Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1925 kl. 11 m.

Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande i
anledning a,v väckta motioner angående sättet för verkställande
av öppen omröstning i riksdagens kamrar m. m.

Till sjätte tillfälliga utskottet har andra kammaren överlämnat motionerna
nr 2G5, av herr Forssell, däri hemställts, »att kammaren, om det vilande
grunda gsändringsförslaget i fråga om öppen omröstning av riksdagen antages,
ville för sin del besluta,

att i reglementariska föreskrifter för riksdagen införes en ny § 11, så
lydande:

Öppen omröstning skall förrättas genom namnupprop. Då votering är
begärd, skola kammarens ledamöter, sedan voteringspropositionen efter given
varsel upplästs och justerats, intaga sina platser och må, medan omröstning
verkställes, ingen bliva stående å gången. Innan namnuppropet företages,
böra fyra ledamöter i första kammaren, två i andra kammaren, vilka talmannen
därom anmodar, taga plats vid talmansbordet för att över omröstningen
föra anteckning, och låter talmannen voteringspropositionen ånyo
tydligt uppläsas. Namnupprop verkställes i den ordning, vari ledamöterna
innehava plats i samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas.
Närvarande ledamot avgiver vid uppropet av hans namn från sin plats i
samlingssalen något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Ledamot, som vid
uppropet ej varit i tillfälle att svara, må omedelbart efter uppropets avslutande
från sin plats anmäla detta och avgiva sitt svar. Omedelbart efter
det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen resultatet för kammaren.
I kammarens protokoll antecknas, huru vid namnuppropet varje ledamot
röstat, samt namnen på de ledamöter, som avstått från att rösta;

att numreringen av de följande paragraferna i reglementariska föreskrifter
för riksdagen ändras; den nuvarande § 11 blir § 12 o. s. v.

samt att den gamla § 11 (= den nya 12) får följande ändrade lydelse:
Då i fråga — —- —• företagas; och må sammanräkning av rösterna icke
i någondera kammaren äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet
i medkammaren avslutats. Över — — — dagen.»

Bihang till riksdagens protokoll 1925. IS samt. 6 avd. 1 höft. (Nr 1).

1

2 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

nr 266, av herr Forssell, däri hemställts, att kammaren under samma
villkor, som angivits i motionen nr 265, måtte besluta,

»att i arbetsordning för riksdagens andra kammare införes en ny par. 23,
så lydande:

Den punkt i kammarens vid öppen omröstning förda protokoll, som
innehåller uppgift, huru ledamöterna vid namnuppropet röstat, och namnen
på de ledamöter, som avstått från att rösta, må ur kammarens tryckta
protokoll uteslutas, där ej, senast 24 timmar efter det talmannen tillkännagivit
voteringsresultatet, en tiondel av kammarens ledamöter hos sekreteraren
tillkännagivit sin önskan, att även berörda punkt skall i samband med det
övriga protokollet till trycket befordras, i vilket fall punkten i fråga skall
i det tryckta protokollet inflyta. I det fall, att berörda punkt ej inflyter i
kammarens tryckta protokoll, skall det vara en var tillåtet att i kammarens
kansli taga del av och därefter i allmänt tryck utgiva omförmälda del av
protokollet:

att, de följande paragraferna i arbetsordningen omnumreras;
samt att par. 22 1 mom. ändras på sådant sätt, att ordet ''sluten’ insattes
före ordet ''omröstning’ i första raden.»

nr 267, av herr Sävström m. fl., däri hemställts, att, under förutsättning av
definitivt antagande av grundlagsbestämmelserna rörande öppen omröstning,
följande bestämmelser angående sättet för denna omröstning måtte införas
i reglementariska föreskrifter för riksdagen, lämpligen såsom §11:

>•>§ 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens
ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs
och justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.
Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen
därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att
resa sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,
som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner
tvekan kunna råda om omröstningens resultat eller någon av kammarens
ledamöter begär rösträkning, verkställes votering medelst namnupprop.

3: o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest
talmannen före omröstningens början så beslutar samt då omröstning skall
ske jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst
ärende sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om namnupprop
framställes av minst Vio av kammarens ledamöter, skall ock detta voteringssätt
omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet
antecknas, huru varje ledamot röstat.

Andra hammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 3

4:o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera
kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga
plats vid talmansbordet för att över omröstningen föra anteckning. Vid
uppropet iakttages, att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava
plats i samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande
ledamot avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej,
Avstår. Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen
resultatet för kammaren.»

Tillika har i denna motion föreslagits,

»att numreringen av paragraferna i reglementariska föreskrifter för riksdagen
ändras och därav beroende hänvisningar korrigeras

samt att första delens tredje punkt i nuvarande § 11 ändras på så sätt,
att efter semikolon insättes följande: ''och må sammanräkning av rösterna
icke i någondera kammaren äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet
i medkammaren avslutats’.»

nr 268, av herr Sävström m. fl., däri under enahanda förutsättning, som
omförmälts i motionen nr 267, hemställts,

»att 22 § i arbetsordningen för andra kammaren ändras på så sätt, att
i första raden ordet ''sluten’ insättes före ordet ''omröstning’.»

och nr 272, av herr Holmberg, däri hemställts, att den öppna omröstningen
i riksdagen måtte tillämpas eldigt i motionens motivering angivna
principer. _

Till stöd för dessa yrkanden har av resp. motionärer anförts
i motionen nr 265:

»För den händelse det vilande grundlagsändringsförslaget om införandet av
öppen omröstning skulle av riksdagen antagas, bliva i fråga om voteringsproceduren
och vissa därmed sammanhängande förhållanden kompletterande
bestämmelser erforderliga i reglementariska föreskrifter för riksdagen. Även
den, som ur principiella och praktiska synpunkter bestämt ogillar, att den
beprövade och i stort sett klanderfritt fungerande omröstningsordningen
inom riksdagen avskaffas, har inför risken, att så dock kan komma att ske,
ett intresse av, att den eventuella öppna omröstningen blir ordnad på ett
sätt, som på en gång är så enkelt och redigt som möjligt och samtidigt i
görligaste mån ansluter sig till de former, med vilka vårt folk blivit förtroget
i de fall, där öppen omröstning förekommit och förekommer inom
svenskt offentligt liv. Namnupprop med protokoiiföring av varje röstandes
namn synes därför, efter mönstret av bruket hos våra stadsfullmäktige -

