Statsutskottets utlåtande Nr 125.
1
tfr 125.
Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1925 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
rörande provisorisk löneförbättring för reservstatspersonalen
samt i fråga om anslagen till arméns
och marinens reservstater. (l:a avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 2 januari 1925 dagtecknade propositionen
angående statsverkets tillstånd ock behov (nr 1) liar Kungl. Maj:t under
fjärde huvudtiteln, punkt 8 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över försvarsärenden samma dag, föreslagit riksdagen att, i
avbidan på den särskilda proposition, som kunde komma att avlåtas i
ämnet, tillsvidare beräkna ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater
till 760,000 kronor,
Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 79 av samma statsrådsprotokoll
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den särskilda proposition, som kunde
komma att avlåtas i ämnet, tillsvidare beräkna ordinarie förslagsanslaget till
marinens reservstat till 53,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t uti eu till riksdagen avlåten, den 20 februari
1925 dagtecknad proposition (nr 127), vilken hänvisats till förberedande behandling
av statsutskottet, utom i vad den avsåge medgivande för viss personal
att uppbära pension av statsmedel, i till statsutskottet remitterade
delar föreslagit riksdagen dels godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 20 februari 1925 fogade förslag till stater för officerare
och underofficerare å reservstat vid armén, fältläkarkårens reservstat samt
marinens reservstat, att gälla för budgetåret 1925—1926, dels öka ordinarie
förslagsanslaget till arméns reservstater, nu 500,000 kronor, med 250,000
kronor till 750,000 kronor, dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till marinens
reservstat, nu 38,000 kronor, med 16,000 kronor till 54,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovannämnda
statsrådsprotokoll.
Arméns reservstater upprättades efter beslut vid 1914 års senare riksdag
(prop. nr 159, riksdagens skrivelse nr 1).
Reservstaten för officerare och underofficerare omfattar enligt senast fastställd
stat följande antal beställningar, nämligen:
2 beställningar för generalspersoner,
7 överstebeställningar, därav 2 av högre och 5 av lägre löneklass,
29 majorsbeställningar,
Bihang till riksdagens protokoll 1225. 6 sand. 59 käft. (Nr 125.)
Nuvarande
organisation
av reservstaterna.
Armén.
1043 25
2
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
114 kompaniofficersbeställningar, därav 24 av högsta, 42 av mellersta och
48 av lägsta löneklass, samt
120 underofficersbeställningar, därav 55 av högre och 65 av lägre löneklass.
Dessutom finnas en reservstat för fältläkarkåren och en reservstat för
fältveterinärkåren, omfattande följande beställningar nämligen:
reservstaten för fältläkarkåren:
2 fältläkarbeställningar,
12 regementsläkarbeställningar och
6 batalj onsläkarbeställningar; samt
reservstaten för fältveterinärkåren:
1 fältveterinärbeställning,
4 regementsveterinärbeställningar och
2 bataljonsveterinärbeställningar.
Reservstaten för officerare och underofficerare ävensom reservstaten för
fältläkarkåren äro båda fullt uppsatta. Däremot har uppsättningen av reservstaten
för fältveterinärkåren ännu icke påbörjats.
För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:
för underofficerare 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,
för kompaniofficerare 10 tjänsteår såsom aktiv officer och 32 levnadsår,
för. bataljonsläkare och bataljonsveterinärer 10 tjänsteår såsom militärläkare
respektive militärveterinär och 43 levnadsår,
för regementsläkare och regementsveterinärer 15 tjänsteår såsom militärläkare
respektive militärveterinär och 48 levnadsår samt
för överstar, överstelöjtnanter och kaptener vid övergång till närmast högre
tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.
A reservstat äger befordran icke rum i vidare mån, än att löjtnant kan
enligt vissa grunder befordras till kapten (ryttmästare) och sergeant till
fanjunkare (styckjunkare, förvaltare).
Personal å reservstat är tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande
av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i fred:
generalmajor, överste och major i högst 45 dagar under varje tvåårsperiod
av tjänstetiden;
kompaniofficer efter fyllda 43 och underofficer efter fyllda 42 år i högst
50 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden;
kompaniofficer efter fyllda 37 och intill fyllda 43 år, underofficer intill
42 år samt läkare och veterinär efter uppnådda 48 år i högst 50 dagar under
loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden; samt
kompaniofficer intill fyllda 37 år samt läkare och veterinär intill fyllda
48 år i högst 100 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.
