Statsutskottets utlåtande Nr 1(1.
9
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1925 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om låneunderstöd åt Ostkustbanans
aktiebolag m. m.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har Kungl.
Maj :t beträffande låneunderstöd, under åberopande av det vid propositionen under
rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 1.» fogade statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 29) att
dels medgiva, att för Ostkustbanans trafikerande erforderliga lokomotiv och
godsvagnar må överlåtas av statens järnvägar till Ostkustbanan och av denna
likvideras på sätt Kungl. Maj:t bestämmer;
dels ock att av det belopp av 28,000,000 kronor, varmed staten enligt 1923
års riksdags beslut skall bidraga till finansieringen av Ostkustbanan, såsom
låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag, att utgå på villkor, som Kungl.
Maj:t äger fastställa, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag
av 11,500,000 kronor med rätt för bolaget att efter Kungl. Maj:ts bestämmande
av detta belopp i riksgäldskontoret lyfta högst 5,000,000 kronor redan före
ingången av nämnda budgetår.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 84—92 av
åberopade statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Sedan Ostkustbanans aktiebolag hos Kungl. Maj:t styrkt sig hava vidtagit
samtliga på bolaget ankommande åtgärder för uppfyllande av de villkor, som
enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 33 till 1923 års riksdag och riksdagens därpå
grundade beslut uppställts för statens medverkan till Ostkustbaneföretagets
förverkligande, har statskontoret, efter Kungl. Maj:ts uppdrag, under juni månad
1924 verkställt statens teckning av aktier i bolaget till ett belopp av
15,000,000 kronor. Den i förenämnda proposition förutsatta nya ordningen för
bolaget trädde därmed i tillämpning vid den ordinarie bolagsstämman den 20
juni 1924, varigenom fem av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter och en av riksgäldsfullmäktige
utsedd ledamot inträdde i bolagets styrelse, som härmed sammanlagt
kom att bestå av elva ledamöter.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
Den plan för finansiering av Ostkustbaneföretaget, som godkändes av 1923
års riksdag och enligt vilken staten skulle bidraga med tillhopa intill 28,000,000
kronor, varav intill 15,000,000 kronor skulle utgå för aktieteckning och återstoden
som statslån, grundar sig på en med ledning av då föreliggande beräkningar
uppskattad totalkostnad för banbyggnaden av 47,000,000 kronor.
Enligt nu framlagda kostnadsberäkningar skulle för Ostkustbanans färdigställande
sammanlagt erfordras ett belopp av 49,000,000 kronor. I detta belopp
ingår då bolagets andel i kostnaderna för Sundsvalls station med 1,250,000 kronor,
men däremot icke kostnad för viss rullande materiel, som förutsatts kunna
erhållas från statens järnvägar.
Sedan Kungl. Maj:t den 1 juni 1923 bestämt, att kostnaderna för de mellan
staten och Ostkustbanan överenskomna bangårdsanläggningarna i Sundsvall
skulle delas lika mellan parterna, måste givetvis Ostkustbanans till nyss angivet
belopp uppskattade andel i dessa kostnader nu medräknas bland övriga utgifter
för banbyggnaden. Härvid må erinras, att frågan om sättet för bestridande
av statens andel i kostnaderna för dessa anläggningar redan prövats av
statsmakterna, då 1924 års riksdag icke uttalat någon erinran mot vad Kungl.
Maj :t i statsverkspropositionen härutinnan ifrågasatt, nämligen att berörda kostnader
skulle bestridas av medel ur statens järnvägars förnyelsefond.
Beträffande Ostkustbanans behov av rullande materiel har i kostnadsförslaget
för nyanskaffning av motorvagnar och personvagnar upptagits ett belopp av
2,600,000 kronor. Återstående behovet, avseende lokomotiv och godsvagnar,
kan, enligt vad vid de förnyade kostnadsberäkningarna förutsatts och järnvägsstyrelsen
även vitsordat, till fullo tillgodoses från statens järnvägar. Vid sådant
förhållande lärer det icke böra ifrågakomma, att denna materiel anskaffas
från annat håll. Överläggningar hava också ägt rum parterna emellan om uthyrning
eller försäljning till Ostkustbanan av materielen i fråga, varvid man
kommit till att det senare förfarandet borde tillämpas. Ersättningen till statens
järnvägar för denna materiel kan emellertid till beloppet bestämmas först i
den mån densamma verkligen övertages, vilket kommer att ske successivt under
de närmaste två åren. Det ekonomiska mellanhavandet i detta fall mellan statens
järnvägar och Ostkustbanan torde böra ordnas så, att Ostkustbanan likviderar
sin skuld med lånereverser till riksgäldskontoret enligt de närmare bestämmelser,
som av Kungl. Maj:t fastställas i huvudsaklig anslutning till villkoren
för bolagets statslån, och att statens järnvägars kapital nedskrives med
motsvarande belopp. Ehuru de slutliga ersättningsbeloppen först längre fram
kunna fastslås, så torde dock redan nu riksdagens medgivande böra inhämtas
till att ifrågavarande materiel må överlåtas från statens järnvägar till Ostkustbanan
med rätt för Kungl. Maj :t att närmare bestämma om sättet för
materielens likvidering.