4 Andra Jcammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

korporationer, vara den riktiga omröstningsmetoden, ifall den nu bestående
ordningen skulle ändras. I överensstämmelse med dessa synpunkter är
nedanstående förslag utarbetat.»

i motionen nr 266:

»Förutsättningen för föreliggande motion är densamma som för den
motion jag samtidigt väcker angående eventuell ändring av reglementariska
föreskrifter för riksdagen. Till de synpunkter, som där andragits, vill jag
lägga, att det ej är nödvändigt, att uppgift om, huru varje särskild kammarledamot
röstat eller om han avstått från att rösta, alltid införes jämväl
i det tryckta protokollet. Detta torde blott i visst fall böra ske. Därest
protokollet i denna del icke befordras till trycket, bör det likväl i sin helhet
vara tillgängligt för allmänheten i kammarens kansli. Då enligt R. O. par. 82
kamrarna var för sig bestämma den omfattning, i vilken protokollet skall
tryckas, och då tryckfrihetsförordningen par. 2, mom. 4 kan föranleda till
tvekan om, huruvida del av kammarprotokoll, som ej blivit tryckt, må utan
särskilt tillstånd tillhandahållas allmänheten, förrän 50 år förflutit från
protokollets tillkomst, torde bestämmelser om protokollets tillgänglighet böra
införas i kammarens arbetsordning.»

i motionen nr 267:

hänvisning till konstitutionsutskottets memorial nr 1, med dess i punkt 1
intagna vilande förslag beträffande grundlagsbestämmelser rörande öppen
omröstning jämte därvid fogad anmärkning och bilaga;

i motionen nr 268:

hänvisning till sistberörda motion;

och i motionen nr 272:

»Utan att ingå på kritik av de förslag, som föreligga till lösning av det
tekniska förfarandet vid öppen omröstning, ber jag att mot dem få uppställa
följande förslag till förfaringssätt vid sådan omröstning.

En var ledamot förses med röstsedlar eller rättare sagt röstkort, ungefär
som mindre visitkort. På sådant kort är ledamotens namn, jämte platsnummer
i kammaren tryckt. På somliga kort är dessutom tryckt ja och
på somliga nej. Lämpligt är att ja-korten bliva blå till färgen och nej-korten
gula, för att de lättare skola kunna kännas isär. Dessutom bör ett hål
vara stansat i varje kort liksom i en adresslapp.

Vid röstning tillgår på samma sätt som nu, men i stället för rullad sedel
avlämnas ett röstkort.

För att vinna tid kan uppropet gå fortare genom att t. ex. endast länet
ropas. De, som ej hunnit infinna sig i sin tur vid uppropet, må bilda ko
och givas tillfälle att avlämna sina röster efter uppropet. Detta kan ske,

Andra kammarens sjutte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 5

emedan vid hiir nämnda förfaringssätt kontroll finnes att samma man icke
röstar 2 gånger, alldenstund sådant fusk blir upptäckt vid protokollföringen.
Det ligger även rättvisa uti att stockholmaren, som blir kallad av voteringsklockorna,
kan komma in i kammaren med samma lugn som norrlänningen.
De ledamöter, som önska avstå från att rösta, men ändock vilja visa sin
närvaro, tillåtas lägga ett vitt kort, motsvarande den utåtrullade sedeln, i
urnan.

Sedan röstningen är avslutad, vidtar sammanräkningen. Det bör vara
lättare att räkna här beskrivna kort än rullade sedlar. Det vore lämpligt
att dela rösturnan i ett blått, ett gult och ett vitt fack, ty då vore korten
sorterade med samma de avgåvos. Är det mycket bråttom, kan räkningen
av rösterna begynna, medan röstningen pågår. Alltså, det finnes många
möjligheter till tidvinst. Härefter skola korten samlas på ett snöre jämte
en adresslapp med uppgift om propositionens innehåll etc. Nämnda snöre,
med de påträdda korten, knytes samman och förseglas inför talmannen.

Röstningsresultatets detaljer (d. v. s. hur var och en röstat) protokollföres
i kansliet. Lämpligt formulär användes härför. Detta skall upptaga ledamöternas
namn och platsnummer samt kolumn för införande av röstningen.
Röstkorten förbli sammansatta och protokollet framlägges under viss tid
för att sedermera justeras inför kammaren.

Omröstningsprotokollet, vilket upptar namnen på de röstande, bör ej
tryckas i sammanhang med ärendet som det avser, ty om man gör så, förspilles
mycket papper och tryck i onödan. Lämpligare är det då att sammanföra
omröstningsprotokollen i tabellform, t. ex. i slutet av varje band.

1 kammarens protokoll utsättes ett hänvisningsnummer vid varje voteringsproposition
till viss kolumn i det tabellformade omröstningsprotokollet, vadan
det blir lätt att söka reda på hur en ledamot röstat i viss fråga.

För att minska s. k. okynnesvotering, skall dens namn, som begär votering,
införas i kammarens protokoll, för såvida icke voteringen kommit till
stånd på allmän begäran.

