] '' Kronoegendomen 1 mantal Sköldnäs nr 3 i Västra Vingåkers socken av
Ts^dZZ- Södermanlands län är med undantag av den jämlikt Kungl. Maj:ts brev den
lands län. 3 juni 1919 försålda lägenheten Karlslund utarrenderad till den 14 mars
1927 mot ett årligt arrende av 2,450 kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instru•
mentet häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland eu
av distriktslantmätåren Alf Hedman samma år kopierad och kompletterad
karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

_ Egendomen är belägen vid sjön Viren, 3 kilometer från Baggetorps och
< kilometer från Vingåkers järnvägsstationer samt innehåller en areal av
102.413 hektar, darav 33.488 hektar tomt och åker, I.992 hektar äng 66502
hektar avrösningsjord och 0.431 hektar impediment.

Jämlikt resolution den 7 april 1922 har Baggetorpsortens elektriska distributionsforenmg
medgivits tillstånd att under vissa villkor hava elektriska
ledningar framdragna över egendomen.

Vid egendomen finnes ett före detta torp, benämnt Hagalund, nöjaktigt bebyggt
med kronan tillhöriga hus och med markläget sådant, att åkern, brukad
Iran garden, lätt blir styvmoderligt behandlad. Med anledning härav hava
uppskattningsmännen ansett lämpligt att föreslå torpets avsöndring till försaljnmg
med de ägor, som å kartan omfatta ägofigurerna nr 66 b, 66 c, 66 d,
bbe, b7—85 med en areal av 6.773 hektar tomt och åker och 6.765 hektar
avrosningsjord eller tillhopa 13.5 3 8 hektar. Saluvärdet å lägenheten har
beraknats till 9,400 kronor, därav 4,673 kronor 84 öre för växande skogarrendevärdet
har upptagits till 200 kronor.

Köparen har ansetts böra förbehållas rätt att anlägga en ny utfartsväg
over huvudgårdens betesmark till milstolpen vid landsvägen enligt domänintendentens
1 länet anvisning och enligt vederbörande jägmästares förslag
alaggas flytta befintliga hägnader omkring lägenhetens inägor till de uppstakade
yttergränserna för lägenheten mot stamhemmanet.

Kuiujl. May.ts irra position Nr 206. •>

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava ej haft något att erinra i anledning
av detta förslag.

Domänstyrelsen har likaledes biträtt förslaget om försäljning av lägenheten
Hagalund med därvid förordade förbehåll, dock vad förbehållet om
utfartsväg beträffar med tillägg att kronan fritages från skyldighet att deltaga
i framtida underhåll av nämnda väg.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget och
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande lägenhet Hagalund om 13.5 3 8 hektar
må från kronoegendomen 1 mantal Sköldnäs nr 3 i
Västra Vingåkers socken av Södermanlands län försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med förbehåll i fråga
om utfartsväg och hägnadsskyldighet, på sätt av domänstyrelsen
förordats, och om rätt för Baggetorpsortens
elektriska distributionsförening att hava elektriska ledningar
framdragna över lägenheten.

3:o.

Kungsgården Sundbyliolm nr 1, 47/s mantal, med underlydande rå- och
rörshemmanen Sundby nr 1, 2 och 3, om 5/g mantal vartdera, jämte lägenheterna
Sundby nr 4, en utjord, och Sundbyås nr 1, en jagbacke, i Sundby
socken av Södermanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot
ett årligt arrende av 4,801 kronor jämte viss förmån in natura till skolmästaren
vid Sundbyholms skola.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av förste lantmätaren Hell). Rob. Linder år 1903 över
egendomens inägor upprättad karta samt eu av distriktslantmätaren Johan
W. Ström år 1924 i två delar uppgjord karta över till försäljning från egendomen
föreslagna områden med beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen vid Mälaren 12 kilometer från Eskilstuna och
på ungefär lika avstånd från Torshälla, har enligt av förenämnde Ström
uppgjorda beskrivningar eu areal av 549,4 5 4 hektar, därav 274,9 2 7 hektar
tomt och åker, 55,4 u hektar äng, 210,5 4 0 hektar avrösningsjord och 8,5 7 6
hektar impediment. I denna areal äro icke inräknade en från egendomen
avsöndrad ägorymd, kallad Lillängen, enligt föreskrift i Kungl. Maj:ts brev
den 25 maj 1906 försålda lägenheterna Helgaröängen, Lövgårdsstugan, Biskopsängen
och Ramsund samt på grund av särskilda Kungl. Maj:ts brev den
22 juni 1911 till Sundby kommun och Sundby församling upplåtna områden.

A egendomen finnas torpen Fiskartorp, Rättartorp, Skogstorp, Bockhammartorp,
Vadstenatorp, Stentorp och Skrivartorp samt lägenheterna Lugnet,

Departementschefen.

[3.]

Sundbyholm
nr 1 med
underlydande
fastighrt.r i
Södermanlands
Idn.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Haneberg, Hällstugan, Karlslund, Mjölnartorp, Nylund och Djuptorp eller
Djupan.

Då det numera vore nästan omöjligt att få torpen utarrenderade mot skyldighet
att fullgöra dagsverken och några av torpen dessutom hade mindre god
åbyggnad, hava uppskattningsmännen ansett talande skäl föreligga för försäljning
av en del torp och lägenheter. Från ön Lövsärken, där Fiskartorp
och Rättartorp samt lägenheten Lugnet äro belägna, borde emellertid några
försäljningar icke komma till stånd, enär den vackra och mycket växtliga
lövskogen, vilken väl erfordrades för egendomens behov av skogseffekter,
borde bevaras och bättre utnyttjande av betet å ön möjliggöras.

Uppskattningsmännen hava på grund härav föreslagit försäljning av följande
områden:

Benämning

Ramsund nr 2 ............

Skrivartorp..................

Grustaget.....................

i Nylund ......................

I Djuptorp eller Djupan ...

j Skogstorp....................

j Bockhammarstorp _____

! Vadstenatorp (häri ingår
lägenheten Haneberg)

| Karlslund............

! Hällstugan ......

Stentorp .........

I Mjölnartorp........

! Erikslund ..........

Litt. å

Saluvärde

kronor

Ströins

karta

liektar ja växande
skog 1

Summa

Hembud till

a

b

1

0.169 : 447: 29

7.510 361: 22''

500

4,000

Justitierådet 13. O. Bergman
Erik Sandberg

c

0.665

3,000

Österrekarne härads väghåll-j

0.:: 5 2 —

500

ningsskyldiga

d

Lars Petter Larsson eller)

0.47!!

dennes son Aug. Larsson:

e

100

Carl Olsson cv. C. G. Sand-

berg

t

12.6 80 | 2,350:47|

9.200

Oskar Olsson

g

8,160,

därav

3.98» i i

åker ; 2,867: SO!

5,700

h

4,.°>oo.
därav * 1

1,308

åker 947: G9:

2,200 j

i

1

Gustaf Andersson

i

0.4 61

500

Axel Preuss

i

0.814 | —

400 1

Leonard Tidell

k1

7.150 j 1,022: 75

3,500

Karl Johansson

1

1.498 ;

900

Hanna Olsson eller dennas

0.6 58 i

dotter Ingrid Olsson

in2

400

G. Jansson

n3

0.8 8 4 1 —

500

—

+-ifJ^f’en^e^en ^amsun<^ nr 2, ett parkområde, vilket alltjämt varit inhägnat
till den ovannämnda försålda lägenheten med samma namn och endast genom
misstag vid utstakningen av densamma kommit att uteslutas å kartan, är avsett
att tilläggas lägenheten Ramsund, som nu äges av justitierådet Bergman.

Köpare av Skrivartorpet böra enligt uppskattaingsmännens förmenande berättigas
att i stället för nu befintlig väg till den lågt belägna åkerjorden få
upptaga ny väg genom ägofiguren nr 14 (ett grustag), på sätt å Ströms
karta angivits, varigenom en brant backe undvekes. Utfartsväg från grustaget
över Skrivartorpets mark borde förbehållas kronan eller eventuell
köpare av grustaget.

Lägenheten Stentorp omfattar å Ströms karta ägofigurerna nr 36, 58—67. 68 a (ej de
delar av denna figur, som å kartan med blyerts upptagits såsom 68 c och 68 d), 69 — 71.
s ^Senheten Erikslund omfattar å Ströms karta ägofigurerna nr 78 och 79 samt 68 d.
Området litt. n omfattar å Ströms karta ägofigurerna nr 68 b och 68 c.

Kung!. Muj:ts proposition Nr 206. 1

Försäljning av grusgropen litt. c har föreslagits för att fä förhållandena
vid denna del av egendomen på eu gång ordnade. Egendomens arrendator
hade anfört klagomål över att vid väghållningsskyldigas hämtning av grus
i eu vid allén till huvudgården befintlig grusgrop egendomens utfartsväg
under regnig väderlek sönderkördes. Finge väghållningsskyldiga inköpa
området litt. e, kunde de vid regnig väderlek hänvisas utt tillgodose sitt
behov av grus vid detta område.

Byggnaderna å lägenheten Djuptorp äro sedan flera år tillbaka av ägaren
Carl Olsson uthyrda till C. G. Sandberg, som är grovarbetare. Uppskattningsmännen
förorda hembud av lägenheten till Sandberg, för den händelse
denne förvärvar byggnaderna av Olsson.

Beträffande Bockham marstorpet, vars stugubyggnad nedbrunnit 1918, hava
uppskattningsmännen haft under övervägande sammanslagning av torpet
med Vadstenatorp. Då emellertid i orten en lägenhetsägare, som kunde föda
1—2 kor och 1 häst samt med egen skjuts bedriva någon potatisförsäljning
i Eskilstuna, hade sin bärgning, borde tillfället utnyttjas att fa så många
lägenheter som möjligt, och har därför någon sammanslagning ej föreslagits.

Yadstenatorpet är bebyggt med för skötseln av torpet och den till detsamma
lagda lägenheten Haneberg erforderliga hus. Förenämnde Gustaf
Andersson, åt vilken torpet föreslagits att liembjudas, äger husen vid
Hälleberg och brukar Vadstenatorpet. För Andersson bör, anse uppskattningsmännen,
även efter köpet av torpet bliva tillfälle till arbete vid huvudgården.
..

Vid försäljningen av lägenheterna litt. g, h, k och 1 bör enligt uppskattningsmännens
åsikt förbehåll göras om rätt för nordost om respektive område
belägna till försäljning föreslagna lägenheter till fri utfartsväg över lägenhetens
ägor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av uppskattningsmännens
yttrande och förslag.

Överjägmästaren har anfört bland annat följande.

Det vore mindre lämpligt att som grustag försälja området litt. c. Sundby
gamla vackra kyrka läge på höjdpunkten av eu grusås och landskapsbilden
vore synnerligen vacker och tilltalande och borde därför en eventuell
upplåtelse av grus å området, utöver vad som erfordrades för egendomens
behov, ske med största försiktighet.

Vad beträffar försäljningen av torpet Skogstorp, vari inginge 2.7 5 hektar
av ett vackert skogsområde invid Mälaren, har överjägmästaren framhållit,
att, då den växande skogen å området, som värderats till 2,350 kronor, vore
avverkningsmogen, det icke kunde dröja länge efter eventuell försäljning,
förrän området förvandlats till kalmark och ett av mälarsträndernas vackraste
parti förstörts, överjägmästaren har därför avstyrkt försäljning av
skogsområdet och då det därjämte borde bliva till stor nytta för huvudgården
att fortfarande kunna påräkna arbetsfolk från detta jämförelsevis
närbelägna torp, har överjägmästaren ansett fördelaktigast för kronan att
jämväl bibehålla torpet i övrigt.

Mot övriga föreslagna försäljningar har överjägmästaren ej haft något
att anmärka.

Domänstyrelsen, som underställt försäljningsförslaget Kungl. Maj:ts prövning,
har därvid för egen del anfört följande.

8

J-f&parltments chefen.

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 206.

■ V£- iÖ!''S! Bträffade Jä^eriheten Ramsund nr 2 ville styrelsen meddela, att
justitieradet Bergman hos styrelsen framhållit, att han av förekommen anledning
icke vidare reflekterade på förvärv av lägenheten; och torde därior
den ifrågasätta försäljningen av lägenheten få förfalla.

Vidkommande det invid Sundby kyrka belägna grustaget litt. c hade stv onZ»

nm U!\8m bär,a,n1de SkäI anfÖrda för en upplåtelse av samma

försäljning rf°r Styre Sen 1 llkllet med overjägmästaren avstyrkte områdets

Mot den föreslagna försäljningen av torpet Skogstorp hade styrelsen icke
något att erinra. Da ntmarksområdet om 2.7 5 hektar, som till stor del utgjordes
av betesmark, pa satt framginge av kartan över utmarken (Granhagen),
vore erforderligt till bete vid torpet och då en upplåtelse av omrfid®t"r
foglig synpunkt väl läte sig göra, funne styrelsen icke anledning
att Härutinnan frångå uppskattningsmännens förslag.

Vad härefter anginge Bockhammarstorp och Vadstenatorp ville styrelsen
som ansage, att jordbrukslägenhet om möjligt borde tilltagas så stor att
innehavaren darav kunde finna sin utkomst, förorda eu av nuvarande brukaien
ai Vadstenatorp, Gustaf Andersson, gjord ansökning om förvärv av
järn val Bockhammarstorp. Den sammanlagda arealen för de två torpen utgjorde
12.460 hektar, därav 5.297 hektar åker, och vore icke större än att
''len kunde brukas utan nämnvärt anlitande av lejd arbetskraft. Hembudsratt
d.arfor tillerkännas Andersson vid de sålunda sammanlagda *or pens

försäljning till det uppskattade saluvärdet, 7,900 kronor.

Övriga föreslagna försäljningar hade icke föranlett annan erinran från styrelsens
sida an att styrelsen tillstyrkte företagandet av vissa mindre jämknmgar
i fråga om agogranser m. in. i och för ordnandet av vägförhållandena
de olika fastigheterna emellan.

.... ^7.. de 1)erS0Ilf''r’ vdka av uppskattningsmännen föreslagits till hembud a
orsaijmngsomräcle, hade domänstyrelsen ansett G. Jansson icke med stöd av
...ld ,af kungörelse kunna tillerkännas sådan förmån till den obebyggda
lagenheten Enkslund, varför lägenheten borde i likhet med lotten litt n
utbjudas till försäljning i den i författningen föreskrivna ordning

Under åberopande av den i ärendet lämnade utredningen och med hänvisning
till vad domänstyrelsen anfört får jag tillstyrka, att från kungsgården
Sundbyholm med underlydande fastigheter nu frånskiljas egnaliemslagenheter
och jordområden i utsträckning och på sätt av domänstyrelsen
föreslagits.

Jag hemställer alltså, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva.

att från kronoegendomen Sundbyholm nr 1, 4 7. mantal,
jämte underlydande fastigheter i Sundby socken av Södermanlands
län ovan omförmälda elva med litt. b, d, e. f,
g 4 h, i, j, k, 1, m och n betecknade lägenheter må var
för sig med ovan föreslaget område — lotterna litt. b och
d med tillägg av vägområden, på sätt av domänstyrelsen
föreslagits försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar med
rätt föi'' innehavare av lotten litt. b till väg över ägo -

Kuugl. Maj:In proposition Nr 2Uti. 9

figur nr 14 a den i ärendet företedda, av distriktslantmätaren
Ström uppgjorda kartan, på. sätt å samma karta
angivits, med hembudsrätt för Gustaf Andersson till lägenheten
litt. g + li samt med skyldighet dels för innehavare
av lägenheten litt. h att av lägenhetens område
upplåta fri mark till väg för kronoegendomens behov,
dels för innehavare av lotten litt. d att upplåta det i
lottens areal ingående vägområde till fritt begagnande
såsom väg av köpare av lägenheten litt. b, dels ock för
innehavare av lägenheterna litt. g + h, i, k och 1 att
av lägenhetens område upplåta fri mark till utfartsväg
för nordost om respektive lägenhet belägen, till försäljning
medgiven lägenhet.

4:o.

Sedan Linköpings stadsfullmäktige den 28 augusti 1923 beslutat för sin
del antaga ett av byggnadsnämnden utarbetat förslag till ändring i stadsplan
m. m. för den del av Sankt Pers kvarter i Linköpings stad, som begränsades
av Västra vägen, Hunnebergsgatan, Östgötagatan, Slottsgata!! och
Gröngatan, har staden därefter hos Kuugl. Maj:t gjort framställning om rätt
att förvärva de delar av sagda område, som ej komma att disponeras till
blivande seminarietomt, för ett pris av 118,000 kronor.

Ifrågavarande område utgör en del av kronolägenheten Alebi milis- och
Smedjelyckorna, vilken tidigare utgjort en landshövdingens lönejord. Sedan
vid 1922 års riksdag medgivande lämnats om avstående av viss del av
lägenheten till tomt för de då beslutade nybyggnaderna för folkskoleseminariet
i Linköping jämte viss angränsande gallmark, upptager här avsedda
återstående markområde en areal av 4.7 2 hektar. Det av staden erbjudna
priset uppgår alltså till 2 kronor 50 öre för kvadratmeter.

Domänstyrelsen har den 23 november 1923 avgivit infordrat utlåtande i
ärendet och därvid överlämnat en av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson
år 1923 kopierad karta över alla ägorna till ifrågavarande kronolägenhet,
å vilken karta nu till försäljning ifrågasatta område betecknats med
litt C. Föi- egen del har domänstyrelsen, under förmälan att styrelsen icke
hade sig bekant något allmänt ändamål, för vilket ifrågavarande område
erfordrades, tillstyrkt försäljningen.

Domänstyrelsen har i avvaktan på avgörandet av försäljningsfrågan gått
i författning om skötsel och vård av ifrågavarande återstående del av lägenheten
till den 14 mars 1926.

Länsstyrelsen i länet, som ej heller haft något att erinra mot försäljningen,
har meddelat, att beträffande dispositionen av ett å området befintligt,
staten tillhörigt och till staben vid andra arméfördelningen upplåtet
ridhus sådan överenskommelse mellan vederbörande arméfördelningschef och

„ [4.J

Alebrunnsoch
Smedjehjckorna

inom

Linköpings
stad.

10

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

staden träffats att under förutsättning att staden medgåves rätt förvärva
området med tillträdesrätt den 14 mars 1926 denna byggnad skulle av
staden inlösas för ett belopp av 3,000 kronor.

För giltigheten av nämnda avtal förutsättes godkännande av Kungl.
Maj:t. Enligt vad jag inhämtat har från chefen från andra arméfördelningen
inkommit framställning härom; denna framställning torde komma
att prövas, sedan själva tomtförsäljningsfrågan avgjorts.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 19 december 1923 tillstyrkt försäljningen.
I betraktande av att endast omkring 30,000 kvadratmeter av markarealen
enligt gällande stadsplan utgjorde kvartersmark och den i framställningen
angivna försäljningssumman, 118,000 kronor, således motsvarade
ett pris för kvadratmeter tomtmark av 3 kronor 90 öre ansåge styrelsen
sig, efter att hava inhämtat upplysningar rörande på orten tillämpade markpris,
kunna tillstyrka nämnda försäljningssumma, så mycket mer som en
exploatering av området genom stadens försorg med hänsyn till det närbelägna
seminarieområdet torde vara ett önskemål.

Kungl. Maj:t har den 7 februari 1924 fastställt förutnämnda av stadsfullmäktige
i Linköping den 28 augusti 1923 antagna förslag till ändring
i stadsplanen för staden.

Jag vill tillstyrka, att ifrågavarande tomtområde försäljes till Linköpings
stad, varigenom möjlighet skulle öppnas till en ändamålsenlig framtida användning
av området. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen upplyst,
torde det av staden erbjudna priset få anses godtagbart.

Köpeskillingen torde böra erläggas till länsstyrelsen vid tillträdet, vilket
förutsatts äga rum den 14 mars 1926. Lagfartskostnader och övriga med
köpet förenade utgifter torde, på sätt i liknande fall plägar föreskrivas, böra
gäldas av köparen.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att förutnämnda återstående del av kronolägenheten
Ålebrunns- och Smedjelyckorna inom Linköpings stad
om 4.7 2 hektar må till staden försäljas mot en köpeskilling
av 118,000 kronor, under villkor
att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till
länsstyrelsen i Östergötlands län; samt
att köparen ensam vidkännes lagfartskostnader och
övriga med köpet förenade utgifter.

Klut!)/. proposition AV 2<»i.

5:o.

Kronoegendomen :,/4 mantal Alslieda nr (i Änuagärd i Alsheda socken A(s^''Jnr,,
av Jönköpings län är med undantag av den jämlikt Kungl. Maj:ts brev AnnagArd •
den 23 mars 1906 försålda lägenheten Skogsberg utarrenderad till den 14 Jönköping,
mars 1927 mot ett årligt arrende av 780 kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande
handlingar, däribland en av extra lantmätaren Oscar Ernfeldt år 1923 kopierad
och kompletterad karta över inägorna samt yttergränserna omkring
egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 1 kilometer från Alsheda järnvägsstation och
13 kilometer från staden Vetlanda, har en areal av 139.4 8 c hektar, daray
26.124 hektar tomt och åker, 4.7os hektar äng, 105.2 2 3 hektar skogs- och
betesmark samt 3.43 4 hektar impediment. I denna areal är icke mraknad
ovannämnda lägenheten Skogsberg, vars gräns mot egendomen i övrigt enligt
köpehandlingen utgöres av en å kartan dragen streckad linje, ehuru lagenheten
hitintills hävdats efter en heldragen linje å kartan.

Jämlikt resolutioner den 18 oktober 1907 och den 31 december 1920 hava
Vetlanda belysningskommitté och Vetlanda stad medgivits tillstånd att under
vissa villkor hava elektriska ledningar framdragna övei egendomen.

Vid egendomen finnas torpen Sälleholmen, Nyholm och Svensberg. Boningshuset
å torpet Svensberg har nedbrunnit år 1917. I anledning härav liar egendomens
arrendator, C. P. Andersson, av domänstyrelsen ålagts uppfora ny
boningshus vid torpet mot en ersättning av förutom fritt virke till byggnaden
från egendomens skog — 1,887 kronor, men bär arrendatorn pa. ansökning,
i avvaktan på frågan om torpets framtida disposition, medgivits
anstånd tillsvidare med byggnadsarbetets utförande under visst villkor. Vid
torpet har dess innehavare, J. A. Lundberg, med virke från egendomens
skog uppfört ett provisoriskt boningshus om ett rum och kök.

Såväl arrendatorn Andersson som torparen Lundberg hava vid toi rättningen
anhållit få köpa torpet Svensberg. Anderssons ansökning hava uppskattningsmännen
icke ansett sig kunna tillstyrka. Då Lundberg skott jordbruket
vid torpet väl, hava uppskattningsmännen föreslagit försäljning till
honom av torpet med nedan angivna areal och pris. Torpets värde har
uppskattats under förutsättning att torpet såldes med byggnaderna i nu befintligt
skick. Vid förrättningen närvarande jägmästaren har tor sin del
framhållit, att torpet utan olägenhet kunde frånskiljas egendomen.

Enligt ett av förenämnde Ernfeldt uppgjort arealbevis omfattar det till försäljning
tillstyrkta området ägofigurerna å kartan nr 107—122, 124 och 125
samt del av ägofiguren nr 129 med eu areal av 9.0 4 9 hektar, Saluvärdet
har beräknats till 4,900 kronor, därav 3,600 kronor för växande skog; och
har arrendevärdet uppskattats till 125 kronor.

I fråga om den vid torpet förefintliga jämförelsevis stora skogstillgangeu
har jägmästaren anfört, att, då virke erfordrades till nybyggnad av boningshus,
någon virkesförsäljning för kronans räkning före markförsäljningen
icke borde äga rum.

12

Kung!. Maj:ts proposition Nr 206.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av detta förslag.

Overjagmastaren har tillstyrkt torpets försäljning samt lämnat jägmästarens
värdering av skogen utan anmärkning.

