Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

1

Nr (i.

Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1925 kl. 4 e. in.

Förstärka in maren s första tillfälliga utskotts utlåtande,
nr G, i anledning av väckt motion om ändring av
gällande bestämmelse rörande barns skolålder.

I en inom törsta kammaren väckt och till nämnda kammares första tillfälliga
utskott för ibehandling hänvisad motion, nr 14, hava herrar Svärson,
Eli, m. fl. hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Konungen anhålla,
att par. 35 mom. 1 i gällande folkskolestadga måtte erhålla följande
lydelse:

Barns skolålder räknas fr. o. in. det kalenderår, under vilket barnet fyller
sju, t. o. m. det läsår, som utlöper det kalenderår, under vilket barnet fyller
fjorton år.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet bär i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen från
skolöverstyrelsen, och är nämnda yttrande såsom bilaga fogat vid utskottets
utlåtande.

Såsom av motionärerna och skolöverstyrelsen framhållits, äro de bestämmelser
i folkskolestadgan, som röra barns skolålder, i sin nuvarande avfattning
så till vida icke ändamålsenliga, som det kan inträffa, att lärjungar,
vilka erhålla avgång från skolan enligt folkskolestadgans § 48, måste kvarhållas
i folkskolan, därest läsåret slutar med vårterminen och i skolreglementet
icke finnes någon bestämmelse rörande avgångsexamen enligt denna
§ vid höstterminens slut, ända till två terminer efter den, under vilken fjortonårsåldern
uppnåtts. Ändring i detta förhållande kan vinnas genom omredigering
av antingen § 35 eller § 48. Motionärerna hava för sin del förordat
en ändring av § 35 därhän, att skolåldern för alla barn skulle räknas
fi ån och med det kalenderår, under vilket barnet fyller sju år, till och med
det läsår, som utlöper det kalenderår, under vilket barnet fyller fjorton år.
Skolöverstyrelsen åter finner det mindre lämpligt att endast på grund av
vissa olägenheter, vilka kunna uppstå i det jämförelsevis ringa antal fall,
då avgång från skolan enligt § 48 må äga rum, rubba på den i § 35 meddelade
grundbestämmelsen rörande barns skolålder, vilken berör hela vår
barnundervisning, och bär därför, med framhållande jämväl av den inkonse Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 12 samt. 1 avd. 4 käft. (Nr 6.)

Motionen.

Infordrat

yttrande.

Utskottet.

1

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

kvens, som måste anses ligga däri, att skolålderns början skulle vara bestämd
med hänsyn till kalenderåret, men dess slut bero av läsåret, uttalat,
att den enklaste lösningen av frågan i motionens syfte skulle kunna erhållas
genom en ändring av § 48. överstyrelsen föreslår alltså, att till sistnämnda
§ skall, utan ändring av dess två nuvarande moment, fogas ett tredje moment
av följande lydelse:

3. Avgång enligt mom. 1 och 2 i denna paragraf må äga rum vid slutet
av läsår, som utlöper under det kalenderår, med vilket lärjunges skolålder
upphör.

I likhet med motionärerna och skolöverstyrelsen finner utskottet det uppenbart,
att de olägenheter, vilka kunna uppstå i de fall, då avgång från
skolan enligt § 48 äger rum, väl motivera en ändring av hithörande författningsföreskrifter.
Med hänsyn därtill, att motionärernas förslag endast avser
att praktiskt tillrättalägga förhållandena vid barns avgång enligt sislberörda
§, torde emellertid en ändring i sådant syfte böra beröra just denna
$. Då genom det förslag i denna riktning, som av överstyrelsen nu framställts
och förordats, just den klarhet.och ändamålsenlighet på hithörande
område, som av motionärerna åsyftas, skulle vinnas, anser sig utskottet
böra tillstyrka avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om
en dylik författningsändring.

Utskottet vill till sist framhålla, att, ehuru detta förslag avser ändring
av en annan § i folkskolestadgan än den motionärerna ifrågasatt, det dock
reellt innebär en begränsning av motionärernas hemställan, varför utskottet
med hänsyn härtill ansett sig oförhindrat förorda detsamma.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att första kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att till § 48
folkskolestadgan måtte fogas ett tredje moment av följande
lydelse:

3. Avgång enligt mom. 1 och 2 i denna paragraf må äga
rum vid slutet av läsår, som utlöper under det kalenderår,
med vilket lärjunges skolålder upphör.

