Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den li! februari 1925 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av
Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln gjorda
framställningar.

l:o) Ordinarie reservationsanslaget till understödjande av prisbelöningar
av hästar och därav härflytande kostnader har av Kungl. Maj:t i förslaget
till riksstat för budgetåret 1925—1926 uppförts med oförändrat belopp

70.000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 99—103.)

Anslaget i fråga var för 1922 upptaget till 184,000 kronor. I riksstaten
för första halvåret 1923 upptogs detsamma med 70,000 kronor, vartill
stuteriöverstyrelsen med utgående från ett årsbehov av 184,000 kronor
beräknat utgifterna under första hälften av ett kalenderår.

Då, i betraktande av nödvändigheten att minska statsutgifterna, till
statsbidrag för prisbelöningar av hästar ansågs höra disponeras för kalenderåret
1923 allenast vad för detta år stode till förfogande, nämligen dels
det i riksstaten för första halvåret 1923 uppförda anslaget av 70,000 kronor
och dels en å anslaget för 1922 uppkommen behållning av omkring

30.000 kronor eller sålunda tillhopa 100,000 kronor, och för kalenderåret
1924 högst lika stort belopp, förordnade Kungl. Maj:t den 30 december
1922, att vissa av stuteriöverstyrelsen föreslagna avvikelser från premieringsreglementets
föreskrifter finge under 1923 och 1924 äga rum.

I riksstaten för budgetåret 1924—1925 är för hästpremieringen under 1925
uppfört ett ordinarie reservationsanslag av 70,000 kronor. Vid anslagets beräkning
förutsattes, att av de under 1923 influtna totalisatormedlen, vilka
uppgingo till i runt tal 30,000 kronor, ej borde användas mera än 20,000 kronor
till hästpremieringen under 1924. Till hästpremiering under 1925 kunde
alltså av 1923 års totalisatormedel reserveras i runt tal 10,000 kronor. Då för
1924 totalisatormedlen kunde beräknas komma att icke oväsentligt överstiga
det under 1923 influtna beloppet, ansågs anslaget för ändamålet i riksstaten
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 sand- 3 höft. (Nr 5.J

Prisbelöningar
av
hästar.

(ordinarie

anslag.)

[40.]

1

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

för budgetåret 1924—1925, avseende utgifterna under kalenderåret 1925,
kunna begränsas till 70,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat, att departementschefen
i likhet med stuteriöverstyrelsen ej funnit anledning föreligga att
hemställa om förlängning av de provisoriska avvikelser från premieringsreglementet,
som voro gällande intill utgången av 1924 och vilka inneburo
dels att de enligt reglementet utgående skådepenningarna finge
vara tillverkade av oxiderad brons i stället för av silver och dels att
penningprisen under vissa förutsättningar finge nedsättas under de i reglementet
bestämda belopp. Det kunde nämligen, framhåller departementschefen,
befaras, att dylika inskränkningar, tillämpade under en längre
följd av år, skulle komma att menligt inverka på intresset för hästaveln.
Med hänsyn härtill och då de för ändamålet disponibla totalisatormedlen
jämte beviljat statsanslag torde möjliggöra att vid 1925 års premiering
tillämpa reglementets föreskrifter utan ifrågavarande begränsningar, hade
starka skäl synts departementschefen tala för att provisoriska föreskrifter
av angiven innebörd ej bleve gällande vid dessa premieringar.

Departementschefen har vidare i detta sammanhang erinrat, hurusom
riksdagen vid behandling av frågan om anslag för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1924—1925 (se R. skr. 1924 nr 22 p. 1) under framhållande
av angelägenheten att av de för hästpremieringen avsedda medlen en
större del än dittills komme själva premieringen till godo förklarat sig
vilja understryka av dåvarande departementschefen i statsrådsprotokollet
vid ärendets behandling den 2 januari 1924 uttalad uppfattning, att en
utredning borde verkställas, huruvida genom förenkling av hästpremieringsnämndernas
organisation eller eljest besparing i förvaltningsomkostnaderna
för premieringen kunde vinnas.

Sedan berörda utredning slutförts, bär Kungl. Maj:t den 31 december
1924 beslutat ändring i gällande hästpremieringsreglemente (1920, nr 800),
varigenom antalet av de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i premieringsnämnderna
minskats från två till en.

Vad härefter själva anslagsfrågan beträffar, erinrar departementschefen,
att statens andel i de under 1924 influtna totalisatormedlen uppgått till i
runt tal 103,000 kronor, varav för 1925 beräknats tagas i anspråk 50,000
kronor, samt beräknar i likhet med stuteriöverstyrelsen att under 1925
komma att inflyta 80,000 kronor. För 1926 års hästpremieringar skulle
således komma att av totalisatormedel stå till förfogande tillhopa 133,000
kronor. Departementschefen har emellertid ansett, att av ifrågavarande
medel ett belopp av 25,000 kronor borde för budgetåret 1925—1926 användas
till åtgärder för inhemska häststammar och stamboksföring rörande
hästar. Av 1924 och 1925 års totalisatormedel skulle då allenast 108,000
kronor kunna påräknas för hästpremiering under 1926. Vid sådant förhållande
har departementschefen ansett anslaget för prisbelöningar av
hästar böra bibehållas oförändrat vid 70,000 kronor, varigenom ett samman -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

3

lagt belopp av 178,000 kronor komme att stå till förfogande för hästpremiering
under 1926, vilket belopp med hänsyn jämväl till förenklingen
i premieringsnämndernas organisation departementschefen ansett vara för
ändamålet fullt tillräckligt.

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen
i ärendet anfört, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till understödjande
av prisbelöningar av hästar och därav härflytande
kostnader med oförändrat belopp 70,000 kronor.

2:o) Anslag dels för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige
förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen
»inhemska häststammar», dels ock för understödjande av stamboksföring
rörande hästar hava av riksdagen å extra stat anvisats för tiden från och
med 1914 intill utgången av budgetåret 1923—1924.

För budgetåret 1923—1924 uppfördes anslaget för tillvaratagande och
utveckling av inhemska häststammar med 20,000 kronor och anslaget till
understödjande av stamboksföring rörande hästar med 10,000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 beräknades kostnaderna för ifrågavarande
ändamål kunna bestridas från hästavelsfondens avkastning, varför något
särskilt anslag ej anvisades.

Då enligt departementschefens anförande under punkt 41 för ifrågavarande
båda ändamål för budgetåret 1925—1926 beräknats tagas i anspråk
ett belopp av sammanlagt 25,000 kronor av totalisatormedel, har uppförande
i riksstaten för samma tid av särskilt anslag icke ifrågasatts.

