Konstitutionsutskottets vildt ande nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli don 2 maj 1925 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. May.ts propositioner
med förslag till dels lag angående ändrad
lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj 1862
om kommunalstyrelse i Stockholm och dels lag angående
tindrad lydelse av § 3 i lagen den 15 maj 1903 angående
folkskoleväsendet i Stockholm.
Konstitutionsutskottet bär till behandling i ett sammanhang förehaft två
av båda kamrarna till dess handläggning hänvisade kungl. propositioner,
nr 143, däri Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden den 20 mars 1925, föreslagit riksdagen att
antaga följande
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj
1862 (nr 33) om kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj 1862
om kommunalstyrelse i Stockholm skola i nedan angivna delar erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 37.
Mom. 1. Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till ordförande
i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragningsskyldighet
omfattar de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom
bland borgarråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka sådant
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 5 sand. 18 höft. (Nr 19.) 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19-
är i kollegiets instruktion föreskrivet, därvid hänsyn tages till den fördelning
av föredragningsskyldigheten, varom i § 35 förmäles.
Av stadskollegiet utsedda ordförande i stadens nämnder tjänstgöra under
den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.
Bliver plats, varom här är fråga, ledig, skall den av stadskollegiet
omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts i
borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar såsom
ordförande i nämnd.
De ledamöter--— avgång lediga.
Avgående ledamot---kan omväljas.
Om sättet---stadskollegiet stadgat.
Mom. 2. Kvinna, som---sig uppdraget.
§ 49.
Den, som med stadsfullmäktiges beslut i stadens gemensamma angelägenheter
icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring genom besvär, vilka böra
jämte det överklagade beslutet ingivas till överståthållarämbetet före klockan
tolv å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då
sådant skedde likväl oräknad. Klaganden skall anses hava av beslutet erhållit
del den dag, då det i överensstämmelse med § 24 offentliggjordes.
Där ej i lag eller annan allmän författning meddelats särskilda bestämmelser
angående klagan över nämnds beslut, skall vad i första stycket stadgats
äga motsvarande tillämpning i avseende å beslut, som av stadens nämnder
meddelas i stadens gemensamma angelägenheter; dock må klagan genom
besvär ej föras över beslut, som enligt av Kungl. Maj:t fastställda föreskrifter
skall på begäran av den, som är missnöjd med beslutet, underställas prövning
av särskild förtroendenämnd.
Söker klaganden---helhet förordna.
Besvär, varmed---prövning upptagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.
Av stadskollegiet jämlikt äldre bestämmelser utsedda vice ordförande i
stadens nämnder skola vid sagda tidpunkt frånträda dessa befattningar.
Bestämmes i instruktion för nämnd, i vilken stadskollegiet jämlikt äldre
bestämmelser utsett vice ordförande, att antalet av stadsfullmäktige utsedda
ledamöter och suppleanter skall från och med den 1 j uli 1925 ökas, skall val
förrättas i juni 1925 och avse tiden till och med den 31 december 1926.
och nr 144, däri Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 20 mars 1925, föreslagit riksdagen
att antaga följande
Konstitutionsutskottets utlåtande nr JU -
3
Fordlag
till
Lag
angående ändrad lydelse av § 3 1 lagen den 15 maj 11)03 (nr 58 sid. 1)
angående folkskoleväsendet i Stockholm.
Härigenom förordnas, att § 3 i lagen den 15 inaj 1903 angående folkskoleväsendet
i Stockholm skall erhålla följande ändrade lydelse:
§ 3.
Mom. 1. Direktionen utgöres, efter stadsfullmäktiges beprövande, av minst
nio, högst tjuguen ledamöter. Av dessa utses en av Stockholms stads konsistorium,
en, tillika ordförande, av stadskollegiet i Stockholm bland borgarråden,
samt de övriga av stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval
röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem års ålder.
Mom. 2. Den av stadskollegiet utsedde ordföranden i direktionen tjänstgör
under den tid, han tillhör kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet bestämmer.
Bliver plats, varom här är fråga, ledig, skall den av stadskollegiet
omedelbart återbesättas. Där borgarråd, som valts till ordförande i direktionen,
avgår före tjänstgöringstidens utgång eller åtnjuter tjänstledighet,
skall den, som jämlikt § 34 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
av stadskollegiet utses i borgarrådets ställe, uppehålla jämväl ordförandeplatsen
i direktionen.
Övriga ledamöter---den avgångne.
Mom. 3. Konsistorium utser---sig uppdraget.
Mom. å. Ledamöter i---styrelsen företrädda.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.
