8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 37.
Nr 37.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1925 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring
i villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 6 februari 1925 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 54, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels godkänna, med tillämpning från och med budgetåret 1925—1926,
av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta förändrade villkor
för lån från allmänna nyodlingsfonden samt medgiva, att Kungl. Maj:t
må äga utfärda de ytterligare föreskrifter, som i sådant hänseende kunna
finnas erforderliga;
dels förklara, att från och med budgetåret 1925—1926 tillsvidare lån må
ur sagda fond beviljas i mån av tillgång och intill ett belopp av 500,000
kronor för budgetår, därav för utlämnande av nyodlingslån 200,000 kronor
och betesförbättringslån 300,000 kronor;
dels ock för tiden från och med den 1 juli 1925 medgiva, att, där å lån,
som av hushållningssällskap från ifrågavarande fond utlämnats för betesförbättringar,
uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att, på framställning
av hushållningssällskapet och efter prövning av de i varje särskilt
fall förekommande omständigheter, inom ramen av ett belopp av 5,000
kronor för budgetår av fondens medel anvisa hushållningssällskapet gottgörelse
för den lidna förlusten med belopp, motsvarande för varje hushållningssällskap
eu procent av den ej till betalning förfallna kapitalskuld,
vari sällskapet på grund av från fonden utbekomna statslån vid
budgetårets början häftat till staten.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i statsrådsprotokollet redogjort för en av Blekinge
läns hushållningssällskap gjord framställning bland annat om beredande
av lån av statsmedel — eventuellt genom ändrade bestämmelser
för nyodlingsfondens användning — för iordningsställande av hagmark till
rationell betesvall ävensom för av lantbruksstyrelsen och statskontoret
däröver avgivna utlåtanden.
I fråga om de allmänna villkor och bestämmelser, som borde stadgas
för åtnjutande av sådana lån, har lantbruksstyrelsen anfört:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 37.
!)
Lan borde under vissa villkor tilldelas hushållningssällskap, som förklarat
sig villigt att utlämna betesförbättringslån till ägare eller brukare
av jord. Vid utlämnande av lån borde företräde lämnas sådan ägare
eller brukare av jord, som innehade högst 50 hektar åker eller annan odlad
.jord, och bordo lån i första band avse förbättring av mark, som redan
förut både karaktär av betesmark. Lån borde icke kunna beviljas lån
tagare till högre belopp än 2,000 kronor för ett år, och den sammanlagda
skuld, som låntagare häftade i för olika betesförbättringslån, borde ej fn
överstiga 5,000 kronor. Betesförbättringslån borde kunna uppgå till
högst hälften av den beräknade kostnaden, dock icke till mer lin 250
kronor för hektar av den för förbättring avsedda arealen. Vid beräkning
av nämnda kostnad borde upptagas kostnad för röjning,
dikning, planering, kalkning och grundgödsling av betesmarken ävensom
fröanskaffning och stängseluppsättning, i den mån nämnda åtgärder
vore av behovet påkallade för åstadkommande av en rationell betesvall,
för uppodling och dikning likväl under villkor, att lån eller anslag icke
på annat sätt utginge för täckande av ifrågavarande kostnad. Lån borde
få innehavas två år från lyftningsdagen räntefritt och utan amorterings -skyldighet. Därefter borde vid utgången av vart och ett av de därpå följande
fem åren dels återbetalas eu femtedel av det ursprungliga lånebeloppet,
dels ock gäldas ränta efter fyra procent å oguldet kapitalbelopp.
Plan för förbättringsarbetet ävensom kostnadsförslag borde vara uppgjorda
av person, som besutte de för ändamålet önskvärda speciella insikterna.