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.

3:o) Under punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln,
nu 205,000 kronor, med 60,000 kronor, till 265,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 105—107.)

Under en följd av år har i riksstaten funnits upptaget ett ordinarie
anslag till premiering av nötboskap. Det årliga anslagsbeloppet är från
och med 1921 upptaget till 205,000 kronor.

Utskottet.

Åtgärder för
inhemska
häststammar
samt stamboksföring
rörande
hästar.

[41.]

Befrämjande
i allmänhet
av nötboskapsaveln.

(ordinarie

anslag.)

[42.]

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

Understöd åt
kontrollföreningsverksamhet.

(extra anslag.)

[43.]

Utskottet

Sedan Kungl. Maj:t underställt 1922 års riksdag ändrade bestämmelser
för understöd av nötboskapspremiering och tjurföreningar, hava den 15
juni 1922 utfärdats dels reglemente (nr 302) för med statsmedel understödd
premiering och stamboksföring av nötboskap och dels kungörelse (nr 303)
angående statsbidrag till nötboskapsavelns främjande, vilka författningar
trätt i tillämpning från och med ingången av 1923.

Såsom skäl för den föreslagna ökningen av anslaget har av departementschefen
i anslutning till lantbruksstyrelsens uttalande i ämnet framhållits,
att anslagsmedel borde stå till förfogande i något så när den omfattning
de nya premieringsbestämmelserna krävde. Av statsrådsprotokollet
framgår, att hushållningssällskapens för 1924 sökta bidrag uppgått till
ett sammanlagt belopp av icke mindre än 279,150 kronor, vilket belopp
kunnat i sin helhet av lantbruksstyrelsen tillstyrkas, därest tillräckliga
medel stått till förfogande.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, nu

205,000 kronor, med 60,000 kronor, till 265,000 kronor.

4:o) Under punkt 43 har Kungl. Maj:t föreslagi]; riksdagen att till understöd
åt kontrollföreningsverksamhet anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

Till understöd åt kontrollföreningsverksamhet — vartill statsbidrag förut
utgått från anslaget till höjande av det mindre jordbruket — har riksdagen
för ett vart av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 anvisat ett
extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Bestämmelser för anslagets användning äro meddelade i kungörelsen
den 8 juni 1923 (nr 246).

Enligt statsrådsprotokollet har för 1924 begärts bidrag från ifrågavarande
anslag med tillhopa närmare 63,000 kronor.

Den av stegrade anspråk på anslaget sålunda motiverade ökningen med

10,000 kronor föranleder icke någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till understöd åt kontrollföreningsverksamhet
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 60,000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5. 5

5:o) Under punkt 44 liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bestridande
av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende av avelscentra
för nötboskap anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 16,500 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 108—118.)

Sedan av riksdagarna 1902, 1908 och 1913 beviljats anslag till bildande
och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, gjorde Kungl. Maj:t i
proposition nr 101 till 1918 års riksdag framställning om beviljande av
medel för anordnande av ny avelscentertävling beträffande fjäll ras och
ayrshireras. Tävlingen skulle pågå under två år eller till den 31 oktober
1920. Avelscentra skulle därefter uppehållas intill den 1 november 1925.

Sedan riksdagen biträtt förslaget, utfärdade Kungl. Maj:t den 13 september
1918 kungörelse (nr 729) med föreskrifter i fråga om bildande och
upprätthållande av avelscentra för nötboskap, däri vissa ändringar vidtagits
genom kungörelserna nr 197 år 1921 och nr 513 år 1922.

För 1922 har riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat såsom reservationsanslag
å extra stat 37,000 kronor. På grund av förefintlig reservation
och anlitande av avkastningen utav fonden för hornboskaps- och
fåravelns förädling har anslag för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925
icke begärts av riksdagen.

De genom 1918 års tävling utsedda avelscentra äro i verksamhet till och
med oktober månad 1925.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser beredande av medel
för anordnande av nya avelscentertävlingar beträffande fjällras och ayrshireras.

I syfte att nedbringa kostnaderna för den nya avelscentertävlingen har
lantbruksstyrelsen ifrågasatt vissa ändringar i nu gällande bestämmelser
å förevarande område.

Ur lantbruksstyrelsens skrivelse i ämnet torde i sådant avseende här få
meddelas följande.

Lantbruksstyrelsen har till en början ifrågasatt att för att besättning av
fjällras skulle kunna utmärkas såsom avelscentrum minst 70 (nu 60) procent
av besättningens hela koantal och i varje fall minst 10 kor skulle vara
intagna eller berättigade till intagning i riksstambok för fjällras och återstående
kor tillhöra lägst tredje klassen i förberedande avdelning till dylik
stambok samt, beträffande besättning av ayrshireras, att minst 70 (nu 60)
procent av hela koantalet och i varje fall minst 20 (nu 15) kor skulle vara
intagna eller berättigade till intagning i riksstambok för nämnda ras och
av återstående kor så många djur tillhöra lägst tredje klassen i förberedande
avdelning till riksstambok, att dessa tillsammans med de kor, vilka vore
intagna eller berättigade till intagning i riksstambok, utgjorde minst 90
(nu 85) procent av hela koantalet.

Antalet avelscentra skulle minskas beträffande fjällras från 25 till 20 och
beträffande ayrshireras från 14 till 10.

Beträffande ledningen av avelscenterverksamlieten, som hittills handhafts

Avelscentra
[Or nötboskap.

(extra anslag.)

[44.1

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

av en nämnd för vardera rasen, bestående för fjällrasen av ordförande och
en ledamot, för ayrshirerasen däremot av ordförande och två ledamöter,
har styrelsen ansett, att ledningen i fråga om vardera rasen framdeles horde
anförtros åt en nämnd, bestående av ordförande och endast en ledamot,
varvid dock inom vardera nämnden en suppleant borde finnas tillgänglig
att inträda vid förfall för någon av de ordinarie ledamöterna.

Vad därefter kontrollen av de tävlande och eventuellt såsom avelscentra
utmärkta besättningarna vidkomme, borde då det övervägande flertalet efter
tävlingarnas slut såsom centra utsedda besättningarna förmodligen redan
förut innehaft sådan utmärkelse, antalet resor av avelscenternämnderna
kunna minskas. I vissa fall torde vidare dessa resor kunna och böra företagas
av endast en ledamot av avelscenternämnden, vilken å nämndens
vägnar verkställde inspektionen.

