Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
1
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1925 kl. 12 m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående godkännande av en mellan Tyskland
och Sverige avslutad skiljedoms- och förlikningskonvention.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 80, däri Kungl.
Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
den 27 februari 1925 ävensom med överlämnande
av texten till en den 29 augusti 1924, under förbehåll av riksdagens godkännande,
mellan Sverige och Tyskland avslutad skiljedoms- och förlikningskonvention
med tillhörande slutprotokoll, äskat riksdagens godkännande av
berörda konvention med slutprotokoll.
Konventionen med slutprotokoll är av följande lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 5 samt. 17 käft. (AV 18.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
Skiljedoms- och förlikningskonvention
mellan Sverige och Tyskland.
Konungariket Sverige och Tyska
riket, vilka äro besjälade av önskan
att främja strävandena till avgörande
på fredlig väg av mellanstatliga tvister,
kava överenskommit att avsluta
en allmän skiljedoms- och förlikningskonvention.
I detta syfte hava till fullmäktige
utsetts
av Hans Maj:t Konungen av Sverige:
Friherre Fredrik Ramel, Sveriges
minister i Berlin,
och av Tyska Rikets President:
Direktören i Tyska Utrikesdepartementet
hem d:r Friedrich Gaus,
vilka, efter att ömsesidigt hava granskat
sina fullmakter, som befunnits
vara i god och behörig form, överenskommit
om följande bestämmelser:
Artikel 1.
De fördragsslutande parterna förplikta
sig att hänskjuta alla tvister,
av vilket slag de vara må, som kunna
uppstå mellan dem och som icke inom
skälig tid kunna lösas på diplomatisk
väg, till antingen skiljedoms- eller förlikningsförfarande,
jämlikt bestämmelserna
i denna konvention.
Tvister, för vilkas lösande de fördragsslutande
parterna genom andra
mellan dem gällande överenskommelser
förbundit sig att anlita ett särskilt förfarande,
skola behandlas enligt bestämmelserna
i dessa överenskommelser.
Deutsch-Schwedischer Sehiedsgerichtsund
Vergleichsvertrag.
Das Deutsche Reich und das Königreich
Schweden, von dem Wunsche
erfullt, die Entwickelung des Verfahrens
zur friedlichen Beilegung
zwischen staatlicher Streitigkeiten zu
fördern, sind ubereingekommen, einen
allgemeinen Schiedsgerichts- und Vergleichsvertrag
abzuschliessen.
Zu diesem Zwecke haben zu Bevollmächtigten
ernannt
der deutsche Reichspräsident:
den Ministeri al direktor im Auswärtigen
Amte, Herrn Dr. Friedrich Gaus,
Seine Majestät der König von Schweden:
den
Schwedischen Gesandten in Berlin,
Freiherrn Fredrik Ramel,
die, nachdem sie ihre Vollmachten
fepruft und in guter und gehöriger
''orm befunden haben, iiber folgende
Bestimmungen ubereingekommen sind:
Artikel 1.
Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, alle Streitigkeiten irgendwelcher
Art, die zwischen ihnen
entstehen nnd nicht in angemessener
Frist auf diplomatischen Wegegeschlichtet
werden können, nach Massgabe
des gegenwärtigen Vertrags entweder
einem Schiedsgerichtsverfahren oder
einem Vergleichsverfahren zu unterwerfen.
Streitigkeiten, fur deren Schlichtung
die vertragschliessenden Teile durch
andere zwischen ihnen bestehende Abmachungen
an ein besonderes Verfahren
gebunden sind, werden nach
Massgabe der Bestimmungen dieser
Abmachungen behandelt.
Konstitutionsutskottets utlåtande AV 18.
.)
Artikel 2.
Skiljedomsförfarande skall, på yrkande
av endera parten och under förbehåll
för bestämmelserna i art. 3 och
4, komma till användning i fråga om
tvister, som avse:
I. ett mellan de båda parterna avslutat
föredrags bestånd, tolkning
och tillämpning;
II. internationellt-rättsliga spörsmål;
III. förefintligbeten av någon omständighet,
som, därest den konstateras,
skulle innebära åsidosättande
av en mellanfolklig förpliktelse;
IV.
storleken och arten av den gottgörelse,
som bör givas i fall av
dylik förpliktelses åsidosättande.
Därest mellan parterna råder meningsskiljaktighet
rörande frågan,
huruvida en tvist bör till ovan angivna
arter, tillkommer det skiljedomstolen
att avgöra denna förberedande
fråga.
Artikel 3.
Beträffande frågor, som enligt lagstiftningen
i det land, mot vilket yrkande
framställes, skola avgöras av
domstol, varmed bär avses jämväl
förvaltningsdomstol, kan vederbörande
Eart påfordra, att skiljedomsförfarande
ommer till användning först sedan
genom sakens behandling vid domstol
slutligt utslag avkunnats, och att tvistens
hänskjutande till skiljedomstolen
sker senast sex månader efter sådant
utslag. Det sagda äger icke tillämpning,
då fråga är om rättsvägran och
de genom lag föreskrivna besvärsin
stanserna anlitats.
Uppstår mellan parterna meningsskiljaktighet
rörande tilllämpningen
av denna bestämmelse, skall avgörandet
tillkomma skiljedomstolen.
Artikel 2.
Dem Schiedsgeriehtsverfahren vorden
auf Verlangen einer Partei, unter
Vorbehalt der Bestimmungen der Artikel
3 und 4, diejenigen Streitigkeiten
unterworfen, die betreffen:
erstens: Bestånd, Auslegung und An
wendung
eines zwischen den
beiden Parteien geschlossenen
Staatsvertrags;
zweitens: irgendeine Frage des internationalen
Rechts;
drittens: das Besteben einer Tatsacbe,
die, wenn sie erwiesen wird,
die Verletzung einer zwiscbenstaatlichen
Verpflichtung
bedeutet;
viertens: Umfang und Art der Wiedergutmacbung
im Fälle einer
solchen Verletzung.
Besteben zwischen den Parteien Meinungsverschiedenheiten
daruber, ob
eine Streitigkeit zu den vorstehend
bezeicbneten Arten gebört, so wird
fiber diese Vorfrage im Schiedsgerichtsverfahren
entschieden.
Artikel 3.
Bei Fragen, die gemäss den Landesgesetzen
der Partei, gegen die ein Begebren
geltend gemacht wird, von richterlichen
Behörden mit Einscbluss der
Verwaltungsgericbte, zu entscheiden
sind, kann diese Partei verlangen, dass
die Streitigkeiten dem Schiedsgerichtsverfabren
erst unterworfen werden,
nacb dem in dem Gericbtsverfabren
eine endgiiltige Entscbeidung gefällt
worden ist, und dass die Anrufung
des Scbiedsgericbts spätestens sechs
Monate nacb dieser Entscbeidung erfolge.
Dies gilt nicht, wenn es sicb um
einen Fall von Rechtsverweigerung
handelt und die gesetzlicb vorgesehenen
Beschwerdestellen angerufen worden
sind.