Personal å reservstat är skyldig att avgå från reservstat dels på grund av
otjänstbarhet efter samma grunder som personal på aktiv stat och dels efter
uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal på aktiv stat
till avgång med fyllnadspension. Efter övergången till pensionsstat äro
vederbörande skyldiga att kvarstå i arméns reserver under samma tider, som
Statsutskottets utlåtande AV 125.
3
Kulla för motsvarande personal på aktiv stat efter avgång med pension från
densamma.
Reservstatspersonalen tillkommande avlönings- och pensionsförmåner
framgå av nedanstående sammanställning.
Boställningshavare |
Lön kronor |
Pension |
Generalsperson ............................ |
5,400 |
4,500 |
Överste i högre löneklassen .. |
4,500 |
3|800 1 |
Överste i lägre löneklassen, fältläkare ... . |
4,200 |
3,500 |
Major, regementsläkare, fältveterinär...... |
3,100 |
2,700 |
Kompaniofficer i högsta löneklassen (övergång efter fyllda 43 |
||
år), bataljonsläkare, regementsveterinär..... |
2,100 |
1.800 |
Kompaniofficer i mellersta löneklassen (övergång efter fyllda |
1,650 |
1,300 |
Kompaniofficer i lägsta löneklassen3) |
1,200 |
900 |
Underofficer i högre löneklassen (övergång efter fyllda 42 år) |
1,000 |
850 |
Underofficer i lägre löneklassen4) .. |
800 |
650 |
1) Åtnjuter ett avlöningstillägg om 300 kronor vid uppnådd 43 års ålder.
2) » » » » 300 » » » 48 » »
s) * ” ” » 300 » » » 37 » » och ytterligare
ett å 300 kronor vid uppnådd 43 års ålder. ,
4) Åtnjuter ett avlöningstillägg om 150 kronor vid uppnådd 42 års ålder.
Anm. 1. Avlöning under tjänstgöring, såsom dagavlöning, dagtraktamente och annan tillfällig
avlöning tillkommer personal å reservstat enligt för personalen å aktiv stat
gällande föreskrifter; likaså utgår rese- och traktamentsersättning för resor till
och från tjänstgöringsort.
Anm. 2. I avgift för egen pensionering erlägger personal å reservstat årligen 3 procent
av kassa- och fyllnadspensionernas sammanlagda belopp.
Anm. 3. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom delägare i arméns
änke- och pupillkassa med den änkepensionsrätt, den vid övergången till reservstat
innehar, och på de villkor, som reglementet för denna kassa stadgar;
och skall för sådan delägare utgå statsbidrag till samma belopp, som närmast
före övergången.
Enligt nuvarande marinorganisation finnes en för hela sjöförsvaret gemensam
reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet
fördelade beställningar.
Antalet för flottan avsedda beställningar skall enligt 1914 års riksdagsbeslut
utgöras av;
2 kommendörkaptensbeställningar, därav 1 av 1. graden och 1 av 2.
graden,
8 kaptens- eller löjtnantsbeställningar, därav 2 av högsta, 4 av mellersta och
2 av lägsta löneklass, samt
4 underofficersbeställningar, därav 2 av högre och 2 av lägre löneklass.
Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke fullt genomförd. Å
reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar
och 1 underofficersbeställning.
För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:
för underofficerare att vara flaggunderofficer eller underofficer av 2. graden
samt innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår;
för kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår;
samt
Marinen.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
för kommendörkaptener av 2. graden och kaptener vid övergång till närmast
högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.
Liksom vid armén äger befordran å reservstat icke rum i vidare mån, än
att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten och underofficer
av 2. graden till flaggunderofficer.
Personal å flottans reservstat är tjänstgöringsskyldig i krig eller då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred:
kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter i åldersgruppen 37—42 år
samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet av
varje tvåårsperiod av tjänstetiden,
kaptener och löjtnanter efter fyllda 43 år och underofficerare efter fyllda
42 år i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden,
samt
kaptener och löjtnanter intill fyllda 37 år i högst 90 dagar under loppet
av likaledes varje treårsperiod av tjänstetiden.
Beträffande avgång från reservstat samt avlönings- och pensionsförmåner
gälla för flottans reservstatspersonal enahanda bestämmelser som vid armén.
Kommendörkapten av 1. graden vid flottans reservstat, vilken beställning
saknar motsvarighet vid armén, åtnjuter 3,500 kronor i lön och 3,200 kronor
i pension.
