Statsutskottets utlåtande Nr lOi).

1

Nr 109.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1925 k). 3 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående viss
omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m.

(4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t under
sjätte huvudtiteln, punkterna 35 och 36, föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för budgetåret
1925—1926 beräkna dels det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen
till 257,000 kronor, dels ock ett extra anslag till upprätthållande av byggnadsstyrelsens
verksamhet av 97,000 kronor.

Uti en till riksdagen den 13 mars 1925 avlåten, till statsutskottet för förberedande
behandling hänvisad proposition, nr 135, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
nämnda dag, föreslagit riksdagen

dels besluta, att arméns kasernbyggnadsnämnd skall upplösas, sedan dess
ännu pågående byggnadsverksamhet hunnit avslutas, ävensom i samband
därmed bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder, som för avveckling
av nämndens verksamhet kunna finnas påkallade;

dels med tillämpning från och med den 1 juli 1925 besluta, att i 5 §
mom. 1 av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, skall bland befattningar, vilka tillsättas genom förordnande
på viss tid, upptagas byggnadschef hos byggnadsstyrelsen med ett
arvode av 15,000 kronor för år räknat, ävensom att i den vid berörda avlöningsreglemente
fogade tjänsteförteckning skola under rubriken »byggnadsstyrelsen»
upptagas såväl sistnämnda befattning som ock befattningen kansliskrivare; dels

bestämma antalet ordinarie befattningar i byggnadsstyrelsen på föl -

jande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet.................................... —

1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i reglementet........................................ —

4 byggnadsråd .................................................................................................... B 30

1 byråchef........................................................................................................... B 30

6 intendenter .................................................................................................... B 26

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 52 höft. (Nr 109.) 1

9

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Befattning Lönegrad

1 kamrerare........................................................................................................ B 24

1 sekreterare...................................................................................................... B 24

1 kansliskrivare ................................................................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ................................................................................... B 7

1 kanslibiträde.................................................................................................... B 7

1 expeditionsvakt................................................................................................ B 5

2 kontorsbiträden............................................................................................... B 4

dels godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 184,800

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................... . .... » 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. » 67,000

Summa kronor 256,300

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till byggnadsstyrelsen med.................................................... kronor 256,300;

dels till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av » 97,000;

dels ock medgiva, att kostnaden för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
å byggnadsstyrelsens hyggnadsbyrå må enligt grunder,
som av Kungl. Maj:t fastställas, påföras anslagen för byggnadsföretag,
som genom styrelsen utföras.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1923 har dåvarande
chefen för kommunikationsdepartementet uppdragit åt riksgäldsfullmäktigen
C. G. Ekman, f. d. byggnadsrådet I. G. Clason, byggnadschefen och
ledamoten av arméns kasernbyggnadsnämnd E. Lindh, numera översten
och överdirektören C. H. F. Meurling samt numera generaldirektören I.
J. Tengbom att i enlighet med vad närmare angivits i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden samma dag i egenskap av sakkunniga, med
riksgäldsfullmäktigen Ekman såsom ordförande, inom departementet biträda
vid utredning av vissa frågor rörande byggnadsstyrelsens organisation
och därmed sammanhängande spörsmål.

I sitt betänkande hava de sakkunniga framlagt vissa förslag, vilka
huvudsakligen beröra följande frågor, nämligen dels sättet för utförande
av statens husbyggnadsarbeten, dels kasernbyggnadsnämndens bibehållande,
dels utvidgning av byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhst och dels organisatoriska
förändringar inom byggnadsstyrelsen.

Beträffande frågan om sättet för utförande av statens husbyggnadsarbeten
hava de sakkunniga erinrat hurusom husbyggnader för statens räkning
före kristiden i regel utfördes på entreprenad. Under kristiden in -

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

trädde i detta hänseende viss ändring, föranledd därav, att de då ytterst
osäkra arbetsförhållandena med mycket varierande materialpriser och arbetslöner
samt brist på såväl materialier som arbetskrafter försvårade uppgörelser
av ifrågavarande slag på för staten antagbara villkor. Vissa
byggande myndigheter, såsom kasernbyggnadsnämnden, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk, övergingo därför under kristiden i större eller
mindre utsträckning till systemet med egen regi. Byggnadsstyrelsen åter
hade med endast några få undantag anlitat entreprenörer. Så hade jämväl
varit fallet beträffande medicinalstyrelsen.