Entstebt zwischen den Parteien eine
Meinungsverscbiedenheit fiber die Anwendung
der vorstebenden Bestimmung,
so wird daruber im Schiedsgerichtsverfahren
entschieden.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
Artikel 4.
Därest part i fråga om tvist av de
i artikel 2 angivna arter framställer
invändning, att tvisten rör en angelägenhet,
som berör partens oavhängighet,
territoriella integritet eller andra
högsta livsintressen, och motparten
finner påståendet riktigt, skall i fråga
om denna tvist icke skiljedomsförfarande
utan förlikningsförfarande komma
till användning. Om däremot påståendet
icke av motparten erkännes
såsom riktigt, tillkommer avgörandet
härom skiljedomstolen.
Erkänner skiljedomstolen de anivna
invändningarna såsom grundae,
hänskjuter den tvisten till förlikningsförfarande;
eljest avgör skiljedomstolen
själv tvisten.
Part, som icke erkänner en dylik, av
motparten gjord invändning såsom
grundad, kan likväl, utan att skiljedomstolen
dessförinnan fattar ett avgörande,
förklara sig godtaga förlikningsförfarandets
genomförande. Part
äger dock därvid förbehålla sig, att,
för den händelse förlikningsförslaget
icke av båda parterna antages, skiljedomstolen
må kunna uppfordras att
träffa avgörande beträffande invändningen
och i förekommande fall även
beträffande själva tvisten.
Artikel 5.
Skiljedomstolen tillämpar vid sina
avgöranden:
I. mellan parterna gällande överenskommelser
av allmän eller speciell
natur och därav härflytande
rättsnormer;
II. internationell sedvanerätt, som
uttryck för en allmän, såsom rätt
erkänd praxis;
III. allmänna, av civiliserade stater
erkända rättsgrundsatser.
Artikel 4.
Erhebt eine Partei bei einer Streitigkeit
der im Artikel 2 bezeichneten
Arten die Einrede, dass es sich um
eine Angelegenheit handele, die ihre
Unabhängigkeit, die Unversehrtheit
ihres Gebiets oder andere höchste Lebensinteressen
betreffe, so kommt fur
die Streitigkeit, falls die andere Partei
diese Behauptung als zutreffend anerkennt,
nicht das Schiedsgerichts-, sondera
das Vergleichsverfahren zu Anwendung.
Wird dagegen die Behauptung
von der anderen Partei nicht als
zutreffend anerkannt, so ist dartiber im
Schiedsgerichtsverfahren zu entscheiden.
Anerkennt das Schiedsgericht die
bezeichnete Einrede als begriindet, so
iiberweist es die Streitigkeit dem Vergleichsverfahren;
sonst entscheidet es
selbst dartiber.
Eine Partei, welche die bezeichnete
Einrede der Gegenpartei nicht als
zutreffend anerkennt, kann sich gleichwohl
ohne vorherige Herbeiftthrung
einer schiedsgerichtlichen Entscheidung
tiber die Einrede mit der Durchfiihrung
des Vergleichsverfahrens einverstanden
erklären. Sie kann dabei
jedoch den Vorbehalt machen, dass,
wenn der Vergleichsvorschlag nicht
von beiden Parteien angenommen wird,
das Schiedsgericht zur Entscheidung
fiber die Einrede und gegebenenfalls
auch fiber die Streitigkeit selbst angerufen
werden kann.
Artikel 5.
Das Schiedsgericht legt seinen Entscheidungen
zugrunde:
erstens: die zwischen den Parteien
geltenden Ubereinkfinfte allgemeiner
oder besonderer
Art und die sich daraus ergebenden
Rechtssätze;
zweitens: das internationale Gewohnheitsrecht
als Ausdruck einer
allgemeinen, als Recht anerkannten
Ubung;
drittens: die allgemeinen von den
Kulturstaaten anerkannten
Rechtsgrundsätze.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
o
Därest i det särskilda fallet de ovan
angivna rättsnormerna förete luckor,
fattar skiljedomstolen beslut enligt de
rättsgrundsatser, vilka enligt dess mening
borde utgöra internationella
rättens regler. Den följer därvid stadgad
doktrin och rättspraxis.
Med båda parternas samtycke kan
skiljedomstolen i stället för att stödja
sitt beslut på rättsgrundsatser träffa
sitt avgörande efter billighetens grundsatser.
Artikel 6.
Därest icke parterna i särskilt fall
annorlunda överenskomma, skall skiljedomstolen
sammansättas på följande
sätt:
Domarne utses bland de personer,
som äro upptagna å förteckningen
över medlemmar av den genom konventionen
den 18 oktober 1907 för avgörandet
på fredlig väg av internationella
tvister upprättade permanenta
skiljedomstolen i Haag.
Vardera parten utser en skiljedomare
efter fritt val. Parterna utse
gemensamt ytterligare tre domare och
bland dessa en ordförande. Ifall någon
av de gemensamt utsedda domarne
efter valet förvärvar medborgarrätt i
en av de fördragsslutande staterna
eller tager hemvist å någonderas område
eller inträder i någonderas tjänst,
kan vardera parten yrka, att han ersättes
av annan person. I detta avseende
uppkommande meningsskiljaktigheter
avgöras av de övriga fyra
domarne, varvid den äldste av de gemensamt
utsedda förer ordet och vid
lika röstetal äger två röster.
Nytt val av domare sker för varje
särskild tvist. De fördragsslutande
parterna förbehålla sig dock att i
samförstånd företaga valen på sådant
sätt, att samma domare komma att
tillhöra skiljedomstolen för handläggning
av vissa arter av tvister under
viss tidrymd.
Därest det en medlem av domstolen
givna uppdrag av någon anledning
Soweit im einzelnen Fälle die vorstehend
erwähnten Rechtsgrundlagen
Lucken aufweisen, entscheidet das
Schiedsgericht nach den Recbtsgrundsätzen,
die nach seiner Ansicht die
Regel des internationalen Rechtes sein
sollten. Ds folgt dabei bewährterLehre
und Rechtsprechung.
Mit Zustimmung beider Parteien
kana das Schiedsgericht seine Entscheidung-,
anstatt sie auf Reehtsgrundsätze
zu stutzen, nach billigem
Érmessen tretton.
Artikel 6.
Sofern nicht die Parteien im einzelnen
Fälle eine entgegensteheude Vereinbarung
treffen, wird das Schiedsgericht
in folgender Weise bestellt.
Die Richter werden auf der Grundlage
des Yerzeichnisses der Mitglieder
des durch das Haager Abkommen zur
friedlichen Erledigung internationaler
Streitfälle vom 18. Oktober 1907 geschaffenen
Ständigen Schiedshofs im
Haag gewählt.
Jede Partei ernennt einen Schiedsrichter
nach freier Wahl. Gemensam
berufen die Parteien drei weitere Richter
und aus deren Mitte den Obmann.