Jag dristar mig göra ett försök att beräkna den tid som skulle åtgå till
votering enligt de olika systemen. Vid votering medelst elektriska anordningar
behöver man anslå 3 minuter för kammaren att samla sig. Likaså
med försöksvotering, där man reser sig i bänken. Vid det för närvarande
använda systemet brukar'' röstningen börja så snart voteringspropositionen
är författad och justerad, vilket torde taga en tid av 2 minuter. Detta är
för kort tid för dem, som skola börja omröstningen, såvida icke uppropet
göres 2 gånger. Tiden för det nu använda sättet blir först de nämnda

2 minuterna, sedan blir det 4 minuter till sedlarnas avlämnande och 3
minuter till sammanräkning; summa 9 minuter. Med den hastighet, som
votering sker hos Stockholms stadsfullmäktige, skulle samma sorts röstning,
nämligen upprop utan protokollförning, taga en tid av 7 minuter i andra
kammaren. De 3 minuterna för samling äro nödvändiga att räkna med

6 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

och en minut för sammanräkning; summa 11 minuter. Upprop med anteckning
i protokollet kan börja genast, d. y. s. man får räkna 2 minuter,
röstningen tager något längre tid, 8 minuter, och sammanräkningen även
något längre, exempelvis 2 minuter; summa 12 minuter. Med elektricitetoch
försöksvotering 3 minuter för samling och en för räkning, lika med
4 minuter. Det av mig föreslagna systemet, kort och gott kallat »kortsystemet»,
2 minuter för samling, 3 7* minuter för röstning, 21/2 till samman -

räkning; summa 8 minuter.

Jämförelse.

Nuvarande system....................... 9 minuter

Elektrisk metod................................................ 4 »

Uppresning — försöksvotering.............................. 4 »

Upprop utan anteckning .................................... 11 »

Upprop med anteckning .................................... 12 »

Kortsystem ............................. 8 »

Försöksvotering följt av upprop utan anteckning...... 12 »

Med det av mig föreslagna systemet bör man kunna vinna bl. a. följande
:

Endast en sorts votering kommer till användning.

En minuts tidsbesparing mot nuvarande.

Var och en tvingas att rösta självständigt, så till vida att han ej medelst
röstsystemet får upplysning om huru andra, förut uppropade, kammarledamöter
röstat.

Till skillnad mot kommunala institutioner kan riksdagen icke övervakas
av sina uppdragsgivare, utan den är hänvisad att genom tryckta protokoll
lämna rapport om sitt görande. År det så öppen omröstning, skall den
synas över hela landet och därför måste den protokollföras o. s. v.

Helt naturligt är, att ovanstående förslag icke är fullkomligt, utan måste
ändras på åtskilliga ställen. I sin helhet anser jag det bättre än de hitintills
synliga förslagen, vadan jag anhåller att även detta kommer under
omprövning samt att utskottet formulerar de föreskrifter, som äro erforderliga.
»

Utskottets

yttrande.

Genom det av 1922 års riksdag såsom vilande antagna och nu till slutligt
avgörande framlagda förslaget till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75
riksdagsordningen har innevarande års riksdag att taga slutlig ståndpunkt till
en övergång från den vid voteringar inom kamrarna hittills brukade slutna
formen till användning i regel av öppen omröstning. Om sättet för denna
öppna omröstnings verkställande innehålla de föreslagna nya grundlagsbestämmelserna
så gott som intet. Tvärtom betonades uttryckligen vid
deras första, behandling i riksdagen (konstitutionsutskottets utlåtande nr 17

Andra kammarens sj titta tillfälliga utskotts utlåtande dir 1. 7

år 1922), titt härom krävdes särskilda anvisningar, vartill riksdagen borde
taga ställning i samband med grundlagsändringens slutliga genomförande.

I utformade förslag till ändringar i reglementariska bestämmelser för
riksdagen och i kamrarnas särskilda ordningsföreskrifter eller genom angivande
av riktlinjerna för omröstningsförfarandet hava nu ovan omförmälda
och tre inom första kammaren väckta motioner bragt frågan om
sättet för den öppna omröstningens verkställande under riksdagens prövning.

I vad dessa förslag ankomma på utskottets handläggning, hava härvid tre
olika lösningar av berörda fråga anvisats. Dessas huvudsakliga innebörd
är i korthet följande.

Enligt motionerna nr 265 och 266 skulle den öppna omröstningen alltid
ske efter namnupprop. Ledamöterna skulle vid detta i tur och ordning
från sina platser i kammaren muntligt avgiva sina röster. Möjlighet skulle
dock även förefinnas för ledamot, som icke varit närvarande vid namnuppropet,
att omedelbart efter dettas avslutande på enahanda sätt framföra
sitt votum. Varje röstandes namn och ståndpunkt vid voteringen skulle
tagas till protokollet.

I motionen nr 272 åter har yrkats på röstning medelst öppna röstsedlar
— eller, enligt motionärens terminologi, medelst »röstkort» —, vilka jämte
vederbörligt votum skulle vara åsätta den röstandes namn och platsnummer.
Röstkorten skulle liksom nu de slutna sedlarna avgivas vid talmansbordet.
Härvid har motionären icke ansett namnupprop erforderligt utan tänkt sig,
att de röstande skulle kallas länsvis till rösturnan. Även enligt detta förslag
skulle ledamot, som försummat sin tur, kunna särskilt avgiva sin röst
vid slutet av voteringen. Likaledes skulle protokollsföring äga rum i
samma omfattning som i förra fallet.

Den tredje lösningen slutligen, föreslagen genom motionerna nr 267 och
268 (som ha sin motsvarighet i motionerna nr 185 och 186 i första kammaren),
innebär, att för avgörande, sedan votering begärts, skulle kunna
ifrågakomma två eller kanske rättare tre olika förfaringssätt. Antingen
skulle avgörandet kunna konstateras genom en ungefärlig uppskattning av
de bägge1 vid omröstningen förefintliga meningsgruppernas styrka, vartill
tillfälle skulle erhållas därigenom, att dessa, den ena först och den andra
sedan, på talmannens anmodan reste sig från sina platser. Eller ock skulle
beslutet fattas genom '' muntligt röstavgivande efter namnupprop verkställt
på alldeles samma sätt som den obligatoriska omröstningsproceduren enligt
det ovan först omförmälda förslaget, varvid dock är att märka, att namnuppropsförfarandet
i detta fall finge tillämpas icke blott omedelbart, när
votering påkallats, utan även efter det att den nyssnämnda resningsmetoden
använts, om denna icke befunnits tillfredsställande för omröstningsresultatets
bedömande. Av dessa tre tillvägagångssätt — enbart resning, först resning
och sedan namnupprop eller enbart namnupprop — skulle blott det sistnämnda
kunna förekomma vid gemensamma voteringar. I övrigt skulle

