Statsutskottets utlåtande Nr lätt.
1
Nr 126.
Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1925 kl. 4 e- in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1925—1926 till kommerskollegium samt de
under kollegium lydande myndigheter och kårer jämte i
ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I den till riksdagen''den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1925—1926 har Kungl.
Maj:t under tionde huvudtiteln (punkterna 3—15 och 39) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium till
504,420 kronor;
dels för upprätthållande av kommerskollegii verksamhet utöver det ordinarie
förslagsanslaget beräkna ett extra anslag av 58,400 kronor;
dels beräkna det ordinarie anslaget till bergsstaten till 84,800 kronor;
dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen
till 11,500 kronor;
dels till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen beräkna ett
extra anslag av 6,048 kronor;
dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till inspektionen över elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöverföring till 31,500 kronor;
dels till arvoden åt två assistenter vid inspektionen över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring beräkna ett extra anslag av
12,096 kronor;
dels till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet beräkna
ett extra anslag av 198,450 kronor;
dels beräkna det ordinarie anslaget till navigationsskolorna till 168,500
kronor;
dels för beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning
och belysning beräkna ett extra anslag av 3,000 kronor;
dels beräkna det ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen
till 2,200 kronor;
dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen
vid undervisningsanstalter för sjöfart till 23,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 60 höft. (Nr 126-127.)
1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 126.
dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad till
32,200 kronor;
dels ock till avlönande av torvingenjörer m. in. beräkna ett extra anslag
av 32,950 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 20 mars 1925 avlåten,
till statsutskottet för förberedande behandling hänvisad proposition, nr
178, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden nämnda dag (punkterna 1—14), föreslagit riksdagen att
(punkt 1)
dels från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos kommerskollegium på följande sätt:
Befattning
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet .
5 byråchefer ....................................................................
1 byrådirektör och överinspektör.................................
1 navigationsskoleinspektör .........................................
1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör .
1 byrådirektör .................................................................
3 sekreterare....................................................................
1 sekreterare.....................................................................
3 förste aktuarier.............................................................
3 förste byråingenjörer .................................................
1 kamrerare .....................................................................
1 redaktör.........................................................................
1 sjötekniskt biträde .....................................................
3 aktuarier.........................................................................
5 notarier ......................................................................
4 kansliskrivare ............................................................,
1 förste expeditionsvakt .................................................
7 kanslibiträden .............................................................
5 expeditionsvakter.........................................................
16 kontorsbiträden.............................................................
2 skrivbiträden..................................................................
Lönegrad
B 30
B 29
B 29
B 29
B 28
B 26
B 24
B 24
B 24
B 24
B 24
B 24
B 21
B 21
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
B 2;
dels besluta, att å övergångsstat skola från och med den 1 juli 1925 uppföras
följande befattningar, nämligen:
Befattning Lönegrad
1 förste byråingenjör........................................................................................ B 24
1 teknisk konsulent ........................................................................................ B 24
1 registrator .................................................................................................... B 21;
dels godkänna följande ordinarie stater för kommerskollegium, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1925:
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 393,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 11,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattninghavare m. m......... » 85,000
Summa förslagsanslag kronor 490,000.
B. övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ........................................................... kronor 24,000;
dels ock i riksstaten under tionde huvudtiteln — med uteslutande av det
under avdelningen B upptagna ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegiutn
— under Samma avdelning uppföra
ej mindre under rubriken »Kommerskollegium» ett ordinarie förslagsanslag
å 490,000 kronor
än även under rubriken »Övergångsstat för kommerskollegium» ett ordinarie
förslagsanslag å 24,000 kronor;
(punkt 2)
till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie
förslagsanslaget, för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa
ett extra anslag av 47,500 kronor;
(punkt 3)
dels förklara, att å befattningshavarna vid bergsstaten fortfarande skola
äga tillämpning de villkor och bestämmelser, som i kungörelsen den 19 juni
1919 (nr 501) fastställts för åtnjutande av avlöningsförmånerna enligt den
från och med år 1920 gällande stat för bergsstaten;
dels medgiva, att, om bergsstatstjänsteman, som enligt hittills gällande
bestämmelser åtnjuter förmån av fri bostad, varder förflyttad till annan
bostädsort, honom må kunna efter Kungl. Maj:ts bestämmelse tilldelas skälig
ersättning för genom förflyttningen mistade boställsförmåner, vilken ersättning
må utgå ur den å ordinarie stat upptagna anslagsposten till expenser
m. m.;
dels ock Puder riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av det under
avdelningen B uppförda ordinarie anslaget till bergsstaten, under samma
avdelning uppföra
ej mindre under rubriken »Bergsstaten» ett ordinarie anslag å 67,000
kronor
än även under rubriken »Övergångsstat för bergsstaten» ett ordinarie anslag
å 17,800 kronor;
(punkt 4)
dels från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid sprängämnesinspektionen på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 sprängämnesinspektör ............................................................................. B 28;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
