Statsutskottets utlåtande Nr 31.
Nr tf.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1925 kl. 2 o. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
antalet av ordinarie befattningar såsom byrådirektör
vid statens vatten/allsverk. (4:e avel.)
I eu till riksdagen, den G mars 1925 avlåten, till statsutskottet för förberedande
behandling hänvisad proposition, nr 87, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av statsrådsprotokollet över konimunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen besluta, att antalet byrådirektörer vid statens vattenfallsverk
skall från och med den 1 juli 1925 utgöra 2.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 4 december 1924 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
om att å styrelsens personalstat måtte uppföras ytterligare eu ordinarie
byrådirektörsbefattning för handläggning av ärenden rörande linjefrågor och
dylikt vid statens kraftverk. Härom anför styrelsen:
»Vid vattenfallsstyrelsens kraftverksbyrå har sedan 1916 funnits inrättat
ett linjekontor med uppgift att centralt handlägga frågor rörande högspänningslinjers
konstruktion, byggnad och underhåll. Samtliga tjänstemän vid
detta linjekontor hava hittills varit anställda på extra stat. Emellertid ha
linjefrågorna för varje år fått allt större betydelse för statens kraftverksrörelse,
och för närvarande uppgår värdet av till statens kraftverk hörande
högspänningslinjer till ungefär 50 miljoner kronor. Även om det i dylika
anläggningar nedlagda kapitalet under den närmaste framtiden icke skulle
komma att växa lika hastigt som hittills, komma likväl såväl nybyggnader
som tillsyn, underhåll och ombyggnad av befintliga linjer att kräva avsevärda
belopp årligen. Det är av allra största betydelse, att vattenfallsstyrelsen
permanent har till sitt förfogande eu framstående ingenjör, som både
teoretiskt och konstruktivt behärskar detta viktiga område.
Vattenfallsstyrelsen har för närvarande såsom föreståndare för sitt linjekontor
en person, som i hög grad besitter de erforderliga vetenskapliga och
praktiska förutsättningarna för sin plats. Han är anställd på extra stat.
Det är i hög grad önskvärt, att denne man knytes fastare till vattenfallsstyrelsens
organisation. Då det med nuvarande avlöningsförhållanden icke
är möjligt att kompensera den mera ovissa anställningen på extra stat med
högre lön men då det å andra sidan är ytterst vanskligt^ för en duglig
ingenjör att specialisera sig på kraftledningar, inom vilket område det knappt
finnes utrymme för någon specialist utanför vattenfallsstyrelsen, är den enda
rationella lösningen, att en ordinarie plats inrättas för den person, som man
vill binda vid vattenfallsstyrelsen. Ifrågavarande befattning bör enligt vattenfallsstyrelsens
uppfattning lämpligen placeras i 18:de lönegraden med benämning
byrådirektör.»
Bihang till riksdagen* protokoll 1925. 6 samt. 22 käft. (Nr 34—37).
eu 26 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 37.
''Utskottets
yttrande.
Lönenämnden, som i utlåtande den 9 januari 1925 anfört, att nämnden
visserligen funnit skäligt och av förhållandena påkallat att befattningen såsom
föreståndare för vattenfallsstyrelsens linjekontor uppföres såsom ordinarie
tjänst, men dock ej ansett tillräckliga skid föreligga för en placering
i högre grad än den 17:e (förste byråingenjörsgraden) har emellertid, efter
det sedermera vattenfallsstyrelsen inkommit med ytterligare utredning i ärendet,
i förnyat utlåtande den 13 februari 1925 anfört följande:
»Då den fasta begynnelselönen för ordinarie tjänstemän inom 17:e lönegraden
(förste byråingenjörsgraden) å Cl-ort utgör 9,060 kronor per år (755
kronor i månaden), skulle en övergång till ordinarie anställning inom sagda
lönegrad för den tjänsteman, varom nu är fråga, medföra en avsevärd löneminskning.
Med hänsyn härtill anser sig lönenämnden icke böra motsätta
sig, att bär omhandlade befattning, på sätt vattenfallsstyrelsen hemställt,
såsom ordinarie tjänst hänföres till 18:e lönegraden (byrådirektörsgraden).
Yad sagda styrelse anfört i sitt förnyade utlåtande i ärendet den 4 februari
1925 har emellertid icke givit lönenämnden anledning att frångå sin uppfattning
att ur rent saklig och organisatorisk synpunkt en placering av tjänsten
i 17:e lönegraden skulle vara tillfyllest. Lönenämnden anser sig därjämte
icke böra underlåta att framhålla, att den av vattenfallsstyrelsen föreslagna
högre placeringen kan befaras komma att föranleda anspråk på uppflyttning
i lönegrad av åtskilliga tjänster inom andra förvaltningsområden. Den ekonomiska
innebörden av dylika konsekvenser komme givetvis att sträcka sig
vida utöver den av vattenfallsstyrelsen beträffande nu ifrågavarande tjänst
angivna skillnaden i löneställning mellan en byrådirektör och en förste byråingenjör.
»
I samband härmed har löneuämnden ifrågasatt, att det borde ankomma
på Kungl. Maj:t att fastställa lönerna jämväl för vissa grupper av extra
personal med mera stadigvarande anställning vid kommunikationsverken.
En ledamot av lönenämnden har ansett, att placering av ifrågavarande
tjänst i 18:e lönegraden'' är ur sakliga och organisatoriska synpunkter motiverad
av de skäl, som anförts i vattenfallsstyrelsens utlåtande i ärendet den
4 februari 1925. Två ledamöter av lönenämnden hava ansett, att lönenämnden
bort vidhålla sin i utlåtandet den 9 januari 1925 gjorda liémställan.
Utskottet, som icke velat motsätta sig förevarande förslag, får hemställa,
att riksdagen må besluta, att antalet byrådirektörer vid statens
vattenfallsverk skall från och med den 1 juli 1925 utgöra 2.
Stockholm den 20 mars 1925.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAKNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 34.
Stockholm, IC, L. Beckmana Boktr., 1985.