Statsutskottets utlåtande nr 107.

1

Nr 107.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1926 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om
och ändring i gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk
innebörd mellan staten och Stockholms stad.

(l:a avd.)

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr J. B. Johansson i Fredrikslund (nr 157) och den andra inom andra
kammaren av herr J. D. Norman (nr 145) har hemställts, att riksdagen ville
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om föranstaltande av utredning beträffande
gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan staten
och Stockholms stad samt i vad mån det ur statsverkets intressesynpunkt
må vara önskvärt och möjligt att vinna ändring i nämnda överenskommelser.

Till stöd för sina framställningar hava motionärerna anfört, att i ett flertal
fall, såsom beträffande Kungsträdgården, Humlegården och vissa områden
på Norra Djurgården m. m., nu förefintliga bestämmelser rörande dispositionen
av staten tillhörig mark samt underhållet av densamma synas föråldrade,
varför en allmän utredning och revidering beträffande samtliga
förefintliga avtal mellan staten och staden vore av behovet påkallade. Därjämte
syntes i samband härmed en undersökning böra ske rörande statens
och stadens inbördes ekonomiska förhållanden.

I anledning av nämnda motioner har utskottet låtit verkställa vissa undersökningar
rörande de i motionerna berörda förhållandena. Beträffande dessa
undersökningar vill utskottet här nedan lämna följande redogörelse.

Genom särskilda privilegie- och donationsbrev har av kronan till Stock- Av utskottet
holms stad upplåtits större delen av den mark, som utgör det gamla stads- ve^j“|l,|da
området, sålunda hela Norrmalm, Södermalm, Östermalm, Kungsholmen, sökningar,
delar av Helgeandsholmen, Långholmen, Beckholmen m. m. Upplåtelserna kronans
hava skett under olika villkor, så att exempelvis upplåtelsen av Norrmalm markdispo enligt

mångas åsikt icke omfattade annat än rätt för staden att till enskilda Stockholms
upplåta tomterna därstädes, varemot kronan bibehöll och alltså ännu i dag stad m. m.
skulle äga gatumarken i denna stadsdel. Kronan har också under 1700-talet
å enskilda personer överlåtit och ansetts äga rätt att överlåta sådana gatudelar,
som igenlagts.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. fi samt. 51 höft. (Nr 107—108.)

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 107.

Exploatering
av
kronans
tomtmark.

Vid upplåtelserna till staden har kronan undantagit de av kronan för särskilda
ändamål redan då disponerade områden inom ifrågavarande stadsdelar.
I icke så få fall hava emellertid dessa kronan sålunda förbehållna
delarna upplåtits för allmänt begagnande. Likaledes bär för allmänt begagnande
upplåtits gator, öppna platser och parkområden i sådana delar av
staden, som icke i sin helhet upplåtits till staden. Detta är fallet med
exempelvis större delen av gatorna, hamnarna samt de öppna platserna
inom staden mellan broarna, Blasieholmen med Kungsträdgårdsgatan samt
Riddarholmen. I flera fall utgöras dessa för allmänt begagnande upplåtna
områden av mark, som egentligen ingår i av kronan under tidernas lopp från
enskilda inköpta tomter, så t. ex. delar av Mynttorget och av Myntgatan, av
Helgeandsholmen och av Slottsbacken, gatorna och öppna platserna å Riddarholmen,
Lantmäteribacken och Kungsträdgårdsgatan (del av Kungsträdgården),
södra delen av Hötorget (utgörande del av kronans tomter i kvarteret
Beridarebanan) o. s. v.

För särskilda ändamål har kronan upplåtit vissa tomter till Stockholms
stad, exempelvis den s. k. lilla mynthustomten inom staden mellan broarna
för Stockholms stads gamla rannsakningsfängelse och tomterna nr 5 och 6
i kv. Bryggaren å Kungsholmen till sjukhuset Eira.

Av stor betydelse för Stockholms stad är vidare kronans medgivande, att
ett stort antal kronan tillhöriga parker i och invid staden upplåtas för allmänheten.
Sålunda äro för allmänheten upplåtna kronan tillhöriga Kungsträdgården,
Humlegården, Norra och Södra Djurgården med Rosendals slotts
område, Skeppsholmen, Kastellholmen, den s. k. Nobelparken, ävenom ett
antal mindre planteringar i olika delar av staden. Utanför staden ligger vidare
de för allmänheten öppenhållna parkerna vid Haga, Karlberg, Ulriksdal och
Drottningholm. Av icke ringa betydelse för staden är också tillvaron av de
kronan tillhöriga talrika parkerna vid särskilda institutioner, exempelvis vid
riksdagshuset, nationalmuseum, Karolinska instiutet, myntverket, garnisonssjukhuset,
f. d. Svea ingenjörskårs tomter, Marieberg jämte Konradsberg o.s.v.

Beträffande ett flertal markområden i Stockholm är äganderätten oklar.
Andra områden åter äro föremål för underhandlingar i avsikt att erhålla
en uppgörelse rörande utbyte av mark mellan kronan och staden. Slutligen
har kronan till staden med dispositionsrätt upplåtit avsevärda områden eller
ock utarrenderat sådana områden, exempelvis Bellevueparken. Den stora omfattningen
av kronan tillhörig mark inom de olika delarna av Stockholms stads
område framgår därav, att denna mark innefattar något större areal än de
nu bebyggda delarna av Norrmalm, Östermalm och Kungsholmen. (Se
bil. 1.)