dels ock i riksstaten under tionde huvudtiteln uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till sprängämnesinspektionen med oförändrat belopp 11,500
kronor;
(punkt 5)
till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen för budgetåret
1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 6,048 kronor;
(punkt 6)
dels från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöverföring på följande sätt:
Befattning Lönegrad
3 inspektörer .................................................................................................... B 27;
dels ock i riksstaten under tionde huvudtiteln uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring med oförändrat belopp 31,500 kronor;
(punkt 7)
till arvoden” åt två assistenter vid inspektionen över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring för budgetåret 1925—1926 under
tionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 12,096 kronor;
(punkt 8)
till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet för budgetåret
1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 196,000
kronor;
(punkt 9)
i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det ordinarie anslaget till
navigationsskolorna med oförändrat belopp 168,500 kronor;
(punkt 10)
för beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning
och belysning under budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa
ett extra anslag av 2,900 kronor;
(punkt 11)
i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till navigationslärarkursen 2,200 kronor;
(punkt 12)
i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart
med oförändrat belopp 23,000 kronor;
(punkt 13)
i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till skeppmätningskostnad med oförändrat belopp 32,200 kronor;
samt
(punkt 14)
för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa
Statsutskottets utlåtande Nr 120. 5
dels för avlönande av en förste torvingenjör och tre torvingenjörer ett
extra anslag av 26,400 kronor,
varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola'' utgå allenast under
förutsättning att hans bostadsort är Stockholm;
dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av 1,500
kronor;
dels ock till beredande i mån av behov, efter hittills tillämpade grunder
av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjörerna, i
varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap, ett extra anslag av
4,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen:
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 259, inom första kammaren
av herr N. A. Nilsson m. fl. och den andra, nr 398, inom andra
kammaren av herr E. G. Eriksson i Västbro m. fl., däri hemställts,
dels att den nuvarande extra förste byråingenjörsbefattningen å kommerskollegii
industribyrås elektriska sektion skall uppföras på ordinarie stat och
placeras i 17:e lönegraden,
dels att kommerskollegii ordinarie avlöningsstat, utöver vad Kungl. Maj:t
föreslagit ökas med härför erforderligt belopp;
dels en inom första kammaren av herr C. I. Asplund väckt motion, nr
265, däri yrkats, att riksdagen ville, under förklaring, att Kungl. Maj:ts i
proposition nr 178 till innevarande års riksdag framställda förslag om överförande
redan från och med den 1 nästkommande juli av två bergmästare
och två kvinnliga skrivbiträden från bergsstatens ordinarie stat till övergångsstat
icke kunnat bifallas,
dels under riksstatens tionde huvudtitel under avdelningen B utan ändring
av nu gällande lönestat under rubriken »Bergsstaten» uppföra ett oförändrat
ordinarie anslag av 84,800 kronor;
dels ock hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande för nästa års riksdag
av förslag till ny lönestat för bergsstaten, innefattande dels det antal
tjänstemän, som kan anses för framtiden behövligt med hänsyn till såväl
bergsstaten numera åliggande uppgifter beträffande bergshantering och stenindustri
som även de ytterligare arbetsuppgifter, som kunna tillkomma densamma
pii grund av blivande nya gruvlagstiftning och ändrade grunder
för förvaltningen av kronans gruvegendom, samt den mera intensiva
inspektion över gruvor och stenbrott, som i riksdagens skrivelse nr 212
år 1924 ifrågasatts, dels ock den semesterrättt, som torde böra tillkomma
bergsstatstjänstemännen likaväl som statens övriga tjänstemän samt den förbättring
i löneförmåner i övrigt, som kan finnas skälig;
6
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Utskottets
yttrande.
dels två lika lydande motioner, väckta den ena, nr 266, inom första kammaren
av herr Ch. Lindley m. fl. och den andra, nr 428, inom andra kammaren
av herrar E. Lithander och O. TV. Lövgren i Nyhorg, däri hemställts,
att riksdagen måtte i den föreslagna staten för kommerskollegium
vidtaga sådana förändringar, att i stället för avlöning till ett sjötekniskt biträde
med placering i lönegrupp B 24 upptages avlöning till en sjöfartsinspektör
med placering i lönegruppen B 26 eller den högre lönegrad, som kan komma
i fråga;
dels ock en inom andra kammaren av herr B. Eriksson i Grängesberg
väckt motion, nr 427, vari hemställts, att riksdagen, med avslag å vad Kungl.
Makt i proposition nr 178 under rubriken »Bergsstaten» föreslår, måtte besluta,
att den för bergsstatens personal nu gällande staten skall fortfarande
gälla och i enlighet härmed under riksstatens tionde huvudtitel uppföra
under rubriken »Bergsstaten» ett ordinarie anslag med oförändrat belopp
84,800 kroppr.
Beträffande de skäl. motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna,
I fråga om nämnda motioner bär utskottet erhållit från socialstyrelsen
och kommerskollegium i vederbörlig ordning införskaffade yttranden, vilka
som bilagor fogats vid detta utlåtande. (Bil. 1 och 2.)
Beträffande kommerskollegii egen organisation avser ifrågavarande förslag
att, utöver de indragningar, »om redan tidigare genomförts, åstadkomma
vissa ytterligare minskningar av personalen inom verket. Efter verkställda
utredningar bär besparingskommittén kommit till det resultat, att sex ordinarie
tjänster skulle ur kommerskollegii stat kunna uteslutas. Departementschefen
har dock stannat vid att tillstyrka, att de ifrågasatta indragningsåtgärderna
skulle inskränkas till allenast den ene förste byråingenjörstjänsten
å bergsbyrån, registratorstjänsten och den tekniska konsulentbefattningen,
vilka tre befattningar borde överföras å övergångsstat i avvaktan på nuvarande
innehavares avgång. Dessutom föreslås indragning av den extra
förste byråingenjörsbefattningen å kollegii industribyrås elektriska sektion
I
avseende å underlydande stater förutsattes för bergstatens del att i män
av de nuvarande tjänsteinnehavarnas avgång bergmästardistrikten skulle
minskas från sex till fyra.
Beträffande de sålunda föreslagna inskränkningarna vill utskottet i fråga
om byråingenjörsbefattningen å elektriska sektionen erinra om de starka
betänkligheter, som kunna anföras mot en indragning av denna befattning.