Domänstyrelsen har meddelat, att styrelsen icke funnit annat att erinra
mot förslaget än att den del av ägofiguren å kartan nr 128, som folie
mom den å kartan uppdragna gränsen för lägenheten mot egendomen i
övrigt och enligt inom styrelsen gjord uträkning innehölle O.0055 hektar,
borde upptagas såsom ingående i lägenheten utan inverkan på saluvärdet
och att skogens värde borde höjas med 10 procent, i följd varav saluvärdet
bleve 5,260 kronor.

heVarhe™nH~ fag hai'' mtet att erinra emot ifrågavarande försäljningsförslag, sadant
det av domänstyrelsen tillstyrkts, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Svensberg må med av domänstyrelsen
föreslagen areal från kronoegendomen 3 , mantal
Alsheda nr 6 Ännagård i Alsheda socken av Jönköpings
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar med förbehåll
om rätt för Vetlanda belysningskommitté och
Vetlanda stad att hava elektriska ledningar framdragna
övei lägenheten jämlikt ovannämnda resolutioner den
18 oktober 1907 och den 31 december 1920.

[6.J

Vida nr 3
Norr gården
Jönköpings
län.

6:o.

Kronoegendomen V, mantal Ulås nr 3 Norrgården i Voxtorps socken
. av Jonkopmgs^ län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot ett årligt
arrende av 267 kronor. Under år 1924 har arrende- och saluvärdering
hållits å egendomen. Av instrumentet över denna förrättning och övriga
till ärendet hörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren Sigurd
E. Campbell år 1923 över inägorna och yttergränserna till egendomen upprättad
karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

, Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Värnamo och 6 kilometer
tran Bor järnvägsstation, har en areal av 65.6 65 hektar, därav 6.101 hektar
tomt och åker, 4.003 hektar äng, 52.7 8 7 hektar avrösningsjord och 1.8 7 4
lektur impediment. I denna areal äro icke inräknade för Ulås by samfällt
avsatta vagar och en källa, ägoiigurerna å kartan nr 66—69, enligt bestämmelser
1 Kungl. Maj:ts brev den 25 augusti 1905 försålda två lägenheter,
agofigurerna nr 70 och 71, samt till Borås-Alvesta järnväg exproprierad
mark, agofigur nr 72.

Åbyggnaden är tillräcklig för behovet och nybyggnad ej erforderlig under
narmaste liden.

Uppskattningsmännen hava icke ansett skäl föreligga att föreslå styckning
dV egendomen helt eller delvis för egnahemsändamål. Beträffande frågan

KiukjI. Maj:1s proposition Nr ''!()(>.

13

om egendomens eventuella försäljning kunde enligt uppskattningsmännens
mening ifrågasiittas antingen att egendomen försåldes i sin helhet eller att
inägorna med lämplig areal skogs- och betesmark försåldes och att återstående
delen av egendomen bibehölles i kronans ägo såsom kronopark.

I skrivelse till domänintendenten har vid förrättningen närvarande jägmästaren
i detta hänseende framhållit, att, ehuru egendomens skogsareal,
vilken enligt en åren 1906—1907 upprättad skogshushållningsplan utgjordes
av 37.8 1 hektar produktiv mark och likså hektar impediment med eu årlig
virkesavkastning av 97 kubikmeter, och virkesförråd, som för närvarande
approximativt uppskattats till 3,500 kubikmeter, huvudsakligen bestående
av äldre och medelålders skog av mycket god kvalité, vore av mindre omfattning,
egendomen alltjämt i sin helhet syntes böra bibehållas i kronans
ägo. Det fördelaktiga läget ej långt från Värnamo stad och invid allmän
landsväg erbjöde goda avsättningsmöjligheter för såväl jordbrukets som skogsbrukets
produkter och vad de senare beträffade hade virkesförsäljningarna ä
denna skog städse skett till mycket förmånliga priser. Även i framtiden
kunde skogsmarken förväntas giva kronan jämförelsevis goda inkomster.
Härtill komme, att egendomen gränsade intill f. d. komministerbostället Ulås,
vars skogsskiften om sammanlagt 68.8 8 hektar tillsammans med kronoegendomens
bildade ett icke obetydligt skogskomplex, beläget i en med avverkningsmogen
skog i övrigt icke särskilt välförsedd trakt.

På grund av vad jägmästaren anfört hava uppskattningsmännen föreslagit,
att den med ägofigurerna nr 62—65 betecknade mark måtte bibehållas i
kronans ägo och den återstående delen av egendomen hembjudas egendomens
arrendator, Per Henning Pettersson, vilken vore en synnerligen
duglig och skötsam jordbrukare och inom vilkens släkt egendomen enligt
uppgift brukats under mer än 100 år. Om arrendatorn icke ansåge sig
kunna inköpa ifrågavarande del av egendomen, borde egendomen icke försäljas
på annat sätt utan ånyo utarrenderas med optionsrätt för arrendatorn.

Det till försäljning ifrågasatta området omfattar å kartan ägofigurerna
nr 1—61 och har en areal av 24.2 7 0 hektar, därav 6.101 hektar tomt, åker
o. d., ''4.903 hektar äng och odligsmark, 12.817 hektar avrösningsjord och
O.449 hektar impediment. Områdets saluvärde har uppskattats till 17,200
kronor, därav 7,116 kronor för växande skog.

Saluvärdet ä egendomen i sin helhet har beräknats till 62,909 kronor
46 öre, därvid skogens värde upptagits efter en av jägmästaren approximativt
gjord beräkning till 50,050 kronor. Egendomens arrendevärde har uppskattats
till 400 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av de föreslagna
arrende- och saluvärdena; och har länsstyrelsen, med bifogande av en
skrift från egendomens arrendator, däri han förklarat sig villig inköpa
området om 24.2 7 0 hektar till det uppskattade saluvärdet, hemställt, att,
därest gällande författningar ej lade hinder i vägen, samma område måtte
försäljas till arrendatorn.

Över jäg mästaren i Smålands distrikt har på av jägmästaren anförda
skäl förordat utmarkens bibehållande i kronans ägo men ansett området
om 24.2 7 0 hektar böra försäljas.

Domänstyrelsen har anfört bland annat följande.

Det till försäljning ifrågasatta området syntes till storlek vad inägorna
beträffade kunna likställas med torp eller lägenhet, som ävsåges

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Departements
chefen.

[7.]

Borgholms
Kungsludu''
gård i Kalmar
län.

i gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
Den i området ingående avrösningsjorden utgjordes enligt ägobeskrivningen
av betesmark, ehuru skogbeväxt. Med avseende härå och då,
enligt inhämtat meddelande från länets landskontor, förbemälde Pettersson
icke ägde någon fastighet, gjort sig känd för nykterhet, sparsamhet och
ordentlighet, ägde goda förutsättningar för drivande av mindre jordbruk
och i fråga om förmögenhetsförhållande borde anses såsom mindre bemedlad,
finge styrelsen, med instämmande i uppskattningsmänneus av
ortsmyndigheterna enhälligt förordade förslag, hemställa, att sedan egendomen,
som undergått laga skifte, blivit genom ägostyckning delad i två
lotter, den ena omfattande ägofigurerna å kartan nr 1—61 om 24.2 7 0 hektar
och den andra egendomen i övrigt, den förstnämnda ägolotten finge upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med hembudsrätt för förenämnde Per Henning Pettersson,

Jag biträder försäljningsförslaget. Då emellertid det till försäljning
föreslagna området kommer att utgöras av i mantal satt jord och ej av
torp eller lägenhet, anser jag frågan böra underställas riksdagens prövning
och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen V2 mantal Ulås nr 3 Norrgården
i Voxtorps socken av Jönköpings län blivit
genom ägostyckning delad i förenämnda två lotter, den
lott, som å kartan omfattar ägofigurerna nr 1—61 om
24.2 7 0 hektar, må försäljas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för Per Henning Pettersson.

7:o.

Kungsladugården 5 ls/2-, mantal Borgholm nr 8, jämte lägenheten Borgholm
ur 7, en trädgård, i Repplinge socken av Kalmar län är för tiden 14
mars 1923—14 mars 1926 utarrenderad mot ett årligt arrende av 8,000
kronor.

Vid utarrenderingen har bland annat vissa områden om 83.6 0 hektar av
egendomens utmark undantagits och ställts under skogsstatens omedelbara
vård och förvaltning, dock med rätt för arrendatorn att från de undantagna
områdena erhålla utsyning av husbehovsvirke.

Egendomen, som är belägen intill staden Borgholm och angränsar i väster
Kalmar sund, i öster Kolstads by och i söder Tryggestads by, innehåller eu
areal av 651.3 4 6 hektar, därav 200.9 4 8 hektar tomt och åker, 35.2 3 8 hektar
äng och odlingsmark, 402.iyo hektar avrösningsjord och 12.9 7 0 hektar impediment.
Häri ingå slottsområdet om tillhopa 2.0 4 2 hektar och till Södra
Ölands järnväg samt staden Borgholm och Repplinge församling upplåtna

Kungl. Majrts proposition Nr 206. 15

områden om tillhopa 2.4 7 7 hektar. Från egendomen har fransalts bland
annat lägenheten Solliden till Hennes Maj:t Drottningen.

A egendomen finnas bebyggda lägenheterna Nybygget, Strömserum, Hemmet,
Johannesberg, Dammen, Hagmanstorp, Lugnet, Kaffetorpet och BergdalaFrågan
om försäljning av områden från egendomen behandlades senast av
L!)22 års riksdag (prop. nr 177, jordbruksutskottets utlåtande nr 45, riksdagens
skrivelse nr 243).

Under förarbetena till nämnda proposition hemställde domänstyrelsen, i
huvudsaklig anslutning till av vederbörande uppskattningsmän år 1920 framställt
förslag, hos Kungl. Maj:t dels att lägenheterna Nybygget (däri inbegripet
ägorna till lägenheten Strömserum), Johannesberg, Hemmet och Dammen
samt 4 obebyggda områden, å en av t. f. extra lantmätaren Bertil Rydbeck
1919 över egendomen upprättad karta betecknade med litt. A—D måtte
försäljas till egna hem, dels att till nationalpark måtte avsättas ett område
om högst 30 hektar, dels ock att lägenheten Kaffetorpet med ett område om
2.6 2 hektar måtte utarrenderas till Ölands kulturminnesförening. Därjämte
hade domänstyrelsen tillstyrkt försäljning till Hennes Maj:t Drottningen av
tvenne mindre områden, avsedda att införlivas med Hennes Maj:ts lägenhet

Domän styrel*
ser\8 utlåtanden
11)21 och
1922.

Solliden.

Kungl. Maj:t ansåg sig emellertid böra förelägga 1922 års riksdag förslag Proposition
till försäljning endast av de till Hennes Maj:t Drottningen ifrågasatta båda
områdena samt lägenheterna Nybygget (dock med mindre område än domänstyrelsen
föreslagit), samt Johannesberg och Hemmet. Frågan om avsättande
av något område till nationalpark förelädes icke riksdagen, enär denna fråga
— särskilt i avseende å arealbestämning — icke då var i fullständigt utrett
skick. En av Borgholms stad gjord framställning att få inköpa visst område
av egendomen föranledde, i enlighet med vederbörande myndigheters
avstyrkande, icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Vid samma års riksdag väcktes jämväl motioner i ämnet (nr 273 i andra Motioner vid
kammaren och nr 137 i första kammaren), däri bland annat framhölls, att
det av Kungl. Maj:t framlagda dispositionsförslaget endast i ringa grad tillgodosedde
önskemålet att genom styckning av kronoegendomen bereda tillfälle
till förvärv av jord till egna hem — ett led i strävandena för höjandet
av Ölands genom en förödande emigration lamslagna näringsliv. Såsom
lämpliga områden till egnahemsupplåtelser frarnhöllos av motionärerna —
förutom de i propositionen till sådant ändamål föreslagna styckningslotterna —
jämväl de obebyggda lotterna A—D ävensom de bebyggda lägenheterna
Dammen och Bergdala.

Jordbruksutskottet fann sig emellertid icke kunna förorda vad. motionä- Jordbrutcsutrerna
föreslagit. Utskottet höll nämligen före, att egendomen, vilken väl jg^å^rikslämpade
sig för styckning, borde i lämplig omfattning styckas i enlighet dag.

Riksdagen

1922.

Domänstyrelsen
1924.

It» Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

med för egendomen uppgjord styckningsplan och att i avvaktan härpå några
upplåtelser utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit icke borde förekomma.

Beträffande den förordade försäljningen av lägenheten Bergdala framhöll
utskottet därjämte, att försäljning av denna lägenhet icke borde äga rum
på grund av dess läge intill det område, vilket torde komma att avsättas
till nationalpark, och dess närhet intill slottsområdet.

Vidkommande frågan om avsättande till nationalpark av visst område avegendomen
fann utskottet, då ärendet i denna del ännu vore outrett, sig
härutinnan endast böra på det livligaste understryka, vad av motionärerna
i denna fråga framhållits, samt med avseende å arealbestämningen uttala
eu förväntan att så stort område måtte komma att för ändamålet föreslås att
avsättas, att naturskyddstanken måtte väl bliva tillgodosedd.

Under åberopande av jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande
medgav 1922 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, att av egendomen
Ange försäljas på vissa närmare angivna villkor dels förberörda två
områden till Hennes Maj:t Drottningen, dels ock enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar lägenheterna Nybygget,
Johannesberg och Hemmet.

Sedan Kungl. Maj:t den 9 juni 1922 anbefallt domänstyrelsen att i samband
med de beslutade försäljningarna, med beaktande av vad i jordbruksutskottets
utlåtande i ämnet anförts, ej mindre upprätta förslag till plan för
egendomens styckning i lämplig omfattning än även efter samråd med vetenskapsakademien
utarbeta förslag angående avsättande av lämpligt område såsom
nationalpark, har domänstyrelsen i ärendet avgivit utlåtande den 28
november 1924.

Domänstyrelsen har däri meddelat bland annat följande:

De till upplåtelse till Hennes Maj:t Drottningen avsedda områdena hade
försålts till Hennes Maj:t. Innehavarna av lägenheterna Nybygget, Johannesberg
och Hemmet hade icke ansett sig kunna begagna dem tillkommande
hembudsrätt på grund av de lägenheterna åsätta för höga saluvärdena.
Innehavaren av lägenheten Hemmet hade avlidit. Ifrågavarande lägenheter
hade därför utarrenderats, Nybygget och Hemmet gemensamt. Arrendetiden
för lägenheterna utginge den 14 mars 1926.

Domänstyrelsen hade tillika till Ölands kulturminnesförening på arrende, som
utginge den 14 mars 1926, upplåtit Kaffetorpet med tillhörande område om tillhopa
2.6 2 hektar. Kulturminnesföreningen hade därvid avstått från den
föreningen enligt kungl. brev den 21 september 1916 medgivna dispositionsrätten
till visst område av egendomen.

Domänstyrelsen hade anbefallt vederbörande uppskattningsmän att uppgöra
förslag till plan för styckning i lämplig omfattning av i arrendet av egendomen
ingående områden, därvid saluvärdena ä lägenheterna Nybygget.
Johannesberg och Hemmet skulle tagas under förnyat övervägande.

Den anbefallda uppskattningsförrättningen har under 1923 hållits å egendomen.
Därvid hava uppskattningsmännen haft till övervägande — utöver

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 206. 17

vad åt dem förut uppdragits — eu av Hennes Maj:t Drottningens central
kommitté till domänintendenten överlämnad framställning om värdering av
ett område, som Hennes Maj:t önskade arrendera eller genom köp förvärva
för att där anordna ett vilohem för kvinnor.

Borgholms stads stadsfullmäktige hava därjämte anhållit att få inköpa ett
område om 42.1695 hektar av egendomen för utvidgning av staden.

För åstadkommande av större åskådlighet hava de olika framställningarna
inordnats under följande rubriker:

A. Upplåtelse av mark till egnaliemslägenheter.

Vad först beträffar frågan om egendomens styckning i egnahemslägenlieter
(jordbrukslotter) i lämplig omfattning hava 1923 års uppskattningsmän med
stöd av förnyade undersökningar funnit, att en styckning av egendomen i
nämnvärt större omfattning, än som av dem 1920 föreslagits, svårligen kunde
förverkligas. Under egendomen hörde icke några s. k. strögods eller avskilt
belägna utgårdar och torp, som lämpade sig för avsöndring till egna hem.
Förutsättningarna för vad som avsåges — de större åkerfältens uppdelande
till mindre brukningsdelar, vara innehavaren med familj skulle hava sin
bärgning — måste vid egendomen liksom annorstädes vara, att en någorlunda
proportionell tilldelning av åker, betesmark och skog i ett något så när
sammanhängande fält jämte tillgång till vatten funnes. Dessa betingelser
kunde på grund av lokala förhållanden omöjligen uppnås, utan komme eu
sådan styckning att ställa sig opraktisk och dyrbar och i räntabilitetshänseende
bliva misslyckad. Skog saknades helt och hållet, ett helt system av
nya vägar och hägnader måste anläggas, samtliga byggnader nyuppföras och
brunnar grävas eller — vad oftast bleve fallet — sprängas i kalkberget, och
likväl skulle de olika ägoslagen komma att förläggas på vitt skilda platser.

Det 1920 framlagda förslaget om försäljning av fem obebyggda lotter hade
gjorts med hänsyn till dels att områdena utgjordes av för huvudgården mindre
lämpliga, långt bort liggande, starkt stenbundna småfigurer, å vilka storjordbrukets
maskindrift icke kunde tillämpas, dels ock att de uppskattningsmännen
givna direktiven borde i möjligaste mån åtlydas.

Enligt uppskattningsmännens mening, vilken överensstämde med uttalanden
av ortsbefolkningen, förefunnes knappast någon utsikt att till obebyggda
jordbrukslägenheter uppbringa köpare, som uppfyllde stadgade författningsvillkor.
Varken till hushållningssällskapets egnahemsnämnd eller till upp
skattningsmännen hade framställningar gjorts om förvärv av dylika lägenheter.
Lägenheterna komme utan tvivel att bliva föremål för bulvanköp av
angränsande grannar. Enligt samstämmiga uttalanden av personer, som
kände till ortens förhållanden, förelåge redan en fara att så komme att ske
med. de förut av uppskattningsmännen till försäljning föreslagna obebyggda
salulotterna.

Huvudgårdens ekonomibyggnader — ladugårdskomplexet — uppförda av
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt 166 haft. (.Nr 206.) 2

19HS dra
uppskattningsmän* -

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

kalksten i gammal borggårdsstil, utgjorde ett värdefullt och karakteristiskt
minne om svunna tiders byggnadsstil, varför byggnaderna syntes uppskattningsmännen
förtjäna förskoning från nedbrytning, vilket sannolikt bleve
fallet vid en större styckning. Bland övriga ekonomibyggnader före (lomme
det s. k. Vasahuset, uppfört under 1500-talets förra hälft och under senare
århundraden använt såsom magasin för gården, vilket sannolikt då även
komme att dela övriga ekonomibyggnaders öde. Dessa byggnader torde,
ehuru otidsenliga vad den nuvarande inredningen beträffade, med hänsyn till
stommen vara nära nog oförgängliga och med nödiga moderniseringar fullt
ut kunna användas som ekonomihus för ett större jordbruk.

Bland de vägande skälen för egendomens bibehållande såsom större jordbruksenhet,
därvid större koncentrering och förbilligande av driften vunnes,
hava uppskattningsmännen ansett sig vidare böra framhålla egendomens
omedelbara belägenhet intill Borgholms stad och badort, vilket gjorde egendomens
produktion av livsmedel hart när oumbärlig, samt de många möjligheter
en egendom med så centralt belägna stora åkerfält och betesmarker
måste äga för andra ändamål såsom stuteri, avelscentrum och annan djuruppfödning.
Uppskattningsmännen hava härvid hänvisat till innehållet i eu
vid handlingarna fogad tidningsartikel av förste jordbrukskonsulenten i länet,
vilken bestyrkte de av uppskattningsmännen lämnade uppgifterna.

En styckning av blott en ytterligare del av egendomens åkerjord utöver
vad av uppskattningsmännen föreslagits till försäljning, nämligen den del,
som i söder gränsade intill kungsgårdsbäcken och salulotterna litt. A, B och
C syntes uppskattningsmännen icke lämplig, enär denna betesmark vore egendomens
allra bästa (mjölkkornas betes- och vattningsställe) och eu försäljning
därav komme att omöjliggöra intensiv mjölkhushållning vid huvudgården.
En styckning i avsikt att upplåta det stora jämförelsevis avlägset belägna
Alvaret såsom gemensam betesmark för lägenheterna kunde icke förordas,
då - enligt vad erfarenheten visat — en sådan anordning utgjorde en källa
till tvister mellan delägarna. En uppdelning av Alvaret i små beteshagar
vore otänkbar på grund av kostnaderna och saknaden av vatten och icke
minst av estetiska skäl, då det karakteristiska Alvaret omedelbart söder om
slottsruinen och öster om Solliden härigenom skulle totalt förlora sin säreget
storslagna skönhet. Att stycka egendomens åkerjord i större eller mindre
delar till egna hem utan tilldelning av betesmark kunde för övrigt icke
heller låta sig göra, då nybyggarna härigenom ofrivilligt tvingades in på eu
okritisk tillämpning av sädesbruk varigenom ett sunt driftssystem äventyrades
och kultur och produktion försämrades.

Med anledning härav hade uppskattningsmännen icke uppgjort någon plan
till egendomens styckning på sätt riksdagen ifrågasatt utan hade de i sådant
hänseende inskränkt sig till att förorda sitt försäljningsförslag av 1920.
Med hänsyn till det sedan dess inträffade prisfallet hade uppskattningsmännen
föreslagit i det följande upptagna reducerade saluvärden för lotterna,

19

Kun<jl. Maj:ts proposition Nr XUti.

därvid den s. k. Strömserumsjorden syntes uppskattningsmännen böra för.
säljas tillsammans med lägenheten Nybygget.

Littera å
Rydbecks
karta-

.Benämning

.igofigurer å Rydbecks
karta

Areal

hektar

Saluvärde, kronor

1920

1923

__

Nybygget ..................

486—500, 521

6.G8

2,3001

1,8501

—

Tillägg till Nybygget

\ 4,300

1 3,500

(Strömserumsjordcn)

405 a, 575—581, 583—

585, 587

6.161

- J

1,650)

—

Johannesberg...............

485, 501—520, 522—539

16.176

5,700

4,575

—

Dammen.....................

541—571

17.384]

8,450

6,850

474—484

1.684

600

550

-A

208—213, 215—242

24.058!

12,000

11,100

B

_

214, 243—262, 263 a,

265, 267—281

20.388

9,300

8,600

C

__

282—284, 286—297, 299,

302—346, 847 a

17.424

7,000

6,500

i ■: n

—

347—400 b

18.101

8,700

8,000

Enligt uppskattningsmännens förslag skulle det utmarksområde om 16,44 6
hektar, som å Rydbecks karta betecknats med ägofigurerna nr 401 och 402
samt nr 572—574, avsöndras till gemensam betesmark för lägenheten Dammen
samt de obebyggda lotterna. Av denna gemensamma betesmark hade
Dammen tillagts andel däri med 18 %, litt. A med 33 %, litt. B med 15 %,
litt. C med 12 % och litt. D med 22 %'', vilka andelars värde intagits i
i förberörda saluvärden för nu nämnda lägenheter.

Den å kartan med litt. a, b, c, d, e, f, g och h angivna utfartsvägen
hade icke inräknats i de till försäljning föreslagna arealerna, men ansetts
böra tillförsäkras lägenheterna.

Jägmästaren i Ölands revir har instämt i vad uppskattningsmännen anfört
angående alvarsmarken å egendomen samt ansett, att densamma icke
borde styckas.

Ehuru länsstyrelsen icke i allo kunde gilla de skäl, som av uppskattningsmännen
åberopats mot vidare styckning — bland annat hade erfarenheten
visat, att något intresse för att å än lämpligare egendom å Öland än
Borgholms kungsladugård anordna mönstergård icke torde förefinnas inom
ledande jordbrukarkretsar inom länet — påyrkade länsstyrelsen icke för
närvarande ytterligare egnahemsupplåtelser utöver vad som av 1923 års
uppskattningsmän föreslagits.

överjägmästaren i södra distriktet har funnit de skäl, som uppskattningsmännen
anfört för sin uppfattning, i allmänhet riktiga, varför han tillstyrkt
det av dem förordade förslaget till egendomens styckning.

Jägmästaren.

Länsstyrel sen.

Överjäg•
mästaren.

Domänstyrelsen.