Sofern einer der gemeinsam berufenen
Richter nach seiner Wahl die Staatsangehörigkeit
einer der beiden Parteien
erwirbt, auf deren Gebiete seinen
Wohnsitz nimmt oder in deren Dienste
fritt, bann jede Partei verlangen, dass
er ersetzt werde. Streitigkeiten dariiber,
ob diese Voraussetzungen zutreffen,
werden von den iibrigen vier
Richtern entschieden, wobei der ältere
der gemeinsam berufenen Richter der
Vorsitz fiihrt und bei Stimmengleichheit
eine aoppelte Stimme hat.
Die Wahl der Richter erfolgt von
neuem fur jeden einzelnen Streitfall.
Die vertragschliessenden Teile behalten
sich jedoch vor, im gemeinsamen
Einverständnisse die Wahlen in der
Weise vorzunehmen, dass fur gewisse
Arten von Streitfällen während eines
bestimmten Zeitraums dieselben Richter
dem Schiedsgericht angehören.
Mitglieder des Schiedsgerichts, die
aus irgendeinem Grnnde ausscheiden,
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
skulle upphöra, skall ersättare utses werden in der gleichen Weise ersetzt,
enligt de regler, varefter den avgångne wie sie berufen worden sind.
domstolsmedlemmen valts.
Artikel 7.
De fördragsslutande parterna skola
vid tillämpandet av denna konvention
i varje förekommande fall fastställa en
särskild kompromiss. Därvid skola
angivas: tvistens föremål, skiljedomstolen
möjligen tillkommande särskilda
befogenheter, dess sammansättning och
säte, storleken av den summa, som
varje part har att deponera såsom förskott
å kostnaderna, de föreskrifter,
som skola iakttagas beträffande förfarandets
form och tidsfrister, ävensom
i övrigt erforderliga detaljbestämmelser.
Meningsskilj aktigheter rörande bestämmelserna
i kompromissen skola,
med förbehåll för bestämmelserna i
art. 8, avgöras av skiljedomstolen.
Artikel 8.
Därest kompromiss mellan parterna
icke kommer till stånd inom sex månader
efter det ena parten till den
andra framfört yrkande om tvistens
avgörande medelst skiljedom, äger vardera
parten hänvända sig till den i
art. 14 omhandlade ständiga förlikningsnämnden
i och för fastställande
av kompromiss. Nämnden skall inom
två månader efter sådan hänvändelse
fastställa kompromissen, varvid tvistens
föremål skall bestämmas med ledning
av parternas yrkanden.
Samma förfarande skall tilllämpas,
då part icke utsett domare, vars tillsättande
på honom ankommit, eller då
parterna icke kunna enas om valet av
de domare, som skola utses gemensamt,
eller av ordförande.
Den ständiga förlikningsnämnden
äger vidare befogenhet att, intill dess
skiljedomstolen konstituerats, avgöra
varje annan tvist, som rör skiljedomsförfarandet.
Artikel 9.
Skiljedomstolen fattar sina beslut
med enkel majoritet.
Artikel 7.
Die vertragschliessenden Teile werden
in Ausftihrung des gegenwärtigen
Vertrags in jedem Einzelfall eine besondere
Schiedsordnung festsetzen.
Darin werden der Streitgegenstand,
die etwaigen besondei''en Befugnisse
des Gerichts, dessen Zusammensetzung
und Sitz, die Höhe des von jeder Partei
als Kostenvorschuss zu binterlegenden
Betrags, die hinsichtlich der Form
und der Fristen des Yerfahrens zu
beobachtenden Regeln sowie die sonst
notwendigen Einzelheiten bestimmt.
Meinungsverschiedenheiten iiber die
Bestimmungen der Schiedsordnung
werden, vorbehaltlich des Artikel 8,
vom Schiedsgericht entschieden.
Artikel 8.
Kommt zwischen den Parteien nicht
binnen sechs Monaten, nachdem die
eine der anderen das Begehren nach
schiedsgerichtlicher Austragung einer
Streitigkeit mitgeteilt hat, die Schiedsordnung
zustande, so kann jede Partei
den im Artikel 14 vorgesehenen Ständigen
Yergleichsrat zwecks Feststeilung
der Schiedsordnung anrufen.
Dieser hat binnen zwei Monaten nach
seiner Anrufung die Schiedsordnung
festzusetzen, wobei der Streitgegenstand
aus den Anträgen der Parteien
ermittelt wird.
Es ist ebenso zu verfahren, wenn
eine Partei den von ihr zu ernennenden
Richter nicht bezeichnet hat, oder wenn
die Parteien in der Bezeichnung der
gemeinsam zu berufenden Richter oder
des Obmanns nicht einig sind.
Der Ständige Yergleichsrat ist ferner
befugt, bis zur Bestellung des
Schiedsgerichts iiber jede andere Streitigkeit
zu entscheiden, die sich auf
die Schiedsordnung bezieht.
Artikel 9.
Das Schiedsgericht trifft seine Entscheidungen
mit einfacher Stimmen
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
i
En minoriteten tillhörande medlems
avvikande mening skall angivas.
Artikel 10.
Skiljedomen skall innehålla anvisning
rörande sättet för dess verkställande,
särskilt rörande de tidsfrister,
som därvid skola iakttagas.
Har i en skiljedom förklarats, att
ett beslut eller en åtgärd av domstol
eller annan myndighet i ena staten
helt eller delvis står i strid med folkrätten,
och kunna enligt denna stats
författning följderna av beslutet eller
åtgärden icke helt eller delvis undanröjas
genom administrativa åtgärder,
så skall den förfördelade parten i skiljedomsutslaget
tillerkännas lämplig gott -görelse på annat sätt.
Artikel 11.
Om ej annorledes i kompromissen
avtalats, kan framställning om revision
av skiljedom av vardera parten
göras hos den skiljedomstol, som avkunnat
utslaget. Sådan framställning
kan blott grundas å upptäckten av ett
nytt faktum av den art, att det skulle
kunnat utöva ett avgörande inflytande
på domstolens utslag och vilket vid
förhandlingarnas avslutande varit för
såväl skiljedomstolen som för den part,
som begärt revision, utan vederbörandes
förvållande, obekant.
Därest medlem av skiljedomstolen
av någon anledning icke kvarstår vid
revisionsförfarandet, skall ersättare
för honom utses enligt de regler, varefter
den avgångne medlemmen valts.
Den frist, inom vilken den i första
stycket omförmälda framställning kan
göras, skall fastställas i skiljedomen,
för så vitt så ej skett redan i kompromissen.
Artikel 12.
Yarje tvist, som kan uppstå mellan
parterna rörande tolkningen eller verkställandet
av skiljedomen, skall, med
mindre annorlunda avtalas, underkas
-
mehrheit. Die abweichende Ansicht
eines in der Minderheit gebliebenen
Mitglieds wird festgestellt.
Artikel 10.
