Kungl. Muj:ts proposition Nr 2.
1
Nr 2.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar i
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
m. m.; given Stockholms slott den 2 januari 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Viktor Larsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
januari 1925.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Thoksson, Olsson, Sandler,
Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Vv ig forss, Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Larsson anför:
Ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.
På föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t
den 31 december 1924 beslutat framlägga förslag angående ordnandet av
de kvinnliga befattningshavarnas löneförhållanden (se statsverkspropositionen:
»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor»). Förslaget
i fråga innebär en lösning av de lönespörsmål, som uppkommit i
samband med frågan om behörighet för kvinna att innehava statstjänst
och annat allmänt uppdrag. I nyssnämnda sammanhang framlägges förBihany
till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 2 häft. (Nr 2.) 1
2
Kungl. Mcij:ts proposition Nr 2.
slag till de ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, vilka betingas av löneförslagets
godkännande för allmänna civilförvaltningens del.
Såsom av bemälde departementschef antytts, erfordras för löneförslagets
genomförande vid kommunikationsverken, att motsvarande ändringar
vidtagas i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk. Vidare torde, i anslutning till vad som härutinnan föreslagits
för allmänna civilförvaltningens vidkommande, hemställan böra
göras till riksdagen om bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda de
övergångsbestämmelser, som må finnas erforderliga för reglerande av de
kvinnliga befattningshavarnas vid kommunikationsverken övergång på
den nya lönestaten.
Jag lärer här icke behöva redogöra för förslaget i lönefrågan. I sådant
hänseende tillåter jag mig allenast hänvisa till vad chefen för finansdepartementet
i ärendet anfört. Jag anhåller emellertid få upptaga till
behandling några detaljspörsmål, som sammanhänga med kvinnolönefrågans
lösning vid kommunikationsverken.
Tjänstcförteckningen
till 1c o mmunikationsv
erlcens
avlöningsre
glem
ente.
Enligt förslaget skulle den vid avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen
fogade tjänsteförteckningen i samband med den nya ordningens
ikraftträdande uteslutas ur reglementet samt de i förteckningen
intagna uppgifterna meddelas i annan ordning. Denna anordning grundar
sig på ett i betänkande den 8 november 1923 angående revision av gällande
avlöningsbestämmelser framlagt förslag. Fråga uppstår då, huruvida
en motsvarande anordning bör träffas jämväl vad angår kommunikationsverkens
avlöningsreglemente.
Såsom motiv för slopandet av den vid avlöningsreglementet för allmänna
civilförvaltningen fogade tjänsteförteckningen har i nyssnämnda betänkande
anförts, att tjänsteförteckningen i fråga icke syntes vara till stor
nytta, helst förteckningen ej upptoge antalet olika befattningar vid verken.
Härtill komme, att den med sin nuvarande uppställning ofta behövde
undergå förändringar. De i tjänsteförteckningen förekommande uppgifter,
kompletterade med antalet befattningar av olika slag, förekomme ock i
de särskilda tjänsteförteckningar, som i samband med beslut om staterna
av Kungl. Maj:t fastställdes för vederbörande verk. Då dessa särskilda
tjänsteförteckningar i för varje år reviderat skick återgåves i den av
statskontoret utgivna statsliggaren, syntes de bliva så allmänt tillgängliga,
att något behov av en vid avlöningsreglementet fogad tjänsteförteckning
icke förefunnes.
I yttranden över nyssberörda betänkande hava vattenfallsstyrelsen och
kommunikationsverkens lönenämnd upptagit ifrågavarande detaljspörsmål
till behandling. Härvid har vattenfallsstyrelsen framhållit, att då riks
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
3
dagen icke fastställde några stater för kommunikationsverken, den vid
kommunikationsverkens avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen
borde bibehållas, även om motsvarande förteckning för allmänna civilförvaltningen
komme att uteslutas ur avlöningsreglementot. Lönenämnden har
uttalat, att det ur handläggningssynpunkt måste betraktas såsom en given
fördel att hava befattningarna ordnade inom respektive lönegrader och i omedelbar
anslutning till avlöningsreglementet. Sålunda vore det exempelvis
synnerligen ofta av vikt att, vid behandlingen av frågor, vilka föranledde
till jämförelser i lönehänseende mellan särskilda befattningar m. m.,
kunna erhålla en omedelbar överblick över förhållandena på detta område
vid de olika verken.
I detta sammanhang torde böra omförmälas, att järnvägsstyrelsen i sitt
yttrande över 1921 års lönekommittés betänkande meddelat, att statens
järnvägars befälsförbund i en till styrelsen ingiven framställning framlagt
förslag till ändring av vissa tjänstetitlar. Enligt förbundets förslag skulle,
bland annat, manlig bokhållare förändras till byråassistent, förste bokhållare
till kontrollör, förste telegrafist till telegrafinspektor, byråassistent
till underinspektör och kontrollör till uppbördsinspektör. För egen del
har järnvägsstyrelsen anfört, att styrelsen på frågans dåvarande ståndpunkt,
innan de av frågan berörda befattningshavarna mera allmänt uttalat sig i
ämnet och innan härvidlag erforderligt samarbete med övriga verk ägt rum,
icke vore beredd att fatta definitiv ståndpunkt i titelfrågan samt att styrelsen
ansåge det lämpligast, att man inskränkte sig till att preliminärt i löneskalan
införa de ändrade benämningar, som vore oundgängligen nödvändiga.
Sedermera har berörda personalsammanslutning i anledning av en inom
finansdepartementet utarbetad promemoria i lönefrågan till Kungl. Maj:t
inkommit med eu den 15 november 1924 dagtecknad skrift i ärendet,
däri förebragts närmare motiv för en förändring av tjänstetiteln särskilt
för manlig bokhållare och förste telegrafist.
De motiv, som anförts för borttagande av tjänsteförteckningen i avlöningsreglementet
för statsdepartement m. fl. verk, kunna enligt mitt förmenande
icke i samma omfattning åberopas till stöd för en motsvarande åtgärd i fråga
om kommunikationsverkens avlöningsreglemente. Det må i sådant hänseende
erinras, att riksdagen för kommunikationsverken ej fastställer stater eller
antalet befattningar, tillhörande nuvarande 1—12 lönegraderna. Kommunikationsverkens
personalstater upptagas ej heller i den av statskontoret upprättade
statsliggaren. Ett uteslutande av tjänsteförteckningen ur kommunikationsverkens
avlöningsreglemente skulle därför nödvändiggöra, att de i
förteckningen intagna uppgifterna i annan ordning gjordes tillgängliga.
Härtill kommer, att kommunikationsverkens tjänsteförteckning genom sin
uppställning giver en möjligast klar och lättåtkomlig översikt över de
vid kommunikationsverken förefintliga talrika befattningarnas placering i
Departements
chefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
lönegrad. I likhet med vattenfallsstyrelsen och lönenämnden har jag
därför icke funnit anledning föreligga att föreslå ett uteslutande av
tjänsteförteckningen ur kommunikationsverkens avlöningsreglemente. En
följd härav blir, att någon ändring av 8 § i avlöningsreglementet, på sätt
föreslagits i fråga om allmänna civilförvaltningens reglemente, icke erfordras
för kommunikationsverkens vidkommande.
Ett godkännande för kommunikationsverkens del av det utav chefen för
finansdepartementet framlagda förslaget angående ordnandet "av de kvinnliga
befattningshavarnas lönefråga påkallar emellertid vissa ändringar i kommunikationsverkens
avlöningsreglemente och tjänsteförteckning. Dessa ändringar
föranledas huvudsakligen av den i förslaget innefattade åtgärden att borttaga
den nuvarande kvinnliga löneplanen och i samband därmed överflytta de kvinnliga
befattningarna till den nya gemensamma löneplanen samt av de förändringar
i lönegrads- och tjänstebeteckning, som därav blivit en följd. I 12 § 3 mom.
och 36 § avlöningsreglementet, vilka lagrum nu avse det förra endast vissa
manliga och det senare vissa kvinnliga befattningshavare, torde sådan ändring
böra ske, att lagrummen bliva tillämpliga å såväl manliga som kvinnliga
tjänstemän.
De vid statens järnvägar nu förekommande beteckningarna bokhållare och förste
telegrafist lära numera icke svara mot de arbetsuppgifter, som i allmänhet
åligga innehavare av befattningarna i fråga. Jag har därför ingen erinran att göra
mot förslaget att överflytta benämningen byråassistent på den nuvarande manliga
bokhållarbefattningen samt att den nuvarande byråassistentbefattningen erhåller
beteckningen underinspektör. Ej heller finner jag anledning att motsätta mig
förste telegrafisttitelns utbytande mot titeln telegrafinspektor, vilken senare benämning
tidigare vid statens järnvägar burits av befattningshavare med delvis
samma arbetsuppgifter som förste telegrafist. En given följd av bokhållartitelns
förändring till byråassistent blir enligt mitt förmenande, att förste bokhållarbefattningen
bör namnändras till förste byråassistent. Vad särskilt angår den nya
benämningen underinspektör, torde densamma väl överensstämma med de göromål,
innehavare av den nuvarande byråassistentbefattningen hava till åliggande.
Förändringen av den manliga bokhållartiteln vid statens järnvägar har
jag ansett böra medföra motsvarande förändring av beteckningen å ifrågavarande
befattning vid statens vattenfallsverk. Då de kvinnliga kassörsbefattningarna
vid telegrafverket och statens vattenfallsverk nu äro avsedda att
inflyttas å den för manliga och kvinnliga befattningshavare gemensamma
löneplanen under beteckningen kassör och den i nuvarande 13:e lönegraden
hos vattenfallsverket befintliga manliga kassören erhållit beteckningen förste
kassör, har det ansetts lämpligt, att den hos järnvägsstyrelsen anställde kassören
i likhet med telegrafstyrelsens kassör benämnes huvudkassör.
Kvinnliga Såsom framgår av chefens för finansdepartementet yttrande till statsrådspostmäs-
protokollet vid anmälan förberörda dag av frågan om ordnandet av de kvinn
tarbe-
liga befattningshavarnas löneförhållanden skulle, i avvaktan på den pågående
fattningar.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 5
utredningen angående postkontorens klassificering och vad därmed äger sammanhang,
de i 7:e och 8:e kvinnliga lönegraderna placerade postmästarbefattningarna
av klass 4 resp. klass 3 icke nu inplaceras å den nya gemensamma
löneplanen; och syntes den för närvarande enda ordinarie kvinnliga
postmästaren höra i anledning härav tillsvidare uppföras å övergångsstat.
Jag torde här icke behöva lämna någon redogörelse för ifrågavarande förslag,
utan får jag i sådant hänseende hänvisa till vad chefen för finansdepartementet
anfört i sitt yttrande till statsrådsprotokollet i ärendet.
Erinras må i detta sammanhang, att Kungl. Maj:t genom beslut den 30
juni 1920 förordnat, att postmästartjänster skola vid inträffande vakanser
tillsvidare tillsättas allenast på förordnande. Vid sådant förhållande skulle
någon postmästartjänst tillsvidare icke komma att besättas med kvinna såsom
ordinarie innehavare.
Vad nu särskilt angår den enda ordinarie kvinnliga innehavaren av
postmästartjänst, nämligen postmästaren av klass 4 i Båstad, Hedda Helena
Rosengren, skulle alltså en sådan provisorisk anordning träffas, att Rosengren
tillsvidare uppföres å övergångsstat med åtnjutande av de nu å ordinarie
stat bestämda löneförmånerna.
Därest det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget angående
ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas lönefråga vinner bifall,
uppstår ock fråga, vilken avlöning hör under förordnande å postmästarbefattning
av klass 3 eller klass 4 tillgodonjutas av sådan ordinarie kvinnlig
befattningshavare vid postverket, som övergått på den nya lönestaten. Härom
torde Kungl. Maj:t få meddela erforderliga föreskrifter i samband med övriga
övergångsbestämmelser.
Uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster i 15:e lönegraden vid
kommunikationsverkens styrelser.
På föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t den
31 december 1924 beslutat för innevarande års riksdag framlägga förslag
om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, vilka enligt avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, äro placerade i
15:e lönegraden och som tidigare tillhört den s. k. andra normalgraden.
Detta förslag grundar sig på ett av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
den 9 november 1923 avgivet utlåtande med förslag i ämnet.
Med anledning av därom gjord framställning har Kungl. Maj:t genom beslut
den 18 juli 1924 anbefallt kommunikationsverkens lönenämnd att verkställa
motsvarande utredning angående uppflyttning i lönegrad av sådana
befattningar inom generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen
Departements
chefen.
Al Lmänna
synpunkter.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
och vattenfallsstyrelsen, vilka enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919
för tjänstemän vid dessa verk hänförts till 15:e lönegraden.
Med skrivelse den 2 oktober 1924 har kommunikationsverkens lönenämnd
framlagt utredning och förslag i ämnet samt därvid överlämnat från kommunikationsverkens
styrelser införskaffad utredning rörande dels de kompetensfordringar,
som äro stadgade eller eljest pläga tillämpas beträffande de inom
dessa styrelser förefintliga tjänster av 15:e lönegraden, dels ock de tjänsteåligganden,
som enligt givna föreskrifter eller eljest tillämpad praxis ankomma
på innehavare av de särskilda tjänsterna.
över lönenämndens ifrågavarande förslag, vilket torde få såsom bilaga 2
fogas till statsrådsprotokollet, hava infordrade utlåtanden avgivits av generalpoststyrelsen
den 4 november 1924, telegrafstyrelsen den 15 oktober 1924,
järnvägsstyrelsen den 30 oktober 1924 och vattenfallsstyrelsen den 11 december
1924.
I fråga om de allmänna riktlinjer, som legat till grund för Kungl. Maj:ts
förenämnda förslag beträffande den allmänna civilförvaltningen, bär närmare
redogörelse lämnats av chefen för finansdepartementet. Beträffande spörsmålet
huruvida en befattning borde komma i fråga till uppflyttning i lönegrad
eller icke har bemälde departementschef därvid ej funnit skäl till erinran
mot de fordringar härutinnan, som av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd uppställts i dess ovanberörda utlåtande den 9 november 1923.
Enligt denna lönenämnds mening borde i sådant avseende fordras, att de
uppgifter, vilka vore förenade med befattningen, i viss mån närmade sig
dem, som eljest tillkomme en byrådirektör. Härvid syntes särskilt avseende
böra fästas vid det förhållandet, huruvida med en befattning vore förenad
föredragningsskyldighet med ledamots ansvar i vederbörande verksstyrelse.
Förekomme en dylik skyldighet i större omfattning och beträffande ärenden
av mera krävande art, kunde i allmänhet tjänsten antagas vara av beskaffenhet
att böra hänföras till den högre lönegraden. Enahanda syntes ock vara
förhållandet i fråga om tjänst, med vilken vore förenad föreståndarskap direkt
under verkschefen för en mera betydande avdelning av verket, dock under
förutsättning tillika, att för tjänstens behöriga skötande måste fordras högre
teoretisk utbildning, i allmänhet grundad på specialstudier. En dylik högre
tjänsteställning ansåges även undantagsvis befogad för vissa tjänster, vilka
visserligen icke kunde hänföras till någon av nyss antydda kategorier, men
dock med hänsyn till särskilda kvalifikationer och krävande arbetsuppgifter
vore att anse såsom fullt jämförliga med sådana tjänster, som ovan nämnts.
Kommunikationsverkens lönenämnd framhåller nu, att lönenämnden vid
den anbefallda utredningen icke ansett det påkallat att till behandling upptaga
det principiella och i övervägande grad organisatoriska spörsmålet om
förändring av vissa sekreterartjänster till förste sekreterarbefattningar. Lönenämnden
hade i stället funnit det mest överensstämmande såväl med det
erhållna uppdraget som med nödvändigheten att under nuvarande tidsläge
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
iakttaga största försiktighet i fråga om höjning i lönegrad och tjänsteställning
av befintliga befattningar att allenast undersöka, huruvida anledning
förefunnes att, utan förändring av tjänsterna i organisatoriskt eller annat
hänseende, uppflytta några av de nu i 15:e lönegraden vid kommunikationsverken
förefintliga befattningarna till närmast högre eller like lönegraden.
