Statsutskottets utlåtande Nr 77.

3

Nr 77.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1925 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående grunderna för två
fabriksskrivares och en tygskrivares uppflyttande i
högre löneklass.

(l:a avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr E. Laurén väckt motion (nr 44) har
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att fabriksskrivarna vid artilleriets tygstater
J. A. Hallin och A. H. Glafström samt tygskrivaren F. S. Engdahl må
för uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna sig den tid de tjänstgjort som
resp. expeditions- och förvaltningsunderofficerare samt köksföreståndare vid
A. 4, A. 8, A. 10 och kommendantskapet i Boden.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:

»Vid tillämpningen av stadgandet i 7 § av avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat vid armén
(S. F. S. nr 388/1921) hava vissa tyg- och fabriksskrivare vid artilleriets fabriker
och tyganstalter icke fått tillgodoräkna förut såsom underofficerare fullgjord
expeditionsunderofficers- och köksföreståndaretjänst för uppflyttning i
högre löneklass, under det att kamrater, som befordrats utan att vara underofficerare
på stat, fått räkna sig skrivbiträdestjänstgöring till godo. Så har fabriksskrivaren
J. A. Hallin icke fatt tillgodoräkna sig expeditionsunderofficerstjänst
i regementsexpeditionen vid A. 4 i Östersund under tiden l/i 1909—Vs
1911 och köksföreståndaretjänst vid samma regemente Va 1911—27/5 1913, eller
i det närmaste 4 /2 ar, och fabriksskrivaren A. H. Glafström expeditionsunderofficerstjänst
vid A. 8 i Boden V9 1916—16/a 1917 och vid kommendantskapet i
Boden jämte uppbördsman för diverse materiel därstädes 17/10 1917—10/i0 1918,
eller något över två år. Tygskrivaren F. S. Engdahl har, då de båda förstnämnda
nekats av Kungl. Maj :t, ännu ej ansett sig böra begära att få räkna sig
tillgodo köksförståndaretjänst Vn 1912—31/i0 1915, förvaltningsunderofficerstjänst
7ii 1916—15/io 1918 och 4/= 1920—:% 1924 eller tillhopa omkring 8»/, år.

Stadgandet i 2 mom. av ovan åberopade § förutsätter, att den befordrade före
den ordinarie anställningen bestritt likvärdig tjänst. Vid jämförelse med andra
bestämmelser i reglementet (t. ex. mom. 3 i samma § att den, som kvarstått lönlös
men vinner anställning skall få tillgodoräkna sig förut fullgjord viss tjänstgöring)
synes det dock, som även under ordinarie tjänstetid fullgjord likvärdig
tjänstgöring borde få räknas, något som också Kungl. Maj :t i ett fall medgivit.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

Utskottets

yttrande.

Att ett vikariat å eller biträdestjänstgöring i en befattning får räknas, under
det att likvärdig ordinarie tjänstgöring icke får göra det, föranleder till rena
orättvisor. Så får t. ex. en från reserven, utan att ba varit underofficer på stat,
befordrad tygskrivare räkna skrivbiträdesåren och komma i 10 löneklassen, under
det att en till samma befattning befordrad underofficerare på stat med 17
års ordinarie underofficerstjänst får börja i 8 löneklassen.»

Utskottet har med stöd av 46 § riksdagsordningen över motionen inhämtat
yttrande från försvarsväsendets lönenämnd, vilket yttrande såsom bilaga fogats
vid detta utlåtande.

Utskottet, som ansluter sig till de av lönenämnden framförda synpunkterna
i förevarande frågor, anser skäl icke för närvarande föreligga till vidtagande
från riksdagens sida av åtgärd för åstadkommande av en förändrad löneklassplacering
av ifrågavarande fabriks- och tygskrivare.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Lauréns förevarande motion (II: 44) icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1925.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtande nr 76.

Bilaga 1.

Till riksdagens statsutskott.

