Förslå kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

I

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1925 kl. 1 e. in.

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckta motioner om vissa ändringar i reglementariska
föreskrifter för riksdagen.

I en inom forsta kammaren vackt och till dess tredje tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 185, har herr Bergström, David, m. fl. hemställt,

dels ”att, under förutsättning av omförmälda grundlagsbestämmelsers definitiva
antagande, följande bestämmelser angående sättet för öppen omröstning
införas i reglementariska föreskrifter för riksdagen, lämpligen såsom
§ 11:

§ 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.
l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens
ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och
justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.
Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 8 stadgas, uppmane talmannen
därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att resa sig
från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter, som
vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner tvekan kunna
råda om omröstningens resultat eller någon av kammarens ledamöter begär
rösträkning, verkställes votering medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen
före omröstningens början så beslutar samt då omröstning skall ske
jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst ärende
sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om namnupprop framställes
av minst 1/10 av kammarens ledamöter, skall ock detta voteringssätt
omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet antecknas,
huru varje ledamot röstat.

4: o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i värdera
kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats
vid talmansbordet för att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet
iakttages, att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava plats i
samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande ledamot

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 12 sand. 3 avd. 1 höft. (Nr 1—2.)

2 Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Omedelbart
efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen resultatet för
kammaren;

dels ”ad numreringen av paragraferna i reglementariska föreskrifter för
riksdagen ändras och därav beroende hänvisningar korrigeras samt att första
delens tredje punkt i nuvarande § It ändras på så sätt, att efter semikolon
insattes följande: ”och må sammanräkning av rösterna icke i någondera kammaren
äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet i medkammaren
avslutats”.

I en inom samma kammare väckt, likaledes till dess tredje tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 191, har herr Högberg hemställt,
dels ”att kammaren, om det vilande grundlagsändringsförslaget angående öppen
omröstning av riksdagen tilläventyrs skulle antagas, för sin del ville besluta,
att i reglementariska föreskrifter för riksdagen införes en ny 11 § så
lydande:

§ 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

1 :o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens
ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och
justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.
Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen
därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att resa
sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,
som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner tvekan
kunna råda om omröstningens resultat eller någon av kammarens ledamöter
begär rösträkning, verkställes votering medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest
talmannen före omröstningens början så beslutar samt då omröstning skall
ske jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst
ärende sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om namnupprop
framställes av minst 1jU) av kammarens ledamöter, skall ock detta voteringssätt
omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet
antecknas, huru varje ledamot röstat.

4:0. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera
kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats
vid talmansbordet för att över omröstningen föra anteckning. Vid omröstningen
iakttagas, att ledamöterna uppropas länsvis i den ordning de innehava
plats i samlingssalen. Vid första omröstningen under riksdagen göres
början med Stockholms stad, vid den andra omröstningen med närmast efterföljande
län och så vidare enligt länsordningen i medlemsförteckningen. När -

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

8

varande ledamot avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår.
Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen
resultatet för kammaren samt later i kammaren anslå vilken lånebank är i
lur att börja vid följande omröstning;”
dels,

”att numreringen av paragraferna i reglementariska föreskrifter för riksdagen
ändras och därav beroende hänvisningar korrigeras
samt att första delens tredje punkt i nuvarande § 11 ändras på så sätt, att
efter semikolon insättes följande: ''och må sammanräkning av rösterna icke i
någondera kammaren liga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet
i medkammaren avslutats’;

samt att vederbörande utskott behagade företaga de jämkningar i förslagets
ordalydelse, som kunna finnas påkallade.”

Beträffande de till stöd för omförmälda förslag framställda motiven får utskottet
hänvisa till motionerna.

Vid 1922 års riksdag antogs såsom vilande ett förslag om ändrad lydelse av
§§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen, vilket förslag genom konstitutionsutskottets
memorial nr 1 förelagts innevarande riksdag till slutligt avgörande. I omförmälda
grundlagsändringsförslag stadgas bl. a., att omröstning i riksdagens
kamrar i regel skall ske öppet, utan att fullständiga bestämmelser rörande
verkställandet av dylik omröstning meddelas. För det fall att det vilande
grundlagsändringsförslaget slutligt antages, är det sålunda påkallat att fastställa
erforderliga bestämmelser rörande tillvägagångssättet vid öppen omröstning.

Enligt de i förevarande motioner framlagda förslagen, vilka i huvudsak äro
av samma innehåll, skulle bestämmelser rörande omröstningssättet införas i § 11
av reglementariska föreskrifter för riksdagen. Beträffande omröstningsmetoden
föreslås i båda motionerna, att, därest rösträkning skall äga rum, omröstningen
städse skall ske medelst namnupprop (uppropsmetoden), men att avgörandet
under viss förutsättning skulle kunna, utan upprop, konstateras därigenom,
att vederbörande meningsgrupper var i sin tur på talmannens anmodan resa
sig från sina platser (uppresningsmetoden). Den först nämnda metoden, uppropsmetoden,
skall omedelbart användas, då talmannen före omröstningens
början så beslutar, då omröstning skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen
samt då vid den slutliga voteringen i visst ärende begäran om namnupprop
sist vid voteringspropositionens godkännande framställes av minst en tiondel
av kammarens ledamöter; i detta sistnämnda fall skall jämväl i det tryckta
protokollet antecknas, huru varje ledamot röstat. I andra fall, än nu sagts,
skall uppresningsmet oden komma till användning; om emellertid, sedan uppresning
ägt rum, talmannen finner tvekan kunna råd* om omröstningens resultat
eller någon ledamot begär rösträkning, skulle upprop företagas.