Vidare borde det icke enligt lantbruksstyrelsens mening vara alldeles uteslutet,
att vederbörande avelscenternämnder för utövande av viss kontroll
å de olika besättningarna kunde tänkas anlita inom respektive orter verksamma
lokala krafter, exempelvis premieringsnämndsordförande, husdjurskonsulenter
eller liknande sakkunniga.

Med avseende å gällande föreskrifter i fråga om kontrollen å de vid
avelscentrum uppfödda och till avsalu avsedda ungtjurar syntes vissa förenklingar
kunna vidtagas, utan att det med avelscenterverksamheten avsedda
ändamålet därigenom på något sätt behövde åsidosättas, men varigenom
betydande svårigheter såväl för avelseenternämnd som djurägare skulle
undanröjas. Lantbruksstyrelsen har i sådant avseende, därest gällande bestämmelser
om besiktning och märkning av avelstjurar från avelscentrum
icke ansåges kunna helt utgå, tänkt sig möjligheten utav att försäljning
av avelstjur från avelscentrum finge äga rum utan att tjuren genom avelscenternämndens
försorg åsetts avelscentermärke, likväl under förutsättning
att tjuren med hänsyn till härstamning ävensom stammödrarnas produktion
godkänts av avelscenternämnden, och att anteckning härom genom nämndens
försorg gjorts å för ifrågavarande tjur utfärdad stamtavla.

Något utdelande såsom hittills skett av penningpris, s. k. uppmuntringspris
till sådana besättningar, vilka efter tävlingarnas slut icke ansåges böra
utmärkas såsom centra men dock befunnes besitta ett framstående avelsvärde,
har lantbruksstyrelsen ansett icke vidare vara av behovet påkallat.

Med avseende på utdelningen av penningbelopp till innehavare av avelscentrum
för fjällras har lantbruksstyrelsen föreslagit följande ändrade
villkor. Enligt gällande bestämmelser utdelades för besättning av fjällras, som
blivit förklarad för avelscentrum, penningpris i förhållande till besättningens
betydelse för nötkreatursaveln med belopp växlande mellan 300
kronor och 500 kronor. Sådant pris utginge under vart och ett av fem
år, dock endast så länge besättningen innehade egenskapen av avelscentrum.
Lantbruksstyrelsen a risa ge, att för upprätthållande av avelscentra
för fjällras ekonomiskt understöd till innehavaren fortfarande
vore av behovet påkallat. Penningspris i dess nuvarande form torde
likväl enligt lantbruksstyrelsens mening endast böra utdelas en gång;
nämligen i samband med att besättning efter den nya avelscentertävlingens
avslutande förklarades såsom avelscentrum. Dylikt penningpris,
som närmast syntes böra betraktas såsom ersättning för vissa av besättningens
utmärkande såsom avelscentrum föranledda kostnader, borde utgå
med belopp varierande mellan 400 kronor och 1,000 kronor, dock att för

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5. 7

besättning, som innehades av bolag eller därmed jämställd ägare penningpris
icke borde utgå.

En förutsättning för att avelscentra av fjällras skulle kunna fylla de anspråk,
som borde ställas på dem, ansåge lantbruksstyrelsen vara, att staten ekonomiskt
underlättade inköp av lämpliga tjurar till sådant centrum. I sådant syfte
har lantbruksstyrelsen föreslagit, att för varje avelscentrum av fjällras beräknades
ett belopp av 500 kronor för år eller för femårsperioden 2,500 kronor,
att tagas i anspråk vid inköp av stamtjur till centrat, under förutsättning
att dylikt inköp skedde i samråd med vederbörande avelscenternämnd.
Hade det för ett avelscentrum sålunda beräknade beloppet eller viss
del därav icke under avelscenterperioden åtgått för tjurinköp, borde ifrågavarande
belopp vid periodens slut utanordnas till innehavaren av centrat,
under förutsättning att berättigade anmärkningar mot centrats skötsel icke
framkommit. För ifrågavarande ändamål borde beräknas ett belopp av

10.000 kronor för år eller sammanlagt 50,000 kronor.

Slutligen har lantbruksstyrelsen framhållit, att det vore av stor vikt, att
det för nötboskapsskötseln i allmänhet värdefulla material, som genom avelscenterinstitutionen
kunde erhållas för ärftlighetsbiologiska forskningar insamlades
och tillvaratoges. Därjämte ansåge lantbruksstyrelsen, att eu
bearbetning av ifrågavarande material av en på ärftlighetsforskningens
område sakkunnig person vore i hög grad önskvärd. Härigenom skulle
enligt lantbruksstyrelsens förmenande de vid tävlingen vunna erfarenheterna
bättre komma landets nötkreatursskötsel till godo. Kostnaderna för dylik
insamling och bearbetning hade beräknats icke överstiga 3,000 kronor för år
eller tillhopa 21,000 kronor.

Totalkostnadsbeloppet härför har av lantbruksstyrelsen beräknats till 233,000
kronor enligt en i statsrådsprotollet angiven utgiftsberäkning.

Till täckande av sistnämnda belopp har ansetts böra tagas i anspråk dels
liksom vid de närmast föregående tävlingarna avkastningen av fonden för
hornboskaps- och fåravelns förädling, i vilket avseende beräknas tillhopa

70.000 kronor, dels ock anslag av riksdagen å sammanlagt 163,000 kronor,
varav skulle komma på budgetåret 1925—1926 16,500 kronor och på budgetåret
1926—1927 38,000 kronor samt på vart och ett av därpå följande fem
budgetår 21,700 kronor.

För budgetåret 1925—1926 skulle således erfordras ett anslag av 16,500
kronor.

Departementschefen har intet haft att erinra mot vad lantbruksstyrelsen
sålunda föreslagit rörande de nya tävlingarnas anordnande och sättet för
upprätthållande av de därigenom uppkommande avelscentra, därvid han
dock utgått ifrån, att de nuvarande i föreskrifterna om kontroll å vid
avelscentrum uppfödda och till avsalu avsedda tjurar icke kunna helt
uteslutas.

Utskottet anser sig för egen del böra tillstyrka ett fortsatt upprätthållande
av avelscenterinstitutionen i enlighet med vad Kungl. Maj:t i
förevarande framställning föreslagit. Beträffande de i samband därmed
berörda ärftlighetsbiologiska forskningarna är utskottet övertygat, att Kungl.
Maj:t skall ägna denna betydelsefulla fråga sin uppmärksamhet, så att

Utskottet.

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

Befrämjande
i allmänhet
av svinaveln.