20 Kungl. Maj.ts proposition Nr 206.

Domänstyrelsen har i sitt förberörda utlåtande av den 28 november 1923
förklarat, att styrelsen med hänsyn till vad uppskattningsmännen anfört
icke kunde tillstyrka upplåtelse av ytterligare lägenheter än vad vid deri
1923 hållna uppskattningsförrättningen föreslagits, vilket överensstämde med
den av styrelsen tidigare förordade styckningsplanen. Styrelsen hade icke
annat att erinra i anledning av förrättningen än att styrelsen av skäl, som
vid ärendets tidigare behandling framhållits, icke kunde biträda förslaget
om försäljning av vissa av lägenheterna med andelar i samfälld betesmark.
I anslutning härtill borde saluvärdena nedsättas för lägenheten Dammen
till 6,110 kronor och för lägenheterna litt. A till 9,750 kronor, litt. B till
7.985 kronor, litt. C till 6,000 kronor och litt. D till 7,100 kronor. I fråga
om lägenheten Nybygget med Strömserumsjorden ansåge styrelsen, att denna
lägenhet om möjligt borde försäljas odelad, men att, om detta icke läte sig
göra, försök borde göras till försäljning var för sig av lägenheten Nybygget
och lägenheten Strömserumsjorden, varvid lägenhetens innehavare, Albert
Sjöblom, vilken ägde å Nybygget uppförda byggnader, först borde beredas
tillfälle avgöra, huruvida han önskade begagna honom författningsenligt
tillkommande hembudsrätt till försäljningen antingen till lägenheten i dess
helhet eller till lägenheten med undantag av Strömserumsjorden. Vid lägenhetsförsäljningarna
borde i övrigt förbehåll göras dels därom att inga enskilda
tillhöriga hus inginge i försäljningarna, dels ock om rätt för vederbörande
lägenhetsinnehavare att fritt begagna den av uppskattningsmännen
angiva utfartsvägen.

B. Upplåtelse av mark till ett vilohem för kvinnor.

Såsom förut nämnts har Hennes Maj:t Drottningens centralkommitté i en
till domänintendenten överlämnad skrift anhållit, att vid uppskattningsförrättningen
måtte tagas under övervägande det pris, som vid försäljning
eller utarrendering borde erläggas för ett å vid skriften fogad, av Thure
Björkman den 26 januari 1923 upprättad kartskiss med röda linjer utmärkt
område av egendomen om cirka 6 hektar, å vilket område Hennes
Maj:t Drottningen ägde byggnader till ett värde av 30,000 kronor, vilka
byggnader avsåges för upprättande av ett vilohem.

Enligt vad i handlingarna i ärendet utvisade utgjordes dessa byggnader
av en säteribyggnad, som av förre arrendatorn använts till mangårdsbyggnad
vid egendomen, en flygelbyggnad, en villa i trädgården och en villa
å Slottsberget ävensom ett hönshus. Byggnaderna hade av Hennes
Maj:t inköpts från förre arrendatorn för upprättande av ett vilohem för
kvinnor. Hennes Maj:t hade nämligen beslutat att använda en å Hennes
Maj:ts 60-årsdag den 7 augusti 1922 från svenska kvinnor överlämnad
subskriberad penninggåva till upprättande av ett dylikt hem på Öland.
Avsikten med vilohemmet vore att under sommar och höst, eventuellt även

Kun yl. Maj.ts proposition Nr 206.

•21

under vintern, från hela landet mottaga kvinnor, som för kortare eller
längre tid vore i behov av vila och rekreation samt saknade medel att
själva, helt bestrida kostnaderna för en sådan vistelse. Under vilohemmets
första verksamhetsår 1923 hade omkring 100 kvinnor beretts dylik vistelse.
1 samband med vilohemmet vore en hushållskurs för unga flickor anordnad.

1923 års uppskattningsmän hava icke ansett sig kunna tillstyrka områdets
försäljning, enär området vore beläget i egendomens centrum. Mot en
utarrendering av området på förslagsvis 20 år hade uppskattningsmännen i
betraktande av syftemålet med upplåtelsen icke ställt sig avvisande. Från
området borde dock undantagas dels en gångstig, som från landsvägen vid
kungsträdgården ledde förbi huvudbyggnaden och villan på slottsberget till
slottsvaktmästarens bostad (kallad Näktergalsstigen eller Bergsgången), vilken
väg vore nödvändig för badorten och allmänheten, dels ock ett fyrkantigt
område om cirka 8,000 kvadratmeter, som å kartskissen vore skilt från den
till upplåtelse avsedda marken i övrigt med en blyertslinje. Nämnda område
vore erforderligt för gårdens behov, enär dels därå vore belägna gårdens
smedje- och slöjdverkstad av sten dels ock en tallskogsbacke å södra
delen av området utgjorde lämpligaste platsen för en ny mangårdsbyggnad,
vilken förordades till uppförande.

Bet av uppskattningsmännen till upplåtelse under arrende tillstyrkta området
har å Bydbecks karta angivits inom röda begränsningslinjer. Enligt
ett vid handlingarna fogat, av lantmätaren Hugo Fröman den 25 juni 1923
utfärdat intyg har området en areal av 5.2 8 hektar, därav 2.3 5 hektar trädgård
och tomt, 0.8 o hektar park och 2.13 hektar skogsmark.

Med beaktande av områdets säreget natursköna läge i omgivning av park
och förekomsten av trädgård med 152 fruktträd, av vilka dock endast ett
hundratal vore värda att bibehållas, och under villkor att stängselskyldighet
ålades områdets innehavare hava uppskattningsmännen såsom skäligt arrendevärde
för området föreslagit ett belopp av 400 kronor.

Med hänsyn till det högst behjärtansvärda syftet, vartill marken ifråga
vore avsedd, tillstyrkte länsstyrelsen på det livligaste försäljning av hela
det område, som å den företedda kartskissen omramats av en röd begränsningslinje,
därest Hennes Maj:t så önskade. Sålunda borde det lämnas
Öppet för Hennes Maj:t att bestämma, huruvida området borde för
ändamålet arrenderas på tjugu år eller genom köp förvärvas. Mot ett årligt
arrende av 400 kronor hade länsstyrelsen intet att erinra. Skulle området
inköpas, föreslog länsstyrelsen, att köpeskillingen måtte sättas till
högst 8,000 kronor. Vare sig köp eller arrende komme att äga rum, vore det
emellertid av synnerlig betydelse för vilohemmet, att hela det önskade området
bleve upplåtet. De av uppskattningsmännen föreslagna båda undantagen
kunde icke av länstyrelsen förordas. Något särskilt behov för allmänheten
av gångstigen förefunnes icke. Å andra sidan komme trafiken å vä -

1923 års
uppskof lningsmän,

Läns styrelsen.

22

Överjäg.

mästaren.

Saluvärdering
av området.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

gen, vilken framlöpte intill vilohemmets huvudbyggnad, att i synnerhet om
kvällarna och nattetid verka oroande och störande för vilohemmets pensionärer.
Bifall till uppskattningsmännens förslag rörande undantagapde av
förberörda smedjetomtsområde skulle föranleda till, att vilohemmets område
erhölle en synnerligen oformlig figur. Smedje- och slöjdverkstaden jkunde
utan större kostnad flyttas utanför området. På anförda skäl avstyrkte
länsstyrelsen uppskattningsmännens förslag att till smedjetomtsområdet förlägga
den ifrågasatta nya manbyggnaden.

Överjägmästaren har framhållit, att enahanda skäl, som anförts mot eu
försäljning av torpet Bergdala, som även vore beläget inom egendomens
ägovälde, jämväl talade emot en Afsäljning av föreliggande område, överjägmästaren
förordade därför områdets utarrendering. Vad det föreslagna
undantaget av väg beträffade vore vägen, som läge mycket vackert och
under sommartiden flitigt användes av promenerande, dock ej nödvändig
för stadens borgare eller badgäster. Genom vägens avstängning för trafik
gjordes intet intrång i legitima intressen och behov. Vägen hade emellertid
gammal hävd, varför en avstängning sannolikt komme att väcka missnöje.
Ansåges en avstängning nödvändig för syftet med användningen av området,
kunde en sådan ske utan större olägenhet och borde därför medgivas. 1
fråga om undantaget av tomt för smedje- och slöjdverkstad till huvudgården
syntes en sådan anordning väl motiverad, särskilt om platsen, såsom
uppskattningsmännen framhållit, vore synnerligen lämplig att bebyggas med
boningshus för egendomen. Även om uppförandet av mangårdsbyggnad
med hänsyn till ovissheten om egendomens blivande disposition borde tillsvidare
uppskjutas, syntes uppskattningsmännens uttalande angående plats
för manbyggnaden tala för en viss försiktighet. Det för utarrendering till
Hennes Maj:t föreslagna området syntes ändock bliva för sitt ändamål tillräckligt.

På föranstaltande av domänstyrelseu har därefter länsstyrelsen överlämnat
instrument över eu den 14 november 1924 verkställd saluvärdering av det område,
som i Hennes Maj:t Drottningens centralkommittés skrivelse avsåges.

Området har därvid med planteringar, växande fruktträd och skog saluvärderats
sålunda:

tomt och trädgård .......................

2.3 5

hektar å kronor

4,000: —

9,400: —

park....................................................

0.8 0

» å »

3,000: —

2,400: —

skogsmark ........................................

2.13

» å »

2,000: —

4,260: —

smedjetomt och skogsbacke ........

0.6 a

» å »

3,000: —

2,070: —

summa

5.97

hektar ki’onor

18,130: —

Den utmed områdets norra gräns löpande vägen, som icke synes vara inräknad
i förenämnda areal, har icke ansetts särskilt böra värdesättas.

23

Kandi. Maj:ts proposition Nr 2<Jti.

Värderingsmännen hava framhållit, att saluvärdet visserligen kunde synas
högt, men att vid beräkningen hänsyn tagits till de värden som under 1924
erlagts för tomter å angränsande Kolstads bys ägor, där marken vore av
synnerligen oländig natur och beskaffenhet, ävensom till nu ifrågavarande
områdes sällsynt vackra läge och för villatomtsändamal lätt realiserbara
beskaffenhet. Med hänsyn till det behjärtansvärda syftet förordade emellertid
värderingsmännen en avrundning av saluvärdet till 10,000 kronor. Tilllägget
av smedjetomtsområdet om 0.6 9 hektar syntes icke höra inverka på
det tidigare för området föreslagna arrendevärdet, 400 kronor.

Länsstyrelsen har vid överlämnandet av värderingsinstrumentet framhållit, Länsstyrelsen.
att vad uppskattningsmännen åberopat som stöd för det av dem föreslagna
saluvärdet — 18,130 kronor eventuellt 10,000 kronor — icke borde obetingat
tillerkännas vitsord. Det vore att märka, att jordmanen a omiadet i fråga
vore mycket dålig, vartill komme att den omständigheten, att Hennes
Maj:t ägde nästan samtliga å området uppförda byggnader, måste minska
efterfrågan å och sålunda även värdet av området. Länsstyrelsen,
som ansåge det av värderingsmännen åsätta värdet vara alldeles för högt’
saknade anledning frångå sin tidigare uttalade mening och hölle före, att
köpeskillingen icke skäligen borde bestämmas till högre belopp än 8,000
kronor.

I sitt förenämnda utlåtande av den 28 november 1924 har domänstyrelsen
meddelat, dels att de utav Hennes Maj:t av förre arrendatorn
inköpta byggnaderna, enligt styrelsens förut till arrendatorn givna medgivande,
finge tillsvidare under nu löpande arrendeperiod — eller till den
14 mars 1926 — intill dess annorlunda kunde förordnas utan ersättning
kvarstå å egendomen, dels ock att centralkommittén, enligt vad styrelsen
inhämtat, erhållit tillstånd av egendomens nuvarande arrendator att för
tiden till nämnda dag, den 14 mars 1926, disponera hela det i ansökningen
omförmälda området. Ett avhändande med äganderätt av området ifråga,
vilket vid en eventuell upplåtelse enligt styrelsens mening borde begränsas
till det av uppskattningsmännen tillstyrkta området om 5.2 8 hektar med
tillägg av den utmed områdets norra gräns löpande vägen, ansåge styrelsen
med hänsyn till områdets belägenhet inuti egendomens ägovälde icke lämpligt.

Styrelsen hade emellertid icke något att erinra mot, att området upplätes
tillsvidare och så länge det användes för angivet ändamål mot en årlig
avgäld ej understigande 600 kronor. För den händelse emellertid att upplåtelse
ansåges böra ske under äganderätt, syntes styrelsen områdets salu
värde böra bes+ämmas till lägst 18,000 kronor. Huruvida smedjetomtsområdet,
som ansetts utgöra lämpligaste platsen för ett behövligt nytt boningshus
vid egendomen, kunde komma att för ändamålet erfordras, torde icke
nu kunna med visshet avgöras, utan torde frågan härom få av styrelsen
prövas efter det att Kungl. Maj:t och riksdagen meddelat beslut i disposi

Jägmättaren,

Overjäy mäetaren.

^4 Kungl. Maj.ts proposition Nr 206.

tionsfragan rörande egendomen. Skulle något behov av ägofiguren därvid
icke vara tillfinnandes, mötte från styrelsens sida icke hinder att, utan höjning
av de för området ifrågasatta arrende- och saluvärdena, till hennes
Maj:t upplåta jämväl ägofiguren i fråga, under villkor dock att områdets
innehavare bekostade flyttningen av den å ägofiguren befijitliga,
kronan tillhöriga smedje- och slöjdverkstaden till plats å kronoegendomen,
som av styrelsen kunde bestämmas. Vare sig området upplätes med nyttjande-
eller med äganderätt, borde förbehåll göras därom, att den utmed
områdets norra gräns löpande vägen icke finge annat än undantagsvis för
utförande av underhålls- och förbättringsarbeten därå avstängas för trafik
mellan klockan 6 förmiddagen och klockan IT eftermiddagen.

C. Upplåtelse av mark till nationalpark.

På av domänstyrelsen given anledning har vederbörande jägmästare å särskild,
ärendet bilagd karta i två blad förslagsvis till läge, gränser och ytvidd
angivit det område, som borde avsättas till nationalpark. Området,
som enligt styrelsens direktiv till jägmästaren borde omfatta högst 30 hektar,
vore å kartan avgränsat från egendomen i övrigt med heldragna röda linjer
och omfattade ägofigurerna nr 12 och 47 samt delar av ägofigurerna nr 13,
18, 23 och 24 med en areal av
lägna med ägofigur nr 47 betecknade området hade medtagits, för att någon
del av almheståndet i landborgens sluttning skulle kunna tillföras nationalparken.
Inom området vore belägna dels torpet Lugnet, vilket icke ansåges
kunna tilläggas nationalparken, då det till stor del bestode av åker, dels ock
det till Ölands kulturminnesförening på arrende upplåtna Kaffetorpet med
område. Vägar inom nationalparksområdet ansåg jägmästaren måste få
hållas öppna.

Övei jägmästaren har framhållit, att den figur, som nationalparken komme
att erhålla enligt jägmästarens förslag möjligen ej vore fullt tillfredsställande,
men att det ej vore möjligt att erhålla bättre sådan, för så vitt till
området skulle hänföras ägofigur ur 47 eller den branta rasmarken — beväxt
med ett almbestånd — invid slottsruinen, vilken mark vore av intresse
och därför ovillkorligen borde tillhöra parken. I fråga om nationalparksområdet
för övrigt kunde detsamma knappast förläggas annorlunda än som
föreslagits, om parkområdet och kronoegendomen skulle skarpt skiljas från
varandra. Vid en annan avgränsning skulle nationalparksområdet komma
att ligga inom kronoegendomens område eller dela detsamma i två olika
skiften. Att torpet Lugnet komme att ligga inom nationalparksområdet utan
att ingå i detsamma vore en olägenhet, som dock svårligen kunde undvikas.
Lämpligen borde torpet efter nuvarande innehavarens död utläggas till skog
och införlivas med nationalparksområdet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Vetenskapsakademien har ej haft annat att erinra mot förslaget än att Vetenskap,-parkens båda avdelningar avskildes från varandra genom det långsträckta
område, som vore upplåtet till Ölands kulturminnesförening.

På grund härav har kulturminnesföreningen på domänstyrelsens förfrågan
meddelat, att föreningen vore villig att till nationalparken av sitt till Kaffetorpet
arrenderade område avstå hela det enligt blyertsanteckning å en kopia
av Ityd bocks förberörda karta över torpet med A-B-C-D betecknade område,
under villkor att utfartsvägen till Borgholm inom området finge bibehållas
och av nationalparken för framtiden underhölles, att nationalparken bekostade
hägnad i gränsen mellan parken och Kaffetorpets område och att arrendebeloppet
för det nu arrenderade området nedsattes från 25 till 15 kronor.

Svenska naturskyddsföreningen, som hos Kungl. Maj:t gjort framställning Svenska
i ämnet, har däri erinrat bland annat om sitt förut framställda förslag om föreningen.
avsättande av ett område om 69 hektar till en naturpark (se prop. 177/1922
sid. 6) samt anfört i huvudsak följande.

Det förslag till omfattning av den tillämnade nationalparken, som under 1923
av vederbörande skogsstatstjänstemän utarbetats med utgående från en begränsning
av arealen till cirka 30 hektar såsom för densamma lämplig, ansåge föreningen
innebära eu uppenbar förvanskning av den ursprungliga idén. Det av föreningen
framställda förslaget, enligt vilket naturparken skolat erhålla en omfattning
av 69 hektar, hade byggts på eu omfattande växtgeografisk och
ornitologisk undersökning och avsättandet till nationalpark av hela det föreslagna
området utgjorde den nödvändiga betingelsen för ett effektivt bevarande
av ej mindre den historiskt ryktbara landskapsbilden än även en serie
typiska växtsamhällen, tillhörande ekskogarnas, almlundarnas och havssträndernas
serie. Borttoges enligt domänstyrelsens förslag ett område av cirka
39 hektar från det av föreningen föreslagna »för att bebyggas, uppodlas
eller underkastas rationell skogsvård med planteringar och trakthyggen»,
komme slottsbranten att skiljas från havet endast av ett söndertrasat stycke
land, och landskapsbilden vore därmed förstörd. Enligt skogsförvaltningens
förslag skulle endast almskogsområdet bliva skyddat, varemot de båda andra
naturtyperna, ekskogen på grund av dess ringa omfång, och havsstranden
— av den senare åtminstone den ojämförligt intressantaste delen —- komme
att lämnas utan skydd mot den påträngande odlingen.

Efter att hava berört vetenskapsakademiens ställning till det av föreningen
1918 utarbetade förslaget samt till det av skogsförvaltningen framställda,
har föreningen såsom sin åsikt framhållit, att det måste anses som en olycka
ur naturskyddets och naturforskningens synpunkter, därest föreningens förslag
skulle beskäras och förvanskas. Mot den av föreningen verkställda och
för övrigt enda befintliga utredningen i den allmänt av de i ärendet hörda
myndigheterna såsom ytterligt viktig ansedda frågan, hade inga invändningar
blivit gjorda från deras sida, som påyrkat minskning av det föreslagna
området. Något betryggande skydd för landskapsbilden funnes icke

26

Kungl. Maj:ts proposition AV 206.

därest förberörda område om cirka 39 hektar komme att exploateras i förut,
antydd riktning.

Naturskyddsföreningen hemställde därför om avsättande till nationalpark
av det av föreningen förut föreslagna området eller 69 hektar.

Jäg^taren. Jägmästaren har i sitt yttrande över framställningen bland annat anfört,
att lian utarbetat sitt förslag till avsättande av nationalpark i enlighet med
av domänstyrelsen givet direktiv och alltså utgått ifrån, att ifrågavarande
park finge omfatta endast intill 30 hektar. Inom ramen härför hade han
sökt såvitt möjligt tillgodose de framställda önskemålen om representerande
av naturtyperna almskog, ekskog och havsstrand inom området i fråga.

Med förmälan att enligt förljudande staden Borgholm gjort framställning
om förvärv av viss del av ifrågavarande kronoegendom, beläget i omedelbar
närhet av den tillämnade nationalparken, sådan den föreslagits av Svenska
naturskyddsföreningen, utan att dock angränsa densamma, har jägmästaren
framhållit lämpligheten av att, för den händelse såväl staden Borgholms ansökning
skulle vinna statsmakternas bifall som nationalparkens område erhålla
den av initiativtagaren föreslagna omfattningen, gränsen för den sistnämnda
bragtes att sammanfalla med förstnämnda områdes.

I övrigt har jägmästaren endast erinrat om, att för den händelse nationalparken
skulle erhålla en omfattning av 69 hektar, vederbörande arrendator
av Borgholms kungsladugård komme att sakna möjlighet att från kronoegendomen
erhålla husbehovsvirke.

mästaren 1 likhet med jägmästaren har överjägmästaren erinrat om, att till grund
for det av jägmästaren uppställda förslaget till nationalparksområde legat
föreskrifter, som av domänstyrelsen meddelats, och ansåge över jägmästaren,
att med hänsyn till de givna förutsättningarna mot jägmästarens förslag ingå
anmärkningar kunde framställas.

Aid en granskning av de skäl, naturskyddsföreningen anfört till stöd för
påståendet, att det av jägmästaren föreslagna området vore för det avsedda
ändamålet för litet, har över jägmästaren funnit det förnämsta grunda sig
på en bestämd misstro mot skogsstatens vilja och förmåga att beakta naturskyddssynpunkten.
Den fruktan för bebyggelse, uppodling, rationell skogsvård
med planteringar och trakthyggen å under skogsstatens förvaltning
eventuellt kvarblivande del av. i det föregående omförmält område om 69
hektar, varåt föreningen givit uttryck, har över jägmästaren förmodat vara
överdriven. En dylik uppfattning vore förmodligen grundad på exempel
från tider, då naturskyddsidéerna knappast ägnades någon tanke i vårt
land. Numera toge skogsstaten all hänsyn till berättigade krav på naturskydd
vid skogsskötsel^ handhavande, och naturskyddsföreningen kunde
därför icke åberopa den förmodade framtida utvecklingen såsom skäl för ett
större nationalparksområde.

I fråga om representationen av de tre växtsamhällena, almlundarna, ek -

27

Kungl. Maj: ta proposition År 2GU.

skogen och havsstranden, vilkas bevarande tillika med landskapsbildens vid
makthållande vore syttet med naturskyddsföreningens framställning, både
föreningen framställt vissa anmärkningar mot 30-hektarsförslaget. Anmärk
ningen mot ekskogens ringa omfång kunde tillbakavisas med de av överjägmästaren
förut anförda argumenten. Faran för att ekskogen skulle komma
att röna det menliga inflytandet av en påträngande odling vore sålunda obefintlig.
Vad däremot havsstrandsområdet anginge medgåve överjägmästaren,
att den intressantaste delen läge utanför det i 30-hektarsförslaget ingående
området, varför en utvidgning härav kunde anses motiverad med syfte att
införliva eu större del av havsstranden med nationalparken, överjägmästaren
föreslog därför utvidgning av området att omfatta hela strandremsan mellan
Sollidensvägen och Kalmarsund.

I övrigt har överjägmästaren ansett 30-hektarsförslaget väl tillgodose naturskyddssynpunkterna,
om man utginge ifrån, att vid vården av den utom
nationalparken liggande del av skogen nödig hänsyn toges till naturskyddet.
Skogens läge och säregna karaktär tvingade emellertid till en synnerligen
konservativ skötsel, varigenom inkomsterna från skogen alltid komme att
bliva jämförelsevis små, och vore därför förlusten för staten obetydlig, om
hela skogen avsattes till nationalpark. Skulle så ytterligare en del dära\
övergå i Borgholms stads ägo, vore möjligt, att den i kronans ägo kvarva
rande delen bleve av så ringa omfattning, att den lämpligen borde tilläggas
nationalparken.

Vetenskapsakademien har åberopat ett av sill naturskyddskommitté i ärendet
avgivet utlåtande. Utgående från över jägmästarens uttalanden angående den
beräknade ringa inkomsten för staten från egendomens skog och med framhållande
att nationalparken så mycket mera skulle komma att motsvara sitt
ändamål, om dess gränser bleve ej alltför snävt skurna, har naturskyddskommittén
i utlåtandet föreslagit, att nationalparksområdet måtte komma att
omfatta en areal av omkring 69 hektar. Norra gränslinjen borde lämpligast
fastställas i ungefärlig överensstämmelse med naturskyddsföreningens förslag
med modifikationer, som kunde betingas av förhållandena på platsen.