Utskottets

yttrande.

4

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

Utskottet anser det sålunda föreslagna systemet innebära en såvitt möjligt tillfredsställande
lösning av spörsmålet om sättet för verkställande av öppen omröstning
i riksdagens kamrar. Att rättighet att begära rösträkning städse hålles
öppen för varje kammarens ledamot, synes ligga i omröstningsbegreppets natur.
Likaledes lärer det, såsom i förslagen förutsättes, vara väl motiverat att i vissa
fall omedelbart använda uppropsmetoden. Å andra sidan synes en väsentlig
föidel ligga däri, att tillfälle beredes till begagnande av uppresningsmetoden,
en anordning, varigenom i vissa fall ett avgörande lätt och säkert kan vinnas
utan att individuell rösträkning äger rum. Utskottet vill i detta sammanhang
även betona, att denna metod i stor utsträckning användes.i främmande länder
och i vissa representantförsamlingar utgör det vanligaste sättet för omröstnings
verkställande.

Beträffande de allmänna principerna för omröstningssättet ansluter sig utskottet
alltså till motionärernas förslag. I fråga om bestämmelsernas utformning
i denna del har utskottet ej heller något att erinra och kan sålunda,
vad angår de i båda motionerna framställda likalydande förslagen till
mom. 1—3 i § 11 av reglementariska föreskrifter, tillstyrka föreliggande
förslag.

Beträffande sättet för namnupprops verkställande, föreligga i motionerna i
viss mån skilda förslag. Enligt motionen 1: 185 skulle ledamöterna nämligen
uppropas i den ordning, vari de innehava plats i samlingssalen, dock att vice
talmännen först uppropas, varemot enligt motionen I: 191 uppropet varje
gång skulle påbörjas med en annan valkrets än vid föregående upprop. Några
avgörande skäl för att vid omröstning medelst namnupprop frångå den vid
upprop eljest brukliga ordningsföljden synas utskottet icke hava förebragts,
vartill kommer, att förändring i ordningsföljden vid varje nytt upprop lätteligen
skulle leda till en viss osäkerhet och därigenom orsaka ökad tidsutdrägt.
Utskottet vill sålunda tillstyrka det i motionen I: 185 framställda
förslaget.

Enligt utskottets mening är det ändamålsenligt att, såsom i motionerna föreslås,
införa bestämmelserna om öppen omröstnings verkställande i reglementariska
föreskrifter för riksdagen, och synes härvid § 11 i omförmälda
föreskrifter utgöra den lämpligaste platsen. Emellertid lärer det vara påkallat
att bibehålla den nuvarande § 11 såsom sista moment i samma paragraf,
da de här givna bestämmelserna om gemensam votering naturligt ansluta
sig till de föreslagna nya stadgande^; härigenom vinnes jämväl den
fördelen, att ändring av paragrafernas numrering och korrigering av därav
beroende hänvisningar bliva överflödiga.

Vad slutligen beträffar den i motionerna föreslagna ändringen i första delens
sista punkt i nuvarande § 11, avseende att bringa denna i överensstämmelse
med bestämmelserna rörande det nya omröstningssättet, anser sig utskottet
icke bära tillstyrka densamma. Denna punkt synes nämligen, därest

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

den föreslagna omröstningsmetoden genomföres, utan olägenhet kunna utgå,
då i detta fall något egentligt behov av densamma icke längre förefinnes.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att kammaren i anledning av motionerna I: 185 och I: 191 och
under förutsättning, att det vilande förslaget till ändrad lydelse av
§§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen av riksdagen antages och av
konungen gillas, måtte för sin del besluta följande ändrade lydelse
av § 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen:

§ 11.

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola
kammarens ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel
upplästs och justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen
ånyo uppläses. Medan omröstning verkställes, må ingen
bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane
talmannen därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen,
att resa sig från sina platser, varefter samma uppmaning
riktas till de ledamöter, som vilja rösta för nej-propositionen. Om
härvid talmannen finner tvekan kunna råda om omröstningens resultat,
eller någon av kammarens ledamöter begär rösträkning, verkställes
votering medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum,
därest talmannen före omröstningens början så beslutar, samt då
omröstning skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den
slutliga voteringen i visst ärende sist vid voteringspropositionens
godkännande begäran om namnupprop framställes av minst 1/i0 av
kammarens ledamöter, skall ock detta voteringssätt omedelbart användas;
i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet antecknas,
huru varje ledamot röstat.