(extra anslag.)

[48.]

Utskottet.

Fåravelns

befrämjande.

[50.]

Fjäderfäavelns
befrämjande.

(extra anslag.)

[51.]

de möjligheter i förevarande avseende, som genom avelscenterinstitutionen
kunna stå till buds, bliva tillvaratagna så långt som med hänsyn till det
för ändamålet beräknade anslaget är möjligt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för
förnyad tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 16,500 kronor.

6:o) Under punkt 48 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder
för höjande av landets svinavel anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 51,000 kronor.

Det begärda anslaget, vilket beräknats efter en medelsåtgång av liksom
för 1924 60,000 kronor och en påräknad reservation av 9,000 kronor, föranleder
icke någon utskottets erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till åtgärder för höjande av landets
svinavel anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 51,000 kronor.

7:o) Enligt anmälan i punkt 50 har på grund av beräknad reservation
å tidigare anslag för ändamålet, någon medelsanvisning för budgetåret
1925—1926 till fåravelns befrämjande icke ansetts erforderlig, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

8:o) Under punkt 51 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till f jäderfäavelns
befrämjande anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 18,000 kronor.

Till fjäderfäavelns befrämjande har riksdagen för varje år från och
med 1904 anvisat anslag å extra stat. Beloppet av detta anslag utgjorde
för vart och ett av åren 1909—1920 20,000 kronor, för vartdera av
åren 1921 och 1922 30,000 kronor, för budgetåret 1923—1924 19,000 kronor
och för innevarande budgetår 12,000 kronor. Anslaget har reservationsanslags
natur.

Från anslaget tillgängliga medel hava av Kungl. Maj:t under vissa villkor
ställts till Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings förfogande.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning med 6,000 kronor i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade anslaget för ändamålet, vilken
ökning av departementschefen motiverats med, att anslaget för nu löpande

Jordbruksutskottets utlutande Nr 5. 9

budgetår visat sig väl knappt för upprätthållande i önskvärd omfattningav
fjäderfäavelsföreningens för landets fjäderfäavel betydelsefulla verksamhet.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot departementschefens Utskotta.
anslagsberäkning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till fjäderfäavelns befrämjande anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 18,000 kronor.

9:o) Under punkt 52 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
biskötselns befrämjande anvisa för budgetåret 1925 1926 ett extra reserva- ^ anslag)

tionsanslag av 10,000 kronor. ^2.]

Till biskötselns befrämjande har riksdagen å extra stat såsom reservationsanslag
anvisat för vartdera av åren 1918 och 1919 6,000 kronor samt
för vart och ett av åren 1920—1922 12,000 kronor. Medelsbehovet för
ändamålet beräknades för 1923 till likaledes 12,000 kronor och för 1924
till 10,000 kronor, men med hänsyn till förefintlig reservation behövde
nya anslag anvisas för budgetåret 1923—1924 med allenast 9,000 kronor
och för innevarande budgetår med allenast 6,000 kronor.

För dispositionen av ifrågavarande anslag äro regler lämnade i kungörelsen
den 9 oktober 1917 (nr 672).

Kungl. Maj:t har den 7 mars 1924 av för samma år tillgängliga medel
för ändamålet disponerat ett belopp av 9,000 kronor.

Framställningen innebär, att för kalenderåret 1925 göres tillgängligt
enahanda belopp som i fjolårets statsverksproposition beräknades erforderligt
för kalenderåret 1924.

Utskottet biträder framställningen och hemställer, utskotta.

att riksdagen må till biskötselns befrämjande anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.

10:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t Allmänt
under nionde huvudtiteln upptagit ordinarie anslaget »allmänt anslag till
hushållningssällskapen» med oförändrat belopp, 2,100,000 kronor. sällskapen.

Under förevarande punkt har departementschefen tillika motiverat upp- (ordinarie
förande i riksstaten för samma budgetår av extra anslag dels å 682,000 a"3la£-)

kronor såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen för kalenderåret L63.J
1925, dels ock å 19,000 kronor såsom anslag för samma kalenderår till
Göteborgs och Bohus samt Malmöhus läns hushållningsskap för till följd av

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

förändrade grunder för fördelning av statsanslag till hushållningssällskapen
minskat statsbidrag.

(Statsrådsprotokollet sid. 149—158.)

Utöver det ordinarie allmänna anslaget till hushållningssällskapen å 2,100,000
kronor har riksdagen såsom tillfälligt anslag för ett vart av åren 1920—1922
beviljat ett extra anslag av 682,000 kronor. För vartdera av budgetåren
1923—1924 och 1924—1925 har anslaget begränsats till 433,000 kronor.

I proposition nr 107 till 1923 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
till omorganisation av hushållningssällskapen m. m. Förslaget blev av riksdagen
enligt skrivelse den 2 juni 1923, nr 297, i huvudsak bifallet. Författningar
i ämnet hava därefter utfärdats den 8 juni 1923, nämligen dels
förordning (nr 228) angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap,
dels kungörelse (nr 229) med allmänna grunder för hushållningssällskaps
organisation, dels ock förordning (nr 230) angående fördelning av
allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel. Nu nämnda författningar trädde samtliga
i tillämpning den 1 januari 1925.

Enligt sistnämnda förordning (nr 230) skall vid fördelningen av statsbidraget
så förfaras, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillföres varje hushållningssällskap
samt att därefter av anslagets återstod sex tiondelar fördelas efter
den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena,
tre tiondelar efter den övriga folkmängden inom samma områden,
dock att där stad inom hushållningssällskaps område har mer än 10,000
invånare av överskjutande invånarantalet medräknas allenast tjugo procent,
samt en tiondel efter arealen av sällskapens områden.

