Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 27 februari 1925 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst in. fl. jämte i ämnet väckta
motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har Kungl.
Maj:t jämte det Kungl. Maj:t under de särskilda huvudtitlarna föreslagit
upptagande å riksstaten för förenämnda budgetår av erforderliga anslag
till dyrtidstillägg, att utgå enligt nu gällande allmänna grunder för sådant
tillägg åt befattningshavare i statens tjänst — under åberopande av
det vid propositionen under rubrik »III. Övriga för flera huvudtitlar gemensamma
frågor» fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för
nämnda dag föreslagit riksdagen förklara, att i fråga om bestridande av
kostnaderna för dyrtidstilläggen vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa
samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. ävensom vid
arméns och marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar skall
för budgetåret 1925—1926 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret
1924—1925 beslutat.

I enlighet med grunderna för riksdagens remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet i förevarande utlåtande denna framställning
med undantag av de delar, som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet
och pensions- och indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 4—S av
åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava inom
riksdagen väckts följande motioner, nämligen inom första kammaren,
nr 83 av herr E. J:son Thulin och nr 154 av herr C. Winberg m. fl,
samt inom andra kammaren, nr 200 av herr A. Forssell och nr 216 av
herr E. Hage m. fl.

Ifrågavarande motioner hava hänvisats, i vad de angå pensions- och
indragningsstaterna, till bankoutskottet, så vitt de röra jordbruksärenden,
till jordbruksutskottet och i övrigt till statsutskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. IV höft. (Nr 23—26.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Herr Thulin har i den av honom väckta motionen hemställt, att riksdagen
ville besluta sådan ändring i grunderna för dyrtidstillägget för
statens befattningshavare, att dyrtidstillägg må utgå även å den del av
avlöning, som överstiger 800 kronor i månaden för reglerade och 650
kronor i månaden för oreglerade tjänster eller att ifrågavarande gräns
åtminstone måtte höjas till den tidigare i ifrågavarande avseende fastställda
gränsen eller till 1,250 kronor i månaden för reglerade och 1,000
kronor i månaden för oreglerade tjänster.

I den av herr Winberg m. fl. väckta motionen, vilken är likalydande
med den inom andra kammaren av herr Hage m. fl. väckta motionen, har
hemställts, att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition
angående allmänna grunder för dyrtidstilläggets utgående
till befattningshavare i statens tjänst, dock med nedanstående ändringar
:

1) Stadgandet om minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig
befattningshavare, som är under 25 år, utgår.

2) Utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget till befattningshavare
utgår ett fast bottentillägg, med 10 kronor per månad för
befattningshavare i de s. k. icke nylönereglerade verken och 8 kronor per
månad för befattningshavare i de ny-lönereglerade verken, dock att bottentillägg
och barntillägg tillsammans ej må uppgå till högre belopp än det
procentuella tillägget för motsvarande tid.

3) Uppgår avlöningen för befattningshavare i icke ny-lönereglerat verk
till mera än 620 kronor i månaden samt i ny-lönereglerat till 750 kronor
i månaden, utgår å den del av avlöningen, som överstiger nämnda belopp,
icke dyrtidstillägg.

Herr Forssell har i den av honom väckta motionen hemställt, att riksdagen
måtte dels besluta, att nu gällande bestämmelser rörande begränsning
av dyrtidstillägget uppåt måtte upphävas, dels ock anvisa härför
erforderliga medel.

Beträffande de till stöd för framställningarna anförda skäl får utskottet
hänvisa till motionerna.

Gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt denna
kungörelse utgå dyrtidstilläggen efter visst procenttal å uppburen avlöning.
Beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning är detta procenttal
hälften av talet för levnadskostnadsökningen sedan ingången av augusti
månad 1914; för befattningshavare med nyreglerad avlöning är motsvarande
procenttal nämnda hälft minskad med 18 enheter. Dyrtidstillägg utgår ej
å högre belopp än 650 kronor i månaden för oreglerad och 800 kronor i
månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av" dyrtidstillägget på grund
av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års ålder tillkommer befattningshavare
vid oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade verk

Statsutskottets utlåtande Nr 23. 3

med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare under 25 år
och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes dyrtidstillägget med en
tiondel.