Domänstyrelsen har i sitt förberörda utlåtande av den 28 november 1924
förklarat, att styrelsen, på grund av vad i ärendet förekommit, nu icke
motsatte sig vetenskapsakademiens förberörda förslag om avsättning till
nationalpark av ett större område i huvudsaklig anslutning till naturskyddsföreningens
hemställan. Det syntes domänstyrelsen, att detta område lämpligen
borde omfatta de delar av egendomen, som a ett av styrelsen gjort utdrag
av Rydbecks karta vore med heldragen röd linje angränsade mot egendomen
i övrigt och lägenheten Solliden. Enligt hos styrelsen verkställd uträkning
omfattade detta område en areal av 69.4 8 9 hektar, som nära sammanfölle
med ovanberörda förslag. Den inom detta område belägna tomtplatsen för
fyrinrättning vid Borgholm borde vederbörande förbehållas. Nyttjanderätten

Vetenskaps

akademien.

Domän -styrelsen.

Domän intendenten.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. .

till den likaledes inom området belägna lägenheten Lugnet, som vore bebyggd
med innehavaren tillhöriga hus, borde förbehållas lägenhetens nuvarande
innehavare och hans hustru för deras livstid. Likaledes borde vederbörande
förbehållas nyttjanderätten till för dessa områden avsedda vägar.
I området skulle, såsom även av kartan framginge, jämväl komma att
ingå den del av det av Ölands kulturminnesförening för närvarande
disponerade s. k. Kaffetorpet, som föreningen enligt vad ovan nämnts förklarat
sig villig avstå. Återstoden av torpet borde för tiden efter den 14
mars 1926 upplåtas till kulturminnesföreningen tillsvidare och så länge
området användes för nuvarande ändamål mot en årlig avgäld av 15 kronor,
en disposition, som domänstyrelsen, på grund av förut av Kungl. Maj:t
lämnat bemyndigande själv kunde vidtaga utan att begära förnyat förordnande
härom.

L. Upplåtelse av mark till Borgholms stall.

I eu till Kungl. Maj:t ställd, till domänintendenten överlämnad ansökning
har Borgholms stad under hänvisning till i ärendet tidigare gjord ansökning
anhållit om tillstånd att efter värdering få inköpa det område av egendomen,
som närmare angåves å vid ansökningen fogad blåkopia av en, av stadens
matnmgsman N. Christiansen upprättad karta angivet område om 42.169 5
hektar. Staden har därvid framhållit, att, då staden för närvarande icke
ägde mer än högst fem tomter, som vore för bebyggande lämpliga, det vore
ett livsvillkor för stadens byggnadsverksamhet, att områden snarast möjligt
funnes tillgängliga för anordnande av byggnadstomter.

Av området utgjordes 9.5 185 hektar av åker och dylikt samt återstoden
av hag- och skogsmark. Områdets tilltänkta planläggning och ordnande har
åskådliggjorts å ett av bemälde Christiansen uppgjort förslag. Enligt detta
förslag skulle det därå med litt. A betecknade området bebyggas med sommarvillor,
området litt. F förses med enfamiljshus och områdena litt. D och E
bebyggas, det förra, som avsetts för stadens egentliga utvidgning, med större
boningshus och området litt. E med egnahem (trädgårdstomter). Övriga icke
obetydliga delar — områdena litt. B och C — avsåges till parkanläggningar.

På av länsstyrelsen given anledning har staden sedermera — efter det att,
förutom andra, domänintendenten och jägmästaren yttrat sig över ansökningen
— förklarat sig villig att för området erlägga ett pris av 15,000 kronor,
beräknat efter å-pris per hektar av 800 kronor för åker och dylikt, 300
kronor för hagmark och 200 kronor för skogsmark.

Domänintendenten har, då av ansökningen framginge, att staden vore i
stort behov av området för sin framtida utveckling, tillstyrkt den gjorda
ansökningen. Saluvärdet för området borde med sikte på områdets framtida
användning och närbelägenheten till staden beräknas vida högre än för

Kung!. Maj.ts proposition Nr 206.

29

egendoiueus åkerjord och betesmark i övrigt. Domänintendenten liar ansett,
att uppskattningen av området med undantag av ståndskogen, vilken borde
värderas av jägmästare, lämpligen borde på sökandens bekostnad verkställas
av tre gode män, av vilka länsstyrelsen och Borgholms stad vardera utsåge
en och domaren i orten den tredje.

Stadsstyrelsen i Borgholm har anfört, att staden genom en nyligen verk- Stadsstyreieen
stillid torrläggning av vissa staden tillhöriga vattensjuka områden för när- * Bor9holmvarande
disponerade över mark, lämplig till bebyggande. Det torrlagda området
vore emellertid så litet, att å detsamma endast ett fåtal tomter kunde
utläggas. Antalet i privat ägo varande obebyggda tomter vore ytterst ringa.
Byggnadsverksamheten inom staden under den senaste tiden hade varit och
vore alltjämt synnerligen livlig. Markpriset inom staden måste betecknas
såsom högt. Stadsstyrelsen tillstyrkte därför bifall till ansökningen.

Landsfogden i länet har meddelat, att, på grund av brist på tomter inom Landsfogden.
stadens ägor, vid infartsvägen till Borgholm alldeles inpå staden (Kolstads
by i Köpings socken) uppstått ett samhälle med ett cirka 50-tal planlöst
bebyggda tomter. Enligt hans förmenande borde inkorporering åt detta hålb
där snart sagt obegränsade möjligheter för stadens utveckling funnes, komma
till stånd. Även om sådan inkorporering komme att ske, borde emellertid
det ifrågasatta inköpet av mark från kronoegendomen icke lämnas alldeles
utan beaktande. Enligt landsfogdens mening borde frågan om försäljning
av de å Christiansens förberörda förslag med litt. A, B och C betecknade
områdena, vilka icke vore avsedda att i någon nämnvärd grad bebyggas,
utan vidare olägenhet kunna anstå i avvaktan på avgörandet av frågan om
omfattningen av den tilltänkta nationalparken vid egendomen. I fråga om
övriga med litt. D, E och F utmärkta områden förelåge icke några omständigheter,
som borde föranleda avslag å stadens ansökning.

Jägmästaren har tillstyrkt områdets försäljning till staden och därvid fram- jägmästaren.
hållit, att intensiv och räntabel skogsskötsel knappast kunde påräknas så
nära staden och den ifrågasatta nationalparken, då naturskyddsintresset alltid
komme att göra sig starkt gällande. I fråga om områdets saluvärdering
förordade han det av domänintendenten framförda förslaget.

Repplinge församling har å kommunalstämma och kyrkostämma avstyrkt Repvlinge förbifall
till Borgholms stads ansökning och ansett, att det icke vore styrkt, att eamlvng.
staden för sin utveckling vore i behov av marken i fråga samt att, därest
behov av byggnadsmark för staden erfordrades, detta lämpligen borde tillgodoses
genom avsöndring av det inom Köpings kommun intill stadsgränsen
belägna området.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Länsiiyrelten. Länsstyrelsen har i huvudsak anslutit sig till vad som anförts för ett avslag
å ansökningen samt på grund härav och då den erbjudna köpeskillingen
syntes oskäligt låg hemställt, att ansökningen icke måtte till någon vidare
åtgärd föranleda.

jjjgjjj; JämväI överjägmästaren har avstyrkt ansökningen och därvid anfört bland
annat, att det syntes olämpligt att överlåta till staden områden, som ur
naturskyddssynpunkt ansetts böra bevaras i sitt nuvarande skick.

sfyZT;. Domänstyrelsen har i likhet med länsstyrelsen och överjägmästaren ansett,
att Borgholms stads ifrågavarande framställning för närvarande icke borde
till någon åtgärd föranleda.

B°ltadl-lS Sedei;mera hava J; W. Lundell med flera å stadsfullmäktiges i Borgholms

fullmäktige. s*ad vägnar i en till Kungl. Maj:t den 20 februari 1925 inkommen skrift,
under framhållande av att för närvarande icke funnes en enda i stadens ägo
för byggnadsändamål disponibel tomt, betonat vikten för staden att erhålla
mark för stadens utvidgning. Vad anginge bebyggelsen å Kolstads sockens
mark invid stadens gräns skulle det ådraga staden oerhörda kostnader att för
detta område, varå lägenheterna vore utlagda mer eller mindre på måfå
reglerat och intaget i stadsplanen. Bortom detta område funnes visserligen’
mark men av oländig beskaffenhet och delvis mycket sank, vilket skulle
göra de tomter, som möjligen här kunde komma ifråga, nästan omöjliga att
försälja, enär ingen ville bebo detta område. Staden skulle dessutom bliva
tvungen att anlägga gator från sin nuvarande gräns till detta område, men
omöjliggjordes detta genom de redan avsöndrade bebyggda tomterna, som
läge hindrande emellan. Vidare genomlöpte två järnvägslinjer denna mark,
vilket ytterligare försvårade bebyggandet. Staden hade därför ansett eu inkorporering
av ifrågavarande område vara omöjlig. Det område, som staden
önskade förvärva, sammanfölle icke med den föreslagna nationalparkens. Dessutom
ämnade staden genom parkanläggningar bevara eu stor del av området,
så att en naturlig övergång till nationalparken på detta sätt bildades. Vad
anginge den av staden föreslagna köpeskillingen, 15,000 kronor, hade staden
icke tänkt sig, att denna summa skulle på något sätt bliva avgörande, utan
hade staden förutsatt, att en värdering skulle ske. Staden vore alltjämt villig
att betala den summa för området, som av en opartisk värderingsnämnd kunde
komma att bestämmas. Det syntes, som om rätta ögonblicket för lösandet
av stadens markfråga nu vore för handen, då man stode i begrepp att avsätta
mark till nationalpark och i övrigt ämnade reglera kronoegendomens
gränser åt detta håll samtidigt som arrendetiden för nuvarande arrendatorn
utginge.

Sökandena hemställde därför om rätt för Borgholms stad att förvärva förberörda
område om 42.16 95 hektar för en köpeskilling, som av blivande värderingsnämnd
kunde komma att bestämmas.

31

Kanyl. Muj.ts proposition Nr 206.

Deri 17 februari 1925 har jag personligen gjort besök å egendomen. Där- Departementt.
vid har jag kommit till samma uppfattning som uppskattningsmännen i
fråga om egendomens olämplighet för styckning i större utsträckning än vad
uppskattningsmännen föreslagit. Emellertid hava några jämkningar synts
mig erforderliga beträffande de områden, som uppskattningsmännen föreslagit
till försäljning. Sålunda torde den så kallade Strömserumsjorden ej böra
försäljas utan lämpligen kvarstanna under huvudgården. Till lägenheten
Nybygget (ägofigurerna nr 486—500, 521) torde ägofiguren nr 460 böra tillläggas.
Däremot synes lägenheten Dammen endast böra omfatta ägofigurerna
nr 552—580, vilket område utgör den nuvarande brukarens jordinnehav.
Ågofigurerna nr 541—551, vilka av uppskattningsmännen tillagts lägenheten
Dammen, böra rättvisligen hembjudas Henrik Nilsson, såsom ''ägare till angränsande
lägenheten Målartorp, vilken lägenhet år 1903 av honom inlösts från
egendomen. Lägenheten Målartorp skulle genom tillägg av dessa ägofigurer,
vilka nu brukas av Nilsson tillsammans med lägenheten, få en lämplig storlek
och arrondering.

I likhet med domänstyrelsen anser jag det olämpligt att, såsom uppskattningsmännen
föreslagit, avsöndra ett utmarksområde om 16.44 6 hektar (ägofigurerna
nr 401, 402, 572—574) till gemensam betesmark för lägenheterna
Dammen samt lägenheterna litt. A—D. Vissa delar därav synas mig i stället
böra tilläggas lägenheterna litt. C och D (se tabellen å nästa sida.)

Vad angår det område, som Hennes Maj:t Drottningen önskar erhålla, kan
jag ej biträda uppskattningsmännens uppfattning, att det s. k. smedjetomtsområdet
skulle lämpa sig som byggnadstomt för en blivande mangårdsbyggnad.
Enligt min åsikt är området föga lämpligt härtill, huvudsakligen på
grund av dess oländiga och steniga naturbeskaffenhet, dess för alvarsstormarna
utsatta läge samt dess avskilda och avlägsna belägenhet från egendomens
ekonomibyggnader och ladugård.

På grund av min nu uttalade uppfattning har jag anmodat domänstyrelsen JVy värdering
att föranstalta om ny värdering av lägenheterna Nybygget och Dammen samt
lägenheterna litt. C och D med den jämkning i arealer, som nyss omförmälts,
ävensom värdering av förberörda tillägg till lägenheten Målartorp samt den
å smedjetomtsområdet liggande smedjebyggnaden.

Med skrivelse den 27 februari 1925 har domänstyrelsen överlämnat av
domänintendenten verkställd värdering, mot vilken domänstyrelsen icke haft
något att erinra och av vilken här nedan återgivas följande:

32

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Benämning

| Ägofigurer å Ilyd-becks karta

Areal

hektar

Saluvärde |
kronor j

Nybygget.......................................

7.260

1.976

Dammen......................................

14.522

4,630

Tillägg till Målartorp .....................

6.606

2,350

Ditt. C........................................

299, 302—346, 347 a
samt nordöstra de-len av 401

24.094

3.170

Ditt. I).......................................

26.on

västra delen av 401
samt 402

Därjämte har domänintendenten värderat smedjebyggnaden till 1,500 kronor.

Såsom jag förut framhållit torde egendomen ej lämpa sig för styckning i
vidsträcktare mån än vad uppskattningsmännen med tillstyrkan av domänstyrelsen
föreslagit, nämligen upplåtelse till egna hem av fyra bebyggda och
fyra obebyggda lägenheter, dock med de inskränkningar och tillägg jag ovan
föreslagit, ävensom med de ändringar i de av domänstyrelsen föreslagna saluvärdena,
till vilka domänintendenten i sin senaste värdering kommit.

Det område, som jag ansett höra tilläggas lägenheten Målartorp, torde böra
hembjudas denna lägenhets ägare Henrik Nilsson.

Till Hennes Maj:t Drottningen synes mig böra överlämnas hela det område
— således även smedjetomtsområdet samt den s. k. Näktergalsstigen
(Bergsgången) — om vars förvärvande Hennes Maj:ts centralkommitté gjort
framställning. Emellertid torde detta område ej böra överlämnas med äganderätt.
Ändamålet med upplåtelsen — erhållande på betryggande sätt av erforderligt
område för vilohemmet — synes mig även vinnas genom att området
överlämnas med nyttjanderätt så länge det för angivet ändamål användes.
Huruvida någon arrendeavgift därvid hör fastställas har synts mig
tveksamt. Men då vilohemmet såväl med avseende å sättet för dess tillkomst
som med hänsyn till dess ändamål är en sådan samhällsnyttig inrättning,
vars fortvaro är av allmänt intresse, anser jag ifrågavarande område böra —
i likhet med vad som skett beträffande område från kronoegendomen Norrbacka
till sällskapet Eugeniahemmet (prop. nr 40 och riksdagsskr. nr 63 till
1884 års riksdag samt riksdagsskr. nr 6 till 1887 års förra riksdag) — utan
avgift med nyttjanderätt överlämnas till Hennes Maj:t, som, enligt vad jag
erfarit, har för avsikt att sedermera överlåta skötseln av vilohemmet till en
stiftelse för att därigenom bereda anstalten nödig stadga för framtiden.

Den å området liggande smedjebyggnaden torde böra hembjudas Hennes
Maj:t för ett pris av 1,500 kronor.

Den s. k. Näktergalsstigen synes mig böra hallas öppen såsom allmän
promenadväg under dagen, men torde böra medgivas rätt för innehavaren
av vilohemmet att på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmes, hålla vägen

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206. 38

avstängd nattetid och vid tillfällen för utförande av underhälls- och förbättringsarbeten.

Frågan om avsättande av område till nationalpark anser jag böra lösas i
samband med Borgholms stads framställning om erhållande av mark för
stadens utvidgning. Då emellertid denna senare fråga ej synes mig tillräckligt
utredd och då myndigheterna jämväl böra få tillfälle yttra sig över
stadens senaste till Kungl. Maj:t inkomna framställning, anser jag mig ej
höra för innevarande års riksdag framlägga förslag till överlåtande av områden
vare sig till nationalpark eller för stadens utvidgning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 5 18/2r> mantal Borgholm nr 8,
jämte lägenheten Borgholm nr 7, en trädgård, i Repplinge
socken av Kalmar län må

dels enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar försäljas ovannämnda
lägenheterna Nybygget, Johannesberg, Dammen och
Hemmet samt lägenheterna litt, A—D (Nybygget, Dammen
samt litt. C och D med områden i enlighet med
vad av mig förordats samt Johannesberg, Hemmet samt
litt. A och B med områden i enlighet med uppskattningsmännens
förslag), ävensom ovan omförmält område om
6.6 6 6 hektar, sistnämnda lägenhet med hembudsrätt för
Henrik Nilsson,

dels ock till Hennes Maj:t Drottningen med nyttjanderätt
överlåtas utan avgift ovan omförmält område om
5.9 7 hektar jämte den s. k. Näktergalsstigen så länge området
användes för ovan nämnda vilohem, dock under
villkor att nämnda stig under dagen hålles öppen såsom
allmän promenadväg men med rätt för innehavaren av
vilohemmet att enligt villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmes,
hålla vägen avstängd nattetid och vid tillfällen
för utförande av underhålls- och förbättringsarbeten.

8:o.

Kronoegendomen 1 mantal Ramdala nr 1 i Ramdala socken av Blekinge
län är utarrenderad till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende av 800
kronor.

Under åren 1923 och 1924 hava å egendomen hållits uppskattningsförrättningar.
Av instrumenten över nämnda förrättningar jämte övriga till
ärendet hörande handlingar, däribland en av kommissionslantmätaren
S. Kallenberg år 1902 över egendomen upprättad karta och två särskilda av
distriktslantmätaren Walter Raquette upprättade kartor över rågångarna
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. höft. 1GG (Nr 206) 3

18.]

Eamdala nr 1
i Blekinge
län.

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

omkring egendomen, den ena av ar 1923 och den andra av är 1924, med
beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Ramdala station ä Karlskrona—Kalmar
järnväg, har enligt beskrivningen till 1902 års karta en areal av 53.4 2 5
hektar, därav 21.782 hektar åker, 0.598 hektar äng, 30.964 hektar avrösningsjord
och O.osi hektar impediment.

Av åbyggnaderna äro ladugården och loglängan av god beskaffenhet,
under det att boningshuset är gammalt och trångt; då gården drives i sambruk
med en egendomens arrendator enskilt tillhörig gård av kronoegendomens
storlek och kronans boningshus användes som bostad för statfolk,
har någon nybyggnad för närvarande ej ansetts erforderlig.

Enligt Kungl. Maj ds resolution den 27 maj 1921 har Sydsvenska kraftaktiebolaget
medgivits tillstånd att hava elektriska ledningar framdragna
iiver egendomen och att nyttja desamma till den 28 september 1957.

Å egendomen finnas två lägenheter med byggnader, tillhöriga respektive
innehavare, Maria Liljegren och Olaus Håkansson. I anledning av ansökning
från bemälda personer hava uppskattningsmännen år 1923 uppgjort
förslag till försäljning av ifrågavarande lägenheter med i instrumentet angivna,
å Raquettes karta av år 1923 med litt. B och C betecknade områden
om respektive 9.548 och 0.29 hektar.

På av domänstyrelsen given anledning har under 1924 förslag uppgjorts
till försäljning av jämväl egendomen i övrigt. Sålunda hava uppskattningsmännen,
som dock ansett någon ändring i den förordade upplåtelsen av områdena
om 9.5 4 8 och 0.2 9 hektar ej böra ske, föreslagit, att egendomens
hemskifte, ä 1902 års karta utmärkt med ägofigurerna nr 1—25 måtte — med
undantag av den därinom belägna till upplåtelse tillstyrkta lägenheten litt. C
om 0.2 9 hektar — försäljas i två lotter, å sistnämnda karta med blyerts
utmärkta såsom litt. E och D (å Raquettes karta av år 1924 betecknade med
litt. A och B), varvid dessa två lotter i skogsmarkstilldelning skulle, på sätt
å 1902 års karta angivits, erhålla var sin lott av den kvarvarande delen av
det ägoskifte (litt. F å 1924 års karta), vara förberörda område om 9.54s
hektar jämväl är beläget. Den därefter återstående delen av egendomen,
det s. k. mellanskiftet ditt. D å 1924 års karta), skulle försäljas såsom en lott.

Mot detta förslag har jägmästaren framhållit, att ifrågavarande skogsområden
(litt. F), som avsåges att tilldelas förberörda försäljningslotterna till
D och E å 1902 års karta, vore beväxta med 35 45 årig skog, som inom

kort komme att giva mycket värdefull avkastning, att områdena angränsade
skogsmark, tillhörande kronoegendomen Ramdala nr 10, som i sin tur gränsade
till Ramdala kyrkoherdeboställes utmark, och att denna sammanlagda skogsmark
utgjorde ett avgränsat område, som tack vare väl utförda skogsodlingar
numera ägde ett betydande värde. Med hänsyn härtill har jägmästaren ansett
olämpligt försälja förevarande skogsmark av Ramdala nr 1. I fråga
om försäljningslotten om 9.54s hektar, litt. E å 1924 års karta, borde gränsen
i norr mot nyssnämnda skogsmark av Ramdala nr 1 utgöras av en ä marken
befintlig i gott stånd varande stenmur, varigenom den av uppskattningsmännen
tillstyrkta arealen för samma försäljningslott komme att minskas
med 0.12 hektar skogsmark.

Det i enlighet härmed uppgjorda försäljningsförslaget har följande utseende,
därvid den växande skogens värden upptagits i enlighet med en av överjägmästaren
verkställd beräkning.

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 206. 35

Litt. å 1

Areal liekta

r

Saluvärde

! kronor

Raqucttes r
karta av
; år 1924 |

5. Annan

Åker ,

mark

Summa

A växande
skog

Summa

A

6.542 : 4.sits

10.114 0

—

12,000 :

Bebyggd med kronan
höriga boningshus och

till-

loge.

o

<).0‘J8 0. 25 0

().''.) 4.s

— ''

10,470

Bebyggd med kronan
liörigt ladugårdshus.

till-!

1

C

O.oss , O.202

0.2‘JO

1

400

i)

3.055 5.924

8.979

929: 7 ti

3,760

K

5.255 4-1 7

9.4 2.s

i 330: 71

2,820

Lotterna borde försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, därvid lotten litt. B borde hem bjudas
egendomens arrendator, avlidne Oscar Anderssons stärbhusdelägare, vilka
på grund av god skötsel ansetts vara förtjänta av optionsrätt vid eventuell
förnyad utarrendering av egendomen, samt lotterna litt. C och E hembjudas
lotternas innehavare.

Beträffande den i försäljningsförslaget på jägmästarens hemställan vidtagna
jämkningen av norra gränsen för lotten litt. E, varigenom lottens
areal minskats med O.12 hektar skogsmark, har domänintendenten framhållit,
att lotten enligt hans mening bort hava bibehållits såsom den å 1923
års karta upptagits, då området om O.12 hektar vore erforderligt för anskaffning
av husbehovs- och reparationsvirke till lägenheten.

Den återstående delen av egendomen, litt. F å 1924 års karta, som skulle
bibehållas i kronans ägo, har en areal av 16.6 0 hektar.

Länsstyrelsen har icke haft något att i ärendet erinra; över jägmästaren
har upplyst, att vid bibehållande av lotten litt. F i kronans ägo ett komplex
av allmänna skogar om sammanlagt 60.8 2 hektar komme att bildas, därav
lotten litt. F 16.60 hektar, utmarken till Ramdala nr 10 32.22 hektar
och utmarken till Ramdala kyrkoherdeboställe 12 hektar.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot det uppgjorda förslaget,
sådant det i slutligt skick föreligger. Enligt styrelsens förmenande
vore det även billigt, att ifrågavarande stärbhus, såsom uppskattningsmännen
ifrågasatt, tillförsäkrades förmånsrätt vid försäljningen av lotten litt. B,
varvid köpeskillingen borde få erläggas i den ordning, som Kungl. Maj:ts
brev till domänstyrelsen den 29 maj 1874 föreskreve. Vid egendomens avträdande
vore nuvarande arrendatorerna skyldiga att utan ersättning tillhandahålla
tillträdare foder till följande belopp, nämligen 2,100 kilogram
Ilo, 2,100 kilogram vårsädeshalm och 2,100 kilogram höstsädeshalm.