För kustartilleriet skulle enligt 1914 års plan finnas följande antal beställningar,
nämligen
1 regementsofficers-(maj ors-)beställning,
7 kaptens- eller löjtnantsbeställningar samt
8 underofficersbeställningar, därav 4 av högre och 4 av lägre löneklass.
Vid reservstatens upprättande förutsattes, att jämväl överstelöjtnants
beställningar
framdeles komme att inrättas.
Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke helt genomförd. Å
reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar
samt 2 underofficersbeställningar.
För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:
för underofficerare att vara underofficerare av 1. eller 2. graden samt
innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår;
för kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår;
samt
för majorer och kaptener vid övergång till närmast högre tjänstegrad å
reservstat lämplighet för den högre beställningen.
Liksom vid armén och flottan äger befordran å reservstat icke rum i vidare
mån, än att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten och
underofficer av 2. graden till underofficer av 1. graden.
Med avseende å tjänstgöringsskyldighet, avgång från reservstat samt
avlönings- och pensionsförmåner gälla för kustartilleriets reservstatspersonal
enahanda bestämmelser som vid armén.
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
5
Sedan särskilda utskottet för försvarsfrågans behandling vid 1924 års riksdag Förslag från
förklarat sig dela den i propositionen nr 20 uttalade meningen, att en Inne- för8varBTäeenocli
pensionsreglering för reservstatspersonalen snarast möjligt borde komma nämnd.6
till stånd, samt att därvid den ursprungliga relationen mellan den aktiva
personalens och reservstatspersonalens löne- och pensionsförmåner borde
återställas och detta jämväl i fråga om den nuvarande reservstatspersonalen,
har Kung! Maj:t uppdragit åt försvarsväsendet.s lönenämnd att avgiva förslag
i ärendet.
Huvudgrunderna i lönenämndens med anledning härav avgivna förslag,
framgå av följande tablå:
1 L |
1 |
Löner |
Pensioner |
|||
i |
1 ^ |
3 |
4 |
5 |
« |
|
Beställning å reservstat |
Nu- varande lön |
Belopp vid |
Löne- nämn- dens förslag1) |
Nu- varande pension |
Belopp vid |
Löne- nämn- dens förslag2) |
Arméa. Generalsperson .............................. |
5,400 |
7,000 |
7,440 |
4,500 |
5,625 |
6,250 |
Överste, högre löneklassen.............. |
4.500 |
5,732 |
6,360 |
3,800 |
5,250 |
5,300 |
» lägre » ............... |
4,200 |
5,346 |
5,940 |
3,500 |
4,875 |
4,950 |
Major............................................. |
3,100 |
4,081 |
4,800 |
2,700 |
3,948 |
4,000 |
Kompaniofficer, högsta löneklassen |
2,100 |
2,784 |
2,820 |
1,800 |
2,640 |
2,350 |
» , mellersta » |
1,650 |
2,187 |
2,220 |
1,300 |
1,906 |
1,850 |
» , lägsta » |
1,200 |
1,590 |
1,620 |
900 |
1,320 |
1,350 |
Underofficer, högre » |
1,000 |
1,560 |
1,560 |
850 |
1,912 |
1,300 |
» , lägre » |
800 |
1,248 |
1,260 |
650 |
1,462 |
1,050 |
Fältläkare .. ................................... |
4,200 |
_ |
5,940 |
3,500 |
_ |
4,950 |
Kegementsläk are.............................. |
3,100 |
— |
4,800 |
2,700 |
— |
4,000 |
I Bataljonsläkare .............................. |
2,100 |
— |
2,820 |
1,800 |
— |
2,350 |
Marinen. Kommendörkapten av 1. graden (över-stelöjtnant) ................................ |
3,500 |
4,579 |
5,460 |
3,200 |
4,400 |
4,500 |
Kommendörkapten av 2. graden (maj or) |
3,100 |
4,081 |
4,800 |
2,700 |
3,948 |
4,000 |
Kapten, högsta löneklassen............ |
2,100 |
2,784 |
2,820 |
1,800 |
2,640 |
2,350 |
» , mellersta » ............ |
1,650 |
2,187 |
2,220 |
1,300 |
1,906 |
1,850 |
» , lägsta » ............ |
1.200 |
1,590 |
1.620 |
900 |
1,320 |
1,350 |
Underofficer, högre » ....... |
1,000 |
1,560 |
1,560 |
850 |
1,912 |
1,300 |
» , lägre » ............ |
800 |
1,248 |
1,260 |
650 |
1.462 |
1,050 |
J) Dyrtidstillägg förutsattes utgå enligt grunderna för nyreglerade verk.