Den, som jämlikt äldre bestämmelser är av stadskollegiet utsedd till vice
ordförande i direktionen, skall vid sagda tidpunkt frånträda denna befattning.
Besluta stadsfullmäktige, i anledning av vad i denna lag stadgas, att antalet
av stadsfullmäktige utsedda ledamöter och suppleanter i direktionen
skall från och med den 1 juli 1925 ökas, skall val förrättas i juni 1925 och
avse tiden till och med den 31 december 1926.
Beträffande motiveringarna för dessa förslag får utskottet hänvisa till
propositionerna.
Genom ovannämnda propositioner har Kungl. Maj:t efter framställningar
från Stockholms stadsfullmäktige förelagt riksdagen förslag åsyftande reformer
inom huvudstadens kommunala förvaltning i två hänseenden. Den ena
gäller ordningen för utseende av vice ordförande i vissa av stadens nämnder,
Utskottets
yttrande.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.
för vilka i samband med 1920 års omorganisation av den centrala stadsförvaltningen
i Stockholm stadgades, att ej blott ordförande utan även vice
ordförande skulle utses av och inom stadskollegiet. Av skäl, som i propositionerna
närmare utvecklas, har emellertid denna ordning befunnits olämplig.
Avsikten är, att i stället nämnderna själva skola välja sina vice ordförande.
I den mån bestämmelser i detta ämne ankomma på riksdagens avgörande,
inrymmas de för närvarande dels i § 37 av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm och dels i § 3 av lagen angående folkskoleväsendet
i Stockholm, och i sagda lagrum föreslås således nu förändringar.
Mot denna reform har utskottet intet att invända utan finner sig böra på
de i propositionerna angivna grunder tillstyrka bifall till nyssnämnda ändrade
lagstadganden och i anledning därav föreslagna övergångsbestämmelser.
Det andra av de i föreliggande propositioner upptagna spörsmålen avser
införande av en särskild form för underställning av vissa beslut rörande
stadens tjänstemäns anställningsförhållanden. Med några i särskilda författningar
stadgade undantag har hittills ingen annan möjlighet förefunnits att
vinna ändring i de kommunala myndigheternas beslut om tjänstetillsättning,
entledigande från tjänst och dylikt än den som står till buds genom
bestämmelserna i kommunalförordningens 49 § om besvär över dylika myndigheters
beslut i allmänhet. Den allenast formella prövning av besluten,
som medgives av dessa bestämmelser, har emellertid icke ansetts tillfyllest
beträffande nyss omförmälda särskilda slag av frågor, utan det har synts
önskvärt att för dylika ärenden finna en speciell ordning, som tilläte en
förnyad prövning av besluten i hela deras vidd. Efter ett flerårigt dryftande
av detta spörsmål inom Stockholms kommunalförvaltning ha numera
stadsfullmäktige hemställt hos Exing!. Maj:t om åtgärders vidtagande för
åvägabringande av frågans lösning i enlighet med av dem framlagt förslag.
Detta förslag innehåller, att den, som är missnöjd med någon stadens
nämnds beslut i fråga om tillsättning av ordinarie befattning lydande under
nämnden, eller om förordnande att uppehålla sådan befattning under
sammanhängande tid av minst sex månader eller om skiljande eller förflyttning
från ordinarie befattning på grund av fel eller försummelse i tjänsten,
skall kxxnna få beslutet underställt prövning av en för bedömande av dylika
frågor särskilt organiserad nämnd, betecknad »förtroendenämnden». Härifrån
undantages dock dels sådana nämnders beslut i hithörande frågor, om vilkas
sakliga prövning i anledning av besvär särskilda föreskrifter redan finnas,
och dels beslut av stadskollegiet. Förtroendenämnden skall enligt förslaget
bestå av fem ledamöter, nämligen stadsfullmäktiges ordförande samt förste
och andre vice ordförande jämte två av Kungl. Maj:t förordnade, i allmänna
värv erfarna personer. Nämnden skall vara beslutför, om fyra ledamöter äro
tillstädes, och för ändring av beslut, som underställts dess prövning, skall
fordras majoritet av dess samtliga ledamöter, d. v. s. minst tre röster. Över
dess beslut skall kunna klagas hos överståthåilarämbetet i vanlig ordning
enligt de i § 49 av kommunalförordningen meddelade föreskrifterna om besvär
på formella grunder. Däremot skall möjligheten att på denna väg an
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr It).
5
föra besvär omedelbart över sådant beslut, som enligt det förestående skulle
kunna underställas förtroendenämnden, vara utesluten.