Den hitintills skedda exploateringen av vissa delar av kronans mark å
Norra Djurgården jämte förutvarande Veterinärinstitutets markområde samt
Fredrikshovsområdet har givit åtskilliga erfarenheter, vilka utskottet ansett
det äga intresse att något närmare beröra.

Statsutskottets utlåtande nr 107.

3

Den i och för exploateringen träffade överenskommelsen med Stockholms
stad stöder sig på den vid tiden för överenskommelsen (1905) gällande byggnadsstadgan
för rikets städer av den 8 maj 1874. I kap. 2 (Om stadsplanen)
§ 10 stadgades, att »stadsplan prövas och beslutas av stadsfullmäktige eller,
där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan, och skall beslutet underställas
Kungl. Maj:ts prövning, därest fråga ej är endast om jämkning av ringa
betydenhet.» I lag om stadsplan den 31 augusti 1907 och i nu gällande lag
om fastighetsbildning i stad av 12 maj 1917 hava i 2 § intagits motsvarande
bestämmelser.

Genom beslut den 1 april 1905 förklarade sig stadsfullmäktige medgiva
stadsplanens utsträckande över Norra Djurgården på följande villkor:

1:°) den över området upprättade stadsplanen skall, innan den underställes
Kungl. Maj :ts fastställelse,vara avStockholms stadsfullmäktige godkänd;

2:o) gator, torg och allmänna platser skola med full äganderätt till staden
överlåtas och överlämnas i planerat skick, enligt av stadsfullmäktige
godkända profiler; och skall, där rätten till vattnet utmed de områden,
som intagas i stadsplanen, finnas tillhöra Kungl. Maj:t och kronan, jämväl
denna rätt överlåtas å staden;

3:o) tomter för byggnader för allmänt behov, såsom kyrkor, skolhus och
sjukhus, ävensom för allmänna parker och planteringar skola i stadsplanen
finnas reserverade och i mån av behov med full äganderätt kostnadsfritt
överlåtas på staden;

4:o) i gator och andra allmänna platser erforderliga trummor och ledningar
för spill- och regnvattens avledande utföras enligt av drätselnämnden
godkänd plan genom stadens försorg på kronans bekostnad;

5:o) gas- och vattenledningsrör nedläggas genom stadens försorg och på
dess bekostnad i den mån byggnadsverksamheten fortskrider kvarter efter
kvarter, räknat från redan bebyggd stadsdel. Om däremot dylika ledningar
påkallas, utöver vad som betingas av den kvarter efter kvarter fortskridande
byggnadsverksamheten, skall särskild överenskommelse träffas om
villkoren för deras anläggning;

6:o) de provisoriska åtgärder, som behöva vidtagas för att gator och allmänna
platser under byggnadsperioden skola kunna upplåtas för trafik, verkställas
genom stadens försorg på kronans bekostnad;

7:o) gator och allmänna platser skola, sedan de blivit försedda med ledningar
av ovan angivna slag ävensom med ledningar för andra ändamål,
såsom för telefoner eller framledandet av elektrisk ström, förses med permanent
beläggning, vilken utföres genom stadens försorg på kronans bekostnad.
Med permanent beläggning förstås: i körbanan tuktad sten, trä, asfalt
eller därmed fullt jämförligt material; i gångbanor tuktad sten, cement, klinkert
eller andra därmed fullt jämförliga ämnen, varjämte dessa gångbanor
skola vara lagda inom huggen kant- och rännsten; samt

8:o) sedan gatorna blivit belagda på nyss nämnt sätt, åligger det staden

4

Statsutskottets utlåtande nr 107.

att för all framtid underhålla och belysa desamma på sätt vederbörande
myndighet kan komma att bestämma.

Vid den prövning, som 1905 års riksdag i anledning av Kung!. Maj ds
proposition i ämnet underkastade dessa villkor, uttalade riksdagen att »villkoren
i 3:dje punkten syntes riksdagen vara av obestämbar karaktär och
i övrigt innebära anspråk, som vida överstiga vad förut vid gardestomternas
försäljning i sådant hänseende bestämdes.»

Stockholms stadsfullmäktige frånträdde sedermera på därom gjord framställning
den nu omhandlade 3:dje punkten, dock endast i fråga om de
mindre områden, som nu närmast avsågos att exploateras.

Med hänsyn till den sålunda uppnådda enigheten om exploateringsvillkoren
för det mindre område, vars försäljning 1905 års riksdag medgivit,
uppdrogs åt vederbörande inom Stockholms stad att utarbeta det förslag till
stadsplan, som avsågs att läggas till grund för exploateringen. Detta stadsplaneförslag
blev utan vidare godkänt av stadsfullmäktige och fastställt av
Kungl. Maj:t. Genom det sätt, varpå stadsplanen tillkom, kom någon större
hänsyn icke att tagas till att explqaeringen bleve för kronan så gynnsam
som möjligt i ekonomiskt hänseende.