Med ingången av 1925 träder således den av 1923 års riksdag beslutade
omorganisationen av hushållningssällskapen i tillämpning.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras framhölls redan i ovanberörda proposition
till 192o åis riksdag, att silllskapen i och med omorganisationen
bleve i behov av ökat statsunderstöd såväl till de av omorganisationen direkt
förorsakade kostnaderna, nämligen resekostnader m. m. för lantbruksomhud
och ledamöter i sällskapens förvaltningsutskott som ock till bedrivande av
sin allmänna verksamhet, vilken förväntades genom omorganisationen erhålla
en vidgad omfattning. Till täckande av förstnämnda kostnader beräknar nu
departementschefen i anslutning till inom lantbruksstyrelsen verkställd utredning
(se prop. nr 107 1923) 150,000 kronor. Beträffande åter anslagsbehovet
till sällskapens allmänna verksamhet anför departementschefen,
att den omständigheten, att erfarenhet ännu saknas om de nya bestämmelsernas
allmänna verkningar, synts honom för närvarande i hög grad försvåra
bedömandet av storleken av det statsbidrag, varav hushållningssällskapen
utöver det nuvarande ordinarie allmänna anslaget kunde vara i

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

11

oundgängligt behov för 1925. Vid sådant förhållande och därjämte av statsflnansiella
hänsyn har departementschefen ansett sig icke böra för nämnda
år ifrågasätta äskande av tillfälligt extra anslag till sammanlagt högre belopp
än utöver berörda 150,000 kronor ytterligare 532,000 kronor eller sålunda
tillhopa 682,000 kronor. Med inräknande av det ordinarie anslaget

2.100.000 kronor skulle sålunda det totala anslagsbeloppet, ordinarie och
extra, uppgå till 2,782,000 kronor. Rörande sättet för det tillfälliga anslagets
fördelning mellan hushållningssällskapen har departementschefen ansett, att
anslaget i sin helhet borde fördelas mellan sällskapen i samma proportion
som den del av det ordinarie anslaget, som ej är grundanslag.

Med en dylik fördelningsgrund komme emellertid Göteborgs och Bohus samt
Malmöhus läns hushållningssällskap att få vidkännas en minskning, vilken,
om statsbidraget till sekreterares avlöning beräknades till 6,000 kronor, uppginge
till 26,103 respektive 12,276 kronor.

Vid sådant förhållande har departementschefen, under erinran att riksdagen
vid sitt biträdande av förslaget till omorganisation av hushållningssällskapen
uttalat önskvärdheten av att så stort anslag stode till förfogande för fördelning
vid de nya fördelningsgrundernas tillämpning, att intet sällskap
därigenom finge vidkännas sådan direkt minskning i förut tilldelade statsbidrag,
som kunde medföra tillbakagång i den dittills bedrivna verksamheten,
ansett nämnda båda sällskap böra beredas ett tillfälligt understöd,
avsett att underlätta övergången till den nya fördelningen av anslag hushållningssällskapen
emellan. I fråga om storleken av detta understöd har
departementschefen ansett detsamma skäligen böra bestämmas till i avrundat
tal hälften av den för respektive sällskap inträdande minskningen av totala
anslagsbeloppet eller för Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap 13,000
kronor och för Malmöhus läns 6,000 kronor, vilka båda belopp, tillhopa

19.000 kronor, synts departementschefen böra uppföras såsom särskilt anslag
å riksstaten.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i ärendet uttalat.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkter gör hemställan om
beviljande av de ifrågasatta extra anslagen hemställer utskottet nu,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie anslaget »allmänt anslag till hushållningssällskapen»
med oförändrat belopp 2,100,000
kronor.

Utskottet.

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

^la^tillhus ^:°) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt
*hållning"anfört och i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 64 gjorda
sällskapen, framställning hemställer utskottet,

(extra anslag.)

[64.]

att riksdagen må såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen
för kalenderåret 1925, att utgå enligt
av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta
grunder, anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 682,000 kronor.

Anslag till 12:o) Under åberopande av vad utskottet under punkt 10 bär ovan anfört
GBohul9Lmtl och 1 överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 65 gjorda framMalmöhus
ställning hemställer utskottet,

läns hushållningssällskap

för till följd
av förändrade
grunder för
fördelning av
statsanslag
till hushållningssällskapen
minskat
statsbidrag.

(extra anslag.)

[65.]

Sekreterare 13:o) Under punkt 66 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
h°ningssätl•'' statsbidrag för kalenderåret 1925 till avlönande av sekreterare hos husköpen.
hållningssällskapen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslags(extra
anslag.) anslag av 170,000 kronor.

[66.] Genom kungörelse den 8 juni 1923 (nr 229) har Kungl. Maj:t fastställt allmänna
grunder för hushållningssällskapens organisation, vilken författning
trätt i tillämpning den 1 januari 1925. Den nya organisationen av hushållningssällskapen
förutsätter statsbidrag till sällskapens sekreterare.

Sedan riksdagen förklarat sig icke hava något att erinra mot vissa i
nionde huvudtiteln till 1924 års riksdag, punkt 59, angivna grunder för
dylika bidrags utgående, har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse den 30 maj
1924 (nr 164) angående statsbidrag till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskap.
Enligt denna kungörelse kan hushållningssällskap till
avlönande av eu sekreterare erhålla statsbidrag med årligen dels 5,700
kronor såsom grundlön, dels ock det belopp, som må tillkomma honom
såsom ålderstillägg. Åldorstilläggen äro tre, vart och ett å 500 kronor,
att under vissa villkor utgå efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring.

att riksdagen må såsom anslag för kalenderåret 1925
till Göteborgs och Bohus samt Malmöhus läns hushållningssällskap
för till följd av förändrade grunder för
fördelning av statsanslag till hushållningssällskapen
minskat statsbidrag, att utgå med respektive 13,000
kronor och 6,000 kronor, anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 19,000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förevarande framställning om anvisande av statsmedel för
ifrågavarande ändamål innebär, såsom av ovanstående framgår, endast en
konsekvens av statsmakternas redan fattade beslut. Mot anslagsberäkningen
bär utskottet intet att erinra.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

13

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom statsbidrag för kalenderåret
1925 till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
förslagsanslag av 170,000 kronor.

14:o) Under punkt 68 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
åtgärder under kalenderåret 1925 för höjande av det mindre jordbruket
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 300,000
kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 161—163).

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner nämligen nr 27 i första kammaren av herr Elisson m. fl.
och nr 38 i andra kammaren av herr Ryberg m. fl. har hemställts, att
riksdagen måtte till åtgärder under kalenderåret 1925 för höjande av det
mindre jordbruket för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 325,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket har för budgetåret 1924
—1925 anvisats ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor. I Kungl.
Maj:ts till grund för detta riksdagens beslut liggande framställning beräknade
dåvarande departementschefen, att av ifrågavarande anslag skulle
till understödjande av premiering av mindre odlingsföretag och undervisning,
som ej annorledes kunde erhålla statsunderstöd, få användas ett
belopp av sammanlagt högst 50,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 1 juni 1923 utfärdat dels reglemente för med
statsmedel understödda åtgärder till höjande av det mindre jordbruket
(nr 244), dels ock kungörelse angående statsbidrag till dylika åtgärder
(nr 245).

