Forsla kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

1

Nr S.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1925 kl. 12 m.

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande,
nr 8, i anledning av väckt motion i andra kammaren,
II: 122, angående inskränkning i fråga om infordrande
och avlämnande av statistiska uppgifter.

Uti en inom andra kammaren av herr Lunden väckt, till kammarens femte
tillfälliga utskott remitterad motion, nr 122, har motionären yrkat, att riksdagen
måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning,
i vad mån en inskränkning måtte kunna göras i fråga om infordrande och
avlämnande av statistiska uppgifter.

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande: ”Avlämnandet
av statistiska uppgifter, vars infordrande synes mer och mer tilltaga, är
för de kommunala och kyrkliga myndigheterna m. fl. ett obehagligt besvär
och förenat med mycket arbete.

Årligen ankomma en mängd cirkulär med frågor i de mest skiftande
ämnen, vilka skola besvaras. Inför dessa frågor, vars förnuftiga ändamål
även den frågande synes ha svårt att finna ut, frestas mången adressat att
utan vidare förpassa dessa cirkulärskrivelser i papperskorgen.

Det måste dock erkännas, att insamlande av siffermaterial för belysande
av det samhälleliga livet är icke blott nyttigt utan även nödvändigt, men
hela dess idé förryckes, om den utnyttjas till övermått. Insamlandet är dock
grundat på frivilligt samarbete mellan allmänheten och myndigheterna och
bör därför användas med måtta, att icke även det goda och nyttiga äventyras.

Med bästa vilja är det mången gång omöjligt att giva ett sanningsenligt
svar eller tillförlitliga uppgifter å de i cirkulären framställda frågorna, till
exempel: Ärligen utsändas till kommunala myndigheterna cirkulär med

frågan, huru många rovdjur som dödats inom kommunen under året och
huru många husdjur, som dödats av rovdjur under samma tid.

Närmare eftertanke borde säga en var, huru omöjligt det är att besvara
dylika frågor, men för att undvika nya skrivelser och förelägganden av
länsstyrelsen får man insätta en siffra, gripen ur ”luften”. Att tänka sig,
att dylika uppgifter sedan skola bearbetas av högt avlönade tjänstemän till
statistiska uppgifter för landet, väcker mången gång minst sagt löje.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 12 samt. 2 avd. 7 höft. (Nr 8.)

1

1921 års
riksdagsskrivelse.

Statistihsalc kunnigas yttrande.

Kungl. Maj:ts
beslut, j

2 Första Jcammarens andra tillfälliga utsJcotts utlåtande Nr 8.

Jag anser att en inskränkning borde kunna göras och därmed en betydlig
''besparing i papper, porto och tid.”

Andra kammarens femte tillfälliga utskott, till vilket motionen hänvisades,
anförde i sitt utlåtande nr 6 följande:

Vid behandling av motionen har utskottet till en början velat erinra
därom, att med anledning av motion vid 1921 års riksdag om inskränkning
i rätten för ämbetsverk m. fl. att med frågor hänvända sig till folkvalda
myndigheterna i orterna och andra, riksdagen beslutat till Konungen avlåta
en skrivelse, nr 215, däri anförts bland annat följande: ”Riksdagen till tror

sig icke att i frågans nuvarande läge med bestämdhet kunna avgöra, i
vad mån klagomålen i fråga äro befogade. Otvivelaktigt synes dock vara,
att den ifrågavarande uppgiftsskyldigheten är särskilt för de kommunala
myndigheterna synnerligen betungande, önskligt vore därför, att en utredning
komme till stånd rörande möjligheterna att vidtaga åtgärder i av motionären
angivet syfte. Man torde hava anledning förmoda, att av utredningen
skulle framgå, att inskränkningar och förenklingar i fråga om
inhämtandet av uppgifter äro möjliga och lämpliga. I varje fall vore en
sådan utredning säkerligen ägnad att öka insikten om undersökningarnas
betydelse och höja intresset för deras ändamål, varigenom även större garanti
skulle vinnas för uppgifternas noggrannhet och fullständighet. Motvilligheten
i fråga om uppgifternas lämnande skulle minskas och den uppgifterna
infordrande myndighetens utredningsarbete därigenom underlättas.
” Tillika har hemställts, att ärendet skulle överlämnas till de s. k. statistiksakkunniga
för utredning. På grund av det anförda hemställde riksdagen,
att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om utredning, huruvida och i
vad mån inskränkningar och förenklingar i fråga om inhämtandet av uppgifter
i angivet avseende kunde åstadkommas samt därefter vidtaga de
åtgärder, som av utredningen kunde föranledas.