Der Schiedsspruch wird Angaben
iiber die Art seiner Ausfiihrung, insbesondere
iiber die dabei zu beobachtenden
Fristen enthalten.
Wird in einem Schiedsspruch festgestellt,
dass eine von einem Gericht
oder einer anderen Behörde einer
Partei getroffene Entscheidung oder
Verfugung ganz oder teilvveise mit dem
Yölkerrecht in Widerspruch steht, können
aber nach dem Verfassungsrechte
dieser Partei die Eolgen der Entscheidung
oder Verfugung durch Verwaltungsmassnahmen
nicht oder nicht vollständig
beseitigt werden, so ist der
verletzten Partei in dem Schiedsspruch
auf andere Weise eine angemessene
Genugtuung zuzuerkennen.
Artikel 11.
Unter Vorbehalt anderweitiger Abrede
in der Schiedsordnung kannjede
Partei bei dem Schiedsgerichte, das den
Spruch erlassen hat, die Revision dieses
Spruches beantragen. Der Antrag
kann nur mit der Ermittelung einer
Tatsache begriindet werden, die einen
entscheidenden Einfluss auf den Spruch
auszuiiben geeignet gewesen wäre und
bei Schluss der Verhandlung dem
Schiedsgerichte selbst und der Partei,
welche die Revision beantragt hat,
ohne ihr Verschulden unbekannt war.
Mitglieder des Schiedsgerichts, die
aus irgendeinem Grunde fiir das Revisionsverfahren
ausscheiden, werden in
der gleichen Weise ersetzt, wie sie
berufen worden sind.
Die Frist, innerhalb deren der im
Absatz 1 vorgesehene Antrag gestellt
werden kann, ist im Schiedsspruch
zu bestimmen, sofern dies nicht in der
Schiedsordnung geschehen ist.
Artikel 12.
Alle Streitigkeiten, die zwischen
den Parteien iiber Auslegung und Ausfiihrung
des Schiedsspruchs entstehen
sollten, unterliegen, vorbehaltlich an
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
tas avgörande av den skiljedomstol,
som avkunnat utslaget. Därvid skall
föreskriften i art. 11, andra stycket,
äga motsvarande tillämpning.
Artikel 13.
Alla tvister, som icke enligt föregående
artiklar i denna konvention
underkastas skiljedomsförfarande, skola
på yrkande av endera parten göras
till föremål för förlikningsförfarande.
Därest andra parten gör gällande,
att den till förlikningsförfarande hänskjutna
tvisten bör avgöras av skiljedomstolen,
skall domstolen först fatta
beslut i denna fråga.
Tvist, som enligt denna konvention
kan anhängiggöras vid skiljedomstolen,
kan av de fördragsslutande parternas
regeringar, om de därom överenskomma,
i stället hänskjutas till förlikningsförfarande,
vare sig för slutgiltig behandling
eller under förbehåll om
tvistens senare hänskjutande till skiljedomstolen.
Artikel 14.
För förlikningsförfarandet skall upprättas
eu ständig förlikningsnämnd.
Den ständiga förlikningsnämnden
skall bestå av fem medlemmar. Vardera
fördragsslutande parten utser två
medlemmar, av vilka en må väljas
bland statens egna medborgare. Öen
femte medlemmen, som skall vara nämndens
ordförande, skall vara av annan
nationalitet än nämndens övriga medlemmar.
Ordföranden utses av de fördragsslutande
parterna i förening.
Skulle dessa icke kunna enas om valet,
kan vardera fördragsslutande parten
hos Schweiziska förbundsrådets president
anhålla om utseende av ordförande.
Den ständiga förlikningsnämnden
skall vara tillsatt inom sex månader
efter utväxlingen av ratifikationerna
till denna konvention.
derweitiger Abrede, der Beurteilung
des Schiedsgerichts, das den Spruch
gefällt hat. Dabei findet die Bestimmung
des Artikel 11 Absatz 2 entsprechende
Anwendung.
Artikel 13.
Alle Streitigkeiten, die nicht nach
den vorhergehenden Artikeln dieses
Vertrages dem Schiedsgerichtsverfahren
unterworfen werden, sind auf
Verlangen einer Partei im Vergleichsverfahren
zu behandeln.
Behauptet die andere Partei, dass
der im Vergleichverfahren anhängiggemachte
Streitfall vom Schiedsgerichte
zu entscheiden sei, so entscbeidet
dieses zunächst iiber diese Vorfrage.
Die Regierungen der vertragschliessenden
Teile können im gemeinsamen
Einverständnis eine Streitigkeit, fur
die nach dem gegenwärtigen Vertrage
das Schiedsgericht angerufen werden
bann, endgultig oder unter Vorbehalt
der späteren Anrufung des Schiedsgerichts
im Vergleichsverfahren behandeln
lassen.
Artikel 14.
Fur das Vergleichsverfahren wird
ein Ständiger Vergleichsrat gebiidet.
Der Ständige Vergleichsrat besteht
aus fiinf Mitgliedern. Jeder vertragschliessende
Teil ernennt zwei Mitglieder,
von denen er eines unter seinen
eigenen Staatsangehörigen auswählen
dart. Das ftinfte Mitglied, das den
Vorsitz fuhrt, muss eine andere Staatsangehörigkeit
als die anderen Mitglieder
besitzen. DerVorsitzende wird
von den vertragschliessenden Teilen
im gemeinsamen Einverständnis berufen.
Falls es nicht zu einem solchen
Einverständnis kommen sollte, kann
jeder vertragschliessende Teil den
Schweizerischen Bundespräsidenten um
die Ernennung des Vorsitzenden ersuchen.
Der ständige Vergleichsrat wird im
Laufe von sechs Monaten nach Austausch
der Ratifikationsurkunden dieses
Vertrags gebiidet.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
9
Artikel 15.
Den ständiga förlikningsnämndens
medlemmar utses för en tid av tre år.
Deras uppdrag kan ej återkallas under
mandatstiden, med mindre defördragsslutande
parterna därom äro ense. I
händelse medlem träder tillbaka, avlider
eller eljest är förhindrad, skall
för återstoden av mandatstiden annan
person i hans ställe enligt bestämmelserna
i art. 14, andra stycket, snarast
möjligt utses.
Artikel 16.
Inom loppet av fjorton dagar från
det tvist hänskjutits till den ständiga
förlikningsnämnden, äger vardera fördragsslutande
parten för tvisten ersätta
den ene av de av honom utsedda
medlemmarna med en annan medlem,
som i den föreliggande frågan äger
speciell sakkunskap. Därvid skall
dock bestämmelsen i art. 14, andra
stycket, andra punkten, äga motsvarande
tillämpning.
Part, som vill begagna denna rätt,
skall därom ofördröjligen underrätta
motparten. I dylikt fäll äger den
andra parten att inom fjorton dagar
efter mottagandet av denna underrättelse
göra bruk av samma rätt.
Artikel 17.