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser en ökning av anslagsanvisningen
för ändamålet med 50,000 kronor.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:

»Den under de senaste åren minskade tillgången på medel för understödjande
av åtgärder för det mindre jordbrukets höjande liar givetvis
medfört, att dylika åtgärder icke kommit till stånd i den omfattning, som
ursprungligen med ifrågavarande anslag avsetts. Detta framgår tydligt av
de ansökningar, som ingivits av hushållningssällskapen om bidrag från
berörda anslag för 1924. Enligt vad jag inhämtat hava dylika ansökningar
av beskaffenhet att kunna tillstyrkas uppgått till i runt tal

420,000 kronor. För att icke såsom en följd av ovan antydda inskränkning
behöva riskera en tillbakagång i utvecklingen på det mindre jordbrukets
område — något som enligt min mening vore att i hög grad be -

Höjande av
det mindre
jordbruket.

(extra anslag.)

[68.]

Motioner.

Utskottet.

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

klaga — anser jag mig för 1925 böra förorda en förhöjning av nuvarande
anslagsbeloppet. Av statsfinansiella skäl kan jag emellertid icke tillstyrka
större höjning än till 300,000 kronor. Av ifrågavarande anslag bör såsom
hittills få användas visst belopp till understödjande av mindre odlingsföretag
och undervisning, som ej annorledes kan erhålla statsunderstöd. Ett
fastslående av viss maximianvisning härför synes mig emellertid icke behövligt,
utan torde åt Kungl. Maj:t höra överlämnas att för de båda ändamålen
anvisa medel i mån av förefallande behov.»

Motionärerna framhålla såsom skäl för sitt förslag att höja ifrågavarande
anslag med 75,000 kronor eller till 325,000 kronor, att det här gällde ett
område, där inskränkningarna icke borde få göra sig alltför mycket gällande,
alldenstund det mindre jordbruket fortfarande behövde kraftigt understöd.

Ehuru utskottet till fullo inser vikten av att medel för ifrågavarande
ändamål beredas i största möjliga utsträckning, kan utskottet av statsfinansiella
skäl icke tillstyrka anvisande av högre belopp än det Kungl. Maj:t
föreslagit. Utskottet har icke heller i övrigt något att erinra mot vad departementschefen
anfört i ärendet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å de i ämnet
väckta motionerna 1:27 och It 38 till åtgärder under
kalenderåret 1925 för höjande av det mindre jordbruket
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor.

Ordnad bokföring
vid
mindre jordbruk
m. m.

(extra anslag.)

[69.1

15:o) Under punkt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk
m. m. anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 21,600 kronor.

Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre
jordbruk har riksdagen årligen från och med 1912 anvisat anslag. Villkoren
för erhållande av dylika bidrag äro fastställda i kungörelsen den 31
december 1915 (nr 599) med däri genom kungörelsen den 10 december 1920
(nr 825) gjord ändring. Statsbidrag utgår för varje bokföringsbyrå med
dels visst belopp till byråns driftkostnad, dels visst belopp för varje upprättat
bokslut för vissa jordegendomar, dels ock visst belopp för varje upprättat
räkenskapsutdrag efter bokslut. Dessa räkenskapsutdrag bearbetas
av lantbruksstyrelsen till räntabilitetsberäkningar, och kostnaderna härför
gäldas från ifrågavarande anslag. — För budgetåret 1924—1925 har riksdagen
härjämte för första gången beviljat medel till åstadkommande medelst
särskilda produktionskostnadsundersökningar av material för en grundligare
analys av jordbruksdriftens räntabilitet.

För nu nämnda ändamål har i riksstaten för budgetåret 1924—1925
uppförts ett extra reservationsanslag av 22,600 kronor, varav 5,450 kronor

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

15

avsetts för upprättande av räkenskapsutdrag, 5,750 kronor för bearbetning
av dylika utdrag och 5,000 kronor för produktionskostnadsundersökningar.

Medelsbehovet för budgetåret 1925—1926 har beräknats till 23,600 kronor,
varav avsetts till statsbidrag 12,850 kronor — därav för räkenskapsutdrag
högst 6,100 kronor —, till bearbetning av dylika räkenskapsutdrag 5,750
kronor och till produktionskostnadsundersökningar 5,000 kronor. Med
hänsyn till en påräknad reservation å anslaget av 2,000 kronor har
emellertid anslagsanvisningen kunnat begränsas till 21,600 kronor.

Framställningen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för
främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk
m. m. anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 21,600 kronor.

16:o) I överensstämmelse med anslagsanvisningen av fjolårets riksdag
och i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 70 gjorda framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under
1925 av högst 56 jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 265,000
kronor.

17:o) Under punkt 71 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till avlönande under 1925 av vandringsrättare anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.

Såsom bidrag till avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland
anvisade riksdagen första gången anslag å extra stat för 1912.
Sedermera beviljades anslag för anställande av vandringsrättare även i
övriga delar av landet. Anslaget har reservationsanslags natur. Medelsbehovet
har för kalenderåret 1924 beräknats till 1,500 kronor för envar
av 70 vandringsrättare eller tillhopa 105,000 kronor. Med hänsyn till
förefintlig reservation å ifrågavarande anslag har riksdagen emellertid
för budgetåret 1924—1925 för ändamålet anvisat allenast 70,000 kronor.

Under erinran att medelsbehovet för kalenderåret 1925 beräknats till
enahanda belopp som för 1924, hemställer utskottet i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts framställning,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

1925 av vandringsrättare anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.

Utskottet.

Jordbruks konsulenter.

(extra anslag.)

[70.]

Vandrings rättare.

(extra anslag.)

[71.]

Utskottet.

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

Utbildningskurser
för
vandringsrättare.

(extra anslag.)

[72.]

Utskottet.

Täckdiknings förmän (extra

anslag.)

[73.]

18:o) Under punkt 72 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande
under kalenderåret 1926 av utbildningskurser för vandringsrättare
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor.

För anordnande under 1924 av utbildningskurser för vandringsrättare
anvisade riksdagen för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.

Bestämmelser angående utbildningskurser för vandringsrättare hava av
Kungl. Maj:t meddelats den 24 november 1922. Vartannat år hava tre
och vartannat år två dylika kurser plägat anordnas.

Vid anmälan den 2 januari 1924 för Kungl. Maj:t av frågan om anslag
för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår förklarade sig dåvarande
departementschefen i betraktande av nödvändigheten att iakttaga
största sparsamhet med statens medel anse, att med anordnande av utbildningskurser
för vandringsrättare borde anstå under 1925, varvid han dock
utgick från, att kurserna borde återupptagas så snart gynnsammare ekonomiska
förhållanden inträtt. I anslutning härtill anvisades icke något
anslag för ändamålet av fjolårets riksdag.