Stockholm den 19 mars 1925. ‘

På utskottets vägnar:

ERIK ANDERSON.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar Anderson i
Hägelåkra, Pauli, Johansson i Ilornsberg, Vrång, Andersson i Myggenäs och Svänsson samt
fröken Hesselgrcn.

Förda kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande. Nr (i.

3

Bilaga.

Till riksdagens forsta kammares forsla tillfälliga utskott.

Anbefalld av Kungl. Maj:t alt till eder avgiva yttrande rörande en av herr
Svänsson m. fl. väckt motion (Motioner i första kammaren, nr 14) om ändring
av gällande bestämmelser rörande barns skolålder får kungl. skolöverstyrelsen
anföra följande:

Det förhållande, som motionärerna berört, har tidigare varit föremål för
överstyrelsens uppmärksamhet. 1 underdånig skrivelse den 30 maj 1921
hemställde överstyrelsen om vissa ändringar i då gällande folkskolestadga
och yttrade därvid bl. a. följande:

”Olika meningar ha gjort sig gällande om den rätta tolkningen av §§ 35
och 48. Enligt § 35 mom. 1 räknas barns skolålder till och med det kalenderår,
under vilket barnet fyller fjorton år, och enligt § 48 kan avgång utan inhämtande
av fullt kunskapsmått beviljas tidigast vid skolålderns slut.
Detta torde enligt överstyrelsens mening innebära, att avgång enligt § 48
kan beviljas tidigast vid slutet av det kalenderår, under vilket barnet fyller
fjorton år. Ingen olägenhet torde uppstå härav d de skoldistrikt, där läsåret
sammanfaller med kalenderåret. Annorlunda förhåller det sig, då,
såsom numera är fallet i det vida övervägande antalet skoldistrikt, läsåret
börjar med höstterminen och avslutas med vårterminen. 1 sistnämnda fall
måste antingen särskild examen anordnas vid årsskiftet för de barn, som
skola erhålla avgång enligt § 48 — en anordning som i och för sig är föga
lämplig — eller ock måste dessa barn bevista skolan under ytterligare eu
termin och komma sålunda i många fall att hava fyllt femton år, innan
avgång från skolan kan medgivas dem. Klagomål över de olägenheter nu
berörda bestämmelser kunna medföra hava framförts från olika håll, och
hos överstyrelsen hava hemställanden gjorts, att överstyrelsen måtte verka
för en ändring av bestämmelserna i fråga, överstyrelsen bär också för sin
del kommit till den övertygelsen, att den nuvarande avfattningen av hithörande
stadganden icke är ändamålsenlig. Ändring i detta förhållande
kan vinnas genom att vidtaga omredigering antingen av § 35 eller av § 48.
Enligt överstyrelsens uppfattning torde en ändring av § 48 vara den lämpligaste,
och överstyrelsen bifogar förslag till sådan ändring.”

Det förslag till författningsändring, som överstyrelsen i anslutning härtill
framlade, hade följande lydelse:

”§ 48.

1. Den lärjunge i folkskola, som vid utgången av det läsår, som avslutas
under det kalenderår, med vilket hans skolålder upphör, icke inhämtat den
för skolan i vederbörande reglemente fastställda lärokursen men som av
fattigdom hindras att vidare begagna undervisningen, kan, där förhållandena
sådant påkalla, i den ordning, som i reglementet föreskrives, erhålla
tillstånd att lämna skolan, under villkor att han, där ej särskilda förhållanden
föranleda undantag, inhämtat åtminstone följande lärokurs:

a) kristendomskunskap: biblisk historia — ---— och sångmelodier.

2. Den lärjunge i folkskola, som saknar erforderlig fattningsgåva att
förvärva det fulla kunskapsmått, som enligt gällande reglemente bör i

4

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

skolan inhämtas, kan på det sätt, som i reglementet föreskrives, vid utgången
av det läsår, som avslutas under det kalenderår, med vilket hans
skolålder upphör, erhålla tillstånd att avgå från skolan, även om han icke
inhämtat hela den lärokurs, som omförmäles i nästföregående moment.”

