Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
1
Nr 15.
Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1925 kl. 8 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag angående ändrad lydelse av 40 § 1 mom. i lagen den
14 juni 1918 om fattigvården.
Genom en den 13 mars 1925 dagtecknad proposition, nr 105, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av i statsrådet över
socialärenden fört protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
angående ändrad lydelse av 40 § 1 inom. i lagen den 14 juni 1918 (nr 422)
om fattigvården.
Härigenom förordnas, att 40 § 1 mom. i lagen den 14 juni 1918 om fattig
vården skall erhålla följande ändrade lydelse:
40 §.
1 mom. Har fattigvårdssamhälle---är beläget.
Lag samma vare beträffande avgift för vård, som lämnats å anstalt för
sinnessjuka, sinnesslöa eller fallandesjuka eller för blinda barn under skolåldern,
vilken anstalt tillhör landsting eller stad, som ej deltager i landsting,
eller å enskild anstalt för sinnesslöa eller fallandesjuka eller för blinda barn
under skolåldern, vilken anstalt åtnjuter statsbidrag eller blivit av Konungen
för ändamålet godkänd.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, tillåter
sig utskottet ått, i den man redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa
till propositionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 9 samt. 2 avd. 12 käft. (Nr 15—16.) 1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
Landstin- Enligt första stycket av 1 momentet i 40 § av fattigvårdslagen äger fattig9ninqsskyl-''
vårdssamhälle, därest detsamma för person, vilken är i behov av fattigvård
dyighet för enligt 1 § i lagen, erlagt avgift för vård å statens anstalter för sinnessjuka
enligt°i0—42e^er sinnesslöa och ej kunnat uttaga ersättning för denna avgift hos den
§§ i fattig- vårdade eller för honom försörjningspliktig person samt ersättning för vården
vårdslagen. gj heller skall enligt därom givna bestämmelser lämnas av statsmedel, att
därför utfå gottgörelse av det landsting, inom vars område fattigvårdssamhället
är beläget. 1
Det med nu föreliggande lagförslag avsedda''andra stycket av samma moment
äger i sin nuvarande avfattning följande lydelse:
»Lag samma vare beträffande avgift för vård, som lämnats å anstalt för
sinnessjuka, sinnesslöa eller fallandesjuka, vilken tillhör landsting eller stad,
som ej'' deltager i landsting, eller å''enskild anstalt för sinnesslöa eller fallandesiuka,
vilken åtnjuter statsbidrag eller blivit av Konungen för ändamålet
godkänd.»
Enligt stadganden i 41 § 1 mom. och 42 § gälla enahanda regler beträffande
kostnad för vård dels å anstalt för tuberkulösa eller vanföra, vilken
åtnjuter statsbidrag, och dels å länslasarett eller av landsting underhållen
sjukstuga eller å annan med länslasarett likställd sjukvårdsinrättning.
I vissa andra fall åter, nämligen beträffande vård av sinnessjuk å vederbörligen
godkänd kommunal anstalt samt vård av andra kroniskt eller obotligt
sjuka än tuberkulösa och vanföra å kommunala och andra anstalter av
viss närmare angiven beskaffenhet äger vederbörande fattigvårdssamhälle
enligt stadganden i 40 § 2 mom. och 41 § 2 mom. andra stycket erhålla
gottgörelse av landstinget för halva vårdkostnaden.
Innebörden i Med nu förevarande proposition avses, såsom av den föreslagna lydelsen
förevarande av arKjra stycket av ifrågavarande moment framgår, att medgiva fattigvårdsproposition
g^^älle, gom eriagt avgift för särskild anstaltsvård av blinda barn, vilka
icke uppnått skolåldern, att för denna utgift erhålla full gottgörelse av vederbörande
landsting.
Läro- och Beträffande blinda barn gäller enligt lagen angående blindundervisningen
andra an- (]en 29 maj 1896, att de skola till undervisning inställas i av staten upprättad
stblinda.läroanstalt för blinda, såvida ej vederbörande målsmän sörja för enskild
undervisning av dem. Skolåldern räknas från och med det år, under vilket
barnet fyller 7 år. För meddelande av den föreskrivna undervisningen finnas
upprättade två förskolor, en å Tomteboda och en i Växjö, samt ett institut
å Tomteboda för undervisningens fortsättande och avslutande. Därjämte finnes
i Kristinehamn en av staten inrättad hantverksskola för äldre blinda. Medan
sistnämnda skola är avgiftsfri, upptagas däremot vid de övriga skolorna avgifter
med 400 kronor för år och elev. Dessa avgifter skola erläggas av
vederbörande landsting eller stad, som ej deltager i landsting, med rätt för
landsting resp. stadsfullmäktige att bestämma viss årlig avgift, varmed föräldrar
eller målsmän, i den mån de därtill äga tillgång, skola bidraga till
täckande av kostnaderna för barnets vistelse vid läroanstalten.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
3
För blinda med komplicerat lyte linnes en särskild statens vårdanstalt i
Lund. Enligt lag om skyldighet för landstingsområde och stad, som ej i
landsting deltager, att bidraga till kostnaden för vård av blinda med komplicerat
lyte den 7 juli 1921 gälla beträffande kostnaderna för å denna anstalt
intagna blinda enahanda regler som beträffande kostnaderna för blinda barns
undervisning vid statens läroanstalter.