Departementschefen har — under erinran att enligt gällande bestämmelser
såsom villkor för att kunna antagas till vandringsrättare fordras bland annat
att hava genomgått en därtill anordnad särskild utbildningskurs — i likhet
med lantbruksstyrelsen ansett anslag till kurser av ifrågavarande slag böra
ånyo uppföras i riksstaten. Medelsbehovet har beräknats till 3,400 kronor,
varav 900 kronor kan täckas av behållning å tidigare för ändamålet anvisade
anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anordnande under kalenderåret
1926 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 2,500 kronor.

19:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till avlönande under 1925 av täckdikningsförmän anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

Såsom bidrag till anställande hos hushållningssällskapen av täckdikningsförmän
har riksdagen anvisat reservationsanslag dels å tilläggsstat för
1921 till belopp av 30,000 kronor dels ock å extra stat för 1922 till enahanda
belopp. För tiden därefter har på grund av förefintlig behållning
nytt anslag icke behövt anvisas.

Medelsbehovet för ändamålet för 1925 har beräknats till 20,000 kronor,
varav 8,000 kronor kan täckas av å anslaget förefintlig behållning.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

17

Utskottet hemställer, utskotta.

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under
1925 av täckdikningsförmän anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

20:o) Under punkt 85 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom Bef°rdrande
bidrag för 1925 till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen aJrB"dit™.
av frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter anvisa för budgetåret (extra anslag.)
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor. [85.]

För befordrande av inhemsk fröodling har riksdagen från och med 1908
årligen anvisat anslag å extra stat. Medelsbehovet har under de senare
åren beräknats till 22,000 kronor årligen. För innevarande budgetår har
anslaget av statsfinansiella skäl begränsats till 20,000 kronor. Anslaget
har karaktär av reservationsanslag.

Användningen av anslaget har så småningom utsträckts att omfatta
allt flera slag av fröodlingar. Anslaget avser för närvarande enligt kungörelsen
den 8 juni 1923 (nr 191) odling av frö utav vallväxter, foderrotfrukter
och köksväxter.

Medelsbehovet beräknas för 1925 till 22,000 kronor. På grund av en
behållning å anslaget av 15,000 kronor kan anslagsanvisningen begränsas
till 7,000 kronor.

Utskottet hemställer, utskottet.

att riksdagen må såsom bidrag för 1925 till åtgärder
för befordrande av den inhemska odlingen av frö av
vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
7,0u0 kronor.

21:o) Under punkt 88 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Sverige!
understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess verksamhet under p™°le°nf™**
kalenderåret 1925 anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av (extra anslag>>

11,000 kronor. [88.1

För upprätthållande av Sveriges pomologiska förenings verksamhet
under kalenderåret 1923 beviljades för budgetåret 1923—1924 ett extra
anslag av 12,000 kronor. För budgetåret 1924—1925 har för verksamheten
under kalenderåret 1924 anvisats 8,000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t den
9 maj 1924 tilldelat föreningen för utarbetande av förslag till enhetlig
sortering, packning och etikettering av här och grönsaker samt för demonstrerande
vid utställningar av metoder i sådant avseende ett statsbidrag
av 1,500 kronor från reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 3 höft. (Nr 5.) 2

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

Befrämjande
av linodling.

(extra anslag.)

[89.]

Motion.

Utskottet.

I anslagsberäkningen ingår visst belopp för åtgärder i syfte att underlätta
produkternas avsättning.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den gjorda beräkningen
av statsbidraget till föreningen, vill i detta sammanhang såsom
en betydelsefull angelägenhet framhålla, att jämväl vid undervisningsanstalterna
på trädgårdsodlingens område nödig uppmärksamhet ägnas
frågan om produkternas försäljning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Sveriges pomologiska
förening för dess verksamhet under kalenderåret
1925 anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 11,000 kronor.

22:o) Under punkt 89 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder
under 1925 för befrämjande av linodling anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 37 av herr
Lorichs m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till åtgärder
för befrämjande av linberedning för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
reservationsanslag av 6,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Till åtgärder för främjande av linodling och linberedning har riksdagen
å extra stat för ett vart av åren 1920—1922 anvisat ett reservationsanslag
av 16,000 kronor, varav 10,000 kronor avsetts för linodling och 6,000
kronor för linberedning. För tiden därefter har, bland annat på grund
av förefintliga reservationer, nytt anslag anvisats allenast för budgetåret
1923—1924 med 5,500 kronor.

Den för linberedning avsedda delen av anslaget har använts till anställande
under kommerskollegium av en statens instruktör för linberedning.
Denna befattning har emellertid indragits med utgången av budgetåret
1923—1924. I

I fråga om det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1925—1926 äskade anslaget
för främjande av linodling har utskottet intet att erinra.

Rörande därefter det i motionen väckta förslaget att nn åter upptaga
anslag för upprätthållande av den på sätt ovan nämnts från och med
den 1 juli 1924 indragna linberedningsinstruktörbefattningen vill utskottet
erinra om de motiv, som föranledde vidtagande av denna åtgärd. I sitt

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

19

yttrande rörande denna fråga i nionde huvudtiteln till 1924 års riksdag
anförde dåvarande departementschefen i äinnet följande:

»Vad angår behovét av medel för fortsatt anställande av en instruktör
för linberedning anhåller jag få erinra att, jämlikt av Kungl. Maj:t den
22 december 1919 rörande nämnde instruktörs verksamhet fastställda grunder,
denne har till huvuduppgift dels att, i samband med utförande av eget
arbete, åskådliggöra, huru linet lämpligen bör beredas, ävensom tillhandagå
med råd i avseende å bedömandet av lin och dess behov av mer eller mindre
grad av bearbetning samt i övriga till beredningsarbetet hörande frågor,
dels ock att företaga resor inom landet för att utröna linberedningens ståndpunkt.
Av vad kommerskollegium i ärendet anfört torde framgå, att den
rådgivande och upplysande verksamhet, linberedningsinstruktören sålunda
utövat, varit av rätt betydande omfattning och mötts av ganska stort intresse.
Det lärer dock icke kunna förnekas, att en dylik verksamhet numera
sedan kristidens brist på lin upphört, förlorat i betydelse och att ett inställande
därav icke skulle medföra någon kännbarare olägenhet.