8 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

intet val dem emellan förefinnas, däret visst antal, en tiondel, av
kammarens ledamöter påkallade namnuppropsmetodens omedelbara tillgripande.
Framställdes icke sådant yrkande i nu nämnd omfattning, vore
det talmannen i första hand förbehållet att välja mellan de olika förfaringssätten.
Han skulle kunna å ena sidan omedelbart låta kammaren skrida
till röstavgivning efter namnupprop och å andra sidan söka åvägabringa
avgörandet genom resningsmetoden. Men om han stannat för det senare
alternativet och därvid funne tvekan kunna råda om omröstningens resultat
eller någon av kammarens ledamöter därvid begärde rösträkning, skulle
dock slutligen verkställas votering medelst namnupprop. — I den mån
sistnämnda voteringsform komme till användning, skulle jämväl enligt
detta förslag anteckningar föras, huru varje enskild medlem röstat.

Vid jämförelse mellan de tre nu refererade förslagen har utskottet
funnit sig avgjort mest tilltalat av det förstnämnda och kommit till det
resultatet, att en lösning i huvudsaklig överensstämmelse därmed torde vara
den bästa, som under förhandenvarande omständigheter står till buds. Dess
största förtjänst ligger enligt utskottets mening däri, att det så nära, som
över huvud taget torde vara möjligt vid övergång från hemlig till öppen
omröstning, ansluter sig till den hittills gällande ordningen för votering i
riksdagens kamrar. Det innebär ju, att liksom nu är fallet kammarens
ledamöter, när votering begärts, få efter namnupprop avgiva sina röster;
allenast den skillnaden förefinnes, att rösterna nu representeras av slutna
sedlar men framdeles skulle avgivas muntligen. Den påtagliga och enligt
utskottets mening synnerligen förtjänstfulla enkelhet och reda, som utmärkt
det hittills brukade förfaringssättet kan på grund härav även det nu omförmälda
förslaget räkna sig till godo.

Genom denna sin anslutning till nuvarande ordning motsvarar ifrågavarande
förslag vidare den föreställning, som enligt utskottets uppfattning varit förhärskande
vid den nu förutsatta grundlagsändringens tidigare behandling, nämligen
att med denna blott avsetts den principiella förändringen från sluten till
öppen omröstning, utan tanke på annan rubbning i formerna för beslutens fattande
än som därav ovillkorligen påkallades. Härtill kommer, att röstavgivningen
efter namnupprop i fullaste mått erbjuder, vad som åsyftats
med den öppna omröstningens införande, nämligen tillfälle för valmännen
att få del av sina representanters ståndpunkt i alla de frågor, där röstning
för avgörandet över huvud taget behöver tillgripas. Å ena sidan få ju
därvid pressreferenter och övriga åhörare i kammaren omedelbart kännedom
om varje röstandes votum, och å den andra ger denna metod möjlighet
till röstningens protokollsförande i detalj, varigenom ett oomtvistligt
vittnesbörd för framtiden om den enskilde ledamotens ställningstagande kan
erhållas. Slutligen bör erinras, att denna omröstningsmetod vedertagits
för våra kommunala beslutande församlingars vidkommande, prövad sedan

Andra kammarens sjette tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. i)

länge inom stadsfullmäktigekorporationema och av förra årets riksdag beslutad
att gälla även beträffande landstingen. För den nu föreliggande
frågan kan det icke vara alldeles oväsentligt, att denna namnuppropsmetod
tillämpats och, såvitt utskottet har sig bekant, icke givit anledning till anmärkning
inom exempelvis Stockholms stadsfullmäktige, vars medlemstal
dock är så betydande, att en jämförelse i detta sammanhang med andra
kammaren torde kunna försvaras.

Sistnämnda förhållande gör, att utskottet ej heller anser sig behöva hysa
några farhågor beträffande den praktiska användbarheten av detta omröstningssätt
i kammaren. Det torde visserligen ställa något större anspråk på uppmärksamhet
och noggrannhet vid röstmottagandet och -antecknandet än som
kräves vid den slutna omröstningen. Men härvid kan naturligen kontroll vinnas
därigenom, att någon av de antecknande, lämpligen sekreteraren, repeterar
varje vid uppropet avgivet svar — ett förfaringssätt, vartill ju för närvarande
en motsvarighet kan sägas förefinnas. Vad åter beträffar den ordning och
tystnad i kammaren, som kräves för ifrågavarande röstningsmetods tillämpning,
synes förslagets särskilda föreskrifter, att ledamöterna före voteringen
skola intaga sina platser och därifrån avgiva sina röster samt att
ingen under omröstningen må bliva stående å gången, få betraktas såsom
fullgoda garantier. Det ligger dessutom i sakens natur, att i samma riktning
kommer att verka det intresse för vars och ens genom röstningen
tillkännagivna ståndpunkt, som bör kunna påräknas hos alla i kammaren
närvarande.

Under sådana förhållanden vågar utskottet även utgå ifrån, att det nu
omförmälda omröstningssättet till och med skulle visa sig mindre tidskrävande
än det hittills tillämpade. Det enda, som skulle kunna verka fördröjande,
är uppenbarligen röstavgivningen, men rimligtvis kan icke denna
behöva taga samma tid i anspråk, som för närvarande tillsammans påkallas
för röstavlämnandet och de slutna sedlarnas öppnande och antecknande.

Av ovanstående torde åtskilliga av de erinringar, som utskottet däremot
anser sig böra göra mot de bägge andra genom föreliggande motioner föreslagna
lösningarna, indirekt kunna utläsas. Utskottet vill emellertid i detta
hänseende göra några ytterligare påpekanden.