Jag tillstyrker, att ifrågavarande kronoegendom disponeras i enlighet med Departementsden
uppgjorda planen, till vilken de i ärendet hörda myndigheterna i allt
väsentligt utan meningsskiljaktighet givit sin anslutning. Beträffande den
norra gränsen av lotten litt. E finner jag icke anledning frångå domänstyrelsens
förslag att densamma bestämmes på sätt å 1924 års karta an -

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

givits. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Kamdala nr 1 i
Ramdala socken av Blekinge län blivit genom ägostyckning
delad i sex lotter i huvudsaklig överensstämmelse
med här ovan omförmälda förslag,
dels de med litt. A, C, D och E betecknade lotterna
må var för sig med de enligt Raquettes i ärendet åberopade
karta av 1924 dem tillagda här ovan angivna
områden försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt
för köpare av lotten litt. A till hälften av förberörda
kvantiteter avträdesfoder,

dels ock lotten litt. B må med ovan angivna område
men med undantag av en loglänga, till den del densamma
är belägen å lottens mark, till avlidne Oscar Anderssons
stärbhusdelägare försäljas för eu köpeskilling av 10,470
kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet den
14 mars 1926 och en sjättedel den 14 mars varje av
nästföljande fem år med skyldighet för köparna att
låta berörda loglänga, i den mån den är belägen å
lottens mark, avgiftsfritt kvarstå under ett år från tillträdesdagen
samt under villkor i övrigt,
att lotten säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes,
med rätt för köparna till hälften av förberörda kvantiteter
avträdesfoder,

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i
länet,

att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen
av köpeskillingen erlagts och köparnas skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats,

att köparna skola svara för de å lotten för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,
samt

att köparna skola ensamma vidkännas alla med lottens
avskiljande, lagfart å fånget och andra med köpet
förenade utgifter, ävensom kostnaderna för inteckning i
fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,
med förbehåll i fråga om samtliga fem försäljningslotter
om rätt för Sydsvenska kraftaktiebolaget att hava
elektriska ledningar framdragna enligt bestämmelserna
i Kungl. Maj:ts resolution den 27 maj 1921.

K un f/l. Maj:ts proposition Nr 20>>.

37

!):o.

Sedan andelsföreningen Eget Hem inom Kristianstads län u. p. a. hos [9.]
Kungl. Maj:t ansökt att få förvärva kronoegendomen 1 mantal Svenstorp
nr 3 i Västra Sönnarslövs socken av nämnda län, med undantag städs lätt.
eventuellt av ett till egendomen hörande skogsskifte, vilken egendom föreningen
ämnade uppdela och försälja till mindre jordbrukslägenheter, har
Kungl. Maj:t den 28 september 1923 bemyndigat domänstyrelsen att låta
verkställa uppskattning av saluvärdet å ifrågavarande egendom.

I anledning härav har under år 1923 hållits saluvärdering å egendomen
ifråga. Av instrumentet över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet
hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren G. Warkander år
1923 kopierad och delvis kompletterad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen cirka 5 kilometer från Klippans järnvägsstation
å Hälsingborg—Hässleholms järnväg, är utarrenderad till den 14
mars 1926. Densamma har en areal av tillhopa 164.4 2 6 0 hektar samt är
utlagd i tre skiften, inägoskiftet, skogsskiftet och torvskiftet.

Inägoskiftet och skogsskiftet bilda eu sammanhängande figur, med vardera
en areal om respektive 130.9530 och 33.34 20 hektar. Torvskiftet är av
föga betydenhet med en areal om allenast 0.131 o hektar.

Skogsskiftet är beläget å Söderåsens norra sluttning, vilken delvis brant
reser sig från den omgivande slättbygden. Skogen å skiftet, bestående av
bok med insprängd björk och gran, är, enligt vad domänstyrelsen framhållit,
av ringa betydenhet med svåra drivningsförhållanden och avsättningsmöjligheter.

Vid den nyssnämnda saluvärderingen å egendomen har densamma åsatts

följande saluvärde:

Areal hektar

Saluvärde kronor

Åkerjord .................

................. 106.5710

59,950: 6 o

Ängsmark...................

................. 3.7030

1,481: 20

Odlingsmark...............

................. 16.6910

1,335: 2 8

Skogsmark ...............

................. 32.5720

1,628: eo

Impediment ...............

................ 4.8.8 9 0

—

Åbyggnader ...............

.................. —

11,800: —

Växande skog å:

Inägoskiftet ...............

4,149: — ( 5,273: 6 6)1

Skogsskiftet ...............

10,792:— (15,643: 08)1

Summa 164.42 60

91,136:68 (97,112: 42)1

Domänstyrelsen har i utlåtande den 29 februari 1924 framhållit, hurusom
ovannämnda skogsskifte icke lämpade sig för självständigt brukande.
Att under sådana förhållanden tillstyrka ett undantagande av skogsskiftet,
såsom ovannämnda andelsförening eventuellt ifrågasatt, syntes styrelsen

1 Förhöjningen vidtagen vid senare av överjäginästaren på uppdrag av domänstyrelsen företagen
ny värdering av den växande skogen.

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

icke vara med statsverkets intresse förenligt. I likhet med vad styrelsen
i ett tidigare den 7 september 1923 avgivet utlåtande anfört, funne sig
styrelsen endast under förutsättning av att egendomen i sin helhet försåldes,
kunna tillstyrka bifall till den av andelsföreningen gjorda ansökningen.

Anmodad avgiva yttrande över domänstyrelsens nyssnämnda utlåtande
den 29 februari 1924 bär andelsföreningen, under åberopande av överjägmästarens
tidigare uttalade åsikt att skogsskiftet borde undantagas från
försäljning och bibehållas i statens band, meddelat, att föreningen efter
besiktning och värdering av detsamma icke funne sig böra inköpa detta,
då det vore för föreningens ändamål med fastighetens förvärvande olämpligt.

Enligt den av föreningen uppgjorda planen för egendomens styckning
och återförsäljning skulle förutom en mindre huvudgård utläggas 7 å 8 jordbrukslägenheter
och ett mindre antal s. k. arbetaresmåbruk om cirka 2
tunnland, de senare avsedda att säljas till arbetare inom Klippans samhälle.

Då skogsskiftet icke innehölle någon sådan skog, att timmer till byggnader
ä de blivande egnahemmen där kunde erhållas, utan egentligen vedskog,
vore det olämpligt att mellan småbrukarna uppdela skogen, vilken skulle
för dem fördyra och försvåra inköpet av deras egnahemsställen.

Värdet av jord och byggnader vore för egnahemslåns beviljande begränsat.
För låntagaren vore det därför av stor betydelse att till sin egnahemslägenhet
erhålla möjligast mesfa jord att bruka. Han borde därför icke betungas
med inköp av skog, vars värde icke toges med i beräkningen vid uppskattning
av lägenhetens värde i och för bestämmande av egnahemslånens storlek.
Ej heller torde lian kunna påräkna att erhålla skogs vårdsstyrelsens
medgivande att genast få avverka och realisera skogen. Enligt vad handlingarna
i ärendet utmärkte, hade emellertid det åsätta värdet å skogen
framkommit just med beräkning av omedelbar realisation av skogen genom
avverkning. Därest föreningen skulle vara nödsakad jämväl inköpa skogsskiftet
måste vid återförsäljning av detsamma priset därå så nedsättas, att
utsikt förefunnes att utan förlust kunna avveckla affären, r

Länsstyrelsen, vilken tidigare i ett den 31 juli 1923 i ärendet avgivet
yttrande icke funnit avgörande skäl för försäljning förefinnas utan vidhållit
en redan därförut i annat sammanhang uttalad mening att egendomen
måtte fortfarande utarrenderas, har i förnyat utlåtande den 7
oktober 1924 såsom eget yttrande åberopat vad domänintendenten anfört.
Denne har beträffande den ifrågasatta försäljningen endast framhållit, att
han icke funne något att erinra mot andelsföreningens önskan att befrias
från att inköpa skogsmarken, utan ansåge, att densamma borde bibehållas
i kronans hand, då orten vore skogfattig och den för avsalu tillgängliga
skogen lätt kunde omsättas.

Domänstyrelsen har i förnyat utlåtande den 20 februari 1925 vidhållit
sin åsikt att det för statsverket varit lyckligast, om hela egendomen kunnat
försäljas till egnahemsföreningen.

Då emellertid föreningen i yttrande den 22 augusti 1924, anför styrelsen
vidare, bestämt förklarat sig reflektera på förvärv av endast den del av

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. 39

egendomen, som omfattade inägoskiftet, torde det sålunda bliva nödvändigt
att särskilt försälja egendomens återstående del eller skogsskiftet. Styrelsen
hade ock med hänsyn härtill hos Västra Sönnarslövs kommun framställt
förfrågan, huruvida kommunen vore villig att inköpa nämnda skifte. Härå
hade dock tyvärr ingått ett avböjande svar, och återstode, enligt vad styrelsen
kunde finna, vid sådant förhållande endast utvägen att utbjuda skiftet å
offentlig auktion.

Skiftet, som utgjordes av ägoligurerna nr 171—183 och j 196 å den av
distriktslantmätaren Warkander över egendomen år 1923 upprättade kartan,
omfattade eu areal av 33.342 0 hektar, därav 0.65oo hektar åker, 32.5 7 20
hektar avrösningsjord och O.1200 hektar impediment. Saluvärdet hade beräknats
till 17,272 kronor, därav 15,643 kronor för växande skog.

Jag vill tillstyrka, att andelsföreningen medgives rätt att för styckning
till egnahemslägenheter förvärva ifrågavarande egendom Svenstorp i
den omfattning, som avses i den av föreningen gjorda framställningen.
Mot domänstyrelsens avstyrkande utlåtande anser jag mig icke kunna
förorda, att det från ovannämnda försäljning undantagna skogsskiftet bibehålies
i statens hand, utan torde detsamma med hänsyn till de av domänstyrelsen
påvisade förvaltningssvårigheterna jämväl böra avyttras. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Svenstorp nr 3
i Västra Sönnarlövs socken av Kristianstads län styckats
i två delar, den ena utgörande här förut angivna skogsskifte
och den andra egendomen i övrigt, ifrågavarande
båda lotter må var för sig försäljas med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1926,

den skogsskiftet omfattande lotten å offentlig auktion
till den högstbjudande, samt

övrig del av egendomen till andelsföreningen Eget hem
inom Kristianstads län u. p. a. mot en köpeskilling
av 79,848 kronor och under följande villkor, nämligen,
att köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalas till
länsstyrelsen i länet, att egendomen säljes i det skick,
den vid tillträdet befinnes, varvid andelsföreningen
skall, så vitt egendomen angår, inträda i de rättigheter
och skyldigheter kronan ägt till den arrendator
eller brukare, som vid samma tid avträder egendomen,
att andelsföreningen skall svara för de å området efter
tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att
andelsföreningen ensam skall vidkännas kostnaderna
för lagfart å köpet och andra med köpet förenade kostnader.

Departement# -chefen.

40

Kungi. Maj:ts proposition Nr 206.

10:o.

. do.]

Pilla Svedala
nr 1, 3, IS
och 19 i
Malmöhus
län.

Kronoegendomen 1 mantal Lilla Svedala nr 1, 5, 18 och 19 i Västra
Kärrstorps socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1927
mot ett årligt arrende av 3,200 kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren S. J. Johanson år 1924 kopierad
och kompletterad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

^ Egendomen, som är belägen 2.4 mil från Malmö och 5 kilometer från
Svedala köping, har en areal av 70.92 hektar, därav 58.8355 hektar tomt
och åker, 8.3 09 0 hektar äng och 3.7 75 5 hektar impediment. I denna areal
hava icke inräknats vissa jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 19 maj 1905
egendomen frånsålda områden om respektive 1.6 3 hektar och O.11 hektar.

Uppskattningsmännen hava föreslagit upplåtelse av följande tomtområden,
vilka närmare angivas å vid handlingarna fogade, av t. f. distriktslantmätaren
Fredrik Ljungberg den 10 oktober 1924 upprättade avsöndringskartor
och arealbevis, nämligen

Litt.

1 Areal hektar j

Saluvärde j
kronor

i Arrendeviirde
kronor

a

0.1425

712:50 ''

85

i)

0.0186

70: —

3

c

0.1465

732: so

36

<t

0.1115

557: 50

Jo

e

0.0910

455: —

20

r

O.013 1

65: 50

3

Tomten litt. d är bebyggd med egendomens arrendator, Christen Christensson,
tillhörigt boningshus och har föreslagits att försäljas till honom. Tomterna
litt. b, e och f höra enligt uppskattningsmännens förslag hembjudas, litt. b
stenhuggaren Per Viktor Widell, som äger en närmast öster om tomten belägen
bostadslägenhet, litt. e smeden Olof Hallén, som äger och bebor den
intill tomten belägna från kronoegendomen tidigare försålda lägenheten
»Lilla Svedala avsöndring nr 1», och litt. f gjuteriarbetaren Tage Johansson,
vilken äger den öster om tomten liggande fastigheten, ett trångt beläget
gatehus. Köpeskillingarna för tomterna litt. b, d, e och f borde erläggas
kontant vid tillträdet. Tomterna litt. a och c borde utbjudas i vanlig ordning.

Länsstyrelsen har framhållit, att enligt uppskatta^gsprotokollet egendomens
byggnader kunde betecknas som medelgoda men ej kunde anses
fullt tillräckliga för skötseln, enär stathus saknades. Denna brist betydde
enligt länsstyrelsens förmenande för närvarande ej så mycket, då arrendatorn
förfogade över ett honom enskilt tillhörigt hus, vilket användes såsom bostad
åt gift arbetspersonal. Beträffande uppskattningsmännens förslag om försäljning
av det kring detta boningshus liggande jordområde, tomten litt.
d, har länsstyrelsen framhållit att, om förslaget vunne beaktande, arrende -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. 41

torn kunde avyttra tomt och hus, vid vilket förhållande nybyggnad av stathus
förmodligen bleve ofrånkomlig; mod hänsyn härtill borde tomten tillsvidare
bibehållas i statens ägo. Mot övriga av uppskattningsmännen föreslagna
försäljningar har länsstyrelsen icke haft något att erinra.

Domänstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande.

Då, såvitt handlingarna utvisade, något från egendomens arrendators sida
framhållet särskilt behov att nu förvärva det med litt. d betecknade området
icke syntes föreligga, ansåge styrelsen i likhet med länsstyrelsen att med
försäljningen av nämnda lägenhet borde tillsvidare anstå. Pöisäljningsförslaget
i övrigt föranledde icke erinran från styrelsens sida, och torde de
särskilda områdena böra upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 (nr
271). Domänstyrelsen biträdde länsstyrelsens förslag, att kostnaderna för vissa i
detta fall uppgjorda, på grund av tomternas ringa omfång såsom nödiga
ansedda kartor i skalan 1: 400 jämte arealbevis skulle gäldas av blivande
köpare av tomterna. I anledning av länsstyrelsens förslag att förbehåll icke
borde göras om ålägganden för spekulanterna å de allenast till utökning av
angränsande fastigheter avsedda omradena litt. b, e och f att bygga boningshus
å lägenheterna Ange domänstyrelsen erinra, att någon föreskrift i sådant
hänseende ej syntes vara erforderlig, då enligt 15:de punkten i nyssberörda
kungörelse länsstyrelse kunde, på framställning av köpare, som ägde för
lägenhets skötsel lämplig, å annan fastighet belägen byggnad, medgiva befrielse
från den i författningen föreskrivna byggnadsskyldighetens fullgörande.

Av skäl, som länsstyrelsen och domänstyrelsen anfört torde tillsvidare få Dep^e^nU''
anstå med försäljningen av området litt. d. Med tillstyrkande av att
övriga här avsedda områden nu försäljas hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande med litt. a, b, c, e och f utmärkta
lägenheter må var för sig med ovan angivet område
från kronoegendomen 1 mantal Lilla Svedala nr 1, 5,

18 och 19 i Västra Kärrstorps socken av Malmöhus län
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med skyldighet för
samtliga köpare att gälda kronans kostnader för de över
områdena uppgjorda avsöndringskartor med arealbevis
och för köpare av områdena litt. b, e och f att erlägga
köpeskillingen kontant vid tillträdet samt med hembudsrätt
för stenhuggaren Per Viktor Widell till området
litt. b, för smeden Olof Iiallén till området litt. e och
för gjuteriarbetaren Tage Johansson till området litt. f.

42

KungI. Ma,j:ts proposition Nr 206.

ll:o.

Hl.] Kronoegendomen 1 mantal Vastad in- 1 i Eftra socken av Hallands län
itulZds är tiU den 14 mars 1925 utarrenderad mot ett årligt arrende av 2,450 kronor.
län. Under år 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med därtill hörande handlingar, därbland en av förste
lantmätaren Carl Wilhelm Berger år 1902 över egendomen upprättad karta
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Slöinge järnvägsstation ä
västkustbanan, har en sammanlagd areal av 204.491 hektar — därav I.522
hektar utgöres av allmänna vägar — och är fördelad i följande fyra skiften:

A) Hemskiftet omfattande 99.238 hektar åker och tomt, 34.604 hektar skogsocli
betesmark samt 3.19 8 hektar impediment.

Å hemskiftet ligga följande lägenheter, varå byggnaderna ägas av respektive
brukare:

a) Ägofigurerna nr 43—55 med eu areal av 2.573 hektar, därav 2.366
hektar åker och tomt, brukas av Karl Albert Johansson, som vid uppskattningsförrättningen
förklarat sig önska mot avgäld bruka lägenheten.

Uppskattningsmännen hava föreslagit lägenhetens fortfarande upplåtande
till Johansson mot årlig avgäld.

b) Ägofigurerna nr 57—66 med en areal av 1.631 hektar, därav 0.866
hektar åker och tomt, brukas av Sven August Emanuelsson, som vid uppskattningsförrättningen
förklarat, att han önskade inköpa lägenheten med
tillägg av ägofiguren nr 40, men att han, om en dylik försäljning icke kunde
medgivas, vore nöjd med att för sin återstående livstid mot årlig avgäld få
besitta lägenheten i dess nuvarande omfattning

Uppskattningsmännen hava avstyrkt lägenhetens försäljning, enär lägenheten
vore belägen mitt inne uti egendomens åkerskiften, för vilkas brukning
eu försäljning av lägenheten skulle bliva hinderlig. Den nuvarande
brukaren, som vore 71 år gammal, borde få kvarsitta å lägenheten under
sin livstid mot årlig avgäld.

c) Del av ägofiguren nr 159 med en areal av I.200 hektar brukas av Johan
E. Gren, som vid uppskattningsförrättningen förklarat sig vilja fortfarande
bruka lägenheten — med tillägg av viss annan mark — mot årlig avgäld,
vilket av uppskattningsmännen tillstyrkts.

d) Eftra kommuns skolhustomt, omfattande ägofigurerna nr av 71, av 72
och 73, varå kommunen äger ett skolhus.

Skolrådets vice ordförande bär vid uppskattningsförrättningen förklarat,
att kommunen önskade inköpa ifrågavarande område, något utvidgat, tillhopa
utgörande O.335 hektar, och hava uppskattningsmännen tillstyrkt försäljningen
mot en köpeskilling av 850 kronor.

Dessutom hava följande personer och förening anmält sig såsom köpare
till områden å hemskiftet.

1) Nils Julius Svensson har anhållit ia förvärva tomt å ägofiguren nr 152.
Uppskattningsmännen hava tillstyrkt försäljning av ett å kartan med röda
gränslinjer angivet område, som är obebyggt och varå endast växa några
buskar. Området omfattar delar av ägofigurerna nr 152—154 med en areal
av 0.0 8 0 hektar och har saluvärderats till 200 kronor.

43

Khh(jI. Maj:ta proposition Nr 206.

2) Carl B. Nilsson liar gjort framställning om förvärv av ägoligurerna nr
87—94 eller del av detta område.

Uppskattningsmännen hava avstyrkt framställningen, enär eu försäljning
<iv området, som vore hemskiftets bästa jord. och beläget ej långt ifiån gårds
tomten, skulle på ett betänkligt sätt rubba, bestående skiftesindelning för cirkulationsbruket,
borttaga viss märgeltillgång samt störande inverka på flik
ningsförhållandena, varjämte uppskattningsmännen framhållit, att Nilsson
redan vore ägare av eu annan lägenhet med byggnader på egen grund.

;{) Sven Ossian Severinsson har anmält sig soin köpare av ägofigurerna

nr 81, 84 och 8G. .......

Uppskattningsmännen hava avstyrkt försäljning av enahanda skal som
anförts under 2) här ovan. Jämväl Severinsson innehar annan lägenhet å
(»gendom i närheten.

4) Leonard Nilsson har anhållit att för stenhuggeriändamål få inköpa ett
område om 1 hektar av ägofigurerna nr 144 och 164.

Uppskattningsmännen liava, då ett å ägofigur nr 164 liggande stenbrott
vore behövligt för egendomens eget bruk, avstyrkt jämväl denna framställning.

5) Eftra byggnads förening u. p. a. har förklarat sig önska förvärva ägofiguren
nr 153 för uppförande därstädes av cn byggnad för föreningens sammankomster,
föreläsningar m. in.

Uppskattningsmännen hava, då en byggnadstomt här utan olägenhet kunde
avstyckas, förordat försäljning av ett tomtområde om O.oaa hektar, omfattande
delar av ägofigurerna nr 153 och 154, vilket område saluvärderats till 250
kronor.

B) Yabroskiftet omfattande 10.570 hektar åker och tomt, 0.337 hektar skogsull
betesmark samt 0.3 8 7 hektar impediment.

Ä detta skifte finnes å ägofiguren nr 244 en förfallen backstuga tillhörig
Nils Alfred Emanuelsson, som vid uppskattningsförrättningen förklarat sig
vilja köpa den tomt, varå hans stuga vore belägen, eller ock annan närbe ltl

Uppskattningsmännen hava, då stugan vore hinderlig för brukandet av
den omkringliggande jorden, föreslagit, att av ägofiguren nr 243, som är belägen
på andra sidan landsvägen och dit stugan lämpligen borde flyttas,
måtte till Emanuelsson försäljas norra delen (begränsad å kartan genom en
röd linje) med en areal av 0.330 hektar för ett pris av 260 kronor: och har
Emanuelsson förklarat sig nöjd härmed.

Dessutom hava följande personer anhållit att få förvärva mark från Yabroskiftet 1)

Ludvig Adolfsson har anhållit få köpa någon del av skiftet, enär han
vore ägare till ett intill södra gränsen av ägofiguren nr 243, på ofri grund
a angränsande egendomen Svenstorps utmark beläget hus.

Uppskattningsmännen, som ansett den väster om vägen liggande goda lerjorden
böra bibehållas vid egendomen, hava tillstyrkt, att södra delen — 0.315
hektar — av ifrågavarande ägofigur nr 243 försäljes till Adolfsson för ett
pris av 315 kronor.

2) Hugo Johansson har anhållit få köpa eller arrendera 5 hektar utav
skiftet, dock utan närmare angivande av läge.

Uppskattningsmännen hava avstyrkt försäljning av skäl, som nedan när
mare angivas.

44 Kung!- Maj:ts proposition Nr 206.

C) Torvmosseskiftet omfattande 2.806 hektar, därav 0.261 hektar impediment.

Vid uppskattningsförrättningen har Leonard Vernlund, som äger ett invid
gränsen till torvmosseskiftet, å annan egendoms mark uppfört hus, anhållit
att få inköpa detta skifte.

Uppskattningsmännen hava avstyrkt framställningen, enär egendomens
arrendator vore i behov av den torvtillgång, som kunde från torvmosseskittet
erhallas.

D) Skogsskiftet omfattande 51.8 2 9 hektar.

Av uppskattningsmännén har sålunda föreslagits försäljning av följande
lem områden, nämligen

från hemskiftet: 1) delar av ägofigurerna nr 71—73 till Eftra kommun för
850 kronor,

2) delar av ägofigurerna nr 152—154 till Nils Julius
Svensson för 200 kronor,

3) delar av ägofigurerna nr 153 och 154 till Eftra bygg
nadsförening u. p. a. för 250 kronor,

från Yabroskiftet: 4) del av ägofiguren nr 243 till Nils Alfred Emanuelsson
för 260 kronor,

5) del av ägofiguren nr 243 till Ludvig Adolfsson för
315 kronor.