Departementschefen bär tillstyrkt ett bibehållande i oförändrad form av
nu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst. Då kungörelsen i ämnet äger giltighet tills vidare, har utfärdande
av ny kungörelse befunnits ej vara erforderligt.

Vad angår frågan om dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer, har departementschefen meddelat, att han ej ännu
vore beredd att framlägga slutligt förslag, enär denna fråga kunde komma
att bliva beroende av tilltänkt pensionsförhöjning, varom förslag längre
fram torde få underställas Kungl. Maj:ts prövning. Frågan om dyrtidstillägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens
tjänst m. fl. har ock lämpligen ansetts böra upptagas till avgörande
först i nyssberörda sammanhang.

Indexställningen för levnadskostnaderna under budgetåret 1923—1924 och
innevarande budgetår framgår av följande tablå:

Levnadskostnadsindex.

„ 1 juli 1 oktober 1 januari 1 april

Budgetåret 1923—1924 ............................................ 174 177 176 173

» 1924—1925 ............................................ 171 174 178

Departementschefen, som beräknat levnadskostnadsindex för budgetåret
1925—1926 till 175, har i övrigt rörande uppförande av anslag för ända
målet å riksstaten m. m. anfört följande:

»Senare i dag komma vederbörande departementschefer att föreslå upptagande
å riksstaten för budgetåret 1925—1926 av erforderliga anslag till dyrtidstillägg.
Anslagen under femte och åttonde huvudtitlarna torde därvid, i avvaktan på
förslag om löneregleringar, få i budgetförslaget allenast beräknas. Såsom jag
redan antytt, böra ej heller anslagen under el£te huvudtiteln till dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. nu
definitivt äskas å riksstaten.

Dyrtidstillägg till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa samt
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. utgår för närvarande
utav de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas.
Vidare gäller nu, att, där arbetslönerna vid arméns eller marinens
verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och
dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag. Vad i nämnda hänseenden nu
gäller torde även böra äga tillämpning för budgetåret 1925—1926.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 23.

De beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken ........................................................ 32.4

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna dyrtidstilläggsanslagen å huvudtitlarna II—X ............ 29.6

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ............................................ 22.5

3. Mynt- och justeringsverket m. fl......................................................... 0.2

4. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X.................................... l.i

5. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl..................... 10.o

6. Pensionerade båtsmän m. fl................................................................. 1.4

Summa 64.8
Tillsammans 97.2.

Såsom förut nämnts, komma vederbörande departementschefer att senare i
dag föreslå upptagande å riksstaten för budgetåret 1925—1926 av erforderliga
anslag till dyrtidstillägg. I nu förevarande sammanhang har jag endast
att framlägga förslag i fråga om sättet för bestridande av kostnaderna för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de verk och inrättningar, vid vilka
dessa kostnader icke bestridas av å riksstaten uppförda dyrtidstilläggsanslag.»

Utskottets

yttrande.

Under de båda senaste budgetåren hava dyrtidstilläggen utgått i enlighet
med en vid 1923 års riksdag godkänd författning i ämnet. Enligt då
fastställda grunder skola dessa tillägg, såsom ovan nämnts, beräknas proportionellt
i förhållande till övrig utgående avlöning, dock med särskilt
hänsynstagande till befattningshavare med minderåriga barn. Kungl.
Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att dessa grunder skulle jämväl för
nästkommande budgetår oförändrade bibehållas.

De av herr Winberg m. fl. och herr Hage m. fl. väckta likalydande
motionerna gå ut på att, utöver dyrtidstillägg och barntillägg, skulle till
varje befattningshavare, oberoende av dennes ålder och oavsett hans ställning
som familjeförsörjare eller icke, utbetalas ett bottentilläg^g av 10,
respektive 8 kronor för månad. Om av statsfinansiella skäl icke full dyrtidskompensation
kunde lämnas de statsanställda, vore dock, framhålles i
motionerna, en särskild aktsamhet mot de lägre inkomsttagarna av nöden
med hänsyn därtill, att dessa befattningshavares inkomster nästan uteslutande
utginge till ändamål, som kunde betecknas som livets nödtorft,
vadan inskränkningar och nedprutningar i reallönen i mycket ringa grad
vore möjliga.