Vad först angår det i motionen nr 272 förordade voteringssättet med
röstkort, bör det erkännas, att även detta omedelbart anknyter till det nu
tillämpade systemet. Men enligt utskottets mening är det en avgjord svaghet
i detta förfaringssätt, att därvid icke liksom vid namnuppropsförfarandet
varje röstandes ståndpunkt lär kunna omedelbart i och med röstavgivningen
uppfattas och annoteras av den intresserade. Alldeles omöjligt måste
nog i varje fall detta anses bliva, om, såsom denne motionär tänkt sig, röstkorten
icke skulle avlämnas efter namnupprop utan av alla representanterna för
varje län praktiskt taget samtidigt, I betraktande av den strävan, som utan

10 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Kr 1.

tvivel kommer att yppa sig från pressens sida, att åtminstone i viktigare
frågor skyndsammast möjligt tillkännagiva de röstandes ställningstagande,
måste man vid en dylik ordning räkna med ganska ofta förekommande
misstag i tidningarna. Att sådana, såvitt görligt är, böra undvikas ligger
i sakens natur, helst som vederbörande icke har någon säkerhet att med en
dementi nå dem, vilka av den meddelade uppgiften bibragts en oriktig
uppfattning om hans ståndpunkt, och han således ej ens på denna väg kan
förekomma otillbörliga verkningar därav.

En annan ej alldeles oväsentlig svaghet i detta förslag är, att den däri
anbefallda metoden icke så fullständigt, som önskligt vore, utesluter möjligheter
till förväxlingar av de därvid brukade personliga röstsedlarna.

Gent emot den i motionerna nr 267 och 268 framförda lösningen får utskottet
främst anföra, att densamma skulle, såsom av den ovan givna redogörelsen
torde framgå, införa åtskilliga nya, av övergången till öppen omröstning
icke påkallade moment i omröstningsförfarandet, varigenom detta
skulle kompliceras utan att några däremot svarande fördelar vunnes. Det
torde enligt utskottets uppfattning t. o. m. kunna ifrågasättas, om den i
förstnämnda motion föreslagna uppresningsmetoden kan anses stå i god
överensstämmelse med den grundlagstext, som föranlett de av utskotttet
behandlade motionerna. Yrkandet på införande av denna metod i omröstningsförfarandet
har tydligtvis föranletts av en i och för sig berättigad
önskan att inbespara mesta möjliga tid vid beslutens fattande. Att denna
metod, för så vitt den i större omfattning finge bliva utslagsgivande, också
skulle i ej ringa mån tillgodose sagda önskemål, torde ingen kunna bestrida,
Lika påtagligt lär emellertid vara, att, om resningsproceduren på
grund av talmannens tveksamhet om dess resultat eller enskild ledamots
yrkande om rösträkning i allmänhet icke får fälla utslaget, densamma kommer
att verka i rakt motsatt riktning och alltså utan varje gagn fördröja ärendenas
behandling Utskottet

anser icke uteslutet, att det senare kan bliva fallet. Då man
har att taga hänsyn till den svårighet, som måste erbjuda sig för talmannen
att bedöma resultatet vid ett dylikt omröstningssätt och hans ömtåliga ställning,
vilken kräver frihet från varje misstanke för partiskhet, tvingas man
att utgå från den förutsättningen, att resningsmetoden ej kommer till användning
utom i fall, då talmannen tror sig kunna räkna med en påtaglig
röstskillnad. Men då resultatet vid sådant förhållande lika väl bör hava
förutsetts av den som begärt votering, kan dennes skäl härför svårligen
hava varit annat än att få upplysning, huru många meningsfränder han i
det förevarande ärendet äger i kammaren eller — något vartill tillfälle just
beredes genom den öppna omröstningens införande — vilka dessa meningsfränder
äro. Vare sig det ena eller det andra varit avsikten, kan resningsmetoden
endast giva honom mycket bristfälliga upplysningar, och att därvid
hinna exakt anteckna dem som rösta i av honom önskad riktning lär vara

11

Andra kammarens sjette tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

uteslutet. Under sådana förhållanden vagar utskottet uttala den förmodan,
att den som i dylikt fall påkallat votering också regelmässigt kommer att
kräva rösträkning, varvid försöket att undvika röstning efter namnupprop
endast skulle resultera i ett förhalande av tiden.

Utskottet anser även, att gent emot resningsförfarandet samma invändning
kan göras, som i avseende å den i motionen nr 272 föreslagna metoden
här ovan framförts beträffande möjligheten till misstag angående de
röstandes ställningstagande.

En annan omständighet, som enligt utskottets uppfattning särskilt skulle
bidraga att inveckla röstningsförfarandet och jämväl^ verka fördröjande,
ligger däri, att ett avgörande om sättet för röstningen skulle bliva beroende
av om namnupprop påyrkas av visst antal ledamöter. Med bortseende
från de anmärkningar, som kunna riktas mot den härvid tydligen
godtyckligt fixerade siffran, 1/10 av kammarens ledamöter, vill utskottet
särskilt fästa uppmärksamheten på, att härigenom ett extra, förberedande
avgörande kan komma att utöka röstningsproceduren, vilket icke lär försiggå
alldeles utan tidsspillan. Att detta avgörande enligt förslaget kombinerats
med beslut, huruvida tryckning av det fullständiga röstningsprotokollet skall
äga rum eller ej, ger utskottet ytterligare anledning till betänkligheter.

