Kanyl. Muj:ts proposition nr / IV.
7
Nr 119.
Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsförbättring
åt förre hantverkaren vid Norrlands
trängkår Per Olof Johansson; given Stockholms slott
den 6 mars 1925.
Kung!. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GrU STAF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 6 mars 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Under, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Hansson, anför:
Med bifall till Kung! Maj:ts i proposition (nr 276) till 1919 års lagtima
riksdag därom gjorda framställning beviljade riksdagen medel för beredande
av pensionsförsäkring åt viss personal vid armén. Enligt de av riksdagen
godkända, genom kungörelse den 20 augusti 1919 (nr 538) fastställda grunderna
för ifrågavarande pensionsförsäkring stadgades såsom villkor för erhållande
av nämnda förmån, bland annat, att vederbörande avgått ur tjänsten
efter uppnådd åldersgräns. Uti det av arméns och marinens avlöningssakkunuiga
den 14 februari 1919 avgivna betänkande med förslag i ämnet, som
låg till grund för nyssnämnda proposition, framhöllo emellertid de sakkunniga,
att, därest fråga skulle uppkomma om pension sförbättring för
142 25
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
tjänstinnehavare, som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd
av skada eller sjukdom, vanförhet eller lyte befunnes för framtiden oförmögen
till tjänstgöring och på grund härav måste före uppnådd pensionsålder
avgå med viss pension, sådan fråga torde särskilt böra underställas
riksdagens prövning.
I proposition (nr 171) till 1922 års riksdag framlades förslag rörande vissa
reviderade grunder för ifrågavarande pensionsförbättring i syfte, bland annat,
att bestämmelserna om pensionsförbättring skulle vinna anslutning till det
från och med ingången av år 1922 tillämpade nya avlöningssystemet. Sedan
propositionen av riksdagen bifallits, utfärdades kungörelse i ämnet den 15
juni 1922 (nr 336). I denna kungörelse har ovan berörda villkor för erhållande
av pensionsförbättring bibehållits.
Sedan inspektören för trängen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 september
1916 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte utverka rätt för hantverkaren
vid Norrlands trängkår Per Olof Johansson, vilken vore född den 16 april
1854 och anställdes vid nämnda trängkår från och med deii 1 januari 1899,
att från och med den 16 april 1917, då han uppnådde 63 års ålder, avgå
med full pension och fyllnadspension, ehuru Johansson icke varit anställd
i kronans tjänst det antal år, som enligt gällande bestämmelser erfordrades
för att vara därtill berättigad, avlät Kungl. Maj:t förslag till 1917 års riksdag,
att riksdagen måtte medgiva, att Johansson finge, sedan det blivit
styrkt, att han ej längre kunde på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
tjänståligganden, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,000 kronor, att utgå från och med månaden
näst efter erhållet avsked. Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift dagtecknad den 29 oktober 1924 har nu
Johansson, med förmälan att han på grund av nedsatta arbetskrafter både
för avsikt att ansöka om avsked från sin anställning i statens tjänst från och
med den 31 december 1924, anhållit att efter erhållet avsked, utöver honom
redan tillerkänd pension, få komma i åtnjutande av pensionsförbättring.
Inspektören för trängen har tillstyrkt ansökningen.
Direktionen över arméns pensionskassa har den 12 november 1924 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid anfört, att Johansson, som åtnjöte lön i 3:e
lönegraden å den i avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) fastställda
löneplan för civilmilitära beställningshavare, vid avsked från sin innehavande
beställning från roch med den 31 december 1924 komme att inneliava en
levnadsålder av 70 år 7 månader 10 dagar samt en tjänstetid efter tjugonde
åldersåret av 26 år. Från och med den 1 januari 1925 komme Johansson
alltså att tillträda ovannämnda från allmänna indragningsstaten honom tillerkända
pension av 1,000 kronor för år, motsvarande pension jämte fyllnadspension
i den tjänst han innehade.
9
Kung!. Maj:ts proposition nr 119.