4:o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i
vardera kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar,
taga plats vid talmansbordet, för att över omröstningen föra
anteckning. Vid uppropet iakttages, att ledamöterna uppropas i den
ordning, vari de innehava plats i samlingssalen, dock att vice talmännen
först uppropas. Närvarande ledamot avgiver vid uppropet
något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Omedelbart efter det omröstningen
avslutats, tillkännagiver talmannen resultatet för kammaren.

5:o. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmäles, kamrarna
fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande utskotts
förslag blivit sammanjämkade, åligger det utskottet att uppsätta för -

6

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

slag till voteringspropositioner för den omröstning, som, enligt
nämnda §, skall för frågans avgörande i kamrarna äga rum. Sedan
sådant förslag blivit godkänt, utsäde talmännen efter överenskommelse
dag för omröstning. Vid densamma iakttages, att votering
över varje särskild fråga, som blir föremål för omröstning, bör i
båda kamrarna samtidigt företagas.

Över var och en sådan omröstning i första kammaren skall protokoll
genast därefter uppsättas, justeras och avsändas till andra
kammaren, där sammanräkningen av båda kamrarnas ledamöters
röster verkställes, varefter utgången av omröstningen ofördröjligen
meddelas första kammaren och det utskott, som frågan handlagt.

Sådant ärende skall sättas främst på föredragningslistan för
dagen.

Stockholm den 12 februari 1925.

På utskottets vägnar:

K. VON GETJER,

Närvarande: herrar von Geijer, Bergström, David, Thulin, Hansson, G. WDahl,
Heuterskiöld och Hellberg*.

*) Kj närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Dahl, som anfört: ”Det väsentliga syftet med kravet å öppen omröstning
i riksdagen torde vara beredande av en ordning för fastställande av,
huru ledamöterna röstat.

Detta syfte synes mig ändamålsenligast kunna vinnas genom avgivande av
röstsedlar, betecknade med ledamots namn eller platsnummer i kammaren, och
upptagande i protokollet eller bilaga därtill av uppgift å ledamöternas röstning.
Denna ordning tillgodoser icke önskemålet av omedelbar offentlighet
åt de särskilda ledamöternas röstning.

Men dylik omedelbarhet är, enligt min mening, ej önskvärd. Det sensationsmoment,
som ingår i kravet på omedelbar kännedom om röstgivningen, faller
utanför det legitima syftet med den öppna omröstningen. Och den — verkliga
eller förmenta — påverkan, som ledamots röstning skulle kunna öva på annan
ledamots röstgivning, bör ej främjas.

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

Jag har alltså kommit till den mening, att bestämmelserna om den öppna
omröstningens verkställande borde utformas med tillämpning av ovan antydda
förfarande.

Därest så skedde, skulle ordningen för uppropet äga mindre betydelse.

Vid det omröstningsförfarande, som utskottet förordar, synes mig herr Högbergs
förslag om namnupprop med växlande början vara ändamålsenligt och
alltså hava bort — med viss redaktionell jämkning — upptagas i utskottets
förslag.”

2) av herr Reuterslciöld, som anfört: ”Utskottet har visserligen accepterat det
utkast, som medföljde konstitutionsutskottets memorial, men varken givit detta
den ur formell synpunkt önskvärda överarbetningen ej heller genom sin motivering
stärkt eller förklarat dess innehåll. Utskottet synes utgå från den
felaktiga uppfattningen, att uppresningsförfarandet vore ett slags i annan
form framträdande acklamationsförfarande, som skulle nödvändiggöra, att
räkning måste medgivas, om blott en kammarledamot så begär. Vore detta
fallet, så vore uppresningsförfarandet ingen omröstning i grundlagens mening
och kunde icke tillstyrkas. Efter min mening är emellertid uppresningsförfarandet,
som alltid förutsätter justering av bestämd voteringsproposition,
ett verkligt omröstningsförfarande, som till förenkling kan med fullt fog användas,
så snart det icke visat sig, eller av talmannen kan antagas, att stark
meningsskiljaktighet föreligger, då räkning bör äga rum genom namnupprop,
så snart över huvud öppen votering ifrågakommer.

Men utskottet har därjämte åtminstone i lagtexten låtit bestå en sammanblandning
av vad grundlagen åtskilt, nämligen votering och omröstning. Med
votering menar grundlagen den akt, som efter acklamationsförfarandet kan
av en var begäras och som omfattar två moment: voteringspropositionens bestämmande
och justering å ena sidan samt å den andra vad grundlagen kallat
omröstning, d. v. s. individuellt tillkännagivande, öppet eller hemligt, av anslutning
till endera propositionen, samt bedömande av frågan, vilkendera av
voteringspropositionens båda förslag därigenom erhållit majoritet. Vad ordningsstadgan
eller de reglementariska föreskrifterna nu måste reglera, det är
blott sättet för omröstning i denna mening.

Vidhållande min förut uttalade uppfattning, alt bestämmelserna bort införas
icke i reglementariska föreskrifter utan i ordningsstadga och arbetsordning
samt därvid utformas klarare än vad nu skeft, har jag, då motion härom nu
ej förelegat, dock ansett mig kunna i huvudsak biträda det slut, vartill utskottet
kommit, ehuru med reservation både mot motivering och formulering.”