De sakkunniga hava för egen del ansett, att möjlighet bör förefinnas
att vid statens husbyggnadsföretag tillämpa den arbetsform, som i värje
särskilt fall befinnes vara den ur ekonomisk synpunkt mest ändamålsenliga.
För att möjlighet till ett sådant val mellan olika alternativ kunde
sägas föreligga, borde staten på busbyggnadsverksamhetens område äga
tillgång till ett organ, som vore rustat för verksamhetens bedrivande jämväl
i egen regi. Därigenom finge staten också en starkare ställning än
eljest till de enskilda entreprenörerna och kunde skydda sig mot eventuella
försök till exploatering från deras sida.

De sakkunniga hade funnit sig böra förorda en upplösning av kasernbyggnadsnämnden,
sedan dess nu pågående byggnadsföretag avslutats.
Härigenom skulle staten mista det organ, som hittills i största utsträckning
bedrivit busbyggnadsverksambet under ifrågavarande arbetsform.
Det gäller därför enligt sakkunnigas mening att tillse, att den centrala
myndigheten på detta område, byggnadsstyrelsen, vore rustad för uppgifter
av ifrågavarande slag. Vad som sålunda krävdes vore, att byggnadsstyrelsen
och i första hand dess byggnadsbyrå vore så organiserad, att
den dels med stöd av vunnen erfarenhet och tillförlitliga kostnadsberäkningar
kunde i varje fall sakkunnigt bedöma, vilket system för byggnadsarbetenas
utförande, som i varje givet fall vore det för staten fördelaktigaste,
dels ock hade möjlighet att, därest så funnes lämpligt, organisera
och leda byggnadsarbeten i egen regi.

Detta behövde emellertid icke innebära, att man nu fullt byggde ut
den organisation, som skulle erfordras vid en eventuell omläggning i antydd
riktning av styrelsens arbetssätt.

De sakkunniga hava vidare, såsom nyss framhållits, föreslagit, att
kasernbyggnadsnämnden upplöses, sedan ännu pågående arbeten avslutats
samt nämndens nuvarande verksamhet hunnit avvecklas, vilket torde kunna
ske före ingången av nästkommande budgetår. Emellertid hava de sakkunniga
ansett önskvärt, att där en förstärkning eller annan förändring
av byggnadsstyrelsens arbetskrafter kunde finnas erforderlig, man därvid
i den mån, så lämpligen kunde ske, använde sig av nämndens ännu kvarvarande
personal, vilken, enligt vad de sakkunniga inhämtat, vore anställd
på sådana villkor, att anställningen eljest upphörde i och med
kasernbyggnadsnämndens upplösning.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

De sakkunniga hava härefter till behandling upptagit spörsmålet, huruvida
den ordning, som utvecklat sig i fråga om utförandet av större byggnadsföretag
för statens räkning genom andra myndigheters försorg, kan
anses tillfredsställande. Sakkunniga hava funnit en prövning av detta
spörsmål i samband med förevarande utredning närmast böra avse lämpligheten
av en överflyttning till byggnadsstyrelsen i större eller mindre
utsträckning av sådan statlig byggnadsverksamhet, som enligt nu tillämpad
praxis utövas av andra myndigheter.

Vid bedömande av spörsmålet i fråga hava de sakkunniga ansett anledning
icke föreligga att frångå den av statsmakterna tidigare intagna
ståndpunkten, att husbyggnader för statens järnvägar, vattenfallsstyrelsen,
lotsstyrelsen och domänstyrelsen borde utföras av ämbetsverken själva.
Utförandet av dessa husbyggnader sammanhängde så nära med utövningen
av verkens uppgifter i övrigt, att ett särskiljande icke syntes lämpligt.
Beträffande statens husbyggnadsverksamhet i övrigt kunde vissa allmänna
skäl anföras för en åtminstone i viss grad ökad koncentrering av
nämnda verksamhet till statens speciella byggnadsorgan, byggnadstyrelsen,
under förutsättning att detta organ vore så rustat, att en härigenom vidgad
byggnadsverksamhet kunde på ett tillfredsställande sätt fullgöras.
Under förutsättning att en förstärkning av byggnadsstyrelsens byggnadsorganisation
komme till stånd syntes det sålunda lämpligt, att fångvårdsstyrelsens
och medicinalstyrelsens byggnadsverksamhet överflyttades till
förstnämnda styrelse, för så vitt fråga vore om nybyggnader samt större omoch
tillbyggnader. Beträffande mindre arbeten och löpande reparationsarbeten
syntes anledning till ändring i nu gällande ordning icke föreligga.