Vad i övrigt angår de föreliggande kostnadsberäkningarna, är det uppenbart,
att desamma, som verkställts sedan å banbyggnaden arbeten utförts svarande
mot mer än hälften av de totalt beräknade kostnaderna, böra tillmätas större
grad av tillförlitlighet än de tidigare gjorda uppskattningarna. Ehuru för närvarande
någon erinran ej synes vara att göra mot ifrågavarande beräkningar,
Statsutskottets utlåtande Nr IG.
11
torde det dock ej vara nådigt att nu som definitivt fastsla det uppskattade kostnadsbeloppet
och därmed jämväl ökningen i statens samlade bidrag, utan lärer
därmed kunna anstå, till dess frågan om beviljande av slutanslag underställes
riksdagen. Att märka är för övrigt, att det ekonomiska mellanhavandet mellan
Ostkustbanan och Norra Hälsingslands järnväg ännu icke är ordnat, utan har
frågan härom hänskjutits till Kungl. Maj:ts avgörande. Detta avgörande lärer
väl dock bliva träffat, innan frågan om slutanslag för Ostkustbanebyggnaden
kommer under riksdagens prövning.
I fråga om den uppkommande kostnadsökningen må emellertid erinras, att även
om riksdagen i sitt beslut år 1923 med ledning av då föreliggande kostnadsberäkningar
upptog statens bidrag till Ostkustbanans finansiering till 28,000,000
kronor, det därvid förutsatts, att vad som komme att åtgå för banföretagets finansiering
utöver bolagets eget i utsikt ställda kapital a minst 19,000,000 kronor
skulle bestridas av staten. Staten torde sålunda bliva nödsakad att vidkännas
det mot kostnadsökningen svarande beloppet, i den mån icke bolaget förmår
ställa egna medel till förfogande. Det kontanta belopp, med vilket staten —
utöver det tidigare uppskattade bidragsbeloppet å 28,000,000 kronor — enligt
nu föreliggande beräkningar skulle behöva bidraga, utgör 1,400,000 kronor, medan
bolaget till kostnadsökningens täckande skulle bidraga med 600,000
kronor.
Den till grund för bolagets nu gjorda äskande om ett statsbidrag å 11,500,000
kronor för budgetåret 1925—1926 liggande finansplanen innebär, att statens
bidrag under tiden till och med nämnda budgetår skulle utgöra 26,500,000 kronor
eller en ökning med icke mindre än 4,000,000 kronor mot vad som för motsvarande
tid förutsattes i den finansieringsplan, som framlades i propositionen
nr 33 till 1923 års riksdag. Denna ökning är delvis beroende på den tillkomna
kostnaden för Sundsvalls station, varmed ej räknats i den tidigare finansplanen.
Medel till bestridande av denna kostnad måste beredas redan under nästa budgetår,
då bangårdsarbetena, som utföras genom statens järnvägars försorg, redan
pågå och beräknas i huvudsak slutförda under år 1925. Huvudsakligen betingas
emellertid det ökade bidraget under ifrågavarande budgetår därav, att
vissa materialinköp ansetts böra äga rum tidigare än vad som förut avsetts. Såsom
bolaget framhåller i sin skrivelse, är det synnerligen svårt att förutsäga,
med vilka prisändringar man har att räkna för den närmaste framtiden. Da
emellertid bolagets styrelse, med dess numera övervägande statsrepresentation,
enligt vad som framgår av mig delgivet protokollsutdrag, enhälligt kommit till
den uppfattningen, att det vore för banbyggnaden ekonomiskt fördelaktigt att
redan nu verkställa vissa inköp av materialier, och de hörda myndigheterna,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och riksgäldsfullmäktige, icke heller haft något
att däremot invända, har jag icke skäl till någon erinran mot de planerade
materialinköpen. Enligt vad som meddelats mig, hava vissa inköp redan verkställts.