Det sålunda beslutade exploaterandet av vissa områden å Norra Djurgården
har handhafts av den s. k. Djurgårdskommissionen, och vill utskottet
beträffande resultatet av den utav kommissionen bedrivna verksamheten
under åren 1912—t. o. m. 1924 meddela de uppgifter, som återfinnas i här
nedan intagna av kommissionen utarbetade tablåer a och b.

Tablå a.

Sammanställning av statistiska uppgifter över Djurgårdskommissionens
verksamhet m. m. under åren 1912—1924.

Tomter.

Summa areal av försålda tomter.................................... 103,204,9 kvm.

» » » osålda » .................................... 32,007,5 »

» » tomtmark................................................... 135,212,4 »

Tomtmarken utgör av bruttoarealen .............................. 45,9 3 %

Antal försålda tomter (efter avdrag av 2 st. återköpta

tomter) .......................................................................... 122 st.

Summa köpeskillingar av försålda tomter..................... 13,484,620:10 kr.

Beräknat försäljningsvärde å osålda tomter .................. 3,389,693: — »

Summa värde å tomtmark ............................................ 16,874,313: 10 »

Medelpris per kvadratmeter för försålda tomter ......... 130: 53 »

Medelstorlek för försålda tomter ................................... 874,60 kvm.

Genomsnittspris per tomt ................................................ 114,165:27 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 107. 5

Byggnader.

Antal färdigbebyggda tomter ......................................... 83 st.

» färdigbyggda boningsrum, kök, hallar in. in.

(eldst.).............................................................................. 6,448 »

varav antal boningsrum................................................... 5,225 »

samt antal kök.................................................................. 975 »

Genomsnittligt antal boningsrum per kök ..................... 5 »

Färdigbebyggda tomters totala areal ............................. 70,640,8 kvm.

Sammanlagda taxeringsvärdet (tomt + byggnad) för bebyggda
fastigheter ......................................................... 60,597,000: — kr.

Summa köpeskillingar av tomter, som färdigbebyggts 9,547,582: 50 »

Kostnad (tomt + byggnad) per eldstad (boningsrum, kök

in. m.) ........................................................................... 9,398:— »

varav tomtkostnad per d:o ............................................ 1,481: — »

samt byggnadskostnad (taxeringsvärde — tomtkostnad)

per d:o ........................................................................... 7,917:— »

Tomtareal per eldstad...................................................... 10,9 6 kvm.

Gator och parker.

Areal gatumark:

a) Karlaplansområdet ............................................. 76,864 kvm.

b) Fredrikshovsområdet .......................................... 5,281 »

c) Skogsinstitutsområdét.......................................... 36,746 »

Totalt .................................................................. 118,891 »

Areal parker: (Nobelparken)............................................ 40,200 »

» tomtmark:

a) Karlaplansområdet ............................................ 87,813;4 »

b) Fredrikshovsområdet ......................................... 22,117 »

c) Skogsinstitutsområdét......................................... 25,282 »

Totalt (se ovan) ................................................... 135,212; i »

Gatu- och parkmarken utgör av bruttoarealen å:

a) Karlaplansområdet ............................................ 53,3 0 %

b) Fredrikshovsområdet.......................................... 19,28 »

c) Skogsinstitutsområdét.......................................... 75,27 »

Genomsnittligt för alla områdena ..................... 54,07 »

Ordnandet av gatorna beräknas kosta.......................... 3,737,901:82 kr.1

Kostnad per kvm. för ordnandet av gatorna:

a) Karlaplansområdet ............................................. 33: 46 »

b) Fredrikshovsområdet .......................................... 40: 18 » 1

c) Skogsinstitutsområdét....................................... 25: 96 »

Genomsnittligt för alla områdena ..................... 31: 44 »

1 Häri äro ej inräknade 213,067:39 kronor för iordningställande av vissa gator, som
ingå i gamla Fotgardeskasernernas områden, men vilkas iordningställande ingått i Djurgårdskomroissionens
uppdrag.

6

Statsutskottets utlåtande nr 107.

Tablå b

Ekonomiskt utbyte.

Köpeskillingar av försålda tomter tillhörande
lantförsvarsdep-.t:

Karlaplansområdet ..........

• 6,386,355: 36

Skogsinstitutsområdet ....

■ 1,649,132: —

F redrikshovsområdet.......

• 1,995,946: —

10,031,433: 36

tillhörande Jordbruksdep.t:

Karlaplansområdet ..........

• 3,453,186:74

3,453,186: 74

Beräknade köpeskillingar

av osålda

och undantagna tomter

tillhörande Lantförsvarsdep.t:

Karlaplansområdet:
osålda tomter...................

984,543: 74

undantagna d:o.................

• 660,330: —

1,644,873: 74

Skogsinstitutsområdet:

osålda tomter....................

undantagna d:o.................

270,000: —

270,000: —

Fredrikshovsområdet:
osålda tomter....................

674,349: —

undantagna d:o.................

337,410:

1,011,759: —

tillhörande JordbruksdepJ:

Karlaplansområdet:
osålda tomter....................

undantagna d:o.................

463,060: 26

463,060: 26

Summa Kronor

13,484,620: 10 kr.

3,389,693:— *
16,874,313: 10 kr.