Även för större företag kunde emellertid i vissa fall hinder mot en överflyttning
möta på grund av arten av myndigheternas speciella verksamhet.
Så kunde exempelvis vara fallet beträffande telegrafverkets radiostationer.
Frågan i vad mån en centralisering på antytt sätt till byggnadsstyrelsen
borde ske, syntes därför böra bliva beroende på Kungl. Maj:ts prövning,
sedan den ifrågasatta förändringen av byggnadsstyrelsens organisation blivit
genomförd. De byggnadsföretag, varom här vore fråga, utfördes så gott som
undantagslöst allenast efter särskild befallning av Kungl. Maj:t, som sålunda
hade tillfälle att i varje särskilt fall avgöra, åt vilken myndighet byggnadsuppdraget
borde lämnas.

Beträffande byggnadsföretag för riksdagens verks räkning syntes motsvarande
förfarande kunna tillämpas.

Till den av de sakkunniga sålunda uttalade meningen har departementschefen
anslutit sig.

Vad härefter angår frågan om en förändring i byggnadsstyrelsens organisation,
hava de sakkunniga föreslagit, att den nuvarande byggnadsbyrån
så uppdelas, att dess båda avdelningar, byggnadsavdelningen och utredningsavdelningen
var för sig komma att bilda en ny byrå under egen chef.
De föreslagna nya byråerna skulle enligt de sakkunnigas förslag övertaga

Statsutskottets utlåtande Nr 109. 5

de uppgifter, som ankomma på motsvarande avdelningar inom nuvarande
byggnadsbyrån.

1 fråga om byggnadschefens anställnings- och löneförhållanden yttrar
departementschefen bland annat:

»Beträffande de fordringar, som böra ställas på chefen för den nya byggnaddsbyrån,
tillåter jag mig åberopa vad de sakkuniga därom anfört. Vid
tillsättandet av denna befattning lärer med hänsyn till de angivna kraven i
främsta rummet hänsyn böra tagas till genom praktisk verksamhet vunnen
erfarenhet samt därvid ådgalagd duglighet och lämplighet för ifrågavarande
uppgifter. Med denna uppfattning har jag icke ansett det vara av avgörande
betydelse, huruvida innehavaren av befattningen i fråga erhållit teoretisk
utbildning som arkitekt eller som ingenjör.

De av sakkunniga föreslagna fordringarna på formell kompetens torde
angiva de kvalifikationer, som i främsta rummet erfordras för byggnadsbyråns
chef. Då samtidigt frihet lämnats att välja den för befattningen
bäst lämpade, synes tillräcklig anledning att frångå sakkunnigas förslag
icke föreligga.

Den av sakkunniga föreslagna anställningsformen för byggnadsbyråns
chef, eller förordnande på visst antal år, finner jag mig kunna tillstyrka.
Jämväl det ifrågasatta arvodet, 15,000 kronor per år, torde vara motiverat
med hänsyn till den beräkneliga omfattningen av byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet.
I likhet med sakkunniga har jag därvid utgått från, att
byggnadsbyråns chef skall bliva pensionsberättigad i samma utsträckning,
som i allmänhet gäller beträffande befattningshavare i motsvarande ställning.
»

Vad angår byggnadsbyråns arbetskrafter i övrigt anför departementschefen
:

»För att möjliggöra ett smidigt avpassande av den nya byggnadsbyråns
arbetskrafter efter det vid varje tidpunkt föreliggande behovet hava sakkunniga
föreslagit, dels att denna personal i regel icke borde bindas genom
ordinarie anställning, dock att de ordinarie befattningar, som finnas å nuvarande
byggnadsavdelningen, borde tills vidare bibehållas, dels ock att
kostnaden för avlöningar till byråns icke-ordinarie personal skulle direkt
påföras byggnadsanslagen. Däremot skulle avlöningarna till byggnadschefen
samt övriga ordinarie befattningshavare ävensom byråns expensutgifter bestridas
på sätt hittills skett. Vad sålunda föreslagits anser jag mig kunna
biträda.