Såvitt lönenämnden kunde bedöma, förelåge ur kommunikationsverkens synpunkt
icke för närvarande något oavvisligt behov att beträffande de tjänster,
varom nu vore fråga, annat än undantagsvis rubba det vid den senaste löneregleringen
fastställda förhållandet i lönehänseende. mellan befattningarna.
Med hänsyn till de svårberäkneliga konsekvenser i form av löneförbättringsanspråk
från andra och större befattningsgrupper, som även en uppflyttning
i lönegrad av ett fåtal tjänster kunde medföra, borde synnerligast under
nu rådande statsekonomiska konjunkturer största försiktighet iakttagas i
fråga om sådana löneuppflyttningskrav, som väl ur vissa teoretiska eller
allmänna förvaltningssynpunkter kunde anses befogade eller åtminstone försvarliga,
men som knappast kunde anses framsprungna ur ett verkligt behov
att inom det arbetsområde, varom i varje särskilt fall närmast vore fråga,
avhjälpa orättvisor eller undanskaffa hinder för arbetets behöriga bedrivande.
På grund härav har lönenämnden icke funnit sig böra förorda en uppflyttning
av tjänster inom 15:e lönegraden vid kommunikationsverken i den
omfattning, de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd angivna riktlinjerna
innebära, utan har lönenämnden ansett sig huvudsakligen böra taga
hänsyn till förhållandena vid enbart kommunikationsverken och sålunda
föreslå en uppflyttning av tjänster allenast i sådana fall, då särskilda tjänstgöringsförhållanden
och det med vederbörande befattning förenade arbetet
och ansvaret i och för sig till fullo kunna anses motivera en dylik åtgärd.
Då emellertid lönenämnden icke förbisett, att ett tillämpande av de av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd angivna riktlinjerna skulle hava till
följd en uppflyttning även av en del andra befattningar än dem, kommunikationsverkens
lönenämnd hade för avsikt att föreslå till dylik uppflyttning,
har lönenämnden ansett sig böra uttala sig angående de befattningar, som
syntes lönenämnden uppfylla de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
uppställda fordringarna för tjänstens hänförande till 16:e lönegraden.
För allmänna civilförvaltningens del har i samband med förevarande
undersökning ej ansetts böra behandlas det mera organisatoriska spörsmålet
om förändring av vissa sekreterartjänster till förste sekreterarbefattningar.
Även för kommunikationsverkens vidkommande torde med hänsyn härtill
förslaget böra begränsas att omfatta endast frågan om uppflyttning av vissa
befattningar i 15:e lönegraden till 16:e lönegraden.
Vid avgivande av förslag beträffande denna fråga har kommunikationsverkens
lönenämnd, såsom nyss angivits, icke ansett sig böra följa de förut
omförmälda, av allmänna civilförvaltningens lönenämnd föreslagna och av
Kung]. Maj:t för sistnämnda förvaltning godkända riktlinjerna rörande upp
-
Departcmen
chefen.
General
post
styrelsen.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
flyttning till 16:e lönegraden av vissa tjänster. Anledningen härtill har varit
en strävan att med hänsyn till konsekvenser och rådande tidsläge iakttaga
varsamhet i fråga om rubbningar i det sedan några år tillbaka gällande
lönesystemet vid kommunikationsverken. Enligt vad jag i det följande får
tillfälle att närmare angiva, skulle en tillämpning för kommunikationsverkens
vidkommande av de principer, som följts beträffande den allmänna
civilförvaltningen, medföra uppflyttning i 16:e lönegraden, utöver vad kommunikationsverkens
lönenämnd föreslagit, av endast ett fåtal tjänster, vilka
ciro fullt likaitade eller jämförliga med befattningar inom allmänna civilförvaltningen,
som föreslagits till sådan uppflyttning. Såvitt jag kunnat finna,
äro ej några konsekvenser av praktisk betydelse att befara vid en eventuell uppflyttning
även av nu åsyftade befattningar. Då det ej synes med rättvisa
och billighet förenligt, att kommunikationsverkens styrelser i förevarande
hänseende försättas i en sämre ställning än verken inom allmänna civilförvaltningen,
har jag ansett mig böra vid prövningen av föreliggande fråga följa
samma grunder, som tillämpats beträffande den allmänna civilförvaltningen.
Att härvid försiktighet bör iakttagas och uppflyttning sålunda ske endast i
fall, där verkligt vägande skäl därtill äro för handen, finner jag självfallet.
Jag övergår nu till en redogörelse för lönenämndens förslag beträffande
de olika verksstyrelserna samt de däröver av respektive styrelser avgivna
yttrandena ävensom övriga i ärendet inkomna framställningar, och kommer
jag att därefter angiva min egen ståndpunkt till de framlagda förslagen.
Inom generalpoststyrelsen finnas för närvarande tretton befattningshavare
inom 15:e lönegraden, nämligen sju sekreterare, en kamrer, två intendenter
och tre förste aktuarier. Av dessa befattningar har lönenämnden på anförda
skäl föreslagit, att sekreteraren för personalärenden å första byrån, sekreteraren
för internationella ärenden å tredje byrån samt sekreteraren å fjärde
byrån skulle uppflyttas till 16:e lönegraden, varjämte lönenämnden ansett,
att, därest de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd uppställda principerna
skulle tillämpas vid kommunikationsverken, jämväl sekreteraren för
trafikärenden å första byrån borde ifrågakomma till uppflyttning i nämnda
lönegrad.
Eu reservant inom lönenämnden har ansett, att sekreteraren för trafikärenden
å första byrån bort föreslås till uppflyttning i 16:e lönegraden, och
två reservanter hålla före, att till samma lönegrad jämväl borde hänföras
den förste aktuarie, som förestår statistiska kontoret.
Generalpoststyrelsen framhåller, att sekreterarna hos styrelsen i allmänhet
innehade mera krävande befattningar än sekreterare i andra verk
och att deras befattningar i själva verket närmade sig byrådirektörsbefattningar.
Att en sådan ställning måst tilldelas sekreterarna berodde
därpå, att antalet byråchefer, som handlade andra ärenden än postsparbanksärenden,
nu vore detsamma som för fyrtio år sedan, oaktat postverket
under denna tid utvecklats oerhört.
Beträffande .särskilt sekreteraren för trafikärenden å första byrån an -
Kung!. Moj:ts proposition, Nr 2.
9
lör styrelsen, att byråchefen å nämnda byrå måste ägna större delen av
sin tid och arbetskraft åt handläggningen av personalärenden samt att
till följd därav handläggningen av de ofta vidlyftiga och tidsödande trafikärendena
i större utsträckning än eljest varit nödigt måst överlåtas åt
bemälde sekreterare. I detta sammanhang erinrar styrelsen, att Kung!.
Maj:t efter framställning av styrelsen år 1918 för riksdagen framlagt förslag
om inrättande av en särskild trafikbyrå och i samband därmed av
ett nytt byråchefsämbete, men att detta förslag icke vann riksdagens bifall.
Vidare hade styrelsen år 1921 föreslagit ifrågavarande sekreterartjänsts
utbytande mot eu byrådirektörsbefattning, men fann sig departementschefen
i proposition nr 195 till 1922 års riksdag, ehuru bärande skiil
förebragts, ej då böra förorda förslag i ämnet till riksdagen. I fråga om
sekreteraren för reglementsärenden å tredje byrån framhåller styrelsen,
att, då vederbörande byråchef icke i varje detalj kunde följa arbetet med
författandet och vidmakthållandet av de för såväl allmänheten som den
inre posttjänsten synnerligen viktiga postförfattningarna, på ifrågavarande
sekreterares teoretiska och praktiska kunskaper samt omdömesförmåga
mycket berodde postförfattningarnas reella innehåll och formella
avfattning. På innehavaren av denna tjänst måste ställas fordran å sådan
erfarenhet och omdömesförmåga beträffande den praktiska posttjänsten,
som vunnes genom lång tjänstgöring inom olika grader vid lokalförvaltningen.
Vidkommande slutligen den intendent, som förestår postverkets
blankett- och persedelförråd, tryckeri och verkstad, hade på grund av den
starka specialiseringen av arbetet vid verkstaden det blivit nödvändigt
att under intendenten anställa en ingenjör såsom teknisk ledare för verkstaden.
Ett förslag att överflytta det närmaste chefskapet över verkstaden
och ansvaret för dess ekonomiska skötsel direkt under byråchefen på
samme ingenjör hade på grund av särskilda förhållanden icke kunnat
genomföras. Men oavsett chefskapet över verkstaden vore nämnda intendents
arbetsuppgifter av så krävande och ansvarsfull art, att de väl motiverade
hans uppflyttning i högre lönegrad. Han hade nämligen att närmast
under byråchefen företräda postverkets förråd och produktiva förelag
samt handlägga och ansvara för det synnerligen omfattande och viktiga
arbetet med anskaffning och upphandling av för postverkets drift
erforderliga inventarier, materialier och förbrukningsartiklar. Med förrådsintendenten
jämställda eller närstående befattningar vid de övriga
kommunikationsverken vore placerade i 17:e eller 18:e lönegraden.
Generalpoststyrelsen hemställer, att samtliga sekreterare utom den, som
förestår undervisningsanstalten, ävensom den intendent, som förestår
postverkets förråd, tryckeri och verkstad, måtte uppflyttas om möjligt i
17:e men eljest 16:e lönegraden samt att den förste aktuarie, som förestår
statistiska kontoret, måtte placeras i 16 :e lönegraden.
I skrivelse den 2 december 1924 har innehavaren av sistnämnda t jänst på
anförda skäl hemställt om dess uppflyttning i 16:e lönegraden.
Av de inom telegrafstyrelsen befintliga åtta tjänsterna i 15:e lönegra- Telegrafden,
nämligen sju sekreterare och eu förrådskamrer, föreslår lönenämn- styrelsen,
den uppflyttning i 16:e lönegraden av sekreteraren för trafikärenden å
trafikbyrån.
En reservant har ansett, att till uppflyttning i nämnda lönegrad bort
föreslås jämväl de båda sekreterarna å kameralbyrån och sekreteraren å
linjebyrån, och en annan reservant har instämt med förstnämnda reser
-
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
vant beträffande den å kameralbyrån såsom statistiker tjänstgörande
sekreteraren.
Telegrafstyrelsen anser till 16:e lönegraden böra uppflyttas sekreterarna
å kameralbyrån, sekreteraren å linjebyrån samt sekreteraren för
trafikärenden å trafikbyrån. Styrelsen anför, att sekreterarna å kameralbyråns
kansli och å linjebyrån enligt kompetensfordringarna skulle hava
avlagt examen, medförande behörighet till domarbefattning. Med hänsyn
härtill och till dem åliggande arbetsuppgifter syntes berörda
befattningar böra värdesättas högre än sekreterare i 15:e lönegraden.
Härtill komme, att ifrågavarande sekreterare, som vore placerade å byråer,
vilkas chefer icke vore juridiskt utbildade, måst i stor utsträckning
tilldelas uppgifter och ansvar, som ginge utöver vad som borde erfordras
av sekreterare i 15:e lönegraden. Den sekreterare å kameralbyrån, vilken
tjänstgjorde såsom statistiker, skulle enligt instruktionen hava avlagt
examen vid filosofisk fakultet eller vid högskola. Då han förutom den
rent statistiska bearbetningen av primäruppgifter hade att själv planlägga
och utföra synnerligen viktiga utredningar, finge hans befattning
anses mera kvalificerad än den i 16:e lönegraden placerade tjänsten såsom
chef för järnvägsstyrelsens statistiska kontor, men då hans befälsställning
vore mindre krävande än dennes, syntes han böra hänföras till
berörda lönegrad med benämningen »chef för statistiska avdelningen».
Beträffande sekreteraren för trafikärenden å trafikbyrån erinrar styrelsen,
att kommunikationsverkens lönekommitté i sitt betänkande och styrelsen
i sitt utlåtande däröver föreslogo befattningens uppförande i 17:e
lönegraden men att detta förslag ej vann statsmakternas bifall.
I skrivelse den 12 november 1924 har O. Gustav in. fl. befattningshavare
hos telegrafstyrelsen med högre juridisk utbildning på anförda skäl gjort
framställning om uppflyttning i högre lönegrad av, bland andra, befattningarna
såsom sekreterare å linjebyrån, å administrativa byråns avdelning
för pensions- och sjukvårdsärenden samt å kameralbyråns kansli.
Järnvägs- Inom järnvägsstyrelsen finnas för närvarande sjutton befattningar inom
styrelsen. 15:e lönegraden, nämligen åtta sekreterare, en förrådskontrollör, en förste
aktuarie, tre förste kontrollörer, en förste revisor, en intendent, en kamrer
och en milkontrollör.
Lönenämnden föreslår, att sekreteraren för handläggning av godsärenden
å inrikes taxebyrån uppflyttas i 16:e lönegraden, varjämte lönenämnden
med tillämpning av allmänna civilförvaltningens lönenämnds principer
anser till uppflyttning i sagda lönegrad böra ifrågakomma jämväl
kamreraren, förste revisorn och intendenten.
Med hänsyn till angelägenheten av att undvika en partiell rubbning av
förhållandet mellan befattningarna inom verket och därmed följande lönerörelser
anser sig järnvägsstyrelsen icke böra föreslå uppflyttning av
andra befattningshavare än sekreteraren för handläggning av godsärenden
å inrikes taxebyrån. Då denne tjänsteman är byråchefens närmaste man
och hans arbetsuppgifter icke på något sätt äro mindre än förste sekreterares
å byråer, där dylik befattning redan finnes, vidhåller styrelsen det
yrkande, styrelsen redan i utlåtande över kommunikationsverkens lönekommittés
förslag år 1919 framställt därom, att bemälde tjänsteman måtte
uppflyttas i 17:e lönegraden.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
It
V attenfallsstyrelsen.
Emellertid anser styrelsen jämväl någ''ra andra av nu avsedda befattningar
inom styrelsen ogynnsamt placerade å löneskalan, nämligen kamrerare]!,
som motsvarade kameralintendenten i telegrafstyrelsen och kamreraren
i domänstyrelsen, bägge nu placerade i 1.6 :e lönegraden, och förste
revisorn, vilken enligt styrelsens mening hade en mera självständig och
ansvarsfull ställning än de förste revisorer i riksräkenskapsverket, vilka
av allmänna civilförvaltningens lönenämnd föreslagits till uppflyttning i
Kim lönegraden. Ehuru någon full motsvarighet icke funnes inom andra
verk, anser styrelsen förste aktuarien på administrativa byråns avdelning
för ekonomiska utredningar och intendenten, vilken förestår styrelsens biljett-
och blankettkontor, fullt jämbördiga med åtskilliga, av nyss omförmälda
lönenämnd till uppflyttning föreslagna befattningar.
I skrivelse den 25 oktober 1924 liar sekreteraren på styrelsens militärbyrå
på anförda skäl hemställt, att berörda tjänst måtte uppflyttas till
lägst 16:e lönegraden.
Av de hos vattenfallsstyrelsen befintliga befattningarna i 15:e lönegraden,
nämligen två sekreterare och en kamrerare, har lönenämnden icke ansett
sig böra föreslå uppflyttning av någon befattning i högre lönegrad.