Uppskattningsmännen hava framhållit, att något allmänt eller enskilt skäl
till styekmng av egendomen icke torelåge. Den brukade jordens areal vore
(*j föi stor för ett ordinärt lantbruk, och egendomen vore försedd med till
stor del alldeles nya byggnader, som i storlek och inredning anpassats till
egendomens nuvarande oförminskade storlek. Ägoområdets form samt beskaffenhet
i övrigt vore ock sådan, att ej utan olägenhet för gårdens brukning
särskilda delar därifrån kunde avstyckas. Det jordområde, varifrån med
minsta olägenhet för gårdsbruket avstyckning skulle kunna ske, vore den
nordligaste och längst från gårdstomten belägna (ägofigurerna nr 1—10),
men till denna jord funnes inga spekulanter. Det särskilt för sig liggande
Yabroskiftet kunde ju tänkas lämpligt till försäljning, men därvid vore att
märka, att detta skifte omfattade egendomens bästa åkerjord, som genom
den goda vägförbindelsen vore bekvämare att sköta från huvudgården än
vissa delar av hemskiftet. Därtill komme, att jorden å Yabroskiftet vore
mycket styv lerjord, som ej passade till småbruk.

Överjägmästaren i södra distriktet har icke haft något att erinra mot
uppskattningsmännens förslag.

Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljning av de utav uppskattningsmännen
därtill föreslagna fem områdena. I fråga om de av Karl Albert Johansson
och Sven August Emanuelsson å hemskiftet brukade lagenheterna har länsstyrelsen
förklarat sig icke vilja förorda avvikelse från uppskattningsmänuens
föi slag, och har länsstyrelsen ej heller ansett sig böra avstyrka uppskattningsmännens
förslag rörande Johan E. Grens lägenhet å hemskiftet,
ehuruväl länsstyrelsen, därest ej Gren förklarat sig helst vilja behålla densamma
såsom torp mot avgiild, skulle ansett lämpligt att sälja detta område,
som läge vid egendomens gräns och vara Gren ägde husen. Jämväl
Leonard Nilssons ocli Leonard Vernlunds ansökningar har länsstyrelsen på

Kanyl. Maj:ls proposition Nr 206.

45

grund av vad uppskattningsmännen anfört funnit böra avslås. Länsstyrelsen
har emellertid, under framhållande att även Carl B. Nilssons, Sven Ossian
Severinssons och Hugo Johanssons ansökningar av uppskattningsmännen avstyrkts,
förklarat sig icke vara övertygad om, att frågan om lägenhetsupplåtelser
från kronoregcndomen horde lösas blott i den mycket inskränkta omfattning,
som uppskattningsmännens förslag innebure. Beaktansvärda skäl
talade visserligen för att iakttaga viss varsamhet vid frånsäljande av mark
i hemskiftets sydvästra del. Däremot syntes den omständigheten att Yabroskiftet
bestode av styv lerjord icke böra hindra dess försäljning, enär det
vore rätt avlägset från huvudgården samt beläget vid allmän väg. Länsstyrelsen
ville därför ifrågasätta, huruvida icke förslag borde uppgöras till
försäljning av detta skifte, helt eller styckat. I övrigt biträdde länsstyrelsen
vad uppskattningsmännen föreslagit.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 19 september 1924 förklarat, att styrelsen
funne sig böra till alla delar biträda uppskattningsmännens väl motiverade
dispositionsförslag.

Domänstyrelsen har tillika meddelat, att styrelsen gått i författning om
egendomens utarrendering till den 14 mars 1926.

Sedan Kungl. Maj:t återremitterat ärendet till domänstyrelsen i och för
föranstaltande av utredning rörande uppdelning i, till synes lämpligen två,
egnahemslägenheter av Yabroskiftet, med undantag av ägofiguren nr 243,
har domänstyrelsen med utlåtande den 13 februari 1925 överlämnat av
vederbörande uppskattningsmän upprättat förslag till skiftets delning ävensom
länsstyrelsens utlåtande däröver.

Uppskattningsmännen hava därvid framhållit, att enligt deras mening
ingenting förekommit, som kunde giva anledning till ändring av deras i 1923
års värderingsinstrument uttalade uppfattning, att skiftet borde bibehållas
till huvudgården och utarrenderas gemensamt med den. Därest skiftet skulle
försäljas, borde det lämpligast säljas ostyckat. Ville man åter stycka området
i lotter, syntes skiftet ej böra delas i flera än två lotter, om de sålunda
bildade egnahemmen skulle få karaktären av jordbrukslägenheter, nämligen:

Någon utsikt till försäljning av ett större antal bostadslägenheter förefunnes
icke.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag i vad det avsåge
skiftets uppdelning samt försäljningssummorna för lägenheterna.

Av den i ärendet verkställda utredningen synes framgå, att avgörande Departementsskäl
tala emot försäljning av det s. k. Yabroskiftet. Å ena sidan lägger chefen.
jordens svårbrukade beskaffenhet vissa hinder i vägen för detta skiftes uppdelning
i småbruk; å andra sidan har så sent som 1924 å egendomen skett

areal saluvärde

hektar kronor

litt. A (östra lotten)
» B (västra » )

5.016 4,500

. 5.2 90 5,000.

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

vissa nybyggnader, avpassade för egendomens åkerareal. Då därjämte ifrågavarande
skifte utgöres av egendomens bästa åkerjord, skulle en försäljning
därav komma att menligt inverka på en fördelaktig disposition av själva
egendomen. Jag anser mig därför böra biträda det av uppskattningsmännen
föreslagna och av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget. Hembudsrätt
synes mig därvid böra tillerkännas Nils Julius Svensson, Nils Alfred
Emanuelsson och Ludvig Adolfsson å respektive till försäljning föreslagna
områden.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 1 mantal Vastad nr 1 i Eftra
socken av Hallands län må frånskiljas och försäljas

dels följande områden, nämligen

1) ett å egendomens hemskifte liggande område om O.oso
hektar, omfattande delar av ägofigurerna nr 152—154,
med hembudsrätt för Nils Julius Svensson,

2) ett å det s. k. Yabroskiftet liggande område om
0.33 0 hektar, omfattande norra delen av ägofiguren nr
243, med hembudsrätt för Nils Alfred Emanuelsson, samt

3) ett å sistnämnda skifte liggande område om 0.315
hektar, omfattande södra delen av ägofiguren nr 243,
med hembudsrätt för Ludvig Adolfsson;

skolande omförmälda tre områden försäljas enligt
gällande- grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar;

dels ock följande områden, nämligen

1) ett å egendomens hemskifte liggande område om
0.3 3 5 hektar, omfattande delar av ägofigurerna nr 71—
73, till Eftra kommun för en köpeskilling av 850 kronor,
samt

, 2) ett å samma skifte liggande område om 0.0 9 9 hektar

omfattande delar av ägofigurerna nr 153 och 154, till
Eftra byggnadsförening u. p. a. för en köpeskilling av
250 kronor;

skolande omförmälda två lägenheter försäljas under
villkor

att köpeskillingarna vid tillträdet kontant inbetalas
till länsstyrelsen i länet,

att områdena säljas i det skick, som de vid tillträdet
befinnas, varvid köparna skola inträda i de rättigheter
och skyldigheter, som kronan ägt till den vid samma
tid avträdande brukaren,

att köparna ansvara för å områdena belöpande onera
och utskylder,

Kanyl. Maj ds proposition AV 206.

47

att köparna ensamma vidkännas alla med områdenas
avskiljande och lagfart å fången ävensom andra med
köpet förenade kostnader, samt

att köparna i gränsen mellan områdena a ena sidan
samt kronoegendomens övriga mark å andra sidan uppsätta
och för framtiden underhålla lämpligt stängsel.

12:o.

Landsfiskalsbostället 1 mantal Höga nr 1 i Stenkyrka socken av Göteborgs
och Bohus län har från och med den 14 mars 1924 indragits till statsverket.
Domänstyrelsen har ombestyrt egendomens skötsel till den 14 mars 1926,
därvid i årlig arrendeavgäld erhållits 1,300 kronor. Under år 1924 har å
egendomen verkställts arrende- och saluvärdering. Av instrumentet däröver
ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av t. f. distriktslantmätaren
Algot Rasmusson över egendomen år 1924 upprättad och sedermera
under samma år kompletterad karta jämte tillhörande beskrivning,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen mitt på ön Tjörn, 0.7 mil från fiskläget Skärhamn
samt 1 mil från handelsplatserna och ångbåtsstationerna Höviksnäs, Läka,
Djupvik, Kyrksund och Stockevik.

Egendomen, förlagd i ett sammanhängande skifte, omfattar eu areal av
64.0 6 0 hektar, därav 21.5 7 3 hektar tomt och åker, 2.133 hektar äng, 39.no
hektar avrösningsjord och 1.244 hektar vägar och impediment. Åkerjorden
är till största delen ovanligt bördig. Ängsmarken är synnerligen god. A
utmarken finnes ett icke obetydligt skogsbestånd, huvudsakligen tall, i en
ålder av 30—35 år.

Ä egendomen finnas följande lägenheter:

1) bostadslägenhet, å kartan betecknad med litt. a, innehavare landsfiskalen
Erik Nordström, som äger å lägenheten befintligt boningshus;

2) Hogadals skola, å kartan betecknad med litt. b, innehavare Stenkyrka
församling, som äger ett å området uppfört skolhus med uthusbyggnader;

3) Dammen, å kartan betecknad med litt. c, innehavare Evald Augustsson,
som äger å lägenheten befintligt boningshus med ekonomibyggnader;

4) Hogadal, å kartan betecknad med litt. d, innehavare Karl Edvin
Karlsson, som äger å lägenheten varande boningshus och ladugårdsbyggnad
jämto källare;

5) Grinden, å kartan betecknad med litt. e, innehavare ingenjören Nils
Nordström, som är ägare till å lägenheten varande boningshus med ekonomibyggnad;
samt

6) Kallkällan, å kartan betecknad med litt. f, brukad av huvudgårdens
arrendator Herman Oskar Karlsson. Ä lägenheten varande byggnader ägas
av förre indelningshavaren, f. d. landsfiskalen Johan Nordström.

Å egendomen finnas därjämte å ägofigur nr 28 en mindre backstuga, tillhörig
Laura Jonasdotter, och vid östra sidan av den genom egendomen
förande landsvägen Nordrebäck—Stockevik, norr om Hogadals skola, en
mindre smedja, tillhörig smeden Arthur Johansson.

Innehavarna av de under 1—5 angivna lägenheterna hava anhållit få
inköpa sina områden, innehavarna av lägenheterna litt. a, d och e med utvidgning
av lägenheternas områden.

[12.|

Ro va nr 1
i (lötehorgs
och Bohus
län.

Departements chefen.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Uppskattningsmännen — som funnit skäl icke föreligga till försäljning av
egendomen i dess helhet eller till större omfattning, hava med avstyrkande
av landfiskalen Erik Nordströms framställning om inköp av lägenheten litt. a,
enär denna lägenhet enligt uppskattningsmännens åsikt borde försäljas endast
i samband med avyttrandet av egendomen i övrigt — hava föreslagit försäljning
av lägenheterna litt. b, c, d och c, lägenheterna litt. d och e med a
kartan angivna utvidgade områden.

Uppskattningsmännen hava förordat försäljning av lägenheterna litt. c
och d enligt gällande grunder för egnahemsupplåtelser. Lägenheterna litt.
h och e hava uppskattningsmännen föreslagit skola mot erläggande av köpeskillingarna
kontant hembjudas respektive innehavare.

Lägenheten litt. f har av uppskattningsmännen ansetts böra i kronans
ägo bibehållas för att, sedan därå varande, f. d. landsfiskalen Johan Nordström
tillhöriga byggnader blivit av statsverket inlösta, brukas såsom dagsverkstorp
till egendomen.

Försäljningslotternas storlek och saluvärden framgå av nedan angivna
tabell:

Litt. a
kartan

Areal i hektar

Saluvärde,
i runt
tal,

kronor

Namn

Innehavare

Tomt och
åker

Avrösnings-

jord

Summa

b

Hogadals skolhus

Stenkyrka församling

0.101

_

0.10J

400 !

C

Dammen

Evald Augustsson

O.ns

0.47 6

0.594

100 |

d

Hogadal

Karl Edvin Karlsson

0.672

0.816

1.488

865

e

Grinden

Nils Nordström

0.226

0.084

0.310

250

Länsstyrelsen och över jägmästaren i södra distriktet samt domänstyrelsen
hava icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.

Även jag biträder förslaget och hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att omförmälda med litt. b, c, d och e betecknade
lotter av kronoegendomen 1 mantal Höga nr 1 i Stenkyrka
socken av Göteborgs och Bohus län må var för
sig med ovan angivet område försäljas,

lotterna litt. b och e till respektive Stenkyrka kommun
och ingenjören Nils Nordström under villkor för vardera
försäljningen att köpeskillingarna vid tillträdet kontant
erläggas till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län och att köparna ensamma vidkännas de med lotternas
avskiljande och lagfart å fången förenade kostnader,
samt

lotterna litt. c och d i enlighet med gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med förbehåll för köpare av lotten litt. c om
rätt till väg över lotten litt. d.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

4!»

13:o.

(Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet.)

Äborättshemmanet Västra Ed (ö/8 mantal Västra Ed nr 2 i Dals-Eds soc- [13.J
ken av Älvsborgs län) blev år 1690 upplåtet till »Uddevallaborna», som Kronoparkev
erhållit visst monopol på timmerhandeln med Norge. Syftet med upplåtel- Xhlbm-qs län
sen var att bereda boställe åt en tillsyningsman, som skulle för timmerhandlarnas
i Uddevalla räkning övervaka, att ingen obehörig timmerutförsel
till Norge ägde rum. Efter det sedermera för en del år sedan fråga
väckts om återförvärv av hemmanet till kronan och rättegång i sådant
syfte anhängiggjorts, ålades genom Kungl. Maj:ts dom den 5 april 1910
den enskilde innehavare av hemmanet, till vilken detsamma då övergått,
att till kronan avträda hemmanet.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 3 mars 1911 till domänstyrelsen förordnades
på styrelsens hemställan, att hemmanet skulle, sedan det avträtts
till kronan, ställas under skogsstatens omedelbara vård för att förvaltas
såsom kronopark. Det förvaltas nu under benämning kronoparken
Västra Ed.

På grund av platsens natursköna belägenhet å ett näs mellan sjöarna
Stora och Lilla Lee har platsen blivit en alltmera uppskattad turistort;
och har, då kronan ånyo kom i besittning av hemmanet, invid Eds å hemmanet
belägna järnvägsstation bildats ett mindre samhälle.

Bebyggelsen har skett på så sätt, att den tidigare innehavaren mot viss
årlig hyra och på viss tid upplåtit tomter, dock med förbehåll, att, därest
hans dispositionsrätt till hemmanet skulle före arrendetidens utgång upphöra,
kontrakten skulle förfalla utan rätt till ersättning för den förlust,
som kunde drabba kontraktstagarna. När hemmanet avträddes till kronan
voro å detsamma 25 tomter på arrende upplåtna, därav 19 bebyggda med
boningshus, i vissa fall ock uthus, 2 bebyggda med allenast uthus och 4
obebyggda.

Genom omförmälda dom upphörde dessa arrendekontrakt att gälla den
14 mars 1911, och de personer, som å de upplåtna tomterna uppfört hus,
blevo således utsatta för risken att därefter stå utan varje rätt till de av
dem förut disponerade tomtplatserna. Genom provisoriska markupplåtelser
hava dock tomtinnehavarna beretts tillfälle att alltjämt kvarsitta på
sina tomter.

Sedan Kungl. Maj:t — efter därom gjorda framställningar från åtskilliga
tomtinnehavare — den 28 februari 1914 förordnat om stadsplans
upprättande, har Kungl. Maj:t sedermera den 12 september 1921 jämlikt
1 kap. 42 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad fastställt
stadsplan för vissa områden inom samhället, sådana dessa angivits å en av
byggnadsrådet F. Lilljekvist år 1917 upprättad karta med viss av byggnadsstyrelsen
å kartan införd förändring, allt i vad planen avsåge byggnads Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 166 höft. (Nr 206.)

4

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Framställningar
från
tom t innehav
are m. m.

kvarter samt gator, torg och andra allmänna platser ävensom till platsen
hörande vägprofiler. På samma gång fastställde Kungl. Maj:t vissa byggsiadsbestämmelser
samt föreskrev viss byggnadsordning, varjämte en
byggnadsinspektör skulle förordnas för samhället.

En del av stadsplaneområdet utgöres av mark, tillhörande kyrkoherdebostället
3/4 mantal Ed nr 1 i Dals-Eds socken. Gränsen mellan i stadsplaneområdet
ingående delar av 5/8 mantal Västra Ed och nämnda kyrkoherdeboställe.
går i den väg, som är belägen mellan kvarteren 37, 38, 39 b, 40 a
och 40 b, å ena sidan, och kvarteren 41, 42 och 43, å andra sidan, samt i
vägens förlängning ned till sjön Lilla Lee. ,

( I upprepade framställningar har från tomtinnehavarna i Ed betonats
önskvärdheten av, att åtgärder vidt oges för att tomterna inom stadsplaneområdet
måtte kunna upplåtas till försäljning. Det har därvid framhållits,
hurusom det nuvarande osäkra tillståndet hade inverkat till en fortsatt
olaglig och självtagen rätt från nuvarande tomtarrendatorers sida
att tillbygga förutvarande och uppföra nya mindervärdiga och missprydande
byggnader, varjämte en nödtvungen byggnadsverksamhet uppstått
utanför stadsplaneområdet. Ifrågavarande ansökningar hava också avsett
utverkande av byggnadslån och åtgärder för områdets förseende med
vägar, vatten och avlopp m. m.

De sålunda gjorda framställningarna, vilka remitterats till skilda myndigheter,
hava hos dessa föranlett olika förslag och överväganden, på vad
sätt det med framställningarna avsedda huvudsyftet — en rationell utveckling
av Eds samhälle — skulle kunna befrämjas.

Bland dessa framställningar märkes en av trafikchefen E. A. Lundborgi
Ed till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 26 oktober 1923, vilken närmast
föranlett det slutliga ståndpunktstagande till ärendet från olika myndigheters
sida.

Innan jag övergår att närmare redogöra för myndigheternas ställning
till frågan, vill jag nämna, hurusom ortsbefolkningen å ett sammanträde
— hållet inför vederbörande landsfiskal den 13 december 1923 och anordnat
för inhämtande av yttrande i anledning av Remiss å ovannämnda av
Lundborg gjorda framställning — hemställt, att tomter inom Eds stadsplaneområde
måtte genom köp snarast kunna med full äganderätt förvärvas
och att priset å desamma måtte ställas så billigt som möjligt, att likviderandet
av tomterna måtte ske på för köpare bekvämast möjliga villkor,
helst lika dem, som nu förekomme vid upplåtandet av egnahemslägenheter
å kronoegendomar, och att nuvarande tomtarrendatorer och husägare erhölle
förmånsrätt vid köp av hittills arrenderade tomter. Av förhandlingarna
vid mötet framgick, att de tidigare väckta spörsmålen om att området
måtte förses med väganläggningar och huvudledningar för vattenoch
avlopp antingen på statens bekostnad eller genom utlämnandet av billiga
lån till dessa företag numera ansåges vara mindre aktuella; det be -

Kunr/l. Maj:ts proposition Nr 206. 51

lurades, att, därest frågorna härom sammankopplades med tomt försäljningen,
de möjligen kunde utgöra hinder för det snara förverkligandet av
försäljningsfrågan. I följd härav hemställdes vid mötet, att dessa önskemål
måtte lämnas å sido, på det att lösningen av huvudfrågan — försäljningen
av tomtmark — icke måtte genom att kombineras med dessa detaljfrågor
ännu mera försvåras; samhället borde, ansågs det, tillsvidare nöja sig
med de vatten- och avloppsledningar samt vägar, som för närvarande
funnes.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i utlåtande den 9 januari 1924 på det
livligaste tillstyrkt, att det av Dals-Eds Inbyggare länge närda önskemålet
att få med äganderätt förvärva tomter snarast måtte förverkligas.
Det borde vara statsmakterna angeläget, att den döda hand, som allt sedan
statens återförvärv 1910 av kronohemmanet Västra Ed legat över samhället,
så snart som möjligt bleve avlyftad, och platsens goda utvecklingsmöjligheter
komme till sin fulla rätt.

Dals-Ed vore svenskt handels- och näringslivs yttersta västliga utpost i
landskapet Dalsland och som sådan synnerligen välbelägen i förhållande
till dessa trakters huvudnäringar — skogshantering och jordbruk. DalsEd
hade även genom sin naturskönhet blivit en betydande turistort med
möjligheter till ytterligare förkovran. En nödvändig förutsättning för
att platsen måtte bliva vad den kunde och ville bliva vore, att befolkningen
bereddes tillgång till tryggat innehav av mark för bostäder och
drivande av näring. Staten vore den enda markägaren inom stadsplaneområdet,
och med statens intresse av samhällets uppblomstring överensstämde
bäst, att staten uppläte tomter med äganderätt. Skulle tomträttsinstitut
komma till tillämpning, borde förvärvaren få fritt välja mellan köp
och tomträtt. Tomträttsupplåtelse vore dock föga ägnad att stimulera
byggnadsverksamheten, vilket belystes av lämnade uppgifter om förhållanden
vid Trollhättan. De tomtupplåtelser, som nu kunde förekomma i
Dals-Ed, vore högst 20-åriga arrenden. Att dessa icke komme att bliva
begärliga, även om väl avvägda arrendeavgifter fastställdes — något som
ännu ej skett —, vore lätt att förutse. Resultatet bleve detsamma som hittills
eller att alla de, som av sin näringsverksamhet ej tvingades till samhällets
centrum, flyttade ut på enskild mark utanför samhället, och den av
staten bekostade stadsplanen komme att för all framtid stanna på papperet.

Beträffande övriga i Lundborgs skrivelse uttalade önskemål, funne länsstyrelsen
dem synnerligen behjärtansvärda, men ansåge i likhet med ortsinnevånarna,
att utredningar och överväganden om deras tillmötesgående
på intet sätt finge tillåtas verka hindrande på huvudfrågans — tomtförsäljningsfrågans
— omedelbara lösning. Länsstyrelsen hemställde därför,
att Knngl. Maj :t. ville utverka riksdagens medgivande till försäljning av
tomter från kronohemmanet Västra Ed ävensom att så snart ske kunde,
möjlighet bereddes till tomtförsäljningar från i stadsplanen ingående del
av Eds kyrkoherdeboställe.

Domän styrelsen har den 11 februari 1925 inkommit med infordrat yttrande,
innefattande utlåtande, förutom över Lundborgs framställning,

Myndigheternas

utlåtanden.

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20b.

jämväl över ett flertal andra vid olika tillfällen från tomtinnehavare
i Ed inkomna skrifter m. m. Domänstyrelsen meddelar därvid,
hurusom byggnadsstyrelsen, på anmodan av domänstyrelsen, i skrivelse
den 21 november 1923 till domänstyrelsen inkommit med utredning
rörande tomtarealer och tomtpris inom Eds stadsplaneområde m. m.
Vidare lämnas redogörelse för en av byggnadsrådet F. Lilljekvist till domänstyrelsen
överlämnad, av denne den 5 maj 1924 upprättad p. m. jämte
plan till försäljning av tomtmark å Västra Ed, uppgjord med hänsyn till
att försäljning om möjligt skulle kunna ske utan några utlägg för statsverket.

I sitt utlåtande, vid vilket fogats yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän,
lämnar domänstyrelsen en utförlig redogörelse för de provisoriska
upplåtelser — tillhopa cirka ett trettiotal — å kronoegendomen 5/8
mantal Västra Ed, vilka för närvarande förefunnes. Vidare lämnas uppgift
å vissa framställningar, som från enskilda inkommit om köp eller arrende
av tomter.

Domänstyrelsen framhåller vidare, hurusom styrelsens framställning endast
avsåge förenämnda &/8 mantal Västra Ed och icke den del av stadsplanen,
som vore utlagd å mark, tillhörande kyrkoherdebostället 3/4 mantal
Ed nr 1. I fråga om blivande försäljningspris, vägar m. m. har styrelsen
anfört bland annat följande.