Medan bestämmelser i övrigt om detta underställningsförfarande skulle
bero allenast av Kungl. Maj:ts stadfästelse, kräver den påpekade begränsningen
i de allmänna besvärsstadgandenas tillämpning ändring av förutnämnda
§ 49 i kommunalförordningen, och på grund därav har frågan nu
kommit under riksdagens prövning.
Utskottet anser Sig icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
i denna senare del. Att vidtaga den ifrågasatta förändringen av gällande
ordning för besvärsrätt i administrativ väg beträffande de kommunala besluten,
finner nämligen utskottet ej tillrådligt. Oavsett huru kravet på saklig
prövning av nu ifrågavarande kommunala beslut må kunna tillgodoses, synes
alltså denna besvärsrätt böra oförändrad vidmakthållas.
Ehuru det ifrågasatta underställningsförfarandet vid den ordning, vari
detsamma avses att genomföras, endast i en formell detalj kräver riksdagens
medverkan, har utskottet ej kunnat underlåta att beakta den sakliga innebörden
av den tillärnade anordningen. Att överlåta realprövningen i kommunala
tjänstefrågor åt en nämnd, som till avsevärd del skulle bestå av medlemmar
utsedda av Kungl. Maj:t, synes icke stå i god överensstämmelse med
den ledande självstyrelseprincipen inom den svenska kommunalförvaltningen.
Och det torde ej böra förbises, att reformen, även om den i föreliggande
sammanhang allenast gäller huvudstaden, på grund av sin art kan väntas
bli prejudicerande, åtminstone för övriga större städers vidkommande.
Utskottet vill även nämna, att under ärendets behandling andra uppslag
till frågans lösning givits, mot vilka nu berörda principiella erinringar icke
torde kunna riktas. I den ordning, vari frågan framkommit till riksdagens
behandling, lär emellertid utskottet sakna anledning att närmare ingå på
det uppkomna spörsmålets lösning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag
i propositionen nr 143 icke kunnat i sin helhet av riksdagen
antagas, måtte"för sin del antaga följande
Forsla y
till
Lag
angående ändrad lydelse av § 37 i förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
om kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att § 37 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse
i Stockholm skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade
lydelse:
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.
§ 37.
Mom. 1. Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till
ordförande i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragningsskyldighet
omfattar de till dessa nämnders arbetsområden börande ärenden, ävensom
bland borgarråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka
sådant är i kollegiets instruktion föreskrivet, därvid hänsyn tages till den
fördelning av föredragningsskyldigheten, varom i § 35 förmäles.
Av stadskollegiet utsedda ordförande i stadens nämnder tjänstgöra under
den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.
Bliver plats, varom här är fråga, ledig, skall den av stadskollegiet
omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts
i borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innebar
såsom ordförande i nämnd.
De ledamöter---avgång lediga.
Avgående ledamot--— kan omväljas.
Om sättet —--stadskollegiet stadgat.
Mom. 2. Kvinna, som---sig uppdraget.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.
Av stadskollegiet jämlikt äldre bestämmelser utsedda vice ordförande i
stadens nämnder skola vid sagda tidpunkt frånträda dessa befattningar.
Bestämmes i instruktion för nämnd, i vilken stadskollegiet jämlikt äldre
bestämmelser utsett vice ordförande, att antalet av stadsfullmäktige utsedda
ledamöter och suppleanter skall från och med den 1 juli 1925 ökas, skall
val förrättas i juni 1925 och avse tiden till och med den 31 december 1926.
b) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition
nr 144.
Stockholm den 2 maj 1925.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. VON GEI JER
Närvarande: Herrar von Gvijer, Sävström, Thulin, Beuterskiöld,* David Bergström,
G. W. Hansson, Dahl, Larsén, A. TV. Johansson, Nils Anton Nilsson, Usterström,* Gustafson
i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg, Hallén,* Andersson i Igelboda, Karlsson i
Vadstena,* Jeppsson,* Forssell, Fast och Svensson i Grönvik.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.
7
Reservationer:
1) av herrar Andersson i Igelboda och Fast, som ansett, att utskottet bort
tillstyrka jämväl Kungl. Maj:ts proposition nr 143 i dess helhet;
2) av herr Renters /däld, som beträffande motiveringen ansett, att sista
stycket bort ersättas av följande:
»Utskottet vill även----kunna riktas, men att utskottet, som dock
principiellt måste fasthålla, att de kommunala tjänstemännen icke kunna anses
såsom offentligrättsligt anställda eller över huvud såsom likställda med statens
befattningshavare, utan tvärtom grunda sin ställning på ett privat
rättsligt
avtal med kommunen, i övrigt saknar anledning att närmare--
--lösning.»