Vattenfallsstyrelsen anser, att kamrerarbefattningen och sekreterartjänsten
å administrativa byrån böra placeras i högre lönegrad. Styrelsen
framhåller beträffande den förra befattningen, att densamma med hänsyn
till göromålens art kunde anses utgöra en kombination av förste revisorsoch
kamrerarbefattningarna hos järnvägsstyrelsen. Vattenfallsstyrelsens
kamrerare vore nämligen föreståndare ej blott för styrelsens kassa- och
bokföringskontor, å vilket sistnämnda arbetet vore synnerligen vidl5rftigt
och även i kvalitativt hänseende krävande, utan jämväl för revisionskontoret.
Men därjämte hade han arbetsuppgifter, som saknades bland tjänsteåliggandena
för förste revisorn och kamreraren hos järnvägsstyrelsen.
Sålunda ålåge det honom att till föredragning bereda ärenden angående
framställda revisionsanmärkningar, och under de senaste åren hade han
även fått självständigt föredraga sådana ärenden. Vidare intoge kamreraren
ställningen såsom byråchefens å kameralbyrån närmaste man och
ställföreträdare. Så många arbetsuppgifter av samma art som denna
tjänstemans funnes på liknande sätt kombinerade endast hos ytterligare en
befattning vid kommunikationsverken, nämligen byrådirektörsbefattningen
hos generalpoststyrelsen, vilken befattning tillhörde 18:e lönegraden.
Vidkommande sekreterarbefattningen å administrativa byrån anför
vattenfallsstyrelsen till bemötande av lönenämndens invändning, att mellan
denna tjänst och byråchefsbefattningen funnes en förste sekreterartjänst,
vars innehavare vore byråchefens närmaste man och ställföreträdare,
att förste sekreteraren och sekreteraren hade skilda arbetsområden,
vadan den sistnämnde hade att självständigt direkt under byråchefen handlägga
de på honom ankommande ärendena. Då dessa ärenden företrädesvis
vore av juridisk natur samt ofta av stor omfattning, måste ifrågavarande
sekreterare vara eu synnerligen väl utbildad jurist med lång domstolspraktik.
Vid övervägande av frågan, vilka av förut omförmälda tjänster vid de Departementsolika
verksstyrelserna som böra placeras i 16:e lönegraden, har jag icke ehefenfunnit
mig kunna tillstyrka, att till nämnda lönegrad uppflyttas flera be
-
12
Övergångsano
r d ningar.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
fattningar än dem, lönenämnden ansett böra därtill ifrågakomma enligt de
riktlinjer, som tillämpats vid behandling av motsvarande ärende inom allmänna
civilförvaltningen. Av de utav vederbörande ämbetsverk därutöver
föreslagna befattningarna synes särskilt befattningen såsom intendent för
postverkets förråd, tryckeri och verkstad i viss mån intaga en sådan ställning»
att en uppflyttning i lönehänseende skulle kunna ifrågasättas. Såsom
lönenämnden framhållit, är emellertid denne befattningshavares framtida
ställning beroende av huru organisationen av postverkets verkstad kan komma
att definitivt ordnas. Med hänsyn härtill har jag icke ansett skäl föreligga
att beträffande denna befattning frångå lönenämndens förslag.
I enlighet med vad jag sålunda funnit mig böra förorda skulle till 16:e
lönegraden uppflyttas följande befattningar, nämligen inom generalpoststyrelsen
de båda sekreterarna för personalärenden och för trafikärenden å första
byrån, sekreteraren för internationella ärenden å tredje byrån och sekreteraren
å fjärde byrån, inom telegrafstyrelsen sekreteraren för trafikärenden
å trafikbyrån samt inom järnvägsstyrelsen sekreteraren för godsärenden å
inrikes taxebyrån, kamreraren, förste revisorn och intendenten, medan övriga
ifrågavarande befattningar skulle bibehållas vid nu innehavande lönegrad.
Vid bifall till förslaget erfordras vissa ändringar i den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckning.
Lönenämnden har framhållit, att nämndens förslag till uppflyttning av
vissa tjänster i 16:e lönegraden icke innebure sådan ändring beträffande de
åsyftade befattningshavarnas ställning, att dessa tjänster borde ledigförklaras
och tillsättas efter ansökning. I stället syntes övergångsvis böra föreskrivas,
att konstitutorial, som utfärdats å här avsedd tjänst inom 15:e lönegraden,
skulle gälla å motsvarande befattning inom 16:e lönegraden samt att, vid
bestämmande av den löneklass, vederbörande skulle från och med dagen för
ikraftträdandet i den högre lönegraden tillhöra, det finge så anses, som om
befattningen redan vid tjänstemannens tillträde till densamma tillhört nämnda
högre lönegrad. Mot lönenämndens förslag härutinnan synes mig intet vara
att erinra.
I detta sammanhang må slutligen erinras, att i den nya löneplan, som vid
bifall till förslaget om ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas löneförhållanden
skulle införas i avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän
vid kommunikationsverken, nuvarande 15:e och 16:e lönegraderna motsvaras
av respektive 24:e och 26:e lönegraderna.
Förändring av befattningen såsom telefondirektör i Stockholm.
Enligt gällande avlöningsregleinente tillhör telefondirektör de ordinarie
befattningar, som tillsättas genom konstitutorial, och är tjänsten i avdelning
A av den för sådana befattningar bestämda löneplanen upptagen i
20:e lönegraden.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 13
1 skrivelse den 24 september 1924 bär telegrafstyrelsen framlagt förslag
till sådan förändring av den telelondirektörsbefattning, vars innehavare
är placerad i Stockholm, att befattningen skulle tillsättas genom förordnande
på viss tid. Till stöd härför yttrar styrelsen följande:
»Den omorganisation och lönereglering för, bland andra, telegrafverket,
som trädde i tillämpning den 1 juli 1920, grundar sig på utredning, som
under hösten år 1918 verkställdes av kommunikationsverkens lönekommitté,
vilken, vad organisationsfrågorna beträffar, utgick från ett av telegrafstyrelsen
omedelbart förut utarbetat förslag. Härvid togs ingen som
helst hänsyn till den omständigheten, att det stora enskilda telefonnätet i
Stockholm med omnejd enligt i juni 1918 av riksdagen fattat beslut övertagits
av telegrafverket från och med den 1 juli 1918. Man kunde givetvis
icke på förhand tänka igenom, huru organisationen av telefonväsendet i
Stockholm skulle lämpligast böra gestalta sig, sedan den sammanslagning
av de två, vart för sig stora näten inom huvudstaden genomförts, vilken
var en konsekvens av statsförvärvet utav det enskilda nätet. Härav kom
det sig, att telefondirektörstjänsten i Stockholm helt jämställdes med telefondirektörstjänsten
i Göteborg, vilken anordning syntes kunna godtagas,
ehuru redan då den förra tjänsten var betydligt mera ansvarsfull och
krävande än den senare och oaktat att telefondirektören i Stockholm genom
omorganisationen pålades att vid sidan av sin egentliga befattning
vara trafikdirektör för telegrafverkets fjärde distrikt. En medverkande
omständighet till godtagande från telegrafstyrelsens sida av denna anordning
var ock att, vilken avlöning som än bestämdes för telefondirektörstjänsten
i Stockholm, den dåvarande innehavaren av tjänsten skulle såsom
vederlag för mistad uppbördsprovision bliva tillerkänd personligt
lönetillägg av den storlek, att hans totala avlöningsförmåner komme att
stiga till ett mycket högt belopp, närmare angivet utgörande 17,317 kronor
8 öre, dyrtidstillägg oberäknat. Vid löneregleringsarbetet åren 1918—1919
utgick man från att det privata telefonnätet skulle tills vidare förvaltas
genom samma, av telegrafverket övertagna personal, som handhaft dess
förvaltning under det nätet var i enskild ägo. Ingen annan förändring inträdde
nämligen därutinnan än att det privata företagets verkställande
direktör och styrelse utbyttes mot telegrafstyrelsen; all övrig personal
övergick i telegrafverkets tjänst med oförändrade löner.
Någon mera betydande förändring i detta förhållande inträdde icke,
förrän den från det privata företaget övertagne chefen för dess stationer
i Stockholm den 30 september 1921 avgick efter uppnådd pensionsålder.
Någon ersättare för honom, vilken uppburit en avlöning av 20,400 kronor,
anställdes icke, utan dennes chefsåligganden överflyttades till telefondirektörsbefattningen
i Stockholm. Ytterligare avgick den 30 juni 1922
förestånderskap för abonnentkassan vid det övertagna nätet efter uppnådd
pensionsålder utan att ersättas av annan, och den henne bland annat
åliggande dagliga övervakningen av abonnentkassan överflyttades pa
telefondirektörstjänstens innehavare. Sedan vidare kontorschefen vid det
övertagna nätet jämväl lämnat denna sin befattning, övertogs den ekonomiska
redovisningen för detta näts stationer av telefondirektören. Sistnämnda
två avgångna befattningshavare åtnjöto avlöning med respektive
6,660 och 7,647 kronor, alla här ovan nämnda löner angivna utan dyrtidstillägg.
Sedan tre år tillbaka utövar således telefondirektören i Stockholm det
fulla chefskapet över hela Stockholms med omnejd telefonnät i administrativt,
ekonomiskt och trafikhänseende — utom vad angår nyanläggning och
Telegraf
styrelsen.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
underhåll — samt fullgör därjämte trafikdirektörs åligganden med avseende
å fjärde distriktet. Vilken betydande arbetsuppgift nu är förenad
med telefondirektörstjänsten, torde framgå av följande tablå, avseende förhållandena
år 1923:
Stockholm |
Hela landet |
Stockholm i |
|
Inkomster av telelonrörelsen, kronor .................... |
22,120,075 |
72,893,369 |
30.6 |
Telefonapparater, antal vid 1923 års slut ............... |
121,650 |
390,989 |
31.1 |
Biträdande personal, medeltal för. år 1923 ............ |
2,260 |
7,175 |
31.5 |
Rent siffermässigt kunna Stockholms telefonstationer i förvaltningshänseende
— med hänsyn till inkomster, utgifter, personalantal, antal telefonapparater
och antal understationer -— jämnställas med de sju därnäst
största stationerna i riket tillhopa, såsom av nedanstående sammanställning
framgår:
1 |
Inkomster Kronor |
Utgifter Kronor |
Medeltal |
Antal |
Antal |
Stockholms telefonstationer.................. |
22,120,075 |
8,269,545 |
2,260 |
121,650 |
179 |
Stockholms lelegrafstation, Göteborgs te-lefon- och telegrafstationer, Malmö, |
21,313,803 |
8,886,408 |
2,061 |
208 |
|
I):o (utom Stoekholms och Göteborgs |
— |
— |
68,880 |
_ | |
Denna sammanställning utvisar, att inkomsterna vid Stockholms telefonstationer
under år 1923 överstego sammanlagda inkomsten vid de sju
närmast därefter största stationerna i riket, att utgifterna vid Stockholmsstationerna
voro något mindre men personalantalet något större,
att antalet telefonapparater var nära nog dubbelt så stort vid Stockholmsstationer,
men att antalet understationer var mindre inom Stockholms
redovisningsområde än inom de övriga nyss nämnda sju stationernas
redovisningsområden tillhopa. Det bör emellertid tillfogas, att såväl förvaltningsarbetet
som ock särskilt trafikskötseln erbjuda så betydande svårigheter
vid ett telefonnät av Stockholms omfattning, att en statistisk jämförelse
med ett mindre telefonnät blir missvisande till det förras nackdel.
Ett relativt begrepp om Stockholm såsom telefonstad får man genom en
upplysning, att Stockholm intager fjärde rummet bland Europas städer:
endast London, Berlin och Paris kunna uppvisa större apparatantal.
Av det anförda torde tillfyllest framgå, att telefondirektörstjänsten i
Stockholm numera är av den art, att det icke kan vara lämpligt att fortfarande
inrangera tjänsten bland verkets övriga konstituerade tjänstemän.
Vikten av att på denna post hava att tillgå en person, som i alla hänseenden
fyller de betydande krav, som numera måste uppställas på befattningens
innehavare, visar hän på att befattningen icke vidare bör tillsättas
genom konstitutorial, utan liksom andra befattningar med chefskap
Kung/. Maj:ts proposition Nr 2. 15
över ett stort affärskomplex tillsättas medelst förordnande på viss tid. Då
nära eu tredjedel av hela telegrafverkets inkomster utav telefonrörelsen
härflyta från det telefondirektören i Stockholm underlydande telefonnätet
samt mera än en sjundedel av hela verkets driftkostnader belöpa på dessa
nät, är det tydligt att personvalet på denna post måste vara av så utomordentligt
stor vikt, att den mindre fasta anställningsformen medelst förordnande
på visst antal år bör träda i tillämpning. I och med det att av
nu angivna skäl så sker, måste också avlöningen för befattningen bliva
en helt annan och betydligt högre än enligt nuvarande avlöningsreglemente.
I detta avseende vill telegrafstyrelsen föreslå, att telefondirektören
i Stockholm likställes med distriktschef vid statens järnvägar, vars arvode
utgör 16,000 kronor för år.
Den nuvarande ordinarie innehavaren av telefondirektörstjänsten i
Stockholm A. Hultman har genom Kungl. Maj:ts brev till telegrafstyrelsen
den 1 november 1918 i enlighet med styrelsens hemställan förordnats
att tills vidare vara överingenjör och chef för Stockholms telefonanläggningar
mot åtnjutande av visst arvode, men med avstående av samtliga
honom såsom telefondirektör tillkommande avlöningsförmåner. Det är
den tekniska sammanslagningen av de båda telefonnäten i Stockholm
med allt vad därtill hörer i fråga om nya telefonsystem, ny- och ombyggnader
av hus etc., som ålegat denne. Telefondirektörstjänsten i Stockholm
har allt sedan den 1 januari 1919 på förordnande uppehållits av trafikdirektören
A. Lignell. Då Hultman med utgången av maj månad 1925 avgår
vid uppnådd pensionsålder, varvid hans å extra stat upptagna befattning
såsom överingenjör samtidigt indrages, kan således den här ovan föreslagna
omläggningen av telefondirektörstjänsten i Stockholm genomföras
från och med den 1 juni 1925.»
På grund härav hemställer telegrafstyrelsen, att förslag måtte framläggas
till 1925 års riksdag om av styrelsens förevarande förslag föranledda ändringar
i avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken
samt i lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för
ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken.
I utlåtande den 15 oktober 1924 har kommunikationsverkens lönenämnd
anfört:
»Det har inom lönenämnden ifrågasatts, huruvida den tjänsteställning
och de arbetsuppgifter, som tillkomme innehavare av telefondirektörstjänsten
i Stockholm, i och för sig kunde anses utgöra tillräcklig anledning
till vidtagandet av den utav telegrafstyrelsen föreslagna förändringen,
enligt vilken befattningen i fråga för framtiden icke skulle tillsättas genom
konstitutorial utan i stället genom förordnande på viss tid. Oavsett
vilken avlöning, som kunde befinnas skälig för innehavaren av berörda
telefondirektörstjänst, hava nämligen vissa betänkligheter ansetts kunna
framställas mot åtgärden att ur eu tjänstegrupp, tillhörande de i 3 kap. uti
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 avsedda befattningarna, utbryta eu
enstaka tjänst och i fråga om dennas tillsättande samt löneförmånerna
för densamma tillämpa de i 2 kap. av reglementet för däri omförmälda
befattningar givna bestämmelserna. En dylik förändring av en särskild
befattning mom en viss tjänstegrupp skulle, enligt vad det framhållits,
lätteligen kunna framkalla krav på liknande förändringar beträffande
andra tjänster, synnerligast sådana, som i lönehänseende m. m. tidigare
Kommunika
tionsverkens
lönenämnd.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
Departements
chefen.
vant likställda med den förstnämnda. Härjämte har erinrats, att en av
huvudsynpunkterna vid inrättandet av arvodesbefattningar med den friare
anställningsformen medelst förordnande på viss tid varit att möjliggöra
eller underlätta förvärvandet, för en del viktigare poster av särskilt kvalificerade
och för ledaruppgifter lämpliga personer från utom verket befintliga
områden. Såsom av telegrafstyrelsens skrivelse framgår, föreligger
icke — i varje fall icke för närvarande — något dylikt önskemål
beträffande den tjänst, varom här är fråga, utan skulle å denna befattning
komma att förordnas den av verkets egna tjänstemän, som för närvarande,
ehuru i annan ställning, utövar de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna.