Det synes icke erforderligt att nu närmare fastslå de grunder, enligt vilka
ifrågavarande administrationskostnader skola påföras byggnadsanslagen, då det
bör ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av byggnadsstyrelsen meddela
bestämmelser härom, liksom det ock bör ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa stat för ifrågavarande personal.

Departementschefen anför beträffande anslagen till byggnadsstyrelsen för
instundande budgetår följande:

6

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

»Av den föreliggande utredningen lärer framgå, att det fastighetsbestånd,
som intendentsbyrån bar att förvalta, under senare år väsentligt ökats. Däremot
synes en motsvarande ökning av de för byrån tillgängliga arbetskrafterna
icke hava skett. I förhållande till fastigheternas antal och värde samt
med hänsyn till byråns mångskiftande och krävande uppgifter torde den
nuvarande personalen vara otillräcklig, och finner jag därför i likhet med
byggnadsstyrelsen, att medel för en erforderlig förstärkning av denna personal
bör ställas till styrelsens förfogande. Mot det av styrelsen i sådant
hänseende föreslagna beloppet har jag ej funnit anledning till erinran.

I detta sammanhang kan nämnas, att byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande
över byggnadsstyrelsesakkunnigas betänkande framhållit, hurusom det enligt
styrelsens mening varit önskvärt, om i de sakkunnigas uppdrag även ingått
att utreda, huruvida icke åt generaldirektörens ställföreträdare borde, i likhet
med vad fallet vore inom vissa andra ämbetsverk, utgå visst i styrelsens
stat bestämt arvode, allra helst den föreslagna utvidgningen av byggnadsbyråns
uppgifter i viss mån måste komma att medföra ökat arbete för ställföreträdaren.
Oberoende härav funne styrelsen emellertid ett dylikt arvode
vara fullt berättigat. Även i vissa andra av sakkunniga ej behandlade avseenden
förefunnes inom styrelsen önskemål beträffande ämbetsverkets organisation;
exempelvis i fråga om överflyttning av vissa icke-ordinarie befattningar,
vilka under årens lopp visat sig vara av fullt stadigvarande karaktär, till
ordinarie stat.

Vad styrelsen sålunda framhållit, har emellertid ej föranlett särskilt yrkande
från styrelsens sida, och har jag ej funnit anledning att nu upptaga berörda
spörsmål till vidare behandling.

Beträffande byggnadsstyrelsens ordinarie anslag medför genomförandet av
det ovan framlagda förslaget till omorganisation av styrelsens byggnadsbyrå
en höjning med 15,000 kronor, motsvarande avlöningen till byggnadschefen.
En ytterligare höjning påkallas av den föreslagna förändringen av en kvinnlig
kanslibiträdesbefattning till kansliskrivarbefattning samt den nu beslutade
löneregleringen för kvinnliga befattningshavare. Av berörda anledningar
torde, vid bifall till nyssnämnda förslag, de i byggnadsstyrelsens stat
ingående anslagsposterna för avlöningar till ordinarie tjänstemän samt för
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. böra sammanlagt höjas
med respektive 16,800 kronor och 1,500 kronor, i följd varav statens slutsumma
skulle komma att ökas med 18,300 kronor eller från 238,000 kronor
till 256,300 kronor.