Sedan 1915 finnes däijämte vid det s. k. blindhemmet i Nynäshamn, vilket
står under direktionens för blindinstitutet å Tomteboda överinseende och
underhålles med detta instituts fondmedel, en särskild avdelning för blinda
barn, vilka ännu ej uppnått skolåldern. Denna avdelning var vid sin tillkomst
avsedd för 10 barn och kan mottaga högst 15. Antalet på en gång
intagna barn har emellertid aldrig överstigit 8. Genomsnittssiffran för åren
1915—1920 var 5,5. Enligt 1910 års folkräkning skulle antalet blinda barn
i åldern 0—7 år för hela landet irtgöra blott 40. Även om denna siffra är
för låg, synes dock tidtals en ej ringa procent av landets blinda barn nedanom
skolåldern hava intagits å denna avdelning, synnerligast som egentliga spädbarn
där icke mottagas. Årsavgiften utgör 400 kronor.
I det av de s. k. bliudvårdssakkunniga den 10 april 1922 avgivna betän- Till grund
kande med utredning och förslag angående vården av blinda anfördes i fråga^tionen^igom
barn före skolåldern bl. a.:’ gande fram
ställmuQdv
Det
kunde icke ifrågasättas att ålägga föräldrar eller målsmän att insända mcd tiiihöminderåriga
blinda barn till anstalt, så framt ej uppenbar vanvård förelåge. rande yttI
detta fall ägde respektive barnavårdsnämnder att ingripa, varvid de både 5''o»de.
att tillgå utvägen att sända det vårdbehövande barnet till Nynäshamnshemmet.
Ofta hände det, att den uppfostringsmöjlighet, denna anstalt erbjöde,
ej anlitades, ehuru barnet väl skulle behöva att få bättre vård än
hemmet gåve. Då kostnaden måhända ibland kunde verka avskräckande på
kommunen, vore det emellertid för dessa barn önskligt, att 40 § i fattigvårdslagen
vidgades att omfatta även blinda, och att Nynäshamnsanstalten
bleve av Konungen godkänd såsom likställd med de där omnämnda anstalter,
vilka åtnjöte statsbidrag.
De sakkunnigas betänkande har ännu icke föranlett genomförande av några
åtgärder från statsmakternas sida.
Emellertid har direktionen för blindinstitutet å Tomteboda i skrivelse till
Kung!. Maj:t den 14 december 1923 upptagit de sakkunnigas förslag i nu
förevarande avseende samt till stöd för detsamma anfört, att åtskilliga blinda
barn otvivelaktigt funnes, vilka vore i stort behov av vård å Nynäshamnshemmet,
att emellertid vårdkostnaden å hemmet avskräckte vederbörande målsmän
och även fattigare kommuner från dess anlitande, samt att detta vore
till stort men för respektive barn, i det att försumlighet och vanvård under
de tidigaste barnaåren verkade synnerligen hämmande på den blindes
hela liv.
Denna framställning av direktionen för blindinstitutet är det, som närmast
föranlett framläggandet av Kung]. Maj:ts ifrågavarande proposition.
Emot den i propositionen föreslagna utvidgningen av landstingens ersättningsskyldighet
har styrelsen för Sveriges landstingsförbund, under hänvis
-
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
Utskottets
yttrande.
ning till innehållet i en av styrelsen den 13 december 1923 till Kung], Maj:t
ingiven framställning angående landstingens ersättning till primärkommunerna
enligt 40—42 §§ i fattigvårdslagen, framhållit, att landstingens ersättningsskyldighet
i nu förevarande hänseende icke borde omfatta mer än
hälften av vårdkostnaden.
I likhet med departementschefen finner utskottet det av den förebragta utredningen
framgå, att åtskilliga blinda barn i de tidigare barnaåren, vilka
äro i stort behov av omvårdnad å anstalt av nu ifrågavarande slag, på grund
av de därmed förknippade kostnaderna bliva i mistning av dylik omvårdnad,
samt att beredande av sådan är av ofta avgörande betydelse för vinnande
av ett gott resultat av den efter uppnådd skolålder följande, å statens och
landstingens föranstaltande ankommande blindundervisningen. Då det nu
sedan åtskilliga år tillbaka hos oss finnes en särskild anstalt av förevarande
slag för beredande av föruppfostran åt blinda barn, vilka ännu icke uppnått
skolåldern, synes varje åtgärd i syfte att underlätta möjligheterna till dylika
barns intagande å denna anstalt vara förtjänt av understöd. Ett genomförande
av det föreliggande förslaget torde vara ägnat att i ej obetydlig
grad vidga dessa möjligheter, medan det å andra sidan med hänsyn till
det fatal barn, varom här är fråga, skulle för vederbörande landstingsområden
spela en synnerligen ringa roll i ekonomiskt hänseende. Ur dessa synpunkter
sjmes det utskottet föreligga giltiga skäl till godtagande av förslaget,
utan att landstingens'' ersättningsskyldighet därvid begränsas till att,
på sätt av styrelsen för Svenska landstingsförbundet påyrkats, gälla allenast
halva vårdkostnaden.
På grund av det anförda och under erinran, att enligt vad i propositionen
uppgivits ett eventuellt bifall till densamma kommer att föranleda framställning
om Konungens godkännande av blindhemmet i Nynäshamn, hemställer
utskottet,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 24 mars 1925.
På andra lagutskottets vägnar:
BROK PETRÉN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Bror Petrén, Sigfrid Hansson, greve Spens, Tjällgren,
Alfred Petrén* och Frändén*, fröken Hesselgren* samt herr Franzén*;
från andra kammaren: herrar Öberg, Hage*, Magnusson i Skövde*, Ödstrom, Johansson
i Kälkebo, Holmström i Stockholm, Svensson i Skönsberg och Olovson i Västerås.
Ej närvarande vid utlåtandets jnstering.