Lönenämnden kan väl icke frånkänna dessa erinringar mot den föreslagna
anordningen ett visst berättigande. Emellertid intager obestridligen
nu omförmälda befattningshavare eu ställning, som i fråga om möjligheten
att öva inflytande på det ekonomiska resultatet av verkets drift
och även i en del andra hänseenden synes motsvara förutsättningarna för
den anställningsform, som av telegrafstyrelsen ifrågasatts. Med hänsyn
härtill och då styrelsens representant inom nämnden ytterligare framhållit,
hurusom styrelsen lade synnerlig vikt vid eu anordning, varigenom
möjlighet bereddes att för ifrågavarande post alltid kunna påräkna
den lämpligaste kraft, som stode till buds, har lönenämnden icke velat motsätta
sig, att telefondirektörsbefattningen i Stockholm förändras till en
tjänst, vilken tillsättes genom förordnande på viss tid och för vilken utgår
arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet med för år angivet belopp.
Beträffande storleken av sagda arvode synes det lönenämnden, som om
det av telegrafstyrelsen föreslagna beloppet, 16,000 kronor, vore allt för
högt i förhållande till den ställning och de uppgifter, som regelbundet och
under normala förhållanden komma att vara förenade med befattningen.
Enligt lönenämndens mening kan det knappast anses befogat att, på sätt
telegrafstyrelsen ifrågasatt, jämställa denna tjänst med distriktscheferna
vid statens järnvägar, vilka med hänsyn till föreståndarskap och befälsutövning
inom ett större område, arbetsuppgifternas mångsidighet m. m.
intaga en annan ■ ställning än nu omhandlade telefondirektör i Stockholm.
Lönenämnden anser för sin del skäligt, att arvodet för ifrågavarande
befattning bestämmes till 14,000 kronor för år räknat.»
Två ledamöter inom lönenämnden hava på anförda skäl ansett, att nämnden
bort avstyrka bifall till telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag. Eu
ledamot har yrkat, att berörda förslag borde av nämnden tillstyrkas jämväl
i fråga om arvodets storlek.
Av den utredning, telegrafstyrelsen föredrag! rörande telefondirektörstjänsten
i Stockholm, torde framgå, att med nämnda befattning numera äro
förenade betydande ocli ansvarsfulla arbetsuppgifter, vilka ställa stora krav
på befattningens innehavare. Framhållas må särskilt den inverkan på det
ekonomiska resultatet av telegrafverkets rörelse, som nämnde befattningshavare
på grund av den honom underställda avsevärda telefonrörelsen kan
utöva. Det måste därför anses vara av vikt, att såsom innehavare av befattningen
alltid kan påräknas fullt lämplig person. Skäl synas mig sålunda
föreligga att giva befattningen en anställningsform och en avlöning, som
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
17
mera svarar mot dess vikt än för närvarande är fallet. Jag anser mig
därför böra förorda, att befattningen upptages bland sådana, som jämlikt
b § i avlöningsreglementet tillsättas genom förordnande på viss tid och för
vilka arvode utgår med visst belopp för år räknat. Vad angår storleken
av detta arvode, finner jag mig på de av lönenämnden anförda skäl icke
kunna tillstyrka, att detsamma sättes till högre belopp än 14,000 kronor
för år räknat.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit erfordras ändringar i 1 § 1 inom.,
5 § 1 mom. samt 14 § 2 mom. i avlöningsreglementet. Tillika bör viss ändring
vidtagas i lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid kommunikationsverken, i vilket hänseende förslag
torde böra i annat sammanhang underställas riksdagen.
Inrättande av nya ordinarie befattningar för kontorspersonal vid
telegrafverket.
I skrivelse den 31 augusti 1920 framlade telegrafstyrelsen förslag till
omorganisation av telegrafverkets verkstad samt hemställde i sådant avseende
om uppförande på ordinarie stat av, bland andra, befattningarna
förste bokhållare, bokhållare och kontorsskrivare.
I utlåtande den 14 oktober 1920 tillstyrkte lönenämnden i huvudsak
telegrafstyrelsens framställning, varefter styrelsen den 18 november 1920
avgav förnyat yttrande i ämnet och därvid ifrågasatte vissa ändringar i
sin ursprungliga framställning.
Styrelsens förslag föranledde emellertid icke någon framställning till 1921
års riksdag.
I skrivelse den 31 augusti 1921 gjorde telegrafstyrelsen förnyad framställning
i ämnet.
Vid anmälan härav i proposition nr 195 till 1922 års riksdag fann departementschefen
med hänsyn till de på grund av nedgången i telefon- och
telegraftrafiken minskade arbetsmöjligheterna vid verkstaden och de osäkra
förhållandena härutinnan under den närmaste framtiden försiktigheten bjuda
att icke genom tillskapande av nya ordinarie befattningsgrupper fastlåsa
verkstadens organisation, utan syntes mera normala tider böra avvaktas,
innan åtgärder i av styrelsen avsedd riktning vidtoges. I enlighet härmed
framlades ej förslag i ämnet för 1922 års riksdag.
I sin skrivelse den 24 september 1924 har nu telegrafstyrelsen åter upptagit
denna fråga. Styrelsen anför i ämnet följande:
»Anledningen till att styrelsens i ovanberörda skrivelse den 31 augusti
1921 gjorda förslag ej förelädes 1922 års riksdag synes hava varit, att berörda
förslag då upptog även inrättandet av ordinarie befattningar för viss
driftspersonal vid telegrafverkets verkstad, en åtgärd, varmed under rådande
ekonomisk depression syntes departementschefen höra anstå.
Då telegrafstyrelsens nu förevarande framställning endast avser inrät -
Tidigare
framställningar
av
telegrafstyrelsen
i ämnet.
Telegrafstyrelsen
den
34/9 1934.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
2
Kommunika
tionsverkens
lönenämnd.
Departements
chefen.
18 Kungl. May.ts proposition Nr 2.
tandet av ordinarie fcowiorsbefattningar, till vilka för övrigt motsvarighet
finnes såväl å verkets icke-ordinarie stat som å andra kommunikationsverks
ordinarie stater, torde nyss anförda omständighet icke höra vidare
stå hindrande i vägen. Å skilda tjänsteställen inom telegrafverket, förnämligast
å verkstadens kontor, finnas anställda extra ordinarie tjänstemän,
vilka sedan lång tid tillbaka tillhöra verket och befunnits lämpliga
för sina befattningar. Då ur telegrafverkets synpunkt någon olägenhet
icke är att befara genom att bereda dem ordinarie anställning, synes det
icke innebära rättvisa att allt framgent hålla dem å extra stat och därigenom
beröva dem förmånen av rätt till tjänste- och familjepension samt
de större förmåner i avseende å rätt till semester och sjukavlöning, som
tillkomma ordinarie tjänstemän. Till följd av att bland de å telegrafverkets
ordinarie stat upptagna befattningarna icke nu förekomma sådana
för manlig kontorspersonal, hava ifrågavarande befattningshavare måst
förbliva i extra ordinarie anställning. Det är för att råda bot härför, som
telegrafstyrelsen funnit sig ånyo böra göra framställning om inrättande
av dylika befattningar vid telegrafverket, att inplaceras i samma lönegrader,
till vilka motsvarande tjänster vid andra kommunikationsverk
höra, eller således: kontorsbiträde i 4:e, förste kontorsbiträde i 5:e, kontorsskrivare
i S:e, bokhållare i like och förste bokhållare i ll:e lönegraden.
Rörande det erforderliga antalet tjänster inom envar av dessa kategorier
torde styrelsen framdeles få till Kungl. Maj:t inkomma med särskild framställning,
men vill styrelsen redan nu nämna, att det för närvarande rör
sig endast om inalles tjugu å tjugufem tjänster, som nu sedan längre tid
uppehållas av extra ordinarie befattningshavare. I övrigt tillåter sig styrelsen
hänvisa till innehållet av sina här ovan åberopade tidigare framställningar
i ämnet.»
Styrelsen hemställer, att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen,
avdelningen A, måtte under telegrafverket i vederbörande lönegrader
införas befattningarna kontorsbiträde, förste kontorsbiträde, kontorsskrivare,
bokhållare och förste bokhållare.
Lönenämnden har i sitt utlåtande den 15 oktober 1924 tillstyrkt telegrafstyrelsens
förslag i denna del utom beträffande befattningen förste kontorsbiträde.
Enligt lönenämndens mening förelåge ej tillräcklig anledning till
inrättande vid telegrafverket av ordinarie förste kontorsbiträdestjänster.
Denna befattning, som för närvarande endast förekomme vid statens järnvägar,
vore därstädes i regel avsedd för andra uppgifter än det egentliga
kontorsarbetet. Den kontorspersonal vid telegrafverket, för vilken befattningen
enligt styrelsens förslag skulle inrättas, syntes vid överförandet till ordinarie
anställning kunna tilldelas en mot arbetsuppgifterna svarande placering genom
att hänföras till kontorsbiträdesgraden.
Att ett stadigvarande behov av kontorspersonal förefinnes vid telegrafverket
synes mig uppenbart. Även om telegrafverkets verkstad, å vars
kontor största delen av verkets nuvarande icke-ordinarie manliga kontorspersonal
är anställd, skulle bliva föremål för organisatoriska förändringar,
torde emellertid berörda personal ej komma att i någon större grad beröras
därav. Med hänsyn härtill och då det synes billigt att bereda åtminstone de
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
1!)
i avseende ä antalet tjänstår äldre av ifrågavarande befattningshavare den
säkrare ställning och de övriga förmåner, som ordinarie tjänst medför, anser
jag mig nu böra förorda införandet av ordinarie befattningar för telegrafverkets
kontorspersonal. Beträffande spörsmålet, vilka befattningsgrupper
som i sådant hänseende skola ifrågakomma, finner jag mig på de av lönenämnden
anförda skid icke kunna tillstyrka, att andra än följande befattningar
med kontorsarbete inrättas på ordinarie stat, nämligen kontorsbiträde
i 4:e, kontorsskrivare i 8:e, bokhållare i like och förste bokhållare i ll:e
lönegraden, därvid de två sistnämnda befattningarna, i enlighet med vad
jag tidigare denna dag föreslagit i fråga om motsvarande befattningar vid
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, torde böra erhålla benämningarna
respektive byråassistent och förste byråassistent.
Därest det nu framlagda förslaget vinner bifall, böra nu avsedda befattningar
införas i tjänsteförteckningen för telegrafverket, varjämte befattningen
kontorsskrivare vid telegrafverket torde böra upptagas bland de i 12 § 3 mom.
avlöningsreglementet omnämnda befattningar. Vidkommande antalet av de
nu föreslagna befattningarna torde det sedermera tillkomma Kungl. Maj:t
att fatta beslut, sedan utredning och förslag härutinnan framlagts av telegrafstyrelsen.
I detta sammanhang må slutligen erinras, att i den nya löneplan, som jag
i samband med behandlingen av förslaget till ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas
löneförhållanden förordat till införande i avlöningsreglementet
för ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken, de nuvarande
4:e, 8:e, 10:e och ll:e lönegraderna motsvaras av respektive 8:e, 15:e, 17:e
och 18:e lönegraderna.
Ifrågasatt förbättrad löneställning för lokomotiveldare.
I särskilda till Kungl. Maj:t ingivna skrivelser har Sveriges lokomotivmannaförbund
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition
antingen om lokomotiveldarnas uppflyttning i löneskalan från 3:e
till 4:e lönegraden eller ock, därest detta förslag icke bifölles, om rätt för
lokomotiveldare att under de i avlöningsreglementet stadgade villkor uppflyttas
i 8:e löneklassen, därest han under tre år uppburit lön i 7:e löneklassen,
vilken utgör högsta löneklass i 3:e lönegraden.
Förbundet åberopar till stöd för sin ifrågavarande framställning i huvudsak
följande:
Enligt nu gällande avlöningsreglemente vore lokomotiveldarna i lönehänseende
ställda lägre än sådana tjänstemän som exempelvis konduktörer och
stationsförmän, vilka hänförts till 4:e lönegraden. Denna värdesättning av
ifrågavarande tjänsters betydelse i förhållande till varandra genomfördes
först från och med år 1908 med ikraftträdandet av 1907 års lönereglemente
vid statens järnvägar; förut voro däremot lokomotiveldarna jämställda med
eller något högre placerade å löneskalan än nämnda övriga tjänstemän. Den
Sveriges
lokomotivmannaförbund.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
Järnvägsstyrelsen
och
lönenämnden.
Departements
chefen.
nedsättning i lönehänseeilde, som lokomotiveldarna vid 1907 års lönereglering
fingo undergå, motiverades därmed, att möjligheten för lokomotiveldare att
vinna befordran till lokomotivförare var så gynnsam, ett eldarbefattningen,
i motsats till vad som tidigare varit fallet i fråga om denna grupp och vad
som allt fortfarande gällde för övriga befattningsgrupper i samma lönegrad,
måste betraktas mera som eu gradpasseringsbefattning. Vid den år 1919
verkställda, ännu gällande lönereglering hade visserligen något uttalande i
denna riktning icke gjorts, men då befordringsförhållandena vid tiden för
den utredning, som föregick sistnämnda lönereglering, voro i stort sett desamma
som vid 1907 års lönereglering, torde det kunna göras gällande, att
lokomotiveldarnas inplacering i nu gällande löneskala skett under samma
förutsättning av goda befordringsmöjligheter som år 1907. Numera, med
den stagnation som för närvarande rådde i fråga om befordringar, hade
emellertid denna förutsättning bortfallit, och det syntes då rättvist, att åtminstone
den kompensation, som skulle ligga i möjligheten av uppflyttning
i en löneklass över den nuvarande slutlönen, medgåves ifrågavarande personalgrupp.
Järnvägsstyrelsen och lönenämnden förklara sig i infordrade utlåtanden
icke kunna tillstyrka bifall till framställningen. I huvudsak anföres i dessa
utlåtanden, att den stagnation i befordringsmöjligheterna, som åberopats såsom
det huvudsakliga stödet för förbundets framställning, ännu icke kunde
sägas hava haft så lång varaktighet, att olägenheterna därav för närvarande
kunde anses motivera vidtagandet av exceptionella åtgärder till förbättrande
av löneställningen för de äldre bland denna grupp av tjänstemän, samt att
bifall till framställningen kunde medföra liknande anspråk från andra befattningshavare
och skulle innefatta ett avsteg från principerna för det nuvarande
avlöningsreglementet.
Reservationer mot dessa utlåtanden hava anförts inom järnvägsstyrelsen
av överdirektören Virgin och byråchefen Svensson samt inom lönenämnden
av ledamoten Eriksson, vilka hemställt om tillstyrkande av framställningen,
i vad den avser rätt till uppflyttning i 8:e löneklassen under förut angivna
förutsättningar.
Olägenheterna av den stagnation i befordringar, som blivit en följd av ett
flertal kända faktorer, hava givetvis gjort sig i större eller mindre utsträckning
kännbara över så gott som hela statsförvaltningen. Trafiktjänstemännens
riksförbund har beträffande vissa tjänstemän i 8:e lönegraden hemställt om
motsvarande åtgärder som de, vilka nu ifrågasättas för tjänstemän i 3:e
lönegraden, men har denna framställning icke föranlett någon åtgärd från
Kungl. Maj:ts sida. överhuvudtaget torde det vara vanskligt att genom
rubbning på enstaka punkter i lönesystemet söka lösning av en fråga sådan
som den föreliggande, vilken, om ändringar finnas påkallade, lämpligen synes
mig böra lösas i ett större sammanhang. Jag har därför icke ansett mig
för närvarande kunna tillstyrka åtgärd i någon av de riktningar, som med
förevarande framställning avses.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 2.