Ehuru utskottet sålunda i princip anslutit sig till den i herr Forssells
motioner föreslagna lösningen av frågan, har utskottet dock ansett sig böra
förorda några mindre jämkningar i densamma. Av reell betydelse är allenast
en av dessa förändringar. Motionären har, som nämnts, föreslagit, att
omedelbart efter det egentliga röstuppsamlandet i anslutning till namnuppropet,
möjlighet skulle förefinnas för ledamöter, som därvid icke varit i
tillfälle att svara, att från sin plats anmäla detta för talmannen och avgiva
sitt votum. Ehuru en dylik ordning eller — i samma syfte — förnyat
namnupprop av de ledamöter, som ej svarat vid första uppropet, vunnit
tillämpning på sina håll inom stadsfullmäktigeförsamlingar och eljest,
finner utskottet, att vägande erinringar kunna mot förslaget i denna del
framstähas, och vill utskottet påpeka, att om bärande skäl förefunnes för
den nu ifrågasatta ordningen, alldeles samma skäl borde hava talat för
åvägabringande av en motsvarighet därtill redan vid det hittills brukade
voteringssättet i kammaren, men att något dylikt icke visat sig påkallat.
På dessa grunder har utskottet alltså ansett sig icke böra tillstyrka bifall
till motionen nr 265 i nu omförmälda del.

Beträffande övriga jämkningar i de två i huvudsak tillstyrkta motionernas
förslag är en betingad därav, att den av motionären föreslagna § 11 i reglementariska
bestämmelser för riksdagen vid jämförelse med § 22 mom. 1
av andra kammarens arbetsordning, med den lydelse detta moment enligt
förslaget skulle erhålla, möjligen kunde anses utesluta kammarens sekreterare
från deltagande i röstantecknandet vid öppen omröstning. Då detta icke

12 Andra kammar ens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

torde vara önskvärt och, enligt vad utskottet har sig bekant, ej heller av
motionären avsetts, föreslår utskottet ett mindre förtydligande tillägg i berörda
sammanhang. I fråga om placeringen av de föreslagna nya stadgandena
i resp. reglementariska bestämmelser för riksdagen och arbetsordning
för andra kammaren har utskottet funnit lämpligt, särskilt för undvikande
av ändring i paragrafnumreringen, att jämväl avvika från motionärens
förslag. Eljest äro de av utskottet förordade korrigeringarna av den beskaffenhet,
att någon särskild motivering därför icke torde vara av nöden.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att kammaren i anledning av motionen nr 265 och
under förutsättning, att det vilande förslaget till ändrad
lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen av riksdagen
antages och av konungen gillas, måtte för sin del besluta
följande ändrade lydelse av § 11 i Reglementariska föreskrifter
för riksdagen:

§ 11.

l:o. Öppen omröstning skall förrättas genom namnupprop.
Då votering är begärd, skola kammarens ledamöter, sedan
voteringspropositionen efter given varsel upplästs och justerats,
intaga sina platser och må, medan omröstning verkställes,
ingen bliva stående å gången. Innan namnuppropet
företages, böra fyra ledamöter i första kammaren, två i
andra kammaren, vilka talmannen därom anmodar, taga
plats vid talmansbordet för att, i andra kammaren jämte
sekreteraren, över omröstningen föra anteckning, och låter
talmannen voteringspropositionen ånyo tydligt uppläsas.
Namnupprop verkställes i den ordning, vari ledamöterna
innehava plats i samlingssalen, dock att vice talmännen
först uppropas. Närvarande ledamot avgiver vid upprop
av namnet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Omedelbart
efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen
resultatet för kammaren. I kammarens protokoll
antecknas, huru vid namnuppropet varje ledamot röstat,
samt namnen på de ledamöter, som avstått från att rösta.

2:o. Då i fråga,---samtidigt företagas; och må

sammanräkning av rösterna icke i någondera kammaren
äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet i
medkammaren avslutats.

Över var och en---frågan handlagt.

Sådant ärende —--för dagen.

Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 13

b) att kammaren i anledning av motionerna nr 266 ocli
2G8 samt under samma förutsättning, som ovan under
punkt a) angivits, måtte besluta följande tillägg till § 15
och ändring av § 22 l:o i Arbetsordning för riksdagens andra
kammare :

§ 15.

7:o. Den punkt i kammarens vid öppen omröstning förda
protokoll, som innehåller uppgift, huru ledamöterna vid
namnuppropet röstat, och namnen på de ledamöter, som
avstått från att rösta, må icke i kammarens tryckta protokoll
införas, där ej, senast 24 timmar efter det talmannen
tillkännagivit voteringsresultatet, en tiondel av kammarens
ledamöter hos sekreteraren tillkännagivit sin önskan, att
även berörda punkt skall i samband med det övriga protokollet
till trycket befordras, i vilket fall punkten i fråga
skall i det tryckta protokollet inflyta. I det fall, att berörda
punkt ej inflyter i kammarens tryckta protokoll, skall det
vara en var tillåtet att i kammarens kansli taga del av
och därefter i allmänt tryck utgiva omförmälda del av
protokollet.

§ 22.

l:o. Då sluten omröstning till beslut eller val — — —
röstsedel avlämnas.

c) att motionen nr 267 icke måtte till någon kammarens
åtgärd föranleda; och

d) att motionen nr 272 icke måtte till någon kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 februari 1925.

På utskottets vägnar:

ARTHUR ENGBERG.

Närvarande: Herrar Engberg, Björkman i Norrköping, Sävström, Venneratröm, Hamrin,

Borg, K. A. Westman och Forssell.

14

Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

Reservation

av herrar Engberg, Sävström, Vennerström och Borg, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort hava följande lydelse:

»Vid 1922 års riksdag antogs såsom vilande ett förslag om ändrad lydelse
av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen, vilket förslag genom konstitutionsutskottets
memorial nr 1 förelagts innevarande riksdag till slutligt
avgörande. I omförmälda grundlagsändringsförslag stadgas, att omröstning
i riksdagens kamrar i regel skall ske öppet, utan att fullständiga bestämmelser
rörande verkställande av dylik omröstning meddelas. För det fall
att det vilande grundlagsändringsförslaget slutligt antages, är det sålunda
påkallat att fastställa erforderliga bestämmelser rörande tillvägagångssättet
vid öppen omröstning.

