Kiingl. Maj:fn proposition Nr 154.

1

Nr 154.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2, 5, 6, 7, 13 och 16 §§ i lagen den 11
oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension; given Stockholms slott den 13 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över. linansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
bilagda förslag till lag angående ändrad lydelse av 2, 5, 6, 7, 13 och
16 i lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension.

GUSTAF.

Ernst W ig forss.

■

]

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 125 häft. (Nr 155.)

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 2, 5, 6, 7, 13 och 16 §§ i lagen

den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension.

Härigenom förordnas, att 2, 5, 6, 7, 13 och 16 §§ i-lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension skola hava följande
ändrade lydelse:

2

Denna lag äger icke tillämpning i fråga om statsrådsämbete, civil tjänst
med pensionsrätt i arméns eller flottans pensionskassa, tjänst, å vilken
civila tjänstepensionslagen äger tillämpning, tjänst vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, lärarhefattning vid
folkskoleseminariernas övningsskolor, ej heller i fråga om befattning, som
är uteslutande prästerlig, utan gälle i avseende å dem vad i fråga om
pension nu är eller framdeles må varda stadgat.

5 $.

Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:

för manlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextiosju levnadsår och
trettiofem tjänstår;

för kvinnlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextio levnadsår och trettio
tjänstår;

dock att sådan rätt inträder:

a) för ämneslärarinna vid blindundervisningsanstalterna samt för ämneslärarinna,
slöjdlärarinna, husmoder och översköterska vid vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte: vid femtiofem levnads- och tjugufem
tjänstår;

b) för provinsialläkare: vid sextiotvå levnads- och tjugu tjänstår;

c) för gymnastiklärare och musiklärare vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna samt de vid blindundervisningsanstalterna
anställda lärare: vid sextiotvå levnads- och
trettio tjänstår;

d) för förste provinsialläkare: vid sextiofem levnads- och tjugutre
tjänstår;

e) för bergmästare, gruvingenjör, för lärare vid universiteten, karolinska
mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan, gymnastiska centralinstitutet,
farmaceutiska institutet, tandläkarinstitutet, läroanstalterna för
barnmorskor, veterinärhögskolan, Chalmers tekniska institut, fria konsternas
akademi, musikaliska akademiens konservatorium, skog3högskolan,
lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och mejeriinstitutet vid

3

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 154.

Alnarp, för folkskolinspoktör, för föreståndare och överassistenter vid
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, för avdelningsföreståndare
vid statens skogsförsöksanstalt ävensom för länsveterinärer:
vid sextiofem levnads- och tjugufem tjänstår;

f) för rektorer och lektorer vid tekniska fackskolor, tekniska gymnasier
och tekniska elementarskolor samt för manlig rektor vid vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte: vid sextiofem levnads- och trettio
tjänstår;

g) för rektorer och ämneslärare vid allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna samt annan övningslärare vid
sådan läroanstalt än de under c) särskilt angivna, rektorer vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda, förskolan för blinda i Växjö samt
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda ävensom för lärare vid skeppsgosseskola:
vid sextiofem levnads- och trettiotre tjänstår;

h) för landsfogde och landsfiskal, andra ämnes- och övningslärare vid
statens läroverk än de under c), e), f) och g) särskilt angivna ävensom
lantbruksingenjörer och distriktslantmätare, förvaltande och bevakande
personal vid skogsstaten samt föreståndare och skogsrättare vid statens
skogsskolor, distriktschefer och distriktsingenjörer i väg- och vattenbyggnadsdistrikten:
vid sextiofem levnads- och trettiofem tjänstår.

6 i

Skyldighet att---till tjänstgöring.