I de i ämnet väckta motionerna hava klarlagts de viktiga uppgifter i fråga
om uppsikt och kontroll över de elektriska distributionsföretagen, som redan
åvila och i allt högre grad torde komma att åvila denna befattningshavare,
i den mån elektrifieringen å landsbygden fortskrider. Förutom de krävande
Statsutskottets utlåtande Nr 12(>. 7
ärendena rörande lan tran kraftledningHlänefondeu och vattenkruftnlånefonden
har ifrågavarande! befatta i ugslia vare numera, efter indragningen av
eu tidigare befintlig extra förete byråingenjörsbefattning för t>ehandling av
vissa ärenden rörande registrering av elektriska anläggningar, att handlägga
jämväl dessa ärenden.
Beträffande den ifrågasatta indragningen av vissa bergmästardistrikt har
likaledes i väckta motioner utförligt belysts vanskligheterna av att under
pågående revision av gruvlagstiftningen och gruvinspektionen skrida till
eu dylik omorganisation, desto mer som dess verkningar ur besparingssynpunkt
synas bliva mycket ringa. Med spörsmålet om bergsstatens framtida
organisation är också nära förbunden frågan om nyreglering av berg
statstjänstemannens löner, vilken fråga alltjämt avvaktar sin lösning.
Om än utskottet i övrigt funnit de förslag och uppslag till ytterligare nedbringande
av utgifterna för kommerskollegii verksamhet, som av besparingskommittén
i skilda avseenden framförts, vara värda ett visst beaktande, har
utskottet dock icke ansett något slutligt ståndpunktstagande till dessa frågor
vid innevarande riksdag böra ifrågakomma. Enligt vad besparingskommittén
själv framhållit, avser kommitténs nu framlagda utredning icke att utgöra
en slutlig behandling av frågan om kollega lämpliga framtida organisation.
Sålunda har kommittén icke hittills gått in på den gren av kollega verksamhet,
som avser det rent statistiska arbetet, liksom ej heller den utlånings
verksamhet med statsmedel, som på olika sätt är föremål för handläggning
inom kollegium. Det vill synas utskottet att samtliga dessa organisatoriska spörsmål
stil i så nära förhållande till varandra, att de om möjligt höra upptagas
till avgörande i ett sammanhang. Visserligen måste detta föranleda
uppskov med prövningen av de hittills framlagda förslagen till åtgäidei uti
inskränkande riktning. Ur besparingssynpunkt torde dock icke någon väsentligare
olägenhet härav kunna vållas. I stort sett avse nämligen de nu a\
besparingskommittén ifrågasatta indragningsåtgärderna — i den man desamma
vunnit departementschefens tillstyrkan — allenast ordinarie befattningar och
är o således icke av beskaffenhet att medföra några omedelbara verkningar i
besparingssyfte. En utgiftsminskning skulle först vara att påräkna, i den
män nuvarande innehavare avgå från sina befattningar.
Under nu angivna förhållanden har utskottet för närvarande ansett sig
höra stanna vid ett förordande av att anslagen till kommerskollegium jämte
underlydande stater uppföras med samma belopp som för innevarande
budgetår, dock med vissa i det följande angivna jämkningar. Utskottet
förutsätter därvid, att vid uppkommande ledighet å de av kommittén till
indragning ifrågasatta ordinarie befattningarna inom kollegium — liksom
vid bergsstaten — ett återbesättande med ny ordinarie befattningshavare
icke äger rum, utan att riksdagen dessförinnan i varje särskilt fall blivit
satt i tillfälle att pröva frågan om befattningens fortsatta bibehållande.
Vad därefter angår frågan om storleken av de anslag, som böra för nästkommande
budgetår uppföras, får utskottet anföra följande. Beträffande först
8
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
det ordinarie anslaget till kommerskollegium har departementschefen i överensstämmelse
med lönenämndens förslag hemställt om uppflyttning av tre
sekreterare till 26:e lönegraden. Motionsvis har påyrkats liknande placering
för det sjötekniska biträdet, som därvid tillika föreslagits till erhållande av
förändrad benämning. Med hänsyn till det läge, vari frågan om kommerskollegii
organisation för närvarande befinner sig och den avvaktande ståndpunkt,
utskottet ansett sig böra intaga till därmed sammanhörande spörsmål,
har utskottet icke funnit sig för närvarande kunna i denna del biträda
vare sig propositionens förslag eller de i ämnet väckta motionerna. I propositionen
har ifrågavarande oi-dinarie anslag till kommerskollegium upptagits
till 514,000 kronor, varav 24,000 kronor å övergångsstat. Med hänsyn
till nyss intagna ståndpunkt i frågan om sekreterarnas placering torde förstnämnda
belopp kunna nedsättas till 511,040 kronor. Detta innebär dock
en mindre höjning i förhållande till innevarande budgetår, betingad av den
vid 1925 års riksdag verkställda nyregleringen av kvinnliga befattningshavares
löner.
Vid bibehållande av extra förste byråingenjörsbefattningen å elektriska
sektionen bör extra anslaget till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet
upptagas med 56,900 kronor; för budgetåret 1924—1925 finnes för
motsvarande ändamål anvisat ett belopp av 58,400 kronor, vilket belopp
nu ansetts kunna ytterligare något begränsas; för vikariatsersättningar,
extra personal m. m. skulle sålunda för nästkommande budgetår ställas
till förfogande i runt tal 14,000 kronor mot 16,334 kronor för 1924—1925.
Anslagsposten till förhandskontroll å fartygs sjövärdighet torde, i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag, böra upptagas till 196,000 mot 198,450
kronor för innevarande budgetår. Besparingen har möjliggjorts genom
företagna jämkningar i nuvarande distriktsindelning, varigenom resekostnaderna
för inspektörerna beräknas kunna nedbringas.
Anslaget till navigationsskolornas uppvärmning och belysning skulle,
i enlighet med vad departementschefen hemställt, upptagas till 2,900
kronor mot 2,800 kronor för innevarande år.
Det ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen, vilket på
grund av befintliga besparingar är för innevarande budgetår uppfört utan
angivet belopp, torde, på sätt i propositionen föreslagits, böra upptagas
med 2,200 kronor.