I enlighet med riksdagens hemställan remitterades skrivelsen till de av
statsrådet och chefen för finansdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 20 februari 1920 tillkallade statistiksakkunniga. De sakkunniga
hava den 29 oktober 1921 avgivit utlåtande samt därefter på särskild
anmodan den 1 juni 1921 avgivit yttrande med plan för den utredning,
som kunde föranledas av omförmälda riksdagsskrivelse.

Ärendet föredrogs i konselj den 14 juli 1922, därvid beslöts, att riksdagens
skrivelse icke skulle föranleda annan åtgärd än att det i ärendet förda
protokollet skulle tillställas samtliga departement för delgivning med underlydande
ämbetsverk, vilka vore sysselsatta med statistiskt arbete, ävensom
arbetande kommittéer och sakkunniga, i den mån sådant kunde vara erforderligt.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

3

Enligt vad utskottet vidare inhämtat har den av Kungl. Maj :t den 1 september
1923 tillsatta statens besparingskommitté sin uppmärksamhet riktad
på frågan om begränsningar i det statistiska arbetet. I skrivelse till Kungl.
Maj :t den It) december 1923 framlade sålunda kommittén vissa provisoriska
förslag angående inskränkningar i den officiella statistiken, innefattande
bland annat förslag, att utarbetandet av jaktstatistiken — som i motiveringen
till förevarande motion särskilt beröres — måtte upphöra. I nämnda
del är kommitténs framställning ännu beroende på Kungl. Maj :ts prövning.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 3 oktober 1924 har särskild sakkunnig tillkallats
för att stå till kommitténs förfogande för utredning rörande begränsningar
i det statistiska arbetet och angående den officiella statistikens
organisation. 1

I ärendet har utskottet fått emottaga en skrivelse från Stockholms handelskammare,
vilken härtill fogas som bilaga.

Inom utskottet hava meningarna varit ense om det berättigade i motionens
syfte. Utskottet har likväl icke ansett sig kunna tillstyrka motionen,
och detta bär varit beroende huvudsakligen på formella skäl. Då riksdagen
så nyligen som år 1921 skrivit till Kungl. Maj :t i denna sak, har det icke
synt.s utskottet lämpligt att nu återkomma i samma fråga. Visserligen har
den föregående riksdagsskrivelsen icke föranlett några särskilda åtgärder,
men sedermera har frågan om den officiella statistiken i sin helhet upptagits
till behandling och är, såsom av det ovan anförda framgår, beroende
på besparingskommitténs prövning. Denna kommitté har visserligen icke
att särskilt tillse de i motionen framförda synpunkterna, men insamlandet
av primäruppgifter ingår som ett grundväsentligt moment i hela det statistiska
förfarandet. Utskottet förutsätter därför att besparingskommittén
icke kan underlåta att, särskilt med hänsyn till riksdagsskrivelsen 1921,
ägna sin uppmärksamhet jämväl däråt, att möjliga lättnader genomföras i
kommuner och enskilda åliggande uppgiftsskyldighet.

Ehuru utskottet delar den mening, som kommit till uttryck i motionen,
finner utskottet således frågans nuvarande läge hindrande för ett bifall till
densamma.

Utskottet hemställer, att ifrågavarande motion icke måtte till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.”

Vid detta utlåtande var fogad reservation av följande lydelse:

”Inom utskottet hava meningarna vant ense om det berättigade i motionens
syfte. Denna avser ett missförhållande, som redan tagit sig uttryck i
ovanberörda riksdagsskrivelse av år 1921. Denna skrivelse bär visserligen
på Kungl. Maj:ts föranstaltande delgivits de statistiska ämbetsverken, men
något resultat därav för allmänheten har ännu icke försports. Utskottet
kan förstå de betänkligheter mot en särskild utredning i saken, som

Statens

besparings kommitté.

Skrivelse
frän Stockholms
handelskammare.

Andra kammarens

utskott.

Reservation.

Andra kammarens

beslut.

Utskottet.

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

få antagas hava föranlett Kung!. Maj:ts beslut, men då frågan om inskränkningar
i den officiella statistiken nu är under behandling av statens
besparingskommitté, synes ett lämpligt tillfälle erbjuda sig att ånyo upptaga
det av riksdagen framförda önskemålet. Besparingskommittén har
att behandla de statistiska ämbetsverkens organisation och arbetsmetoder
med hänsyn till statens egna synpunkter om möjliga besparingar. Då
samma kommitté i övrigt har så många och krävande uppgifter sig förelagda,
kan det befaras att de synpunkter, som föranlett ovanberörda riksdagsskrivelse
och vunnit uttryck i motionen, icke utan särskild framställning
bliva tillbörligen beaktade vid kommitténs arbete. Ur dessa synpunkter
torde en särskild framställning i saken vara väl motiverad.