Befinnes tjänstinnehavare vara av sjukdom eller minskad arbetsförmåga
urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,
och har sådan tjänstinnehavare tillika antingen, där enligt 5 § rätt till
hel pension inträder vid sextiosju levnadsar, uppnått en levnadsålder av
minst sextiofem år eller, där enligt samma paragraf rätt till hel pension
inträder vid sextiotvå år eller fråga är om förste provinsialläkare, som
tillika är provinsialläkare, uppnått en levnadsålder av minst sextio ar
eller, där fråga är om tjänstinnehavare inom den förvaltande eller bevakande
personalen vid skogsstaten, föreståndare eller skogsrättare vid
statens skogsskolor, uppnått en levnadsålder av minst sextiotre år, äge
Konungen, uppå därom av vederbörande myndighet gjord framställning,
förklara sådan tjänstinnehavare skyldig att från tjänsten avgå.

7 §.

Vid avgång — — — levnadsålders inträde.

Om den, som är berättigad till pension enligt denna lag, tillika är berättigad
till pension från pensionsförsäkringsfonden på grund av inbetalning
till pensionsstyrelsen jämlikt 11 § civila tjänstepensionslagen eller däremot
svarande stadgande i annan lag eller författning rörande pensionering
av befattningshavare i statens tjänst, skall pensionen från pensions -

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

försäkringsfonden räknas såsom del av den honom enligt denna lag tillkommande
pension, vilken alltså för den tid, pensionen från pensionsförsäkringsfonden
åtnjutes, skall minskas med sistnämnda pensions belopp.

13 §.

1 ension enligt denna lag sökes i fråga om tjänst vid domänstyrelsen
eller tjänst, som lyder under denna, hos domänstyrelsen.

I övrigt---till fullo guldits.

16 §.

1 ension för tjänst, som avses i denna lag, må endast med de inskränkningar,
som här nedan stadgas, åtnjutas samtidigt med lön, arvode eller
pension för annan sådan tjänst eller annan statstjänst, nämligen:

1:°) den, som vid avgång från tjänsten innehar eller sedermera erhåller
annan ordinarie statstjänst, må för den tid, lön eller arvode för sådan
tjänst åtnjutes, uppbära allenast en tredjedel av det pensionsbelopp, som
enligt denna lags bestämmelser eljest skolat utgå; dock må, där lönen
eller arvodet understiger pensionen, utöver nämnda tredjedel av pensionen
utgå sa stort belopp, att detta tillsammans med lönen eller arvodet motsvarar
summan av pensionen och en tredjedel av lönen eller arvodet;

2:°) den, som vid avgång från tjänsten redan åtnjuter eller samtidigt
därmed erhåller pension för annan tjänst, som avses i denna lag, må uppbära
pension med ett sammanlagt belopp, motsvarande den större av pensionerna,
ökad med en tredjedel av den mindre, eller, om bägge pensionerna
äro lika, motsvarande den ena av dem, ökad med eu tredjedel;

3:o) den, som vid avgång från tjänsten åtnjuter eller samtidigt eller
sedermera erhåller pension för statstjänst, å vilken denna lag icke äger
tillämpning, må för den tid, sådan pension åtnjutes, av pensionen enligt
denna lag uppbära en tredjedel samt därutöver i förekommande fall så
stor del, som må erfordras för att pensionen enligt denna lag jämte vad
av den andra pensionen får vid sådan förening åtnjutas skall motsvara
sammanlagda beloppet av den större pensionen och en tredjedel av den
mindre eller, om båda pensionerna äro lika, den ena av dem, ökad med
en tredjedel.

Därest med tillämpning av de under l:o)—3:o) givna bestämmelserna sammanlagda
beloppet av lönen eller arvodet och pensionen eller av pensionerna
understiger femtusen kronor, skall avdrag å pensionsbeloppet äga
rum endast i den män, som erfordras för att pensionen tillsammans
med vad vederbörande åtnjuter i lön eller annan pension icke må överstiga
femtusen kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.