I överensstämmelse med av departementschefen angiven beräkningsgrund
torde slutligen anslagen till torvstaten böra nedsättas med 3,000
kronor, och bestämmas till sammanlagt 31,900 kronor. Den avsedda besparingen
hänför sig till torvingenjörernas reseanslag, som ansetts kunna
nedsättas.
I övriga delar skulle ifrågavarande anslag upptagas med oförändrade
belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
9
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och de av herr N. A. Nilsson m. fl.,
herr Asplund, herr Eriksson i Västbro in. fl. och herr
Eriksson i Grängesberg i ämnet väckta motionerna
(I: 259 och 265 samt II: 398 och 427) samt med avslag
å de av herr Lindley m. fl. samt herrar Lithander och
Lövgren i Nyborg väckta motionerna (I: 266 och
II: 428), rnå
a) från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare hos kommerskollegium på
följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet —
5 byråchefer............................................................ B 30
1 byrådirektör och överinspektör........................ B 29
1 navigationsskoleinspektör ................................. B 29
1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspek -
tör
B 29
B 28
B 24
B 24
B 24
B 24
B 24
B 24
B 24
B 21
B 21
B 21
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
B 2;
1 byrådirektör................
3 förste aktuarier...........
4 förste byråingenjörer
1 kamrerare..................
1 redaktör.......................
4 sekreterare .................
1 sjötekniskt biträde ... .
1 teknisk konsulent ....
3 aktuarier ....................
5 notarier .......................
1 registrator ...................
4 kansliskrivare ...........
1 förste expeditionsvakt
7 kanslibiträden.............
5 expeditionsvakter........
16 kontorsbiträden........
2 skrivbiträden..............
b) godkänna följande ordinarie stat för kommerskollegium
att tillämpas från och med den 1 juli 1925:
10
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag .................................... kronor 414,540
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 11,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................. ......... kronor 85,000
Summa förslagsanslag kronor 511,040;
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium
från dess nuvarande belopp 504,420 kronor
med 6,620 kronor till 511,040 kronor;
d) till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet,
utöver det ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret
1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa ett
extra anslag av 56,900 kronor;
e) i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppföra det
ordinarie anslaget till bergsstaten med oförändrat belopp
84,800 kronor;
f) från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare vid sprängämnesinspektionen
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 sprängämnesinspektör.......................................... B 28;
g) i riksstaten under tionde huvudtiteln uppföra det
ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen
med oförändrat belopp 11,500 kronor;
h) till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen
för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln
anvisa ett extra anslag av 6,048 kronor;
i) från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare vid inspektionen över elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöverföring
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
3 inspektörer .................................................... B 27;
j) i riksstaten under tionde huvudtiteln uppföra det
ordinarie förslagsanslaget till inspektionen över elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöverföring
med oförändrat belopp 31,500 kronor;
k) till arvoden åt två assistenter vid inspektionen
över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverf
öring för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln
anvisa ett extra anslag av 12,096 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 126. 11
1) till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet
för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln
anvisa ett extra anslag av 196,000 kronor;
in) i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det
ordinarie anslaget till navigationsskolorna med oförändrat
belopp 168,500 kronor;
n) för beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas
uppvärmning och belysning för budgetåret
1925—1926 under tionde huvudtitein anvisa ett extra
anslag av 2,900 kronor;
o) i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det
ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen
med 2,200 kronor;
p) i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen
vid undervisningsanstalter för sjöfart med oförändrat
belopp 23,000 kronor;
q) i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det
ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad
med oförändrat belopp 32,200 kronor;
samt
r) för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln
anvisa
dels för avlönande av en förste torvingenjör och tre
torvingenjörer ett extra anslag av 26,400 kronor,
varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola
utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort är
Stockholm;
dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra
anslag av 1,500 kronor;
dels ock till beredande, i mån av behov, efter hittills
tillämpade grunder av personliga ålderstillägg åt
förste torvingenjören och torvingenjörerna, i varje fall
under förutsättning att vederbörande befattningshavare
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap,
ett extra anslag av 4,000 kronor.
Stockholm den 22 maj 1925.
På statsutkottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L. Widell, C. P. V.
Milsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqoist, C. I. Asplund, E. J. G. Rosén, 4. It.
Rooth, G. Mobb, J. B. Johansson i Fredrikslund och C. A. Carlsson i Gävle;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund, S. Bengtsson
i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge,
B. F:son Holmgren, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm
och P. C. Jonsson i Eskilstuna.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
in
Bil 1.
Stockholm den 13 maj 1925.
Till riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 8 innevarande maj har Kung!. Maj:t anbefallt socialstyrelsen
att avgiva och till riksdagens statsutskott direkt inkomma med
utlåtande över följande, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 178, angående
anslag till kommerskollegium m. m., inom riksdagen väckta motioner
nämligen, inom första kammaren, nr 259, 265 och 266 samt, inom andra
kammaren, nr 398, 427 och 328. Till fullgörande härav får socialstyrelsen
anföra följande.
Motionerna nr 259 i första kammaren och nr 398 i andra kammaren avse
båda uppförande på ordinarie stat med placering i 17 :e lönegraden av nuvarande
extra förste byråingenjörsbefattningen å kommerskollegii industribyrås
elektriska sektion.