Vad det extra anslaget till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet
angår, torde detsamma med hänsyn till det beräknade behovet av
ytterligare arbetskrafter å intendentsbyrån böra för nästkommande budgetår
bestämmas till 97,000 kronor, motsvarande en höjning av nu utgående belopp
med 12,000 kronor. Jag har därvid av skäl, som tidigare anförts, för
avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare å den föreslagna nya byggnadsbyrån
beräknat ett belopp, motsvarande avlöningarna till den icke-ordi -

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

7

narie personalen å nuvarande byggnadsbyråns byggnadsavdelning, eller i
runt tal 35,000 kronor. I den mån detta belopp på grund av den föreslagna
omläggningen i fråga om sättet för avlöningarnas bestridande icke skulle
behöva tagas i anspråk för den nya byggnadsbyråns personal, skulle detsamma,
enligt vad jag förordat, i första hand få användas för tillgodoseende
av den nya utredningsbyråns ökade personalbehov, motsvarande en kostnad
av 10,600 kronor. Återstoden skulle däremot besparas. Vid ett fullt genomförande
av det nya systemet skulle denna besparing i anslaget kunna
beräknas till i runt tal 24,000 kronor för år räknat.»

Utskottet har i huvudsak ansett sig böra biträda förevarande förslag, vilket,
såsom ovan nämnts, tillkommit på grundval av en av tillkallade sakkunniga
verkställd utredning. Denna utredning har föranletts dels av vissa
anmärkningar, som under senare år framkommit mot bristande planmässighet
och sparsamhet vid bedrivandet av statens husbyggnadsverksamhet, dels
ock av vissa spörsmål, som stå i samband med avvecklingen av arméns
kasernbyggnadsnämnd.

Förslaget innebär, att åt byggnadsstyrelsen skulle givas en organisation,
bättre anpassad efter styrelsens nuvarande arbetsuppgifter, med särskilt aktgivande
på, att de tidigare framförda kraven på ökad planmässighet och
sparsamhet skulle kunna tillgodoses. I samband med en avveckling av
kasernbyggnadsnämnden avses också att — på grundval av de erfarenheter
som under nämndens verksamhet vunnits — göra byggnadsstyrelsen skickad
att bättre än för närvarande är fallet handhava praktiska byggnadsuppgifter.

I propositionen har förutsatts att till byggnadsstyrelsen hädanefter skulle
i ökad utsträckning centraliseras jämväl den byggnadsverksamhet, som hittills
på olika områden utförts av vissa myndigheter själva. Detta gäller
exempelvis medicinalstyrelsen i fråga om hospitalen, fångvårdsstyrelsen beträffande
nya fångvårdsanstalter o. s. v. De skäl, som åberopats för en
dylik förändrad anordning, har utskottet i stort sett funnit bärande. I anledning
av vad i propositionen anförts om denna anordnings utsträckande
jämväl till riksdagens verk, vill dock statsutskottet uttala, att riksbanken,
på grund av sin särställning såsom statsinstitution och i avseende å verksamhet
i övrigt, härvidlag alltjämt torde böra ställas fristående, varvid
dock utskottet förutsätter att fullmäktige i riksbanken vid å fullmäktige
ankommande byggnadsärendens behandling icke skola underlåta tillse att
byggnadsstyrelsens sakkunskap i erforderlig grad anlitas samt i övrigt eftersträva
samverkan med andra myndigheter.

Vad härefter särskilt angår den föreslagna nya byggnadschef sbefattningen
hos byggnadsstyrelsen, har inom utskottet tveksamhet förefunnits, huruvida
genom denna befattnings inrättande det mål verkligen kan uppnås, som i
sammanhang med statens byggnadsverksamhet framträder såsom det angelägnaste,
nämligen vinnande av större sparsamhet och planmässighet i be -

Utskottets

yttrande.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

rörda verksamhet. Utskottet vill därför närmast betrakta den föreslagna
anordningen såsom ett försök, av vars resultat i framtiden må komma att
bero, huruvida organisationen i fråga bör bibehållas eller icke. Utskottet
förutsätter därför, att genom Kungl] Maj:ts åtgöranden inga anordningar
må träffas, som ställa sig hindrande i vägen för en fri och obunden prövning
av denna angelägenhet vid tiden för utgången av första förordnandet
för den blivande byggnadschefen.

Med hänsyn till önskvärdheten av möjligast bästa rekrytering av befattningen
i fråga finner utskottet väl motiverat, att densamma tillsättes allenast
genom förordnande på viss tid. Att med berörda befattning härvid böra
förenas löneförmåner liknande dem, som utgå vid närmast jämförliga på
förordnande tillsatta tjänster vid statens affärsdrivande verk, synes utskottet
uppenbart i betraktande av de omfattande och ur synpunkten av statens
ekonomiska intressen ansvarsfulla tjänståligganden, som skulle komma att
påvila den nya befattningens innehavare. Det av Kungl. Maj:t för byggnadschef
föreslagna arvodet har ock synts utskottet skäligt, och har utskottet
därför ansett sig böra tillstyrka, att härav betingade tillägg införas i vederbörande
avlöningsreglemente.