Kung!. Maj:ts proposition Nr töi.

r>

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Mai:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson.
Lindeks, Larsson, Wigfokss,'' Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med cheferna för övriga departement anför
t. f. chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Sedan Kungl. Maj:t på min föredragning beslutat avlåtande till riksdagen
av proposition med förslag till civil tjänstepensionslag, anhåller jag,
i enlighet med vad jag vid nämnda föredragning anförde, få till behandling
upptaga frågan om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 11
oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Såsom framgår av vad jag yttrat vid nyssnämnda föredragning, liar 1921 Förslag av

192L års

års pensionskommitté jämväl framlagt förslag till lag angående ändrad pensiong.
lydelse av 2, 5, 6, 7, 13 och 16 §§ i lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) an- kommitté,
gående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Beträffande kommitténs förslag till ändringar i 1907 års pensionslag
hava vissa erinringar blivit framställda av följande myndigheter.

Pensionsstyrelsen har erinrat om att kommittén i sin motivering för 19
§ av förslaget till civil tjänstepensionslag lämnat det meddelande, att 7 § i
nu gällande civila pensionslag aldrig varit avsedd att i fråga om sjukpension
erhålla den formulering, den nu hade. För erhållande av sjukpension
krävdes där, att befattningshavare skulle hava nått minst tio tjänstår.

Skulle detta antal tjänstår icke hava intjänats, kunde befattningshavare
bliva tvungen avgå utan pension, då han såsom tjänstledig på grund av
sjukdom hade rätt att kvarstå endast i fem år. Att en dylik verkan av
bestämmelsen icke varit avsedd, syntes framgå utav ett av pensionskommittén
citerat yttrande av 1921 års lönekommitté.

Då ifrågavarande bestämmelse sålunda syntes hava tillkommit genom ett
förbiseende, borde det ligga nära till hands att nu föreslå vidtagande av
rättelse genom ändring av 7 § i 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vilken lag ju fortfarande skulle gälla för befattningshavare
i den civila förvaltningen tillhörande verk, där lönerna ännu icke
reglerats efter 1921 års principer. Sådan ändring hade emellertid icke av
kommittén upptagits i dess förslag till ändringar i berörda lag.

Styrelsen för tekniska högskolan har hemställt, att bestämmelsen i 18 §

3 mom. i kommitténs förslag till civil tjänstepensionslag om rätt att för

6

Kungi. Maj:ts proposition Nr 154.

Departements chefen.

Vissa
i ram s tällningar
angående

ändri ngar
i 1^07 års
pensionslag.

pension få tillgodoräkna sig arbete utom statens tjänst måtte införas i förslaget
till ändring av 1907 års pensionslag.

I sin specialmotivering till 25 § i förslaget till civil tjänstepensionslag
har kommittén yttrat, att de i denna paragraf av förslaget införda nya
reglerna om förening av pension med lön eller annan pension borde komma
till genomförande även i 1907 års pensionslag, och har kommittén i enlighet
härmed föreslagit ändrad lydelse av 16 § i sistnämnda lag. De av
kommittén i övrigt föreslagna ändringarna i 1907 års pensionslag äro i
huvudsak av formell natur och betingade av de föreslagna bestämmelserna
i den civila tjänstepensionslagen. Bland annat har kommittén ur 5 § i
1907 års pensionslag uteslutit innehavare av de befattningar, å vilka den
civila tjänstepensionslagen är avsedd att tillämpas.

Mot de sålunda föreslagna ändringarna har jag intet att erinra. Beträffande
16 § vill jag framhålla, att det avdragsfria pensionsbeloppet, i
likhet med vad jag föreslagit i civila tjänstepensionslagen, bör höjas till 5,000
kronor. I nämnda paragraf Synes vidare sådan jämkning böra äga rum,
att vad som gäller beträffande förening av pension och lön även skall äga
tillämpning vid förening av pension och arvode för ordinarie tjänst.

Den av styrelsen för tekniska högskolan gjorda framställningen om vidtagande
av ytterligare ändring i 1907 års pensionslag finner jag ej skäl tillstyrka.
Enligt min mening bör den gamla lagens bestämmelser i huvudsak
alltfortfarande äga tillämpning å befattningshavare vid oreglerade verk,
till dess verken i fråga erhållit ny lönereglering. Vad angår pensionsstyrelsens
anmärkning mot 7 § i 1907 års pensionslag torde densamma sakna praktisk
betydelse.