Såsom av ovanstående framgår, har överstyrelsen sålunda rörande de
förhållanden, som beröras i motionerna, givit uttryck åt (samma mening,
som uttalats av motionärerna, och, ehuru i den reviderade folkskolestadga,
som utfärdades år 1921, § 48 — liksom även § 35 — av för överstyrelsen
okänd anledning kom att kvarstå i oförändrat skick, har ingenting sedermera
inträffat, som kunnat föranleda ändring i överstyrelsens ifrågavarande
uppfattning.

För vinnande av det önskade förtydligandet hade överstyrelsen, som
synes, dock tänkt sig en annan form för stadgeändringen än den, som nu
föreslagits av motionärerna, i det överstyrelsen velat förorda en ändring
av § 48 i stället för av 5; 35. Överstyrelsen anser fortfarande, att en dylik
form är den lämpligaste och vill som skäl härför anföra följande.

Bestämmelsen i § 35 mom. 1 folkskolestadgan rörande barns skolålder är
en av grundbestämmelserna i vår skollagstiftning och har kvarstått oförändrad
ända sedan år 1882. Den angiver bestämda gränser för begynnelsen
och slutet av den tidrymd, inom vilken skolplikten under normala förhållanden
skall vara fullgjord, och ger åt denna tidrymd en sådan omfattning,
afl den normala folkskolekurscn i regel må under densamma hinna genomgås
även i sådana fall, då barns skolgång på grund av särskilda omständigheter
— t. ex. sjukdom eller försenad utveckling hos barnet, föreskriven
vartannatårsintagning vid skolan in. in. — måste begynna något år efter
det barnet inträtt i skolåldern. Att endast på grund av vissa olägenheter,
vilka kunna uppstå i fråga om det jämförelsevis ringa antal fall, då avgång
från skolan enligt § 48 folkskolestadgan måste äga rum, rubba på ovannämnda
grundbestämmelse i § 35, vilken berör alla Sverges barn, kan överstyrelsen
för sin del icke anse lämpligt, överstyrelsen tilltror sig ej heller
att för närvarande kunna överblicka alla konsekvenserna av en dylik rubbning.
Den av motionärerna föreslagna ändringen innebär för övrigt, att
den period av barnets liv, som benämnes skolåldern, skulle — på grund av
att läsåret icke slutar samtidigt i alla skoldistrikt —• för olika barn bliva
av olika längd, beroende på inom vilken kommun i riket barnet mot slutet
av nämnda period vore bosatt. Slutligen bör ej förbises den inkonsekvens,
som onekligen måste anses ligga däri, att skolålderns början skulle vara
bestämd med hänsyn till kalenderåret men dess slut bero av läsåret.

Det syfte, som motionärerna vilja nå, och som överstyrelsen finner fullt
berättigat, kan, såsom i det föregående redan framhållits, fullständigt vinnas
på ett långt mindre ingripande sätt än genom ändring av en grundbestämmelse,
som berör hela vår barnaundervisning. Då frågan endast avser
att praktiskt tillrättalägga förhållandena vid barns avgång enligt § 48 folkskolestadgan,
kan överstyrelsen icke finna annat än att ändringen bör beröra
just denna paragraf.

Mot det förslag till dylik ändring, som av överstyrelsen år 1921 framlades,
och som här ovan återgiivits, kan möjligen göras den anmärkningen, att en
något kortare och enklare formulering borde kunna åvägabringas. Vid
övervägande härav har överstyrelsen trott sig finna, att den enklaste lösningen
skulle kunna erhållas, om till § 48, utan ändring av dess två nuvarande
moment, fogades ett tredje moment av följande lydelse:

3. Avgång enligt mom. 1 och 2 i denna paragraf må äga rum vid slutet

Fördu kammurens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr (i. f>

av läsår, som utlöper under det kalenderår, med vilket lärjunges skolålder
upphör.

Genom detta tillägg till § 48 erhåiles just den klarhet och ändamålsenlighet
på hithörande område, som av motionärerna åsyftas, och överstyrelsen
tillåter sig därför hemställa, att utskottet, d anledning av motion nr 14,
måtte föreslå riksdagen att i skrivelse till Konungen anhålla om ändring i
gällande folkskolestadga på sätt här ovan angivits.

Stockholm den 13 februari 1925.

AUG. FALK.

Gottfrid Björkman.

Per Westling.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 12 sand. 1 avd. 4 käft. (Nr 0.)

2