Om vid utgången av en medlems
av den ständiga förlikningsnämnden
mandatstid annan medlem icke blivit
i hans ställe utsedd, skall hans mandat
anses förnyat för en tid av tre år.
Ordföranden skall dock på framställning
av endera fördragsslutande parten
avgå vid utgången av sin mandatstid.
Medlem, vars mandat utgår, medan
en tvist beror på den ständiga förlikningsnämndens
handläggning, skall,
ändå att hans efterträdare redan blivit
utsedd, fortsätta att deltaga i tvistens
handläggning intill dess denna avslutats.
Artikel 15.
Die Mitglieder des Ständigen Vergleicksrats
werden fur die Dauer von
drei Jaliren ernannt. Mangels anderweitiger
Abrede zwischen den. vertragssohliessenden
Teilen kann ihre
Ernennung während der Dauer ihres
Auftrags nicht zuruckgenommen werden.
Im Fälle des Rucktritts, des
Todes oder einer sonstigen Behinderung
eines Mitglieds muss es för die
noch verbleibende Zeit seines Auftrags
unter entsprechender Anwendung der
Bestimmungen des Artikel 14 Absatz
2 so rasch als möglick ersetzt werden.
Artikel 16.
Jeder vertragschliessende Teil kann
innerhalb von zwei Wochen, nachdem
der Ständige Vergleichsrat in einer
Streitigkeit angerufen worden ist, för
diese Streitigkeit eines der von ihm
ernannten Mitglieder durch ein anderes
Mitglied ersetzen, das eine besondere
Sachkenntnis in der Angelegenheit
besitzt. Dabei findet jedoch die Bestimmung
des Artikel 14 Absatz 2
Satz 2 entsprecbende Anwendung.
Die Partei, die von diesem Rechte Gebrauch
machen will, hat die andere
Partei unverzuglich zu benachrichtigen.
In diesem Fälle kann die andere
Partei innerhalb von zwei Wochen
nach Empfang der Mitteilung von dem
gleichen Rechte Gebrauch machen.
Artikel 17.
Wenn bei Ablauf des Auftrags eines
Mitgliedes des Ständigen Yergleichsrats
seine Ersetzung nicht erfolgt ist, gilt
sein Auftrag för einen Zeitraum von
drei Jahren als erneuert. Indessen
scheidet der Vorsitzende auf An tråg
eines der vertragschliessenden Teile
bei Ablauf seines Auftrags aus.
Ein Mitglied, dessen Auftrag während
der Dauer eines im Gånge befindlichen
Verfahrens abläuft, nimmt an
der Behandlung der Streitigkeit bis
zur Beendigung des Verfahrens weiter
teil, gleichviel ob sein Nachfolger bereits
ernannt worden ist.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
Artikel 18.
Den ständiga förlikningsnämnden
äger efter fritt val bestämma, varthän
dess säte skall förläggas.
Den ständiga förlikningsnämnden
må vid behov åt sig inrätta ett kansli.
För så vitt den i kansliet anställer
medborgare i de fördragsslutande staterna,
skola dessa därvid i lika mån
tillgodoses.
Artikel 19.
Det tillkommer den ständiga förlikningsnämnden
att avgiva ett betänkande,
som fastslår saksammanhanget
och, om förhållandena därtill giva anledning,
innehåller förslag till tvistens
biläggande.
Betänkandet skall avgivas inom loppet
av sex månader från det tvisten
hänskjutits till den ständiga förlikningsnämnden,
för så vitt parterna
icke enas om att förkorta eller förlänga
denna frist. Betänkandet skall
avgivas i tre exemplar, av vilka vardera
parten erhåller ett och det tredje
förvaras av den ständiga förlikningsnämnden.
Betänkandet har varken i fråga om
fakta eller den rättsliga argumenteringen
betydelse av slutgiltigt bindande
beslut. Vardera parten skall dock
inom en frist, som skall fastställas i
betänkandet, förklara, om och i vad
mån den erkänner dettas slutsatser och
antager dess förslag. Denna frist må
icke överskrida en tid av tre månader.
På överenskommelse mellan parterna
beror, huruvida betänkandet ofördröjligen
skall offentliggöras. I händelse
dylik överenskommelse ej träffas, kan
den ständiga förlikningsnämnden å sin
sida, där särskilda skäl föreligga, gå i
författning om betänkandets omedelbara
offentliggörande.
Artikel 18.
Der Ständige Vergleichsrat bestimmt
seinen Sitz. Er kann ihn nach freiem
Ermessen verlegen.
Der Ständige Vergleichsrat biidet
nötigenfalls eine Kanzlei. Soweit er in
die Kanzlei Angehörige der Parteien
beruft, hat er dabei die Parteien gleichmässig
zu beriicksichtigen.
Artikel 19.
Dem Ständigen Vergleichsrat liegt
ob, einen Bericht zu erstatten, der den
Sachverhalt feststellt und, wenn die
Umstände des Ealles dazu Anlass geben,
Vorschläge för die Beilegung der
Streitigkeit enthält.
Der Bericht ist innerhalb von sechs
Monaten nach dem Tage zu erstatten,
an dem die Streitigkeit dem Ständigen
Vergleichsrat unterbreitet wurde, es sei
denn, dass die Parteien diese Frist im
gemeinsamen Einverständnis verkligen
oder verlängern. Der Bericht soll in
drei Ausfertigungenverfasst werden, von
denen je eine jeder Partei ausgehändigt,
die dritte vom Ständigen Vergleichsrat
aufbewahrt wird.
Der Bericht hat weder in bezug auf
die Tatsachen noch in bezug auf die
rechtlichen Ausfiihrungen die Bedeutung
einer endgiiltig bindenden Entscheidung.
Jedoch hat sich jede Partei
innerhalb einer im Berichte fest zusetzenden
Frist dariiber zu erklären,
ob und inwieweit sie die Feststellungen
des Berichts anerkennt und dessen
Vorschläge annimmt. Diese Frist dart
die Zeit von drei Monaten nicht fiberschreiten.
Es ist Sache der Parteien, im gemeinsamen
Einverständnis zu bestimmen,
ob der Bericht unverzuglich veröffentlicht
werden soll. Kommt es
jedoch nicht zu einem solchen Einverständnis,
so kann der Ständige Vergleichsrat
seinerseits aus besonderen
Grunden die sofortige Veröffentlichung
des Berichts veranlassen.
Artikel 20.
Den ständiga förlikningsnämnden
Artikel 20.
Der ständige Vergleichsrat tritt in
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
11
träder i verksamhet, så snart framställning
därom göres av någondera parten.
Sådan framställning skall samtidigt
tillställas den ständiga förlikningsnämndens
ordförande och den andra
parten. Ordföranden skall sammankalla
nämnden snarast möjligt.
De fördragsslutande parterna förplikta
sig att i största möjliga utsträckning
underlätta den ständiga förlikningsnämndens
verksamhet samt
med anlitande av alla medel, över
vilka de jämlikt sin inre lagstiftning
förfoga, sätta nämnden i stånd att
inom den fördragsslutande partens område
instämma och höra vittnen och
sakkunnige samt företaga syn.