I anledning härav vill utskottet framhålla, att liknande yrkanden även
framkommo vid 1924 års riksdag, dock utan att godkännas av riksdagen,
samt att ett bifall till motionerna i stort sett skulle innebära en återgång,
låt vara i förenklad form, till tidigare gällande men vid 1923 års riksdag
omlagda grunder. Obestridligen hava de sålunda antagna nya dyrtidstilläggsgrunderna
medfört en viss minskning av lönerna för statens in -

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

komstagare. De motionsvis anförda synpunkterna föranleda å andra sidan
utskottet till det uttalandet, att vid bedömandet av löneställningen för de
grupper befattningshavare, för vilka motionärerna närmast framträda som
talesmän, icke bör bortses ifrån att dessa grupper — på sätt i motsvarande
propositioner till 1923 och 1924 års riksdagar närmare belyses — genom
på sista tiden genomförda löneregleringar tillförsäkrats en förbättring i
inkomstavseende, så att nuvarande sammanlagda inkomst i regel till realbeloppet,
dyrtidstillägg inberäknat, väl motsvarar vad som utgick vid
tiden närmast före världskriget. Genom de införda barntilläggen — vilka,
såsom ovan angivits, uppgå vid nyreglerade verk till 48 kronor och vid
övriga till 60 kronor för år och barn — föreligger också redan med nuvarande
avlöningsgrunder möjlighet att bereda en extra lättnad för de
inkomsttagare, vilka i försörjningshänseende äro minst gynnsamt ställda.
Av nu nämnda skäl och då ett genomförande av de i motionerna förordade
grunderna skulle medföra en kostnadsökning av omkring 12—13
miljoner kronor för år, har utskottet icke ansett sig kunna biträda motionerna
i denna del.

Dessutom innefattar ovannämnda båda motioner yrkanden om att den
nu befintliga nedsättningen med 10 procent av dyrtidstilläggen till befattningshavare
utan barn och under 25 år skulle borttagas. I herr
Thulins och herr Forssells ovanberörda motioner har gjorts framställning
om en liknande mindre jämkning, berörande vissa högre befattningshavare
och av innebörd att den nu befintliga maximigränsen av 650 respektive
800 kronor för månad skulle höjas till tidigare stadgade högsta belopp av
1,000 respektive 1,250 kronor per månad eller helt borttagas. Beträffande
dessa båda föreslagna ändringar vill utskottet endast hänvisa till departementschefens
i statsverkspropositionen gjorda uttalande, varav framgår, att
frågan om det proportionella systemets utsträckning i nämnda båda detaljhänseenden
gjorts beroende av en nyligen igångsatt utredning angående
avlöningsförhållandena inom statsförvaltningen m. m.

Utskottet får alltså tillstyrka Kungl. Maj''ts förslag i ämnet, vilket förslag
innebär, att nuvarande grunder skulle i enlighet med år 1923 utfärdad,
alltjämt tillsvidare gällande kungörelse oförändrat tillämpas också
för nästkommande budgetår. Utskottet, som framdeles vid behandlingen
av de olika huvudtitlarna kommer att avgiva förslag om uppförande å
riksstaten för budgetåret 1925—1926 av för ändamålet erforderliga anslag,
får nu allenast göra hemställan i fråga om sättet för bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa verk och inrättningar,
vid vilka dessa kostnader icke bestridas av å riksstaten uppförda
dyrtidstilläggsanslag.

Under åberopande härav hemställer aliså utskottet,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, må besluta, att i fråga om bestridande av

6

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

kostnaderna för dyrtidstilläggen vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar samt statens vattenfallsverk,
ävensom arméns och marinens verktäder och
fabriker m. fl. anläggningar skall för budgetåret 1925
—1926 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret
1924—1925 beslutat;

b) att herr Winbergs m. fl. och herr Hages m. fl.
ovanberörda motioner icke må av riksdagen bifallas;

c) att herr Thulins och herr Forssells förenämnda
motioner ej heller må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 27 februari 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

‘från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,
J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, J. G. Walles, E. A. Hallin,
E. J. G. Rosen, P. A. Bergström och G. Kobb;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, L. J. CarlssonFrosterud,
J. D. Norman, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A. Törnkvist i Karlskrona, P. M.
Olsson i Blädinge, O. Nilsson i Örebro, E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs,
C. Lindskog och K. S. V. Ward.