I likhet med vederbörande jägmästare hölle dumänstyrelsen före, att
tomterna borde säljas till ett deras verkliga handelsvärde motsvarande pris;
att tomter med affärsläge, d. v. s. de inom det nuvarande samhället befintliga,
lätt kunde säljas till av byggnadsstyrelsen åsätta eller högre pris utan
att kronan bekostade anläggning eller utvidgning av vägar, men att tomtprisen
i områdets bortre del även med sådan förutsättning åtminstone
för närvarande möjligen vore för höga; att erforderlig mark till gator,
torg och parker m. m. borde lämnas kostnadsfritt; att kronan borde
efter egen värdering betala skälig ersättning för hus, som för stadsplanens
genomförande måste rivas, i den mån sådana hus eller tillbyggnader
till förutvarande hus icke tillkommit i strid med gällande bestämmelser.

_ När tomtförsäljningen en gång kunde ske i stadsplaneområdets västligaste
och mest avlägsna delar torde bliva nödvändigt, att kronan där
bekostade en första anläggning av de huvudvägar, som ej redan funnes.
De inom samhällets centrala del förefintliga vägarna vore i det närmaste
tillräckliga för det nu föreliggande behovet. Vad som fattades därvidlag
syntes utan olägenhet kunna utföras av blivande tomtköpare och
längre fram av samhället självt. En och annan väg, t. ex. strandvägen
längs Lilla Lee, 21 a—31—35—53, syntes hava utlagts enbart eller huvudsakligen
ur trevnads- och skönhetssynpunkt. Sådana vägar torde under
alla omständigheter icke böra bekostas av kronan.

Domänstyrelsen finge för sin del avstyrka, att vägar på kronans bekostnad
nu anlades eller utvidgades inom stadsplaneområdets bebyggda
del.

Däremot syntes anläggning av vissa vägar inom områdets västra
del samt utdikning av mossen i kvarteren 31, 30 och 27 böra successivt,
utan forcering, på kronans bekostnad utföras under det närmaste decen -

Kungl. Maj.ts proposition Nr 20ti.

53

niet. Kostnaderna härför behövde ingalunda stiga till sådana belopp, som
byggnadsstyrelsen beräknat.

Vatten- och avloppsledningar torde icke behöva eller böra anläggas på
markägarens bekostnad, utan detta borde få vara en tomtinnehavarnas
och framdeles samhällets angeliigenhet.

Det torde, såsom ock i ärendet framhållits, ingalunda vara nödvändigt,
att kronan vid tomt försäljning läte en del av köpeskillingen innestå eller
utlämnade byggnadslån. En utanför kronoparkens gräns, väster om sjön
Lilla Lee under de senare åren uppkommen, i det stora hela välordnad
och tilltalande bebyggelse ådagalade detta.

Formen för upplåtelsen syntes böra vara som regel försäljning med
full äganderätt men även, om någon spekulant det önskade, upplåtelse av
tomträtt enligt bestämmelserna i 4 kap. av lagen om nyttjanderätt till fast
egendom.

Upplåtelse av tomterna syntes böra ske genom domänstyrelsen, med biträde
av vederbörande jägmästare och byggnadsinspektör, vilken senare
för sitt arbete därmed borde erhålla skälig ersättning enligt de grunder,
som framdeles kunde varda bestämda. En effektiv byggnadskontroll syntes
vara nödvändig.

Tomtupplåt elsen torde att börja med böra ske i huvudsaklig överensstämmelse
med den plan, som av Lilljekvist i hans ovanberörda p. m.
den 5 maj 1924 framlagts. Invändningar mot densamma torde möjligen
i vissa avseenden kunna göras, varom styrelsen emellertid icke i detta
sammanhang torde behöva uttala sig.

Därest kronan icke påtoge sig några större utgifter för anläggning av
vägar samt vatten- och avloppsledningar, syntes en snabb exploatering av
området eller en tornering av tomtupplåtelserna icke nödvändig.

Någon köping eller något municipalsamhälle, till vilket hela området
eller större del därav kunde på en gång försäljas, funnes ej, utan upplåtelse
syntes böra ske successivt, tomt för tomt.

Givetvis borde nuvarande tomtinnehavare äga företrädesrätt till tomtupplåtelse.

De av byggnadsstyrelsen åsätta tomtvärdena med av vederbörande jägmästare,
Lilljekvist och domänstyrelsen ifrågasatta jämkningar däri syntes
böra läggas till grund för bestämmande av prisen å de tomter, som under
de närmaste åren komme att försäljas. Då emellertid tomtförsäljningen
sannolikt komme att fortgå under en längre tid, varunder förändringar
av värdena med all sannolikhet kunde inträffa, vore det angeläget, att
jämkning kunde ske efter sig företeende omständigheter, och syntes det
böra läggas i Kungl. Maj:ts hand att bestämma försäljningsprisen och
eventuellt behövliga jämkningar därav.

Den av byggnadsrådet Lilljekvist i ovannämnda promemoria av den 5
maj 1924 framlagda planen för tomtförsäljningen avsåg i huvudsak följande: Det

område, som i första hand skulle försäljas, borde omfatta tomtmarken
inom kvarteren 2, 3, 4, 5, 6, 7, tomterna 2 och 3 i kvarteret 8,
tomterna 1 och 2 i kvarteret 10 b, kvarteren 12, 13, 14, tomterna 1 och 3 i
kvarteret 16, tomt 2 i kvarteret 20, kvarteren 37, 38, 39 a, 39 b och 40 b, utgörande
det bebyggda området med ett mindre antal mellanliggande obebyggda
tomter.

Från försäljning skulle för närvarande vissa tomter inom området av

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

olika anledningar undantagas, nämligen kvarteret 1 (tomt för kommunalhuset),
tomt 1 i kvarteret 8, som tillsvidare borde behållas för staten (nu
bostad för landsfiskalen), tomt 3 i kvarteret 9 (»Carl XII:s huset»), kvarteret
10 a, som borde omregleras genom markutbyte med Dalslands järnvägsaktiebolag,
samt tomt 2 i kvarteret 16, avsedd för vattentorn.

Saluvärdet å de till upplåtelse föreslagna tomterna borde sättas enligt
ett tidigare på föranledande av domänstyrelsen av byggnadsstyrelsen i
november 1923 uppgjort förslag med 10 procent tillägg, varvid dock priset
å tomterna 1 och 3 i kvarteret 16 något minskats, och tomterna 1, 2 och
3 i kvarteret 7 något ökats. Sammanlagda salupriset å de tomter, som nu
föreslagits till försäljning uppginge enligt förslaget till omkring 109,000
kronor eller, med här föreslagen justering till i runt tal 110,000 kronor,
och skulle med 10 procent tillägg å tomtprisen utgöra 121,000 kronor.
Då samanlagda tomtarealen utgjorde 51,820 kvadratmeter, utgjorde genom -

snittspriset för kvadratmeter omkring 2 kronor 34 öre.

Det för försäljningen inflytande beloppet, beräknat till 121,000 kronor,
skulle användas på följande sätt:

Ersättning för cirka 10 har markområde................. kronor 20,000

Omkostnader för vägar inom området .................... » 25,500

Statens utlägg för stomkartor, stadsplan, kostnadsberäkningar
och förslag till vatten- och avloppsledningar m. m. » 14,500

Inlösen av byggnader (högst) ........... » 51,000

Omkostnader, administering, tomtmäining m. m. i samband
med försäljningen (cirka 8 procent) .............. » 10,000

Summa kronor 121,000.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 4 mars 1925 anfört bland annat
följande.

Byggnadsstyrelsen ansåge i likhet med domänstyrelsen, att det bolde
ligga i Kungl. Maj:ts hand att bestämma tomtförsäljningsprisen och
eventuellt behövliga jämkningar däri. Beträffande de priser, som upptagits
i Lilljekvists promemoria av den 5 maj 1924 ansåge sig byggnadsstyrelsen
dock böra framhålla, att dessa vore beräknade under förutsättning
av att 20 procent av de genom kontant försäljning influtna medlen
skulle användas för täckande av de för väganläggningar beräknade kostnaderna.
Enligt domänstyrelsens förslag skulle staten gottgöra sig även
detta belopp men likväl överlåta åt ett blivande samhälle att ombesörja
vägarnas utförande beträffande de centrala partierna.

Då domänstyrelsen beträffande den fortsatta försäljningen av tomtmark
å stadsplaneområdets västra del, liksom byggnadsstyrelsen, ansåge, att de
inflytande köpeskillingarna skulle användas bland annat till där behövliga
huvudvägar — i den mån sådana ej funnes — borde enligt byggnadsstyrelsens
mening denna princip även tillämpas beträffande försäljningen
inom de centralare partierna, där visserligen en del vägar redan funnes
men där åtskilliga nya behövde anläggas för tillträde till de försålda
tomterna. Det torde numera vara en allmän åsikt, att vid varje försäljning
av tomtmark i någon nämnvärd omfattning det borde tillkomma
markexploatören att ombesörja vägars och avloppsdikens tillkomst i samband
med tomtförsäljningen. Byggnadsstyrelsen ansåge sålunda, att staten
som markförsäljare i detta fall ej borde överlämna dessa omsorger på
ett blivande samhälle, som torde få tillräckliga svårigheter att genom -

Kung!. Mai ds proposition Nr 206. 55

1''öra erforderliga avloppsledningar oeli vattenledningar. Styrelsen ville
sålunda hemställa, att åtminstone de 10 procent, varmed tomtprisen enligt
berörda promemoria ökats utöver de pris, byggnadsstyrelsen föreslagit
i den tomtvärdering, som avlämnades den 21 november 1923, borde användas
för erforderliga vägars anläggning inom den centrala delen av
stadsplaneområdet.

Domänstyrelsen hade föreslagit, att upplåtelsen av tomter borde ske genom
domänstyrelsen med biträde av vederbörande jägmästare och byggnadsinspektör,
vilken senare för sitt arbete därmed bolde erhålla skälig
ersättning enligt grunder, som framdeles kunde varda bestämda. Mot
denna anordning både byggnadsstyrelsen ej något att erinra.

Domänstyrelsen hade framhållit, att en effektiv byggnadskontroll syntes
vara nödvändig. Detta hade även från byggnadsstyrelsens sida starkt
betonats, och borde det tillkomma byggnadsinspektören att därvid på
allt sätt lämna de byggande råd och anvisningar.

Under åberopande av vad byggnadsstyrelsen i ärendet anfört finge byggnadsstyrelsen
hemställa, att Kungl. Maj:t, med bifall till domänsstyrelsens
förevarande framställning, täcktes föreslå innevarande års riksdag medgiva,
att å den del av hemmanet 5/s mantal Västra Ed nr 2 i Dals-Eds
socken, som berördes av den av Kungl. Maj:t den 12 september 1921 fastställda
stadsplanen, tomter för bebyggande måtte upplåtas med äganderätt
eller tomträtt på de av domänstyrelsen angivna villkor, dock att de vid
försäljningen influtna medlen måtte, i den utsträckning byggnadsstyrelsen
föreslagit, användas även för väganläggning inom den centrala delen
av stadsplaneområdet.

1 detta sammanhang torde böra underställas riksdagens prövning en av
domänstyrelsen väckt fråga om visst markutbyte mellan kronan och
Dalslands järnvägsaktiebolag vid Dals-Ed.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 11 februari 1925 härom anfört bland
annat följande.

Angående
markwbyte
mellan kronan
och Dal''lands
järnväg so folie -bolag vid
Västra Ed.

T sammanhang med uppgörande av förslag till stadsplan för Dals-rM
hade av byggnadsrådet Lilljekvist upprättats ett förslag till utbyte
av mark mellan kronan såsom ägare av hemmanet :''/8 mantal Västra
Ed nr 2, å ena sidan, samt Dalslands järnvägsaktiebolag, å andra sidan.
Syftet med nämnda förslag till markutbyte torde hava varit att förhindra,
att det bolaget tillhöriga, intill och strax norr om en å kronans mark befintlig
kulle belägna området kunde bebyggas med vanprydande hus,
vilka kunde stänga den synnerligen tilltalande utsikten från kronans
område norrut över sjön Stora Lee.

Enligt det sedermera fastställda stadsplaneförslaget utgjorde den till
byte avsedda delen av järnvägens mark tillsammans med eu del av kronans
mark kvarteret nr 10 a, vilket till större delen avsetts till allmän
plats och plantering. Därå hade utlagts dels två mindre byggnadstomter,
som lämpligen borde användas för uppförande av kiosker för servering av
läskedrycker, konditorivaror och dylikt, dels en tomt, å stadsplanekartan
betecknad såsom tomt nr 2. Det vore denna senare som av kronans mark
skulle gå i utbyte. Tomten i fråga utgjordes av sluttningen till eu grop
och måste schacktas och fyllas, innan byggnad dåra kunde uppföras.

Byggnadsrådet Lilljekvist hade till domänstyrelsen överlämnat eu karta
över det av honom upprättade förslaget till ifrågavarande markutbyte.

56

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Lnligt denna karta uppginge ytvidden av det kronan nu tillhöriga område,
som skulle bortbytas, till 1,188 kvadratmeter, under det att den del
av järnvägens mark, som skulle lämnas i stället, hade en ytvidd av 886
kvadratmeter.

Dalslands järnvägsaktiebolag hade förklarat sig villigt till det ifrågasatta
markutbytet.

Domänstyrelsen — liksom ock byggnadsstyrelsen, som hörts i ärendet
— har tillstyrkt ifrågavarande markbyte.

De alltjämt oordnade fastighetsförhållandena inom Dals-Ed utgöra, såsom
av den lämnade utredningen framgår, i flera avseenden ett allvarligt
hinder för bebyggandet och utvecklingen av detta samhälle. Sedan
nu stadsplan för snart 4 år sedan fastställts för samhället, synes uppenbart,
att snara åtgärder krävas för att det nuvarande otillfredsställande
provisoriet med avseende å tomtupplåtelserna därstädes må upphöra. I
enlighet med myndigheternas förslag får jag därför tillstyrka, att riksdagens
medgivande utverkas om rätt att från den inom stadsplanen liggande
delen av ifrågavarande kronoegendom 7S mantal Västra Ed upplåta
byggnadstomter med äganderätt eller tomträtt. Vad angår det angränsande
prästbostället (3/4 mantal Ed nr 1) får jag — utan att i övrigt
nu ingå på frågan om den ändamålsenligaste framtida dispositionen av
detta ecklesiastika hemman — anföra att, jämlikt gällande ecklesiastika
boställsordning möjlighet föreligger för Kung], Maj:t att utan riksdagens
eller kyrkomötets hörande fatta beslut om försäljning av tomter från löneboställe,
som till följd av belägenhet i eller invid stad eller stadsliknande
samhälle kan med synnerlig fördel styckas till tomter.

I stort sett råder icke längre någon meningsskiljaktighet mellan de
olika myndigheterna om de närmare villkor, varunder ifrågavarande äganderätts-
respektive tomträttsupplåtelser böra äga rum, och jag ansluter
mig i detta a"\ seende i huvudsak till den av domänstyrelsen framlagda
planen.

I avseende å blivande tomtpris får jag hänvisa till vad domänstyrelsen
härutinnan anfört. På sätt styrelsen påyrkat torde böra läggas i Kungl.
Maj:ts hand att efter sig företeende omständigheter närmare bestämma
nämnda försäljningspris.

Av byggnadsstyrelsen — liksom ock domänstyrelsen — har förutsatts,
att rivning av vissa nu befintliga byggnader inom samhället skulle
förekomma, varvid skälig ersättning borde gäldas från inflytande tomtmedel.
För egen del hyser jag den uppfattningen, att dylika ingripanden
endast i mycket begränsad utsträckning torde höra förekomma
och att i den män sådana åtgärder av estetiska hänsyn eller för uppordnande
i övrigt av stadsplaneförhållandena inom området kunna anses påkallade,
desamma icke böra företagas utan föregående prövning av Kungl.
Maj:t.

I avseende å frågan om anläggningen av vägar inom samhället
får jag anföra, att jag varken kan ansluta mig till den av byggnadssty ■

57

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

relsen uttalade uppfattningen att omsorgen härför helt skulle läggas på.
staten eller tillstyrka, att, på sätt domänstyrelsen föreslagit, statens
skyldigheter härutinnan strängt skulle avgränsas endast till områdets
västra del. Något definitivt ställningstagande till detta detaljspörsmål
synes mig icke nu vara av nöden. I sammanhang med blivande upplåtelser
av mark inom samhället torde genom domänstyrelsens försorg och
efter närmare förhandlingar med vederbörande tomtinnehavare böra tagas
under förnyat övervägande i vad mån jämväl inom de mera centrala
delarna av samhället statens medverkan i detta avseende kan i ett eller
annat fall befinnas påkallat, exempelvis för beredande av tillträde till
vissa nyupplåtna tomter.

Det föreslagna markutbytet med Dalslands järnvägsaktiebolag får jag
tillstyrka med hänsyn tagen särskilt till, att på detta sätt skulle kunna
förhindras en ur allmän stadsplanesynpunkt olämplig bebyggelse av ett
i den centrala delen av samhället förefintligt område, som på grund av
sin allmänna belägenhet för framtiden bör bevaras som park.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

1) att från den del av hemmanet 3/s mantal Västra
Ed nr 2 i Dals-Eds socken av Älvsborgs län, som beröres
av den utav Kungl. Maj:t den 12 september 1921
fastställda stadsplanen för visst område av nämnda
hemman jämte angränsande mark i Dals-Eds socken
m. m., tomter för bebyggande må upplåtas med äganderätt
eller tomträtt under villkor,
att vid försäljning med äganderätt köpeskillingen
erlägges kontant vid köpets avslutande,
att vid upplåtelse av tomträtt en årlig avgäld, motsvarande
skälig ränta å tomtens värde, erlägges,
att upplåtelse av viss tomt ej får ske med mindre
Kungl. Maj:t förklarat sig icke hava något att erinra
mot föreslagen tomtindelning för de kvarter,
inom vilket tomten är belägen,
att kostnaden för upplåten tomts behöriga utstakning
å marken bestrides av den, till vilken tomten
upplåtes,

att mark till i stadsplanen upptagna vägar, torg,
planteringar och allmänna platser kostnadsfritt över‘
lämnas till det blivande samhället,

att inflytande köpeskillingar och tomtavgälder skola
disponeras så, att därav först ersättes den del av kostnaderna
för stadsplanens upprättande, som belöpa å
kronoparken Västra Ed, samt kostnaderna för utförd

[14.]

Kronans
andel i Västra
Tutt hems
sockenallmänning Nordkroken


i Alvsborgs
län.

& Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

polygonmätning, att därnäst må utgå ersättning med
belopp, som av Kungl. Maj:t bestämmes, till tomtinnehavare
för de byggnader, som för stadsplanens genomförande
måste bortrivas och icke äro utan vederbörligt
tillstånd uppförda, att vidare må utgå erforderligt
belopp till utdikning av myren i stadsplaneområdets
västra del och anläggning av behövliga
vägar, i den mån sådana befinnas höra utföras genom
statens försorg, ävensom till utstakning av stadsplanen
och nödig byggnadskontroll (byggnadsinspektörens
avlöning), samt slutligen att inflytande köpeskillingar
och tomtavgälder i övrigt må användas till inköp
för kronans räkning av skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark samt till inlösen av ströängar
å kronoparkerna i Norrland och Dalarna, samt
att ordningen för tomtupplåtelserna och villkoren i
övrigt därför bestämmas av Kungl. Maj:t;

2) att det område av kronohemmanet 5/a mantal
Västra Ed, som å den till stadsplanen hörande kartan
angivits såsom tomt nr 2 i kvarteret nr 10 a, må
mot vederlag av den å en av F. Lilljekvist år 1916
upprättad karta med A och röd färg betecknade, intill
och strax norr om kvarteret 10 a belägna delen av
Dalslands järnvägsaktiebolag tillhörig mark överlåtas
till nämnda järnvägsaktiebolag.

14:o.

Hos domänstyrelsen har Frans Färdinand Johanson i Höglunda, Vargön,
i skrivelse den 27 september 1924 anhållit att få köpa visst förra kronojägarebostället
V„ mantal Uggledalen å kronoparken Halle-Hunneberg i Hunnebergs
revir tillhörigt utskifte, vilket sökanden enligt egen uppgift innehaft sedan 22 år.

Underställande ärendet Kungl. Maj:ts prövning har domänstyrelsen i skrivelse
den 15 januari 1925 anfört följande.

Enligt vad jägmästaren i Hunnebergs revir upplyst, avsåge sökanden med
berörda utskifte kronans andel för ''/, mantal Uggledalen i Västra Tunhems
sockenallmänning Nordkroken i Älvsborgs län.

I Kungl. Maj:ts brev den 28 maj 1830 hade bestämts, bland annat, att
vissa å kronoparken Halle-Hunneberg belägna hemman, däribland ''/„ mantal
Uggledalen, skulle, i den mån så kunde ske utan förlust för kronan och
tillgångar därtill vunnes, för kronans räkning förvärvas. Sedermera hade
genom Kungl. Maj:ts brev den 22 december 1837 bestämts, att bland andra
hemman och lägenheter ''/„ mantal Uggledalen nr 1 med Korphult skulle
vara boställe för en underjägare. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 20 februari
1920 vore kronojägarebostället 7, mantal Uggledalen numera indraget och
tillagt kronoparken Halle-Hunneberg.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

59

Deri i sockenallmänningen Nordkroken, ingående ägolotten, som nu ifrågasatts
till försiiljning, vore belägen strax väster om Hälleberg, cirka 3 kilometer
norr om Vargöns station å Vänersborg-Herrljunga järnväg. Enligt
en år 1798 av H. Lidström upprättad karta jämte beskrivning vid laga
skifte åren 1855—1856 av Joll. A. Svedberg omfattade densamma en areal
av 24 kappland eller 0.3 7 hektar.

Jägmästaren, som på styrelsens uppdrag verkställt värdering av ifrågavarande
område, hade i värderingsinstrumentet lämnat bland annat följande ■.

uppgifter.

Ägolotten utgjordes, förutom av cirka 30 kvadratmeter tomtplats för nuvarande
brukaren tillhöriga tvenne uthusbyggnader, av åkerjord och vore
för närvarande för tiden intill den 14 mars 1925 upplåten på arrende till
sökanden emot en årlig avgäld av 12 kronor. Dess saluvärde hade jägmästaren
uppskattat till 370 kronor. På tillfrågan hade sökanden sedermera
förklarat sig villig erlägga detta belopp i köpeskilling för det omsökta
området.

Domänstyrelsen, som ej haft något att invända mot den av jägmästaren
verkställda värderingen, finge tillika meddela, att ägolotten icke erfoidrades
för skötseln av kronoparken Halle-Hunneberg.

Över jägmästaren i västra distriktet har tillstyrkt försäljning av ägolotten
och har icke haft något att erinra mot det av jägmästaren upprättade värderingsinstrumentet.

Även jag tillstyrker försäljningen och hemställer fördenskull, att Kungl. Departement»-

, . . chefen.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans andel för 1/s mantal Uggledalen i Västra
Tunhems sockenallmänning Nordkroken i Älvsborgs län
må försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar.

15:o.

Kronoegendomen 74 mantal Högsböla nr 1 Sörgården jämte Sörgårds- [15.]
lyckan nr 1, en åker, och Sävalyckan nr 1, ett soldattorp, i Bergs socken av 1

Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende med under lydande

i

av 750 kronor. Sknaborgs

Under år 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av län.
instrument häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Tor Hjertqvist år 1924 upprättad karta över egendomen med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande egendom, som är belägen 19 kilometer från Skövde och 5
kilometer från Timmersdala järnvägsstation, innehåller en areal av 76.iso
hektar, därav 28.758 hektar tomt och åker, 4.546 hektar äng, 41.963 hektar
skogs- och hagmark samt 0.8 8 3 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att en tomtplats, å berörda karta
betecknad som ägofiguren nr 54, innefattande en areal av 0.14O hektar och
saluvärderad till 225 kronor, måtte försäljas till förre soldaten Karl Ljunglöf *

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

vilken äger en å tomtplatsen uppförd stuga samt skriftligen anhållit att få
köpa densamma.

Länsstyrelsen i länet, vederbörande skogsstatstjänstemän samt domänstyrelsen
hava icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens_förevarande
förslag.

Departements- I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
chefen. riksdagen medgiva,

att förberörda tomtplats om 0.140 hektar må från
kronoegendomen 3/, mantal Högshöla nr 1 Sörgården
jämte Sörgårdslyckan nr 1, en åker, och Sävalyckan nr 1,
ett soldattorp, i Bergs socken av Skaraborgs län försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.

16:o.