Sålunda har avtal på förmånliga villkor träffats om leverans av all
återstående för banbyggnaden erforderlig räls, svarande mot en totalkostnad av
cirka 915,000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
Utskottets
yttrande.
Vid bedömande av anslagsbehovet finner jag, i likhet med vad som framhållits
av fullmäktige i riksgäldskontoret, det vara av vikt, att hänsyn tages till det
intresse, staten som största delägare i företaget har av att banan snarast öppnas
för trafik och att det avsevärda kapital, som nedlagts i banan, därmed nyttiggöres.
Jag anser mig därför böra tillstyrka, att statsbidraget till Ostkustbanan för
budgetåret 1925—1926 sättes till 11,500,000 kronor, att utgå som lån till bolaget.
Icke heller har jag något att erinra mot att viss del, högst 5,000,000
kronor, av det ifrågavarande bidraget i mån av behov ställes till bolagets disposition
någon tid före den 1 juli 1925, varmed skulle undvikas tillfällig kreditanskaffning
med .därav följande ökade ränteutgifter, vilka slutligen komma
att drabba statsverket. Då ifrågavarande statsbidrag lärer komma att utgå
av lånemedel, torde det vara lämpligast, att de utbetalningar därå, som kunna
ifrågakomma före ingången av budgetåret 1925—1926, bestridas direkt av
riksgäldskontoret; och möter, enligt vad jag under hand inhämtat, från riksgäldskontorets
sida ej hinder mot en sådan anordning.
I fråga om de närmare villkoren för det nu ifrågavarande statslånet torde det
lämpligen fa ankomma pa Kungl. Maj:t att fastställa dessa med ledning av statsmakternas
tidigare beslut i Ostkustbanefrågan och de bestämmelser, som gälla
för lämnande av statslån till enskilda järnvägsföretag. Likaså torde åt Kungl.
Maj :t kunna överlåtas att träffa avgörande i den av fullmäktige i riksgäldskontoret
berörda frågan om reglering av bolagets ränteskuld intill den 1 juli 1924
å de tidigare lånen, som vid denna tidpunkt disponerades för aktielikvid.»
Under hänvisning till den av departementschefen i ärendet lämnade utredningen
får utskottet tillstyrka, att staten lämnar sin medverkan vid Ostkustbanans
finansiering i enlighet med den förändrade plan, som i detta avseende
i statsverkspropositionen framlagts. Av den rullande materielen skulle allenast
personvagnar och vissa för lokaltrafiken avsedda motorvagnar nyanskaffas, medan
behovet av lokomotiv och godsvagnar skulle tillgodoses genom överflyttning
från statsbanorna av dylik i statens järnvägars ägo befintlig men för statsbanorna
icke nu behövlig materiel. Det ekonomiska mellanhavandet skulle därvid
ordnas så att Ostkustbanan likviderade den uppkomna skulden med lånereverser
till riksgäldskontoret, varvid statens järnvägars anläggningskapital nedskrives
med motsvarande belopp. Utskottet förutsätter, att jämväl för dessa reverser
inteckningsmedgivande lämnas och ränta betalas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som gäller för bolagets övriga låneskulder till staten.
Med hänsyn till de särskilda skäl, som i detta fall åberopats, har utskottet
ej heller velat motsätta sig, att viss del av det för nästkommande år anvisade
låneanslaget, dock högst 5,000,000 kronor, må utbetalas redan före budgetårets
ingång.
Utskottet hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
13
att riksdagen må
a) medgiva, att för Ostkustbanans trafikerande erforderliga
lokomotiv och godsvagnar må överlåtas av statens järnvägar
till Ostkustbanan och av denna likvideras på sätt Kungl. Maj:t
bestämmer;
b) av det belopp av 28,000,000 kronor, varmed staten enligt
1923 års riksdags beslut skall bidraga till finansieringen av
Ostkustbanan, såsom låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag,
att utgå på villkor, som Kungl. Maj:t äger fastställa, för budgetåret
1925—1926 anvisa ett reservationsanslag av 11,500,000
kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för bolaget att efter
Kungl. Maj :ts bestämmande av detta belopp i riksgäldskontoret
lyfta högst 5,000,000 kronor redan före ingången av nämnda
budgetår.
Stockholm den 17 februari 1925.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 14.