2) Dyrtidstillägg förutsättes utgå enligt grunderna för oreglerade verk.
I fråga om reservstatspersonalens avlöning under tjänstgöring har lönenämnden
anfört följande:
Under tjänstgöring ägde personal å reservstat uppbära dagavlöning enligt
de föreskrifter, som år 1914 gällde för personal i motsvarande tjänstegrad
å aktiv stat. 1919 års förslag innebar ej någon ändring i detta förhållande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
Det numera för den militära personalen å aktiv stat införda lönesystemet
hade emellertid avskaffat avlöningsformen dagavlöning, varför riksdagen i
skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351) i anledning av Kungl. Majds framställning
angående lönereglering för arméns och marinens personal medgivit, att
till beställningshavare, vilken tillhörde arméns eller marinens reservstat,
finge tillsvidare utgå de vederbörande författningsenligt tillförsäkrade avlöningsförmåner,
med iakttagande därvid, att i avseende å beloppet av nämnda
avlöning skulle så anses, som om bestämmelserna i de för år 1921 gällande
stater fortfarande ägt giltighet.
Det syntes lönenämnden kunna ifrågasättas, huruvida de nuvarande reglerna
beträffande reservstatspersonalens avlöning under tjänstgöring vore
fullt lämpliga och rättvisa. Den ersättning, som därunder utginge, syntes
nämligen i regel icke vara tillräcklig för bestridande av under tjänstgöringen
förekommande nödvändiga utgifter för de beställningshavare, som vore bosatta
utom tjänstgöringsorten. Den personal, för vilken sistnämnda ort
tillika vore bostadsort, syntes däremot behöva vidkännas endast obetydliga
extra utgifter under tjänstgöringen. Eeservstatslönen, vilken huvudsakligen
vore att betrakta såsom en beredskapsavlöning, syntes emellertid på samma
gång kunna anses innefatta skälig ersättning för den relativt obetydliga
tjänstgöring, reservstatspersonalen hade att i fredstid fullgöra. På grund
härav syntes det lönenämnden rationellast, att under tjänstgöring ersättning
utöver reservstatslönen utginge endast i de fall, då tjänstgöringen ägde rum
utanför vederbörandes bostadsort och alltså kunde förutsättas för honom
medföra särskilda utgifter. Härvid syntes närmast böra ifrågakomma, att
ersättningen utginge i form av tjänstgöringstraktamente enligt vanliga grunder.
Eu sådan anordning skulle överensstämma med vad lönenämnden i sitt utlåtande
den 29 oktober 1923 angående övergången till ny försvarsorganisation
föreslagit beträffande den personal, som skulle överföras på övergångsstat.
Lönenämnden ansåge sig fördenskull böra föreslå, att dagavlöning under
tjänstgöring icke vidare måtte utgå till reservstatspersonalen samt att i
stället tjänstgöringstraktamente måtte få åtnjutas enligt de för personal å
aktiv stat gällande bestämmelser för tjänstgöring utom bostadsorten.
Med hänsyn till den förbättrade löneställning, som lönenämnden i allmänhet
föreslagit för reservstatspersonalen, syntes något hinder icke böra
möta för att låta ifrågavarande bestämmelse gälla även för den nuvarande
personalen.
Skulle den sålunda föreslagna ändrade bestämmelsen rörande avlöning under
tjänstgöring icke anses böra nu införas, syntes det emellertid, i betraktande
av de olika grunder, efter vilka dyrtidstillägg vore avsedda att utgå efter
löneförbättringens genomförande, jämfört med vad nu vore fallet, vara ofrånkomligt
att höja beloppet av den dagavlöning, som utginge under tjänstgöring,
med åtminstone omkring 16 procent. Dagavlöningsbeloppen för de
olika graderna skulle i sådant fall, efter avjämning till närmast högre 10-tal
öre, komma att utgöra:
för generalsperson.....................
» överste .................................
» major...................................
» kompaniofficer, kapten ......
» » , löjtnant......
» underofficer, fanjunkare ...
» , sergeant.........
kronor 8: 20
» 7: —
» 5:80
» 4:70
» 3:50
» 2:90
» 2:40
Den provisoriska löneförbättringen syntes lönenämnden böra träda i kraft
den 1 juli 1925 och gälla tillsvidare.
