Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6. 1
Nr G.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1925 kl. 1 e. in.
Sammansätta stats- och bevillningsutskottets memorial, i anledning
av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om utskottets utlåtande
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framställda förslag till förordning om ändrad
lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel, m. m. ävensom,
\
i ämnet väckta motioner.
Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov föreslog Kungl. Maj:t, med åberopande
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, under rubriken
»Utgifter för kapitalökning» (punkt 2), vilken del av nämnda proposition
hänvisades till behandling av statsutskottet, riksdagen att
ej mindre antaga följande
»Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli
1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Härigenom förordnas, att 1 och 2 §>§ i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skola erhålla följande ändrade
lydelse:
1 %.
Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel,
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt
skall för varje statsregleringsår till en särskild fond avsättas ett
belopp av 4,000,000 kronor.
2 §.
Fonden, som benämnes statsverkets fond av rusdrycksmedel, är avsedd att
i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,
Bihang Ull riksdagens protokoll 7925. 6 samt. 2 avel■ 6 höft. (Nr 6-)
1
2 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6.
som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens
begränsande eller avveckling. Därjämte må fondens medel kunna användas
för främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder ävensom
för tillgodoseende av annat därmed jämförligt ändamål.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1925.»
än även för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel för budgetåret
1925—1926 anvisa
dels enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel
ett belopp av 4,000,000 kronor,
dels ock såsom överskott å statsverkets fond av rusdrycksmedel ett förslagsanslag
av 2,500,000 kronor.
Till statsutskottets behandling överlämnades jämväl följande före motionstidens
utgång vid riksdagens början väckta, förevarande ämne berörande
motioner, nämligen:
inom första kammaren: nr 111 av herrar von Kock och August Ljunggren,
nr 112 av herr August Ljunggren och nr 113 av herr Bergman, samt
inom andra kammaren: nr 70 av herr Nyländer och nr 212 av herr
Elof Ljunggren m. fl.
Ifrågavarande del av förenämnda proposition och ovanberörda motioner
behandlades av sammansatt stats- och bevillningsutskott i dess utlåtande
nr 1, därvid utskottet hemställde,
»att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande, i statsverkspropositionen
under rubriken »Utgifter för kapitalökning» (punkt 2)
gjorda framställningar och med avslag å ifrågavarande motioner 1:111 av
herrar von Koch och August Ljunggren, 1:112 av herr August Ljunggren,
1:113 av herr Bergman, II: 70 av herr Nyländer och II: 212 av herr Elof
Ljunggren m. fl.,
ej mindre antaga ovan införda förslag till förordning om ändrad lydelse av
1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel;
än även för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel för budgetåret
1925—1926 anvisa
dels enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel
ett belopp av 4,000,000 kronor,
dels ock såsom överskott å statsverkets fond av rusdrycksmedel ett förslagsanslag
av 2,500,000 kronor.»
I eu vid sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1 fogad,
av herr Johan Bergman m. fl. avgiven reservation hemställdes, »att riks
-
Sammansätta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6. 3
(lagen mätte, med förklarande, att riksdagen icke kunnat i oförändrat skick
bifalla Kungl. Maj:ts förevarande, i statsverkspropositionen under rubriken
»Utgifter för kapitalökning» (punkt 2) gjorda framställningar, samt med
anledning av motionerna 1:111, 1:112, 1:113 och II: 212 ävensom med avslag
ä motionen II: 70,
1) antaga följande:
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli
1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skola erhålla följande ändrade
lydelse:
1 §•
Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, rusdrycksförsäljningsmedel
samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
skall, efter avdrag av vad på grund av särskilda bestämmelser restituerats
av brännvinstillverkningsskätte- eller maltskattemedlen, till en särskild
fond avsättas vad som för varje statsregleringsår överskjuter ett belopp
av 77,500,000 kronor. Därest ytterligare någon skatt eller avgift å rusdrycker
utöver de ovan nämnda kommer att fastställas, skall jämväl avkastningen
av sådan avgift, i den mån densamma jämte övriga i denna
paragraf nämnda skatter överskjuter nyss nämnda belopp, avsättas till fonden.
Skulle för tre på varandra följande statsregleringsår medeltalet av ovan
nämnda inkomster understiga 77,500,000 kronor, skall därefter vad som
överskjuter detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt
förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet
av ovan nämnda inkomster under närmast föregående tre statsregleringsår
ytterligare nedgått. Vid berörda medeltalsberäkning skall hänsyn
icke tagas till inkomst, som influtit under statsregleringsperioden 1 januari
—30 juni 1923.
2 §.
Fonden, som benämnes statsverkets fond av rusdrycksmedel, är avsedd
att i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,
som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens
begränsande eller avveckling. Därjämte må fondens medel kunna
användas för främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder ävensom för tillgodoseende av annat därmed jämförligt ändamål.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1925.
4 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6.
2) för avsättning till statsverkets fond av rnsdryeksmedel för budgetåret
1925—1926 såsom förslagsanslag anvisa
dels enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel
ett belopp av 4,000,000 kronor,
dels ock såsom överskott å statsverkets fond av rnsdryeksmedel ett belopp
av 2,500,000 kronor.»