Hafvciia nr 7 -Kronoe§endomen 1 mantal Hafstena nr 7 Grubbagård inom Skövde stads
Grabba gården område i Skaraborgs län, är jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 2 april 1914
i Skaraborgs för tio år till den 14 mars 1926 utarrenderad mot ett årligt arrende av
län■ 580 kronor.

I; nder år 1924 har å egendomen hållits arrende- och saluvärdering. Av
instrumentet häröver ävensom övriga ärendet tillhöriga handlingar, däribland
en av extra lantmätaren E. O. Janson år 1912 över egendomen
upprättad karta med beskrivning, inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 2.5 kilometer från Skövde stad, har inägorna
fördelade i tre skiften, hemskiftet, ängsskiftet — varifrån jämlikt Kungl
Maj:ts förberörda brev den 2 april 1914 försålts de å kartan med nr 11—15
och 18 betecknade ägofigurerna — och s. k. Dälderna. Arealen utgör
hektar, därav 18.5400 hektar tomt och åker, 5.0425 hektar äng och O.3290
hektar ^ impediment. Som kronopark förvaltas ett egendomen tillhörande
skifte å Billingen om 16.0 6 hektar.

Kronans byggnader hava ansetts vara i gott stånd och för egendomens
behov tillräckliga.

Å egendomen finnes icke någon lägenhet, men har ägaren av den försålda
delen av ängsskiftet, Ivar Johansson, inkommit med ansökan att, då det av
honom nu innehavda området vore för litet att föda dragare på, få inköpa
ett område om 0.3 6 3 hektar, utgörande ägofigurerna nr 19—23 å nämnda
karta. Uppskattningsmännen hava, med hänsyn till vad Johansson sålunda
anfört samt då sistberörda område för blivande innehavare av egendomen
vore av ringa värde, tillstyrkt Johanssons ansökan. Förenämnda områdes
saluvärde har uppskattats till 250 kronor.

Egendomens arrende värde, sistnämnda område härvid jämväl inberäknat,
har uppskattats till 715 kronor; och hava uppskattningsmännen, då nuvarande
arrendet understege 600 kronor och egendomen genom sitt läge
invid Skövde stads område torde betinga ett rätt högt pris särskilt om rege -

61

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

mentena i staden icke koinme att indragas, saluvärderat egendomen och
därvid åsatt densamma — det till försäljning ifrågasatta området likväl
undantaget — ett värde av 47,000 kronor, därav 18,000 kronor för byggnader
och 400 kronor för växande skog.

Efter förrättningens avslutande bär från Ernst Gustaf Andersson, som ai
ägare av en byggnadsplats omedelbart söder om förenämnda till försäljning
ifrågasatta område av ängsskiftet, inkommit anbud å nämnda område, lydande
å 300 kronor.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra mot
uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har ansett, att under nu rådande förhållanden annan
del av ifrågavarande inom Skövde stads område belägna egendom ej borde
frånhändas kronan än förberörda område av dess ängsskifte om 0.3 6 3
hektar, vilket område borde från egendomen försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar med
hembudsrätt för förbemälde Ivar Johansson, övrig del av egendomen borde
vid löpande arrendeperiods slut i kronans ägo bibehållas för att ånyo i
författningsenlig ordning utarrenderas.

Jag instämmer i domänstyrelsens förslag till egendomens disposition.
Såsom ovan framgår understiger egendomens arrendeavgäld under nu
löpande arrendeperiod 600 kronor och skulle Kungl. Maj:t vid sådant förhållande
kunna utan riksdagens hörande besluta om lägenhetsupplåtelser
från egendomen. Då emellertid hembudsrätt till det till försäljning åt
förbemälde Ivar Johansson ifrågasätta området icke kan enligt gällande
grunder för egnahemsupplåtelser från kronoegendomar tillerkännas denne,
torde ärendet i dess helhet böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att förberörda område om 0.3 6 3 hektar må från kronoegendomen
1 mantal Hafstena nr 7 Grubbagård inom
Skövde stads område försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för Ivar Johansson.

17:o.

Hos Kungl. Maj:t har Rudolf Carlsson, Rud, Skåre, anhållit om tillstånd
att mot en köpeskilling av 300 kronor få förvärva en å kronoparken Bon i
Grava socken av Värmlands län befintlig obebyggd jordbrukslägenhet Svarthålan,
vilken angränsade en sökanden tillhörig jordbrukslägenhet.

Domänstyrelsen, som anbefallts häröver avgiva utlåtande, har inkommit
med utredning i ärendet. Av handlingarna i ärendet, däribland en av vederbörande
jägmästare år 1924 över lägenheten upprättad karta, inhämtas bland

Departements•
chef en.

[17.]

Kronopa.'' ken
Bo o i Värmlands
län.

Departements

ehefen.

[18.]

Yllesta nr 2
i Västmanlands
län.

62 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

annat, att lägenheten, som är belägen i sydöstra delen av kronoparken
omkring 6 kilometer norr om Skåre järnvägsstation, för närvarande är
upplåten å arrende till den 14 mars 1925 till annan person, nämligen en på
torpet Bobråtarna under samma kronopark bosatt brukare, att lägenhetens
areal vid av revirförvaltningen år 1924 verkställd ny uppmätning befunnits
utgöra 1 hektar 21 ar, varav 88 ar åker, 30 ar skogbeväxt igenlagd åker
och 3 ar impediment, att det för kronan måste anses vara till stort gagn
att avyttra den del av lägenheten, som utgöres av åker, eller det område, som
å nyssnämnda karta betecknats såsom ägofigur 1, jämte en därinom belägen
bäck, å samma karta betecknad såsom ägofigur 3, med en areal av tillsammans
91 ar, att ifrågavarande åker på grund av sitt från torpet Bobråtarna
avlägsna läge i ej ringa mån vanhävdats, samt att det av sökanden erbjudna
priset får anses motsvara lägenhetens skäliga värde.

Domänstyrelsen har i likhet med de i ärendet hörda skogsstatstjänstemännen
tillstyrkt ifrågavarande framställning. Ej heller från länsstyrelsens
sida har den gjorda framställningen föranlett någon erinran.

I enlighet med domänstyrelsens förslag får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoparken Bon i Grava socken av Värmlands
län må frånskiljas och försäljas ifrågavarande, å
förenämnda år 1924 upprättade karta över lägenheten
Svarthålan med röd gränslinje utmärkta område om 91
ar, innefattande åker med avloppsgrav, till Rudolf Carlsson,
Rud, Skåre, mot en köpeskilling av 300 kronor,
under villkor,

att området tillträdes med äganderätt den 14 mars
1926;

att köpeskillingen vid tillträdet erlägges till domänstyrelsen
;

att köparen ensam vidkännes de med omi''ådets avskiljande
och lagfart å fånget förenade kostnader; samt

att köparen uppsätter och underhåller vederbörligt
stängsel omkring det försålda området.

18:o.

Kronoegendomen 1 mantal Yllesta nr 2 i Kolbäcks socken av Västmanlands
län är till den 14 mars 1927 utarrenderad mot ett årligt arrende
av 680 kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet häröver jämte därtill hörande handlingar, däribland en av

Kanyl. Maj:t* proposition Nr 200. 63

distriktslantmätaren Ragnar Grebius år 1923 upprättad karta över hemägorna
till egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3.5 kilometer från Kolbäcks kyrka, 4 kilometer
från Kolbäcks järnvägsstation och 33 kilometer från Västerås stad, har en
areal av 43.0130 hektar, därav 33.09 4o hektar tomter och åker, 0.»3 hektar
ängsmark, 8.1040 hektar backar och skogsmark samt O.ssso hektar impediment.
I nämnda areal ingår ett område, som Kungl. Maj:t genom brev den
30 april 1915 medgivit Kolbäcks församling att förvärva till skolhustomt.

Å egendomen finnes en lägenhet, det så kallade Lindgrenska torpet, med
stuga och tillhörande uthus, tillhöriga lägenhetens nuvarande innehavare
Lars Gustav Andersson.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att ett område, betecknat med ägofigurerna
nr 126 och 127 å förberörda karta, innehållande 0.3610 hektar,
därav O.0540 hektar åker och O.3070 hektar avrösningsjord, samt angränsande det
jämlikt förberörda brev till Kolbäcks församling upplåtna område, som omfattar
ägofigurerna nr 121—125 och nr 128—135, måtte försäljas till Kolbäcks
församling, vilken anmält sig som köpare till området i och för utökning
av församlingens skoltomt. Det till försäljning nu ifrågasatta området har
saluvärderats till 290 kronor.

Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit, att det så kallade Lindgrenska
torpet måtte försäljas för bildande av ett eget hem med hembudsrätt för
lägenhetens förbemälde innehavare, som förklarat sig önska inköpa lägenheten.
Den sålunda till försäljning föreslagna lägenheten har angivits å
Grebius karta omfatta ägofigurerna nr 1—27 med en arealav 0.8620 hektar,
därav O.0510 hektar tomt, 0.4830 hektar åker, O.1970 hektar äng, O.0990
hektar avrösningsjord och O.0320 hektar impediment. Området har saluvärderats
till 1,125 kronor.

Länsstyrelsen och över jägmästaren liksom ock domänstyrelsen hava icke
haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag i vad detsamma
avser ifrågavarande försäljningar.

I enlighet med vad myndigheterna tillstyrkt hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att ovan omförmälda med ägofigurerna nr 126
och 127 å den i ärendet företedda kartan betecknade
område om 0.3610 hektar må från kronoegendomen 1
mantal Yllesta nr 2 i Kolbäcks socken av Västmanlands
län avsöndras och till Kolbäcks församling försäljas
mot en köpeskilling av 290 kronor att erläggas
kontant vid tillträdet samt under villkor i övrigt,
att köpeskillingen skall erläggas senast å tillträdesdagen
till länsstyrelsen i länet,

att området må av församlingen tillträdas vid utgången
av nu löpande arrendeperiod den 14 mars 1927
eller dessförinnan å tid, varom församlingen med egendomens
arrendator kan träffa överenskommelse,

Departements chefen* -

€4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

[19.]

Horn nr 6 i
Västmanlands
län.

att församlingen skall ensam vidkännas alla med
områdets avskiljande, lagfart å fånget och andra med
köpet förenade utgifter, samt

att på församlingens bekostnad uppföres och för
framtiden underhålles stängsel i ägogränsen mot kronoegendomens
mark;

dels ock att det så kallade Lindgrenska torpet må
med ovan angivna område från egendomen försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med rätt för köparen
att nyttja den egendomen tillhöriga, från lägenheteu
söderut mot bygdevägen löpande väg mot deltagande i
vägunderhållet och med skyldighet ej mindre att låta
den över lägenheten framgående delen av sistherörda
väg av egendomens innehavare användas som utfartsväg
mot deltagande i vägunderhållet än även att låta
över lägenheten framdragen, Kolbäcks-Bergs elektriska
distributionsförening tillhörig elektriska högspänningsledning
kvarstå å lägenheten utan annan ersättning härför
än för den skada, som genom ledningens eftersyn
eller annorledes kan åsamkas lägenhetens ägare tillhöriga
kreatur eller gröda.

19:o.

Kronoegendomen 3/4 mantal Horn nr 6 i Rytterns socken av Västmanlands
län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot ett årligt arrende av 900
kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
däröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren Ragnar Grebius år 1923 upprättad karta i två
delar över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Strömsholms järnvägsstation och
hamn vid Borgåsund samt 2.3 kilometer från Västerås, innehåller en
areal av 95.548 hektar, varav 33.112 hektar tomt och åker, 14.354 hektar
ängsmark, 45.3 8 7 hektar avrösningsjord och 2.6 « 5 hektar impediment. Ägorna
ligga i två skiften, hemskiftet och utskiftet; från det förra är området för
ovannämnda järnvägsstation avsöndrat.

Vid egendomens gräns mot Strömsholms kanalområde vid egendomen
genomlöpande allmänna landsvägen och dess förgrening till stationsområdet
finnas följande fyra med innehavarna tillhöriga hus bebyggda lägenheter.

Kun yl. Muj:ts proposition Nr 200.

Litt.. ä kartan

Ägofigurer
å kartan

Areal hektar|
tomt ocli
avroan.

Innehavare

A

29,30

0.14

Strömsholms mejeriförening

B

33,34

0.357

Handlanden C. O. Lindberg

C

35,36

0.1 47

Arrendatorn Fr. B. Olsson

D

22

0.0 6 8

Posttjänstemannen Axel Ålimansson

Enligt ett i ägobeskrivningen intaget sammandrag hava förstnämnda tre
lägenheter upptagits med följande förändrade arealer, nämligen mejeriföreningens
ägofig. 29—31 om 0 i vs hektar, Lindbergs ägofig. 32—34 om 0.50
hektar och Olssons ägofig. 35—37 om O.153 hektar.

I anledning av innehavarnas framställda önskan att få friköpa lägenheterna
vid nu löpande arrendeperiods slut hava uppskattningsmännen åberopat
ett av Kungl. Maj:t den 5 december 1924 meddelat beslut i anledning
av enahanda ansökning av innehavare av tomtlägenheter å Borgås
udde, genom vilket beslut samma ansökning förklarats icke till någon
åtgärd föranleda. Då analoga förhållanden vore rådande å ömse sidor av
Borgåsund, hava uppskattningsmännen ansett sig icke kunna tillstyrka framställningen,
varemot lägenheternas utlämnande till respektive innehavaie
mot viss årlig avgäld icke från uppskattningsmännens sida mött gensaga;
och hava för sådant fall avgälderna föreslagits till respektive 200, 200, 100
och 50 kronor, avseende femåriga perioder.

Därest emellertid lägenheterna skulle försäljas, hava uppskattningsmännen
saluvärderat dem med förestående arealer till respektive 1,190, 3,035, 1,250
och 580 kronor samt föreslagit, att köpeskillingarna skulle erläggas kontant
vid tillträdet och att lägenheterna i förekommande fall skulle försäljas utan
strand- och vattenrätt.

Snevringe härads vägstyrelse har framhållit vikten av att före en försäljning
undantaga till landsvägens behov minst två meter mark dels utefter
hela lägenheten litt. A och dels av lägenheten litt. B minst så långt som
järnvägens gräns följer vägen å motsatta sidan.

Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljning av lägenheterna litt. C och D, vilka
icke komme att beröras vid en eventuell vägomläggning, men ansett, att
lägenheterna litt. A och B hade ett sådant läge, att en försäljning av dem komme
att försvåra en breddning av landsvägen, som löpte utmed lägenheternas
nordöstra sidor och vars bredd snarare understege 8 meter, vadan det knappast
kunde anses lämpligt, att staten medverkade till att innehavarna av
sistnämnda lägenheter skulle beredas vinst vid eventuell vägomläggning.

Med avseende å vad vid arrendenppskattningen förekommit hava förbemälda
lägenhetsinnehavare i ansökning den 14 januari 1925 hos Kungl.
Maj:t anhållit om rätt att till skäligt pris få inköpa lägenheterna med de
förändrade arealer, som ovan angivits.

Genom remiss den 22 nämnda januari har domänstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande däröver och jämväl yttra sig om möjligheten av egna
hemsupplåtelser å den del av ifrågavarande kronoegendom, som är belägen
norr om landsvägen mot Kolbäck och västerut begränsas av sjön Freden.

I anledning härav har domänstyrelsen hört domänintendenten och länsliihang
till riksdagens protokoll 1935. 1 samt. Kil! höft. (Nr 200.) ’’

66

Departements chefen.

Kung], Maj:ts proposition Nr 206.

styrelsen, därvid domänintendenten förklarat sig beträffande sökandenas
framställning icke hava något att anföra utöver vad i arrendeuppskattningsmstrumentet
funnes omförmält och i övrigt framhållit, att den avsedda
niarken utgjordes i söder av ett huvudsakligen sidlänt och mot sjön starkt
stupande område, vars fortsättning norrut upptoges av en bergig betesmark,
allt av för angivna ändamål otjänlig natur.

Länsstyrelsen har åberopat sitt förut avgivna yttrande i vad detta beror
de av mejeriföreningen, Olsson och Åhmansson gjorda framställningarna
samt överlämnat en till länsstyrelsen ingiven ytterligare ansökan
av forbemälde Lindberg, däri denne anhållit att få inköpa den del av den
till honom upplåtna lägenheten, som icke komme att beröras av en blivande
väganläggning. Det ansökta området, som å ett ansökningen bixogat
kartutdrag angivits med heldragna gröna linjer, innehölle enligt
kartutdraget åtecknad beskrivning 0.44 2 hektar. Länsstyrelsen har tillstyrkt
försäljning av området.

Vad angår frågan om möjligheten av egnahemsupplåtelser å den i
remissen avsedda delen av egendomen förefinnes enligt länsstyrelsens förmenande
ej så stort behov inom orten av bostadslägenheter — marken
vore otjänlig till bostadslägenheter - att ett tillstyrkande till sådana
upplåtelser för närvarande kunde anses vara av behovet påkallat.

Domänintendenten har i yttrande över Lindbergs senaste ansökning förklarat,
att han, ehuru med fasthållande av sin enligt uppskattningsinstrurnentet
angivna ställning till frågan, icke hade något att erinra mot det
gjorda undantaget av mark för framtida väganläggning; och hade domänintendenten
saluvärderat lägenheten litt. B (ägoflg. nr 32—34), som

efter nu angivna förminskning komme att omfatta 0.316 hektar, till 2,690
kronor.

. Med överlämnande av uppskattningsinstrumentet med tillhörande handlingar,
däribland Grebius karta över egendomen i dess helhet, samt två
kartutdrag, har domänstyrelsen med avseende å vad i ärendet förekommit
hemställt, att dels litt. B, omfattande ägofigurerna av 33 och av 34 med
en areal av 0.3ie hektar, dels litt. C, omfattande ägofigurerna 35 och 36
med eu areal av O.147 hektar, dels ock litt. D, omfattande ägofiguren 22
med en areal av O.oes hektar måtte var för sig avsöndras och försäljas
enligt gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Då jag icke har något att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag
och jag under hand inhämtat, att de ifrågasatta köparna äro mindre
bemedlade personer, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att ifrågavarande med litt. B, C och D betecknade
områden om respektive 0.316 hektar, O.147 hektar och

Kungl. Maj:fn proposition Nr 206. 67

0.06 8 hektar må från kronoegendonien ''Vi mantal Horn
nr 6 i Rytterns socken av Västmanlands län avskiljas
och var för sig försäljas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegondomar.

20:o

Genom särskilda brev den 4 maj 1888 och den 6 september 1905 förklarade
Kungl. Maj:t, att förra kaptensbostället ''/.i mantal Handog nr 5
och förra furirbostället 5/12 mantal Handog nr lj, båda i Lits socken av
Jämtlands län, skulle vid respektive arrendetiders slut bibehållas i kronans
ägo för att förvaltas såsom kronopark. Kaptensbostället och utskogen
till furirbostället utgöra numera kronoparken Handog, medan återstoden
av furirbostället bildar kronoparken Örån.

Sedan fråga uppstått om försäljning av de till den 14 mars 1926 utarrenderade
inägorna till såväl Handog nr 1 som Handog nr 5, har på
domänstyrelsens föranstaltande vederbörande'' domänintendent jämte biträdande
värderingsman och jägmästare under år 1924 uppskattat de områden,
som ansetts lämpliga att avskiljas från kronoparkerna. Av därvid
upprättade instrument jämte övriga ärendet tillhörande handlingar och
kartor inhämtas bland annat följande.

[20.]

Kronoparkerna
Handog
och örån i
Jämtlinds
län.

Det ursprungligen till försäljning avsedda området å Handog nr 1 har
föreslagits att utgöra en försäljningslott, varemot samma område å Handog
nr 5 uppdelats i tre lotter, å kartan betecknade med A, B och C, varav
dock endast de två första föreslagits att försäljas.

De olika lotterna omfatta följande arealer och hava åsatts följande värden:

Lotten å Handog nr 1.

Markvärden:

Tomt och åker

9.59

hektar

å...................

................. kr.

1,350

12,946

Åker, sämre

2.30

»

»...................

................. »

1,200

2,760

Äng

0.40

»

»...................

. ................ »

200

80

Skogsmark

11.52

»

»...................

................. »

47

541

» mossmark

0.65

»

»..................

................ »

10

7

24.4 6 hektar

Övriga värden:

Ståndskogen.............................................................................. kr. 3,282

Rätt till fiske........................................................................... » 50 3,332

eller i runt tal 19,670 kronor.

summa kr. 19,666

68

Käng],. Maj:ts proposition Nr 206.
Lotterna å Handog nr 5.

Lotten A.

Markvärden:

Tomt och åker 10.6 7 hektar å................................... kr. 1,100 11,737

Äng 1.2 5 » ».................................... » 200 250

Impediment 0.3 2 » ».................................... » _ _

Skogsmark jhoo » ».................................... » 47 282 12 269

I8.24 hektar

Övriga värden:

Ståndskogen.................................

Katt till fiske.............................

eller i runt tal 17.095 kronor.

kr. 4,794
» 30 4,824

summa kr. 17,093

Lotten B.
Markvärden:
Åker 3.2 6

Äng I.47

Skogsmark 0.6 0

5.33 hektar

Övriga värden:

Ståndskogen..........

Rätt till fiske ......

Lotten C.

Markvärde: åker om 0.3 6 hektar

cl .....................

...................... kr.

700

2,282

» ......................

.. ................... »

300

441

» .....................

..................... »

47

28

. kr.

444

. »

20

2,751

464

summa kr. 3,215

kr.

180.

Åkerjorden å försäljningslotten å Handog nr 1 utgöres av bördig lättlera
med undantag av en mindre del, där jordmånen är mager och marken otillräckligt
torrlagd. Åbyggnaden utgöres av boningshus av timmer, brädfodrat,
om tre rum och kök, stall med fyra spiltor, ladugård med plats för
sju nötkreatur, bryggstuga med visthusbod, redskapshus, kornlada m. m.
Åbyggnaden är i gott skick samt tillräckligt underhållen.

Skogsmarken är bevuxen med tall med inblandning av gran och björk.
Virkesförrådet är uppskattat till 923 kubikmeter fast mått.

Å försäljningslotterna å Handog nr 5 är åkerjorden av sämre beskaffenhet
än å Handog nr 1 och sämre hävdad. Ängsmarken bildas av vid älven
och i södra delarna belägna starrängar och mindre lindor. Åbyggnaden
består av boningshus om tre rum och kök, uppfört år 1900, ladugård och
stall med cementinredning, uppförda år 1912, loge, spannmålsbod m. m. Med
undantag av de relativt nya byggnaderna är åbyggnaden i mindre tillfredsställande
skick med otillräckligt underhåll.

Av byggnaderna äro en lada belägen å lotten C och tre å lotten B, övriga
byggnader å lotten A.

Förefintliga skogsbestånd utgöras av barrblandskog och är virkesförrådet
uppskattat till 1,073 kubikmeter fast mått å lotten A och till 126 kubikmeter
å lotten B.

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Beträffande lotten C å Handog nr 5 hava uppskatta)ngsmännen föreslagit,
att densamma bibehålies i kronans ägo, emedan den vore lämplig såsom
upplagsplats för virke, varjämte väg behövde tagas över lotten vid nedforsling
av skogsprodukter till Indalsälven.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare ävensom länsstyrelsen hava
ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har förordat försäljningsförslaget samt hemställt, att
ifrågavarande till försäljning föreslagna tre lotter med därå befintliga,
kronan tillhöriga byggnader måtte försäljas, de förstnämnda två lotterna
enligt villkoren i hrevet den 29 maj 1874 samt den sistnämnda enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med tillträdesrätt beträffande samtliga lotterna den 14 mars 1926.
Därjämte har styrelsen föreslagit, att vid försäljningen måtte göras förbehåll
om rätt till fri utfartsväg för lotten B över lotten A å Handog
nr 5.

Jag tillstyrker, att ifrågavarande tre lotter försäljas på sätt domänstyrelsen
föreslagit, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att omförmälda tre lotter må var för sig med
ovan angivet område från kronoparkerna Handog och
örån i Jämtlands län försäljas, lotten å Handog
nr 1 och lotten A å Handog nr 5 under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor och lotten B å
Handog nr 5 enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med tillträdesrätt
beträffande samtliga lotter den 14 mars 1926
och med förbehåll om rätt till fri utfartsväg för lotten
B över lotten A.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
uti de under l:o—20:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen lämnar bifall till vad departementschefen
hemställt samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Departements chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 166 höft. (Nr 206.)

(i