4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 60.

Motion.

Kr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1925 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lindring
i betalningsvillkoren för lån från dräneringsfonden.

(l:a avd.)

I eu till riksdagen den 13 mars 1925 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 187, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att, utan hinder av gällande bestämmelser
angående villkoren för lån från dräneringsfonden och under förutsättning,
att vederbörande hushållningssällskap visat sig hava, efter prövning
i varje särskilt fall, medgivit dräneringslånens innehavare motsvarande
anstånd, betalningstiden må framflyttas ett år för alla under 1925
och därefter till betalning förfallande annuiteter å från dräneringsfonden
till hushållningssällskap utlämnat statslån samt att amorteringstiden för
dylikt lån, som enligt fastställd amorteringsplan icke till fullo återbetalts
den 1 januari 1925, må förlängas med fem år.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till berörda
statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren före propositionens avlåtande väckt, till utskottet hänvisad
motion, nr 241, av herrar Hammarlund och Westman, vari hemställts,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag till innevarande års riksdag om sådan ändring av
grunderna för lån ur dräneringsfonden, att amorteringstiden utsträckes
från 5 till 10 år.

I fråga om motiveringen härför hänvisas till motionen.

Dräneringsfonden inrättades genom beslut av 1918 års lagtima riksdag
(skr. nr 370), varvid riksdagen till fonden anvisade sammanlagt 9,000,000
kronor. Redan följande år tillfördes fonden ytterligare 5,000,000 kronor
(skr. nr 332), vadan alltså inalles till densamma anvisats 14,000,000 kronor.
Genom beslut vid riksdagen 1920 (skr. nr 346) överfördes emellertid
2,000,000 kronor av de sålunda anvisade medlen till täckdikningslånefon -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 60. 5

den, varjämte samtidigt beslöts, att å lån från dräneringsfonden inflytande
kapitalavbetalningar skulle från och med år 1921 tillföras täckdikn
ingslånef onden.

Knligt i statsrådsprotokollet meddelad uppgift uppgå dräneringsfondens
utlånade medel för närvarande till i runt tal 5,650,000 kronor.

Villkoren för lån från dräneringsfonden återfinnes i kungörelsen den
20 juni 1918 (nr 461). I punkt 4 av nämnda kungörelse stadgas bland
annat, att å statslån från nämnda fond icke erlägges någon ränta, samt
att, sedan statslånet innehafts under två år från lyftningsdagen, en femtedel
av det ursprungliga beloppet skall återbetalas vid utgången av vart
och ett av de därpå följande fem åren:

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

^Tillskapande! av dräneringsfonden ingick såsom ett led i de åtgärder,
som under kristiden vidtogos från statsmakternas sida för att
öka jordbrukets avkastning och därigenom i möjligaste mån trygga landets
självförsörjning. Det starka prisfall å lantbruksprodukter, som
kännetecknat åren 1922 och 1923, i förening med de sistförflutna två årens
svaga skörderesultat, har utan tvivel ställt åtskilliga innehavare av dräneringslån
i en synnerligen brydsam situation. I likhet med vad lantbruksstyrelsen
uttalat, anser även jag, att ett fortsatt fasthållande vid
de amorferingsbestämmelser, som nu gälla i fråga om dylika lån, måste
för låntagarna medföra betydande ekonomiska svårigheter. Särskilt gäller
detta Skaraborgs län, där ett stort antal dylika lån upptagits och där
de senaste två årens skördeförhållanden varit sämre än i ett flertal andra
län. Jag vill därför tillstyrka, att åtgärder vidtagas för att bereda låntagarna
en verksam lättnad. Såsom en lämplig form för åstadkommande
av en sådan lättnad har föreslagits medgivande av ett års moratorium för
samtliga återstående inbetalningar å lånen och en med fem år förlängd
amorteringstid för vid 1925 års ingång till någon del oguldna lån för låntagare,
som därom komme att ansöka och som styrkte sig vara i synnerligt
behov därav. Jag ansluter mig till detta förslag ävensom därtill, att hushållningssällskapen
må bemyndigas att pröva ansökningar om erhållande
av de ifrågasatta lättnaderna. Då emellertid även återbetalning inom de
vidgade gränser, vilka nu av mig tillstyrkas, bör anses vara en angelägenhet,
som endast berör hushållningssällskapen och de enskilda låntagarna,
anser jag icke lämpligt att medgiva låntagarna någon klagorätt hos
Kungl. Maj:t över hushållningssällskaps ifrågavarande beslut. Däremot
ligger det i sakens natur, att hushållningssällskapen måste delgiva statskontoret
sina beslut i förevarande frågor.»

Då utskottet delar den av departementschefen sålunda uttalade uppfattningen,
biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande framställning, vilken
ock innefattar ett tillgodoseende av motionärernas önskemål.

Utskottet.

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 60.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

a) att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition,

b) att den i ämnet väckta motionen II: 241 må anses
besvarad genom vad utskottet här ovan föreslagit.

Stockholm den 11 maj 1925.

På jordbruksutskottets vägnar:

PAUL HELLSTRÖM.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från törsta kammaren: herrar Hellström. Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Boberg, Norin,
Gabrielsson, Andersson i Fältenborg och Luterkort, samt

från andra kammaren: herrar Sjöblom, Uddenberg i Karlskoga, Andersson i Grimbo,
Hedlund i Häste, Sjölander, Gustafson i Vimmerby, Johanson i Hallagården, Månsson i Erlandsro
och Olsson i Rödningsberg.