Utskottet hemställer, att andra kammaren måtte för sin del besluta, det
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att vid den inom statens
hesparingskommitté pågående utredningen angående inskränkningar i det
statisitiska arbetet jämväl måtte tagas i övervägande, huruvida och i vad
mån inskränkningar måtte kunna ske i fråga om infordrande av statistiska
uppgifter från kommunala myndigheter och enskilda.”

Med avslag å utskottets hemställan biföll andra kammaren den vid utlåtandet
fogade reservationen.

Första kammaren, som delgivits andra kammarens beslut, har hänvisat
ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.

Insamlandet av statistiskt primärmaterial är givetvis nödvändigt till belysning
av de olika frågor, som staten har intresse av att undersöka. Ett
visst arbete måste därvid ofta avfordras lokala förtroendemän och myndigheter.
I allmänhet torde detta arbete icke vara alltför betungande eller erbjuda
större svårigheter. Det lärer emellertid icke kunna förnekas, att
under vissa tider och i vissa fall det statistiska arbetet varit av sådan omfattning,
att klagomålen haft fullt fog för sig. Utskottet kan därför förstå, att
önskemål kunna gorå sig gällande för inskränkningar och vill för egen del
kraftigt betona att ifrågavarande arbete för de lokala organen bör begränsas
i så stor utsträckning som möjligt. Statsmakterna hava emellertid redan
sin uppmärksamhet riktad på frågan om begränsning i förevarande
hänseende. Såsom framgår av ovan anförda historik har nämligen 1921
års riksdag i ärendet avlåtit en skrivelse till Kungl. Maj :t, som därefter tillställt
samtliga departement protokollet i ärendet alt delgivas underlydande
ämbetsverk, ävensom arbetande kommittéer och sakkunniga. Härefter bär
frågan om den officiella statistiken i sin helhet upptagits till behandling
och är nu beroende på prövning av besparingskommittén, till vilkens förfogande
särskild sakkunnig ställts för utredning rörande begränsningar i
det statistiska arbetet. Denna kommitté torde även ha att undersöka de
förhållanden, som beröras i motionen, då insamlandet av primäruppgiftef
ingår som ett grundväsentligt moment i hela det statistiska förfarandet.

Forsta kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 5

Utskottet förutsätter därför, att besparingskommittén med hänsyn till riksdagens
skrivelse 1921 skall ägna sin uppmärksamhet jämväl däråt, att möjliga
lättnader genomföras i kommuner och enskilda åliggande uppgiltsskyldighet.

Då alltså, enligt vad utskottet kunnat finna, de av motionären framförda
spörsmålen för närvarande äro under utredning, anser utskottet att anledning
icke förefinnes att nu avlåta skrivelse till Kungl. Maj:t i ärendet. Utskottet
får för den skull hemställa,

att första kammaren icke måtte biträda andra kammarens
i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 12 maj 1925.

På utskottets vägnar:

N. J. F. ALMKVIST.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Almkvist, Julin, Franzén, Bondeson,
Nilsson, N. A.* i Östrabo.

* Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.

Bilaga.

Till Riksdagens Andra Kammares femte tillfälliga utskott.

Genom en i andra kammaren väckt motion, nr 122, har herr A. W.
Lundén hemställt, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om utredning, i vad män en inskränkning må kunna göras
i fråga om infordrande och avlämnande av statistiska uppgifter.

Motionen avser närmast de uppgifter, som begäras hos kommunala och
kyrkliga myndigheter. Då emellertid även till enskilda företag riktas förfrågningar
av likartad innebörd har Stockholms handelskammare härmed
velat framhålla, att även inom näringslivet klagomål försports över det besvär
och arbete, som förorsakas genom avlämnandet av uppgifter för statistiska
redogörelser.

Enskilda näringsidkare anlitas huvudsakligen för uppgifter till handels-,
bergverks-, industri- och sjöfartsstatistiken samt till vissa delar av socialstatisliken.
För handelsstatistiken lämna importörer och exportörer till
tullmyndigheterna deklarationer å vissa varors värde, varjämte direkt till
kommerskollegium för en vart femte år förekommande utredning vissa
uppgifter skola avlämnas av handlande inom riket. Industri- och bergverksföretag
samt rederier besvara årligen vissa av kommerskollegium uppsatta
frågeformulär angående deras rörelser, varjämte mera specificerade
uppgifter vid vissa tillfällen infordras för produktionsstatisitiska specialundersökningar.

