Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1925 kl. 2 e- m.

Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet
hänvisade framställningar rörande elfte huvudtiteln.

A. Civila peusionsväsendet.

l:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition nr 109 dnj.
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av stats- ^g åt*slöjdrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen läraren a.
medgiva, att slöjdläraren i Skara stads skoldistrikt Albert Larsson må — Larsson.
utan hinder av den omständigheten att han först efter den 1 januari 1920
förklarats berättigad till understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
— erhålla förhöjning i det honom tillerkända understödet
å 450 kronor årligen med ett belopp, som med 300 kronor överstiger hälften
av detta understöd, eller med 525 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts och då Kungl. Maj:ts utskottet.
förslag står i överensstämmelse med ett förut av riksdagen meddelat beslut
i ett likartat fall, har utskottet ansett sig höra tillstyrka en förhöjning av
det Larsson tillerkända understödet, på sätt bestämmes i övergångsstadgandena
till kap. IV, mom. 2, i reglementet för statens anstalt för pensionering av
folkskollärare m. fl., oaktat han icke före den 1 januari 1920 förklarats berättigad
till understöd.

Den pension, som sålunda skulle komma Larsson till del, är visserligen,
såsom också departementschefen framhåller, ganska obetydlig, särskilt i betraktande
av Larssons långvariga och betydelsefulla verksamhet på slöjdundervisningens
område. Larsson har emellertid icke varit direkt anställd i
statens tjänst, och har utskottet vid sådant förhållande ansett sig icke höra
tillstyrka någon ytterligare åtgärd för beredande åt honom av pension eller
understöd av statsmedel. Det vill emellertid synas, som om Larsson borde
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 8 sand 27 käft. (Nr 3k.)

1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Ång.

understöd
från statens
anstalt för
pensionering
av förskollärare
m. fl.
åt förra småskollärarinnan
Anna
Dahl.

TJtskotlet.

Ang.

pension åt
dag''dna na
L. F, Svensson
och 0. A.
Runsten.

kunna erhålla någon tilläggspension från den kommun, där han under en
osedvanligt lång tid — omkring 48 år — utövat en gagnande verksamhet.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.

2:o) I en till riksdagen den 20 nästlidna mars avlåten proposition nr 195
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att förra småskollärarinnan Anna Dahl må av styrelsen för statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. tillerkännas ett årligt understöd
av 600 kronor, att utgå från och med ingången av år 1925.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att Anna Dahl, som
är född den 6 juli 1872, avlagt småskollärarinneexamen samt tjänstgjort
såsom lärarinna vid småskola eller mindre folkskola under en tid av tillhopa
15 år. På egen begäran erhöll hon på grund av uppkommen nervsjukdom
år 1908 avsked från sin lärarinnebefattning, varefter hon, när hennes
hälsotillstånd det medgivit, uppehållit mera tillfälliga förordnanden såsom
lärarinna under tillhopa något mera än 4 ''/2 år. Sedan sommaren 1919 har
hon på grund av sin sjukdom icke kunnat uppehålla någon tjänst och vårdas
alltsedan den 14 mars 1920 å Växjö hospital.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Med hänsyn till de i ärendet åberopade omständigheterna finner även utskottet
det vara billigt, att Anna Dahl berättigas att från statens anstalt
för pensionering av folkskollärare m. fl. uppbära ett årligt understöd, och
har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t i
sådant hänseende föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må vinna
riksdagens bifall.

B. militära pensionsväsendet.

3:o) I en till riksdagen avlåten, den 6 nästlidna mars dagtecknad proposition
nr 117 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att arbetarna vid flottans varv i Karlskrona, förmannen
vid ekipagedepartementet Ludvig Ferdinand Svensson och daglönaren vid
artilleridepartementet Oskar Alfred Runsten må vid avsked ur tjänsten

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

3

komma i åtnjutande av pension utan hinder av att de ej uppnått därtill
berättigande levnadsålder.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Svensson är född år 1875 och
Runsten år 1876 samt att de i mera än 25 år från 20 års ålder tjänstgjort
vid flottan och att de för framtiden på grund av sinnessjukdom torde vara
oförmögna till arbete.