Den ständiga förlikningsnämnden
äger upptaga bevisen antingen in pleno
eller genom ordföranden.
Artikel 21.
Den ständiga förlikningsnämnden är
beslutmässig, om samtliga medlemmar
erhållit vederbörlig kallelse till sammanträdet
och ordföranden jämte
minst två andra medlemmar äro närvarande.
Den ständiga förlikningsnämnden
fattar sina beslut med enkel majoritet.
Yarje medlem har en röst; vid lika
röstetal har ordföranden två röster.
En minoriteten tillhörande medlems
avvikande mening skall i betänkandet
intagas.
Artikel 22.
Vardera parten har att bestrida ersättningen
till de av honom utsedda
medlemmarna och hälften av ersättningen
till ordföranden. Parterna skola
såvitt möjligt träffa överenskommelse
i syfte att ersättning till de olika
medlemmarna av den ständiga förlikningsnämnden
utgår efter samma
grunder.
Vardera parten har att själv vidkännas
sina i anledning av förfaran
-
Wirksamkeit, sobald er von einer
Partei angerufen wird. Diese richtet
ihr Begehren gleichzeitig an den Vorsitzenden
des Ständigen Vergleichsrats
und an die andere Partei. Der Vorsitzende
hat den Ständigen Vergleichsrat
in kurzester Frist einzuberufen.
Die vertragschliessenden Teile ver
Sflichten
sicb, die Arbeiten des Stänigen
Vergleichsrats in weitmöglichstem
Masse zu fördern und insbesondere
alle Mittel, woriiber sie nach Massgabe
ihrer inneren Gesetzgebung verfugen,
zu benutzen, um ihm zu gestatten, in
ihrem Gebiete Zeugen und Sachverständige
vorzuladen und zu vernehmen
und Augenschein einzunehmen. Der
Ständige Vergleichsrat kann die Beweise
entweder in vollständiger Besetzung
oder durch den Vorsitzenden erheben.
Artikel 21.
Der Ständige Vergleichsrat ist beschlussfähig,
wenn allé Mitglieder ordnungsmässig-
geladen und wenn der
Vorsitzende und mindestens zwei andere
Mitglieder anwesend sind.
Der Ständige Vergleichsrat trifft
seine Entschliessungen mit einfacher
Stimmenmehrheit. Jedes der Mitglieder
hat eine Stimme; im Fälle der
Stimmengleichheit hat der Vorsitzende
eine doppelte Stimme.
In dem Berickt wird die abweichende
Ansicht eines in der Minderheit
gebliebenen Mitglieds festgestellt.
Artikel 22.
Jede Partei gewährt den von ihr
ernannten Mitgliedern des Ständigen
Vergleichsrats eine Vergutung und
trägt die Hälfte der dem Vorsitzenden
zu gewährenden Vergutung. Die Parteien
werden sich nachMöglichkeit fiber
eine einheitliche Bemessung der den
Mitgliedern des Ständigen Vergleichsrats
zu gewährenden Vergutung verständigen.
Jede Partei trägt die von ihr veranlassten
Kosten des Verfahrens sowie
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
det åsamkade kostnader samt hälften
av dem, som av den ständiga förlikningsnämnden
angivas vara gemensamma.
Artikel 23.
Parterna skola efter tro och heder
ställa sig till efterrättelse det vid
skiljedomsförfarandet fällda utslag.
De fördragsslutande parterna förbinda
sig att under pågående skiljedoms-
eller förlikningsförfarande i möjligaste
mån undvika varje åtgärd, som
kan motverka skiljedomens verkställande
eller antagandet av den ständiga
förlikningsnämndens förslag. Vid
förlikningsförfarandet skola de intill
den tidpunkt, som den ständiga förlikningsnämnden
fastställer för parternas
förklaring om förslagets antagande,
avhålla sig från varje självtäkt med
våldsamma medel. Skiljedomstolen
äger på endera partens yrkande angiva
de förberedande åtgärder, som måste
vidtagas till skyddande av denna parts
rätt, för så vitt dessa åtgärder kunna
vidtagas på administrativ väg; den
ständiga förlikningsnämnden äger
ävenledes att i sådant avseende avgiva
förslag.
Artikel 24.
För så vitt ej i denna konvention
eller i kompromissen annorlunda bestämts,
skola bestämmelserna i Haagkonventionen
den 18 oktober 1907 för
avgörande på fredlig väg av internationella
tvister lända till efterrättelse
vid skiljedoms- och förlikningsförfarandet.
I de fall då denna konvention hänvisar
till bestämmelserna i Haagkonventionen,
skola sagda bestämmelser
tillämpas parterna emellan även för
det fall, att båda eller endera frånträtt
sistnämnda konvention.
die Hälfte der Kosten, die von dem
Ständigen Vergleichsrat als gemeinsamen
bezeiehnet werden.
Artikel 23.
Der im Schiedsgerichtsverfahren gefällte
Spruch ist von den Parteien
nach Treu und Grlauben zu erfullen.
Die vertragschliessenden Teile verflichten
sich, während der Dauer des
chiedsgerichts- oder Vergleichsverfahrens
nach Möglichkeit jede Massnahme
zu vermeiden, die auf die Erfullung
des Schiedsspruchs oder die
Annahme derVorschläge des Ständigen
Yergleichsrats nachteilig zurtickwirken
könnte. Bei einem Vergleichsverfahren
haben sie sich bis zu dem Zeitpunkt,
den der Ständige Vergleichsrat
fur die Annahmeerklärung der Parteien
festsetzt, jeder gewaltsamen
Selbsthilfe zu enthalten.
Das Schiedsgericht kann auf Verlangen
einer Partei die vorsorglichen
Massnahmen bezeichnen, die zum
Schutze der iiechte dieser Partei getroffen
werden mussen, soweil diese
Massnahmen von den Parteien auf
dem Verwaltung-swege durchgefuhrt
werden können; ebenso kann der Ständige
Vergleichsrat zum gleichenZwecke
Vorschläge machen.
Artikel 24.
Unter Vorbehalt entgegenstehender
Bestimmungen des gegenwärtigen Vertrags
oder der Sehiedsordnung ist fur
das Schiedsgerichts- und Vergleichsverfahren
das Haager Abkommen zur
friedlichen Erledigung internationaler
Streitfälle vom 18. Oktober 1907 massgebend.
Soweit der gegenwärtige Vertrag
auf die Bestimmungen des Haager Abkommens
verweist, finden sie im Verhältnis
zwischen den vertragschliessenden
Teilen selbst dann Anwendung,
wenn diese oder einer von ihnen von
dem Abkommen zuruckgetreten sein
sollten.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
13
I den män varken föreliggande konvention
eller kompromissen eller eljest
mellan de fördragsslutande parterna
bestående överenskommelser fastslå
tids- eller andra bestämningar i skiljedoms-
eller förlikningsförfarandet, äger
skiljedomstolen eller den ständiga förlikningsnämnden
rätt att själv utfärda
i sådant avseende erforderliga bestämmelser.