Sedan försvarsväsendets lönenämnd den 13 mars 1925 av Kungl. Maj:t anbefallts
avgiva yttrande över en inom andra kammaren väckt motion, nr 44,
angående grunderna för två fabriksskrivares och en tygskrivares uppflyttande
i högre löneklass, får lönenämnden i ärendet anföra följande.

Beträffande övergång från beställning hörande till en av de tre löneplanerna
i officersavlöningsreglementet (löneplan O för officerare, UO för underofficerare
och C för civilmilitär personal m. fl.) till beställning inom annan av dessa
löneplaner gäller, att därest lönen efter övergången skulle understiga den, som
beställningshavaren vid övergången innehade, skall sistnämnda lön till honom
utgå, intill dess beställningshavaren på grund av befordran eller uppflyttning
till högre löneklass kommer i åtnjutande av motsvarande eller högre lön (10 §).

Denna bestämmelse skyddar beställningshavare, som övergår till annan löneplan,
mot omedelbar minskning i avlöningen, men utesluter ej, att beställningshavaren
kan komma att under viss tid i den nya tjänsten uppbära mindre lön

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

5

än lian skulle hava åtnjutit, om han kvarstått i den gamla beställningen och
där uppflyttats till högre löneklass.

Med anledning av detta förhållande hava, såsom ock framgår av motionen,
några fabriks- och tygskrivare, vilka tidigare varit sergeanter vid armén tillhörande
truppförband, hos Kungl. Maj:t gjort ansökning om rätt att med stöd
av avlöningsreglementet 7 § 2 mom. för löneklassplacering få tillgodoräkna sig
viss tjänstgöring såsom underofficer, vilken av sökandena ansetts vara likvärdig
med den till den nya beställningen hörande. De i sådant hänseende gjorda
ansökningarna hava av Kungl. Maj :t bifallits i vad angår tjänstgöring såsom
s. k. förvaltningsunderofficer men lämnats utan bifall i avseende å tjänstgöring
i egenskap av s. k. expeditionsunderofficer samt köksföreståndare.

Vad beträffar fabriks- och tygskrivarnas arbetsuppgifter, anförde 1918 års
militära avlöningssakkunniga (betänkande del II, sid. 77), att dessa beställningshavare
— vilka äro placerade vid artilleriets fabriker och tyganstalter •—
företrädesvis skola utföra förekommande skrivgöromål samt biträda vid räkenskapsföring
och förrådens skötsel. Vidare skola de under sin tjänstgöring söka
förvärva sig kännedom om tyg- och fabriksförvaltares samt tygunderofficerares
åligganden för att vid behov kunna uppehålla dessas tjänstebefattningar.

Vad härefter angår tjänstgöringen såsom förvaltningsunderofficer, avses därmed
kommendering såsom biträde åt regementsintendent. Några allmänna bestämmelser
rörande det arbete, som under dylik tjänstgöring åligger underofficer,
förefinnas icke. Lönenämnden vill emellertid erinra, att förenämnda avlöningssakkunniga
(del II, sid. 100) yttrade, att enligt upplysningar, som de
sakkunniga inhämtat, ifrågavarande befattningshavare i stor utsträckning lära
hava att fullgöra arbete av lika krävande art som fanjunkare. Med hänsyn
härtill föreslogo de sakkunniga, att den fyllnad till fanjunkares dagavlöning,
som tidigare utgått till sergeant, vilken tjänstgjort såsom biträde hos regementsintendent,
fortfarande skulle bibehållas oförändrad i avbidan på närmare utredning,
huruvida ersättningen i fråga borde bibehållas eller bortfalla. I enlighet
med Kungl. Maj:ts, av 1921 års riksdag bifallna förslag, utgår alltjämt
från anslaget till personal vid staber och truppförband m. fl. för ändamålet ersättning,
beräknad efter 50 öre för dag.