Enligt kungörelse den 31 december 1919 (nr 837) äro de elektriska inspektörerna
förordnade att som specialinspektörer inom yrkesinspektionen
övervaka arbetarskyddslagens tillämpning, i vad angår skydd mot olycksfall
genom inverkan av elektrisk ström, vid samtliga elektriska anläggningar,
till vilkas utförande Kungl. Maj:t meddelat tillstånd, jämte till anläggningarna
hörande kraft-, omformare- och transformatorstationer samt
ledningar. Tillsynen, vilken, där så av kommerskollegium och socialstyrelsen
finnes påkallat, kan utsträckas till även andra elektriska anläggningar,
som kunna anses innebära fara för olycksfall genom elektrisk ström, utövas
av de elektriska inspektörerna, vad jordbruket beträffar, i nära samarbete
med underinspektörerna inom yrkesinspektionen. Vid utfärdande
av anvisningar och råd för arbetsgivarna, i vad rör nyttjandet av elektriska
anordningar, liksom vid lämnande av direktiv åt yrkesinspektionens
befattningshavare beträffande deras arbete i berörda avseende, är ett samarbete
mellan socialstyrelsen och den elektriska sektionen inom kommerskollegium
nödvändigt. Detta samarbete har redan under nuvarande förhållanden
varit förenat med vissa svårigheter, vilka från sektionens sida
uppgivits bero på knappheten i de arbetskrafter, varöver sektionen förfogat.
Att under sådana förhållanden en indragning av befattningen i
fråga, såsom av Kungl. Maj:t föreslagits, skulle medföra ytterligare svårigheter
för berörda samarbete, synes vara att förutsätta.
Uti motionerna nr 266 i första kammaren och nr 428 i andra kammaren
hemställes, att riksdagen måtte i den föreslagna staten för kommerskollegium
vidtaga sådana förändringar, att i stället för avlöning till ett sjötekniskt
biträde med placering i lönegrupp B 24 upptages avlöning till eu sjöfartsinspektör
med placering i lönegruppen B 26 eller den högre lönegrad,
som kan komma i fråga.
Inom socialstyrelsen finnes anställd en assistent för sjöfartsärenden, på
vilken i huvudsak måste ställas samma krav på praktisk utbildning, allmänbildning
och språkkunskaper, som angivas erforderliga för den i mo
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
tionerna avsedda befattningshavaren. Den teoretiska utbildning och den
omfattande erfarenhet på det nautiska området, som erfordras för dessa
tjänster, kan ej väntas förefinnas förrän vid en jämförelsevis framskriden
ålder. De krav ifråga om lämplighet för administrativt arbete, som måste
ställas på deras innehavare, föranleder vidare, såsom erfarenheten visat,
att urvalet i avseende på lämpliga sökande ställer sig synnerligen begränsat.
Med hänsyn såväl till angivna förhållanden som den självständiga
tjänsteutövning, som måste fordras av dessa befattningshavare, synes det
styrelsen angeläget, att desamma beredas en löneställning, som möjliggör
att för befattningarna kunna förvärva och bibehålla fullt kvalificerade
personer.
Motionerna nr 265 i första kammaren och nr 427 i andra kammaren
åsyfta båda bibehållande tillsvidare av den nu för bergsstaten gällande
lönestaten, varjämte i den förra hemställes om, att riksdagen ville hos
Khtngl. Maj it anhålla om framläggande för nästa års riksdag av förslag
till ny lönestat för bergsstaten.
Genom lag om arbetarskydd den 29 juni 1912 ålades bergmästarna att
utöya tillsyn över lagens efterlevnad vid bland annat bergverksarbete, som
helt eller delvis bedrives under jord, medan tillsynen vid sådant arbete i
dagbrott påvilade yrkesinspektörerna. Denna uppdelning av arbetet ifråga
om tillsynen vid stenbrotten medförde flera olägenheter, i det de skilda tillsynsområdenas
gränser mången gång för den enskilde befattningshavaren
tedde sig ovissa samt olikformigheter i föreskrifternas tillämpning gjorde
sig gällande. Genom kungörelse den 5 december 1919 (nr 821) reglerades
emellertid gränserna mellan bergmästarnas och yrkesinspektörernas tillsynsområde
på sådant sätt, att åt bergmästarna uppdrogs tillsynen ifråga
om stenbrotten ävensom, i stort sett, de ur dem utvUnna produkternas
framforsling och deras invid brytningsplatsen försiggående bearbetning.
Tillsynen vid hela den egentliga stenindustrien med undantag för den finare
stenförädlingen har på grund härav i enlighet med därom i kungörelsen
meddelad bestämmelse från och med den 1 februari 1920 påvilat bergmästarna.
Under krigsåren hade stenindustrien som bekant att kämpa med stora svårigheter,
all export avstannade, och för att ej fullständig arbetslöshet skulle
drabba Inom densamma sysselsatta arbetare, måste åtgärder vidtagas från
det allmännas sida. Arbetarantalet sjönk i samband härmed hastigt. Under
de senaste åren har detsamma emellertid åter varit i stadig tillväxt
samt synes nu närma sig antalet före kriget. Belysande i nyss berörda avseende
torde siffrorna i nedanstående tabell vara:
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
15
Uppgifter |
rörande stenindustrien 1 |
Uppgifter rörande bergmästarnas hela tilI-synsverksatnbet, för arbetarskyddet |
||||
A n t, a 1 |
Antal |
|||||
Ti 11 syns- |
År |
registrerade |
i risp." k te- |
syssel- |
rese- och |
arbetsställen,till ll,l<0,nna olycka- |
organ |
arbets- |
rade arbets- |
sätta |
förrätt- |
vilka lämnats fallsanmitlnljignr |
|
ställen |
ställen |
arbetare |
ningsd&garj skriftlig anv. . dödsfall i totalt |
|||
Yrkesinspek- |
Ibis |
179 |
5(> |
1,911 |
||
törel'' |
1919 |
472 |
140 |
2,9-10 |
||
Bergmästare |
1920 |
407 |
14.''i |
2,524 |
224 |
88 12 2,110 |
1921 |
067 |
189 |
4,220 |
190 |
27 19 2,001 |
|
1922 |
044 |
107 |
2,41*9 |
174 |
21 17 2,450 |
|
1928 |
091 |
140 |
9,020 |
202 |
81 9 2,920 |
|
1924 |
891 |
210 |
0,028 |
225 |
37 IT 3,554 |
I tabellen framträder eu markerad stegring av antalet inspekterade arbetsställen
och dd dessa sysselsatta arbetare under åren 1918—1921, vilken
torde sammanhänga med den stegring i verksamheten inom yrhet, som
under dessa år ägt rum. Kommerskollegii industristatistik ger emellertid
vid handen, att även under åren 1922—1923 en fortsatt utveckling av verksamheten
inom stenindustrien varit förhanden, men av tabellen framgår,
att tillsynsorganen icke kunnat i sin övervakande verksamhet följa denna,
utan att istället en viss avmattning i sistnämnda verksamhet inträtt. Huruvida
detta i någon mån kan sammanhänga med det för inspektionspersonalen
ökade övriga arbete, som föranletts av de extra gruvingenjörernas
indragning under angivna år, undandrager sig emellertid styrelsens bedömande,
men tydligt är, att ifrågavarande tillsynsuppgift fått stå tillbaka
för befattningshavarnas egentliga verksamhet.