Statsutskottets utlåtande Nr l''2-r>.
0 ver lönenämndens förslag hava yttranden avgivits av arméförvaltningen,
marinförvaltningen, statskontoret och 11121 ars pensionskommitté.
Arméförvaltningen bär därvid ifrågasatt vissa jämkningar i lönenämndens
förslag, närmast i fråga om avlöning under tjiinstgöring, i vilket hänseende
arméförvaltningen an fört följande:
Enligt nu gällande föreskrifter åtnjöte personal på reservstat vid armén
— förutom den såsom ersättning för själva anställningen i respektive beställning
fastställda lönen — för den tjänstgöring i fred, som författningsenligt
skulle av personalen fullgöras, dels dagavlöning under hela tjänstgöringen
med belopp, som motsvarade den dagavlöning, som enligt de till
och med år 1921 gällande stater hade utgått till den likställda personalen
på aktiv stat, dels ock dagtraktamente och annan tillfällig avlöning enligt
de föreskrifter, som gällde för personal å aktiv stat av den mot vederbörandes
tjänstegrad (tjänsteklass) å reservstat svarande tjänstegrad (tjänsteklass).
Härjämte åtnjöte reservstatspersonal enligt vissa grunder rese- och traktamentsersättning
vid resa från, respektive till hemvistet i kyrkobokföringsorten
för inställelse till, respektive återfärd från tjänstgöring.
1 dessa föreskrifter föresloge lönenämnden sådan ändring, att dagavlöning
under tjänstgöring icke vidare skulle utgå. Beträffande övriga ovannämnda
förmåner föresloge nämnden, att »personal å reservstat under tjänstgöring
skulle äga åtnjuta tjänstgöringstraktamente och övriga särskilda förmåner
enligt de föreskrifter, som gällde för personal å aktiv stat av den mot vederbörandes
tjänstegrad (tjänsteklass) å reservstat svarande tjänstegrad (tjänsteklass)
v, med iakttagande därvid, att »tjänstgöring utom hemvistet i kyrkobokföringsorten
ansåges likställd med tjänstgöring utom förläggningsorten».
Arméförvaltningen ansåge emellertid skäligt, att en särskild avlöningsförmån
av samma natur, som den nuvarande dagavlöningen, fortfarande utginge
till all reservstatspersonal under den tid, densamma fullgjorde sin författningsenligt
föreskrivna tjänstgöring. Den nuvarande förmånen måste nämligen
anses hava blivit personalen tillerkänd, icke såsom en gottgörelse för
ökade levnadskostnader under tjänstgöringstid, utan såsom en ersättning för
förlust av inkomst från annan statstjänst, respektive enskild tjänst, som
vederbörande under inkallelsetiden måste vidkännas. Dagavlöningen avsåge
alltså i förevarande fall att tjäna samma syfte som det enligt särskilda bestämmelser
medgivna dagarvode, vilket vid inkallelse till tjänstgöring vid
armén tillkomme bataljonsläkare och fiiltläkarstipendiater vid fältläkarkåren
ävensom läkare och veterinärer i reserven och avsåge att för dem utgöra en
ersättning för under inkallelsen förlorad inkomst av enskild praktik. Att
ersätta den för all reservstatspersonal lika förmånen av dagavlöning med
tjänstgöringstraktamente för den personal, som vore boende utom den ort,
dit den inkallades för tjänstgöring, syntes desto mindre påkallat, som reservstatspersonalen,
med undantag allenast av det fåtal beställningshavare, som
vore generalmajorer, överstar eller läkare, tillhörde visst truppförband och
såsom regel tjänstgjorde vid detsamma. För statsverket vore det givetvis
fördelaktigast, om beställningshavarna vore boende å respektive truppförbands
förläggningsorter. Då det emellertid för reservstatens rekrytering befunnits
nödvändigt att i de enskilda beställningshavarnas intresse medgiva
dem att fritt välja bostadsort, syntes den, som tillföljd av att han bodde å
annan plats än å truppförbandets förläggningsort, under tjänstgöring därstädes
finge någon större ökning i sina levnadskostnader än den, som bodde
på förläggningsorten, icke äga något rimligt anspråk på att därför få någon
särskild ersättning. Härtill komme, att statens utgifter för en viss tjänstgöring
icke borde göras beroende av vilken plats den enskilde beställnings
-
O VIT
(''örn! agot
sivgivnu
yttranden.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
havaren av personliga skäl eller för egna intressen valde till bostadsort.