Utgivet för gatuarbelen

tillhörande Lantförsvarsdep-.t:

Karlaplansområdet ........................

Fredrikshovsområdet .....................

Skogsinstitutsområdet.....................

tillhörande Jordbruksdep.t:

V eterinärinstitutsområdet..............

1,137,185: 73
211,732: 72

_799,681: 63 2,148,600: 08 kr.

381,792: 05 381,792: 05 »

Summa Kronor 2,530,392: 13 kr.

7

Statsutskottets

Återstående beräknad kostnad för d:t
tillhörande Lantförsvarsdep.l:

Karlaplansområdet .........................

Fredrikshovsområdet ......................

Skogsinstitutsområdct......................

tillhörande Jordbruksdepd:
Velerinärinstitutsonirådet................

Utgivet för förvaltning ...................

Återstående beräknad kostnad för d

tillåtande nr 107.

904,834: 57
213,522: 71

154,291: 85 1,272,(549: 13 kr.

147,927: 95 147,927: 95 »

Summa Kronor 1,420,577:08 kr.

............................ 151,021:09 kr.

o ........................... 43,344: 45 »

Summa Kronor 194,365: 54 kr.

Nettoinkomst per kvm. av bruttoarealen, beräknad sedan
alla gator ordnats och alla tomter försålts,

tillhörande Lantförsvarsdep.t:

Karlaplansområdet ............................................................ 49. 32 kr

Fredrikshovsområdet.................................................. 99- 97 »

Skogsinstitutsområdet......................................................... 9. 44 »

För ovanstående områden tillsammantagna .................. 38; 73 » .

tillhörande Jordbruksdepd:

Karlaplansområdet ............................................................ 35. 54 »

För samtliga områden per kvm. av bruttoarealen............ 43: 26 »

* * » » » tomtarealen ............ 94:20 »

Total nettoinkomst.............................................................. 12,718,977:— »

Av tablåerna synes det utskottet framgå, att genom ovan angivna
bestämmelser rörande ifrågavarande markområdens exploatering allt för
stora delar av den synnerligen dyrbara marken kommit att utläggas
till gator och allmänna platser (54 % av hela markarealen). Enligt
eu från Djurgårdskommissionen lämnad uppgift torde den förlust, som
härigenom kan beräknas hava åsamkats kronan, kunna uppskattas till inemot
ett tiotal miljoner kronor. Med hänsyn härtill har det från kommissionens
sida framhållits, att, då fråga snart torde uppstå om exploaterande av
ytterligare markområden på Norra Djurgården, sådana överenskommelser
träffas med Stockholms stad, som tillförsäkra kronan möjlighet att på ett
mera effektivt och ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt sätt utnyttja markområdena
ifråga. Härvid syntes i första rummet böra tagas under över -

8

Stal sill skot te Is utlåtande nr 107.

Kronans
skattskyldighet
till
Stockholms
stad.

vägande, huruvida icke kronan kunde tillförsäkras en friare dispositionsrätt
rörande de till exploatering upplåtna områdena, utan att härigenom stadens
berättigade intressen träddes för nära.

Förutom avståendet av den mark, som utlagts till gator och allmänna platser
inom det till exploatering upplåtna området, har kronan måst ikläda sig
ytterligare betungande förbindelser på grund av ovannämnda år 1905 träffade
överenskommelse. Sålunda hava, såsom tablåerna närmare utvisa, de kostnader,
kronan måst nedlägga för iordningställande av gator och allmänna
platser, varit högst betydande. I detta avseende är särskilt att märka, att
den staden genom överenskommelsen lämnade uppgiften att å kronans bekostnad
förse gatorna med permanent beläggning kommit att i praktiken
föranleda, att avsevärda utgifter ålagts kronan. Såsom exempel härpå kan
omnämnas, att kronans kostnader för utförande av permanent beläggning
med tuktad gatsten å Karlaplan dragit en sammanlagd kostnad av omkring
250,000 kronor (jfr 1922 års statsrevisorers berättelse; IV huvudtiteln § 19
sid. 41). Stadens i enlighet med punkt 7:o) i ovannämnda villkor framställda
krav på att tillhandahålla gatsten från egna upplag har medfört, att stenen för
kronan blivit dyrare än om den anskaffats i öppna marknaden eller från de
stenhuggerier, som av staten drivits i avsikt att skapa arbetsmöjligheter.

För att utröna i vilken utsträckning kronan för närvarande är skattskyldig
till Stockholms stad, har utskottet låtit verkställa en approximativ utredning
rörande de utskylder, som kronan under år 1924 erlagt för densamma
tillhöriga fastigheter inom Stockholms stads område. Densamma, vilken
allenast upptager skatteposter från vissa större ämbetsverk eller förvaltningar,
giver vid handen att kronan för under dessas förvaltning stående

fastigheter erlagt utskylder med följande belopp:

Kr.