Enligt uppgifter från riksförsäkringsanstalten medförde olycksfallen i
arbete inom industrigruppen brytning och grovhuggning jämte krossning
av sten under åren 1920—1921 respektive 26.26 och 23.87 förlorade arbetsdagar
per årsarbetare, medan motsvarande siffror för landets hela industri
i medeltal utgjorde respektive 8.m och 7.309. Denna yrkets stora olycksfallsrisk
jämte de förhållanden, varunder arbetet bedrives, såsom arbetsplatsernas
stora lokala utbredning samt belägenhet merendels å orter med dåliga
kommunikationer, kräva ett såväl intensivt som tidsödande arbete från
tillsynsorganens sida, därest effektiva och bestående resultat skola ernås.
Den stora skillnaden mellan antalet registrerade arbetsställen och antalet
av dem, som varje år inspekteras inom detta riskfyllda yrke, visar,
att en högre inspektionsfrekvens måste anses av förhållandena påkallad.
Skulle emellertid bergsstatens personal ytterligare reduceras, befarar styrelsen,
att dess på gruvlagstiftningen grundade verksamhet och det med
densamma förbundna arbetet kommer att taga så stor del av personalens
tid i anspråk, att ringa sådan blir övrig för tillsynsverksamheten enligt arbetarskyddslagen
såväl i vad den avser skyddandet av arbetarna mot
olycksfall och ohälsa i arbete vid gruvor som än mer vid stenbrott.
Med hänsyn till de intressen styrelsen har att bevaka, måste styrelsen,
med åberopande av det ovan anförda och under erinran om den av 1924 års
1 Siffrorna för yrkes inspektörerna åren 1918 och 1919 avse hela Stenindustrien, siffrorna
för bergmästarna åren 1920—1924 avse den grövre stenindustrien, medan siffrorna för yrkesinspektörerna
för samma tid rörande den till sin omfattning väsentligt mindre betydande
finare stenindustrien utelämnats.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
riksdag begärda utredningen, på vilket sätt inspektionen inom gruvindustrien
må kunna göras ur yrkesfaresynpunkt så tillfredsställande som
möjligt, framhålla önskvärdheten av, att någon ändring i bestående organisation
av bergsstaten ej vidtages, förrän berörda utredning föreligger
och närmare undersökning vidtagits i avseende å den bergsstatens personal
nu påvilande arbetsbördan.
I detta ärendes handläggning hava deltagit generaldirektören Huss samt
byråcheferna Furst och Molin.
TH. FÖRST.
GUNNAR HUSS.
Bil. 2.
Stockholm den 12 maj 1925.
Till riksdagens statsutskott.
Genom nådig remiss har Kungl. kommerskollegium anbefallts att till
Eder avgiva yttrande rörande vissa i fråga om kollegium samt de under
kollegium lydande myndigheter och kårer väckta motioner, nämligen nr
266 i första kammaren av herr Lindley med flera (nr 428 i andra kammaren
av herrar Lithander och Lövgren i Nyborg) angående sjötekniska biträdets
hos kollegium placering i lönegrad m. m., nr 259 i första kammaren
av herr Nils Anton Nilsson med flera (nr 398 i andra kammaren av
herr Eriksson i Västbro med flera) angående en förste byråingenjörsbefattning
å kollega industribyrås elektriska sektion, samt nr 265 i första kammaren
av herr Asplund och nr 427 i andra kammaren av herr Eriksson
i Grängesberg, de båda sistnämnda motionerna rörande bergsstaten.
Till efterkommande härav får kollegium äran anföra följande.
Vidkommande först motionen nr 266 i första kammaren (nr 428 i andra
kammaren), avseende uppflyttning till högre lönegrad av den å kollegii
stat uppförda befattningen såsom sjötekniskt biträde samt förändring av
befattningens benämning, får kollegium erinra, att kollegium redan i underdånigt
utlåtande den 17 januari 1924 över ett av civilförvaltningens
lönenämnd den 9 november 1923 avgivet underdånigt yttrande angående
uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar, som tillhört förutvarande
andra normalgraden m. m., i vad anginge befattningshavare hos kollegium,
hemställt om uppflyttning i lönegraden B 16 (26) av, bland andra, nu ifrågavarande
befattning. Utöver de skäl, som kollegium då generellt anförde
för uppflyttningen av de åsyftade befattningarna i högre lönegrad, är i
fråga om särskilt det sjötekniska biträdet att i synnerhet beakta vad i före
-
Statsutskottets utlutande Nr 126.