Artikel 2f>.
Denna konvention skall ratificeras,
för Sveriges del av Hans Majestät
Konungen av Sverige med Riksdagens
samtycke. Ratifikationerna skola utväxlas
i Stockholm.
Konventionen träder i kraft en månad
efter ratifikationernas utväxlande.
Konventionen gäller för en tid av tio
år. Därest den ej sex månader före
utgången av nämnda tidrymd blivit
uppsagd, skall den gälla för ytterligare
två år. Detsamma gäller allt framgent,
därest konventionen icke inom angiven
tid före utgången av närmast
föregående tvåårsperiod blivit uppsagd.
År tvist vid utlöpandet av denna
konventions giltighetstid föremål för
skiljedoms- eller förlikningsförfarande,
skola bestämmelserna i denna konvention
eller i den överenskommelse, som
de fördragsslutande parterna träffa
att i dess ställe gälla, fortfarande tilllämpas
i avseende å sagda tvist.
Till bekräftelse härav hava de fullmäktige
undertecknat denna konvention.
Utfärdat i tvenne exemplar på svenska
och tyska språken i Berlin den 29
augusti 1924.
Fredrik Kamel.
Slutprotokoll.
1. De fördragsslutande parterna utgå
från att denna konventions olika be
-
Sofern vveder der gegenwärtige Vertrag
noch die Schiedsordnung noch die
sonst zwischen den vertragschliessenden
Teilen bestehenden Ubereinktinfte
die Fristen und andere Einzelheiten
des Schiedsgerichts- oden Vergleichsverfahrens
festlegen, ist das Schiedsgericht
oder der Ständige Vergleichsrat
selbst befugt, die erforderlichen
Bestimmungen zu treffen.
Artikel 25.
Der gegenwärtige Yertrag soll ratifiziert
werden, und zwar schwedischerseits
von Seiner Majestät dem König
von Schweden mit Zustimmung des
Reichstags. Die Ratifikationsurkunden
sollen in Stockholm ausgetauscht werden.
Der Vertrag tritt einen Monat nacii
dem Austausch der Ratifikationsurkunden
in Kraft.
Der Yertrag gilt fur die Dauer von
zehn Jahren. Wird er nicht sechs Monate
von Ablauf dieses Zeitraums gekundigt,
so bleibt er för weitere zwei
Jahre in Kraft. Das gleiche gilt, wenn
der Vertrag nicht mit der bezeichneten
Frist gekundigt wird, för die spätere
Zeit.
Ein Schiedsgerichtsverfahren oder
ein Vergleichsverfahren, das bei Ablauf
des gegenwärtigen Yertrags
schwebt, nimmt seinen Lauf nach den
Bestimmungen dieses Yertrags oder
eines anderen Abkommens, das von den
vertragschliessenden Teilen an dessen
Stelle vereinbart wird.
Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten
den gegenwärtigen Yertrag
unterzeichnet.
Ausgefertigt in doppelter Urschrift
in deutscher und schwedischer Sprache
in Berlin am 29. August 1924.
Friedrich Gaus.
Schlussprotokoll.
1. Die vertragschliessenden Teile
gehen von der Ansicht aus, dass die
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
stämmelser i tvivelaktiga fall skola
tolkas till förmån för användande av
grundsatsen om tvisters avgörande medelst
skiljedom.
2. De fördragsslutande parterna
förklara, att konventionen skall tilllämpas
även beträffande tvister, som
härleda sig från till dragelser, vilka infallit
före konventionens avslutande.
Tvister, som stå i omedelbart sammanhang
med världskrigets händelser,
skola dock med hänsyn till deras allmänna
politiska innebörd undantagas
härifrån.
3. : [Det faktum, att en tredje stat
är delaktig i eu tvist, utesluter icke
konventionens tillämpning. De fördragsslutande
parterna skola i dylikt
fall verka för den tredje statens anslutning
till skiljedoms- eller förlikningsförfarandet.
I sådant fall är det
de båda regeringarna förbehållet, att
gemensamt överenskomma om en särskild
sammansättning av skiljedomstolen
eller den ständiga förlikningsnämnden.
Därest överenskommelse med
den tredje staten om dess anslutning
icke inom skälig tid kan träffas, tilllämpas
förfarandet mellan de fördragsslutande
parterna på sätt i denna konvention
sägs.
4. De fördragsslutande parterna
förklara, att tvister mellan Tyskland
och en tredje stat, i vilka Sverige i
sin egenskap av medlem i Nationernas
förbund kan komma att bliva part,
icke skola anses såsom tvister mellan
de fördragsslutande parterna enligt
denna konvention.
Berlin den 29 augusti 1924.
einzelnen Bestimmungen des Yertrags
im Zweifel zugunsten der Anwendung
des Grundsatzes der schiedsgerichtlichen
Erledigung von Streitigkeiten
auszulegen sind.
2. Die vertragschliessenden Teile
erklären, dass der Vertrag auch dann
Anwendung findet, wenn eine Streitigkeit
in Ereignissen ihren Ursprung
hat, die zeitlich vor seinem Abschluss
liegen. Etwaige mit Ereignissen des
Weltkrieges in unmittelbarem Zusammenhange
stehende Streitigkeiten werden
jedoch mit Riicksicht auf ihre
allgemeine politisehe Bedeutung hiervon
ausgeschlossen.
3. Die Tatsache, dass an einer Streitigkeit
dritte Staaten beteiligt sind,
schliesst die Anwendung des Yertrags
nicht aus. Die vertragschliessenden
Teile werden gegeben enfalls dahin
wirken, die dritten Staaten zum Anschluss
an das Schiedsgerichts- oder
Vergleichsverfahren zu veranlassen.
Eiir diesen Fall bleibt es den beiderseitigen
Regierungen vorbehalten,
im gemeinsamen Einverständnis eine
besondere Zusammensetzung des
Schiedsgerichts oder des Ständigen
Vergleichsrats vorzusehen. Ränn einer
Verständigung mit den dritten Staaten
iiber deren Anschluss nicht binnen angemessener
Frist herbeigefuhrt werden,
so nimmt das Verfahren zwischen
den vertragschliessenden Teilen den
im Vertrage vorgesehenen Verlauf.
4. Die vertragschliessenden Teile
erklären, dass Streitigkeiten zwischen
Deutschland und einem dritten Staate,
an denen Schweden in seiner Eigenschaft
als Mitglied des Yölkerbundes
beteiligt werden könnte, nicht als
Streitigkeiten zwischen den vertragschliessenden
Teilen im Sinne des Vertrages
angesehen werden können.
Berlin, den 29. August 1924.
Fredrik Ramel.
Friedrich Gaus.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr JS.
