Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1925 kl. 3 e. in.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse
och förvaltning. .

Enligt § 4 i den för bankontskottet gällande instruktion bar utskottet
att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd
och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet
följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans upprätthållande
samt myntutväxlingens fortgång och bestånd. Sedan utskottet
numera fullgjort detta uppdrag, får utskottet avgiva berättelse över den
verkställda granskningen.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges
i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och
med den 10 januari 1924, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats för
deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till början av innevarande
års riksdag, dels de av vederbörande revisorer avgivna berättelser
om verkställd granskning av riksbankens såväl huvudkontors som samtliga
avdelningskontors i orterna förvaltning under år 1923, dels ock fullmäktiges
med utskottets memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse angående
riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år 1924, ävensom de
av styrelserna för riksbankens avdelningskontor i avseende å dessa kontors
förvaltning under samma år lämnade redogörelser.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och utlåningsrörelsen
ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och
avdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en
närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga
sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens
revisorer och riksbankens fullmäktige, liksom i utskottets förut till riksdagen
avlåtna memorial nr 1.

Ä sin utlånings- och övriga rörelse under år 1924 har riksbanken erhållit
en vinst av 17,905,568 kronor 22 öre.

I avseende härå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande huvudoch
avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar, som förekommo i
utskottets nyssnämnda memorial nr 1 (sid. 25).

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 8 saml. 7 höft. (Nr 8.) 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

Ang. tjänstebostäder
åt
riksbankens
tjänstemän.

l:o.

Bevisorerna hava under § 14 i sin berättelse angående riksbanken anfört
följande (sid. 16—19):

»Enligt 22 § i det för befattningshavare vid riksdagens verk gällande
avlöningsreglementet skall ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen
gottgörelse för centraluppvärmning, om sådan finnes anordnad, bestämmas
med hänsyn till det hyrespris, som i orten i allmänhet gäller för liknande
lägenhet, och fastställas genom överenskommelse mellan vederbörande
myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse icke
träffas, skall frågan hänskjutas till den lönenämnd, som i 35 § av samma
avlöningsreglemente omförmäles.

Vidare bär i de av delegerade för riksdagens verk den 5 november 1921
meddelade bestämmelser i fråga om övergång till de från och med den
1 januari 1922 gällande lönestaterna för tjänstemän vid riksdagens verk
stadgats, att tjänsteman, som den 31 december 1921 innehade och den 1
januari 1922 fortfarande innehar tjänstebostad i av statsverket disponerad
lägenhet, må, så länge han, utan att på egen ansökan vara förflyttad,
kvarstår i samma befattning, som han vid övergången på den nya
lönestaten innehade, dock högst i tio år, med hänsyn till värdet av förut
åtnjuten bostadsförmån kunna erhålla skälig nedsättning i den hyra, som
eljest enligt 22 § i avlöningsreglementet skolat åsättas lägenheten.

Med ledning av dessa bestämmelser hava fullmäktige i riksbanken genom
särskilt meddelade beslut fastställt de hyresbelopp, vilka ännu äro
gällande för de inom riksbankens lokaler upplåtna tjänstebostäder^.

För att kunna bedöma storleken av dessa hyresersättningar hava revisorerna
infordrat närmare uppgifter angående beskaffenheten av de bo
stadslägenheter, som under år 1923 varit upplåtna till riksbankens tjänstemän.
En sammanfattning av dessa uppgifter meddelas liärnedan.

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

3

0

Ö

M

Jungfru-

kammare

:©

M

Serverings-

rum

Badrum

Tambur

Golv-yta
m 2

Hyra

Innehavarens

tjänsteställning

Anmärkningar

StoCkholm.........

3

i

i

100.8

600

t. 1. brandmästare I

fri värme

2

i

i

61.2

350

vice d:o

d:o

2

i

i

64.6

350

övermaskinist

d:o

Göteborg *...,......

2

i

i

59

350

vaktmästare

d:o

2

i

i

59

350

d:o

d:o

3

i

i

i

i

i

83.5

1,200

kammarskrivare

7

i

i

i

i

i

273.5

2,520

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

47

350

vaktmästare

d:o

2

i

i

47

350

d:o

d:o

| Malmö ............

3

i

i

57.9

350

d:o

d:o

| Falun...............

7

i

i

i

i

328.8

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

65.9

350

vaktmästare

d:o

Gävle...............

7

i

i

i

i

253.8

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

3

i

i

57.1

400

vaktmästare

d:o

Halmstad .........

7

i

i

i

i

385.2

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

3

i

i

i

i

115.8

400

vaktmästare

d:o

i Härnösand ......

6

i

i

i

i

247.7

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

3

i

i

82.3

40<)

vaktmästare

d:o

! Jönköping ......

7

i

i

i

233

1,500

verkst. styrelseled.

| Kalmar ............

7

i

i

i

i

i

349.7

1,800

d:o

d:o

1 ■

2

i

i

66.4

350

vaktmästare

d:o

I Karlskrona ......

2

i

i

122.4

350

d:o

d:o

Karlstad............

6

i

i

i

i

202.9

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

59.8

350

vaktmästare

d:o

Kristianstad......

5

i

i

i

i

i

179.2

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

j

2

i

i

43.8

350

kassör

d:o

.

2

i

i

56.9

350

vaktmästare

d:o

i Linköping.........

5

i

i

i

i

i

260-5

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

68.9

350

vaktmästare

d:o

Luleå...............

4

i

i

i

i

i

233

1,500

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

70.9

300

vaktmästare

d:o

Mariestad .........

2

i

49.7

350

d:o

d:o

4

i

i

112.9

600

registrator

d:o

Nyköping .........

5

i

i

i

i

i

215

1,500

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

67.7

300

vaktmästare

■

4

i

i

i

i

121.9

900

kamrerare

Suridsvall .........

7

i

i

i

i

i

284.2

1,560

verkst. styrelseled.

1 delv. fri v. (1 el.)

2

i

i

49.4

350

vaktmästare

j fri värme

4

i

i

i

130.3

1,000

kamrerare

| d:o (1 el.)

Umeå...............

5

i

i

i

i

270.7

1,500

verkst. styrelseled.

2

i

65.8

300

vaktmästare

Uppsala............

6

i

i

i

i

i

229.7

1,560

verkst. styrelseled.

j fri värme (1 el.)

2

i

i

119

350

vaktmästare

d:o

2

i

i

59

350

värmelednrgskötare

d:o

Visby...............

2

i

i

56.1

350

vaktmästare

d:o

Vänersborg ......

6

i

i

i

i

i

292.6

1,500

verkst. styrelseled.

2

i

i

38.8

300

vaktmästare

Växjö...............

5

i

i

i

i

i

272.2

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

112

350

vaktmästare

d:o

1

i

i

83.7

250

värmelednrgskötare

d:o

7

i

i

i

i

i

303.3

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

70.9

420

vaktmästare

d:o

Östersund.........

2

i

49.2

350

d:o

d:o jämte

1

| el. lj. 100 kwt.

Fullmäktige.

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

Av förestående uppgifter framgår, att hyresersättningama för i riksankens
fastigheter upplåtna tjänstebostäder utan avseende å de växande
hyresprisen å olika orter fastställts till enhetliga belopp allt efter,
lagenhetens storlek eller befattningshavarens tjänsteställning. Undantag
har endast i ett par enstaka fall skett beträffande bostäder inom
Stockholm och Göteborg.

För de större lägenheter, vilka anvisats åt verkställande styrelseleda -mot er vid avdelningskontoren, har sålunda, frånsett Göteborg, genomgående
fixerats en hyra av 1,800 kronor för bostad med fullständig centraluppvärmning,
1,560 kronor för bostad med delvis inrättad dylik uppvärmning
och 1,500 kronor för bostad utan värme.

För de mindre lägenheterna gälla med undantag för Stockholm Kliande
hyresbelopp:

för 3 rum och kök med centraluppvärmning kr. 400: —

» 3 » » » utan » » 350;_

» 2 » » » med » » 350:_

» 2 » » » utan » » 300:_

» 1 » » » » » » 100:_

Det av fullmäktige i riksbanken sålunda tillämpade förfaringssättet vid
bestämmande av hyresersätfningarna anse revisorerna icke stå i överensstämmelse
med gällande författningsföreskrift. Enligt revisorernas
mening hade en uppskattning av lägenheten i första hand bort äga rum
med hänsyn tagen i varje särskilt fall till de å orterna gällande hyresprisen
och lägenhetsinneha varen därefter å detta värde medgivas skälig
nedsättning enligt förenämnde den 5 november 1921 meddelade bestämmelser.
Då i övrigt de fastställda hyresbeloppen synas i och för sig synnerligen
låga, anse sig revisorerna böra ifrågasätta, om icke fog föreligger
för en omreglering jämväl i detta hänseende.

I anslutning härtill hava revisorerna funnit sig böra påpeka, att hyresersättningar
jämväl för sådana bostadslägenheter, vilka upplåtits till
andra än befattningshavare i riksbanken, i ett par fall varit fastställda
till belopp, som måste anses anmärkningsvärt låga.

Sålunda bär ordföranden i styrelsen för avdelningskontoret i Uppsala
i riksbankens hus därstädes förhyrt en lägenhet om 6 rum, jungfrukammare,
badrum och kök med delvis fri värme (två värmeelement) till ett
pris av 1,800 kronor för år. Vidare har till en suppleant inom styrelsen
för avdelningskontoret i Karlstad i bankens fastighet å denna plats upplåtits
en dublett med fri värme till 300 kronor för år.

En reglering även av ifrågavarande hyror synes revisorerna påkallad.»

Utskottet har ansett sig böra inhämta fullmäktiges yttrande i detta och
det under 2:o) här nedan antecknade ärende; och hava med anledning
härav fullmäktige i skrivelse den 29 nästlidna januari såvitt nu är i
fråga anfört följande.

»De beslut, som nu blivit föremål för revisorernas anmärkningar och
vilka dessa anse icke stå i överensstämmelse med gällande författningsföreskrift,
fattades vid olika tillfällen under senare delen av år 1921, nämligen
dels den 29 oktober beträffande bostäder åt vissa befattningshavare
tillhörande vaktpersonalen, dels ock den 8 december i fråga om bostäder
åt verkställande styrelseledamöter vid riksbankens avdelningskontor.

Bankoutskoltets utlåtande Nr 8.

Ehuru ifrågavarande beslut, vilka på sin tid ej föranledde någon erinran
vare sig hos bankoutskottet eller från dåvarande revisorers sida, ej
torde kunna bliva föremål för förnyad prövning ur synpunkten av deras
överensstämmelse med meddelade stadgande!! i bankoreglementet eller
eljest gällande bestämmelser, vilja fullmäktige dock till bedömande upptaga
frågan, huruvida en lindring av de bestämda hyresersättningarna
kan anses påkallad.

Med avseende härå få da fullmäktige beträffande arvodena till verkställande
styrelseledamöterna erinra, att dessa äro lika vid alla kontor —
12,000 kronor för år — utom vid kontoren i Göteborg och Malmö, där de
äro bestämda till 15,000 kronor för år, ooli alltså äro bestämda oberoende
av dyrortsgrupperingen.

Vid fastställande av den hyresersättning, som enligt 22 § av avlöningsreglementet
skulle åsättas de åt dessa befattningshavare anvisade tjänstebostäder,
både fullmäktige väl att i första band taga hänsyn till det hyrespris,
som å varje ort i allmänhet gällde för liknande lägenhet, men måste
■därvid dock icke blott medgiva skälig nedsättning av hyran enligt de av
revisorerna åberopade övergångsbestämmelserna av den 5 november 192f
utan även beakta vad löneregleringskommittén i sitt avgivna utlåtande
(sid. 96) i denna fråga anfört, nämligen att »vid hyresbeloppens fastställande
för nuvarande befattningshavare vid riksdagens verk bör moderation
iakttagas, då ett omedelbart tillämpande av föreskrift om, att full
hyra skall erläggas för upplåten tjänstebostad, i vissa fall skulle kunna
medföra, att de befattningshavare, vilka nu åtnjuta bostadsförmån in natura,
genom löneregleringen ej komme att erhålla någon ökad inkomst
eller till och med lede minskning i avlöningshänseende». Detta uttalande
lämnades utan erinran av sä vill bankoutskottet som riksdagen.

I anslutning till berörda uttalande kunde ej heller fullmäktige undgå
att såsom särskild anledning till moderation vid fastställande av hyres
ersättningen för nu ifrågavarande tjänstebostäder taga i betraktande den
omständigheten, att de flesta av dessa bostäder måste anses vara för stora
och därigenom för dyra i förhållande till avlöningen för de befattningshavare,
som enligt det nya avlöningsreglementet äro skyldiga att taga
dem i besittning. Vid planläggningen av riksbankens byggnader har man
nämligen varit i första band beroende av de utrymmen, som avsetts för
riksbankens och eventuellt post- eller telegrafverkens tjänstelokaler, och
därvid ej alltid kunnat avpassa tjänstebostäderna efter befattningshavarnas
mindre anspråksfulla behov. Detta missförhållande var emellertid
tidigare i avlöningshänseende av underordnad betydelse, då alla verkställande
styrelseledamöter för sina tjänstebostäder vidkändes lika avdrag.

Skulle nu, såsom revisorerna ifrågasätta, en omreglering vidtagas av
dessa hyresersättningar och därvid huvudsakligast tagas hänsyn till de å
orterna gällande hyresprisen, komme detta att leda därtill, att verkställande
styrelseledamot vid kontor, beläget i något av de nordligaste länen,
eller å annan ort, där rörelsen är livligare och därmed ansvaret också
är större, skulle, sedan hyresersättningen frånräknats, få mindre avlöning
än verkställande styrelseledamot vid kontor, beläget i stad, där
hyreskostnaderna äro mindre, beroende antingen på geografisk belägenhet
eller på mindre livlig rörelse.

Detta framgår närmare av följande utdrag ur socialstyrelsens statistik
rörande allmänna bostadsräkningar år 1920:

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

Årlig medelhyra per lägenhet utan centralvärme:

Malmö.....................

2 rum
och kök

.... 405

5 rum
och kök

1,241

6 rum
och kök

1,670

7 rum
ocli kök

2,339

Falun ..................

.... 426

1,241

1,447

1,816

Gävle ....................

.... 483

1,369

1,709

2,206

Halmstad................

.... 301

1,006

1,300

1,613

Härnösand .............

.... 397

1,214

1,390

1,835-

Jönköping .............

.... 349

1,043

1,317

1,792

Kalmar .................

.... 314

933

1,147

1,560

Karlskrona.............

.... 345

968

1,313

1,674

Karlstad ................

.... 487

1,322

1,681

2,037

Kristianstad .........

.... 307

913

1,050

1,342

Linköping .............

.... 436

1,374

1,670

2,067

Luleå .....................

.... 552

1,527

1,687

2,090

Mariestad .............

.... 262

892

1,105

1,453

Norrköping.............

.... 474

1,273

1,588

2,050

Nyköping.................

.... 438

1,147

1,421

1,771

Sundsvall .............

.... 625

1,465

1,643

2,187

Umeå ....................

.... 650

1,668

1,748

1,966

Uppsala .................

... 463

1,330

1,641

2,012

Visby .....................

.... 252

792

1,067

1,372

Vänersborg.............

... 329

930

1,157

1,691

Västerås .................

.... 548

1,474

1,819

2,267

Växjö ......................

.... 264

840

1,088

1,347

Örebro ......................

.... 490

1,424

1,747

2,283

Östersund..................

.... 632

1,507

1,879

2,196

På grund av det anförda finna fullmäktige, att fog icke föreligger för
att nu företaga en omreglering av ky reser sättningarna för verkställande
styrelseledamöterna. I den mån dessa avgå och befattningarna tillsättas
med nya innehavare, inträder omreglering automatiskt.

Vidare hava revisorerna påpekat, att hyresersättningar jämväl för sådana
bostadslägenheter, vilka upplåtits till andra än befattningshavare i
riksbanken, i ett par fall — till professor B. H. Dahlberg i Uppsala och
rådman H. Lidberg i Karlstad — varit fastställda till belopp, som ansetts
anmärkningsvärt låga, samt därför funnit en omreglering av ifrågavarande
hyror vara påkallad.

Med anledning härav få fullmäktige till en början meddela, att förutom
till postverket och telegrafverket riksbanken upplåtit lokaler till nedanstående
hyresgäster, vilka icke äro befattningshavare i riksbanken:

Hyresbelopp

tidigare nu

gällande gällande

kronor kronor

vid kontoret i Göteborg:

Aktiebolaget Joh:s Skoglund & C:o.....4,000 16,000

A. Kruger & Son aktiebolag................ 1,800 12,500

Firman A. G. Friländer....................... 2,500 ^,000

fr. V*, 22
» Vio 23
» Vio 24

Utan värme.

Bankoutskottets utlåtande Nr 8. 7

■vid kontoret i Karlstad:

Rådmannen C. H. Lidberg....................

II y r o s 1)

tidigare

gällande

kronor

200

e lopp
nu

gällande

kronor

2 300

fr.

Vid

21

vid kontoret i Linköping:

Tandläkaren Joll. Olsson (8 rum och
kök)........................................................

1,200

33,300

»

710

22

Andra arméfördelningens stab ............

—

3 4,500

»

7,o

18

Firman G. Gustafsson ...........................

2,800

35,500

»

1

i 4

21

Denna lokal är nu uthyrd till Nya
Centralbryggeriet för .......................

_

36,000

7m

24.

vid kontoret i Nyköping:

Folkskolläraren Erik Danielsson (2 rum)

_

x350

»

710

24

vid kontoret i Uppsala:

Professorn B. H. Dahlberg...................

1,200

11,800

»

7m

18

Förre postmästaren C. E. E. Wennström
(4 rum och kök) ................................

750

>1,000

»

7m

22

Handlanden Gustaf Grönblad (2 rum)

—

1750

»

7,o

21

Beträffande den till professor Dahlberg i Uppsala uthyrda lägenheten
må nämnas, att denne för den uppvärmning, som lämnas genom två värmeelement,
erlägger 100 kronor årligen, vadan det angivna hyresbeloppet
gäller för bostaden utan värme. Professor Dahlberg har förhyrt bostaden
alltsedan den 1 oktober 1904. Den höjning i hyresbeloppet, som för honom
skedde år 1918, var måttlig, och äro fullmäktige fullt på det klara med att
den nu utgående hyran är särdeles moderat. Men fullmäktige anse, att
skyldig hänsyn hör tagas till en mångårig hyresgäst, alldeles oavsett om
han tillhör riksbanken eller icke. Det är dessutom att märka, att professor
Dahlberg så väl vårdat den förhyrda bostaden, att den är i mycket
gott skick, utan att nämnvärda reparationer krävts under den långa
hyrestiden.

Vad rådman Lidbergs lägenhet i Karlstad beträffar, må erinras, att
denna ursprungligen utgjorde vaktmästarens vid därvarande kontor hostad.
Såsom sådan visade den sig vara icke lämplig. Dess utrymme var
otillräckligt, och den var, såsom belägen över porten och bildad med stora
ytterväggsytor, kall. Fördenskull framställdes redan år 1898, såsom närmare
framgår av statsrevisorernas berättelse till 1900 års lagtima riksdag
angående riksbanken, krav på utvidgad och förbättrad bostad för vaktmästaren.
Genom fullmäktiges beslut den 19 januari 1900 blev den saken
ordnad. Från den 1 oktober samma år stod den gamla vaktmästarbostaden
outhyrd, intill dess kontorsstyrelsen år 1902, efter det lägenheten reparerats
för en kostnad av 312 kronor 68 öre, uthyrde densamma mot en årlig
hyra av 120 kronor. Denna hyra betalades till den 1 oktober 1910. Från
och med den 1 oktober 1911 uthyrdes lägenheten mot en årlig hyra av 200
kronor till nuvarande rådmannen i Karlstad C. H. Lidberg, vilken den 3
december 1913 förordnades att från och med den 1 januari 1914 vara suppleant
i styrelsen för avdelningskontoret i Karlstad. Hyran höjdes från 1 2 3

1 Utan värme.

2 Höjningen föranledd av att centraluppvärmning anordnats för hela bankbyggnaden under
år 1921.

3 Inklusive värme.

Utskottet.

8 Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

och med deii 1 oktober 1921 till 300 kronor i anledning av att värmeledning
detta ar anordnades i hela bankbyggnaden. Emellertid har lägenheten ej
bebotts av radman Lidberg, utan av en nära anhörig till honom, som varit
och är vid svag hälsa. I betraktande av rummens beskaffenhet — det ena
rummet har en längd av 4.96 meter och en bredd av 3.46 meter och det
andra, en längd av 3.41 och en bredd av 3.28 meter — och belägenhet anse
fullmäktige hyran skälig. Att vid hyresbeloppens bestämmande ej inverkar,
huruvida hyresgästen tillhör ett kontors styrelse eller ej, framgår
därav, att Gustaf Grönblad i Uppsala varit suppleant i därvarande kontors
styrelse sedan den 22 juni 1904, men då han år 1921 hyrde en dubblett,
fick han för denna betala en årlig hyra av 750 kronor.

. Den redogörelse, som lämnats rörande uthyrning av såväl bostadslägenheter
till andra än befattningshavare i riksbanken, inalles sex till antalet,
som även kontors- och expeditionslokaler, visar, att, ehuru de bostadslägenheter,
som i riksbankens fastigheter upplåtits till andra än befattningshavare
i riksbanken, icke äro flera till antalet och sålunda äro av ringa
betydelse för resultatet av riksbankens verksamhet, fullmäktige likväl
aktgiya på hyresmarknadens läge vid hyresbeloppens bestämmande. Fullmäktige
anse emellertid, att skyldig hänsyn bör tagas till hyresgäster,
som länge bebott av dem innehavda lägenheter och därmed väl vårdat desamma.
»

Beträffande först hyresersättningarna för de lägenheter inom bankens
fastigheter, som upplåtits åt befattningshavare i banken, hava fullmäktige
framhållit, hurusom vid fastställandet av dessa ersättningar fullmäktige dels
jämlikt de av revisorerna åberopade övergångsbestämmelserna den 5 november
1921 medgivit skälig nedsättning av hyran, dels ock i enlighet med ett
av fullmäktige återgivet uttalande av löneregleringskommittén icke kunnat
undgå att såsom särskild anledning till moderation taga i betraktande den
omständigheten, att de flesta av bostäderna måste anses vara för stora och
därigenom för dyra i förhållande till avlöningen för vederbörande befattningshavare.
Därest en omreglering nu vidtoges, skulle detta kunna leda
till vissa ojämnheter i avseende ä befattningshavarnas avlöningsförhållanden.
Samtidigt framhålla fullmäktige, att i den mån verkställande styrelseledamöterna
komme att avgå och deras befattningar tillsättas med nya innehavare,
en omreglering inträdde automatiskt.

Utskottet är av den mening, att en reglering av här ifrågavarande
hyresersättningar bör ske senast i samband med vederbörande befattningshavares
avgång från tjänsten eller då ny innehavare tillträder densamma.

Vad härefter angår hyresersättningarna för bostadslägenheter, som upplåtits
till andra än befattningshavare i banken, hava revisorerna framhållit,
att dessa i ett par fall varit fastställda till belopp, som måste anses anmärkningsvärt
låga, och funnit en reglering även av dessa hyror påkallad. I
avseende härå hava fullmäktige anfört, att beträffande särskilt den inom
fastigheten i Uppsala uthyrda lägenheten hyran vore särdeles moderat men
borde härvid erinras, att densamma av nuvarande innehavaren förhyrts alltsedan
den 1 oktober 1904 och att hänsyn borde tagas till en mångårig
hyresgäst, oavsett om han tillhörde riksbanken eller icke. Vidkommande

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

9

den inom fastigheten i Karlstad uthyrda dubbletten ansåge fullmäktige i
betraktande av rummens beskaffenhet och belägenhet hyran vara skälig.

Utskottet anser för sin del, att hyran för omförmälda lägenhet i Uppsala
måste anses vara särdeles låg, och torde en omreglering av hyran för denna
liksom för övriga ifrågavarande lägenheter böra vidtagas, så snart sådant
lämpligen kan ske.

På grund av vad sålunda i ärendet anförts, har utskottet endast velat vad
däri förekommit för riksdagen

omförmäla.

2:o.

Revisorerna hava vidare under § 15 i sin förenämnda berättelse anfört
följande (sid. 19—20):

»Revisorerna hava vid granskning av 1923 års räkenskaper uppmärksammat
följande vid huvudkontoret redovisade förvaltningskostnader:

Bevakning av bankens inre lokaler samt de banken omgivande
gator och allmänna platser med respektive två
detektivkonstaplar och tre patrullerande poliskonstaplar
................................................ kronor 20,810:42

Belysning av gata mellan riksdags- och riksbankshusen

med fyra lyktor ..................................... » 921:30

Renhållning av dels halva gatan mellan riksdags- och

riksbankhusen, dels gatan runt riksbankshuset mot
Mälaren och Norrströms båda grenar samt den s. k.
riksbron över stora Norrström, dels ock de båda gårdarna
samt de icke mattbelagda korridorerna i riksbankens
källarvåningar .............................. » 4,200: —

Underhållsarbeten å bron över stallkanalen, omfattande
järnkonstruktionerna och träbeläggningen............ » 2,996: 49.

Beträffande dessa kostnader hava revisorerna inhämtat följande.

Sedan fullmäktige i riksbanken i enlighet med beslut den 27 september
1906 hos överståthållarämbetet för polisärenden hemställt, att Stockholms
polisstyrelse måtte ombesörja erforderlig polisbevakning av riksbankshuset,
omfattande tillsyn såväl över bankens inre lokaler som å banken
omgivande gator och allmänna platser, mot det att riksbanken gäldade
alla med denna bevakning förenade kostnader, träffades överenskommelse,
att dylik bevakning skulle utövas av två detektivkonstaplar och tre patrullerande
poliskonstaplar under villkor att riksbanken till ersättning för bevakningen
gäldade ett belopp av 9,864 kronor. Nämnda ersättningsbelopp
utgick till och med år 1917. Den 11 juli 1918 beslöto fullmäktige på hemställan
av överståthållarämbetet, att riksbanken skulle för tiden från och
med den 1 januari samma år till ämbetet utbetala det högre belopp, vartill
kostnaden för ifrågavarande bevakning då belöpte eller tillhopa 20,810 kronor
42 öre. Av nämnda belopp hänförde sig 9,016 kronor 67 öre till den
inre och 11,793 kronor 75 öre till den yttre bevakningen. Samma ersätt Bihang

till riksdagens protokoll 1925. S sand. 7 höft. (Nr 8.) 2

Ang. polisbevakning

m. m. vid
riksbanken.

Revisorernas

uttalande.

Fullmäktige.

Utskotlet.

10 Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

ning å 20,810 kronor 42 öre har på sätt ovan angivits utgått jämväl under
år 1923.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att förutom denna med
Stockholms stad överenskomna bevakning finnas invid riksbanken tvenne
militärposter.