Slutligen borde låntagare förbinda sig att under viss tid
i fullgott skick underhålla den med anlitande av lånet förbättrade betes
marken. I övrigt syntes i tillämpliga delar böra gälla vad som funnes
stadgat rörande redan förefintliga, för jämförbara ändamål inrättade
fonder.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:
»Frågan om en rationell betesvård är synnerligen betydelsefull för vårt
land och för utvecklingen av dess jordbruk. Förekomsten av vidsträckta
hag- och myrmarker, som väl ägna sig för omvandling till betes- och
slåttervallar, giver nämligen möjlighet till en stark produktionsökning av
kreatursfoder utan att andra odlingar därför behöva trängas tillbaka.
Visserligen har under senare åren här och var inom landet kunna i
förspörjas ett alltmera ökat intresse för förbättrad beteskultur, vartill
i väsentlig grad torde hava bidragit såväl de åtgärder, som
från statens sida under krisåren vidtagits genom statens odlingskommittés
verksamhet, som ock den förtjänstfulla insats, vissa föreningar
— jag syftar närmast på svenska mosskulturföreningen och svenska betes-
och vallföreningen — gjort på området. Då emellertid för betesmarkernas
rationella förbättring och utnyttjande ytterligare åtgärder otvivelaktigt
äro av nöden, finner jag alla skäl tala för ett realiserande av
det av Blekinge läns hushållningssällskap framförda önskemålet, att
statsmedel ställas till förfogande för utlåning till hushållningssällskap,
som förklarat sig villigt att utlämna betesförbättringslån. Lantbruksstyrelsen
har med instämmande i förslaget förordat uppläggandet av eu särskild
fond för ändamålet, varemot hushållningssällskapet och statskontoBihang
till riksdagens protokoll 1925. 10 sand. 15 håft. (Nr 35—50.)
o
10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 37.
ret ansett villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden böra ändras
därhän, att från denna fond skulle kunna utlämnas jämväl betesförbättringslån.
Då nämnda fond är avsedd för befrämjande av uppodling av
till åker lämplig mark och betesförbättring i sig innebär ett i viss män
likartat syfte, synes mig en utsträckning av allmänna nyodlingsfondens
användning vara att föredraga, så mycket hellre som någon ökning av
denna fonds kapital icke för närvarande erfordras, även om densamma
skulle anlitas för det sålunda ifrågasatta ändamålet. Jag vill fördenskull
tillstyrka denna anordning. Då härav föranledes ändring av villkoren för
lån från fonden — vartill kräves riksdagens medgivande —, anser jag
skäl icke föreligga att, såsom statskontoret ifrågasatt, begränsa anvisningen
från fonden av medel för betesförbättringslån att till en början avse
allenast budgetåret 1925—1926, utan torde förklaring böra av riksdagen
inhämtas, att från och med sagda budgetår tillsvidare lån må ur fonden
beviljas i män av tillgång och intill ett belopp av 500,000 kronor för budgetår,
därav för utlämnande av nyodlingslån 200,000 kronor och betesförbättringslån
300,000 kronor. Såsom av statskontorets ovan berörda yttrande
framgår, hava nämligen utlåningarna från denna fond intet år överstigit
164,210 kronor, varför erfarenheten synes giva vid handen, att för
tillgodoseende av fondens hittills avsedda ändamål ett belopp av 200,000
kronor är fullt tillräckligt; beträffande behovet av lån för betesförbättringsändamål
lärer väl någon tids erfarenhet också här behövas, innan
detta kali bestämt fixeras, men torde till dess sådan erfarenhet vunnits
ett belopp av 300,000 kronor kunna anses lämpligt avvägt.
I fråga om de villkor, som böra stadgas för erhållande av betesförbättringslån,
finner jag intet vara att erinra mot dem, som av lantbruksstyrelsen
härutinnan föreslagits. Desamma torde vara av den art, att de
utan olägenhet låta sig inpassas bland gällande villkor för lån från allmänna
nyodlingsfonden.
Mot lantbruksstyrelsens förslag om anvisande av bidrag till hushållningssällskapen
för täckande av för dem genom lånerörelsen möjligen
uppkommande förluster har icke heller jag något att erinra.»
Utskottet.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot denna framställning,
hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.
Stockholm den 23 april 1925.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. NILSSON.
Närvarande: so utlåtande in* 34.