17
varande motion närmare anförts rörande arten av de sjötekniska biträdet
åvilande arbetsuppgifter samt de kvalifikationer, som härför erfordras,
därvid främst må framhållas betydelsen och den säregna beskaffenheten
av de funktioner i fråga om den repressiv» statskontrollen å fartygs sjövärdighet,
som åligga denne befattningshavare, ävensom svårigheten att
inom fartygsbefälhavarekåren, ur vilken befattningen måste rekryteras,
finna aspirant med, förutom andra nödiga kvalifikationer, tillräckligt
mångsidig allmänbildning för att kunna i allo fylla de krav, som böra
ställas å dess innehavare.
Kollegium tillstyrker därför fortfarande att denne befattningshavare
uppflyttas i lönegraden B 26 (16).
Vad angår benämningen å befattningens innehavare anser kollegium
den i motionen föreslagna, nämligen sjöfartsinspektör, icke lämplig, då
med densamma icke är förenad någon som helst inspektionsverksamhet i
egentlig mening. Kollegium delar emellertid motionärernas uppfattning,
att den nuvarande benämningen bör utbytas mot annan mera lämplig sådan.
Kollegium har efter övervägande av olika uppslag i ämnet funnit
sig böra framställa förslag om att befattningens innehavare hädanefter
benämnes »sjöteknisk statskonsulent», vilken benämning torde få anses
närmast motsvara de arbetsuppgifter, som åvila befattningshavaren i fråga.
Beträffande härefter frågan om förste byråingenjörsbefattningen å industribyråns
elektriska sektion, så torde få till en början erinras därom, att
ifrågavarande tjänst tillkom genom beslut av 1919 års riksdag och tillsattes
från och med den 1 augusti 1919. Befattningens inrättande var främst
föranledd av tillkomsten år 1918 av kraftledningslånefonden, och befattningshavarens
första uppgift blev jämväl att förbereda den handläggning
av hithörande ärenden, som var ålagd kollegium. Sedan genom 1919 års
riksdags beslut jämväl inrättats en vattenkraftslånefond, har sagda befattningshavare
ävenledes anförtrotts den förberedande behandlingen inom
kollegium av de nämnda fond rörande ärenden.
Efter indragningen från och med den 1 april 1922 av den å extra stat
ävenledes uppförda befattningen såsom förste byråingenjör för behandling
av vissa ärenden rörande registrering av elektriska anläggningar,
hava hithörande ärendens beredning överflyttats å den förstnämnda befattningshavaren,
som även handlägger ärenden rörande kommunala låneoch
borgensärenden.
I fråga om antalet av de ärenden, som på grund härav handlagts av ifrågavarande
byråingenjör, hänvisas till av kollegium förut lämnad statistisk
utredning.
Vid de elektriska distributionsföretagen, där teknisk sakkunskap i stor
utsträckning saknas, uppstå alltjämt, enligt vad erfarenheten visat, en
mångfald frågor av teknisk-ekonomisk natur, som äro av avgörande betydelse
för företagens utveckling och i många fall för deras bestånd. I
allmänhet stå dessa i samband med olämpligt valda bestämmelser i stadgar
och energitaxor, men kunna även vara beroende av rent lokala förhållanden.
Det har visat sig, att dessa olägenheter kunna övervinnas eller
åtminstone mildras genom den upplysningsverksamhet, som kollegium utövat
genom omförmälda byråingenjör. Att denna verksamhet uppskattats
av företagen i fråga framgår av de skrivelser, till vilka i motionerna hänvisas.
Beträffande behovet av ifrågavarande extra byråingenjörstjänst får kollegium
åberopa innehållet i sitt utlåtande den 28 februari 1925 med anled
-
Bihang till riksdagens protokoll 7925. 6 sand. 60 höft. (Nr 126—127.)
2
18 Statsutskottets utlåtande Nr 126.
ning av besparingskommitténs förslag, (se Kung!. Ma.j:ts proposition nr
178/1925, sid. 73 ff.).
Kollegium anser, att det ur synpunkten av arbetets behöriga fortgång
inom ämbetsverket på det område, där ifrågavarande tjänst har sina uppgifter
förlagda, skulle medföra synnerligen betänkliga konsekvenser, om
nämnda befattning bleve indragen. Utöver de skal, som i åberopade utlåtande
förebragts för kollega mening rörande tjänstens vikt, torde följande
tillkomna omständigheter böra beaktas.
Numera föreliggande överblick av den arbetsbörda, som under år 1925
på grund av ansökningar om lån ur kraftlednings- och vattenkraftslånefonderna
påvilar ämbetsverkets elektriska sektion, utvisar, att det under
innevarande år mött större svårigheter än förut att inom beräknad tid bereda
och i och för låneutdelning slutbehandla ifrågavarande ärenden,
något som beklagligtvis redan nu vållat sökande ekonomiska olägenheter.
Dessa svårigheter skulle otvivelaktigt ökas genom den ifrågasatta tjänsteindragningen.
Innevarande års riksdag har med anledning av två likalydande motioner,
nr 41 i första kammaren av herr Nils Anton Nilsson med flera, och
nr 61 i andra kammaren av herr Eriksson i Västbro med flera, medgivit,
att återbetalningstiden för lån från kraftledningslånefonden må, efter
prövning i varje särskilt fall, kunna utsträckas från 20 till högst SO år.
Det lärer kunna förväntas, att ett stort antal av de cirka 260 företag, åt
vilka med inberäkning av närmast förestående lånefördelning beviljats
lån enligt hittills gällande bestämmelser, skola på grund av svag ekonomi
söka komma i åtnjutande av de lindrigare återbetalningsvillkoren. I alla
dessa fall måste en ingående undersökning företagas rörande lämpligheten
av ifrågasatt förlängning av återbetalningstiden och viss hänsyn tagas
till vederbörandes möjligheter att avlämna härför erforderliga säkerhetsliandlingar.