För belysning av gatan mellan riksdags- och riksbankshusen äro å vardera
sidan av gatan anbragta fyra lampor. För de å västra sidan befintliga
lamporna bestrider riksbanken årligen belysningskostnaderna, under
det att riksgäldskontoret svarar för belysningen å motsatta sidan. Något
avtal med Stockholms stad angående denna belysningsanordning har, såvitt
revisorerna kunnat finna, icke träffats.

Renhållningen av halva gatan mellan riksdags- och riksbankshusen samt
hela den väster därom belägna gångbanan runt riksbankshuset har i enlighet
med ett mellan fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret den
4 oktober 1906 träffat avtal årligen ombesörjts av riksbanken. Renhåll -ningsbestyret har av riksbanken genom kontrakt uppdragits åt särskild
entreprenör mot en senast den 26 maj 1922 fastställd ersättning av 4,200
kronor, därvid renhållningen jämväl omfattat den s. k. riksbron ävensom
de båda gårdarna och vissa korridorer i riksbankens källarvåningar.

Vad slutligen beträffar underhållet av bron över stallkanalen ävensom
av gatan mellan riksbanks- och riksdagshusen, har detsamma alltsedan tillkomsten
av berörda byggnader bestritts av riksbanken gemensamt med
riksgäldskontoret. Riksbron underhålles däremot enligt en mellan staten
och Stockholms stad år 1906 träffad överenskommelse av staden, vilken
bekostat brons uppförande.

Det har väckt revisorernas uppmärksamhet, att kostnaden för här ifrågavarande
yttre polisbevakning, renhållning, belysning och underhåll i så
stor utsträckning, som av den nu lämnade redogörelsen framgår, pålagts
riksbanken. Då emellertid ifrågavarande trafikled mellan de å ömse sidor
om Helgeandsholmen belägna stadsdelarna är helt tillgänglig för allmänheten,
synes det revisorerna skäligt, att Stockholms stad bestrider ifrågavarande
kostnader.

Enligt revisorernas mening böra underhandlingar inledas med Stockholms
stad för ernående av en överenskommelse i enlighet med vad revisorerna
sålunda uttalat.»

I avseende härå hava fullmäktige i sin ovannämnda skrivelse meddelat,
att utredning i ärendet påginge och att, så snart denna blivit slutförd, det
syntes fullmäktige lämpligt att gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
underhandlingar inleddes med vederbörande myndigheter i Stockholms
stad.

Då enligt vad fullmäktige meddelat utredning i ärendet pågår och underhandlingar
med vederbörande myndigheter i Stockholms stad komma
att inledas, så snart denna utredning blivit slutförd, har utskottet, under
uttalande av sin anslutning till syftet med revisorernas förevarande framställning,
endast velat vad i saken förekommit för riksdagen

omförmäla.

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

11

3:o.

Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskottet Ang. p>otoi
övrigt ej funnit något förhållande, som påkallat särskilt yttrande från
utskottets sida.

4:o.

Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1923 hava riksda- Ang. tilUtyrgens
senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse meddelat, atu^ars frihet.
att vid riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat revisorerna
ej funnit något att erinra, samt att de för sin del ansåge, att ansvarsfrihet
borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda av riksdagen, granskat avdelningskontorens i
orterna förvaltning år 1923, hava likaledes i sina berättelser tillstyrkt
ansvarsfrihet för kontorens styrelser. I enlighet med föreskriften i § 4
av den för utskottet gällande instruktion vill utskottet meddela, att med
avseende å riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning under den tid,
granskningen omfattat, utskottet ej funnit anledning till erinran utöver
vad här ovan förekommit, samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet
bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas
dels för förvaltningen under år 1923 av bankens såväl
huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna,
dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade
i fullmäktiges protokoll från och med den
10 januari 1924 till och med den 9 januari innevarande
år.

Stockholm den 10 februari 1925.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

12

Bankoutskottets utlåtande AV S.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Vindahl, Svensson, C. E., Enhörning,
Bondeson, Ström och Östergren;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Borggren, Hamrin, Löpen,
Rijberg, Kloo och Svensson i Betingetorp.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.