I här föreliggande motioner hava skilda förslag om sättet för den öppna
omröstningens verkställande bragts under riksdagens prövning. Enligt motionerna
nr 265 och 266 skulle den öppna omröstningen alltid ske efter
namnupprop, varvid varje röstandes namn och ståndpunkt skulle tagas till
protokollet. I motionen nr 272 åter yrkas på röstning medelst öppna röstsedlar,
vilka jämte vederbörligt votum skulle vara åsätta den röstandes
namn och platsnummer: dessa »röstkort» skulle liksom nu de slutna sedlarna
avgivas vid talmansbordet. I motionerna nr 267 och 268 föreslås
slutligen, att omröstning skall äga rum antingen medelst namnupprop (uppropsmetoden)
eller genom att vederbörande meningsgrupper var i sin tur
resa sig från sina platser (uppresningsmetoden). Den först nämnda metoden,
uppropsmetoden, skulle omedelbart användas, då talmannen före omröstningens
början så beslutar, då omröstning skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen
samt då vid den slutliga voteringen i visst ärende begäran
om namnupprop sist vid voteringspropositionens godkännande framställes
av minst en tiondel av kammarens ledamöter; i detta sistnämnda fall skulle
jämväl i det tryckta protokollet antecknas, huru varje ledamot röstat. I
andra fall än nu sagts skulle uppresningsmetoden komma till användning,
dock att, sedan uppresning ägt rum, namnupprop skulle företagas i de fall,
då talmannen funne tvekan råda om omröstningens resultat eller någon
ledamot begärde rösträkning. Enligt förslaget skulle alltså individuell rösträkning
städse verkställas medelst namnupprop.

Enligt utskottets mening innebär det sist nämnda förslaget påtagliga fördelar
och synes man genom detsamma vinna en såvitt möjligt tillfredsställande
lösning av spörsmålet om sättet för verkställande av öppen omröstning
i riksdagens kamrar. Att rättighet att begära rösträkning städse
hålles öppen för varje kammarens ledamot, synes ligga i omröstningsbegreppets
natur. Likaledes lärer det, såsom i förslaget förutsättes, vara

15

Andra kammarens sjllttc tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

väl motiverat att i vissa fall omedelbart använda uppropsmetoden. En
väsentlig fördel torde emellertid ligga däri, att i regel tillfälle gives att
begagna en metod, uppresningsmetoden, varigenom resultatet av omröstningen,
utan att individuell rösträkning sker, dock avsevärt säkrare kan
bedömas än på grundval av det förberedande acklamationsförfarandet. I
många fall, då detta förfarande icke giver tillräcklig ledning för resultatets
fastställande, men då något behov av rösträkning icke föreligger, lärer enligt
utskottets tanke uppresningsmetoden komma att visa sig tillgodose det
förhandenvarande syftet, varigenom uppenbarligen en avsevärd tidsvinst
ernås. Överhuvud synes den föreslagna anordningen vara ägnad att pa ett
smidigt och praktiskt sätt fylla det behov, som vid flertalet voteringar torde
vara det väsentliga, nämligen att erhålla otvetydig upplysning rörande
majoritetens ståndpunkt, samtidigt som möjlighet gives att i de fall, då
detta kan anses påkallat, skrida till individuell rösträkning och därigenom
utröna varje enskild ledamots ställningstagande. Tjtskottet vill i detta sammanhang
även betona, att det här föreslagna systemet i stor utsträckning
användes i främmande länder och att härvid uppresningsmetoden i regel
kommit att utgöra det ojämförligt vanligaste sättet för omröstnings verkställande.

Vad beträffar utformningen av det i motionerna II: 267 och 268 framställda
förslaget, har utskottet i huvudsak intet att erinra. Det synes ändamålsenligt,
att, såsom man föreslagit, införa ifrågavarande bestämmelser i
§ 11 i reglementariska föreskrifter. Emellertid lärer det vara påkallat att
bibehålla den nuvarande § 11 såsom sista moment i samma paragraf, då
de här givna bestämmelserna om gemensam votering naturligt ansluta sig
till de föreslagna nya stadgandena; härigenom vinnes jämväl den fördelen,
att ändring av paragrafernas numrering och korrigering av därav beroende
hänvisningar bliva överflödiga. Vad slutligen beträffar den i motionerna
föreslagna ändringen i första delens sista punkt i nuvarande § 11, avseende
att bringa denna i överensstämmelse med bestämmelserna rörande det
nya omröstningssättet, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka densamma.
Denna punkt synes nämligen, därest den föreslagna omröstningsmetoden
genomföres, utan olägenhet kunna utgå, då i detta fall något egentligt behov
av densamma icke längre förefinnes.

Då utskottet alltså anser sig böra giva avgjort företräde åt det i motionerna
nr 267 och 268 framförda -förslaget, får utskottet givetvis avstyrka
övriga motioner. Utskottet anser sig emellertid för att ytterligare motivera
sitt ställningstagande böra ingå på de i motionerna 265, 266 och 272 framställda
förslagen och de skäl, som anförts till stöd för desamma.

Vad beträffar motionen nr 265, enligt vilken öppen omröstning obligatoriskt
skulle verkställas medelst namnupprop, vill utskottet framhålla, att
detta förslag icke på något sätt utnyttjar de möjligheter till ett mera smi -

16 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

digt och praktiskt omröstningsförfarande, som vid övergång från sluten till
öppen omröstning inställa sig och som tidigare framställts såsom bidragande
motiv till kravet på den öppna omröstningens införande. Den kombination
av acklamationsförfarande och upprop, som karaktäriserar det nu tillämpade
omröstningssystemet, betingas tydligen av omröstningens slutna natur; vid
införande av öppen omröstning synes däremot synnerligen angeläget, att
man söker tillgodose behovet av snabbhet och effektivitet genom att införa
en mellanform mellan acklamationsförfarandet, som enligt sakens natur är
ägnat att giva föga säker ledning rörande omröstningsresultatet, och namnuppropsmetoden,
som är avsedd att i detalj upplysa om vederbörande ledamöters
ställningstagande och därför endast bör komma till användning, då
dylik upplysning verkligen kan anses erforderlig. Genom att, såsom motionären
föreslår, skrida till namnupprop i varje fall, då votering begäres,
skulle man tydligen åstadkomma onödig tidsutdräkt och på intet sätt tillgodogöra
sig de avsevärda fördelar i praktiskt hänseende, som vid en mera
ändamålsenlig anordning av den öppna omröstningen utan svårighet och
utan eftersättande av några berättigade krav kunna vinnas. Det förtjänar
framhållas, att det av motionären föreslagna tillvägagångssättet icke, såvitt
bekant, tillämpas i någon lagstiftande församling, utan endast kommit till
användning inom mindre korporationer, där kraven på tidsbesparing och
praktisk lämplighet givetvis spelat en relativt underordnad roll.