Djurgårdsförvaltningen c:a ................................ 12,000: —

Marinförvaltningen (Flottans station i Stockholm) ............ 20,280: 68

Djurgårdskommissionen .............. 13,272: 59

Generalpoststyrelsen ...................................... 4,324:05

Telegrafstyrelsen ........................................ 4,747: 48

Järnvägsstyrelsen* 1 ........................................ 40,925''88

Vattenfallsstyrelsen ...................................... 4,407: —

Domänstyrelsen ........................... 125:93

Byggnadsstyrelsen (omkring) .............................. 25,000: —

Statskontoret ............................................ 11,432:64

Nationalmuseum ........................................ 1,628: 50

Lantbruksakademien .................................... 1,015: 12

Riksbanken ............................................ 7,200: 50

_ S:a 146,360: 37

1 varav kr. 21,447: 85 för Silke- och pupillkassan tillhöriga hus, som blivit förhyrda av
järnvägsstyrelsen.

Statsutskottets utlutande nr 107.

9

Utskottet har av den för Stockholms stad fastställda inkomst- och utgiftsstaten
för år 1925 samt övriga handlingar, som stått till utskottets förfogande,
inhämtat att sedan äldre tider mellan kronan och Stockholms stad äro gällande
ett flertal uppgörelser av ekonomisk innebörd, särskilt beträffande ersättningar
till staden för vissa åtaganden från stadens sida, Beträffande
en del av dessa överenskommelser är afl märka, att desamma träffats för
så lång tid tillbaka, att anledning finnes att undersöka, huruvida icke sådana
ändrade förhållanden inträtt, afl dessa överenskommelser icke rimligen
böra bibehållas i sin ursprungliga form. Utskottet vill för sin del beträffande
dessa frågor anföra ett par exempel. På grund av särskilda kung!,
brev den 5 november 1875 och den 18 december 1891 erlägger kronan till
Stockholms stad årligen omkring 11,500 kronor i särskild fastighetsskatt
för kimnans egendomar inom stadens område. Enligt mellan kronan och
drätselnämndens första avdelning år 1880 slutet kontrakt betalar kronan
vidare till Stockholms stad för underhåll av planteringen vid Nationalmuseum
ett årligt belopp av 500 kronor. För underhåll och belysning av vissa kronan
tillhöriga för allmänt begagnande upplåtna områden i Stockholm erläggas
av kronan årligen ganska betydande belopp. I sådant avseende tillåter sig
utskottet anföra följande uppgifter:

renhållning av viss del av den invid planen framför riksdagshuset
framgående delen av Norrbro samt Drottninggatans

förlängning .......................................... kr. 1,800: —

renhållning av bron över Stallkanalen samt planen framför och
på båda sidor om riksdagshuset ävensom underhåll av planteringarna
å nämnda plan ............................ » 2,000: —

underhåll av planteringarna å den s. k. puckeln i stora Norrström
vid riksdagshusets norra hörn ................ c:a » 500: —

undei’håll av bron över Stallkanalen .................. c:a » 3,000: —

belysning utanför riksdagshuset ........... c:a » 3,500: —

Enligt vad utskottet erfarit, har emellertid Stockholms stads gatunämnd
i skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret och riksbanken förklarat, att
nämnden vore villig att från och med ingången av år 1926 å stadens bekostnad
övertaga renhållningen av den s. k. riksbron samt gatubeläggningen och
belysningen å Drottninggatans förlängning mellan riksdags- och riksbankshusen.
Staden har därjämte från och med den 1 juli 1924 åtagit sig belysningen
av området framför riksdagshuset.

Ifrågavarande motioner avse att söka på ett tillfredsställande sätt reglera
de ekonomiska förhållandena mellan kronan och Stockholms stad såväl i
avseende å ägande- och dispositionsrätten till mark inom Stockholms stads
område som ock avtal och överenskommelser av ekonomisk innebörd. Sedan
mycket lång tid tillbaka förefinnas, såsom den av utskottet företagna preli -

Yissa särskilda
uppgörelser

mcllankronan
och
Stockholms
stad.

Utskottets

yttrande.

10

Statsutskottets utlåtande nr 107.

minära utredningen giver vid handen, ett flertal olika frågor rörande äganderätten
till mark inom Stockholms stad, vilka icke blivit på ett definitivt sätt
avgjorda. Sålunda är frågan om ägande- eller dispositionsrätten till mycket
betydande delar av Riddarholmen (se bil. 2) ännu icke klar och rättegång
härom torde vara att förvänta. Även inom andra delar av Stockholms stad
äro åtskilliga mycket omfattande markfrågor olösta. Ytterligare torde allenast
böra erinras om att äganderätten till den kungl. slottet omgivande marken
icke synes hava blivit reglerad.