I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Riksdagen har i ett flertal fall medgivit, att pension finge utgå till daglönare
vid marinen, oaktat de icke uppfyllt stadgade villkor beträffande
tjänstetid. Ifrågavarande daglönare kunna visserligen räkna en tjänstetid
av mera än 25 år men hava icke uppnått föreskrivet antal levnadsår. Enligt
avgivna läkarintyg äro de emellertid för framtiden oförmögna till arbete.
Vid sådant förhållande synes billigheten fordra, att de komma i åtnjutande
av den pension, som eljest skulle hava utgått till dem efter uppnådd pensionsålder.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

4:o) I en till riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition nr
118 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att förre båtsmannen vid Blekinge 6:e kompani Ola
Persson Lindqvist må tilldelas pension, såsom om han tjänat kronan tjugu
år från tjugu års ålder, att utgå från och med augusti månad 1924.

Av statsrådsprotokollet framgår, att Lindqvist, som är född den 26 mars
1868, avskedats ur krigstjänsten den 27 juni 1905 efter en tjänstetid av
20 år 5 månader, därav 17 år 3 månader från 20 års ålder. Han är alltså
icke reglementsenligt berättigad till pension från flottans pensionskassa.

I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Då Lindqvist tjänat kronan över 20 år, har utskottet i likhet med departementschefen
ansett billigheten bjuda, att, såsom för övrigt tidigare
medgivits i liknande fall, Lindqvist tilldelas pension, såsom om han innehaft
20 tjänstår från 20 års ålder räknat.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av
riksdagen bifallas.

5:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition nr 162
har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riks -

Utskottet.

Ang.

pension åt f.
båtsmannen
O. Persson
Lindqvist.

Utskottet.

Ang.

pension åt f.
båtsmannen
N. E. Engman.

Utskottet.

Ang.

pensions/örbättring
åt
verkmästarna
K. 0. Sandström
och
G. W. Andersson.

Ang.

ersättning till
värnpliktige
L. P. A ii ssons
moder.

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

dagen medgiva, att förre båtsmannen vid Norrlands 2:a kompani Nils Erik
Engman må tilldelas pension, såsom om han tjänat kronan 20 år från 20
års ålder, att utgå från och med februari månad 1925.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Engman, som är född den 20
december 1850, antagits till båtsman den 23 februari 1874 samt avskedats
ur krigstjänsten den 7 maj 1892 efter en tjänstetid av 18 år 2 månader
14 dagar, räknat från 20 års ålder. Han är alltså icke reglementsenligt
berättigad till pension från flottans pensionskassa.

I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Även utskottet anser billighetsskäl tala för att Engman, såsom tidigare
i likartade fall medgivits, kommer i åtnjutande av pension, såsom om han
innehaft 20 tjänstår från 20 års ålder.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av
riksdagen bifallas.

6:o) I en till riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition nr 130
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att vardera av verkmästarna å månadslönarstat vid flottans varv
i Karlskrona Klas Olof Sandström och Gustaf Wilhelm Andersson må
från och med månaden näst efter den, varunder — efter uppnådda 55 levnadsår
— avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid
uppbära årlig pensionsförbättring med 1,155 kronor 60 öre, att utgå från
anslag, som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring för viss
personal vid marinen, och i samma ordning som fyllnadspension.

Under hänvisning till av riksdagen tidigare i liknande fall meddelade
beslut får utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.

7:o) I eu till riksdagen avlåten, den 13 nästlidna mars dagtecknad proposition
nr 163 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att till avlidne värnpliktige Lars Peter Nilssons
moder, änkan Carolina Pettersson född Fex, må, utan hinder därav
att Nilssons under militärtjänstgöring ådragna sjukdom medfört döden
först efter det två år förflutit från det sjukdomen blev känd, ur beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond från och med den 1 januari 1925

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

5

utbetalas den livränta, vartill hon eljest kan anses berättigad enligt do
beträffande ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
stadgade grunder.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Kungl. Maj:ts förslag, som står i överensstämmelse med av riksdagen Vt,kottet,

tidigare i liknande fall lämnade medgivanden, har icke givit utskottet

anledning till erinran, varför utskottet hemställer,

♦

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.