I fråga om tjänstgöringen såsom expeditionsunderofficer vid vederbörande
truppförband finnas ej heller några allmänna bestämmelser, utan torde densamma
i allmänhet regleras genom regementsinstruktion. Erinras må emellertid,
att de avlöningssakkunniga (del II, sid. 100) föreslogo uteslutande ur vederbörliga
stater av de särskilda ersättningar, vilka voro anslagna på staterna för
generalitetet och för .kommendantskapen i form av fyllnad till fanjunkares dagavlöning
för vissa såsom skrivbiträden förordnade sergeanter. Befattningarna
i fråga syntes nämligen de sakkunniga icke i någon mån erfordra några sådana
kvalifikationer, att deras uppehållande gåve anledning till särskild ersättning
utöver den lön, som enligt löneplanen tillkomme sergeant i den lönegrad, vartill
hans beställning vore att hänföra. I enlighet med detta de sakkunnigas uttalande
bortföll ock vid löneregleringen den särskilda ersättningen till berörda
expeditionsunderofficerare. Till de sergeanter, vilka tjänstgjort såsom expeditionsunderofficerare
vid truppförband, har särskild dagavlöningsfyllnad ej
heller tidigare utgått.

Vad slutligen angår köksföreståndarna — vilka kunna utses bland såväl sergeanter
som fanjunkare (styckjunkare) •—- regleras deras allmänna tjänsteåligganden
genom fredsförplägnadsreglementet, vilket kompletteras genom för varje
särskilt truppförband meddelade föreskrifter. Till köksföreståndarna utgå
särskilda arvoden, upptagna å förteckning över i stat icke uppförda arvoden
m. in. Dessa arvoden äro normalt för infanteriregemente 348 kronor, för kavalleri-
och artilleriregemente 282 kronor samt för ingenjör- och trängkår 210

6

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

kronor, allt för år räknat. Vid vissa skolor, förråd samt underavdelningar av
truppförband utgår arvode till köksföreståndare med lägre belopp.

Såsom inhämtas av propositionen nr 248 till 1922 års riksdag (sid. 99) motiverades
ursprungligen det särskilda arvodet till köksföreståndarna av arméförvaltningen
därmed, att utövandet av denna befattning krävde ett oavlåtligt arbete
— helg- och vardagar lika — från tidigt på morgonen till sent på aftonen;
och vore fördenskull befattningen, vilken delvis måste förrättas i den varma
och ånguppfyllda kokinrättningen, mycket ansträngande. Då försvarsväsendets
lönenämnd den 8 mars 1922 avgav yttrande angående reglerande av vissa
arvoden m. m., fann lönenämnden sig böra förorda bibehållande av nu nämnda
arvoden ävensom vissa andra därmed likartade (till furageuppbördsmän och
uppbördsman vid vissa matinrättningar vid marinen). Lönenämnden framhöll
särskilt, att den till stöd för arvodenas införande åberopade omständigheten, att
bestridandet av omförmälda befattningar i väsentlig utsträckning krävde arbete
på tid, då övriga likställda beställningshavare åtnjöte fritid, betingade arvodenas
bibehållande i lönesystemet. Även det med befattningen förenade uppbördsansvaret
hade synts nämnden utgöra .skäl för de särskilda ersättningarnas fortsatta
åtnjutande. I enlighet med nämndens förslag blevo ock de ovan återgivna
arvodesbeloppen beviljade.

Då det gällt att i anledning av de berörda ansökningarna bedöma frågan, i
vad mån tjänstgöring såsom respektive förvaltningsunderofficer, expeditionsunderofficer
och köksföreståndare bort få tillgodoräknas för löneklassplacering
såsom fabriks- respektive tygskrivare, har stöd för den uppfattning, som tagit
sig uttryck i Kungl. Maj :ts beslut och som ävenledes framförts av arméförvaltningens
vederbörande departement i avgivna yttranden, givetvis kunnat hämtas
från de lönesakkunnigas ovan anförda uttalande om att förvaltningsunderofficerares
arbete i stor utsträckning vore lika krävande som fanjunkares. Den för
fabriks- och tygskrivare gällande lönegraden C 3 motsvarar ävenledes närmast
lönegraden UO 3, till vilken fanjunkare (stjmkjunkare) hänförts.

