Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1925 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
civil tjänstepensionslag jämte åtskilliga i ämnet väckta
motioner.

I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1925 dagteeknad proposition nr
153, som hänvisats till behandling av bankoutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag angående rätt till
tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid vissa verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen (civil tjänstepensionslag),
dels besluta,

att de pensioner, som med tillämpning av civila tjänstepensionslagen
beviljas, skola utgå till förutvarande tjänsteman

vid tullverket av det i tullverkets utgiftsstater upptagna förslagsanslaget
till pensioner åt avskedade tjänstemän,

vid lotsverket av det för sådant ändamål i pensionsstaten för lotsstyrelsen
samt lots- och fyrstaten upptagna förslagsanslag,

vid patent- och registreringsverket av reservationsanslaget till upprätthållande
av sistnämnda ämbetsverks verksamhet,

vid försäkringsinspektionen av reservationsanslaget till upprätthållande
av sistnämnda ämbetsverks verksamhet, samt

vid annat verk av särskilt anvisat anslag till pensionering av civila
tjänstinnehavare;

samt att det anslag eller de medel, från vilka pensionerna sålunda utbetalts,
skall beredas gottgörelse från den civila pensionsfonden med belopp,
svarande mot pensionsfondens efter fastställd fördelningsgrund uträknade
andel i pensionsutgifterna;

dels besluta, att Kungl. Maj:t skall äga meddela bestämmelser i fråga
om pension att tillsvidare gälla för sådan kvinnlig befattningshavare, som
efter ikraftträdandet av lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande bestämmelser
angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat
allmänt uppdrag tillträder statstjänst, vilken förut kunnat innehavas
endast av man och å vilken lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt
till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket
statens järnvägar och statens vattenfallsverk eller civila tjänstepensionslagen
icke äger tillämpning; skolande sådan befattningshavare vara skyldig
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 8 saml. 38 höft. (Nr 50.) 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Motioner.

att underkasta sig de bestämmelser i fråga om pension, som i samband
med en blivande lönereglering för det verk eller den stat, befattningshavaren
tillhör, må varda för tjänsten stadgade;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med de av chefen för finansdepartementet i yttrande till statsrådsprotokollet
den 31 december 1924 samt av t. f. chefen för samma departement
i yttrande till statsrådsprotokollet ovanberörda den 13 mars 1925 angivna
grunder utfärda bestämmelser i fråga om pensionering av efterlevande
barn till kvinnliga befattningshavare i statens tjänst.

Lydelsen av berörda lagförslag skall i det följande av utskottet återgivas.

Till utskottets behandling hava vidare hänvisats följande i anledning av
nämnda proposition väckta motioner, nämligen:
inom första kammaren:

nr 263 av herr Johansson, Johan Bernhard;

nr 286 av herr Fehr;

nr 287 av herr Petrén, Alfred; samt

nr 288 av herr Ekman, Karl Johan;

inom andra kammaren:

nr 376 av herr Johansson i Edsbyn;

nr 382 av herrar Fjellman och Holmgren;

nr 445 av herr Laurén;

nr 446 av herrar Lindskog och Lovén;

nr 447 av herr Lithander; samt

nr 448 av herr Granath, med instämmande i motionens syfte av ytterligare
en ledamot av kammaren.

I motionen I: 263 har hemställts, »att riksdagen vid antagande av Kungl.
Maj:ts förslag till civil tjänstepensionslag måtte besluta, att landshövding,
som icke omedelbart före tillträdet till befattningen innehaft ordinarie statstjänst,
varmed varit förenad rätt till pension, skall äga komma i åtnjutande
av full pension vid 67 levnadsår och 10 tjänstår såsom landshövding».

Uti ovanberörda motion 1:286 föreslås, »att riksdagen för den händelse
Kungl. Maj:ts proposition nr 153 i huvudsak vinner riksdagens bifall, måtte
företaga sådan ändring av det i propositionen ingående förslaget till civil tjänstepensionslag,
att den enligt denna lag utgående tjänstepension icke må
underkastas minskning på grund av samtidigt utgående reservbefälspension».

Motionen 1:287 innehåller yrkande, »att riksdagen ville besluta sådan
ändring i Kungl. Maj:ts förslag till civil tjänstepensionslag, att pensionsåldern
fastställes till 60 levnads- och 30 tjänstår för första vaktfru och
vaktfru vid såväl fångvården som statens tvångsarbetsanstalter, för husmodern
vid Bona uppfostringsanstalt samt för uppsyningsmän, överkonstaplar

liankoutskottets utlåtande Nr 50.

3

och konstaplar, anställda å fångvårdens sinnessjukavdelningar, och till 62
levnads- och 30 tjänstår för övriga uppsyningsman, överkonstaplar och
konstaplar inom fångvården, för yrkesmästare inom fångvården, för uppsyningsman,
förste förmän, maskinist och förmän vid Bona uppfostringsanstalt,
för uppsyningsman, förste förmän och förmän vid statens tvångsuppfostringsanstalter
samt för den manliga ekonomipersonalen vid statens hospital och
asyler».

I motionen 1: 288 hår hemställts, att riksdagen måtte vidtaga den ändring
av ifrågavarande lagförslag, att 19 § 1 mom. c) erhåller följande lydelse:

»då han, efter att under fem på varandra följande år till följd av sjukdom,
vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden
till tjänstgöring oförmögen eller då han efter att hava uppnått pensionsåldern,
oavbrutet under sex månader på grund av någon av nämnda anledningar
varit och fortfarande finnes vara till tjänstgöring oförmögen.»

Uti motionen II: 376 har vidare framställts förslag, »a) att riksdagen må
besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag till civil tjänstepensionslag
m. m., som innefattas i proposition nr 153, att högsta pensionsåldern för
kvinnlig befattningshavare sättes till 64 år, samt

b) att vederbörande utskott må i lagtext, bilagor samt för övrigt vidtaga
härför erforderliga ändringar.»

I motionen II: 382 hava motionärerna, under åberopande av vad reservanter
inom 1921 års pensionskommitté anfört vid avgivande av kommitténs
i propositionen (sid. 71) omnämnda, den 6 februari 1925 avgivna yttrande i
fråga om avfattningen av 25 § i lagförslaget m. m., hemställt, att riksdagen
måtte, med frångående av motsvarande delar av Kungl. Maj:ts förslag, besluta
i överensstämmelse med de grunder, som sålunda i motionen angivits. I
vad motionen, som jämväl berör Kungl. Maj:ts proposition nr 257, avser nu
ifrågavarande proposition, innefattar densamma yrkande om uteslutande av
25 § i lagförslaget.

Motionen II: 445 innefattar hemställan, att riksdagen måtte, med ändring
av Kungl. Maj:ts förslag, »besluta, att från stadgandet i 25 §, c) i förslaget
till civil tjänstepensionslag undantages såväl reservstatspension som pension
enligt reservbefälsförordningarna ».

Uti motionen II: 446 har föreslagits, att riksdagen ville för sin del besluta
sådant tillägg till 19 § 3 mom. av det av Kungl. Maj:t i proposition nr 153 framlagda
förslag till civil pensionslag, att berörda moment erhåller följande lydelse:

»3. Befinnes tjänsteman, som i 2 mom. avses, urståndsatt att på tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen,
varom i 2 mom. b) eller c) sägs, må tjänstemannen, därest han uppnått
en levnadsålder, som med högst sju år understiger den för hans tjänst
bestämda pensionsåldern, kunna av Konungen, på därom av vederbörande
myndighet gjord framställning, förklaras skyldig att avgå från tjänsten.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

I föregående stycke nämnd framställning må icke av vederbörande myndighet
avlåtas, innan tjänstemannen beretts tillfälle att, därest han därtill
finner anledning, inom viss, av myndigheten fastställd tid inkomma med
till Konungen ställda påminnelser i ärendet; skolande sålunda avgivna påminnelser
åtfölja myndighetens framställning till Konungen.»

I motionen II: 447 har hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta
sådan ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna civila tjänstepensionslagen,
att statstjänsteman, som uppnått en viss levnads- och tjänstålder, i enlighet
med i motionen angivna grunder tillerkännes rätt att vid avgång från
tjänsten före pensionsålderns inträde komma i åtnjutande av avkortad
tjänstepension.

Slutligen har i motionen II: 448 yrkats, »att riksdagen måtte besluta, det
pensionsåldern för manliga befattningshavare, tillhörande ekonomipersonalen
vid statens hospital och asyler, fångvårdsstaten, statens tvångsarbetsanstalter
och uppfostringsanstalten å Bona, inom lönegraderna 1 — 10 av nu gällande
avlöningsreglemente, måtte fastställas till 62 levnads- och 30 tjänstår».

Beträffande motiveringen för såväl propositionen som motionerna tillåter
sig utskottet att, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa
till desamma.

Utskottet.

Visso allmänna
synpunkter.

Pensions
uppdelning i
avgifts- och
statspension.

Innan utskottet ingår på behandling av det genom propositionen framlagda
förslaget till civil tjänstepensionslag, har utskottet ansett sig böra i korthet
beröra vissa av föredragande departementschefen behandlade allmänna spörsmål,
vilka äga samband med det föreliggande lagförslaget.

Vad först beträffar frågan om pensions uppdelning i avgifts- och statspension,
innebär det av 1921 års pensionskommitté framlagda och av departementschefen
förordade förslaget, att den vid kommunikationsverken tillämpade
anordningen med uppdelning av pensionsunderlaget i ett statspensionsunderlag,
omfattande två tredjedelar och ett avgiftspensionsunderlag, omfattande
en tredjedel, icke skulle komma till användning inom den allmänna
civilförvaltningen i samma syfte som vid kommunikationsverken. Till följd
härav skulle ej heller tjänstepensionen utgå såsom statspension, beräknad i
förhållande till antalet tjänstår, och såsom avgiftspension, bestämd efter antalet
år, under vilka pensionsavgifter erlagts. I stället skulle vid tjänstepensionsbeloppets
bestämmande hänsyn tagas allenast till antalet tjänstår och,
i den mån fulla antalet dylika år ej uppnåtts, reduktion av pensionsbeloppet
i dess helhet ske i förhållande till det felande antalet tjänstår; och skulle
på grund härav avgiftsskyldigheten ej, såsom gäller vid kommunikationsverken,
upphöra efter 30 avgiftsår.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som i befordringshänseende
in. m. äro rådande inom den allmänna civilförvaltningen, delar utskottet
den av föredragande departementschefen uttalade meningen, att det icke

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. 5

vore lämpligt att, såsom under ärendets förberedande behandling från vissa
håll påyrkats, till nu ifrågavarande verk överflytta det vid kommunikationsverken
år 1920 införda systemet med särskild beräkning av avgiftsår
oeh avgiftspension samt avgiftsskyldighetens upphörande efter 30 avgiftsår;
och har utskottet fördenskull ansett sig böra biträda den uppfattning, som
legat till grund för lagförslaget i hithörande delar.

Vidkommande härefter spörsmålet om pensionsavgifternas uppbörd och redovisning,
vilken fråga varit föremål för särskild utredning av 1921 års pensionskommitté,
avser det av departementschefen förordade förslaget, som i
huvudsak överensstämmer med vad kommittén hemställt, en omläggning av
nu tillämpad anordning, ehuru denna omläggning icke innebär en övergång
till det tidigare av särskilda sakkunniga ifrågasatta systemet med uppförande i
själva löneplanen av den »nettolön», som, efter avdrag av pensionsavgifterna
från bruttolönen, utbetalas till befattningshavaren. Anordningen med särskilda
avgifter för egen pensionering har ansetts böra tillsvidare bibehållas och avgifterna
fortfarande tillföras fonden för civila tjänstinnehavares pensionering.
Däremot skulle enligt förslaget pensionsavgifterna — i stället för att, såsom
för närvarande sker, redovisas månadsvis — omföras årsvis från vederbörande
avlöningsanslag till fonden för civila tjänstinnehavares pensionering.
Själva omföringsåtgärden skulle verkställas av statskontoret före juli månads
utgång varje år, därvid beräkningen av det belopp, som skulle omföras,
skulle grundas på uppgiften i vederbörande verks stat å antalet befattningshavare
i de särskilda lönegraderna. Sedan omföringen verkställts, skulle statskontoret
till de s. k. huvudförvaltningarna, d. v. s. de verk, som hava eget
konto i rikshuvudboken, översända meddelande om omföringen, och skulle
vederbörande verk sedermera hava att vid utbetalning av avlöningen räkna
med årsavlöningen minskad med den årliga pensionsavgiften.

Mot det förslag, som sålunda framlagts, hava under ärendets förberedande
handläggning från vissa håll framställts erinringar. Dessa erinringar har
utskottet emellertid, i likhet med departementschefen, funnit icke .vara av
beskaffenhet att böra föranleda ett frångående av förslaget, vilket synts utskottet
vara ägnat att medföra vissa önskvärda förenklingar i det hittills
tillämpade systemet. Utskottet vill sålunda ansluta sig till vad på nu ifrågavarande
punkt i propositionen förordats.