Förutom de ändringar i 1907 års civila pensionslag, som på sätt jag nu
anfört ifrågasatts av 1921 års pensionskommitté, ber jag härefter få anmäla
följande uppkomna frågor om ändringar i samma lag.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 september 1922 har skolöverstyrelsen
hemställt om sådan ändring av 5 § i nyssberörda pensionslag, att rektorer
och lektorer vid de tekniska elementarskolorna må i likhet med rektorer
och lektorer vid tekniska fackskolor och tekniska gymnasier komma i åtnjutande
av hel pension vid sextiofem levnads- och trettio tjänstår. I sin
motivering för denna hemställan har ämbetsverket erinrat, att anledningen,
varför rektorer och lektorer vid tekniska elementarskolorna, som i fråga om
avlöning samt pension i övrigt genom beslut av 1918 års riksdag fullt
jämställdes med motsvarande befattningshavare vid tekniska fackskolor och
tekniska gymnasier, ej erhöllo rätt till hel pension efter samma antal tjänstår
som dessa eller efter trettio utan alltjämt i enlighet med föreskrift i
5 § k) av 1907 års pensionslag måste hava trettiofem tjänstår för hel
pension, torde hava varit samma riksdags beslut angående den lägre
tekniska undervisningen. Enligt detta beslut skulle i stället för dittills -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154. 1

varande tekniska elementarskolor inom landet upprättas dels tekniska l''ackskolor,
avsedda att meddela teknisk specialutbildning inom de olika huvudgrenar
av industrien, vilka vore av största betydelse för vårt land, dels ock
tekniska gymnasier för meddelande av en mera allmänt lagd teknisk utbildning.
Då emellertid de tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås
alltjämt bibehållits såsom sådana och frågan om dessa skolors omorganisation
blivit tillsvidare uppskjuten, ansåge ämbetsverket skäligt, att rektorer
och lektorer vid ifrågavarande skolor erhölle berörda fulla likställighet i
pensionshänseende med motsvarande befattningshavare vid tekniska fackskolor
och tekniska gymnasier.

Över skolöverstyrelsens ifrågavarande framställning hava yttranden infordrats
från statskontoret och 1921 års pensionskommitté, vilka båda tillstyrkt
densamma.

Vidare torde böra omförmälas, att direktionen över gymnastiska centralinstitutet
i sitt över 1921 års lönekommittés betänkande avgivna utlåtande
anfört, att direktionen på grund av de skäl, som framburits i ett av centralinstitutets
lärarkollegium till direktionen över betänkandet avgivet
yttrande, ville på det kraftigaste tillstyrka, att i fråga om lärarinnornas
vid centralinstitutet pensionsålder de för full pensions erhållande erforderliga
tjänståren måtte sänkas från 30 till 25 år.

Uti sitt nyssberörda yttrande har lärarkollegiet erinrat om att det för
hel pension erforderliga antalet tjänstår vore för lärare vid centralinstitutet
bestämt till 25 år. På grund av att undervisningen vid centralinstitutet
vore betydligt krävande och fordringarna för att därstädes erhålla lärarinnebefattning
vore synnerligen höga i avseende å såväl kunskaper som
praktisk erfarenhet komme lärarinna så gott som alltid att vara äldre än
30 år, då hon tillträdde någon av dessa platser. Kollegiet ville därför
anhålla, att lärarinnas tjänstår, i likhet med lärares, sattes till 25 år,
enär i annat fall lärarinna endast undantagsvis skulle komma i åtnjutande
av full pension.