Endast så tillvida syntes någon särskild gottgörelse i förevarande avseende
böra utgå, att, såsom redan vore medgivet, vid inställelse till, respektive
återfärd från tjänstgöring rese- och traktamentsersättning från, respektive till
hemvistet i kyrkobokföringsorten finge åtnjutas.
Under åberopande av vad sålunda anförts ävensom av vissa med lönenämndens
förslag förenade avlöningstekniska olägenheter hemställde arméförvaltningen,
att all reservstatspersonal, oberoende av om den tjänstgjorde
å egen bostadsort eller utom densamma, skulle vid löneregleringen bibehållas
vid en förmån, motsvarande den nu utgående dagavlöningen. Då sådan förmån
icke längre förekomme för personal på aktiv stat, borde densamma i
vederbörlig författning erhålla den ändrade benämningen »dagarvode». I
fråga om förmånens belopp saknade arméförvaltningen i frågans nuvarande
läge anledning att ifrågasätta någon ändring i de beräkningar, lönenämnden
följt, då nämnden alternativt yttrat sig om dagavlöningens storlek, därest
den komme att bibehållas.;
Marinförvaltningen har i huvudsak anslutit sig till lönenämndens förslag.
Statskontoret har i fråga om avlöning under tjänstgöring biträtt arméförvaltningens
förslag, men i övrigt anslutit sig till de av lönenämnden anförda
synpunkterna.
Pensionskommittén slutligen har, under framhållande av att dyrtidstillägg
å såväl löner som pensioner borde utgå efter de för reglerade verk gällande
grunderna, föreslagit följande löne- och pensionsbelopp:
Arméns reservstater |
Lön kronor. |
Pension kronor. |
Pensions- avgift kronor. |
Generalsperson............................................................... |
7,224 |
7,008 |
216 |
Överste i högre löneklassen............................................. |
6,312 |
6,120 |
192 |
» »» lägre » ............................................. |
5,892 |
5,712 |
180 |
Major ............................................................................ |
4,704 |
4,512 |
144 |
Kompaniofficer i högsta löneklassen................................. |
2,820 |
2,688 |
84 |
» » mellersta » ................................. |
2,220 |
2,124 |
60 |
» » lägsta » ................................. |
1,620 |
1,488 |
48 |
Underofficer » högre » ................................. |
1,560 |
1,416 |
48 |
» » lägre » .......... |
1,260 |
1,128 |
36 |
Fältläkare ...................................................................... |
5,892 |
5,712 |
180 |
Regementsläkare ............................................................ |
4,704 |
4,512 |
144 |
Bataljonsläkare............................................................... |
2,820 |
2,688 |
84 |
Marinens reservstat. |
Lön kronor. |
Pension kronor. |
Pensions- avgift kronor |
Kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant) ......... |
5,196 |
5,004 |
156 |
» » 2. » (major)....................... |
4.704 |
4,512 |
144 |
Kompaniofficer i högsta löneklassen............................ |
2,820 |
2,688 |
84 |
» » mellersta » ............................ |
2,220 |
2.124 |
60 |
» » lägsta » ............................ |
1,620 |
1,488 |
48 |
Underofficer » högre » ........................... |
1,560 |
1,416 |
48 |
» » lägre » ........................... |
1,260 |
1,128 |
36 |
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
9
Kungl. Maj:t har i det framlagda förslaget utgått från att dyrtidstillägg Kungl. Maja
å såväl löner som pensioner skall utgå efter för reglerade verk gällande
grunder.
I fråga om lönebeloppens storlek har Kungl. Maj:t anslutit sig till lönenämndens,
av pensionskommittén i huvudsak biträdda ståndpunkt, varemot
Kungl. Maj:t beträffande avlöningen under tjänstgöring godtagit de av arméförvaltningen
framförda synpunkterna.
Beträffande kostnaderna för löne- och'' pensionsförbättringen framgå desamma
av följande sammanställningar:
Arméns reservstater
löner.........................................................................
avlöningstillägg ......................................................
dagarvoden ...........................................................
rese- och traktamentskostnader............................
pensioner ................................................................