21
Under åberopande av vad jag nu i olika hänseenden anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
l:o) godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr
343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
statens vattenfallsverk (Bilaga 1);
2:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som
i anledning härav kunna befinnas erforderliga;
3:o) besluta, att innehavaren av postmästarbefattning av klass 4, Hedda
Helena Rosengren, skall uppföras å övergångsstat med åtnjutande av de nu
å ordinarie stat för henne bestämda löneförmåner;
4:o) besluta, att antalet av följande befattningar vid postverket, telegrafverket
och statens järnvägar skall från och med den 1 juli 1925 utgöra:
a) Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:
vid telegrafverket:
telefondirektör i Stockholm ................................................................................ 1;
b) Befattningar, hänförliga till 21—30 lönegraderna av den vid avlö -
ningsreglementet fogade tjänsteförteckning:
vid postverket:
sekreterare i 24:e lönegraden ................................................................................ 3
» » 26:e » .............................................................................. 4
vid telegrafverket:
sekreterare i 24:e lönegraden ........................................................................... 6
» » 26:e » ................................................................................ 1
telefondirektör........................................................................................................... 1
vid statens järnvägar:
sekreterare i 24:e lönegraden ........................................................................... 7
»'' » 26:e • » 1.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti statsrådets
övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t
Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.
Hem
ställan.
22
Kung!. Maj:ts proposition Nr 2.
Bilaga 1.
Förslag
tiii
kungörelse
angående ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Härigenom förordnas,
dels att avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall i
nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
1 §•
1. Befattning såsom generaldirektör, överdirektör, överingenjör, distriktsehef,
verkstadsdirektör, telefondirektör i Stockholm eller kraftverksdirektör
tillsättes genom förordnande på viss tid.
2. Övriga ordinarie — — — i tjänsten.
3. Antalet ordinarie befattningar vid vart och ett av ifrågavarande verk
fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen, såvitt angår de i 1 mom. här
ovan nämnda befattningar samt de uti den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning
uppförda befattningar, som hänförts till 21—30 lönegraderna,
dock med det i 14 § 2 mom., andra stycket, angivna undantag. Antalet
övriga ordinarie befattningar bestämmes av Kungl. Maj:t.
3
1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommuns stat.
2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med
Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av
vad slag det vara må, så framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår tjänsteman
tillhörande någon av 1—29 lönegraderna, styrelsen för det statens verk,
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
23
lian tillhör, etter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.
4
Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest hon har vårdnad
om barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter
i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande verks
styrelse eller, där denna saknar behörighet att meddela tjänstledigheten,
Kungl. Maj:t med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finner
nödigt meddela.
5 §.
1. För befattning, som enligt vad i 1 § 1 mom. sägs tillsättes genom
förordnande, utgår arvode med följande belopp för år räknat:
generaldirektör och chef för statens järnvägar .......................
generaldirektör och chef för statens vattenfallsverk ................
generaldirektör och chef för telegrafverket................................
generaldirektör och chef för postverket........................................
överdirektör och souschef vid statens järnvägar........................
överdirektör vid statens järnvägar samt överingenjör vid
statens järnvägar ........................................................................
distriktschef vid statens järnvägar ...........................................
verkstadsdirektör vid telegrafverket ............................................
telefondirektör i Stockholm ............................................................
kronor 35,000
» 30,000
» 25,000
» 20,000
» 18,000
» 17,000
» 16,000
» 15,000
» 14,000
överdirektör vid statens vattenfallsverk, förutom tantiem enligt
stadgandet i 2 mom.............................................................
kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk, förutom tantiem
enligt stadgandet i 2 mom.........................................................
2. överdirektör vid — — — av året.
10,500
10,000
9 §.
Löneplan.
1 I Lönegrad |
Löne- klass |
O r t |
s g r |
upp |
! |
|||
A |
B |
c |
D |
E |
F |
G |
||
K |
o n |
0 V |
||||||
1 1 |
cn O o |
1,566 |
1,632 |
1,698 |
1,764 |
1,830 |
1,896 |
|
2 |
1,620 |
1,692 |
1,764 |
1,836 |
1,908 |
1,980 |
2,052 |
|
l:a lönegraden......1 |
3 |
1,740 |
1,818 |
1,896 |
1,974 |
2,052 |
2,130 |
2,208 |
i |
4 |
1,860 |
1,944 |
2,028 |
2,112 |
2,196 |
2,280 |
2,364 |
1 ! |
1 5 |
1,980 |
2,070 |
2,160 |
2,250 |
2,340 |
2,430 |
2,520 : |
24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
Lönegrad |
i Löne-I klass |
Ort |
. s g r |
upp |
||||
A |
1 B ■ |
1 c |
I D |
I E |
i F |
1 G |
||
K |
ron |
o r |
||||||
1 2 |
1,620 |
1,692 |
1,764 |
1,836 |
1,908 |
1,980 |
2,052 |
|
3 |
1,740 |
1,818 |
1,896 |
1 1,974 |
2,052 |
2,130 |
2,208 |
|
2:a lönegraden...... |
| 4 |
1,860 |
1,944 |
2,028 |
2,112 |
2,196 |
! 2,280 |
2,364 |
5 |
1,980 |
2,070 |
2,160 |
2,250 |
2,340 |
2,430 |
2,520 |
|
1 6 |
2,100 |
2,196 |
2,292 |
2,388 |
2.484 |
2,580 |
2,676 |
|
3 |
! 1,740 j |
1,818 |
1,896 |
1,974 |
2,052 |
2,130 |
2,208 |
|
4 |
| 1,860 |
1,944 |
2,028 |
2,112 |
2,196 |
2,280 |
1 2,364 |
|
j 3:e lönegraden...... |
5 |
1,980 |
2,070 |
2,160 |
2,250 |
2,340 |
2,430 |
2,520 |
6 |
2,100 |
2,196 |
2,292 |
2,388 |
2,484 |
2,580 |
2,676 |
|
1'' |
7 |
2,220 |
2,322 |
2,424 |
2,526 |
2,628 |
2,730 |
2,832 |
4 |
1,860 |
1,944 |
2,028 |
2,112 |
2,196 |
2,280 |
2,364 |
|
5 |
1,980 |
2,070 |
2,160 |
2,250 |
2,340 |
2,430 |
2,520 |
|
4.e lönegraden...... |
<> |
2,100 |
2,196 |
2,292 |
2,388 |
2,484 |
2,580 |
2,676 |
7 |
2,220 |
2,322 |
2,424 |
2,526 |
2,628 |
2,730 |
2,832 |
|
| |
8 |
2,340 |
2,448 |
2,556 |
2,664 |
2,772 |
2,880 |
2,988 |
5 |
1,980 |
2,070 |
2,160 |
2,250 |
2,340 |
2,430 |
2,520 |
|
6 |
2,100 |
2,196 |
2,292 |
2,388 |
2,484 |
2,580 |
2,676 |
|
5:e lönegraden...... |
7 |
2,220 |
2,322 |
2,424 |
2,526 |
2,628 |
2,730 |
2,832 |
8 |
2,340 |
2,448 |
2,556 |
2,664 |
2,772 |
2,880 |
2,988 |
|
9 |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 j |
|
6 ! |
2,100 |
2,196 |
2,292 |
2,388 |
2,484 |
2,580 |
2,676 \ |
|
7 |
2,220 |
2,822 |
2,424 |
2,526 |
2,628 |
2,730 |
2,832 |
|
6:e lönegraden...... |
8 1 |
2,340 |
ce -t C-f |
2,556 |
2,664 |
2,772 |
2,880 |
2,9881 |
9 i |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 |
|
10 | |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 | |
|
7 ! |
2,220 |
2,322 |
2,424 |
2,526 |
2,628 |
2,730 |
2,832 i |
|
8 1 |
2,340 |
2,448 |
2,556 |
2,664 |
2,772 |
2,880 |
2,988 |
|
7:e lönegraden...... |
9 1 |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 1 |
10 |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 |
|
11 |
2,730 j |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
|
1 |
8 ■ |
2,340 |
2,448 |
2,556 |
2,664 |
2,772 , |
2,880 |
2,988 |
1 |
9 1 |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 |
8:e lönegraden...... |
10 |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 |
11 |
2,730 |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
|
12 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 i |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 25
Lönegrad |
Lönc- klass |
Ort |
s g r |
upp |
||||
A |
B |
c |
I) |
E |
F |
G |
||
K |
o n |
r |
||||||
9 |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 |
|
10 |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 |
|
9:e lönegraden ...< |
11 |
2,730 |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
1 |
12 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 |
1 |
13 |
3,060 |
3,198 |
3,336 |
3,474 |
3,612 |
3,750 |
3,888 |
10 |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 |
|
11 |
2,730 |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
|
10:e lönegraden ! |
12 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 |
1 |
13 |
3,060 |
3,198 |
3,336 |
3,474 |
3,612 |
3,750 |
3,888 |
1 |
14 |
3,240 |
3,384 |
3,528 |
3,672 |
3,816 |
3,960 |
4,104 |
1 |
11 |
2,730 |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
I |
12 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 |
li:e lönegraden •••■! |
13 |
3,060 |
3,198 |
3,336 |
3,474 |
3,612 |
3,750 |
3,888 |
14 |
3,240 |
3,384 |
3,528 |
3,672 |
3,816 |
3,960 |
4,104 |
|
15 |
3,450 |
3,600 |
3,750 |
3,900 |
4,050 |
4,200 |
4,350 |
|
12 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 |
|
13 |
3,060 |
3,198 |
3,336 |
3,474 |
3,612 |
3,750 |
3,888 |
|
12:e lönegraden ...< |
14 |
3,240 |
3,384 |
3,528 |
3,672 |
3,816 |
3,960 |
4,104 |
15 |
3,450 |
3,600 |
3,750 |
3,900 |
4,050 |
4,200 |
4,350 |
|
16 |
3,660 |
3,816 |
3,972 |
4,128 |
4,284 |
4,440 |
4,596 |
|
{ |
13 |
3,060 |
3,198 |
3,336 |
3,474 |
3,612 |
3,750 |
3,888 |
1 |
14 |
3,240 |
3,384 |
3,528 |
3,672 |
3,816 |
3,960 |
4,104 |
13:e lönegraden ■ |
15 |
3,450 |
3,600 |
3,750 |
3,900 |
4,050 |
4,200 |
4,350 |
| |
16 |
3,660 |
3,816 |
3,972 |
4,128 |
4,284 |
4,440 |
4,596 |
17 |
3,960 |
4,122 |
4,284 |
4,446 |
4,608 |
4,770 |
4,932 |
|
14 |
3,240 |
3,384 |
3,528 |
3,672 |
3,816 |
3,960 |
4.104 |
|
15 |
3,450 |
3,600 |
3,750 |
3,900 |
4,050 |
4,200 |
4,350 |
|
li:e lönegraden ...■ |
16 |
3,660 |
3,816 |
3,972 |
4,128 |
4,284 |
4,440 |
4,596 |
17 |
3,960 |
4,122 |
4,284 |
4,446 |
4,608 |
4,770 |
4,932 |
|
18 |
4,260 |
4,434 |
4,608 |
4,782 |
4,956 |
5,130 |
5,304 |
|
1 |
15 |
3,450 |
3,600 |
3,750 |
3,900 |
4,050 |
4,200 |
4,350 |
| |
16 |
3,660 |
3,816 |
3,972 |
4,128 |
4,284 |
4,440 |
4,596 |
15:e lönegraden ...J |
17 |
3,960 |
4,122 |
4,284 |
4,446 |
4,608 |
4,770 |
4,932 |
1 |
18 |
4,260 |
4,434 |
4,608 |
4,782 |
4,956 |
5,130 |
5,304 |
1 |
19 |
4,560 |
4,746 |
4,932 |
5,118 |
5,304 |
5,490 |
5,676 |
26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
Löne- klass |
Ort |
s g r |
upp |
|||||
Lönegrad |
A |
B |
c |
D |
E |
F |
G |
|
K |
o n |
r |
||||||
16 |
3,660 |
3,816 |
3,972 |
4,128 |
4,284 |
4,440 |
4,596 |
|
17 |
3,960 |
4,122 |
4,284 |
4,446 |
4,608 |
4,770 |
4,932 |
|
16-e lönegraden...... |
18 |
4,260 |
4,434 |
4,608 |
4,782 |
4,956 |
5,130 |
5,304 |
19 |
4,560 |
4,746 |
4,932 |
5,118 |
5,304 |
5,490 |
5,676 |
|
20 |
4,860 |
5,058 |
5,256 |
5,454 |
5,652 |
5,850 |
6,048 |
|
17 |
3,960 |
4,192 |
4,284 |
4,446 |
4,608 |
4,770 |
4,932 |
|
18 |
4,260 |
4,434 |
4,608 |
4,782 |
4,956 |
5,130 |
5,304 |
|
1 Te lönegraden...... |
19 |
4,560 |
4,746 |
4,932 |
5,118 |
5,304 |
5,490 |
5,676 |
20 |
4,860 |
5,058 |
5,256 |
5,454 |
5,652 |
5,850 |
6,048 |
|
21 |
5,160 |
5,370 |
5,580 |
5,790 |
6,000 |
6,210 |
6,420 ! |
|
18 |
4,260 |
4,434 |
4,608 |
4,782 |
4,956 |
5,130 |
5,304 |
|
19 |
4,560 |
4,746 |
4,932 |
5,118 |
5,304 |
5,490 |
5,676 |
|
lS-e lönegraden...... |
20 |
4,860 |
5,058 |
5,256 |
5,454 |
5,652 |
5,850 |
6,048 |
21 |
5,160 |
5,370 |
5,580 |
5,790 |
6,000 |
6,210 |
6,420 |
|
22 |
5,520 |
5,736 |
5,952 |
6,168 |
6,384 |
6,600 |
6,816 |
|
19 |
4,560 |
4,746 |
4,932 |
5,118 |
5,304 |
5,490 |
5,676 |
|
20 |
4,860 |
5,058 |
5,256 |
5,454 |
5,652 |
5,850 |
6,048 |
|
19-e lönegraden...... |
21 |
5,160 |
5,370 |
5,580 |
5,790 |
6,000 |
6,210 |
6,420 |
22 |
5,520 |
5,736 |
5,952 |
6,168 |
6,384 |
6,600 |
6,816 |
|
23 |
5,880 |
6,102 |
6,324 |
6,546 |
6,768 |
6,990 |
7,212 |
|
20 |
4,860 |
5,058 |
5,256 |
5,454 |
5,652 |
5,850 |
6,048 |
|
20-e lönegraden......) 1 |
21 |
5,160 |
5,370 |
5,580 |
5,790 |
6,000 |
6,210 |
6,420 |
22 |
5,520 |
5,736 |
5,952 |
6,168 |
6,384 |
6,600 |
6,816 |
|
23 |
5,880 |
6,102 |
6,324 |
6,546 |
6,768 |
6,990 |
7,212 |
|
> |
21 |
5,160 |
5,370 |
5,580 |
5,790 |
6,000 |
6,210 |
6,420 |
22 |
5,520 |
5,736 |
5,952 |
6,168 |
6,384 |
6,600 |
6,816 |
|
21:a lönegraden....... |
||||||||
23 |
5,880 |
6,102 |
6,324 |
6,546 |
6,768 |
6,990 |
7,212 |
|
24 |
6,300 |
6,528 |
6,756 |
6,984 |
7,212 |
7,440 |
7,668 |
|
j |
22 |
5,520 |
5,736 |
5,952 |
6,168 |
6,384 |
6,600 |
6,816 j |
22-alönegraden......1 1 |
23 |
5,880 |
6,102 |
6,324 |
6,546 |
6,768 |
6,990 |
7,212 |
24 |
6,300 |
6,528 |
6,756 |
6,984 |
7,212 |
7,440 |
7,668 |
|
25 |
6,720 |
6,954 |
7,188 |
7,422 |
7,656 |
7,890 |
8,124 |
|
23 |
5,880 |
6,102 |
6,324 |
6,546 |
6,768 |
6,990 |
7,212 |
|
24 |
6,300 |
6,528 |
6,756 |
6,984 |
7,212 |
7,440 |
7,668 |
|
23''e lönegraden...... |
||||||||
25 |
6,720 |
6,954 |
7,188 |
7,422 |
7,656 |
7,890 |
8,124 |
|
26 |
7,140 |
7,380 |
7,620 |
7,860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 27
Lönegrad |
Löne- klasd 1 |
1 |
0 r t |
s g r |
upp |
|||
A |
B |
0 |
1) |
K |
3''’ |
0 |
||
K |
• 0 n |
o r |
||||||
1 |
24 |
6,300 |
6,528 |
6,756 |
6,984 |
7,212 |
7,440 |
7,668 |
j. |
25 |
6,720 |
6.954 |
7,188 |
7,422 |
7,656 |
7,890 |
8,124 |
24:e lönegraden ■■■ |
26 |
7,140 |
7,380 |
7,620 |
7,860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
27 |
7,620 |
7.860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
|
25 |
6,720 |
6,954 |
7,188 |
7,422 |
7,656 |
7,890 |
8,124 J |
|
26 |
7,140 |
7,380 |
7,620 |
7,860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
|
25:e lönegraden ... |
27 |
7,620 |
7,860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
28 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 i |
|
1 - 26 |
7,140 |
7,380 |
7,620 |
7,860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
|
27 |
7,620 |
7,860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 ! |
|
! 26-e lönegraden ... |
28 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 ! |
■ |
1 29 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 | |
27 |
7,620 |
7,860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
|
28 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
|
27-‘e lönegraden ... |
29 |
! ’ |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
| 30 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
|
r |
! 28 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
29 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
|
; 28''e lönegraden ■■■) |
30 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
1 31 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
10,740 |
10,980 |
|
I 29 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
|
I 30 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
|
29-e lönegraden .... |
31 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
10,740 |
10,980 |
32 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
10,740 |
10,980 |
11,220 |
11,460 |
|
30 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
|
31 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
10,740 |
10,980 |
|
\30-''e lönegraden ... |
32 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
10,740 |
10,980 |
11,220 |
11,460 |
33 |
10,500 |
10,740 |
10,980 |
11,220 |
11,460 |
11,700 |
11,940 |
12 §.