Beträffande slutligen den i propositionen föreslagna förändringen av en
kanslibiträdestjänst bos byggnadsstyrelsen till kansliskrivarbefattning hava
de till stöd härför förebragta skälen synts utskottet övertygande, och får utskottet
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att arméns kasernbyggnadsnämnd skall upplösas,
sedan dess ännu pågående byggnadsverksamhet
hunnit avslutas, ävensom i samband därmed bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder, som för avveckling
av nämndens verksamhet kunna finnas påkallade;

b) med tillämpning från och med den 1 juli 1925
besluta, att i 5 § mom. 1 av avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall bland befattningar,
vilka tillsättas genom förordnande på viss tid, upptagas
byggnadschef hos byggnadsstyrelsen med ett arvode
av 15,000 kronor för år räknat, ävensom att
i den vid berörda avlöningsreglemente fogade tjänstförteckning
skola under rubriken »byggnadsstyrelsen»
upptagas såväl sistnämnda befattning som ock befattningen
kansliskrivare;

c) bestämma antalet ordinarie befattningar i byggnadsstyrelsen
på följande sätt:

Statsutskottets utlåtande Nr 109. 9

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet —

1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i reglementet... —

4 byggnadsråd................................................................ B 30

1 byråchef .................................................................... B 30

6 intendenter ............................................................... B 26

1 kamrerare.................................................................... B 24

1 sekreterare ............................................................... B 24

1 kansliskrivare ............................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt............................................... B 7

1 kanslibiträde.............................................................. B 7

1 expeditionsvakt ....................................................... B 5

2 kontorsbi träden ........................................................ B 4

d) godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att
tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag....................................... kronor 184,800

Vikariatsersättningar förslagsanslag .... » 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befatt/
ningshavare m. m................................. » 67,000

Summa kronor 256,300

e) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till byggnadsstyrelsen med 256,300 kronor;

f) till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
av 97,000 kronor;

g) medgiva, att kostnaden för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare å byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå
må enligt grunder, som av Kungl. Maj:t fastställas,
påföras anslagen för byggnadsföretag, som genom
styrelsen utföras.

Stockholm den 19 maj 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 52 höft. (Nr 109.)

10

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Vid förestående äi''endes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S- H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, J. L.
Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, E. A. Hallin, K. A. Tengdahl,
J. Pålsson, C. I. Asplund. J. B. Johansson i Kredrikslund och C. A. Carlsson i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund, CR.
Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud,
O. Olsson i Kullenbergstorp, E. Kristensson i Göteborg, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son
Holmgren och E. G. E. Eriksson i Stockholm.

Reservation

av herrar J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Pålsson, J. B.
Johansson i Fredrikslund, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup,
O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge och B. F.son Holmgren,
vilka ansett, att utskottet bort hemställa;

att riksdagen må

a) besluta, att arméns kasernbyggnadsnämnd---

påkallade;

b) dels avslå Kungl. Maj:ts förslag om upptagande
i 5 § mom. 1 av avlöningsreglementet den 22 juni 1921
(nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
av en byggnadschef hos byggnadsstyrelsen,
dels ock besluta, att i den vid berörda avlöningsreglemente
fogade tjänstförteckning skall under rubriken
* byggnadsstyrelsen» upptagas befattningen kansliskrivare
;

c) bestämma antalet ordinarie befattningar i byggnadsstyrelsen
på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet —

4 byggnad sråd B 30

2 kontorsbiträden .............................................* B 4;

d) godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att
tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:

Statsutskottets utlåtande Nr 109. 11

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag kronor 169,800

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m......................... » 67,000

Summa kronor 241,300;

e) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till byggnadsstyrelsen med 241,300 kronor;

f) till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
anslag av 97,000 kronor;

g) avslå Kungl. Maj:ts förslag i fråga om avlöningar
till icke-ordinarie personal å byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå.