Jordbruksutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1925 kl. 4 e. m.

Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för
budgetåret 1925—1926 i vad angår jordbruksärendena.

(l:a avd.)

Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,
som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande yttrande
och förslag.

Statens utlåningsfonder.

l:o) I punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för
odlingslånefonden för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag
av 3,500,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet, Utgifter för kapitalökning: bil. 3, sid. 1—4.)

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen
nr 128 i första kammaren av herr Andersson, Elof, m. fl. och nr 184
i andra kammaren av herr Hedlund i Häste m. fl., vari hemställts, att
riksdagen måtte dels medgiva, att lån ur odlingslånefonden må under budgetåret
1925—1926 kunna av Kungl Maj:t beviljas till sammanlagt 3,800,000
kronor, dels ock i anledning härav anvisa för fonden erforderligt kapital.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, hänvisas
till motionerna.

Vid 1883 års riksdag beslöts bildandet av en fond med ändamål att
genom lån understödja odling av sänka marker. Denna fond, benämnd
odlingslånefonden, har varit tillgänglig sedan 1884. Enligt av riksdagen
lämnade medgivanden har till och med 1918 ett belopp av 1,000,000 kronor
årligen fått såsom lån disponeras från fonden. Vid lagtima riksdagen
1919 medgavs, att från och med samma år tillsvidare lån från fonden
finge av Kungl. Maj:t heviljas till ett belopp av högst 1,500,000 kronor
årligen. Vid 1920 års riksdag höjdes detta belopp från och med 1921 till
2,000,000 kronor. Till 1921 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag,
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 sand. 14 höft. (Nr 34.) 1

Odlingslåne fonden.

[1.]

Motioner.

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 34.

att utlåningsbeloppet skulle från och med 1922 höjas till 2,500,000 kronor.
Riksdagen beslöt, att den sålunda föreslagna höjningen skulle träda i
tillämpning redan från och med 1921.

Villkoren för erhållande av lån från odlingslånefonden återfinnas i
kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278) med däri genom kungörelsen
den 9 juni 1922 (nr 289) gjord ändring.

Såsom kapitalökning för odlingslånefonden har för 1922 anvisats ett anslag
av 1,000,000 kronor, för första halvåret 1923 500,000 kronor samt för budgetåret
1923—1924 och 1924—1925 respektive 2,000,000 kronor och 3,500,000
kronor, av vilken sistnämnda summa ett belopp av 1,500,000 kronor avsåge
täckning av brist, som uppkommit under budgetåret 1923—1924.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att lantbruksstyrelsen hos Kungl. Maj:t
gjort framställning dels om höjning av utlåningsbeloppet för budgetåret 1925
—1926 till 3,800,000 kronor, dels ock om kapitalökning till fonden av sådan
omfattning, att under nämnda budgetår sammanlagt omkring 3,000,000 kronor
kunde finnas tillgängliga för utbetalningar av beviljade lån. Lantbruksstyrelsen
har därvid framhållit, att styrelsen — med ledning av erfarenheten
från de senaste åren — för tillgodoseende av lånebehovet för nämnda budgetår
icke kunnat räkna det erforderliga beloppet lägre än 3,000,000 kronor,
varutöver borde beräknas ett belopp av 800,000 kronor för utjämnande efter
hand av antalet ansökningar, som måst balanseras från det ena budgetåret
till det andra, på grund av den fastställda begränsningen i årligen medgiven
utlåning. Lantbruksstyrelsen ansåge sig i samband därmed böra framhålla
att —■ då till nära nog samtliga företag, till vilka odlingslån söktes, även söktes
statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget, och då Kungl. Maj:t numera
vanligen beviljade bidrag från sagda anslag med belopp, motsvarande endast
en fjärdedel av vattenavledningskostnaden, varigenom lånebeloppet i regel
kunde bestämmas till tre fjärdedelar av samma kostnad — den årliga
odlingslånesumman borde vara omkring 3 gånger så stor som den årliga
bidragssumman från allmänna avdikningsanslaget, vilken sistnämnda summa
för budgetåret 1925—1926 av lantbruksstyrelsen beräknats till ett belopp av
1,300,000 kronor.

Statskontoret har i sitt utlåtande i ärendet anfört, att i första hand borde
för täckande av en vid utgången av budgetåret 1924—1925 beräknad kapitalbrist
äskas ett anslag av i runt tal 1,500,000 kronor. Med ett årsutlåningsbelopp
från odlingslånefonden under budgetåret 1925—1926 av såsom lantbruksstyrelsen
ifrågasatt 3,800,000 kronor skulle enligt statskontorets i statsrådsprotokollet
angivna beräkningar krävas att såsom kapitalökning för fonden anvisades
ett anslag av 3,000,000 kronor.

Departementschefen har icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka
lantbruksstyrelsens förslag om höjning av utlåningsbeloppet utan funnit, att
med prövningen av frågan härom borde anstå i avvaktan på resultatet av
en utredning rörande eventuella ändringar i villkoren för lån från fonden -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

3

Av det av departementschefen förordade kapitalökningsbeloppet å 3,500,000
kronor avses 1,500,000 kronor för täckande av berörda kapitalbrist.

I motionerna har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag om utlåningsbeloppets
bestämmande till 3,800,000 kronor för budgetåret 1925—1926 upptagits
ävensom hemställts om anvisande av med hänsyn härtill för fonden
erforderligt kapital.

Utskottet vill erinra, att utskottet i sitt av riksdagen numera godkända utskottet.
utlåtande nr 1, punkt 101, tillstyrkt ett motionsvis framställt förslag om
en höjning från 1,000,000 kronor till 1,300,000 kronor av årsanvisningsbeloppet
från allmänna avdikningsanslaget. Utskottet uttalade därvid, att
utskottet med hänsyn till den betydelse utskottet tillmätte ifrågavarande
utdikningsföretag ansåg det vara en angelägenhet av vikt att tillräckliga
medel stode till förfogande för verksamhetens bedrivande i önskvärd omfattning,
och förbisåg utskottet icke heller de möjligheter till arbetslöshetens
hindrande som genom företagen ifråga kunde beredas.

Med hänsyn till vad riksdagen sålunda beslutat och då av skäl, som
lantbruksstyrelsen i sitt ovan angivna utlåtande anfört, den årliga utlåningssumman
från odlingslånefonden bör vara omkring tre gånger så
stor som den årliga bidragssumman från allmänna avdikningsanslaget,
synes utskottet årsutlåningsbeloppet från ifrågavarande fond böra bestämmas
på sätt i motionerna föreslagits eller till 3,800,000 kronor. I anslutning
härtill bör enligt statskontorets beräkning anvisas ett kapitalökningsanslag
av 3,000,000 kronor. Härtill kommer det för täckande av ovanberörda
kapitalbrist beräknade beloppet av 1,500,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och de i ämnet väckta motionerna
1:128 och II: 184

1) medgiva, att under budgetåret 1925—1926 ett
belopp av 3,800,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras
såsom lån från odlingslånefonden;

2) såsom kapitalökning för samma fond för budgetåret
1925—1926 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000
kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
avgiva förslag.

2:o) Under punkt 2 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen Egnahemshar
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Maj:t lånefon(len
må under 1926 såsom lån från egnahemslånefonden disponera ett belopp
av intill 18,000,000 kronor, därav 12,500,000 kronor för jordbrukslägenheter
och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter, dels ock såsom kapital -

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 34.

Ut skot let.

ökning för egnahemslånefonden för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
reservationsanslag av 14,000,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet, Utgifter för kapitalökning, bil. 3 sid. 4—5.)

Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av egnahemslånefonden och antogos
därvid för första gången allmänna bestämmelser för den sålunda
beslutade statliga egnahemslånerörelsen. Efter åtskilliga ändringar av
dessa bestämmelser gälla nu för ifrågavarande lånerörelse kungörelsen
den 27 juni 1919 (nr 483) angående allmänna villkor och bestämmelser
för statens egnabemslånerörelse med däri genom kungörelser den 26 mars
1920 (nr 127) och den 25 maj 1923 (nr 126) gjorda ändringar ävensom
kungörelsen den 26 september 1919 (nr 623) med särskilda föreskrifter angående
erhållande och tillgodonjutande av statslån från egnahemslånefonden.

Till egnahemslånefonden beviljades från början ett bestämt belopp för
viss tidsperiod att av riksgäldskontoret tillhandahållas statskontoret, men
från och med 1908 har sådan anordning träffats, att år från år beräknas
det belopp, som behöver tillföras fonden såsom kapitalökning för att möjliggöra
viss årlig maximiutlåning.

Beträffande utlåningen för 1925 medgav 1924 års riksdag (R. skr. nr
15), att Kung!. Maj:t finge såsom lån från egnahemslånefonden disponera
ett belopp av intill 18,000,000 kronor, därav 12,500,000 kronor för jordbrukslägenheter
och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter. Med anledning
av inkomna ansökningar har Kungl. Maj:t i december 1924 beviljat statslån
ur fonden för 1925 till ett sammanlagt belopp av 17,949,400 kronor,
varav 12,449,400 kronor för jordbrukslägenheter och 5,500,000 kronor för
bostadslägenheter.

Departementschefen har ansett utlåningsbeloppet för 1926 liksom för 1925
böra bestämmas till för jordbrukslägenheter 12,500,000 kronor och för bostadslägenheter
5,500,000 kronor eller tillhopa 18,000,000 kronor. Det härför
erforderliga kapitalökningsanslaget för budgetåret 1925—1926 har beräknats
till 14,000,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,

att riksdagen må

1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1926 såsom
lån från egnahemslånefonden disponera ett belopp av
intill 18,000,000 kronor, därav 12,500,000 kronor för
jordbrukslägenheter och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter,

2) såsom kapitalökning för egnahemslånefonden för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag
av 14,000,000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 34. 5

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
avgiva förslag.

3:o) Under punkt 3 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under 1925
lån ur kraftledningslånefonden må beviljas till ett belopp av högst 1,500,000
kronor, dels ock såsom kapitalökning för samma fond anvisa för budgetåret
1925—1926 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet, Utgifter för kapitalökning, bil. 3, sid. 6—7.)

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning har 1918 års lagtima
riksdag beslutat inrättande av kraftledningslånefonden.

Jämlikt riksdagens beslut har det belopp, vartill lån från fonden må
för året beviljas — för ett vart av åren 1921—1923 bestämt till 2,500,000
kronor — för 1924 begränsats till 2,200,000 kronor.

Av i statsrådsprotokollet anförda skäl har utlåningsheloppet för år 1925,
om vilket år nu är fråga, ansetts kunna begränsas till 1,500,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) medgiva, att under 1925 lån ur kraftledningslånefonden
må beviljas till ett belopp av högst 1,500,000
kronor,

2) såsom kapitalökning för samma fond anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
avgiva förslag.

Stockholm den 23 april 1925.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. NILSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hellström, Sederholm*, Nilsson i Kabbarp, Boberg, Elisson,
Norm, Eriksson i Ljusdal, Andersson i Fältenborg och Luterkort samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg, Sjöblom, Carlström
Uddenberg i Karlskoga, Hedlund i Häste, Sjölander och Johansson i Hallagården.

* Ej närvarande under punkt 1.

Kraftled ningslåne fonden.

[3.]

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 sand. Ii höft. (Nr 3i.)

o