I fråga om kvinnliga befattningshavares pensionsförhållanden vill utskottet
erinra, att vid föredragning den 31 december 1924 av frågan om ordnandet
av de kvinnliga befattningshavarnas avlönings- och pensionsförhållanden dåvarande
chefen för finansdepartementet lämnade en redogörelse för de förslag
beträffande de kvinnliga tjänstemännens pensionering, som framlagts av de
s. k. behörighetssakkunniga samt av 1921 års lönekommitté i samband med
avgivande av förslag angående ordnande av ifrågavarande befattningshavares
löneförhållanden ävensom av 1921 års pensionskommitté. (Statsverkspropo -

Uppbörd oeh
redovisning
av pensionsavgifter.

Kvinnliga
befattningshavares
pensionsförhållanden.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

sitionen. Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, sid. 173—
181). I anslutning härtill angav departementschefen sin principiella ställning
till vissa de kvinnliga befattningshavarnas pensionering berörande frågor,
vilka, vad angår tjänstepensioneringen, rörde kvinnornas pensionsålder samt
de avgifter, de borde åläggas att gälda för ifrågavarande pensionering.

I fråga om den kvinnliga pensionsåldern anförde departementschefen därvid,
bland annat, att delade meningar vore rådande rörande lämpligheten
av dess höjning upp till den manliga pensionsåldern, 67 år. De skäl, som
hade anförts för den ena och den andra uppfattningen härutinnan, kunde
icke anses vara av den beskaffenhet, att någon säker ledning för frågans
bedömande därifrån kunde hämtas. Hittills föreliggande erfarenhet om
kvinnliga befattningshavares tjänstgöring vid högre ålder vore icke särskilt
omfattande; såvitt anginge den tid av en kvinnas liv, varom här
närmast vore fråga, eller mellan 60 och 67 år, syntes nära nog varje erfarenhet
saknas. Såsom 1921 års pensionskommitté erinrat, hade den hittillsvarande
lägre pensionsåldern för kvinna icke grundats på någon mera
ingående utredning. Därest man, på sätt såväl pensionskommittén som
lönekommittén föreslagit, genom särskilda bestämmelser undanröjde de
olägenheter, som ur tjänstens synpunkt kunde befaras till följd av en
höjning av den kvinnliga pensionsåldern, ansåge sig departementschefen
kunna tillstyrka, att den kvinnliga pensionsåldern sattes lika med den
manliga.

Skulle, på sätt sålunda förordats, samma pensionsålder bliva gällande
för kvinna som för man, syntes några vägande skäl ej heller kunna anföras
mot pensionskommitténs förslag om lika avgifter för manliga och
kvinnliga befattningshavares egen pensionering. Den merkostnad för statsverket,
som vid lika pensionsunderlag och lika pensionsavgifter skulle
uppkomma för de kvinnliga befattningshavarnas pensionering, bleve av
mindre betydelse, därest pensionsåldern sattes lika för man och kvinna.
För övrigt kunde denna merkostnad uppvägas genom en lämplig anordning
av familjepensioneringen, vilken borde ombesörjas av statsverket mot
samma avgifter, som manlig innehavare av motsvarande befattning hade
att erlägga till vederbörande änke- och pupillkassa.

I sitt utlåtande (nr 17) i anledning av förslaget om ordnande av kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden m. m. anförde statsutskottet
beträffande dessa befattningshavares pensionsförhållanden huvudsakligen,
att, då såsom departementschefen erinrat så gott som ingen erfarenhet
förelåge om kvinnliga tjänstemäns arbetsförmåga i de åldrar, varom vore
fråga, enligt utskottets mening försiktigheten syntes bjuda att, intill dess
sådan erfarenhet vunnits, stanna vid den av 1921 års lönekommitté föreslagna
pensionsåldern eller 64 år. Skulle erfarenheten framdeles visa, att
en ytterligare höjning av pensionsåldern kunde utan olägenhet ske, vore
en dylik höjning lätt att genomföra, varemot, i händelse erfarenheten

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. 7

skulle visa ett motsatt förhållande, en sänkning av en för hög pensionsålder
måste medföra större svårigheter.

Reservationsvis framhöllo tio ledamöter av utskottet såsom sin mening,
att riksdagen borde taga ställning till frågan om pensionsålder m. m. för
ifrågavarande befattningshavare först sedan förslag i pensionsfrågan i hela
dess vidd blivit för riksdagen framlagt.

Sedan riksdagens kamrar i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående
ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas löne- och pensionsförhållanden
stannat i olika beslut, vilka blivit föremål för gemensam omröstning, har riksdagen
i skrivelse den 6 sistlidna mars (nr 63) anmält sitt beslut i berörda
fråga. Riksdagens beslut innebär, att manliga och kvinnliga befattningshavare
skola uppbära lön enligt en för män och kvinnor gemensam löneplan,
varvid dock kvinna icke skall vara berättigad komma i åtnjutande av lön
enligt sista löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Beträffande pensionsförhållandena innebär beslutet icke något ställningstagande.

Föredragande t. f. departementschefen bar i förevarande fråga anfört, att
då riksdagen i samband med lönefrågan icke gjort något uttalande angående
ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas pensionsförhållanden,
han saknade anledning närmare ingå på de principiella spörsmål angående
denna pensionering, till vilka chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen
redan tagit ställning. I enlighet med förberörda åsikt borde alltså
i allmänhet pensionsåldern ävensom avgifterna för egen pensionering vara
lika för män och kvinnor. Av riksdagens beslut i lönefrågan finge emellertid
anses följa, att pensionsunderlaget borde bestämmas lägre för kvinna
än för man. För bådas del borde pensionsunderlaget avpassas efter slutlönen
på billigaste ort, och då denna enligt riksdagens beslut bleve en löneklass
lägre för kvinna än för man, borde pensionsunderlaget för kvinna
sänkas i motsvarande mån.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående ordnandet av
kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden m. m. till
bankoutskottets behandling i vissa delar hänvisats två inom andra kammaren
väckta motioner nr 204 och 217. Dessa motioner, vilka lära få anses
i sin helhet besvarade genom riksdagens beslut i anledning av statsutskottets
förberörda utlåtande nr 17, torde icke påkalla något utskottets yttrande.

I anledning av nu föreliggande proposition har motionsvis (II: 376) beträffande
kvinnliga befattningshavares pensionsålder yrkats, att riksdagen måtte
besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att högsta pensionsåldern
för kvinnlig tjänsteman skulle fastställas till 64 år. Av motiveringen framgår
icke, huruvida motionären härmed endast avsett en sänkning för kvinnliga
befattningshavares vidkommande av den i 17 § av lagförslaget gene -

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets

yttrande.

Lagförslaget.

rellt angivna pensionsåldern eller jämväl åsyftat en motsvarande sänkning
av pensionsåldern för de i bilagan B vid lagförslaget angivna befattningar,
beträffande vilka särskilda bestämmelser rörande pensions- och tjänstålder
skulle gälla.

Beträffande pensionsavgifter och pensionsunderlag för kvinnliga tjänstemän
har utskottet icke något att erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit,

Yad åter angår de kvinnliga befattningshavarnas pensionsålder måste givetvis
ett ställningstagande till denna fråga innebära svårigheter särskilt med
hänsyn därtill, att erfarenhet rörande sådana befattningshavares tjänstgöring
vid högre ålder hittills endast i ringa grad föreligger och ej heller inom en
avsevärd tidrymd torde kunna ernås. Ehuru vid sådant förhållande vissa
skäl kunde synas tala för att åtminstone tills vidare för kvinnliga tjänstemän
fastställa en lägre pensionsålder än den för manliga befattningshavare
i allmänhet gällande, bör å andra sidan ej förbises möjligheten av att genom
särskilda bestämmelser med avseende å skyldighet att från tjänsten avgå
undanröja de olägenheter, som till äventyrs kunna föranledas av en höjning
utav den kvinnliga pensionsåldern. I sådant hänseende vill utskottet särskilt
framhålla den i lagförslagets 19 § 3 mom. föreslagna och av utskottet i det
följande tillstyrkta bestämmelsen, enligt vilken tjänsteman, som befinnes urståndsatt
att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden, i vissa
fall må, därest han uppnått en levnadsålder, som med högst sju år understiger
den för hans tjänst bestämda pensionsåldern, kunna av Konungen
på därom av vederbörande myndighet gjord framställning förklaras skyldig
att avgå från tjänsten. Ytterligare torde böra framhållas, att, på sätt framgår
av förenämnda bilaga B vid lagförslaget, för ett avsevärt antal kvinnliga
befattningar, för vilka på grund av göromålens mera krävande beskaffenhet
en lägre pensionsålder ansetts påkallad, en sådan enligt förslaget skulle bliva
gällande. Det bör ej heller förbises, att en sänkning av den allmänna pensionsåldern
för kvinnliga befattningshavare givetvis måste vara ägnad att
inverka på frågan om dessa befattningshavares pensionsavgifter. Med hänsyn
till vad nu anförts har utskottet icke funnit skäl tillstyrka motionärens hemställan
utan ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, vilket ock principiellt
synes bäst överensstämma med den ståndpunkt, riksdagen intagit i
lönefrågan.

Då utskottet nu övergår till behandling av det föreliggande lagförslaget,
vill utskottet till en början såsom allmänt omdöme uttala, att utskottet vid
granskning av förslaget funnit detsamma vara i det hela tillfredsställande
och väl avvägt. Förslaget har ock i allmänhet i de delar, där avvikelser
ej betingas av inom civilförvaltningen rådande särskilda förhållanden, anslutits
till bestämmelserna i den år 1920 antagna pensionslagen för kommunikationsverken.
Då utskottet på grund av vad nu angivits funnit sig böra

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. !*

i allt väsentligt biträda Kungl. Maj:ts förslug, har utskottet ansett sig
kunna i det följande inskränka sitt yttrande till att endast beröra de delar
av lagförslaget, beträffande vilka ändringar eller tillägg motionsvis påyrkats
eller i övrigt ansetts böra ifrågakomma.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den nya lagen äga tillämpning å
tjänstemän, vilka äro eller bliva underkastade avlöningsreglementet den
22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller avlöningsreglementet
den 9 juni 1922 för befattningshavare vid lots- och fyrstaten. Då Kungl.
Maj:t i särskild proposition (nr 183) angående lönereglering för landshövdingarna
och befattningshavare vid länsstyrelserna föreslagit, att landshövding
skulle inordnas under det nya civila avlöningsreglementets bestämmelser,
har i det nu föreliggande lagförslaget förutsatts, att landshövdingarna
även skulle bliva underkastade den civila tjänstepensionslagen.
Emellertid har statsutskottet i sitt numera avgivna utlåtande (nr 112) i
anledning av berörda löneregleringsförslag tillstyrkt, att för landshövdingarna
fortfarande skulle gälla särskild lönestat, vadan de icke skulle
bliva underkastade nyssnämnda avlöningsreglemente. I följd härav skulle
landshövding icke heller enligt den formulering, som givits åt 1 § i förevarande
lagförslag, bliva underkastad bestämmelserna i lagen. Ltskottet
har under sådana förhållanden haft att överväga, huruvida för landshövdingarna
borde fortfarande liksom hittills gälla bestämmelserna i 1907
års pensionslag — varvid särskilda föreskrifter erfordrades med avseende
å pensionsunderlag, pensionsavgifter m. in. — eller om ifrågavarande
befattningshavare borde genom särskild föreskrift inordnas under den
föreslagna civila tjänstepensionslagen. Utskottet har för sin del funnit
lämpligast, att landshövdingarna efter erhållen lönereglering varda underkastade
den nya lagen, och förordar alltså, att i 1 § av lagen angives,
att densamma skall äga tillämpning jämväl å ifrågavarande befattningshavare.
— Av vad nu föreslagits föranledas vissa formella ändringar
i bilagan A vid lagförslaget.

Vid bifall till vad sålunda förordats förutsätter utskottet, att bland de
avlönings villkor, som komma att utfärdas i samband med löneregleringen
för landshövdingarna, intages föreskrift om skyldighet för dem att underkasta
sig bestämmelserna i förevarande lag.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att innevarande års riksdag
beslutit lönereglering för professorer vid statsuniversitet, varvid dessa befattningshavare
liksom landshövdingarna ställts utanför det nya avlöningsreglementets
tillämpning. Det synes utskottet önskvärt, att även professorerna
i pensionshänseende varda underkastade bestämmelserna i den nya civila
tjänstepensionslagen, och utskottet har haft under övervägande att i 1 § av
lagen intaga särskild föreskrift härom. Då utskottet emellertid funnit sig
icke kunna utan närmare utredning avgöra, i vad mån jämkningar i lagens

10 Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

bestämmelser i olika hänseenden kunna erfordras för professorernas vidkommande,
har utskottet nu endast velat uttala, att förevarande spörsmål
synes böra göras till föremål för övervägande från Kungl. Maj:ts sida.

De i 19 § av lagförslaget intagna bestämmelserna innebära bland annat
vissa skärpningar i nu gällande föreskrifter med avseende å skyldighet att
avgå från tjänsten före uppnådd stadgad pensionsålder. Mot förslaget på
denna punkt hava, på sätt av propositionen framgår, redan under ärendets
förberedande behandling framställts vissa erinringar Motionsvis (I: 288) har
ock nu påyrkats sådan ändring av 1 mom. c) av ifrågavarande paragraf,
varigenom bestämmelserna skulle, i vad de avse innehavare av domarämbete,
närmare anknytas till nu gällande föreskrifter. I en till utskottet ingiven
skrift har vidare styrelsen för statsförvaltningens tjänstemannanämnd hemställt,
att paragrafen i sin helhet måtte så avfattas, att bestämmelserna
om tjänstemans tvångspensionering icke skärptes utöver vad i 1907 års
pensionslag stadgats.

Utskottet har för sin del icke kunnat finna de erinringar, som framförts
mot förslaget, vara av beskaffenhet att böra föranleda ändring på nu ifrågavarande
punkt. På sätt av utredningen i propositionen framgår måste nämligen
erfarenheten anses hava visat, att ur statsverkets synpunkt behov föreligger
av ökad möjlighet till förtidspensionering i anledning av genom sjukdom
eller liknande orsak vållad oförmåga att behörigen fullgöra tjänståligganden.
Med de föreskrifter beträffande beräkning av pensionsbelopp
vid tvångspensionering, som innefattas i lagförslaget, kunna ej heller enligt
utskottets förmenande de ifrågasatta skärpningarna skäligen anses innebära
någon obillighet mot befattningshavarna. Utskottet vill ock erinra, att 1920
års pensionslag för kommunikationsverken i förevarande hänseende redan
innehåller bestämmelser av i stort sett samma innebörd som de nu föreslagna.
Vad särskilt angår domarbefattningar må vidare framhållas, att
Kungl. Maj:ts förslag i förhållande till vad 1921 års pensionskommitté
hemställt, innebär en lindring såtillvida, som kommittéförslagets stadgande
om skyldighet jämväl för domare att avgå från sin tjänst, då han till följd
av nedsatt arbetsförmåga belinnes ur stånd att för framtiden behörigen sköta
tjänsten, efter yrkande av Svea hovrätt uteslutits i Kungl. Maj:ts förslag.

\ idkommande 19 § 3 mom. har i motionen II: 446 påyrkats, att däri omformäld
framställning rörande avgångsskyldighet för tjänsteman, vilken
befunnits urstandsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden
och uppnått en levnadsålder, som med högst sju år understiger
stadgad pensionsålder, icke må av vederbörande myndighet avlåtas utan
att tjänstemannen beretts tillfälle att i ärendet avgiva påminnelser. Det
sålunda framställda förslaget torde överensstämma med vad redan nu i
allmänhet tillämpas vid behandling av frågor om förtidspensionering.
Det synes emellertid vara lämpligt, att denna praxis nu lagfästes. Ut -

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

11

skottet finner alltså skäl föreligga att tillstyrka en bestämmelse av i motionen
angiven innebörd och har i lagförslaget infört sådan föreskrift.

Vad härefter angår fastställandet av tiden för normal avgångsskyldighet
innebär Kungl. Maj:ts förslag, som i detta avseende väsentligen överensstämmer
med nuvarande bestämmelser, att sådan skyldighet skulle inträda
för domare vid utgången av den månad, under vilken han fyller
sjuttio år, och för annan tjänsteman vid uppnående av den för honom
stadgade pensionsåldern, dock med rätt för den myndighet, som äger meddela
avsked, att under vissa förutsättningar låta med avskedet anstå högst
intill uppnådda 70 års ålder. Möjligheten att kvarstå i tjänst efter uppnådd
åldersgräns omfattar alltså för båda kategorierna en tid av tre år utöver
den gällande allmänna pensionsåldern, ehuru denna rätt för andra befattningshavare
än domare gjorts beroende av administrativ prövning i varje
särskilt fall.

Till vad sålunda föreslagits kan utskottet i huvudsak ansluta sig. Utskottet
vill emellertid betona, att med hänsyn till .statens intresse av
effektivitet i tjänstgöringen anstånd med avsked endast i undantagsfall
bör ifrågakomma. Beträffande bestämmelsens affattning vill utskottet,
vad angår annan befattningshavare än domare, förorda, att åt densamma
gives sådant innehåll, att anstånd med avsked icke i något fall må medgivas
mer än tre år utöver den för vederbörande befattning stadgade pensionsåldern.
Härav skulle bliva följden, att även för tjänsteman, för vilken
gäller lägre pensionsålder än sextiosju år, möjligheten att kvarstå i tjänst
skulle begränsas till tre år efter uppnådd åldersgräns, varigenom sådan
tjänsteman icke skulle, såsom enligt nu gällande bestämmelser och det
föreliggande lagförslaget är medgivet, kunna beviljas rätt att kvarstanna
i tjänst intill uppnådda sjuttio år.

I samband härmed torde böra beröras det i motionen II: 447 framställda
yrkandet, vilket går ut på ett återupplivande i en eller annan form av
den gamla bestämmelsen i 16 § av reglementet för civilstatens pensionsinrättning
den 9 juni 1899, enligt vilken befattningshavare kunde frivilligt
mot pension avgå vid en tidigare tidpunkt än pensionsåldern. I avseende
härå vill utskottet i likhet med föredragande departementschefen
framhålla, att det icke kan anses överensstämmande med statens intresse
att förtidspensionera en befattningshavare, så länge han är tjänstduglig.
Är befattningshavaren åter urståndsatt att behörigen fullgöra sina åligganden,
innebär givetvis en från tjänstemannens sida uttalad önskan ett
underlättande av förtidspensionering enligt 19 § 3 mom. Utskottet har
på nu angivna grunder ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

Beträffande lagförslagets 25 § hava motionsvis framställts olika ändringsförslag.
Längst går i detta hänseende motionen II: 382, vari yrkats,

Motion
II: 447.

25 §.

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Bilagor till
lagförslaget.

Pensionsun
dtrlag och
pensionsavgifter.

Pensions -och tjänst -ålder.

att paragrafen i sin helhet måtte ur förslaget utgå, I motionen 1:286
har hemställts, att tjänstepension icke må underkastas minskning på grund
av samtidigt utgående reservbefälspension. Motionen II: 445 slutligen innefattar
yrkande om sådan ändring, att från stadgandet i 25 § c) undantages
såväl reservstatspension som pension enligt reservbefälsförordningarna.
De sålunda framställda förslagen ansluta sig till särskilda yttranden
inom 1921 års pensionskommitté vid behandling av frågan om bestämmelser
rörande förening av flera pensioner eller av pension med lön
eller arvode.

Utskottet har för sin del icke funnit skäl föreligga att tillstyrka ett
frångående av Kungl. Maj:ts förslag på nu förevarande punkt. Principiellt
sett överensstämmer förslaget i denna del med den ståndpunkt, som legat
till grund för motsvarande stadgande i 1907 års pensionslag. Att alldeles
utesluta de föreslagna bestämmelserna lärer under sådana förhållanden icke
kunna ifrågakomma. Vad åter angår behandlingen av reservstatspension
och pension enligt reservbefälsförordningarna vill utskottet i likhet med
1921 års pensionskommitté framhålla, att berörda pensioner i avseende å
rätt till pensions- och dyrtidstillägg för närvarande äro likställda med
vanliga statspensioner och att anledning fördenskull icke synes föreligga
att i nu ifrågavarande hänseende stadga ett särskilt undantag för dessa
pensioner. Det må vidare erinras att, enligt Kungl. Maj:ts förslag i
sista stycket av förevarande paragraf, det sammanlagda avdragsfria pensionsbeloppet
höjts från nu gällande 3,000 kronor till 5,000 kronor, vadan,
därest lönen eller arvodet och pensionen eller pensionerna tillsammans
understiga sistnämnda belopp, avdrag hädanefter skall äga rum endast i
den mån, som erfordras för att totalsumman icke må överstiga 5,000
kronor. På grund av vad nu anförts har utskottet funnit sig böra avstyrka
bifall till motionärernas ovanberörda förslag.

Vad härefter angår de vid lagförslaget fogade bilagorna föranleder
Kungl. Maj:ts i bilagan A innefattade förslag i fråga om tjänstepensionsunderlag
och pensionsavgifter icke annan utskottets erinran än att viss
ändrad uppställning av bilagan föranledes av vad utskottet i det föregående
hemställt beträffande lagens tillämplighet å landshövdingar; och
har utskottet i bilagan vidtagit erforderlig ändring.

I fråga om bilagan B, innehållande för vissa befattningar särskilda bestämmelser
rörande pensionsålder samt för hel pension erforderligt antal
tjänstår hava motionsvis påyrkats vissa ändringar i Kungl. Maj:ts förslag.
Sålunda hava i motionerna I: 287 och II: 448 föreslagits sänkning av pensions-
och tjänståldern för vissa befattningar vid fångvårdsstaten, statens
uppfostringsanstalt å Bona, statens tvångsarbetsanstalter samt hospital
och asyler. Vidare har i motionen I: 263 hemställts, att för hel pension

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

13

erforderligt antal tjänstår för landshövding skulle sänkas från av Kungl.
Maj:t föreslagna 25 till 10 år.

Vidkommande de i förstnämnda två motioner framställda yrkandena
liar utskottet efter prövning icke funnit skäl föreligga att frångå Kungl.
Maj:ts på pensionskommitténs hemställan närmast grundade förslag beträffande
nu avsedda personalgrupper. Vad åter angår sistnämnda motion
torde visserligen skäl föreligga för eu sänkning av tjänståldern för landshövding.
Härvid må emellertid erinras, att redan Kungl. Majits förslag
innebär en avsevärd nedsättning av landshövdings tjänstålder, som för
närvarande utgör 35 år men enligt lagförslaget skulle, i likhet med vad
för justitieråd och regeringsråd föreslagits, fastställas till 25 år. Att
under sådana förhållanden tillstyrka en ytterligare sänkning har utskottet
icke ansett lämpligt, helst Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta förslag
beträffande beräkning av tjänstår för pension (18 §) öppnar möjlighet för
tillgodoräknande under vissa förutsättningar jämväl av arbete utom statens
tjänst. Utskottet kan således icke tillstyrka bifall till motionärens förslag.

Beträffande pensions- och tjänstålder för befattningshavare vid egendoms-
och skogsförvaltningen vid Uppsala universitet torde erfordras ett
tillägg till Kungl. Maj:ts förslag, avseende akademifogden samt dennes
assistent. I detta avseende har i en till utskottet överlämnad, inom finansdepartementet
utarbetad promemoria anförts följande:

Enligt Kungl. Maj:ts förslag till 1908 års riksdag angående lönereglering
för rikets universitet m. m. (prop. nr 97) skulle fogden vid universitetet i
Uppsala vara berättigad till hel pension vid uppnådda 67 levnads- och 35
tjänstår.

På grund av en av herr Trygger väckt motion (I: 60) beslöt emellertid
riksdagen (skrivelse nr 8 sid. 7 och 35), att fogden skulle vara berättigad
att avgå från tjänsten med hel pension vid uppnådda 65 levnads- och 20
tjänstår.

I motionen anfördes, bland annat, att dåvarande akademifogden, som utnämndes
till sin befattning 1892 och 1915 uppnådde 67 års ålder, i pension
blott skulle, med tillämpning av pensionslagen, erhålla 23/sr, av föreslagna
lönen eller 3,022 kronor, samt att den, som komme att utnämnas till akademifogde,
sannolikt redan då uppnått en avsevärd ålder, ty förr torde han
ej hava förvärvat den erfarenhet och skicklighet, som erfordrades, och tillfälle
att förvärva dessa egenskaper i någon underordnad eller universitetstjänst
torde i allmänhet ej finnas. Fogdens föregående tjänstgöring komme
således i regel att ske hos enskilda. Det stannade emellertid ej vid att
fogden i regel sent komme att anställas i det allmännas tjänst, han måste
ock i tid lämna sin plats, vars göromål förvisso icke vore avpassade efter
åldringars krafter, varför 65 år syntes böra vara den högsta åldersgränsen.
Anförda omständigheter syntes böra föranleda därtill, att fogdens fulla pensionsrätt
inträdde efter 20 tjänstår såsom fogde samt 65 levnadsår. Till
stöd för att ej vanlotta honom i pensionsavseende kunde åberopas, att, om
det vore något, som vore ägnat att draga en administrativt duglig man till
fogdetjänsten, så vore det pensionsrätten — tryggheten för ålderdomen.

Bestämmelser i ämnet utfärdades genom kungörelse den 13 juni 1908

14 Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

(Svensk författningssamling, bihang nr 55) och hava således icke influtit i
1907 års pensionslag.

Genom proposition, nr 153, har Kungl. Maj:t framlagt förslag till civil
tjänstepensionslag, avsett att gälla för befattningar, å vilka avlöningsreglementet
för statsdepartement m. fl. verk äger tillämpning. I bilaga B till
sagda förslag hava upptagits de befattningar, för vilkas innehavare särskild
pensions- och tjänstålder skall gälla.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition, nr 115, är avlöningsreglementet för
statsdepartement m. fl. verk avsett att äga tillämpning å befattningshavare
vid egendoms- och skogsförvaltningen vid Uppsala universitet, i följd varav
civila tjänstepensionslagen också kommer att gälla för nämnda befattningshavare.

I förenämnaa bilaga B hava upptagits skogsförvaltare, assistent vid skogsförvaltningen
och skogvaktare, var och en med en pensionsålder av 65 år
och en tjänstålder av 35 år, allt i överensstämmelse med vad nu gäller.
Däremot har akademifogden, för vilken 1907 års pensionslag icke angiver
någon särskild pensions- eller tjänstålder, ej blivit upptagen i bilagan B.
Härav skulle då följa, att med civila tjänstepensionslagens ikraftträdande
den allmänna pensionsåldern (67 levnadsår och 35 tjänstår) skulle bliva för
fogden gällande. Med hänsyn till de särskilda bestämmelser i fråga om
pensions- och tjänstålder, som enligt vad förut sagts nu gälla för befattningen
i fråga, torde emellertid böra övervägas, om icke alltjämt särskilda regler
i sådant hänseende äro påkallade.

De skäl, som på sin tid anfördes till stöd för att tjänståldern för akademifogden
skulle bestämmas till 20 år, synes numera icke böra tillmätas den
betydelse, att de i pensionshänseende skapa en fullständig undantagsställning
för akademifogden i jämförelse med övriga befattningshavare i statens tjänst.
Att märka är, att nuvarande innehavaren av akademifogdebefattningen, som
är född 1881 och tillträdde tjänsten år 1916, vid 65 år kommer att uppnå
30 tjänstår. Närmast till hands ligger att likställa akademifogden med
assistenten av 2:a klass för jordbruket vid fångvårdsstaten, iantbruksinspektoren
vid statens uppfostringsanstalt å Bona och assistenten av 3:e klass för
jordbruket vid statens tvångsarbetsanstalter, vilka samtliga tjänster med avseende
å till dem hörande göromål i stort sett torde kunna jämföras med
akademifogdebefattningen. För dessa befattningar gäller enligt förslaget
till civil tjänstepensionslag en pensionsålder av 65 år och en tjänstålder av
25 år.

Såsom ytterligare skäl för att icke fastställa tjänståldern för akademifogden
lägre än till 25 år kan framhållas, att enligt 18 § i förslaget till civil
tjänstepensionslag möjlighet finnes att såsom tjänstår för pension få tillgodoräkna
jämväl tid, varunder tjänsteman utom statens tjänst utfört arbete
av sådan beskaffenhet, som kan anses hava varit till särskilt gagn för
hans arbete i statstjänst.

Vad beträffar assistenten hos akademifogden, synes denne, såvitt angår
pensions- och tjänstålder, böra likställas med assistenten vid skogsförvaltningen
vid Uppsala universitet, för vilken föreslagits en levnadsålder av 65
år och en tjänstålder av 35 år.

I enlighet med vad sålunda ifrågasatts, varemot utskottet icke funnit anledning
till anmärkning, och under erinran att riksdagen numera besluta
det nya avlöningsreglementets tillämpning å ifrågavarande befattningshavare,
har utskottet i bilagan B till lagförslaget under rubriken Uppsala universitet,

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. 15

egendoms- och skogsförvaltningen, infört befattningarna fogde samt assistent
vid egendomsförvaltningen med pensions- och tjänstålder av respektive 65
och 25 samt 65 och 35 år.

Utskottet har vidare, i anslutning till uppställningen av Kungl. Maj:ts i
proposition nr 183 framlagda förslag beträffande lönereglering för landshövdingar
och befattningshavare vid länsstyrelserna, ansett lämpligt, att
rubriken länsstyrelserna i bilagan B ändras till landsstaten. Ytterligare
påkallas ändring i bilagan till följd av riksdagens beslut beträffande benämningen
å assistenterna inom yrkesinspektionen, vilka alltså uppförts under
titeln yrkesinspektörsassistent och yrkesinspektrisassistent i stället för, enligt
Kungl. Maj:ts förslag, assistent av l:a, respektive 2:a klass.

Beträffande pensions- och tjänstålder för kvinnliga befattningshavare har
utskottet i det föregående uttalat sig.

I fråga om de medel, av vilka pensioner, beviljade enligt civila tjänstepensionslagen,
böra utgå, liksom beträffande såväl pensionering av kvinnliga
befattningshavare vid de verk, för vilka ny definitiv lönereglering icke
blivit genomförd, som kvinnliga befattningshavares familjepensionering har
utskottet intet att erinra mot vad föredragande departementschefen i propositionen
uttalat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må

I) med förklarande, att Kungl. Maj:ts i förevarande
proposition nr 153 framlagda förslag till lag angående
rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid
vissa verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
(civil tjänstepensionslag) icke kunnat av riksdagen i
oförändrat skick antagas, för sin del antaga följande,
såsom utskottets förslag betecknade förslag till lag i
ämnet:

Övriga

förslag.

Hemställan.

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid
vissa verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
(civil tjänstepensionslag).

Härigenom förordnas som följer:

1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 %.

För envar ordinarie tjänsteman,
å vilken avlöningsreglementet den
22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, eller
avlöningsreglementet den 9 juni
1922 (nr 379) för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten äger tilllämpning
och vilken tillsättes genom
förordnande på viss tid eller
genom fullmakt eller konstitutorial,
skola i fråga om rätt till tjänstepension
och skyldighet att avgå från
tjänsten gälla de i denna lag givna
bestämmelser.

1 §.

För envar ordinarie tjänsteman,
å vilken avlöningsreglementet den
22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, eller
avlöningsreglementet den 9 juni
1922 (nr 379) för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten äger tilllämpning
och vilken tillsättes genom
förordnande på viss tid eller
genom fullmakt eller konstitutorial,
ävensom för landshövding skola i
fråga om rätt till tjänstepension
och skyldighet att avgå från tjänsten
gälla de i denna lag givna
bestämmelser.

2 §.

Tjänstepension tillkommer ej:

a) den, som i andra fall än i 12 § och 20 § 1 mom. a) avses, avgår från
tjänsten utan att vara skyldig därtill enligt bestämmelserna i denna lag;

b) den, som blivit avsatt eller på grund av tjänstefel skild från
tjänsten; samt

c) den, som vid avgång från tjänsten icke är svensk medborgare.

3 §.

1. Såsom bidrag till kostnaden för beredande av tjänstepension skall
av den med tjänstemannens befattning förenade avlöningen utgå pensionsavgift
till belopp för år räknat, som för befattningen eller för den löne -

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

17

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

grad, till vilken befattningen är hänförd, finnes angivet i den vid denna
lag fogade bilaga A.

2. Pensionsavgifterna överföras, på sätt Konungen föreskriver, till fonden
för pensionering av civila tjänstinnehavare (civila pensionsfonden). Erforderliga
föreskrifter om fondens förvaltning meddelas av Konungen.

3. För tid, under vilken tjänsteman icke är berättigad att uppbära
avlöning, skall ett belopp, motsvarande pensionsavgiften för samma tid,
av tjänstemannen inbetalas till vederbörande verk enligt de närmare föreskrifter,
som av Konungen meddelas.

4 §.

1. Fråga om rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av
tjänstepension prövas av Konungen vad angår tjänsteman, som avses i
12 §, ävensom beträffande tjänsteman, som, oaktat skyldighet för honom
inträtt att avgå från tjänsten, ej söker avsked.

2. I andra fall än i 1 mom. avses prövas fråga om erhållande av
tjänstepension av statskontoret, dock att beträffande tjänsteman vid tullverket
prövningen ankommer på generaltullstyrelsen.

5 §.

1. Ansökning om tjänstepension för tjänsteman, som avses i 12 §, skall
ingivas i vederbörande statsdepartement.

Ansökning om tjänstepension i andra fall skall ingivas, där fråga är
om tjänsteman i chefs- eller därmed jämförlig ställning eller ock justitieråd
eller regeringsråd, till statskontoret, där fråga är om tjänsteman vid
tullverket, till generaltullstyrelsen, samt eljest till den myndighet, under
vilken tjänstemannen lyder, skolande denna myndighet med eget utlåtande
överlämna ansökningen till statskontoret.

2. Ansökning om pension skall vara åtföljd av:

a) åldersbetyg för sökanden;

b) styrkt tjänsteförteckning jämte styrkt uppgift å av sökanden, utöver
semester och därmed jämförlig ledighet, åtnjuten tjänstledighet, varvid i
varje fall skall uppgivas anledningen till ledigheten;

c) uppgift, huruvida sökanden utom den tjänst, för vilken pension sökes,
tillika innehar annan statstjänst eller för sådan tjänst åtnjuter pension; samt

d) därest pension sökes av anledning, som angives i 19 § 1 mom. b)
eller c) eller ock 2 mom. b) eller c), intyg av vederbörande verksläkare
eller, om sådan icke finnes, av annan legitimerad läkare angående sökandens
otjänstbarhet samt i, fall, som avses i 19 § 1 mom. b) och 2 mom. b)
{olycksfall i tjänsten), tillika utredning om de närmare omständigheter,
varunder olycksfallet inträffat.

3. Ansökning av tjänsteman om avsked må ej beviljas, innan sökandens

Bihang till riksdagens protokoll 1925. S samt. 38 höft. (Nr 50.) -

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

rätt till pension, där sådan fråga förekommer, blivit i vederbörlig ordning
avgjord.

4. Föreligga sådana omständigheter, att tjänsteman enligt föreskrifterna
i denna lag synes vara skyldig att avgå från sin befattning, och gör han
icke själv ansökning om avsked, skall det ämbetsverk eller den myndighet,
tjänstemannen tillhör eller varunder han lyder, anmäla förhållandet hos
Konungen och därvid avgiva yttrande rörande den pension, som synes
böra tillkomma tjänstemannen.

6 §.

1. För beräkning av tjänstepension åt tjänsteman skall, där ej annorlunda
är i denna lag stadgat, gälla det tjänstepensionsunderlag, som för
befattningen eller för den lönegrad, till vilken befattningen är hänförd,
finnes angivet i den vid denna lag fogade bilaga A.

2. Av tjänstepensions belopp anses två tredjedelar utgöra statspension
och en tredjedel avgiftspension.

7 %.

Tjänstepension utgår, där ej annorlunda i denna lag stadgas, från och
med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, till och med
den månad, under vilken pensionstagaren avlider eller pensionsrätten
eljest upphör.

Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott.

8 *•

Tjänstepension utbetalas av statskontoret eller, där särskilda medel för
ändamålet stå till annat verks förfogande, av detta verk.

9 §.

Det anslag eller de medel, från vilka pensionerna utbetalts, skola från
civila pensionsfonden erhålla gottgörelse med så stor del av kostnaden,
som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning finnes kunna av fonden
gäldas. Sådan beräkning skall äga rum minst en gång vart tionde år
och verkställas enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Konungen.

10 %.

Därest tjänsteman, å vilken denna lag äger tillämpning, avgår från sin
tjänst utan att för densamma komma i åtnjutande av tjänstepension samt
i sammanhang därmed övergår till statstjänst, med vilken följer skyldighet
att till annan pensionsfond än den civila pensionsfonden erlägga avgift
för beredande av tjänstepension, skall kapitalvärdet av de pensionsavgifter,
som för av honom innehavd befattning under hans tjänstetid influtit till

Bankoutskoltets utlåtande Nr 50.

19

Kungl. Maj:fn förslag: Utskottets förslag:

sistnämnda fond, överföras till pensionsfonden vid det verk, till vilket han
övergår.

11 $.

Upphör tjänsteman, å vilken denna lag äger tillämpning, i annat fall
än i 10 § sägs att innehava ordinarie anställning i statens tjänst och är
han icke berättigad till tjänstepension enligt denna lag, skall, vare sig han
innehar annan statstjänst eller ej, för beredande åt honom av pension jämlikt
lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring, från den civila
pensionsfonden till pensionsstyrelsen inbetalas kapitalvärdet av de pensionsavgifter,
som för av honom innehavd befattning under hans tjänstetid influtit
till fonden, i den mån desamma icke på grund av bestämmelserna i
10 § blivit tagna i anspråk. Vad nu är sagt gäller dock ej i fråga om
den, som vid avgång från tjänsten icke är svensk medborgare.

2 kap.

Tjänstepension för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande
på viss tid.

12 §.

1. Har generaldirektör, vilken tillsatts genom förordnande på viss tid,
under minst tolv år innehaft generaldirektörsbefattning eller har han,
oavsett tjänstetidens längd, på grund av olycksfall i tjänsten blivit oförmögen
till nöjaktig vidare tjänstgöring, är han berättigad att vid avgång
från tjänsten åtnjuta pension till belopp, motsvarande det för tjänsten
gällande tjänstepensionsunderlaget.

Därest sådan tjänsteman, innan han uppnått tolv års tjänstetid i befattningen,
avgår från tjänsten antingen på grund av att förordnandet upphör
utan att efterföljas av förnyat förordnande eller på grund därav, att
han till följd av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits
oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, så ock därest han eljest
före berörda tid utan egen begäran nödgas avgå från sin befattning, äger
han uppbära pension till belopp, som med 1,000 kronor understiger det för
tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

2. Har byggnadschef hos byggnadsstyrelsen eller kustbevakningsinspektör
vid tullverket under minst tolv år innehaft sin befattning eller har sådan
tjänsteman, oavsett tjänstetidens längd, på grund av olycksfall i tjänsten
blivit oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, är han berättigad att
vid avgång från tjänsten åtnjuta pension till belopp, motsvarande det för
tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

Därest byggnadschef eller kustbevakningsinspektör, innan han uppnått

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:

tolv års tjänstetid i befattningen, avgår från tjänsten antingen på grund
av att honom meddelat förordnande upphör utan att efterföljas av förnyat
förordnande eller på grund därav, att han till följd av sjukdom, som
ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits oförmögen till nöjaktig
vidare tjänstgöring, äger han, om han innehaft befattningen minst sex
år, uppbära pension till belopp, som med 1,000 kronor understiger det
för tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

3. Har depåchef vid stuteristaten under minst tolv år innehaft depåchefsbefattning
och tillika uppnått en levnadsålder av sextiosju år eller
har han, oavsett tjänstetid och levnadsålder, på grund av olycksfall i
tjänsten blivit oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, är han berättigad
att vid avgång från tjänsten åtnjuta pension till belopp, motsvarande det
för tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

Enahanda pensionsbelopp är depåchef, även om han ej uppnått en levnadsålder
av sextiosju år, efter minst tolv års tjänstetid i depåchefsbefattning
berättigad att vid avgång från befattningen uppbära, därest avgången sker
antingen på grund av att honom meddelat förordnande upphör utan att
efterföljas av förnyat förordnande eller på grund därav, att han till följd
av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits oförmögen
till nöjaktig vidare tjänstgöring.

Därest depåchef, innan han uppnått tolv års tjänstetid i depåchefsbefattning,
avgår från tjänsten av anledning, som i nästföregående stycke
avses, äger han, om han innehaft sådan befattning under minst sex år,
uppbära pension till belopp, som med 1,000 kronor understiger det för
tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

13 §.

Innehade tjänsteman, som i 12 § avses och som avgår från tjänsten före
uppnådd tolv års tjänstetid i befattningen, vid tillträdandet av sitt förordnande
sådan tjänst, som tillsättes genom fullmakt eller konstitutorial, skall
han erhålla pension minst till det belopp, som skolat i pension tillkomma
honom, om han intill tiden för avgången ur tjänst kvarstått i sin förra
befattning.

14 §.

Har tjänsteman, som i 12 ''§ avses, innan han uppnått en levnadsålder
av sextiosju år, avgått från befattningen med pension, skall, intill dess
pensionstagaren uppnått sagda ålder, å den honom tillkommande pensionen
avdragas stadgad pensionsavgift, vilken överföres till den civila pensionsfonden.

15 i

Befmnes tjänsteman, som i 12 § avses, före utgången av den tid, erhållet
förordnande gäller, vara till följd av olycksfall i tjänsten eller av sjuk -

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. 21

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

dom oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring eller har Konungen av
annan anledning förklarat förordnandet skola upphöra, skall tjänstemannen
vara skyldig avgå från befattningen; och skall i sammanhang med beslut
om förordnandets upphörande frågan om hans rätt till pension avgöras.

3 kap.

Tjänstepension för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt

eller konstitutorial.

16 i

1. För tjänsteman, vilken tillsättes genom fullmakt eller konstitutorial,
skall i nedan angivna fall gälla ett annat tjänstepensionsunderlag än det,
som för befattningen eller för den lönegrad, vartill befattningen är hänförd,
finnes angivet i den vid denna lag fogade bilaga A, nämligen

a) för tjänsteman, som utan något sitt förvållande varder förflyttad till
befattning med lägre tjänstepensionsunderlag, det tjänstepensionsunderlag,
som vid förflyttningen var för honom gällande; samt

b) för innehavare av sådan befattning, för vilken till följd av befattningens
nedflyttning till lägre lönegrad dittills gällande tjänstepensions"
underlag sänkes, det tjänstepensionsunderlag, som vid nedflyttningen var
för honom gällande.

2. I fall, som i 1 mom. avses, skall efter förflyttningen eller nedflyttningen
vid pensionsavgiftens beräknande sa anses som hade förändringen
icke ägt rum.

17 %.

Pensionsåldern inträder vid utgången av den månad, under vilken tjänstemannen
uppnår en levnadsålder av sextiosju år; dock att för vissa be
fattningar gäller en lägre pensionsålder, pa sätt stadgas i bilaga 13 till
denna lag.

18 §.

1. Tjänstår beräknas för tid, under vilken tjänsteman, efter fyllda aderton
år, i statens tjänst innehaft ordinarie eller extra ordinarie befattning
eller annan anställning, som prövas vara därmed jämförlig, eller ock bestritt
förordnande å sådan tjänst. Vid sådan tjänstårsberäkning skall avdrag göras
för tid, omfattande minst femton dagar i följd, under vilken ledighet från
tjänsten ägt rum, dock icke för tid varunder tjänsteman utan att tjänstgöra
å sin befattning ägt uppbära oavkortad lön eller eljest åtnjutit ledighet
på grund av sjukdom, olycksfall i tjänsten eller offentligt uppdrag eller
för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring eller för resa,
som med vederbörligt tillstånd företagits till egen utbildning.

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. Har enskilt företag övertagits av staten, må, där ej Konungen annorlunda
bestämmer, tjänsteman, som vid sådant övertagande övergått till
statstjänst, såsom tjänstår för erhållande av tjänstepension efter prövning
tillgodoräknas jämväl tid, varunder han innehaft fast anställning vid
nämnda företag. ■

3. Efter prövning av Konungen i varje särskilt fall må tjänsteman
kunna förklaras berättigad att få såsom tjänstår för pension tillgodoräkna
intill två tredjedelar av den tid, han utom statens tjänst må hava utfört
sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som kan anses hava
varit till särskilt gagn för hans arbete i statstjänst.

4. I fråga om tjänstepension för den, som vid avgång från sin tjänst
innehar pension för annan statstjänst, må tid, som tagits i beräkning såsom
tjänstår för sådan pension, ånyo tillgodoräknas endast i den mån vederbörande
därunder fullgjort annan tjänstgöring än den, på vilken den förra
tjänstårsberäkningen grundats.

19 §.

1. Skyldighet att avgå från tjänst inträder för innehavare av domarämbete
:

a) vid utgången av den månad, under vilken han fyller sjuttio år;

b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och olycksfallet tinnes för
framtiden medföra oförmåga för honom att behörigen sköta sin tjänst;

c) då han beflnnes vara till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte, i
andra fall än under b) sägs, ur stånd att för framtiden behörigen sköta
sin tjänst eller då han, efter att hava uppnått pensionsåldern, oavbrutet
under sex månader på grund av någon av nämnda anledningar varit och
fortfarande tinnes vara till tjänstgöring oförmögen.

2. Skyldighet att avgå från tjänst inträder för annan tjänsteman än i
1 mom. avses:

a) vid uppnående av den för
honom stadgade pensionsåldern,

Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet
äger att från tjänsten
avskeda, den myndigheten likväl
obetaget att låta anstå med avskedet,
därest och så länge tjänstemannen
prövas kunna på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna,
dock icke i något fall längre
än till utgången av den månad,
under vilken lian fyller sjuttio år;

b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och olycksfallet finnes för
framtiden medföra oförmåga för honom att behörigen sköta sin tjänst

a) vid uppnående av den för
honom stadgade pensionsåldern,
Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet
äger att från tjänsten
avskeda, den myndigheten likväl
obetaget att låta anstå med avskedet,
därest och så länge tjänstemannen
prövas kunna på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna,
dock icke i något fall längre
tid än tre år;

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

23

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

samt han av vederbörande myndighet prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra
i annan befattning vid verket;

c) då han befinnes vara till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i
andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga ur
stånd för framtiden att behörigen sköta sin tjänst samt han av vederbörande
myndighet prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i annan befattning
vid verket.

3. Befinnes tjänsteman, som i 2 mom. avses, urståndsatt att på tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för
handen, varom i 2 mom. b) eller c) sägs, må tjänstemannen, därest han uppnått
en levnadsålder, som med högst sju år understiger den för hans tjänst
bestämda pensionsåldern, kunna av Konungen, på därom av vederbörande
myndighet gjord framställning, förklaras skyldig att avgå från tjänsten.

Sådan framställning må icke avlåtas,
utan att tjänstemannen beretts
tillfälle att inom viss, av vederbörande
myndighet fastställd Hd
inkomma med yttrande i ärendet;
skolande avgivet yttrande åtfölja
framställningen till Konungen.

20 §.

1. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av tjänstepension
tillkommer:

a) innehavare av domarämbete, vilken uppnått pensionsåldern, under
förutsättning att han vid avgången kan räkna minst tio tjänstår;

b) tjänsteman, för vilken skyldighet att avgå från tjänsten inträtt enligt
bestämmelsen i 19 § 2 mom. a) under förutsättning, att han kan räkna
minst tio tjänstår;

c) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 19 § 1 mom. b) eller 2 mom. b)
är skyldig att avgå från tjänsten;

d) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 19 § 1 mom. c) eller 2 mom. c)
är skyldig att avgå från tjänsten; samt

e) tjänsteman, som med tillämpning av bestämmelsen i 19 § 3 mom. förklarats
vara skyldig att avgå från tjänsten.

2. I 19 § 2 mom. avsedd tjänsteman, vilken vid uppnående av pensionsåldern
icke kan räkna tio tjänstår och alltså då icke är berättigad till
erhållande av pension, må icke heller sedermera komma i åtnjutande av
sådan, även om han på grund av stadgandet i 19 § 2 mom. a) tillåtes
kvarstå i tjänsten efter pensionsålderns inträde.

21 $.

Beloppet av tjänstepension i fall, som avses i 20 § 1 mom. a) och b),
(ålderspension) bestämmes enligt följande grunder:

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

a) Innehar tjänstemannen minst trettiofem tjänstår eller, där ett
lägre antal tjänstår linnes för hans befattning angivet i bilaga B till
denna lag, minst detta antal tjänstår, utgår hel pension. Denna utgör
samma belopp som det för tjänstemannen vid tiden för hans avgång
från tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget, dock att för tjänsteman,
som under kortare tid än tre år innehaft den befattning, från vilken avgång
äger rum, beloppet av hel pension skall utgöra medeltalet av de
högsta pensionsunderlag, vilka under vart och ett av de senast förflutna
tre åren före avgången varit gällande för honom; och skall, därest sådan
tjänsteman under någon del av nämnda tid, utan att tillika innehava
tjänst, som i denna lag avses, innehaft annan statstjänst, med vilken rätt
till pension är förenad, pensionsunderlag beräknas jämväl för den tid,
sådan tjänst innehafts, varvid, om för sådan tjänst icke gäller något
pensionsunderlag, i sådant avseende skall beräknas det belopp, som bestämts
såsom pension för tjänsten.

b) Uppgår antalet tjänstår icke till det, som enligt bestämmelserna i a)
förutsättes för erhållande av hel tjänstepension, utgår avkortad tjänstepension
till belopp, som utgör så stor del av hel pension, som motsvarar
det mindre antalet tjänstår i förhållande till det antal tjänstår, som erfordras
för bekommande av hel pension, med iakttagande att, därest vid
sammanräkning av vederbörandes tjänstår del av fjärdedels år uppkommer,
denna del räknas såsom full fjärdedel av år.

22 %.

Tjänstepension i fall, som avses i 20 § 1 mom. c), (invalidpension) utgår
med det belopp, som motsvarar det för tjänstemannen vid tiden för olycksfallet
gällande tjänstepensionsunderlaget.

23 §.

1. Beloppet av tjänstepension till tjänsteman, som avses i 20 § 1 mom. d)
och e), (sjukpension) bestämmes enligt de i 21 § angivna grunder; dock
utgår sådan pension med lägst sjuttiofem procent av hel pension.

2. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 1 mom. gäller den inskränkningen,
att tjänstepensionen icke må överstiga den pension, som tjänstemannen
skulle hava erhållit, därest han med det för honom gällande
pensionsunderlaget kvarstått i befattningen till den levnadsålder, vid vilken
skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

24 §.

Därest vid beräkning av tjänstepensions belopp enligt grunderna i detta
kapitel beloppet finnes icke vara i helt krontal jämnt delbart med tolv,
skall pensionsbeloppet avrundas till närmast högre sålunda delbara tal.

B (inkoutskottets utlåtande Nr 50.

25

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

4 kap.

Minskning eller indragning av pensionsbelopp.

25

Tjänstepension för tjänst, som avses i denna lag, må endast med de inskränkningar,
som här nedan stadgas, åtnjutas samtidigt med lön, arvode
eller pension för annan sådan tjänst eller annan statstjänst, nämligen:

a) den, som vid avgång från tjänsten innehar eller sedermera erhåller
annan ordinarie statstjänst, må för den tid, lön eller arvode för sådan
tjänst åtnjutes, uppbära allenast den del av tjänstepensionen, som anses
såsom avgiftspension; dock må, där lönen eller arvodet understiger tjänstepensionen,
utöver avgiftspensionen utgå så stort belopp av statspensionen,
att pension och lön eller arvode tillsammans motsvara summan av tjänstepensionen
och en tredjedel av lönen eller arvodet;

b) den, som vid avgång från tjänsten redan åtnjuter eller samtidigt
därmed erhåller pension för annan tjänst, som avses i denna lag, må uppbära
dels avgiftspension för båda tjänsterna, dels ock den av statspensionerna,
som är större, eller, om båda statspensionerna äro lika, halva beloppet
av vardera;

c) den, som vid avgång från tjänsten åtnjuter eller samtidigt eller sedermera
erhåller pension för statstjänst, å vilken denna lag icke äger tillämpning,
må för den tid, sådan pension åtnjutes, av tjänstepensionen enligt
denna lag uppbära avgiftspensionen samt därutöver i förekommande
fall så stort belopp av statspensionen, som må erfordras för att tjänstepensionen
enligt denna lag jämte vad av den andra pensionen får vid
sådan förening åtnjutas skall motsvara sammanlagda beloppet av den
större pensionen och en tredjedel av den mindre eller, om båda pensionerna
äro lika, den ena av dem, ökad med en tredjedel.