15
Utskottet kar vid granskning av ifrågavarande konvention med slutprotokoll
ej funnit anledning till erinran och får alltså hemställa,
att förevarande kungl. proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm deu SO april 1925.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. vox GEI JER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg, Reuterskiöld* G. IV. Hansson,
Dahl, Larsén, A. W. Johansson, Nils Anton Nilsson, Österström,* Bäckström,
K. A. Westman, Pehrsson i Göteborg, Karlsson i Vadstena, Sjöström,
Forssell, Fast och Jensen.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av hr Reuterskiöld, som ansett, att utskottets yttrande bort vara följande:
G alla svenska skiljedomstraktater med viss främmande makt förekommer
hittills det förbehåll, att tvister, som beröra rikets självständighet eller oberoende,
dess integritet eller dess vitala intressen, icke få dragas under skiljedom,
även om tvisten i och för sig skalle falla under sådan (suverä nitets -klausul). Regelmässigt beror det ock av vardera fördragsslutan de parten
själv att ensidigt avgöra, huvuvida suveränitetsklausulen skall i viss tvist
göras gällande eller ej. I några konventioner äro likväl vissa slag av tvister,
vilka äga obestridlig karaktär av rättstvister i motsats till intressetvister,
undantagna från indragande under suveränitetsklausulen; i tre svenska
konventioner (med Norge 1905, Danmark 1908, Italien 1911) äro däremot
inga sådana undantag gjorda, men i stället stadgat, att tvist, huruvida
en tvist faller under suveränitetsklausulen, i vad denna avser vita laintressen,
men varken oberoende eller integritet, själv skall slitas genom förberedande
skiljedom; beträffande oberoende och integritet bibehåller sålunda
vardera parten sin rätt att ensidigt härom träffa avgörande.
Nu föreliggande förslag utsträcker den förberedande skiljedomen att omfatta
allt, som ingår i suveränitetsklausulen, sålunda även tvist, huruvida
en tvist berör rikets oberoende eller integritet. Att denna utsträckning kan
anses motiverad i den konvention mellan Schweiz och Tyskland, som tjänat
Utskottets
yttrande.
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
till mönster för föreliggande förslag, är uppenbart med hänsyn redan till
Schweiz’ garanterade ständiga neutralitet. Men samma skäl föreligga icke
beträffande Sverige och Tyskland och departementschefen har icke heller
eljest motiverat förslaget. Efter utskottets uppfattning saknas fallgiltiga
skäl att, utan förnyat och ingående övervägande, i svenska skiljedomskonventionen
införa den utsträckning av suveränitetsklausulens begränsning,
som förslaget i sig innesluter. Även om det för Sverige kan innebära någon,
om än ringa eller tvivelaktig och för närvarande knappast ens fullt överskådlig,
fördel att i förhållande till Tyskland såsom principiell stormakt
godkänna den nu föreslagna regeln, torde det å ena sidan knappast kunna
antagas, att andra stormakter skola vara med om samma regels godkännande
för deras del, och å den andra knappast kunna anses, att regelns införande
i skiljedomskonventioner med övriga stater skulle medföra någon som helst
fördel. Principiellt betyder däremot regelns godkännande ett uppgivande
av suveränitetens hävdande i enlighet med egen uppfattning om vad rikets
väl i en viss situation kan kräva. Ett dylikt uppgivande finner utskottet
icke lämpligt eller väl grundat.
Härtill kommer, att även om suveränitetsklausulen i och för sig kan hänföras
och har hänförts till såväl rätts- som intressetvister, så måste dess hänförande
i förslaget till de i art. 2 uppräknade rättstvister anses betänkligt.
Art. 2 anknyter både formellt och reellt till dels folkförbundsaktens art. 13,
dels statuternas för fasta internationella domstolar art. 36; särskilt genom den
sistnämnda hava de i förslagets art. 2 uppräknade tvister, vilka fullständigt
återfinnas i sagda art. 36, karakteriserats såsom rena rättstvister, vari bl. a.
måste anses ligga, att en suveränitetsklausul i fråga om dem är överflödig,
i det att de upphöra att vara rena rättstvister, därest de skulle beröra förhållanden,
som avses med suveränitetsklausulen. A^arken i folkförbundsakten
eller i domstol sstatuterna finnes heller någon dylik klausul, men i
stället reglerar folkförbundsaktens art. 15 ett särskilt rådsförfarande för
alla tvister, som icke äro rättstvister. Nu innebär förslagets art. 4, jämförd
med art. 2, dels att uppräkningen i art. 2 kommer att avse ej blott
rena rättstvister, utan även blandade rätts- och intressetvister, vilket domstolsstatuternas
art. 36 undvikit genom beteckningen rättstvister, dels att
suveränitetsklausulens tillämplighet i fråga om sagda tvister ytterst göres
beroende av s/iHjedomstolens beslut, vilket ingalunda kan anses likvärdigt
med att, enligt domstolsstatuternas art. 36, den fasta domstolen prövar alla invändningar
om dess kompetens och alltså även invändning, att tvisten är en
blandad rätts- och intressetvist. De principiella konsekvenser för tolkningen
av domstolsstatuternas art. 36 och folkförbundsaktens art. 13, vilka för Sveriges
del kunna inträda genom bifall till förslagets art. 4, i vad den avser
förberedande skiljedom rörande suveränitetsklausulens tillämplighet även
i fråga om oberoende och integritet, kan utskottet icke nu överblicka. Utskottet
finner därför, också av dessa skäl, förslaget i denna del oantagligt.
Beträffande förslaget i övrigt vill utskottet allenast framhålla, att, även
om utskottet kan instämma i huvudsak i departementschefens yttrande, att
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr IS.
17
bestämmelserna ur juridisk-teknisk synpunkt erhållit en i det hela fullt tillfredsställande
gestaltning, detta dock icke utesluter, att i vissa punkter utskottet
skulle önskat en annan avfattning vare sig av den svenska texten,
såsom i art. 3, där ordet »vederbörande part» icke är lika otvetydigt som det
tyska »diese Partei», eller av såväl den svenska som den tyska texten, såsom
i art. 25, där utskottet anser, att formuleringen »under förbehåll av riksdagens
samtycke» varit att föredraga framför den nu använda ordalydelsen.
Vissa betänkligheter hyser utskottet desslikes beträffande stadgandet i art.
8, att förlikningsnämnden eventuellt skall fastställa den s. k. kompromissen;
i och för sig är en dylik anordning föga tilltalande och principiellt felaktig,
men utskottet finner den ej heller praktiskt nödvändig.
Då den föreslagna konventionen icke kan av riksdagen ändras, utan måste
såsom helhet godkännas eller avslås, nödgas utskottet, med åberopande av
vad sålunda anförts, och under erkännande av förslagets förtjänster i övrigt,
för närvarande och i dess nu föreliggande utforming avstyrka förslagets godkännande.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen måtte avslå förevarande kungl. proposition».
Bihang till riksdagens protokoll 1925
5 samt.
17 höft. (Nr 18.)
2