Av sammansatta stats- och bevillningsutskottet tillhandakomna protokollsutdrag
framgår, att kamrarna vid behandlingen av utskottets ovannämnda
utlåtande nr 1 fattat skiljaktiga beslut, i det att första kammaren
bifallit vad utskottet hemställt, under det att andra kammaren bifallit
den vid utlåtandet fogade reservationen.
Skiljaktigheterna mellan kamrarnas beslut hänföra sig dels till lydelsen
av förordningen om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel och dels — vilket är en konsekvens
av den nyssnämnda skiljaktigheten — till frågan om naturen av det anslag,
som enligt 1 § i nämnda förordning skall anvisas.
Enligt första kammarens beslut skall 1 § i sagda förordning så avfattas,
att årligen av statsverkets inkomster av vissa skatter ett fast belopp av
4 miljoner kronor avsättes till statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Andra kammarens beslut innebär, att samma paragraf skall erhålla en
lydelse, enligt vilken årligen det belopp, varmed statsverkets inkomster av
vissa skatter överstiga 77.5 miljoner kronor, skall avsättas till fonden.
Enligt sakens natur måste detta avsättningsbelopp, som är till siffran obekant
men beräknats till 4 miljoner kronor, erhålla karaktären av förslagsanslag.
I fråga om lydelsen av 2 § i den föreslagna förordningen råder visserligen
överensstämmelse mellan kamrarna, men är ändringen av förordningen
i denna del beroende av den ifrågasatta ändringen av 1 § i förordningen
och bör vid sådant förhållande icke vidtagas utan att samtidigt
1 § i förordningen ändras i enlighet med antingen Kungl. Maj:ts och
utskottets eller reservanternas förslag.
Vad angår anvisandet såsom överskott å statsverkets fond av rusdrycksraedel
av ett belopp av 2.5 miljoner kronor, som utgör beräknad ränteavkastning
av fonden, hava kamrarna fattat samstämmiga beslut, vadan i
denna del av frågan icke erfordras vidare yttrande från utskottets sida.
Jämlikt 63 § riksdagsordningen åligger det bevillningsutskottet att söka
sammanjämka de skiljaktiga beslut, i vilka kamrarna sålunda stannat.
En sådan sammanjämkning har utskottet ansett kunna äga rum enligt
nedan angivna grunder:
Båda kamrarnas beslut innebära, såsom förut är nämnt, att för nästa
budgetår 4 miljoner kronor anvisas för avsättning till rusdrycksmedels
-
Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 0. 5
fonden. Då skiljaktighet råder beträffande de grunder, efter vilka detta
belopp skall beräknas, synes denna fråga kunna ställas på framtiden och
Kungl. Maj:ts proposition, i vad den rör ändringar i nämnda förordning,
nu allenast böra föranleda, att kamrarna, vardera med frånträdande av
sitt beslut därom, förena sig i eu hemställan om att sistberörda fråga
måtte underkastas ytterligare utredning samt om framläggande för 1926
års riksdag av det förslag i ämnet, vartill utredningen kan giva anledning.
För att bereda riksdagen handlingsfrihet beträffande anvisandet
av lämpligt belopp för nästa budgetår erfordras emellertid ett riksdagens
beslut, att 1 § i förordningen angående statsverkets fond av
rusdrycksmedel sättes ur kraft för budgetåret 1925—1926, i vad samma
paragraf innehåller stadgande därom, att av statsverkets inkomster av
brännvinstillverkningsskatt, maltskatt och rusdryeksförsäljningsmedel
ävensom den år 1920 beslutade mertull å arrak och rom visst belopp
skall avsättas till en särskild fond. Sedan riksdagen fattat beslut därom,
är riksdagen oförhindrad att besluta om anvisande för avsättning
till fonden av det belopp, riksdagen finner för gott bestämma. Detta belopp
synes därvid i enlighet med båda kamrarnas samstämmiga beslut
böra bestämmas till 4 miljoner kronor, vilket belopp under sådana förhållanden
givetvis skall i riksstaten uppföras utan särskild anslagsbeteckning.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, vardera kammaren med ändring
— utom i vad angår anvisande såsom överskott å statsverkets
fond av rusdrycksmedel av ett förslagsanslag
av 2,500,000 kronor — av sina förut fattade beslut,
l:o) antaga följande
Förslag
till
förordning angående visst undantag för budgetåret
1925—1926 från föreskrifterna i förordningen den 18
juli 1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Härigenom förordnas, att vad i 1 § förordningen den
18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel
stadgas därom, att av statsverkets inkomster av
brännvinstillverkningsskatt, maltskatt och rusdrycksförsäljningsmedel
ävensom den år 1920 beslutade mertull
å arrak och rom visst belopp skall avsättas till
en särskild fond, icke skall lända till efterrättelse för
budgetåret 1925—1926.
6 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6.