Detta arbete blir visserligen till stor del av övergående natur,
men torde komma att visa sig synnerligen arbetskrävande. Kommerskollegium
tillåter sig i övrigt att beträffande sistnämnda omständigheter hänvisa
till sitt gemensamt med lantbruksstyrelsen den 21 mars 1925 till jordbruksutskottet
avgivna yttrande (tryckt i jordbruksutskottets utlåtande
nr 35/1925).
På grund av det anförda kan kollegium för sin del icke annat än på det
livligaste biträda motionärernas syfte att åt ämbetsverket bevara nämnda
extra byråingenjörstjänst. Motionärernas motivering jämte de opinionsuttalanden
från intresserade kretsar, som i samband med motionen framkommit,
synes kollegium utgöra ett övertygande belägg på att besparingskommittén
undervärderat betydelsen för det allmänna av de ämbetsuppgifter,
tjänsten i fråga fyller, samt underskattat hindren för att genom en
organisatorisk omläggning gorå befattningen överflödig. Vederbörande
departementschef har också blott med stor tvekan biträtt kommitténs förslag
på denna punkt.
Vidkommande förslaget, att tjänsten i fråga skulle uppföras å ordinarie
stat, har kollegium, med hänsyn till den starka arbetsbelastningen å ämbetsverkets
elektriska sektion, icke något att häremot erinra. Under hänvisning
till sin i förenämnda utlåtande den 17 januari 1924 uttalade mening
rörande placering i lönegrad av tjänstemän i kollegium, tillhörande
förutvarande andra normalgraden, bär kollegium ej erinran att framställa
mot att nu ifrågavarande tjänsteman hänföres till 26:e lönegraden.
Statsutskottets utlåtande Nr 12t>.
19
Kollegium far härmed övergå till det ämne, som är föremål för motionerna
nr 265 i första kammaren av bergmästaren C. I. Asplund och nr
427 i andra kammaren av pensionsfullmäktigen Jernhård Eriksson, nämligen
organisationen av bergsstaten.
Motionärerna förorda att med avslag ä propositionen för budgetåret
1925—1926 hittillsvarande ordinarie anslag må utgå till bergsstaten, och de
avse båda, att förslag i organisationsfrågan framlägges för 1926 års riksdag.
Bergmästaren Asplund åsyftar därvid, att sistnämnda förslag måtte innefatta
jämväl omreglering av bergsstatens avlöningsförhållanden med
vad därmed äger sammanhang.
Såsom av kollegii underdåniga utlåtande den 28 februari 1925 framgår,
avsåg kollegium med sitt tillstyrkande av besparingskommitténs förslag i
fråga om bergsstaten uttala, att kollegium fortfarande hyste samma uppfattning
i denna organisationsfråga som vid avgivandet den 13 november
1922 av utlåtande rörande löneregleringskommitténs i vad avser bergsstatens
personalutrustning i huvudsak likartade organisationsförslag, vilket
sedermera blev föremål för behandling vid 1923 års riksdag. När kollegium
i sitt utlåtande den 28 februari 1925 reservationslöst hänvisat till
sitt utlåtande den 13 november 1922 innebär detta givetvis, att kollegii
erfarenhet om bergsstatstjänstemännens arbete under de mellanliggande
åren utvisar, att någon för den förevarande organisationsfrågan avgörande
ökning av detta arbete icke varit för handen. I utlåtandet dén 13 november
1922 uttalades emellertid tydligt, att kollegium ansåge den ifrågasatta
inskränkningen i arbetskraften motsvara behovet endast under depressionstider
samt att kollegium ej funne förslaget välbetänkt med hänsyn
till andra än sådana tider. Att kollegium det oaktat ej uttalade sig mot
indragningarna berodde i första hand på sparsamhetsskäl.
Det torde härav framgå, att kollegii ställningstagande till besparingskommitténs
förslag i detta avseende skedde under insikt om att förslagets
genomförande skulle för bergsstaten innebära ett minimum av arbetskrafter
samt att kollegium, såsom direkt betonats i kollegii utlåtande i ämnet
den 13 november 1922, därvid i särskilt hög grad lät sig ledas av sparsamhetshänsyn.
Kollegium förutsatte jämväl att, som i yttrandet den 13 november
1922 uttryckligen framhållits, i den mån ökade arbetskrafter
skulle komma att visa sig oundgängligen nödvändiga, sådana även skulle
finnas tillgängliga. Det säger sig dock självt, att bergsstatens förseende
med arbetskrafter i större utsträckning än enligt det nu av Kungi. Maj:t
framlagda förslaget måste komma de intressen till godo, vilka bergsstaten
är satt att tjäna, varför kollegium för sin del naturligtvis skulle hälsa
med tillfredsställelse, att besparingssynpunkterna härvid ej behöva tillmätas
utslagsgivande betydelse.
Enär någon tjänst å bergsstaten icke beräknas bliva ledig under budgetåret
1925—1926, lärer i varje fall, därest icke något oförutsett inträffar,
ur besparingssynpunkt intet vara att erinra mot ett uppskov med frågan
till kommande år.
Därest frågan om bergsstatens omorganisation icke skulle komma att
avgöras vid innevarande års riksdag, synes det kollegium lämpligt att vid
frågans förnyade övervägande löneregleringsfrågan i enlighet med bergmästare
Asplunds förslag i samband därmed upptagas till behandling.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
I detta ärendes handläggning inom kollegium hava deltagit, jämte undertecknad,
verkets chef, kommerserådet Malmén, undertecknad Friberg,
kommerseråden Sidenvall och Jansson, tjänstförrättande kommerserådet,
förste byråingenjören Holmberger och tillförordnade byråchefen Nilsson,
undertecknad Friberg föredragande i fråga om det sjötekniska biträdet,
Sidenvall föredragande i fråga om bergsstaten samt Holmberger i fråga
om extra förste byråingenjören.
PEK G. FRIBERG.
K. A. FHYXELL.
C. E. Landberg.