1. Därest ordinarie--— tjänsten utföra.
2. Såsom undantag--— medgivna förmån.
3. Befordras ordinarie tjänsteman från tjänst inom lägre lönegrad till
någon av nedan angivna tjänster inom högre lönegrad vid samma verk,
nämligen:
vid postverket: till postassistent,
» telegrafverket: till kontorsskrivare eller telegrafassistent,
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
vid statens järnvägar: till kontors- eller stationsskrivare,
» statens vattenfallsverk: till kontorsskrivare,
må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass
kunna honom tillgodoföras intill hälften av den tjänstetid, han innehaft
ordinarie anställning vid verket; dock må härvid icke samtidigt tilllämpas
1 mom. av förevarande paragraf samt ej heller i något fall tillgodoräknas
honom mera än sex år.
Uppstår vid sådant tillgodoräknande del av kalenderkvartal, tages icke
hänsyn därtill.
4. Tjänsteman, som---tjänsten gällande.
14 §.
1. Tjänsteman skall — — — i fråga.
2. Tjänsteman, som förordnats såsom distriktschef vid statens järnvägar
eller såsom telefondirektör i Stockholm men vilkens förordnande upphör,
återgår till ordinarie befattning vid vederbörande verk i den tjänstegrad,
han tillhörde vid tillträdandet av förordnandet; och äger han för uppflyttning
till högre löneklass tillgodoräkna sig jämväl den tid, han innehaft
förordnandet.
Där så erfordras för beredande i nu avsett fall av ordinarie tjänst åt
dylik befattningshavare, äger Kungl. Maj:t besluta därav betingad tillfällig
ökning av antalet ordinarie befattningar.
17 §.
1. Därest tjänsteman — — — nedanstående tabell:
Löneklass • |
Tjänstledighets- avdrag |
Tjänstledighets-Löneklass j avdrag |
Löneklass |
Tjänstledighets- avdrag |
|||
kronor |
öre |
enlig», v s | kronor |
öre |
kronor |
öre |
||
i............... |
60 |
12............. 1 |
23 |
||||
9 |
70 |
13............... 1 |
24 |
||||
3............... |
80 |
14............... 2 |
10 |
25 |
50 |
||
4............... |
90 |
26 |
0 |
||||
5............... |
1 |
16............... 2 |
27 |
0 |
50 |
||
3............... |
1 |
10 |
17............. 2 |
28 |
7 |
||
7............... |
1 |
20 |
18... . 3 |
99 |
5 0 |
||
8............... |
1 |
30 |
19........ 3 |
30 |
g |
||
9............... |
1 |
40 |
20............ 3 |
50 |
31 |
g |
50 |
10............... |
1 |
21.......... 3 |
39 |
||||
11.............. |
1 |
65 |
29 4 |
33............... |
9 |
50 |
Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å sjukdom, som står i samband
med havandeskap eller barnsbörd.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
2!)
2. Har tjänsteman — — — skall han:
a) om olycksfallet — — — varar, samt
b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom,
medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan,
under tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg, dock högst intill dess sex månader förflutit från dagen för
olycksfallet, men skall tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå
ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så
framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår tjänsteman tillhörande någon av
1—14 lönegraderna, vederbörande verks styrelse finner skäl medgiva, att
sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än
nyss sagts.
3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen
för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i
1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Maj:t, eller vad
angår tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna, vederbörande
verks styrelse finner skäl medgiva, att sådant avdrag icke skall äga rum
eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.
4. Föreskrifterna i — — — tjänsten inträder.
22 §.
1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:
Intill det år, |
Från och med det |
|
Tjänstemän, tillhörande 1 — 11 lönegraderna ..................... |
20 dagar |
30 dagar |
Tjänstemän, tillhörande 12—23 lönegraderna ..................... |
25 » |
35 » |
Tjänstemän, tillhörande 24—28 lönegraderna ............ ........ |
35 > |
45 » |
Tjänstemän, tillhörande 29—30 lönegraderna ..................... |
45 » |
45 » |
Tjänsteman, som — — — överordnad myndighet.
2. Där driftens — — — sådan dag.
32 §.
Premier kunna enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas
sådan tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna, som finnes
hava i tjänsten iakttagit ekonomiskt gynnsam hushållning med materialier
eller förbrukningsartiklar.
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
33 $.
För tjänstgöring utöver fastställd arbetstid må till tjänsteman tillhörande
någon av 1—20 lönegraderna ersättning för övertidsarbete, där sådant
arbete undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas enligt grunder, som
bestämmas av Kungl. Maj:t.
34 §.
Tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna må för utförande
av visst arbete kunna i stället för avlöning undfå ersättning efter ackord
eller beting, där styrelsen för vederbörande verk anser sådant lämpligt för
tillgodoseende av verkets intressen.
36 $.
Tjänsteman tillhörande någon av 1—11 lönegraderna må för bestridande
av göromål såsom stenograf kunna tillerkännas särskilt arvode med högst
180 kronor för år räknat.
dels ock att den till nämnda avlöningsreglemente hörande tjänsteförteckning
skall erhålla den ändrade lydelse, härvid såsom bilaga fogade
tjänsteförteckning utvisar.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1925.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
31
Bilaga.
Tjänsteförteckning
angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda löneplan,
till vilka befattningarna vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk äro att hänföra.
Lönegrad |
B e f a t t n i |
n g a r vid |
||
Postverket |
Telegrafverket |
Statens järnvägar |
Statens vattenfalls- j |
|
l:a löne- 1 |
— |
— |
||
2:a löne- ) |
Skrivbiträde |
Skrivbiträde |
Skrivbiträde |
Skrivbiträde | |
3:e löne- 1 |
— |
— |
||
.''ce löne- I |
Kanslibiträde Stationsmästare av |
Kanslibiträde |
Kanslibiträde |
Kanslibiträde |
\ 5:e löne-graden |
Brevbärare Expeditionsvakt |
Expeditionsvakt Stati onsbiträde |
Banvakt Eldare å ångfärja Expeditionsvakt Förrådsvakt Ledningsvakt Matros Stati onskarl Vagn- och stallkarl |
Expeditionsvakt Vakt |
Postiljon |
Förste stations-biträde |
Maskin- och pann-skötare |
— |
|
6:e löne-graden |
Rikstelelonist ... . ; |
Maskinvakt å ång-färja Portvakt Rorgängare Timmerman å ång-färja Trafikbiträde Vagnskötare |
. |
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
Lönegrad |
Befattningar vid |
|||
Postverket |
1 Telegrafverket j Statens järnvägar |
Statens vattenfalls- | |
||
7.e löne-graden j |
Brevbärarförman Förste expeditions-vakt Förste kansli-biträde Reparatör Stationsmästare av Värdebrevbärare |
Förste expeditions-vakt Förste kansli-biträde Kassör Reparatör |
Banförman Förrådsf örman Förste expeditions-vakt Förste kansli-biträde Förste portvakt Lokomotiveldare Reparatör Trädgårdsförman |
Förrådsf örman Förste expeditions-vakt Förste kanslibi- ; Kanalförman Skogvaktare |
! S:e löne-1 graden |
Förste postiljon ; |
Kontorsbiträde Stationsförman |
Konduktör Kontorsbiträde Maskinskötare å Staliförman Stationsförman Stationsmästare av Vagnförman |
Kontorsbiträde Maskinist Montör |
9:e löne- j |
1 |
— |
; |
|
10:e löne-graden |
Bokbinderiförman Tryckeriförman Överpostiljon |
Förste reparatör |
Bangårdsmästare Banmästare Förste kontors-biträde Förste reparatör |
Fyr mästare Muddermästare Slussmästare |
ll:e löne-graden |
Postexpeditör |
Kansliskrivare Kopist Telegrafexpeditör Vakt! öreständare |
Kansliskrivare Kopist |
Kansliskrivare Kopist |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
33
Lönegrad |
Befattningar vid |
|||
Postverket |
1 Telegrafverket |
1 Statens järnvägar 1 |
Statens vattenfalls-verk |
|
| 12:e löne-graden i |
Förste postexpedi-tör Stationsmästarc av Transpörtmästare |
Förrådsmästare Förste kassör Förste telegraf-expeditör Förste vaktföre-s tån dåre Linjeförman Radiotelegrafist |
Förrådsmästare Förste banmästare Förste kansli-skrivare Lokoinoti vförs re Maskinist Stationsmästare av o Tredje maskinist a Tredje styrman Trädgårdsmästare Vagngårdsmästare |
Befälhavare å bog-serbåt Förrådsmästare Förste kansli-skrivare Förste montör Kassör Schaktmästare T rädgård smästare |
13:e löne- 1 |
— |
1 _ 1 1 |
||
lA:e löne-graden |
Faktor ■ |
. Byggmästare Förste maskinist j Reparations- mästare I Verkstadsmästare j |
||
15-e löne-graden |
Postassistent |
Förrådsbokhållare Kontorsskrivare Materialförvaltare Ritare Telegrafassistent Telegraf kommissa-rie av klass 6 |
Kontorsskrivare Led ningsmästare Ritare Stationsskrivare Vagnmästare Verks tadsmästare |
Kontorsskrivare Maskinmästare Ritare Stationsmästare Övermontör . |
16:e löne-graden |
1 |
Linjemästare Verkmästare |
Andre maskinist å Andre styrman Lokomotivmästare Stationsinspektor Stationsmästare av Överbanmästare |
Instrumentmakare Mätax-etekniker |
17:e löne-graden |
Förste postassistent J |
Byråassistent F örste telegrafassis-tent Katalogredaktör Telegrafkommissa-rie av klass 5 |
Byråassistent Förste stations-skrivare |
Byråassistent Driftverkmästare • |
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
3
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
\ Lönegrad |
Befattningar vid |
|||
Postverket |
Telegrafverket |
Statens järnvägar |
Statens vattenfalls-verk |
|
18:e löne-graden |
Postmästare av |
Förste byråassi-stent Telegrafkommissa-rie av klass 4 1 |
Förste byråassi-stent Stationsinspektor Telegrafinspektor ; Övermaskinist av |
Kanalinspektor av |
19:e löne-graden |
— |
— |
— |
|
20:e löne-graden |
Kontrollör Postmästare av |
Ingenjörsassistent Kontrollör Telegrafkommissa-rie av klass 3 |
Förste styrman av Stationsinspektor Underingenjör Underinspektör Övermaskinist av |
|
21:a löne-graden |
Aktuarie Förrådsförvaltare Notarie Registrator Revisor Revisor och bok-hållare 1 |
Aktuarie F'' örrådsf örvaltare Huvudkassör Notarie Revisor |
Aktuarie Distriktskassör Expeditionsföre- ståndare Förste styrman av Huvudkassör Kontrollör Notarie Registrator Revisor Underinspektör |
Förste kassör Kanalinspektor av Kontrollör Notarie Registrator Revisor |
22: a löne-graden |
Förste kontrollör Postmästare av 1 |
Avdelningsingenjör Förste kontrollör Inköpschef Konstruktör Kontorschef Radiokommissarie Telegrafkommis-sarie av klass 2 |
Baninspektor Distriktskamrer Elektroingenjör Förrådsförvaltare Konstruktör Maskininspektor Stationsinspektor Verkstadskamrer |
Kontorschef |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
35
Lönegrad |
Befattningar vid |
|||
1 Poatverket |
Telegrafverket ! |
„ ..... Statens vattenfalls- Statens jarnvagar. yerk |
||
f 23''e lönc- ! |
" I |
— I |
— |
|
24-e löne-graden |
Förste aktuarie Intendent Kamrer Postmästare av Sekreterare Överkontrollör . |
F’örrådskamrer Sekreterare Telegrafkommissa-rie av klass 1 B Överkontrollör |
Befälhavare av klass Förrådskontrollör Förste aktuarie Förste kontrollör Milkontrollör Sekreterare Stationsinspektor |
Kamrer Sekreterare |
25 "e Zöne-1 |
" |
- i |
||
26''e Zöne-! |
Sekreterare Överpostmästare |
Byråingenjör Kameralintendent Linjeingenjör Sekreterare Telegrafkommissa-rie av klass 1 A |
Baningenjör Befälhavare av klass Byråingenjör Chef för statistiska Förste revisor Intendent Kamrer Maskiningenjör Sekreterare Signalingenjör |
Byråingenjör Direktörsassistent j |
27''e löne-, |
j Förste intendent |
Förste byråingenjör J Förste sekreterare |
Distriktssekreterare Förrådsintendent Förste maskin-ingenjör ! Furste sekreterare 1 Förste trafikinspek-tör j Lantmätare |
Direktörsassistent Distriktsingenjör |
36
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
J Lönegrad enligt 9 § i |
Befattningar vid |
|||
Postverket |
Telegrafverket |
Statens järnvägar |
Statens vattenfalls- 1 |
|
1 i 28:e löne-graden |
i | Byrådirektör |
Byrådirektör |
Arkitekt Byrådirektör Ombudsman Överkontrollör |
Byrådirektör Driftchef |
| 29:e löne- 1 |
Postdirektör 1 |
Trafikdirektör |
— |
Kanaldirektör i • |
| 30''e löne-graden |
Byråchef |
Byråchef Linjedirektör Telefondirektör T elegraf direktör |
Bandirektör Byråchef Förste byrådirek-tör Maskindirektör Trafikdirektör |
Byråchef Förste byrådirektör] |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
37
Bilaga 2.