I fråga om tillgodoräkning i löneklasshänseende av tjänstgöring i lägre ordinarie
befattning, torde enligt lönenämndens uppfattning näppeligen kunna
antagas hava varit avsett, att arbete, som tillhör normal tjänstgöring i viss lägre
lönegrad, må tillgodoräknas efter befordran till en högre lönegrad. Det förtjänar
erinras, att enligt avlöningsreglementet för såväl kommunikationsverken
.som allmänna civilförvaltningen tillgodoräkning av anställningstid i lägre ordinarie
befattning ur beroende på särskild skälighetsprövning.

För att ett i lägre befattning utfört arbete skall kunna tillgodoräknas i en
högre tjänst, bör enligt lönenämndens mening arbetet i fråga vara av en från
den allmänna tjänstgöringen i den lägre befattningen skild art och därjämte
fullt likvärdigt med ej allenast en viss del av arbetet i den högre befattningen
utan med detta arbete såsom helhet betraktat. Därest man utan vidare skulle
tillgodoräkna arbete inom lägre ordinarie tjänst för löneklassplacering å högre
befattning, torde konsekvenserna bliva mycket vittgående. Lönenämnden föreställer
sig, att ett liknande betraktelsesätt legat till grund för statsutskottets
avstyrkande vid 1924 års riksdag av då föreliggande motion om rätt för vissa
marinintendenter att tillgodoräkna tidigare anställning (utlåtande nr 124).

Med den uppfattning, åt vilken lönenämnden ovan givit uttryck, kan nämnden
för sin del ej anse, att i nu föreliggande fall skäl förefinnas att genom särskilt
beslut av riksdagen utvidga tillämpningen av officersavlöningsreglementets
föreskrifter. Lönenämnden tillåter sig ock erinra, därom, att riksdagen år
1918 (skrivelse nr 245) uttalat sig för att frågor om ålderstillägg icke måtte i
särskilda fall dragas under riksdagens prövning. Vid den allmänna revision
av officersavlöningsreglementet, som torde bliva erforderlig under de närmaste
åren, synes emellertid kunna tagas under övervägande, huruvida beträffande

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

7

övergång mellan de olika löneplanerna i reglementet förändrade bestämmelser
må vara påkallade och lämpligen kunna genomföras.

Lönenämnden bifogar dels avskrifter av tjänsteförteckningar för de i motionen
avsedda beställningshavarna,1 dels ock en av nämndens sekreterare upprättad
promemoria angående de huvudsakliga åligganden, som i allmänhet torde
tillkomma förvaltnings- och expeditionsunderofficer ävensom köksföreståndare.

Stockholm den 21 april 1925.

ERIK STRIDSBERG.

H. Söderbom.

Bilaga 2.

P. M.

angående förvaltningsunderofflcers, expeditionsunderofflcers och köksföreståndares
allmänna åligganden.

*

I. Förvaltningsunderofficer.

Förvaltningsun deraf ficeren lyder under regementsintendenten.

Honom åligger:

beträffande avlönings- och kassaväsendet:
att upprätta avlöningslistor för officerare och underofficerare;
att granska och kontrollera kompaniernas avlöningshandlingar;
att föra kortsystem (eller andra erforderliga handlingar) rörande personalens
löneupp flyttningar;

att till siffran kontrollera inkommande räkningar och deras överensstämmande
med gällande kontrakt;

att föra regementets räkenskaper samt uppgöra månads- och årsräkenskaper
ävensom efter varje kassadag de föreskrivna kassadagsrapporterna;