Beträffande andra områden inom Stockholms stad, där kronans ägande- och
dispositionsrätt är ostridig, gäller att desamma upplåtits till begagnande utav
Stockholms stad genom särskilda överenskommelser, avseende olika mer eller
mindre långa tidsperioder. Så är exempelvis fallet beträffande Humlegården
och Bellevueparken. För begagnandet av dessa områden betalar staden
ingen eller relativt obetydlig ersättning, men har å andra sidan skyldighet
att underhålla dessa områden, vilka av staden användas för parkändamål.
Ä Djurgården, som tillhör kronan och disponeras av Konungen, bekostas
och utföres såväl underhåll som förbättring av vägar och planteringar av
kronan. Allenast beträffande Djurgårdsområdet, vilket är en mycket använd
promenadplats för Stockholms invånare, uppgick enligt en utav 1924 års
statsrevisorer meddelad uppgift kostnaderna för underhållet av vägar och
parker år 1923 till ungefär 85,000 kronor. Sedan år 1877 lämnar Stockholms
stad härtill ett bidrag av 5,000 kronor, vilket belopp egentligen utgör
ersättning för upphävandet av den förut utgående avgiften vid infarten till
Djurgården. Framställning har gjorts från Djurgårdsförvaltningens sida, att
staden måtte av densamma tillkommande automobilskattemedel lämna ett
årligt bidrag till underhåll av vägarna å detta område. Denna framställning
har emellertid, enligt vad som framgår av inkommet yttrande över ett i
statsrevisorernas berättelse för budgetåret 1923—1924 gjort uttalande i ären
det, ännu icke föranlett Stockholms stad att lämna något dylikt bidrag.

Å såväl Kungsholmen som Norra Djurgården äger kronan betydande marktillgångar,
vilka i en eller annan form äro avsedda att exploateras i enlighet
med särskilda, närmast av 1905 och 1915 års riksdagar därom fattade beslut,
varvid de inflytande försäljningsmedlen till en del redan i förväg disponerats
för vissa särskilda, i huvudsak militära ändamål, såsom inköp av nytt övningsfält
för Stockholms garnison vid Järva, uppförandet av vissa kasernetablissemang
m. m. Exploaterandet av kronans mark i Stockholm har emellertid,
delvis beroende på svårighet att med Stockholms stad träffa uppgörelser, hittills
kunnat ske i jämförelsevis ringa omfattning. För att emellertid kronan
skall kunna draga behörig nytta av sina nu i huvudsak räntelösa markområden,
är det emellertid nödvändigt att sådana åtgärder träffas, att den av riksdagen
beslutade användningen av desamma möjliggöres och underlättas. Ett
fortsättande av den påbörjade exploateringen påkallas även av det skälet, att
statsverket, vilket av tillfälliga lånemedel bestritt kostnaderna för nämnda in -

Slutsutskottets utlåtande nr 107.

11

köp och byggnader, årligen nödgas gälda ränta å dessa medel med betydande
belopp.

Å andra sidan har det visat sig att åtskilliga av de områden, vilka nu
ägas av kronan, äro behövliga för Stockholms stad, närmast för framdragande
av galor. Uppgörelse härom lärer böra träffas mellan kronan och
staden i samband med stadsplans fastställande för områdena i fråga eller på
annat sätt. Detta torde framför allt gälla om vissa områden å Kungsholmen,
närmast en del av det område, som nu disponeras av Garnisonssjukhuset,
samt Svea ingenjörkårs förutvarande kasernområde. Det torde även få anses
vara av stor betydelse för Stockholms stad att få frågorna om tillfartsvägar
till frihamnen och de från kronan genom särskild överenskommelse år 1918
förvärvade områdena vid Kaknäs på ett definitivt sätt ordnade, enär dessa
vägar måste framdragas över kronans mark på Norra Djurgården.

Erfarenheten har givit vid handen, att kronans intressen ofta icke kunnat
på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses, enär dess mark i Stockholm förvaltas
och disponeras av ett flertal sinsemellan ofta icke samarbetande myndigheter.
På grund härav har också ett flertal separata överenskommelser
träffats rörande mindre markområden, vilka överenskommelser till en del
sedermera visat sig bliva för kronan ofönnånliga och även kommit att lägga
hinder i vägen vid förändrad disposition från kronans sida av marken i
fråga. Därest emellertid samtliga frågor rörande det framtida användandet
av kronans mark inom Stockholms stads område handhades av en myndighet
eller åtminstone alla överenskommelser och avtal rörande markområden
och av ekonomisk innebörd i övrigt underställdes ett härför avsett organ,
torde de olägenheter, som följa av det nuvarande förvaltningssystemet, kunna
i stort sett undanröjas.

På grund av markfrågans nuvarande läge har det visat sig att svårgheter
gång efter annan uppstått, då fråga varit om överenskommelse rörande förvärvande
eller disponerande för olika ändamål såväl för kronan som för
staden av för dess verksamhet erforderlig mark (jfr. exempelvis statsutskottets
utlåtande nr 37 vid 1874 års riksdag och ovan refererade uttalande av 1905
års riksdag). Följden har ofta blivit att, då definitiv överenskommelse icke
kunnat träffas, vissa områden av kronan upplåtits till Stockholms stad med
dispositionsrätt för visst särskilt ändamål. Att emellertid detta icke kan i
längden vara till fördel för någondera parten, torde utan vidare få anses
klart, och det lärer därför vara att förvänta att även från Stockholms stads
sida intresse förefinnes för att få samtliga svävande äganderättsfrågor rörande
markområden i Stockholm såvitt möjligt definitivt ordnade. Skulle
detta icke låta sig göra i annan ordning än genom processuellt förfarande,
synes det i varje fall vara fördelaktigt, att ett sådant snarast möjligt kommer
till stånd, så att frågornas avgörande icke onödigtvis förhalas. För kronan är
detta av särskild betydelse med hänsyn till att kronan under de närmaste
årtiondena för byggnadsändamål torde vara i behov av åtskilliga markorn

12

Statsutskottets utlåtande nr 107.

råden, vilka iju med äganderätt eller dispositionsrätt innehavas av Stockholms
stad.