Jag finner mig därför och i betraktande jämväl av sparsamhetsskäl böra
tillstyrka, att — såsom kommerskollegium ock ifrågasatt — förevarande
befattning indrages från och med utgången av nu löpande budgetår.»

Denna ståndpunkt föranledde icke någon gensaga från utskottets eller
riksdagens sida.

Då vare sig i motionen eller eljest några omständigheter framkommit
av beskaffenhet att böra föranleda ett frångående av den förlidet år intagna
ståndpunkten, kan utskottet icke biträda motionärernas förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må till åtgärder under 1925 för befrämjande
av linodling anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor;

2) att den väckta motionen II: 37 ej må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

23:o) Under punkt 99 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
främjande under kalenderåret 1925 av en planmässig organisation och utveckling
av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 50,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 237 och 238.)

Därjämte hava inom riksdagen väckts följande till jordbruksutskottet
hänvisade motioner, nämligen

1) nr 113 i andra kammaren av herr Jönsson i Boa m. fl. likalydande
med nr 44 i första kammaren av herr Clemedtson m. fl., vari hemställts,
att riksdagen för främjande under kalenderåret 1925 av en planmässig
organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering måtte anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 100,000 kronor i stället för
av Kungl. Maj:t äskade 50,000 kronor;

Landsbygdens

elektrifiering.

(extra anslag.)

[99.1

Motioner.

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr .5.

Utskottet.

Fiskets befrämjande
i
de särskilda
orterna.

(ordinarie

anslag.)

HUS.]

2) nr 130 i första kammaren av herr Lundell m. fl. likalydande med
nr 250 i andra kammaren av herr Magnusson i Skövde m. fl., vari hemställts,
att riksdagen ville för främjandet under år 1925 av en planmässig
organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 75,000 kronor att under villkor
Kungl. Maj:t må föreskriva ställas till förfogande för länsstyrelserna och
riksföreningen för landsbygdens elektrifiering.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas
till motionerna.

Med anledning av väckta motioner anvisade 1918 års lagtima riksdag
för vartdera av åren 1918 och 1919 ett anslag av 100,000 kronor för att,
i vad på länsstyrelserna lämpligen kunde ankomma, främja en planmässig
organisation av landsbygdens elektrifiering. På framställning av Kungl.
Maj:t har motsvarande belopp anvisats även för åren 1920—1922. För
kalenderåren 1923 och 1924 hava i riksstaten för budgetåren 1923—1924
och 1924—1925 uppförts såsom extra anslag respektive 65,000 kronor och

50,000 kronor.

Ehuru utskottet är fullt övertygat om betydelsen för främjande av landsbygdens
elektrifiering av den genom ifrågavarande anslag organiserade
verksamheten, kan utskottet av statsfinansiella skäl icke tillstyrka högre
anslag för ändamålet än Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å de i ämnet
väckta motionerna I: 44 och 130 samt II: 113 och 250
för främjande under kalenderåret 1925 av en planmässig
organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 50,000 kronor.

24:o) Ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de särr
skilda orterna har av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret
1925—1926 upptagits med oförändrat belopp 78,500 kronor.

I anledning av ett av lantbruksstyrelsen framställt förslag om viss höjning
av anslaget i syfte att kunna återupptaga insamlandet av fiskeristatistik
beträffande sötvattenfisket har departementschefen anfört följande:

»I betraktande av att ovannämnda begränsning ifråga om insamlande av
primäruppgifter för fiskeristatistik genomförts så sent som förlidet år och
därjämte med hänsyn till vad statskontoret i ärendet anfört, anser jag
mig icke böra i angivet syfte nu ifrågasätta någon anslagsförhöjning.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

21

Emellertid kan det i vissa fall vara särskilt av behovet påkallat, att
statistiska uppgifter insamlas över sötvattenflsket. Ett sådant fall erbjuder
sjön Vättern. I densamma bedrives av lantbruksstyrelsen en större
fiskodling och, för att kunna bedöma nyttan av denna odling, är det nödvändigt
att äga tillgång till statistik över fisket i sjön. Likaså kan
det på grund av regleringar av vattendrag vara i hög grad önskvärt att
hava statistik över t. ex. laxfisket i ett sådant vattendrag. Då emellertid
i dylika fall endast kan bliva fråga om mindre belopp, torde Kungl. Maj:t
kunna av anslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen utanordna
nödiga medel för ändamålet.»

Med instämmande i vad departementschefen sålunda anfört hemställer
utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till fiskets
befrämjande i de särskilda orterna med oförändrat belopp
78,500 kronor.

25:o) Ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning i allmänhet har
av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 upptagits
med oförändrat belopp 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning
i allmänhet med oförändrat belopp 20,000
kronor.

Stockholm den 13 februari 1925.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. NILSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
under punkterna 1 —18

Irån första kammmaren: herrar Hellström, Sederliolm, Nilsson i Kabbarp, Boberg,
Ingeström, Norin och Gabrielsson, samt

Irån andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg, Johansson i Uppmälby,
Pettersson i Bjälbo, Carlström, Uddenberg i Karlskoga, Aarnseth och Johansson i
Hallagården;

Bihang till riksdagens protokoll 1925. in saml. 3 höft. (Nr 5.) 3

Utskottet.

Skogshushållning
i allmänhet.

(ordinarie

anslag.)

[123.]

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

under punkterna 19—22

från törsta kammaren: herrar Hellström, Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Ingeström,
Norm, Lundell och Gabrielsson, samt

från andra kammaren; herrar Nilsson i Tånga, Johansson i Uppmälby, Pettersson i
Bjälbo, Carlström, Uddenberg i Karlskoga, Aarnseth, Lorichs och Johansson i Hallagården;

under punkterna 23—25

från första kammaren: herrar Hellström, Nilsson i Kabbarp, Ingeström, Norin, greve
Wachtmeister, Lundell och Gabrielsson, samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Johansson i Uppmälby, Pettersson i
Bjälbo, Carlström, Uddenberg 1 Karlskoga, Aarnseth, Lorichs och Johansson i Hallagården.

Reservationer:

Under punkt 14 (mindre jordbruket)

av herrar Gabrielsson och Johansson i Hallagården, som ansett, att
utskottet bort tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.

Under punkt 23 (landsbygdens elektrifiering)

av herrar Lundell, Ingeström, greve Wachtmeister, Gabrielsson, Lorichs
och Johansson i Hallagården, som ansett, att utskottet bort tillstyrka herr
Lundells motion om ett anslag av 75,000 kronor.

Stockholm, Isnac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.