Till Konungen.
Jämlikt kommunikationsdepartementets ämbetsskrivelse den 18 juli 1924
bär Kungl. Maj:t anbefallt kommunikationsverkens lönenämnd att i enlighet.
med vissa av lönenämnden i utlåtande den 24 maj 1924 angivna riktlinjer
verkställa utredning angående uppflyttning i lönegrad av sådana befattningar
inom poststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och
vattenfallsstyrelsen, vilka enligt den vid avlöningsreglementet den 19 juni
1919 för tjänstemän vid postverket m. fl. verk fogade tjänsteförteckuingen
hänförts till 15:e lönegraden, samt att med berörda utredning och det förslag,
vartill densamma kunde föranleda, till Kungl. Maj:t inkomma.
Med anledning härav får lönenämnden till eu början bringa i erinran,
hurusom uppkomsten av ifrågavarande spörsmål sammanhänger med ett
av allmänna civilförvaltningens lönenämnd i enlighet med erhållet uppdrag
den 9 november 1923 avgivet förslag till uppflyttning i lönegrad av
vissa tjänster inom den allmänna civilförvaltningen, vilka före det nya
lönesystemets införande tillhört den s. k. andra normalgraden.-
Beträffande de principer, som ligga till grund för berörda förslag, har
allmänna civilförvaltningens lönenämnd bland annat erinrat därom, att
kommunikationsverkens lönekommitté i sitt den 20 februari 1919 framlagda
betänkande angående gemensamt lönesystem samt lönereglering för post:
verket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk såsom
sin mening uttalade, att den högre sekreterargraden såsom regel borde
förbehållas befattningar, för vilka krävdes högre examen på det juridiskadministrativa
området eller därmed jämförlig kompetens och vilkas innehavare
tillika inom verkens styrelser intoge ställning såsom byråchefs
närmaste man och ställföreträdare. Med utgångspunkt härifrån hade kommittén
föreslagit inrättande av förste sekreterartjänster inom 17: e lönegraden
vid kommunikationsverken.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har emellertid, på av densamma
anförda skäl, icke . ansett sig böra utan vidare utgå därifrån, att
varje befattning, som uppfyllde de utav kommunikationsverkens lönekommitté
uppställda fordringarna i fråga om innehavarens teoretiska utbildning
och ställning såsom byråchefs närmaste man, borde uppflyttas till
högre lönegrad. För att en dylik ‘åtgärd skulle äga rum borde utöver
nämnda kvalifikationer i avseende å tjänstens innehavare fordras, att de
uppgifter, vilka vore förenade med befattningen, i viss mån närmade sig
dem, som eljest tillkomma en byrådirektör. Härvid syntes särskilt avseende
böra fästas vid det förhållandet, huruvida med eu befattning vore förenad
föredragningsskyldighet med ledamots ansvar i vederbörande verks
styrelse. Förekomme en dylik skyldighet i större omfattning och beträffande
ärenden av mera krävande art, kunde i allmänhet tjänsten an
-
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
tagas vara av beskaffenhet att böra hänföras till den högre lönegraden.
Enahanda syntes ock vara förhållandet i fråga om tjänst, med vilken vore
förenad föreståndarskap direkt under verkschefen för en mera betydande
avdelning av verket, dock under förutsättning tillika, att för tjänstens
behöriga skötande måste fordras högre teoretisk utbildning, i allmänhet
grundad på specialstudier. Eu dylik högre tjänsteställning ansåge allmänna
civilförvaltningens lönenämnd även undantagsvis befogad för vissa
tjänster, vilka visserligen icke kunde hänföras till någon av nyss antydda
kategorier, men dock med hänsyn till särskilda kvalifikationer och krävande
arbetsuppgifter vore att anse såsom fullt jämförliga med sådana
tjänster, som ovan nämnts. Vidare har allmänna civilförvaltningens lönenämnd
framhållit, att det vid uppskattningen av vederbörande tjänster
varit nödvändigt att helt frånse sådana rent personliga förhållanden beträffande
eu tjänsts innehavare, som kunde föranleda, att åt denne anförtroddes
uppgifter, vilka i regeln tillhörde en högre befattning inom vederbörande
verk.
Med tillämpning av dessa principer har allmänna civilförvaltningens
lönenämnd funnit sig böra föreslå, att ett avsevärt antal av de i 15:e lönegraden
placerade befattningarna inom den allmänna civilförvaltningen
måtte uppflyttas till 16:e lönegraden, varjämte, på grund av särskilda skäl
och under vissa förutsättningar, tvenne dylika befattningar av lönenämnden
föreslagits till uppflyttning i 17:e lönegraden.
Under åberopande av vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd sålunda
hemställt anliöllo åtskilliga befattningshavare vid statens järnvägar
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 februari 1924, att utredning måtte
verkställas angående placering i högre lönegrad av vissa i 15:e lönegraden
enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket
m. fl. verk placerade befattningar vid statens järnvägar.
I häröver avgivet infordrat utlåtande den 24 maj 1924 anförde kommunikations
verkens lönenämnd bland annat, att lönenämnden vid prövning av
ifrågavarande framställning kommit till den uppfattningen, att det icke
kunde anses uteslutet, att vid eu tillämpning av de principer, som angivits
av allmänna civilförvaltningens lönenämnd i dess förberörda utlåtande den
9 november 1923, en eller annan av de nu i 15:e lönegraden placerade befattningarna
inom kommunikationsverkens styrelser skulle kunna ifrågakomma
till uppflyttning i 16:e lönegraden. Lönenämnden hade fördenskull
icke funnit anledning att motsätta sig eu närmare utredning rörande det
av sökandena berörda spörsmålet. Denna utredning borde emellertid enligt
lönenänmdens mening icke inskränka sig till de i sökandenas framställning
avsedda befattningarna vid statens järnvägar, utan borde undersökningen
sträcka sig till samtliga de befattningar hos de olika kommunikationsverkens
styrelser, vilka enligt den vid avlöningsreglementet den
19 juni 1919 fogade tjänsteförteckningen hänförts till 15:e lönegraden.
Vidare borde vid eu ingående och allsidig utredning av denna fråga icke
blott tagas hänsyn till den tjänsteställning och de arbetsuppgifter, som
vore förenade med varje särskild befattning, rörande vilken undersökning
komma att verkställas, utan syntes det även vara av vikt att klargöra,
huruvida det kunde anses sakligt befogat samt ur organisatorisk
synpunkt lämpligt och genomförbart att genom en dylik uppflyttning uförvissa
befattningar inom de olika verksstyrelserna rubba det vid den senaste
löneregleringen fastställda förhållandet mellan, a ena sidan, befattningar
inom vederbörande verk sst yr el ser, och, å andra sidan, jämställda eller när
-
Kungl. Maj:ls proposition Nr 2. 39
stående befattningar vid de olika lokalförvaltningarna. Denna synpunkt
vore av betydelse vid kominunikationsverken, varest, i olikhet med vad
fallet i allmänhet vore inom civilförvaltningen, särskilda lokalförvaltningar
förekomme i stor omfattning.
Till fullgörande av det uppdrag, som meddelats lönenämnden enligt
Kungl. Maj:ts ovan omförmälda beslut den 18 juli 1924, bär lönenämnden
i. särskilda skrivelser till järnvägs-, post-, telegraf- och vattenfallsstyrelserna
anhållit om uppgift rörande dels de kompetensfordringar, som vore
stadgade eller eljest plägade tillämpas beträffande envar av de tjänster
inom vederbörande verksstyrelse, vilka vore hänförda till 15:e lönegraden,
och dels de tjänsteåligganden, som enligt givna föreskrifter eller eljest
tillämpad praxis tillhörde innehavarna av de särskilda tjänsterna.
Med anledning härav har lönenämnden från kommunikationsverkens
styrelser fått emottaga följande skrivelser och handlingar, nämligen:
från poststyrelsen: skrivelser den 14 augusti 1924, med åtföljande utredning,
och den 6 september 1924, med överlämnande av en framställning
i ärendet från förste aktuarien hos styrelsen Y. Nyländer;
från telegrafstyrelsen: skrivelser den 19 augusti 1924, med bifogad utredning,
och den 3 september 1924;
från järnvägsstyrelsen: skrivelse den 17 september 1924, med därvid
fogad utredning; samt
från vattenfallsstyrelsen: skrivelse den 13 september 1924, innefattande
utredning och yttrande i ärendet.
De sålunda emottagna skrivelserna och utredningarna överlämnas härmed.
För egen del får lönenämnden i ärendet anföra följande.
Inom kommunikationsverkens styrelser förefinnas för närvarande följande
ordinarie befattningshavare tillhörande 15:e lönegraden:
inom poststyrelsen: 7 sekreterare, 1 kamrer, 2 intendenter och 3 förste
aktuarier, tillhopa 13 befattningshavare;
inom telegrafstyrelsen: 7 sekreterare (varav 1 innehar tjänst såsom telegrafverkets
statistiker) och 1 förrådskamrer, tillhopa 8 befattningshavare;
inom järnvägsstyrelsen: 8 sekreterare, 1 förrådskontrollör, 1 förste aktuarie,
3 förste kontrollörer, 1 förste revisor, 1 intendent, 1 kamrer och 1
milkontrollör, tillhopa 17 befattningshavare;
inom vattenfallsstyrelsen: 2 sekreterare och 1 kamrer, tillhopa 3 befattningshavare.
Sammlagda antalet av de tjänster, ifrågavarande utredning omfattat,
utgör sålunda 41.
Under det att telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen icke ifrågasatt
uppflyttning för någon av förenämnda befattningshavare hos dessa styrelser
till högre lönegrad än den 16 re, har poststyrelsen, under åberopande
av vad styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 oktober 1919 anfört,
vidhållit sin däri gjorda framställning om förändring av fem sekreterarbefattningar
till förste sekreterartjänster med placering i 17 :e lönegraden,
varjämte styrelsen nu föreslagit, att ytterligare en sekreterare ävensom
kamrern och en av intendenterna måtte uppflyttas till nämnda lönegrad.
Likaledes har järnvägsstyrelsen vidhållit sitt i styrelsens utlåtande år
1919 över då föreliggande löneregleringsförslag framställda yrkande, att
den å styrelsens inrikes taxebyrå placerade sekreteraren för handläggning
av godsärenden måtte imder benämningen förste sekreterare placeras i
17:elönegraden.
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
. Med anledning av dessa yrkanden tillåter sig lönenämnden till en början
erinra, hurusom nämnden i yttrande den 27 november 1919 på utförligt
angivna skål hemställt, att poststyrelsens förslag om inrättandet från
och med år 1921 av fem förste sekreterarbefattningar vid postverket icke
matte vinna bifall, Av härvid fogade utdrag1 av lönenämndens berörda
yttrande fiamgar, att såväl statsmakterna som lönenämnden ansett spörsmålet
om inrättandet av förste sekreterartjänster hos poststyrelsen med
dess övervägande administrativa karaktär böra anstå, intill ‘dess frågan
om behovet av befattningar av nu ifrågavarande art hos andra .jämförliga
administrativa verk allsidigt utretts. Vid den nu anbefallda utredningen
rörande uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar inom läte
lönegraden vid kommunikationsverken har nämnden icke ansett det påvallat.
att till behandling upptaga det principiella och i övervägande grad
organisatoriska spörsmålet om förändring av vissa sekreterartjänster —
vare sig vid postverket eller vid något av de övriga verken — till förste
sekreterarbefattningar. Nämnden bär i stället funnit det mest överensstämmande
såväl med det erhållna uppdraget som med nödvändigheten
att under nuvarande tidsläge iakttaga största försiktighet i fråga om höjning
i lönegrad och tjänsteställning av befintliga befattningar, att allenast
undersöka, huruvida anledning förefunnes, att, utan förändring av
tjänsterna i organisatoriskt eller annat hänseende, uppflytta några av de
nu i 15:e lönegraden vid kommunikationsverken förefintliga befattningarna
till närmast högre eller 16:e lönegraden.
\''id ifrågavarande undersökning har lönenämnden kommit till den uppfattningen,
att, om man endast tager hänsyn till de rådande förhållandena
vid kommunikationsverken, det icke kan anses lämpligt eller tillräckligt
motiverat att i den omfattning, som tillämpningen av de i allmänna civilförvaltningens
lönenämnds utlåtande den 9 november 1923 angivna riktlinjerna
innebär, föreslå uppflyttning av sådana tjänster vid kommunikationsverken,
om vilka här är fråga. Det föreligger nämligen icke, såvitt
lönenämnden tror sig kunna bedöma, för närvarande ur dessa verks egen
synpunkt något oavvisligt behov att på förevarande punkt — annat än
undantagsvis — rubba det vid den senaste löneregleringen fastställda förhållandet
i lönehänseende mellan de olika befattningarna. Såsom järnvägsstyrelsen
i .sitt till lönenämnden avgivna yttrande i ärendet framhållit,
medför även en i och för sig relativt obetydlig omflyttning i tjänsteförteckningen
lätt svårberäkneliga konsekvenser i form av löneförbättringsanspråk
från andra och större befattningsgrupper. Särskilt vid kommunikationsverken
med deras stora antal tjänstekategorier ligger risken
för framkallandet av nya och omfattande lönestrider nära till hands,
därest inom en viss tjänstegrupp företagas partiella löneförhöjningar,
vilka icke direkt äro föranledda av nödvändigheten att på eu särskild
punkt åstadkomma rättelse i ett rådande missförhållande. Synnerligast
under inträdande statsekonomiska konjunkturer bör därför största försiktighet
iakttagas i fråga om sådana löneuppflyttningskrav, som väl ur
vissa teoretiska eller allmänna förvaltningssynpunkter kunde anses befogade
eller åtminstone försvarliga, men som knappast kunna anses framsprungna
ur ett verkligt behov att inom det arbetsområde, varom i varje
särskilt fall närmast är fråga, avhjälpa orättvisor eller undanskaffa hinder
för arbetets behöriga bedrivande.
Med denna utgångspunkt bär lönenämnden, såsom redan antytts, icke
ansett sig böra grunda sitt förslag på en strävan att för kommunikations1
Här ej intaget.
41
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
verkens del åstadkomma överensstämmelse med vad som av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd ifrågasatts beträffande de verk, med vilka
sagda nämnd haft att taga befattning. Det liar synts kommunikationsverkens
lönenämnd viktigare och med tidslägets krav mera överensstämmande
att i det förslag, lönenämnden nu har att avgiva, huvudsakligen
taga hänsyn till förhållandena vid enbart kommuni kationsverken och sålunda
föreslå en uppflyttning av tjänster allenast i sådana fall, då särskilda
tjänstgöringsförhållanden och det med vederbörande befattning förenade
arbetet och ansvaret i och för sig till fullo kunna anses motivera
en dylik åtgärd.
Lönenämnden bär emellertid icke förbisett, att därest de riktlinjer, som
angivits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, skulle följas även
vad beträffar tjänster inom motsvarande lönegrad vid kommunikationsverken,
detta skulle hava till följd eu uppflyttning även av en del andra
befattningar än dem, vilka kommunikationsverkens lönenämnd nu har för
avsikt att föreslå till dylik uppflyttning. Då lönenämnden icke velat skilja
sig från det erhållna uppdraget utan att jämväl beröra de tjänster, vilka,
ehuru de icke medtagits i kommunikationsverkens lönenämnds eget förslag,
synas nämnden uppfylla de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
uppställda fordringarna för tjänsternas hänförande till 16lönegraden,
kommer nämnden att här nedan jämväl uttala sig angående de befattningar
vid kommunikationsverken, som nämnden funnit vara av sist
angivna
slag. .