De utvägar, utskottet i anledning av motionärernas föreliggande förslag alltså
anser sig höra ifrågasätta för att söka få nu svävande markfrågor med Stockholms
stad definitivt ordnade, måste sålunda måhända till en början utmynna i
att från kronans sida åtgärder vidtagas för att gentemot staden hävda kronans
rätt och intressen. Det kan här icke helt förbises, att från Stockholms
stads sida vid åtskilliga tillfällen vidtagits ett flertal åtgärder, vilka vant
för kronan mindre förmånliga eller lagt hinder i vägen för kronan att kunna
pa lämpligt och ur ekonomisk synpunkt gagneligt sätt tillgodogöra sig sina
markområden. Om utskottet alltså anser att från kronans sida särskilda
åtgärder höra vidtagas för att tillgodose kronans intressen, är det å andra
sidan givet att man härvid gentemot staden måste iakttaga all den hänsyn,
som staden kan hava rätt att fordra.

Vad åter angår lösandet av de frågor, som beröra mark, vartill ägande1
ätten är ostridig, kan man hava berättigade krav på att från stadens sida
visas allt rimligt tillmötesgående vid desammas lösande, och detta så mycket
mera, som i detta sammanhang icke kan bortses från de synnerligen betydande
donationer av mark, som från kronans sida under årens lopp
kommit staden i egenskap av huvudstad till del och de mycket väsentliga
fördelar i ekonomiskt hänseende, som staden kommit att draga genom att
huvuddelen av landets förvaltning förlagts dit. Utskottet utgår också från
den enligt utskottets mening självfallna förutsättningen, att några hinder icke
skola från stadens sida resas för kronans tillgodogörande på lämpligt sätt
av dess egendomar.

Emellertid är det icke endast frågorna om kronans mark i Stockholm,
som enligt utskottets mening måste underkastas en närmare granskning och
revision, utan även åtskilliga andra spörsmål av ekonomisk innebörd.
1924 års statsrevisorer hava sålunda vid sin granskning av riksgäldskontorets
förvaltning i avseende å budgetåret 1923—1924 upptagit till behandling frågan
om underhåll och belysning av vissa till kronans mark å Helgeandsholmen
hörande områden. Av vad revisorerna anfört framgår, att statsverket
för närvarande vidkännes betydande utgifter för dylika ändamål så''
äl i avseende å Norrbro som den mellan riksdagshuset och riksbankens
hus ledande trafikleden samt att detta grundar sig på eu år 1914 träffad
uppgörelse. Jämväl i fråga om området omkring Nationalmuseum gäller
ett motsvarande förhållande. Enligt särskilda kungl. brev den 5 november
1875 och den 18 december 1891 har kronan, såsom ovan nämnts, att till
Stockholms stad erlägga särskild fastighetsskatt för kronans inom stadens
område belägna fastigheter. Även å åtskilliga andra områden gälla allt
foitfarande bestämmelser, genom vilka Stockholms stad tillförsäkras vissa
förmåner och inkomster, vilka på grund av ändrade förhållanden icke rimligen
böra allt fortfarande utgå. I avseende å överenskommelser av berörda

Statsutskottets utlutande nr 107.

KS

art synes det utskottet nödvändigt alt en ingående undersökning verkställes,
huruvida och i så fall i vilken omfattning desamma för framtiden böra äga
bestånd. Utskottet grundar denna sin uppfattning härutinnan särskilt pa
det förhållandet, alt Stockholms stad, såsom av den lämnade utredningen
framgår, numera äger uppbära väsentliga skatteinkomster från kronan I ill
liöriga inom staden belägna fastigheter, eu förmän som tillerkänts Stock
bolin i likhet med övriga kommuner först på sista tiden.

Intill dess nu svävande äganderättsfrågor blivit på ett tillfredsställande
sätt avgjorda samt överenskommelse kunnat åvägabringas mellan kronan
och staden angående utbyte dem emellan av vissa områden samt om revision
av ovan angivna överenskommelser av ekonomisk innebörd, synes det vara
av vikt att såväl från Kungl. Maj:ts som vederbörande ämbetsmyndigheters
sida icke några dispositioner företagas, vilka kunna anses i en eller annan
form för framtiden binda kronan eller å annat sätt lägga hinder i vägen för
en uppgörelse mellan kronan och staden. En erinran härom synes utskottet
\ara nödvändig av det skälet, att del vill synas som om under de senaste
åren just i detta hänseende kronans intressen kommit att bliva i viss mån
eftersatta.