(3 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

De uppgifter, som socialstyrelsen regelbundet begär av arbetsgivare, beröra
ställningen på arbetsmarknaden och arbetslönerna. Engångsuppgifter
hava också införskaffats för särskilda undersökningar, av vilka den för
näringsidkarne mest betungande torde ha varit den, som år 1920 företogs
rörande affärsanställdas arbets- och levnadsförhållanden. Dessutom lämna
näringsidkarne material till prisstatistiken, både den hos kommerskollegium
utarbetade prisindex och de fortlöpande översikter, som publiceras av
socialstyrelsen, vare sig de tillfrågas direkt av ämbetsverket eller av dess
ombud i orterna.

För speciella näringsgrenar lämnas också från de enskilda företagen uppgifter
i statistiskt syfte till andra ämbetsverk, såsom bank- och fondinspektionen,
kontrollstyrelsen och järnvägsstyrelsen.

En lättnad i här förevarande hänseende kan emellertid svårligen beredas
näringsidkarne under annan förutsättning än att själva statistiken inskränkes.
Att utan näringsidkarnes medverkan skaffa primärmaterial är
icke tänkbart, då nämligen en statistik inom dessa områden, för att bliva
tillförlitlig, måste bygga på företagens egna uppgifter.

En inskränkning i de statistiska publikationernas omfattning bör däremot
kunna åstadkommas. Såsom handelskammaren redan tidigare framhållit
i en skrivelse till kommerskollegium, är särskilt vår import- och exportstatistik
alltför specificerad. Antalet positioner uppgår till ej mindre
än cirka 2,550, därav ett flertal med ytterst obetydliga summor. Varugrupper
med värde på 10,000 eller 1,000 kronor för hela riket äro icke sällsynta,
och till och med siffror, som äro avsevärt lägre än 100 kronor förekomma.
Intet annat land torde ha en så detaljerad handelsstatistik som
vårt. Genom inskränkning i antalet rubriker i den statistiska varuförteckningen
måste arbetet för de rapporterande firmorna minskas, samtidigt
med att bearbetningen av materialet för ämbetsverken blir mindre tidkrävande.
Måhända kan därigenom värdedeklarationen utsträckas även till
sorteringsgodset, för vars värdesättning för närvarande särskilda åtgärder
måste vidtagas, ägnade att göra resultatet synnerligen svävande. Handelskammaren
vill därför på det bestämdaste uttala sig för en omarbetning av
den statistiska varuförteckningen, i syfte att göra densamma mindre
specificerad.

Även i övriga, här åberopade statistiska redogörelser kunna säkerligen
vissa detaljer uteslutas och frågeformulären sålunda förenklas. Särskilt
bör det vid specialundersökningar noggrant tillses, att icke flera frågor
framställas än de för utredningens praktiska syfte oundgängligen nödvändiga.
En dylik begränsning av formulären synes så mycket mera av behovet
påkallad, som hitintills förekommit frågor, vilka helt enkelt icke kunnat
tillfyllestgörande besvaras. Vid fastställandet av formulären bör därför i
första hand undersökas, om privatföretagens bokföring verkligen lämnar
möjlighet för besvarande av frågorna.

Vid sidan om uppgifterna för statistiken begäras också från vissa ämbetsverk
andra upplysningar, vilkas praktiska värde svårligen kan motsvara
det besvär de förorsaka rapportörerna. Särskilt är ifyllandet av riksförsäkringsanstaltens
formulär i hög grad betungande, med de specifikationer,
som krävas angående personalens sysselsättning och avlöning efter
löneklasser, och med uppgift om dagsverken, skift eller arbetstimmar. De
praktiska yrkesutövarne ha vid besvarandet av dessa formulär svårt att
freda sig från intrycket, att frågorna äro långt mera omfattande än behovet
kräver, och att det arbete, som nedlägges på dessa undersökningar, är till

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 7

icke ringa del ändamålslöst. Det synes därför handelskammaren önskvärt,
att vid en eventuell utredning om statistiska uppgifter beaktande ägnas även
åt riksförsäkringsanstaltens här åsyftade frågeformulär ävensom andra
därmed jämförliga förfrågningar från ämbetsverk.

Med det anförda har handelskammaren velat framhålla, att den av motionären
väckta frågan är beaktansvärd också från näringslivets synpunkt,
och att den enligt handelskammarens uppfattning är i hög grad förtjänt
av en utredning, vare sig nu denna bör överlämnas åt den redan arbetande
besparingskommittén eller åt andra på området sakkunniga. Handelskammaren
tillåter sig därför hemställa, att utskottet ville tillstyrka herr
Lundéns ifrågavarande motion under påpekande av att vid en eventuell
utredning uppmärksamhet bör ägnas åt vissa andra uppgifter, som av ämbetsverken
infordras.

Stockholm den 10 mars 1925.

För Stockholms handelskammare:

K. A. WALLENBERG.

H. Rosman.