Till uppflyttning i 16:e lönegraden vill lönenämnden för sm del föreslå:
inom poststyrelsen: sekreteraren a I byråns personalavdelning, den sekreterare
å III byrån, som har att bereda internationella ärenden, samt sekreteraren
å IV byrån; __
inom telegrafstyrelsen: sekreteraren för trafikärenden m. m. ä trafikbyrån;
... ,
inom järnvägsstyrelsen: sekreteraren för handläggning av godsarenden
å inrikes taxebyrån.
Vad beträffar de angivna befattningarna inom poststyrelsen, hava val
några teoretiska kompetensfordringar icke blivit för dem fastställda. Detsamma
gäller i fråga om övriga befattningar vid postverket, som beröras
av förevarande utredning. De nuvarande innehavarna utav de tre befattningar
vid postverket, som av lönenämnden föreslås till uppflyttning,
hava emellertid samtliga avlagt akademiska lärdomsprov. Vad som i första
hand synes lönenämnden böra vara avgörande i det hänseende, varom
nu är fråga, är dock icke de förvärvade teoretiska kvalifikationerna, utan
den ställning och de arbetsuppgifter, som tillkomma bemälda sekreterare.
Såsom poststyrelsen framhållit, hava samtliga sekreterare därstädes — i
motsats till vad fallet i allmänhet är vid de övriga kommunikationsverken
—• regelbunden och i arbetsordningen uttryckligt fastställd föredragningsskyl
di gliet med ansvar såsom ledamöter i styrelsen. Denna föredragningsskyldighet
synes vara av särskild vikt och omfattning för de tre befattningshavare,
som enligt lönenämndens förslag skulle, uppflyttas till 16:e
lönegraden. Lönenämnden tillåter sig här bringa i erinran, hurusom 1923
års postkommitterade, i sitt den 31 maj 1923 avgivna utlåtande och förslag
angående revision av vissa personalförhallanden vid postverket, föreslagit,
dessa tre tjänsters förändring till förste sekreterarbefattningar. Ur den
av bemälda kommitterade härför anförda motiveringen må här återgivas
följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4
42
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
Sekreterarna hade att vid sidan av allmänna kansligöromäl i styrelsen
föredraga vissa grupper av ärenden och ägde även befogenhet att själva
avgöra andra grupper av ärenden, allt i enlighet med arbetsordningen
eller, särskilda föreskrifter. I dessa avseenden vore med några sekreterartjänster
förenade uppgifter av större betydelse och förutsättande en
högre utbildning än för andra. Sålunda både sekreteraren å I byråns
peisonalavdelning att föredraga flertalet av de ofta mycket invecklade
ärenden, som stode i sammanhang med ordnandet av personalens avlönings-
och pensionsförhållanden. Sekreteraren å IV byrån hade att dels
utan föredragning meddela beslut i åtskilliga anmärkningsmål samt vissa
ärenden angående ersättning för förkomna eller skadade försändelser,
dels föredraga övriga anmärkningsmål. Att båda dessa befattningshavare
måste, för att rätt kunna fullgöra sina uppgifter, vara i besittning
av en ingående juridisk-administrativ utbildning, syntes vara påtagligt.
Vad anginge den sekreterare å III byrån, som i huvudsak hade att bereda
de å byrån i stor omfattning förekommande internationella ärendena,
måste denne besitta omfattande språkkunskaper och noggrann kännedom
om de mycket detaljerade internationella postavtalen.
Ifrågavarande befattningshavare intaga, sekreteraren å I byråns personalavdelning
beträffande dithörande ärenden och de båda övriga inom
vederbörande byrå, ställning såsom byråchefens närmaste man och ställföreträdare.
Ehuru lönenämnden, såsom ovan framhållits, icke anser sig böra föreslå
dessa tre befattningars förändring till förste sekreterartjänster, vill det
dock synas nämnden, som om desamma på grund av nu angivna förhållanden
framför övriga till 15:e lönegraden vid postverket hänförda befattningar
vore förtjänta att uppflyttas till 16:e lönegraden.
Vad härefter angår sekreterartjänsten för trafikärenden å telegrafstyrelsens
trafikbyrå, har nämnda styrelse i sin skrivelse den 3 september
1924 erinrat, hurusom såväl kommunikationsverkens lönekommitté som
ock telegrafstyrelsen tidigare föreslagit, att ifrågavarande befattning
skulle hänföras till förste sekreterargraden. Detta förslag vann emellertid
icke statsmakternas bifall. Ehuru utav befattningens innehavare, vilken
är byråchefens närmaste man och ställföreträdare, icke kräves akademisk
eller därmed jämförlig utbildning, vill det synas lönenämnden, som
om mängden och den kvalificerade beskaffenheten av de arbetsuppgifter,
som äro förenade med densamma, gjorde en uppflyttning av tjänsten till
16:e lönegraden befogad. Av de i 15:e lönegraden vid telegrafverket placerade
befattningarna torde den nu omhandlade framför de övriga böra
ifrågakomma till dylik uppflyttning. Lönenämnden har härvid särskilt
tagit hänsyn till angelägenheten av att på ett fullt tillfredsställande sätt
kunna rekrytera denna post, vars innehavare handlägger trafik- och personalärenden
av ofta mycket invecklad och svårlöst natur och som därför
måste besitta en ingående kännedom om telegrafverkets organisation och
tjänstens alla olika grenar.
Den å järnvägsstyrelsens inrikes taxebyrå placerade sekreteraren för
handläggning av godsärenden — vilken ensam bland nu ifrågavarande befattningshavare
av järnvägsstyrelsen föreslagits till uppflyttning och av
styrelsen ansetts böra såsom förste sekreterare placeras i il:e lönegraden
— torde, med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen rörande befattningen anfört,
skäligen böra hänföras till 16:e lönegraden.
Vad verksstyrelserna i övrigt yttrat och föreslagit synes lönenämnden
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
43
icke böra föranleda till ändring i nu gällande löneställning för de i ärendet
oinhandlade befattningshavarna.
Ett bifall till vad lönenämnden här ovan ifrågasatt synes icke kunna
eller böra medföra några konsekvenser beträffande de hittills i samma
eller närliggande lönegrad stående befattningarna vid de olika lokalförvaltningarna.
Lönenämnden får sålunda hemställa,
att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen måtte
beträffande post- och telegrafverken samt statens järnvägar i 16:e lönegraden
upptagas befattningen sekreterare, samt att antalet sekreterarbefattningar
vid sagda verk måtte bestämmas på följande sätt, nämligen:
vid postverket: 3 i lG:e och 4 i 15:e lönegraden; vid telegrafverket:
1 i 16:e och 6 i 15:e lönegraden; samt vid statens järnvägar:
1 i like och 7 i 15:e lönegraden.
I fråga härefter om de övriga befattningar inom 15:e lönegraden vid
kommunikationsverkens styrelser, som få anses uppfylla de av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd angivna villkoren för uppflyttning i lönegrad,
ehuru kommunikationsverkens lönenämnd för sin del icke anser sig
beträffande dessa böra föreslå dylik uppflyttning, torde, vad till en början
beträffar postverket, allenast böra nämnas den å poststyrelsens första
byrå placerade sekreteraren för trafikärenden. De ärenden, som tillhöra
dennes föredragning och handläggning, torde nämligen i allmänhet vara
av den kvalificerade och mångskiftande natur, att befattningen, ehuru
densamma icke lärer kunna jämställas med de av lönenämnden till uppflyttning
föreslagna, får anses mera krävande än de av nämnden hittills
icke berörda sekreterartjänsterna med placering å poststyrelsens första
byrås undervisningsavdelning (av poststyrelsen icke föreslagen till uppflyttning),
å andra byrån samt å tredje byrån för handläggning av reglementsärenden.
De tre sistnämnda tjänsterna har lönenämnden icke ansett
böra komma i betraktande vid en eventuell tillämpning av de för den
allmänna civilförvaltningens del ifrågasatta uppflyttningsprinciperna.
Den å poststyrelsens andra byrå placerade intendent, som utövar föreståndarskap
för postverkets blankett- och persedelförråd, tryckeri och
verkstad, kunde måhända ifrågasättas till omnämnande i nu förevarande
sammanhang med hänsyn särskilt till vikten av de under hans föreståndarskap
ställda specialinstitutionerna och det stora antalet därstädes sysselsatt
personal. Då det emellertid torde få anses ovisst, huru den definitiva
organisationen av postverkets verkstad kommer att gestalta sig, i det
att man torde böra räkna med möjligheten att densamma kommer att ordnas
såsom ett mera självständigt företag under särskilt befäl, varigenom
intendenten skulle befrias från föreståndarskapet för verkstaden, har lönenämnden,
i betraktande av den förändring i intendentens ställning och arbetsuppgifter
en dylik anordning skulle medföra, ansett riktigast att icke
nu medtaga ifrågavarande befattning bland här avsedda tjänster.
Vad beträffar den å poststyrelsens femte byrå (postsparbanksbyrån)
anställde kamrern, synes möjligen det beslutade införandet från och med
år 1925 av postgirorörelse vid postverket kunna medföra sådana förändringar
bland annat i fråga om denna befattnings ställning och arbetsuppgifter,
att lönenämnden icke anser det för närvarande kunna avgöras,
huruvida densamma framdeles kommer att motsvara villkoren för ett
upptagande bland de tjänster, om vilka här är fråga. Nämnden anser där
-
44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
för, att sagda befattning icke bör komma i betraktande i förevarande
sammanhang.
Den förste aktuariebefattning, med vilken är förenad föreståndarskapet
för poststyrelsens statistiska kontor, torde få anses jämförlig med den
sekreterartjänst å telegrafstyrelsens kameralbyrå, vars innehavare tjänstgör
såsom statistiker hos sistnämnda styrelse. I fråga om dessa tjänsters
riktiga placering i lönehänseende tillåter sig lönenämnden erinra, att chefen
för järnvägsstyrelsens statistiska kontor placerats i like lönegraden.
Ingendera av de nu omhandlade statistikerna torde emellertid i avseende
å arbetsuppgifternas omfattning samt självständig befälsutövning vara att
likställa med nämnda tjänsteman inom järnvägsstyrelsen. Då de ej heller
i övrigt torde helt uppfylla de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
angivna fordringarna för uppflyttning till 16:e lönegraden, har lönenämnden
icke ansett dem böra medtagas i förevarande uppräkning.
De övriga två av telegrafstyrelsen till uppflyttning föreslagna sekreterarbefattningarna
hos styrelsen finner nämnden ej heller böra ifrågakomma,
enär de, ehuru uppfyllande kravet på akademisk utbildning, dock
synas hava relativt begränsade arbetsuppgifter.
Befattningarna kamrer och förste revisor vid statens järnvägar torde
kunna anses fullt jämställda, den förre med kamrerbefattningarna inom
statskontoret och den senare med förste revisorsbefattningarna vid riksräkenskapsverket,
vilka tjänster av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
ansetts höra hänföras till like lönegraden. Nämnda befattningar
vid statens järnvägar skulle därför, vid tillämpning av de principer, sagda
lönenämnd utvecklat, böra ifrågakomma till dylik uppflyttning.
Förste aktuarietjänsten å järnvägsstyrelsens administrativa byrå torde
däremot icke böra komma i betraktande härvidlag. Denna befattnings
innehavare är nämligen direkt underställd byrådirektören å styrelsens avdelning
för ekonomiska utredningar, varför förste aktuariebefattningen
därstädes i fråga om tjänsteställning och arbetsuppgifter icke torde fylla
villkoren för eu eventuell uppflyttning till 16 :e lönegraden.
Vad angår intendentstjänsten på järnvägsstyrelsens biljett- och blankettkontor,
torde hänsyn böra tagas till den självständiga och ekonomiskt ansvarsfulla
ställning, denne befattningshavare intager och den möjlighet
han äger att taga initiativ till åstadkommande av stora besparingar för
verket. På grund av dessa förhållanden anser lönenämnden det fullt befogat
att upptaga sagda intendentsbefältning bland de tjänster, som enligt
de för civilförvaltningen föreslagna principerna skulle ifrågakomma till
placering i nyssnämnda 16:é lönegraden.
Av de inom vattenfallsstyrelsen förekommande befattningarna, tillhörande
15:e lönegraden, anser lönenämnden icke någon höra medtagas i
denna uppräkning. Vad särskilt beträffar sekreterarbefattningen å styrelsens
administrativa byrå, kan framhållas, att mellan denna tjänst och
byråchefsbefattningen finnes en förste sekreterartjänst, vars innehavare
är byråchefens närmaste man och ställföreträdare.
De arbetsuppgifter, som tillkomma kamrersbefattningen å vattenfallsstyrelsens
kameralbyrå, synas icke vara av den art och omfattning, att
de utgöra tillräckligt motiv för denna befattnings uppflyttning i lönegrad.
I enlighet med vad ovan anförts anser lönenämnden sålunda, att, därest
de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd uppställda principerna
komme att vinna tillämpning vid kommunikationsverken, skulle, utöver
vad ovan hemställts, följande tjänster inom sagda verks styrelser ifråga
-
45
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
komma till uppflyttning i 16:e lönegraden, nämligen: sekreterare för tra*
fikärenden å poststyrelsens första byrå, kamrer vid statens järnvägar,
förste revisor vid statens järnvägar samt intendent vid statens järnvägar.
Slutligen får lönenämnden framhålla, att nämndens förslag till uppflyttning
av vissa tjänster i 16 :e lönegraden icke innebär sådan ändring
beträffande de åsyftade befattningshavarnas ställning, att dessa tjänster
böra ledigförklaras och tillsättas efter ansökning. I stället synes övergångsvis
böra föreskrivas, att konstitutorial, som utfärdats å här avsedd
tjänst inom 15 :e lönegraden, skall gälla å motsvarande befattning inom
16:e lönegraden, samt att, vid bestämmande av den löneklass, vederbörande
skall från och med dagen för ikraftträdandet i den högre lönegraden tillhöra,
det må så anses, som om befattningen redan vid tjänstemannens tillträde
till densamma tillhört nämnda högre lönegrad.
I avgörandet av detta ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens
ordförande samt ledamöterna N. A. Nilsson, P. Nilsson, Hamilton, Schultz,
Eriksson och Wallin. Ledamöterna Hamilton och Wallin hava i vissa
delar anmält avvikande mening och var för sig avgivit särskilda yttranden,
som här bifogas.
Underdånigst
CARL EKMAN.
Gudmund Silfverstolpe.
Stockholm den 2 oktober 1924.
Särskilt yttrande.
På de av telegrafstyrelsen anförda skäl har jag ansett, att lönenämnden
bort föreslå att, därest de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
angivna riktlinjer komme att följas, jämväl de båda sekreterarna^ å telegrafstyrelsens
kameralbyrå samt sekreteraren å styrelsens linjebyrå måtte
uppflyttas i 16 :e lönegraden. Likaledes har det synts mig att under enahanda
förutsättning den förste aktuarie hos poststyrelsen, som tjänstgör
såsom statistiker, bort, såsom i allt väsentligt jämställd med telegrafstyrelsens
statistiker, föreslås till uppflyttning i nämnda lönegrad.
A. Hamilton.
Särskilt yttrande.
Bland de tjänster, som av lönenämnden föreslagits till uppflyttning i
16:e lönegraden, borde, enligt min uppfattning, ha medtagits sekreterartjänsten
å poststyrelsens I byrå, trafikavdelningen. Denna tjänst torde
ha den betydelse att den väl motiverar en dylik uppflyttning, detta så
mycket mera då lönenämnden till sådan uppflyttning föreslagit motsvarande
befattning inom telegrafstyrelsen.
Beträffande statistikerna hos post- och telegrafstyrelsen instämmer jag
i den av ledamoten Hamilton framförda meningen.
J. A. Wallin.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 2 höft- (Nr 2.)