............. kronor 474,258: —
.............. » 32,850: -
.............. * 22,336: —
.............. » 9,104: —
.............. » 212.639: -
Summa kronor 751,187: —
Marinens reservstat
löner ......................................................... kronor 43,763: —
avlöningstillägg ....................................................................... » 4,320: —
dagarvoden................................................................................ » 2,245: —
rese- och traktamentskostnader ............................................. » 800: —
pensioner............................................................ » 2,500: —
Summa kronor 53,628: —
Dessa anslagsberäkningar äro uppgjorda under förutsättning, att nu be
fintliga samt under det löpande budgetåret och budgetåret 1925—1926 ytterligare
uppkommande vakanser med hänsyn till övergången till den nya försvarsorganisationen,
icke bliva tillsatta. Till jämförelse torde böra nämnas,
att under samma förutsättning verkställda beräkningar över de anslagsbeh ov,
som skulle föreligga för budgetåret 1925—1926, därest nu gällande lö ne- och
pensionsbestämmelser fortfarande skulle under budgetåret tillämpas, visa att
dessa skulle uppgå till 531,950 kronor för armén och 38,347 kronor för
marinen.
Ett genomförande av det framlagda förslaget till löne- och pensionsreglering
skulle sålunda medföra avsevärd utgiftsökning under ifrågavarande anslagsposter,
respektive 219,237 kronor och 15,281 kronor, eller tillsammans
234,518 kronor. Härvid är emellertid att märka, att en viss del av denna
ökning betingas av övergången till reducerade dyrtidstillägg, varför en däremot
svarande minskning kommer att äga rum i belastningen av anslaget
till dyrtidstillägg. På grund härav skulle den verkliga kostnadsökningen
enligt verkställd beräkning utgöra sammanlagt omkring 200,000 kronor.
Medelsbehovet för budgetåret 1925—1926 skulle alltså utgöra, i avrundat
tal, under anslaget till arméns reservstater 750,000 kronor och under anslaget
till marinens reservstat 54,000 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
Utskottets
yttrande.
Utskottet liar icke funnit anledning till annan erinran mot Kling!. Maj:ts
förslag i avseende å den provisoriska löneregleringen för reservstatspersonalen
än att, då enligt utskottets mening de övervägande skälen tala för lönenämndens
förslag rörande avlöningen under tjänstgöring, detta förslag synts
utskottet böra antagas. Härigenom skulle också vinnas en bättre anslutning
till de grundsatser, som fastställts i avlöningsbestämmelserna för den aktiva
militära peronalen.
Någon ändring i de äskade anslagsbeloppen torde den av utskottet förordade
jämkningen icke behöva föranleda.
Även för händelse riksdagen skulle vidtaga någon jämkning i de av Kungl.
Maj:t föreslagna pensionsbeloppen, synas, med hänsyn till förevarande anslags
natur av förslagsanslag, de av Kungl. Maj:t begärda anslagen kunna
nu anvisas med föreslagna belopp.
Utskottet har låtit utarbeta bifogade förslag till stater under iakttagande
av vad sålunda anförts (bil. 1—3).
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna vid utlåtandet fogade förslag till stater för officerare
och underofficerare å reservstat vid armén, fältläkarkårens
reservstat samt marinens reservstat att gälla för budgetåret
1925—1926,
b) öka ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater, nu
500.000 kronor, med 250,000 kronor till 750,000 kronor,
c) öka ordinarie förslagsanslaget till marinens reservstat, nu
38.000 kronor, med 16,000 kronor till 54,000 kronor.
Stockholm den 22 maj 1925.
På statsutskottets vägnar:
A. ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Oscar Olsson, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson
i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. I. Asplund, E. J. G. Rosén, A. R.
Rooth, G. Kobb, C. Johansson i Hälsingborg, J. B. Johansson i Fredrikslund och
C. A. Carlsson i Gävle;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
S. Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å. Tömkvist i Karlskrona,
P. M. Olsson i Blädinge, B. F:sön Holmgren, O. Nilsson i Örebro, S. Persson
i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm och P. C. Jonsson i Eskilstuna.
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
11
Bil. 1.
Stat
för officerare och un der officerare å reservstat vid armén
för budgetåret 1925—1926.