• •K! no!, erilu''acle direktionen, att genom ovanberörda kungörelse den 15
juni 1, nya bestämmelser utfärdats om pensionsförbättring vid normal
9Qging- fd-i,1)CrT0nal1VK! armén’ som övergått till avlöningsreglementet den
: ,j 1] sagda kungörelse komma dock icke pensionsförbättringens
X opp ( no t till synes, utan både för varje lönegrad angivits ett sammanag
pensionsbelopp (kassapension + fyllnadspension + pensionsförbättring),
uidan alltså skillnaden mellan detta belopp och vad som enligt gällande
pensioneringsgrunder tillkomma vederbörande i kassapension och fyllnadspension
komma att utgöra pensionsförbättringen. För den lönegrad, Johansson
tillhörde, hade sålunda sammanlagda pensionsbeloppet vid normal årgång
angivits till 2,010 kronor. Då pension och fyllnadspension för hant
Ini
1 Om1T ’ Ti ^ J0l''anSS°n’ iutjänta två ålderstillägg tillhopa uppginge
J - J°° kl°n°r, bleve pensionsförbättringens belopp för dylika beställningshavar(|
alltså .010 kronor. Då Johansson emellertid komme att avgå redan
den 31 december 1924 eller före uppnådd pensionsålder, vore dessa bestämmelsei
icke utan vidare a honom tillämpliga, men ansåge direktionen med
rättvisa och billighet överensstämmande, att lian erhölle någon förbättring
a Louom utgående pensionen. Beträffande storleken av den pen
sionsforbattring,
som härvid borde tillkomma Johansson, ansåge direktionen,
afl densamma i enlighet med de synpunkter, som gjorts gällande i proposition
nr 7.j till 1923 års riksdag i fråga om pensionsförbättring åt f d.
ojtnanten T W. Lennartz, borde bestämmas att utgå med 742 kronor
Direktionen hemställde därför, att framställning måtte göras hos riksdagen
om beviljande åt Johansson av pensionsförbättring till belopp av 742 kronor
för ar, att tidigast från och med den 1 januari 1925 utgå från allmänna
lndragmngsstaten.
1 ärendet har statskontoret den 20 december 1924 avgivit utlåtande samt
därvid anfört, att ämbetsverket, i likhet med direktionen över arméns pensionskassa,
ansåge det vara med rättvisa och billighet överensstämmande
att Johansson finge, oaktat han ej vore berättigad till pensionsförbättring
enligt omform akta kungörelse den 15 juni 1922, likväl erhålla någon förbättring
av pensionen. Vid det förhållande, att det, enligt vad som framginge av
direktionens over arméns pensionskassa utlåtande, för Johansson skulle erordras
30 tjanstår for att komma i åtnjutande av kassa- och fyllnadspension,
under det att han endast innehade 26 tjänstår, syntes pensionsförbättringen
lura utgå med så stort belopp, att sammanlagda pensionsförmånerna utgjorde
/30 av pensionen från allmänna indragningsstaten å 1,000 kronor
jamte den pensionsförbättring, 1,010 kronor, som skulle hava tillkommit
Johansson, ^därest han uppfyllt villkoren för erhållande av sådan, eller såunda
med 742 kronor. På grund härav hemställde statskontoret, att Kung!.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Johansson finge från och med
manaden näst efter den, vari avsked från tjänsten ägde rum, under sin
återseende livstid uppbara pensionsförbättring till belopp av 742 kronor
för ar rakna!, att utgå från allmänna indragningsstaten och åtnjutas i euighet
med bestämmelserna i förberörda kungörelse den 15 juni 1922.
Departements
chefen.
JO Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
Enligt vad jag under hand inhämtat liar Johansson den 31 december
1924 beviljats avsked från sin anställning i kronans tjänst, pa grund varav
han äger att från och med den 1 januari 1925 uppbära ovannämnda, honom
tillerkända pension å 1,000 kronor. I^det föregående har berörts, hurusom
arméns och marinens avlöningssakkunniga på sin tid angåvo i vilka fall
av avgång före uppnådd pensionsålder särskild framställning till riksdagen
om beredande av pensionsförbättring borde ifrågakomma. Ehuru Johanssons
oförmåga till fortsatt tjänstgöring grundar sig på ålderdomssvaghet, vilket
fall icke av de sakkunniga direkt omnämnts, torde det vara uppenbart, att i
detta fall tillräckliga skäl föreligga att bereda förbättring av pension. Vad
beträffar pensionsförbättringens storlek samt sättet för bestridandet av densamma
ansluter jag mig till vad myndigheterna därutinnan föreslagit. Såsom
statskontoret ifrågasatt, bör pensionsförbättringen åtnjutas i enlighet med
bestämmelserna i förenämnda kungörelse den 15 juni 1922.
Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre hantverkaren vid Norrlands träugkår Per Olof Johansson ma
från och med den 1 januari 1925 under sin återstående livstid uppbära
pensionsförbättring till belopp av 742 kronor för år, att utgå från allmänna
indragningsstaten och åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
den 15 juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring åt officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare vid armén och
marinen.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Tor Ericsson-Ärje.