2: o) för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett belopp av
4,000,000 kronor; samt
3:o) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte, efter verkställd ytterligare utredning, för
nästa års riksdag framlägga det förslag till ändring av
de i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel
meddelade bestämmelserna, vartill utredningen
kan giva anledning.
Stockholm den 23 maj 1925.
På det sammansatta utskottets vägnar:
GUSTAF BOMAN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
irån första kammaren: herrar Boman, Lindblad, Vennersten, Bergman, Hosén och
Alexis Björkman; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Wiklund, Kristensson i Göteborg,
Lithander, Olsson i Golvvasta och Olsson i Gävle.
Reservation
av herrar Bergman, Rosén, Alexis Björkman och Olsson i Gävle, vilka
anfört följande:
Inom utskottet hava vi ansett, att dess memorial bort hava följande
lydelse:
»Uti den — — — lika med utskottet — — — från utskottets sida.
De olika meningar, i vilka kamrarna sålunda stannat, har utskottet icke
funnit sig kunna sammanjämka.
Kamrarnas beslut i förevarande fråga avser dels antagandet av en viss
förordning och dels anvisandet av två särskilda anslag. I båda avseendena
hava kamrarna, såsom förut erinrats, stannat i olika beslut, i fråga om anvisandet
av anslagen dock endast rörande det ena och såtillvida, att första
kammaren därvid anvisat ett fast belopp och andra kammaren ett förslagsanslag.
I sistnämnda del av frågan borde otvivelaktigt, därest densamma vore fristående
och då sammanjämkning icke kunnat åstadkommas, gemensam omröst
-
Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr ti. 7
ning äga rum. Anslagets natur är emellertid helt och hållet beroende av den
omfattning, som 1 § i förevarande förordning har, vid vilket förhållande
den gemensamma omröstningen, om sådan anordnas, måste gälla icke endast
själva anslagsfrågan för nästa budgetår utan jämväl den ifrågavarande förordningen
eller i varje fall dess 1 §. Med hänsyn till innehållet i berörda
stadgande och det oupplösliga sambandet mellan lydelsen därav och anslagsfrågan
har utskottet icke heller funnit, att förevarande fråga kan bliva
föremål för gemensam omröstning.
Vid detta förhållande bliva sålunda författningens nuvarande bestämmelser
alltfort gällande. Enligt dessa skall av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt,
maltskatt och rusdrycksförsäljningsmedel ävensom den år
1920 beslutade mertull å arrak och rom, efter avdrag av vad på grund av
särskilda bestämmelser restituerats av brännvinstillverkningsskatte-, maltskatte-
eller tullmedlen, till statsverkets fond av rnsdrycksmedel avsättas
vad som för varje statsregleringsår överskjuter ett belopp av 18,800,000
kronor.
I det vid innevarande riksdag föreliggande budgetsförslaget hava ovannämnda
till avsättningsinkomster hänförliga inkomster beräknats till följande
belopp, nämligen
brännvinstillverkningsskatten .............................................. kronor 14,500,000
rusdrycksförsäljningsmedlen.................................................... » 14,000,000
maltskatten ............................................................................... » 15,000,000
och mertullen å arrak och rom ............................................ » 700,000
eller sammanlagt kronor 44,200,000
Minskas sistnämnda belopp med 18,800,000 kronor, skall således enligt
gällande 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel
anvisas ett belopp av 25,400,000 kronor för avsättning till fonden.
Med tillämpning av nyss angivna beräkningsgrund skulle således för
budgetåret 1925—1926 komma att till fonden avsättas 21,400,000 kronor
mera än som av Kungl. Maj:t föreslagits. Det ökade medelsbehov, som med
ett dylikt tillvägagångssätt skulle uppkomma, skulle emellertid kunna täckas
genom att, med stöd av 2 § i förevarande förordning, av fondens medel ett
motsvarande belopp toges i anspråk för budgeten. Enahanda förfaringssätt
har kommit till användning vid såväl 1923 som 1924 års riksdag.
Därest riksdagen delar den av utskottet uttalade uppfattningen, torde statsutskottet
vid uppgörandet av statsregleringen för budgetåret 1925—1926
komma att av nu omförmälda anledning föreslå dels den avsättning till
statsverkets fond av rusdrycksmedel, som betingas av att nuvarande bestämmelser
fortfara att gälla, dels ock att för täckandet av den brist i budgeten,
som uppstår på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut, må från statsverkets
fond av rusdrycksmedel enligt 2 § i förordningen angående fonden
tagas i anspråk ett belopp av 21,400,000 kronor.
8 Sammansatta stats- odh bevillningsutskottets memorial Nr 6.
Vid här angivna förhållanden har, enligt utskottets mening, frågan om
ändring av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel samt om anvisande, enligt nämnda 1 § i viss ändrad
lydelse, för avsättning till fonden av 4 miljoner kronor för denna riksdag
förfallit, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.»
Bå emellertid utskottets majoritet avböjt detta, få vi hemställa,
att riksdagen måtte avslå utskottets sammanjämkningsförslag.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.