Antal. |
Enhetskostnad. Lön. Kronor. |
Summa kronor. |
|||
Officerare: |
|||||
Generalspersoner...................................................... |
2 |
7,440 |
— |
14,880 |
— |
Överstar i högre löneklassen................................... |
2 |
6.360 |
— |
12,720 |
-'' |
Överstar i lägre löneklassen .................................... |
5 |
5,940 |
— |
29,700 |
|
Majorer .................................................................. |
29 |
4,800 |
— |
139,200 |
|
Kompaniofficerare i högsta löneklassen ..................... |
24 |
2,820 |
— |
67,680 |
— j |
Kompaniofficerare i mellersta löneklassen .................. |
42 |
2,220 |
— |
93,240 |
— | |
Kompaniofficerare i lägsta löneklassen ..................... |
48 |
1,620 |
— |
77,760 |
— |
Underofficerare: |
|||||
Underofficerare i högre löneklassen .......................... |
55 |
1,560 |
— |
85,800 |
— |
Underofficerare i lägre löneklassen ............................ |
65 |
1,260 |
— |
81,900 |
— |
Säger för löner |
— |
— |
— |
602,880 |
Anm. 1. Därest förhållandena sådant påkalla, äger Kungl. Maj:t vidtaga jSinkning i antalet
löntagare inom de olika löneklasserna, dock att statens lönesumma för varje
grad härigenom icke må överskridas.
Anm. 2. Årliga avlöningstillägg utgå till kompaniofficer i mellersta löneklassen efter
uppnådd 43 års ålder med 360 kronor, till kompaniofficer i lägsta löneklassen
efter uppnådd 37 års ålder med 360 kronor och efter uppnådd 43 års ålder med
ytterligare 360 kronor samt till underofficer i lägre löneklassen efter uppnådd
42 års ålder med 180 kronor.
Anm. 3. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår tjänstgöringstraktamente enligt av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
Stat
för fältläkarkårens reservstat
för budgetåret 1925—1926.
Bil. 2.
I Fältläkare ...........
I Begementsläkare
| Bataljonsläkare.....
Säger för löner
Antal.
2
12
6
Enketskostnad.
Lön.
Kronor.
5,940
4,800
2,820
Summa
kronor.
— 11,880
— 57,600
-|| 16,920
86,400
Anm- Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår tjänstgöringstraktamente enligt av
Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser. ö
Statsutskottets utlåtande Nr 125.
13
Stat
för marinens reservstat
Bil, .9.
för budgetåret 1925—1926.
Antal. |
Enhetskostnad. Lön. Kronor. |
Summa kronor. |
|||
a. Flottan. |
|||||
Kommendörkapten av 1. graden................................ |
i |
5,460 |
— |
5,460 |
— |
Kommendörkapten av 2. graden................................ |
i |
4,800 |
— |
4,800 |
— |
Kompaniofficerare i högsta löneklassen ..................... |
4 |
2,820 |
— |
11,280 |
— |
Kompaniofficerare i lägsta löneklassen ..................... |
2 |
1,620 |
— |
3,240 3,120 |
— |
Underofficerare i högre löneklassen .......................... |
2 |
1,560 |
— |
— |
|
Underofficer i lägre löneklassen................................. |
1 |
1,260 |
— |
1,260 |
— |
b. Kustartilleriet. |
|||||
Major ..................................................................... |
1 |
4,800 |
— |
4,800 |
— |
! Kompaniofficerare i högsta löneklassen (kaptener) ..... |
2 |
2,820 |
— |
5,640 |
— |
Kompaniofficer i mellersta löneklassen (kapten) ......... |
1 |
2,220 |
— |
2,220 |
— |
Kompaniofficerare i lägsta löneklassen (löjtnanter)...... |
2 |
1,620 |
— |
3,240 |
— |
Underofficerare i högre löneklassen ........................... |
3 |
1,560 |
— |
4,680 |
— |
Underofficerare i lägre löneklassen .......................... |
3 |
1,260 |
— |
3,780 |
— |
Säger för löner |
— |
— |
— |
53,520 |
— |
Anm. 1. Därest förhållandena sådant påkalla, äger Kungl. Maj:t vidtaga jämkning i antalet
löntagare inom de olika tjänstegraderna och löneklasserna, dock att inom vardera
av de båda underavdelningarna för flottan och kustartilleriet de särskilda
summorna av i staten upptagna löner för regementsofficerare, för kompaniofficerare
samt för underofficerare härigenom icke må överskridas.
Anm. 2. Arliga avlöningstillägg utgå till kompaniofficer i lägsta löneklassen efter uppnådd
37 års ålder med 360 kronor och efter uppnådd 43 års ålder med ytterligare
360 kronor samt till underofficer i lägre löneklassen efter uppnådd 42 års ålder
med 180 kronor.
Anm. 3. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår tjänstgöringstraktamente enligt av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.