Det av 1918 års riksdag fattade beslutet angående omorganisation av
den lägre tekniska undervisningen i riket innebar, att denna omorganisation
skulle till en början omfatta de tekniska elementarskolorna i Örebro
och Malmö. Sedermera antogs av 1920 års riksdag ett av Kungl. Maj:t
framlagt förslag angående omorganisation jämväl av den tekniska elementarskolan
i Härnösand. Ett riksdagen år 1921 förelagt förslag rörande
omorganisation av de båda återstående tekniska elementarskolorna, nämligen
i Norrköping och Borås, vann däremot icke riksdagens bifall. Riksdagen
ansåg nämligen, att ytterligare åtgärder för reformering av den lägre tekniska
undervisningen borde anstå, till dess tilläventyrs förefintligt resultat
av de redan verkställda organisationsförändringarna kunde närmare skärskådas.

De ifrågavarande tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås torde

Departement»*

chefen.

8

Kung}. Maj:ts proposition Nr 154.

Ändringar
påkallade
av vissa
till riksdagen
av1
åtna förslag.

Ikraftträdande
.

alltså för en tid framåt komma att bibehållas vid sin nuvarande orga''
nisation. Vid det förhållandet att någon ny definitiv lönereglering icke
torde kunna förväntas bliva under den närmaste tiden genomförd för befattningshavare
vid de tekniska elementarskolorna, varigenom frågan om
deras pensionsrätt skulle kunna i sådant sammanhang komma under omprövning,
har skolöverstyrelsens berörda framställning synts mig vara förtjänt
av att nu upptagas till prövning. Härvid har jag funnit skäligt
vidtaga sådan ändring i 5 § av 1907 års pensionslag, att rektorer och
lektorer vid de tekniska elementarskolorna likställas med rektorer och
lektorer vid de nyorganiserade tekniska gymnasierna och fackskolorna
jämväl med avseende å det för hel pension erforderliga antalet tjänstår.

Beträffande härefter den av direktionen för gymnastiska centralinstitutet
gjorda framställningen om nedsättning i antalet tjänstår för lärarinnor
vid centralinstitutet, tillåter jag mig omförmäla, att den s. k. högskolornas
löneregleringskommitté i avgivet betänkande (bet. II) framlagt förslag till
lönereglering för, bland andra, befattningshavare vid berörda institut, vilket
förslag för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Då vid den
slutliga behandlingen av ifrågavarande befattningshavares lönefråga jämväl
spörsmålet om lärarinnornas vid centralinstitutet pensionsrätt torde
komma under omprövning, har jag icke ansett mig i detta sammanhang
höra upptaga direktionens förut berörda framställning till slutlig provning.

1 innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t under åttonde
huvudtiteln föreslagit uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte av eu första lärarinna. Härav föranledes
ändring i 5 § i 1907 års pensionslag.

I en denna dag på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet
till riksdagen avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit, att avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med
den 1 juli . 1925 äga tillämpning å viss personal vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Vidare har
i innevarande'' års statsverksproposition Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
föreslagit, att under nämnda avlöningsreglemente skola från och
med budgetåret 1925—1926 inordnas statskonsulenter samt lantbruksakademiens
sekreterare. Därest dessa förslag vinna bifall, böra i 5 och 6 §§
i 1907 års pensionslag ifrågakommande befattningar utgå. Det säger sig
självt, att de till nyreglerade förvaltningsgrenar hörande tjänstemän, vilka
eventuellt komma att kvarstå på den gamla staten, skola vara underkastade
nu gällande bestämmelser i fråga om pension.

Samtliga nu ifrågasatta ändringar i 1907 års pensionslag torde böra
träda i kraft den 1 juli 1925.

Kanyl. Maj:Is proposition Kr 1Ö4.

y

Föredragande t. f. departementschefen uppläser härefter ett i enlighet
med vad han sålunda anfört upprättat förslag till lag angående ändrad
lydelse av 2, 5, 6, 7, 13 och 16 §§ i lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension samt hemställer, aU
Kung!. Maj:t måtte förelägga riksdagen berörda lagförslag till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet :
Elis Lindahl.

a

bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 125 höft. (Nr 154J