Därest med tillämpning av de under a), b) och c) givna bestämmelserna
sammanlagda beloppet av lönen eller arvodet och pensionen eller
av pensionerna understiger femtusen kronor, skall avdrag å pensionsbeloppet
äga rum endast i den mån, som erfordras för att pensionen tillsammans
med vad vederbörande åtnjuter i lön eller arvode eller annan
pension icke må överstiga femtusen kronor.

26 §.

Om den, som är berättigad till tjänstepension enligt denna lag, tillika
är berättigad till pension från pensionsförsäkringsfonden på grund av inbetalning
till pensionsstyrelsen jämlikt 11 § i denna lag eller däremot
svarande stadgande i annan lag eller författning rörande pensionering av
befattningshavare i statens tjänst, skall pensionen från pensionsförsäk -

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

ringsfonden räknas såsom del av den honom enligt denna lag tillkommande
tjänstepensionen, vilken alltså för den tid, pensionen från pensionsförsäkringsfonden
åtnjutes, skall minskas med sistnämnda pensions belopp.

27

1. Om pensionstagare undergår frihetsstraff, som omfattar minst en månad,
eller är intagen å någon statens tvångsarbetsanstalt, må han under
tiden åtnjuta allenast avgiftspensionen.

Har pensionstagare blivit dömd till straffpåföljd, vilken utestänger från
behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller
i stället för avsättning till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, må han
från och med månaden näst efter den, under vilken utslaget vunnit laga
kraft, åtnjuta allenast avgiftspensionen.

2. Har pensionstagare, som avses i 1 mom., anhörig, vilken för sitt
uppehälle är beroende av honom, må den myndighet, som »utbetalningen
av pensionen åligger, kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära statspensionen
eller del därav, dock endast.för tid, varunder pensionstagaren
undergår frihetsstraff eller är intagen å någon statens tvångsarbetsanstalt.

28 %.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det förfallit till
betalning, är förverkat och tillfaller den civila pensionsfonden, dock med
rätt för statskontoret att, på därom gjord framställning, medgiva beloppets
utbetalning.

5 kap.

Lagens tillämplighet m. m.

29 §.

Därest justitieråd eller regeringsråd avgått från sitt ämbete för fullgörande
av något av Konungen meddelat uppdrag, varmed rätt till pension
icke är förenad men för vilket ersättning av statsmedel utgår, samt
Konungen förordnat, att vad i fråga om justitieråds- eller regeringsrådsämbete
är stadgat angående rätt för innehavaren att erhålla pension av
statsmedel mot uppfyllande av de för denna rätt honom åliggande förpliktelser
skall gälla i avseende å berörda uppdrag så länge den avgångne
uppdraget innehar, skola i sådant hänseende tillämpas de i denna lag meddelade
bestämmelserna.

30 $.

Har diplomatisk eller konsulär tjänsteman försatts i disponibilitet och
åtnjuter han exspektansarvode eller annan eljest med rätt till tjänstepen -

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

27

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

sion icke förenad avlöning av statsmedel till belopp i intetdera fallet understigande
det för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen
bestämda pensionsunderlaget, skall han vara underkastad bestämmelserna
i denna lag, varvid för honom skall i tillämpliga delar gälla vad
för nämnda ordinarie befattning är stadgat, och må vid tillämpning av
bestämmelserna i 18 § såsom tjänstår för pension åt sådan tjänsteman beräknas
även tid, varunder han åtnjutit sådant exspektansarvode eller sådan
annan avlöning, som ovan sägs.

31

Från tillämpningen av denna lag må genom beslut av Konungen kunna
undantagas tjänstemän, vilka vid statens övertagande av enskilt företag
övergått till tjänst, som avses i lagen; och skola i sammanhang med
sådant beslut meddelas föreskrifter i fråga om pensionsavgift för tjänst,
som av sådan tjänsteman innehaves.

32 §.

De närmare föreskrifter, som utöver vad denna lag innehåller kunna
finnas erforderliga för lagens tillämpning, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.

Övergångsbestämmelser.

1. Därest vid tillämpning av de i 21 § angivna grunder hänsyn skall
tagas jämväl till pensionsunderlag eller pension för tjänst, som av vederbörande
innehafts, innan denna lag blev tillämplig å honom, skall därvid
så anses, som hade för nämnda tjänst gällt det pensionsunderlag eller den
pension, som vid vederbörandes pensionering gäller för samma eller närmast
motsvarande tjänst.

2. Därest tjänsteman skulle vid avgång från tjänsten hava enligt de
pensionsbestämmelser, som för honom gällde, innan denna lag blev å honom
tillämplig, kommit i åtnjutande av högre pensionsbelopp för samma tjänst
än med tillämpning av stadgandena i denna lag, skall pensionen utgå med
nämnda högre belopp.

3. Därest tjänsteman, som avses i denna lag, utan ändring beträffande
innehavande lönegrad förflyttas till befattning, å vilken icke denna lag
och ej heller lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för
ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
statens vattenfallsverk äger tillämpning, skall tjänstemannen, så länge
han kvarstår i den befattningen, vara underkastad föreskrifterna i denna lag.

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets förslag:

Bilaga A.

I. Befattningar, som tillsättas genom förordnande på viss tid.

Befattning

Tjänste-

pensions-

underlag

Pensions- j
avgift

Kr.

Kr.

Generaldirektör ..................................................................

9,000

540

Byggnadschef hos byggnadsstyrelsen.......................................

7,000

420

Kustbevakningsinspektör vid tullverket....................................

6,000

360

Depåchef vid stuteristaten ...................................................

5,500

330

II. Befattningar, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

1. Befattningar vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen.

A. Tjänsteman i chefs- eller därmed jämförlig ställning.

Lönegrad eller befattning

Tjänste-pensions-und erlag

Pensions-

avgift

1

Kr.

Kr.

l:a lönegraden ....................................... ...........................

7,296

438

2:a » ....................................................................

7,896

474

3:e » .....................................................................

8,496

510

4:e » med undantag av justitieråd och regeringsråd

8,796

528

Justitieråd och regeringsråd................................................

9,996

600

B. Andra tjänstemän

Lönegrad

Tjänstepensionsunderlag

Pensions-

avgift

Man

Kvinna

Kr.

Kr.

Kr.

l:a lönegraden...................................................

1,320

1,236

36

2:a » ...................................................

1,404

1,320

39

3:e » ..................................................

1,476

1,404

42

4:e » ...................................................

1,560

1,476

45

5:e » ..................................................

1,644

1,560

48

6:e » ...................................................

1,716

1,644

51

T-e » ...................................................

1,824

1,716

57

8:e » ...................................................

1,920

1,824

63

9:e » .................................................

2,040

1,920

69

10:e » ...................................................

2,160

2,040

75

ll:e v ..................................................

2,304

2,160

84

12:e > ...................................................

2,436

2,304

90

13:e » ...................................................

2,640

2,436

102

14:e » ...................................................

2,844

2,640

114

15:e » ..................................................

3,036

2,844

129

I6:e » ...................................................

3,240

3,036

141

17:e » ...................................................

3,444

3,240

156

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets förslag:

29

18:e lönegraden
19:e »

120:c »

| 21:a »

j 22:a »

23:e »

24:e »

125:e *

i 26:e

127:e »

| 28:e »

] 29:e »

I 30:e »

Tjänstepensionsunderlag

Peneions

avgilt

Man

Kvinna

Kr.

Kr.

Kr.

3,684

3,444

174

3,924

3,684

192

3,924

3,684

192

4,200

3,924

213

4,476

4,200

234

4,764

4,476

255

5,076

4,764

279

5,400

5,076

303

5,724

5,400

330

6,035

5,724

354

6,360

6,036

378

6,684

6,360

399

6,996

6,684

420

För överläkare av l:a och 2:a klass vid statens hospital och asyler skola tillämpas de särskilda
pensionsanderlag och de pensionsavgifter, som gälla för befattningar tillhörande 30:e
respektive 29:e lönegraden.

2. Befattningar vid lots- och fyrstaten.

Lönegrad

l:a lönegraden

2:a

3:e

»

4:e

5:e

»

6:e

*

7:e

8:e

»

9:e

»

10:e

» . .

ll:e

»

12:e

»

13:e

>

Tj änstepensionsunderlag

Pensions -

Man

Kvinna

avgift

Kr.

Kr.

Kr.

1,404

1,320

39

1,560

1,476

45

1,644

1,560

48

1,716

1,644

51

1,824

1,716

57

1,920

1,824

63

2,040

1,920

69

2,160

2,040

75

2,304

2,160

84

2,436

2,304

90

3,924

3,684

192

5,724

5,400

330

6,036

5,724

354

För lotspersonal, tillhörande 10:e lönegraden, utgör tjänstepensionsunderlaget 2,640, respektive
2/f36 kronor och pensionsavgiften 102 kronor. För övrig lotspersonal skola tillämpas det
pensionsunderlag och den pensionsavgift, som gälla för närmast högre lönegrad än den, till
vilken respektive befattning hör.

III. Landshövdingar.

TjänstepenBions-

nnderlag

Pensionsavgift

Landshövding...............................................................

Kr.

9,996

Kr.

600

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets förslag:

Bilaga B.

För innehavare av nedanstående befattningar gäller i fråga om pensionsoch
tjänstålder vad här nedan finnes särskilt angivet.

Befattning

Pen sions ålder.

Lev nadsår -

För hel
pension
erforder
ligt antal
tjänstår

Belattnin

Pen-

sions-

ålder.

Lev-

nadsår

För hel
pension
erforder-ligt antal
t j anstår

65

25

65

25

65

25

65

25

65

35

65

35

65

35

65

35

65

35

65

35

67

25 1

Högsta domstolen.

j Justitieråd ........................

67

25

Regeringsrätten.

i Regeringsråd .....................

67

25

Fångvårdsstaten.

J Assistent av 2:a klass, för

jordbruket........................

65

25

Uppsyningsman..................

65

35

Yrkesmästare av l:a klass ...

65

35

» » 2:a »

65

35

Överkonstapel.....................

65

35

I Första vaktfru ..................

65

35

Vaktkonstapel ..................

65

35

Vaktfru..............................

65

35

Statens uppfostrings-

anstalt å Bona.

Lantbruksinspektor, tillika

avdelningsföreståndare......

65

25

Uppsyningsman..................

65

35

Förste förman ..................

65

35

Maskinist...........................

65

35

Förman ...........................

65

35

Husmoder ........................

65

35

Sjökarteverket.

Förste aktuarie .................

65

35

Aktuarie ...........................

65

35

Kartograf...........................

65

35

Ritare eller gravör...............

65

35

Ritbiträde ........................

63

33

Y rkesinspektionen.

Yrkesinspektör ..................

65

25

Yrkesinspektris ..................

65

25

Yrkesinspektörsassistent ____

Yrkesinspektrisassistent ____

Underinspektör................

Statens tvångsarbetsanstalter.

Assistent av 3:e

jordbruket..........

Trädgårdsmästare ■
Uppsyningsman ....

Förste förman.......

Förman .............

Första vaktfru ....
Vaktfru .............

klass, för

Medicinalstyrelsen.

Medicinalråd ...................

Hospital och asyler.

Läkarpersonal.

Överläkare av l:a klass ....
Hospitalsläkare av l:a klass.
Överläkare av 2:a klass ....
Hospitalsläkare av 2:a klassLäkare
vid Visby hospital .

Sjukvårdspersonal.

Uppsyningsman av l:a klassFörestånderska
av l:a klass-.
Uppsyningsman av 2:a klass..

Överskötare.......................

Förestånderska av 2:a klass..

Skötare.............................

Översköterska....................

Sköterska..........................

65

65

65

65

65

60

55

60

60

55

BO

55

33

33

33

33

33

30

25

30

30

25

30

25

25

31

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets flyr slag:

Peri-

För hel

Ten-

För hel

sions-

pension

sions-

pension

J! c f a

t t n i n g

ålder.

erforder-

Befattning ålder.

erforder-

Lev-

ligt antal

Lev-

ligt antal

nadsår

tjänstår

nadsår

tjänstår

Uppsala universitet.

Hospital och asyler (forts.).

Ekonomipersonal.

Maskinmästare av l:a klass ...

65

1 35

» » 2:a » ...

65

35

Befallningsman ..................

65

35

Hantverksföreståndare av l:a

klass ..............................

65

35

Maskinist av l:a klass.........

65

35

Trädgårdsmästare ...............

65

35

Hantverksföreståndare av 2:a

klass ..............................

65

35

Maskinist av 2:a klass.........

65

35

Köksf örestånderska av 1 :a

•

klass ..............................

60

30

Magasinsföreståndare .........

65

35

i Arbetsförestånderska............

60

30

1 Bageriförestånderska............

60

30

Chaufför ...........................

65

35

Eldare av l:a klass ............

65

35

j Hantverkare .....................

65

3°

1 Köksförestånderska av'' 2:a

I klass ..............................

60

30

1 Post- och stadsbud ............

65

35

! Tvättförestånderska av l:a

klass ...........................

60

30

Eldare av 2:a klass ............

65

35

Föreståndare i stall, ladugård

och svinstall.....................

65

35

Tvättförestånderska av 2:a

klass ..............................

60

30

Landsstaten.

Landshövding.....................

67

25

Generaltullstyrelsen och

tullstaten.

T ullstaten.

Gränstullmästare ...............

62

30

Tullmästare........................

65

35

Gränsöveruppsyningsman .....

62

30

Kustöveruppsyningsman ......

62

30

Tullöveruppsyningsman ......

65

35

Gränsuppsyningsman .........

62

30

Kustuppsyningsman ............

62

30

Tulluppsyningsman ............

65

35

Förste kustvakt..................

62

30

Kustvakt ...........................

62

30

Tillsyningsman ..................

65

35

Kustbevakningsbiträde.........

62

30

Tullvakt ...........................

65

35

Egendoms- och skogsförvaltningen.

Fogde ..............................

Assistent vid egendomsför-

65

65

j 25

35

valtningen .....................

Skogsförvaltare • ...............

65

35

Assistent vid skogsförvalt-ningen ...........................

65

35

Skogvaktare........................

'' 65

35

Skolöverstyrelsen.

Ledamot å folkskol- och yr-kesskolavdelningarna .........

67

!

25

Lantbruksstyrelsen.

Generaldirektör ..................

67

10 1

Byråchef för lantbruksärenden

67

25 1

Statskonsulenter.

Statskonsulent ..................

65

25 !

Lantbruksakademien.

Sekreterare ........................

67

25 |

Flyinge hingstdepå och

stuteri.

Beridare ...........................

62

30 |

Strömshoims hingstdepå.

Beridare ...........................

62

30 j

Rikets allmänna kartverk.

1. Den geodetiska avdelningen.

Observator ........................

65

!

35 i

Statsgeodet........................

65

35

2- Den topografiska andel-

ningen.

Gravör eller heliogravyrritare

65

35 i

i

3. Avdelningen för ekonomiska
arbeten och stomkartearbeten.

Statskartograf.....................

65

35

Ritare ...........................

63

33 !

Ritbiträde ........................

63

33

Sveriges geologiska under-

sökning.

Statsgeolog ........................

65 1

35

Såsom chef för lantbruksstyrelsen.

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets förslag:

Fen-

För hel

! Pen-

För hel

sions-

pension

sions-

pension

Befattning

ålder.

erforder-

Befattning ålder.

erforder-

Lev-

ligt antal

Lev-

ligt antal

nadsår

tjänstår

j nadsår

tjänstår

Sprängfimnesinspek tionen.

Sprängämnesinspektör.....

Inspektionen över elektriska
anläggningar för
belysning eller arbetsöverföring.

Inspektör...........................

Lotsstyrelsen.

Fyringenjörkontoret.

Fyringenjör...................

Verkmästare ................

T

Lots- och fyrstaten.

Distriktsbefäl och personal d!
distriktsexpeditioner.

Lotskapten ........................t

Lotslöjtnant........................I

Lotspersonal.

Överlots ...........................

Lotsförman å l:a klass lots piats

.............................

Lotsförman å 2:a klass lots plats

..............................

Lots å l:a klass lotsplats ...

I » » 2:a » »

l Lotsförman å 3:e klass lots plats

..............................

i Lots å 3:e klass lotsplats

65

65

65

65

65

60

60

60

60

60

60

25

25

62 I 30
62 30

35

35

35

30

30

30

30

30

30

Lots- och fyrstaten (forts.).i

Personal a fyrskepp och fyr ,
samt å gasstation.

Fyrmästare å l:a klass fyrskepp
..............................1

Distriktsfyrmästare ............

Fvrmästare & l:a klass fyr...

» » gasstation ......

» » 2:a klass fyrskepp
................... .........j

Fyrmästare å 2:a klass fyr...
» » 3:e » fyr-''

skepp ..............................

F''yrmästare å 3:e klass fvr...
Fyrvaktare » l:a » fyrskepp
..............................

Fyrvaktare å l:a klass fvr ...

» » gasstation .....

» » 2:a och 3:e klass

fyrskepp.........................

Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass

fyr .................................

Fyrbiträde å fyrskepp.........

» »fyr ...............

» » gasstation ......

Personal å lotsverkets ångfartyg.

Befälhavare......................

Maskinist..........................

Statens provningsanstalt.

Överdirektör ....................

Avdelningschef ...............

Förste avdelningsingenjör ..

62

65

65

62

6?

65

62

65

62

65

62

62

65

62

65

62

62

62

65

65

65

30

35

35

30

30

35

30

35

30

35

30

30

35

30

35

30

30

30

25

25

25

För tjänsteman, som varit anställd vid beskickning eller konsulat i Ostasien eller Brasilien
minst fem år, är pensionsåldern 60 år och det för hel pension erforderliga antalet tjänstår 30.
För innehavare av kontorsbiträdes- och skrivbiträdesbefattningar utgör pensionsåldern 63 levnadsår
samt det för hel pension erforderliga antalet tjänstår 33;

II), med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, besluta,
att de pensioner, som med tillämpning av civila
tjänstepensionslagen beviljas, skola utgå till förutvarande
tjänsteman

vid tullverket av det i tullverkets utgiftsstater upptagna
förslagsanslaget till pensioner åt avskedade
tjänstemän,

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

vid lotsverket av det för sådant ändamål i pensionsstaten
för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten upptagna
förslagsanslag,

: ’ ’ vid patent- och registreringsverket av reservations anslaget

till upprätthållande av sistnämnda ämbetsverks
verksamhet,

vid försäkringsinspektionen av reservationsanslaget
till upprätthållande av sistnämnda ämbetsverks verksamhet,
samt

vid annat verk av särskilt anvisat anslag till pensionering
av civila tjänstinnehavare;

samt att det anslag eller de medel, från vilka pensionerna
sålunda utbetalts, skall beredas gottgörelse
från den civila pensionsfonden med belopp, svarande
mot pensionsfondens efter fastställd fördelningsgrund
uträknade andel i pensionsutgifterna;

III) , likaledes med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
besluta, att Kungl. Maj:t skall äga meddela bestämmelser
i fråga om pension att tillsvidare gälla för
sådan kvinnlig befattningshavare, som efter ikraftträdandet
av lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande
bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag tillträder
statstjänst, vilken förut kunnat innehavas endast av
man och å vilken lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående
rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk eller civila tjänstepensionslagen
icke äger tillämpning; skolande sådan befattningshavare
vara skyldig att underkasta sig de bestämmelser
i fråga om pension, som i samband med
en blivande lönereglering för det verk eller den stat,
befattningshavaren tillhör, må varda för tjänsten stadgade; IV)

, jämväl med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig övensstämmelse
med de av chefen för finansdepartementet i yttrande
till statsrådsprotokollet den 31 december 1924
samt av t. f. chefen för finansdepartementet i yttrande
till statsrådsprotokollet den 13 mars 1925 angivna
grunder utfärda bestämmelser i fråga om pensionering
av efterlevande barn till kvinnliga befattningshavare
i statens tjänst; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1925. S samt. 98 höft. (Nr 50.) 3

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

B) att förenämnda motioner 1:263, 286, 287 och 288
samt II: 376, 445, 446, 447 och 448, ävensom motionen
11:382 i vad den avser nu förevarande proposition, i
den mån motionerna icke kunna anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört och hemställt, icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 maj 1925.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholin, Vindahl, Johansson i Friggeråker,
Pettersson i Olovstorp, Dalberg, Berge, Lindgren och Östergren; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Bäcklund, Lovén, Ryberg,
Höglund, Johansson i Edsbyn och Uddenberg i Varberg.

Reservationer:

I. I fråga om Kungl. Maj:ts förslag i dess helhet:

av herrar Vindahl, Bäcklund, Lovén, Berge och Höglund, vilka ansett,
att utskottets utlåtande oeh förslag bort hava följande lydelse:

3Som av propositionen framgår, är det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget
byggt på principer, som i åtskilliga avseenden avvika från den ståndpunkt,
riksdagen funder senare år intagit i vissa grundläggande pensionsspörsmål.
Genom antagandet av lagen den 4 juni 1920 angående rätt till
tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vatten fallsverk hava statsmakterna för det
långt övervägande flertalet av statsanställda godkänt vissa principer för
pensionsväsendets ordnande. Dessa principer äro sålunda knutna till ett
flertal av de nuvarande befattningshavarna. Genom uppdelningen av pensionen
i tjänstepension och avgiftspension samt bestämmelsen om att pensionsavgift
skall erläggas under 30 år för erhållande av full avgiftspension
har eu rationell grund blivit lagd för denna del av pensionsproblemet.

Bonkoutskottetfs utlåtande Nr åt).

Men i den nu framlagda propositionen göres ett avsteg från detta system
genom förslaget att i den civila tjänstepensions lagen skulle stadgas, att
hel pension utgår oberoende av avgiftstklens längd. Enligt utskottets
mening hava icke några bärande skäl anförts för dylik olikställighet mellan
två statsanställda befatta ingshavargrupper.

Likaså upptager Kung]. Maj:ts proposition sammanfallande pensionsålder
för kvinnor och män. Av den behandling, samma spörsmål erhöll
vid detta års riksdag, framgick oförtydbart, att ett flertal ledamöter av
riksdagen icke ville godkänna en dylik anordning. Densamma hade också
pa det mest bestämda sätt avstyrkts av samtliga de ämbetsverk, hos vilka
hittills kvinnor i något större antal varit anställda. Jämväl av detta skäl
synes ett godtagande nu av Kung]. Maj:ts förslag böra vara uteslutet.

Den tid, som står utskottet till buds för behandling av ifrågavarande proposition,
medger emellertid icke en så ingående omarbetning av förslaget,
som vore erforderlig för att detsamma skulle i förändrat skick kunna föreläggas
riksdagen. På grund härav återstår endast för utskottet att nu föreslå
riksdagen att icke godtaga Kung!. Mands föreliggande förslag, men att
i skrivelse till Kungl. Makt anhålla om framläggande till nästa åra riksdag
av nytt förslag till civil tjänstepensionslag, i vilket tillämpas samma
principer, som i den ovan omförmälda, för kommunikationsverken gällande
pensionslagen samt med iakttagande av, att för kvinnor bestämmes en
lägre pensionsålder än för män. Först genom ett dylikt uppskov beredes
riksdagen rådrum för ett verkligt övervägande av de synnerligen betydelsefulla
frågor, det här gäller.

Därmed bleve det även möjligt att i ett sammanhang pröva, huruvida
och i vilken omfattning pensionering av extra ordinarie personal lämpligen
bör ske. Förslag till ett generellt ordnande av denna hittills partiellt
besörjda angelägenhet lär efter därom av Kungl. Maj:t anordnad
utredning förefinnas. Då vissa bestämmelser rörande pensionering av den
ordinarie personalen obestridligt influeras av vad som kan vara stadgat för
den extra ordinarie, skulle ett dylikt samtidigt bedömande givetvis innebära
en uppenbar fördel.

Ett beslut om dylikt uppskov förutsätter dock, att vissa jämkningar nu
göras i de hittills gällande pensionsbestämmelserna för den civila tjänstepersonalen.
Sålunda torde i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser
för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den
civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension böra
^ndtagas de ändringar, som föranledas av det vid innevarande års riksdag
fattade beslutet om ändring i vissa delar av avlöningsreglementet den 22
juni 1921 (nr 451). Likaledes torde i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 3S0)
med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten i fråga
om rätt till pension böra vidtagas de jämkningar, som föranledas av de
utav riksdagen beslutade ändringarna i avlöningsreglementet den 9 juni
1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten. Utskottet har
utarbetat förslag till författningsändringar i nu angivna hänseenden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å såväl Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition som ock förenämnda motioner
I: 263, 286, 287 och 288 samt IT: 376, 445, 446, 447 och

Uankoutskottets utlåtande Nr 50.

448 ävensom motionen II: 382, i vad den avser nu förevarande
proposition, må

dels, med tillämpning från och med den 1 juli 1925,
godkänna följande

Förslag

till

ändrad lydelse i vissa delar av 1, 2 och 3 §§ i kungörelsen den 29 juni
1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement
och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om

rätt till pension:

1 %■

För eu var — — — äger tillämpning, ävensom för landshövding skola
i fråga om rätt till pension samt skyldighet att avgå från tjänsten tills
vidare och intill dess annorledes varder förordnat gälla de i denna kungörelse
meddelade bestämmelser.

2 *.

1. Har generaldirektör — — — ovan stadgas.

2. A. Har i tullverket — — — av tullmedel.

B. Har depåchef — — — indragningsstaten.

C. Har byggnadschef hos byggnadsstyrelsen, vilken jämlikt ovan
nämnda författningsrum tillsatts genom förordnande på viss tid, under minst
tolv år innehaft sin befattning eller har han, oavsett tjänstetidens längd,
på grund av olycksfall i tjänsten blivit oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring,
är han berättigad att vid avgång från tjänsten åtnjuta pension till
belopp av 7,000 kronor.

Därest byggnadschef, innan han uppnått tolv års tjänstetid i befattningen,
avgår från tjänsten, antingen på grund av att förordnandet upphör utan att
efterföljas av förnyat förordnande eller på grund därav, att han till följd
av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits oförmögen
till nöjaktig vidare tjänstgöring, äger han, om han innehaft befattningen
minst sex år, uppbära pension till belopp av 6,000 kronor.

3. Innehade tjänsteman — — — förra befattningen.

4. Pension må — — — svensk medborgare.

5. Såsom pensionsavgift — — — avdragas:

för generaldirektör---räknat,

för kustbevakningsinspektör — — — räknat,

för depåchef — — — räknat, och

för byggnadschef ett belopp av 420 kronor, jämväl för år räknat.

Avgår----rum.

6. Beflnnes generaldirektör, kustbevakningsinspektör, depåchef eller byggnadschef,
om vilken nu är fråga, — — — avgöras.

Bankont skottets utlåtande Nr 50.

För de i 3 kap. av förenämnda avlöningsreglemente avsedda tjänstemän
ävensom för landshövding skola i fråga om rätt till pension — — — särskilda
föreskrifter.

Har diplomatisk — — — är stadgat.

a) För bestämmande av pensions belopp skola för ifrågavarande tjänstemän
gälla nedan angivna särskilda tjänstepensionsunderlag:

För tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning:

tilra
lönegraden................................................................................................ 7,296

2:a » ............................................................................................... 7,896

3:c » ................................................................................................ 8,496

4:e » med undantag av justitieråd och regeringsråd .............................. 8,796

Justitieråd, regeringsråd och landshövding ........................................................ 9,996

För andra tjänstemän:

Man Kvinna

Kr. Kr.

l:a lönegraden ........................................................................ 1,320 1,236

2:a » 1,404 1,320

3:e » 1,476 1,404

4:e » 1,560 1.476

öre » 1,644 1,560

6:e » 1,716 1.644

7 re » 1,824 1,716

8:e » 1,920 1,824

9re » 2,040 1,920

10:e > 2.160 2,040

lire » 2,304 2,160

12re » 2,436 2,304

13:e > 2,640 2,436

14:e > 2,844 2,640

löre » 3,036 2,844

16re » 3,240 3,036

17:e » 3,444 3,240

18re » 3,684 3,444

19re » 3,924 3,684

20:e » 3,924 3,684

21ra » 4,200 3,924

22:a » 4,476 4,200

23re » 4,764 4,476

24:e » 5,076 4,764

25:e » 5,400 5,076

26:e » 5,724 5,400

27re > 6,036 5,724

28re » 6,360 6,036

29:e » 6,684 6,360

30re » 6,996 6,684

b) Därest vid beräkning — — — delbara tal.

c) För tjänsteman, om vilken nu är fråga, skall pensionsavgiften, där
ej annorlunda under h) stadgas, utgå med nedan angivna belopp, för år
räknat:

38

Bankouiskottets utlåtande Nr 50.

För tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning:

l:a lönegraden........................ ........................................

2: a ■> ........................................................

3:e » ................................................................

4:e » med undantag av justitieråd och regeringsråd

Justitieråd, regeringsråd och landshövding ..........................

Kr.

438

474

510

528

600

För andra tjänstemän:

1 :a lönegraden ............................

Kr.

.... 36

16:e lönegraden ..............

Kr.

.................. 141

2:a

» ............................

.... 39

17:e » ..............

.................. 156

3:e

» ............................

.... 42

18:e » ..............

.................. 174

4:e

.... 45

19:e » ..............

.................. 192

5:e

2> ............................

.... 48

20:e » ..............

.................. 192

(i:e

» ................. .......

... 51

21 :a > ..............

.................. 213

7:e

» ............................

— 57

22:a » .............

.................. 234

,S:e

» ............................

.... 63

23:e » ..............

.................. 255

9:e

» ............................

.... 69

24:e » ..............

.................. 279

10:e

» ........................

.... 75

25:e » ..............

.................. 303

1 l:e

» ............................

.... 84

26:e » ..............

................. 330

12:e

» ............................

... 90

27:e » ..............

.................. 354

13:e

* ............................

.... 102

28 :e >> ...............

................ 378

14:e

» .........-..................

... 114

29:e » ...............

.................. 399

15:e

> ............................

.... 129

30:e » ...............

.................. 420

d) Pensionen utgår — — —

e) Tjänstår beräknas--

eljest
— egen

upphör.

utbildning.

Såsom tjänstår — — — ordinarie befattning,
f) Därest vid — — — befattning.

g) Därest tjänsteman---belopp.

h) För överläkare — — — för befattningshavare i 30:e respektive 29:e
lönegraden;

dels, likaledes med tillämpning från och med den
1 juli 1925, godkänna följande

Förslag

till

ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 380) med
bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten i fråga

om rätt till pension:

För en var — — — särskilda föreskrifter.

a) För ifrågavarande tjänstemän skola gälla nedan angivna särskilda tjänst*1-pensionsunderlag; och skola av dem erläggas pensionsavgifter till nedanstående
belopp för år räknat:

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

39

l:a lönegraden

2:a

»

3:e

»

4:e

5:e

6:e

»

7:e

»

8:e

»

9:e

»

10*

»

ll:e

»

12:e

»

13»

»

i Tjiinstepensionsntiderlag

Lönegrad ------~-----i —:--

Man | Kvinna

Ptmsiona

avgift

1

Kr.

Kr.

Kr.

........................... .................... 1,404

1,330

39

................................................J 1,560

1,476

45

...............................................1 1,644

1,560

48

................................................! 1,716

1,644

51

................................................j 1,824

1.716

................................................| 1,920

1,824

63

................................................ 2,040

1.920

69

................................................I 2,160

2,040

75

................................................1 2,304

2,160

84

................................................i 2,436

2,304

90

................................................! 3,924

3,684

192

................................................j 5,724

5,400

330

................................................[ 6,036

5,724

354

i

För lotspersonal, tillhörande 10:e lönegraden, utgör tjänstepensiousunderlaget 2,040, respektive
2,436 kronor och pensionsavgiften 102 kronor. För övrig totspersonal skola tillämpas det
pensionsttnderlng och den pensionsavgift, som gälla för närmast högre lönegrad än den, till
vilken respektive befattning hör.

b) Därest vid — — — delbara tal.

c) Pensionen utgår — — — eljest upphör.

d) Tjänstår beräknas — — — egen utbildning.

e) Därest vid — — — motsvarande befattning.

f) Därest tjänsteman — — — högre belopp.

g) Den tjänsteman — — — pensionsväsendets centralisering;

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte låta i överensstämmelse med vad
ovan angivits utarbeta samt för riksdagen snarast möjligt
framlägga nytt förslag till civil tjänstepensionslag.»

II. I fråga om kvinnliga befattningshavares pensionsförhållanden:

av herrar Pettersson i Olovstorp och Johansson i Edsbyn, vilka i anslutning
till ovanberörda motion II: 376 ansett, att utskottets yttrande i
förevarande hänseende bort hava följande lydelse:

»Beträffande pensionsavgifter — — — Kungl. Maj:t föreslagit.

Vad åter angår de kvinnliga befattningshavarnas pensionsålder måste
givetvis ett ställningstagande till denna fråga innebära svårigheter särskilt
med hänsyn därtill, att erfarenhet rörande sådana befattningshavares
tjänstgöring vid högre ålder hittills endast i ringa grad föreligger. Åven
om de olägenheter, som kunna föranledas av en höjning utav den kvinnliga
pensionsåldern, i viss mån torde kunna undanröjas genom införande
av de i förslaget framlagda särskilda bestämmelserna med avseende å
skyldighet att från tjänsten avgå — exempelvis genom 19 § 3 mom. i lag -

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

förslaget — har utskottet dock med hänsyn till vad nyss anförts funnit
försiktigheten bjuda att för kvinnliga tjänstemän alltjämt upprätthålla en
lägre pensionsålder än den för manliga befattningshavare i allmänhet gällande.

En mot befattningshavarens egen önskan att kvarstanna i befattningen
juridiskt hållbar bevisning om att han ’för framtiden’ är ur stånd att
''behörigen sköta sin tjänst’ torde vara synnerligen svår att prestera även
i fall, där det är ett uppenbart statens intresse att avgång ur tjänsten
finge äga rum. Att vid sådant förhållande förorda en så betydande höjning
av pensionsåldern, som föreslås i propositionen, har utskottet icke
funnit tillrådligt. I detta avseende synes också den tidigare behandlingen
av samma ärende i riksdagen i samband med frågan om kvinnornas löneställning
höra vara vägledande. Av denna behandling framgick uppenbart,
att en pensionsålder på 64 år ansågs vara den högsta åldersgräns,
som nu hör ifrågakomma för kvinnliga befattningshavare. I enlighet härmed
har utskottet stannat för att föreslå denna som högsta åldersgräns.

Av vad sålunda föreslås torde emellertid icke böra följa, att en motsvarande
sänkning sker beträffande sådana i bilagan B vid lagförslaget upptagna
befattningar, för vilka enligt propositionen skulle stadgas en lägre
pensionsålder än den nu angivna. För dessa befattningar torde de åldrar,
som i nämnda bilaga upptagits, kunna anses skäliga och alltså böra godkännas.
Däremot torde böra stadgas, att beträffande kvinnlig innehavare
av befattning, för vilken i bilagan B angivits högre pensionsålder än 64
år, skall såsom pensionsålder gälla sistnämnda antal levnadsår. Bestämmelse
härom torde böra införas såsom anmärkning vid bilagan B.

Av vad nu föreslagits föranledas vidare vissa ändringar i lagförslagets

17 §.»•

III. I fråga om lagförslaget:

beträffande 17 §:

av herrar Pettersson i Olovstorp och Johansson i Edsbyn, vilka under
hänvisning till förestående reservation ifråga om kvinnliga befattningshavares
pensionsförhållanden yrkat, att paragrafen måtte erhålla följande
lydelse:

17 §.

Pensionsåldern inträder vid utgången av den månad, under vilken tjänstemannen
uppnår en levnadsålder, manlig tjänsteman av sextiosju och kvinlig
tjänsteman av sextiofyra år; dock att för vissa befattningar gäller en
lägre pensionsålder, på sätt stadgas i bilaga B till denna lag.

beträffande 19 §:

1) av herr Gustafsson i Stensholm, vilken med hänsyn till den av administrationen
oberoende ställning, som vårt statsskick tillerkänt domar -

Hanka utskottets utlåtande Nr r>0.

41

makten, ansett, att i mom. av denna paragraf borde erhålla följande lydelse: -

19 $.

1. Skyldighet att avgå från tjänst inträder för innehavare av domarämbete
:

a) vid utgången av den månad, under vilken han fyller sjuttio år;

b) då han träffas av olycksfall i tjänsten och olycksfallet fmnes för
framtiden medföra oförmåga för honom att sköta sin tjänst.

IV. I fråga om Bilaga B vid lagförslaget:

1) av herrar Bäcklund, Lovén och Höglund, vilka hemställt, att riksdagen
— under förutsättning, att civil tjänstepensionslag vid innevarande
års riksdag antages — måtte i anledning av förenämnda motion 1:287
vidtaga sådan ändring av bilagan B, att pensions- och tjänstålder för
nedan angivna befattningar vid fångvårdsstaten, statens uppfostringsanstalt
å Bona samt statens tvångsarbetsanstalter bestämmes på sätt framgår
av följande tablå:

Befattning

Pensionsålder

Levnadsår

För hel pen-sion erforder-ligt antal
tjänstår

Fångvårdsstaten.

Överkonstapel......................................................................

63

33

Första vaktfru .....................................................................

63

33

Vaktkonstapel.......................................................................

63

33

Vaktfri! ..........................................................................

63

33

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Förste förman ...................................................................

63

33

Förman ............ ...............................................................

63

33

Husmoder ..........................................................................

63

33

Statens tvångsarbetsanstalter.

Förste förman ...................................................................

63

33

63

33

Första vaktfri! ....................................................................

63

33

Vaktfri! ..............................................................................

63

33

2) av herrar Pettersson i Olovstorp och Johansson i Edsbyn, vilka under
hänvisning till förestående reservation i fråga om kvinnliga befattningshavares
pensionsförhållanden yrkat, att den vid bilagan fogade anmärkningen
måtte erhålla följande lydelse:

»För kvinnlig innehavare av sådan befattning, för vilken här ovan angivits
högre pensionsålder än 64 år, inträder pensionsåldern vid 64 levnadsår.
För tjänsteman — — — tjänstår 33.»

Bihang till riksdagens protokoll 1925. S samt. 38 höft. (Nr 50).

4