_ att i övrigt biträda under kassadagarna med medels utbetalande, utskrivning
av checker, postanvisningar o. s. v.; samt
att föra enskilda lägerkassans räkenskaper m. m.
beträffande tjänsten inom regementsexpeditionen, Avd. IV.
att föra register, diarium och övriga expeditionshandlingar;
att mottaga och expediera ankommande och avgående post:

_ att fördela arbetet å övrig personal inom expeditionen, samt övervaka utbildningen
av i expeditionen tjänstgörande krigskassörer beträffande expeditionsoch
kassatjänsten;

att föra regementsintendentens kontrollböcker över intendenturmaterielen vid
regementet samt vid landstormsförråden;
att föra förteckning över kontrakt;

att månatligen siffergranska vederbörande uppbördsmäns proviantredovisningar,
furageredovisningar bränsle- och lysredovisningar ävensom kompaniernas
redovisningar över självhushållningsanslagen;

1 Här uteslutna.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

att månatligen föra sammandrag över antalet tjänstgöringsdagar samt anslagsstatistik; att

handhava expeditionsmaterielen och blankettförrådet; samt
att övervaka städning och renhållning ikorn expeditionslokalerna ävensom
ansvara för expeditionens möbler och inventarier m. m.

II. Expeditionsunderofflcer.

Expeditionsunderofficer lyder under regementskvartermästaren. Hans allmänna
åliggande torde i regel vara följande:

att föra de vid regementsexpeditionen, Avd. 1 befintliga rullor och liggare
(omkring 15 stycken);

att föra register över utgående handlingar (eventuellt även diariet);
att upprätta sammandrag av besked m. m., som på bestämda tider inkomma
till eller expedieras från expeditionen;

att biträda vid uppsättandet av enklare skrivelser samt verkställa utskrift
och kollationering av utgående skrivelser;

att övervaka och fördela arbetet mellan de i expeditionen tjänstgörande skrivbiträdena
;

att kontrollera postens avsändning, rätta adressering och postbokens förande;
att ansvara för sortering och utsändning av ankommande post till regementet;
att vårda och ordna expeditionens arkiv samt handhava regementets bok- och
blankettförråd;

att ansvara för eldning, belysning och städning i expeditionslokalerna ävensom
för de expeditionen tillhörande möbler och inventarier;

att i övrigt biträda regementskvartermästaren enligt dennes anvisningar.
.Vid vissa regementen tjänstgör expeditionsunderofficeren även såsom rekryteringsofficer
och har i denna egenskap att handhava den expedition, som är
förenad med rekryteringstjänsten. III.

III. Köksföreståndare.

Köksförståndare lyder omedelbart under regementsintendenten samt är dennes
biträde vid ombesörjandet av mathållningen vid regementet.

Köksföreståndaren åligger:

att under uppbördsmannaansvar emottaga, vårda och redovisa den proviant,
som enligt meddelade bestämmelser skall intagas i regementets proviantmagasin,
ävensom emottaga och fördela sådana proviantartiklar, som omedelbart
vid skeende leverans skola användas;

att utöva noggrann tillsyn över de lokaler, som'' användas för regementets
mathållning och till proviantmagasin, samt förvara nycklarna till desamma;

att enligt från kompanier och likställda förband avgivna portionsbesked
samt gällande utspisningsstat utväga eller uppmäta och i vissa fall fördela
provianten på olika förband och olika måltider;

att förestå regementets kök samt där ordna och leda proviantens tillredning
och fördelning;

att, enligt givna föreskrifter, föra de böcker, som äro erforderliga, för att
han ständigt må hava översikt över tillgången å den under hans uppbörd stående
proviant, ävensom att häröver avgiva behörig redovisning, samt

att under uppbördsmannaansvar vårda och redovisa den förplägnads- och
övrig intendenturmateriel, som ställes under hans uppbörd ävensom föra de
böcker eller förteckningar, som äro erforderliga, för att han ständigt må hava
översikt över tillgången å den under hans vård stående materielen.