Beträffande detaljerna i motionärens förslag vill utskottet endast konstatera
det till synes påtagligt olämpliga däri, att uppgifter rörande de röstandes
namn och vota skulle införas i det tryckta protokollet, därest 24 timmar
efter omröstningen en tiondel av kammarens ledamöter så påyrkade.
A ena sidan synes det i hög grad betänkligt, att man vid omröstningens
verkställande skulle sväva i ovisshet om huruvida dylikt införande i det
tryckta protokollet skulle komma till stånd och överhuvud att genom en
underhandsframställning, som officiellt icke komme till kammarens kännedom,
beslut skulle fattas angående den omfattning, i vilken uppgifter
rörande^ ledamöternas ställningstagande skulle föras till det tryckta protokollet.
A andra sidan kan det icke anses rimligt, att rätt att begära vederbörande
uppgifters upptagande i det tryckta protokollet tillkommer en viss
kvot av kammarens ledamöter, utan att man ens fastställer, på vad sätt
denna begäran skall framställas eller om rätt att framställa densamma tillkommer
alla kammarens ledamöter eller endast de ledamöter, som deltagit
i omröstningen.

Vad angår det i motionen nr 272 förordade voteringssättet, vill utskottet
påpeka, att detsamma såsom obligatorisk omröstningsmetod givetvis lider
av samma svagheter som det i motionen nr 265 anbefallda systemet. Icke
heller kan det, enligt utskottets mening, lämpligen anbefallas såsom
ersättning för namnuppropsmetoden i de fall, då individuell rösträkning
skall ske. Särskilt bör betonas, att den här anbefallda metoden icke läm -

17

Andra kammarens ajätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

nar omedelbar upplysning rörande den röstandes ståndpunkt samt att den
torde kunna medföra vissa praktiska svårigheter; särskilt synes man kunna
befara, att förväxlingar av de använda personliga röstsedlarna stundom
skulle förekomma.

Utskottet får alltså hemställa:

a) att kammaren i anledning av motionen nr 267 och under
förutsättning, att det vilande förslaget till ändrad lydelse
av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen av riksdagen antages
och av Konungen gillas, måtte för sin del besluta följande
ändrade lydelse av § 11 i lieglementariska föreskrifter
för riksdagen:

§ 11-

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet,
skola kammarens ledamöter, sedan voteringsproposition efter
given varsel upplästs och justerats, intaga sina platser,
varefter voteringspropositionen ånyo uppläses. Medan omröstning
verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas,
uppmane talmannen därefter först de ledamöter, som vilja
rösta för ja-propositionen, att resa sig från sina platser,
varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter, som
vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner
tvekan kunna råda om omröstningens resultat eller någon
av kammarens ledamöter begär rösträkning, verkställes
votering medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart
äga rum, därest talmannen före omröstningens början så
beslutar samt då omröstning skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen.
Om vid den slutliga voteringen i visst
ärende sist vid voteringspropositionens godkännande begäran
om namnupprop framställes av minst Vio av kammarens
ledamöter, skall ock detta voteringssätt omedelbart användas;
i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet
antecknas, huru varje ledamot röstat.

4: o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum,
böra i vardera kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen
därom anmodar, taga plats vid talmansbordet för
att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet iakttages,
att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava
plats i samlingssalen, dock att vice talmännen först
uppropas. Närvarande ledamot avgiver vid uppropet något
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 13 samt. 6 avd. 1 käft. (Nr 1.) 2

18 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1,

av följande svan Ja, Nej, Avstår. Omedelbart efter det omröstningen
avslutats tillkännagiver talmannen resultatet för
kammaren.

5:o. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmärs,
kamrarna fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande
utskotts förslag blivit samman jämkade, åligger
det utskottet att uppsätta förlag till voteringspropositioner
för den omröstning, som, enligt nämnda §, skall för frågans
avgörande i kamrarna äga rum. Sedan sådant förslag
blivit godkänt, utsatte talmannen efter överenskommelse
dag för omröstning. Vid densamma iakttages, att voteringöver
varje särskild fråga, som blir föremål för omröstning,
bör i båda kamrarna samtidigt företagas.

Över var och en sådan omröstning i första kammaren
skall protokoll genast därefter uppsättas, justeras och avsändas
till andra kammaren, där sammanräkningen av båda
kamrarnas ledamöters röster verkställes, varefter utgången
av omröstningen ofördröjligen meddelas första kammaren och
det utskott, som frågan handlagt.

Sådant ärende skall sättas främst på föredragningslistan
för dagen.

b) att kammaren i anledning av motionerna nr 266 och
268 samt under samma förutsättning, som ovan under punkt
a) angivits, måtte besluta följande ändring av § 22 l:o i
Arbetsordning för riksdagens andra kammare:

§ 22.

l:o. Då sluten omröstning till beslut eller val---

röstsedel avlämnas.

c) att motionen nr 265 icke måtte till någon kammarens
åtgärd föranleda,

d) att motionen nr 272 icke måtte till någon kammarens
åtgärd föranleda.»

Stockholm, Svenska TryckeriaktioboIaget, T32i?.