Då det emellertid icke torde kunna förväntas alt samtliga nu berörda frågor
om utbyte av mark och underhåll eller arrende för sådana kronans områden
inom Stockholms stad, vilka av staden disponeras, kunna på en gång
träffas, lärer det vara nödvändigt att separata överenskommelser rörande
vissa områden, vilka för endera parten i en snar framtid äro erforderliga,
omedelbart eller tid efter annan träffas. Härigenom torde också
såväl kronans som stadens intressen bäst tillvaratagas och något hinder
för stadens utveckling icke behöva uppstå.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört, har utskottet ansett sig
böra biträda motionärernas förslag om alt en utredning rörande samtliga
icke definitivt reglerade frågor av ekonomisk innebörd mellan kronan och
Stockholms stad måtte igångsättas. Även om en dylik utredning givetvis
måste medföra åtskilliga kostnader för statsverket, synes det utskottet som
om densamma, särskilt i betraktande av de högst betydande ekonomiska tillgångar
som kronan äger eller gör anspråk på inom Stockholms stads område,
måste anses vara nödvändig och att de härå nedlagda kostnaderna från
statsverkets intressesynpunkt icke äro bortkastade. Beträffande det närmare
ordnandet av den sålunda ifrågasatta utredningen vill utskottet för sin del
framhålla det önskemålet, att densamma i första hand verkställes av vederbörande
statliga ämbetsmyndigheter, eventuellt i samråd med Stockholms
sia ds myndigheter. För att kunna på ett effektivt sätt tillvarataga kronans
intressen synes emellertid ledningen av utredningen och de undarhandlingar,
som därav torde bliva en följd, böra anförtros åt ett särskilt för ändamålet
sammansatt organ. Vid bildandet av detta utrednings- och förhandlingsorgan
bör det givetvis tillses att sammansättningen blir sådan, att därigenom

14

Statsutskottets utlåtande nr 107.

kionans rätt och berättigade intressen bliva på ändamålsenligaste sätt tillvaralagna.
Om den närmare utredningen i huvudsak anförtros åt vederbörande
mynigheter, synas icke heller kostnaderna för den särskilda organisationen
behöva bliva av större betydelse. Med denna förhandlingsorganisation
synas för kronans räkning de underhandlingar böra föras, vilka såsom
ovan nämnts, måste anses utgöra förutsättningen för att få samtliga nu be
rörda frågor på ett såväl för kronan som Stockholms stad tillfredsställande
sätt slutligt reglerade.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner må i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte
vidtaga åtgärder dels för att få nu svävande frågor rörande
äganderätten till och användningen av kronans inom Stockholms
stads område belägna markområden definitivt lösta,
dels ock för att åstadkomma en revision av nu gällande avtal
och uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan kronan och
staden, i den mån en sådan revision efter närmare utredning
befinnes ur kronans intressesynpunkt vara önskvärd.

Stockholm den 19 maj 1925.

På utskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,
C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, K. A.
Tengdahl, C. I. Asplund, G. Kobb, ./. B. Johansson i Fredrikslund och C. A. Carlsson
i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, \. Wiklund,
C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, J. CarlssonFrosterud,
O. Olsson i Kullenbergstorp, A. .4. Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson
i Blädinge, B. F:son Holmgren och E. Andersson i Prästbol.

Reservation

av herr K. A. Tengdahl mot vissa delar av motiveringen.

Två kartbilagor bifogas.

>«!&««

SAMT,

rs5g#>

un

VNSSil»

lian:

mm

■n

ii*

;«r J»’

**%/

RM

=t>V/

Miw

Kali:

£$W

X.>^ä

•a-" .w
>:&*:

<Mti Ni

CeNTHALTRYCKERie^STOCKHOLM.

BILAGA TILL STATSUTSKOTTETS UTLÅTANDE I ANLEDNING AV VÄCKTA MOTIONER ANGÅENDE
UTREDNING AV EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN MELLAN KRONAN OCH STOCKHOLMS STAD.

KARTA

Arytm

STOCKHOLM KO OJURSÄRDCN

FASTIGHETS KAKTA.

Beteckningar

Stalen tillhöriga fastigheter:
■■ inom stadsplanen

utanför stadsplanen
Stockholm stadsfastigheter:
I I Hjorthagen

Hamnområde

BIHANG TILL RIKSDAGENS PROTOKOLL 19 Z5. 6.

BIL.

BILAGA TILL STATSUTSKOTTETS UTLÅTANDE I ANLEDNING AV VÄCKTA MOTIONER ANGÅENDE
UTREDNING AV EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN MELLAN KRONAN OCH STOCKHOLMS STAD.

TORGET

RIDDAR

HU3ET

D KlH.OUS

■R \ T>

Nsi8

♦ 6.00

**017

AtrtR IQImrimrfO HQ|g0pbKK>i501tO|7P|60|9O|k)O| | | | USD I

BCTECX/miSIX.

qATUMAAK TNJAE/VDE / ''STADIPMN JOM AV ÅLDER AESTÅK.
iTAJCNi TOMTMARK. BEBKqP, INHÄGNAD ELLER. DISPONERAD T/LL EÖRtfÅRD.
- - A/mXXDZm GATA,TORG BUBR HAMNOMRADe.

ESSS} STATEN mTHORTG GATUMARK.

I . . 1 STOCXHOLSt STADS TOMTMARK.

KvTj * " GATUMARK.

I I TOMTMARK TILLHÖRIG ENSKILD.

CXWNi tjATUMARK *

iga
CZJ

RIDDARHUS

KVARTERET

RIDDARHCMEN.

BIHANG TILL RIKSDAGENS PROTOKOLL 19 Z5. 6.SAML.

CE NTRAlTRYCKBKItT. STOCKHOl M.