C. Allmäuna indragningsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

8:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition nr åyUgf^nder_
176 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag åt f. valet.
av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att förre vaktkonstapeln Anders Petter Rasks anka.
Johansson Rasks änka Carolina Kristina Rask, född Petersdotter, ma från
och med den 1 mars 1925 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av 300 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen beviljat understöd av statsmedel Utskottet.
åt änkor efter avlidna vaktkonstaplar, vilka icke varit delägare i civilstatens
änke- och pupillkassa. På grund härav vill utskottet förorda, att
sådant understöd beredes även änkan Rask. Emellertid torde detsamma
icke böra bestämmas till högre belopp än som i liknande fall plägat medgivas
eller 240 kronor årligen.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, må medgiva, att förre vaktkonstapeln
Anders Petter Johansson Rasks änka Carolina Kristina
Rask, född Petersdotter, må från och med den 1 mars
1925 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av tvåhundra
fyrtio kronor.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

II. Ang. utrikesdepartementet.

petition åt ^ en riksdagen den 20 nästlidna mars avlåten proposition nr 166

färre kansli- bar Kungl. Maj:t, med åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för samma dag, under
ninjen i S:t Punkt 6:o) föreslagit riksdagen medgiva, att förre kanslivaktmästaren vid
jetst?aP9 beskiekningen 1 S:t Petersburg Jaan Sarap må från och med den 1 januari
1925 under sin återstående livstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten
med ett belopp av 800 kronor, dock att därutöver icke må utgå
pensionstillägg, pensionsförhöjning eller dyrtidstillägg.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Även utskottet anser det vara billigt, att Sarap, vilken under många
år tjänat svenska staten, då hans arbetsförmåga numera på grund av
sjuklighet är för framtiden .väsentligen nedsatt, erhåller något bidrag till
sitt uppehälle i form av pension, och har utskottet icke något att erinra
mot vad Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av
riksdagen bifallas.

pentifn åt 10:o) 1 punkt 7:0 av ^^nämnda proposition nr 166 har vidare föreslagits,
portvakten att riksdagen må medgiva, att portvakten och kanslivaktmästaren vid be vaktmästaren

skicknjngen 1 Madrid Pedro Fernandez må från och med dagen näst efter
vid bestick- den, då han kan komma att entledigas från sin ifrågavarande anställning,
nt(lrid Pedro ^nfer ska återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en
Femandez. arBs pension av 1,200 kronor, dock att därutöver icke må utgå pensionstillägg,
pensionsförhöjning eller dyrtidstillägg.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, vartill utskottet
får hänvisa.

På grund av vad i ärendet förekommit anser även utskottet, att Fernandez,
som under 34 år varit anställd vid svenska beskickningen i Madrid
och numera uppnått en ålder av 73 år, bör beredas en årlig pension av
statsmedel, då han lämnar sin anställning. Utskottet har alltså funnit
sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att Kungl. Maj:ts föreliggande framställning må
vinna riksdagens bifall.

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

7

III. Ang. försvarsdepartementet.

ll:o) I en till riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition nr 119
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att förre hantverkaren vid Norrlands trängkår Per Olof
Johansson må från och med den 1 januari 1925 under sin återstående
livstid uppbära pensionsförbättring till belopp av 742 kronor för år, att
utgå från allmänna indragningsstaten och åtnjutas i enlighet med bestämmelserna
i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring
åt officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
vid armén och marinen.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet åberopats till stöd för ifrågavarande
framställning har utskottet ansett sig böra förorda bifall till
densamma.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts föreliggande
proposition.

Ang.

pensions/örbältring
åt f.
han tverkaren
P. 0. Johans -

Uiskottet.

12:o) I en till riksdagen den 6 sistlidna mars avlåten proposition nr 120
har Kungl. Maj:t,

Ang

Skantz.

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, förslagit riks- f. d. sergeandagen
medgiva, att f. d. sergeanten vid Dalregementet Lars Erik Skantz ten L- Emå
från och med den 8 augusti 1924 under sin återstående livstid uppbära
pensionsförbättring till belopp av 653 kronor för år räknat, att utgå från
allmänna indragningsstaten och åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i
kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring
åt officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare vid
armén och marinen.

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa till
propositionen.

Kungl. Maj:ts förslag, som står i överensstämmelse med av riksdagen
tidigare i liknande fall tillämpade grunder, har icke givit utskottet anledning
till erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

Viskottet.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

understöd 1?:.o) 1 en tm riksdafien avlåten, den 6 nästlidna mars dagtecknad profit
skrivbi- position nr 123 har Ivungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
trädet c F. bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag.
minderåriga lorGslagit riksdagen medgiva, att ett vart av avlidne skrivbiträdet vid
barn. Carl Gustafs stads gevärsfaktori Carl Filip Einar Holmbergs och hans
änka Helfrid Wilhelmina Holmbergs, född Klasson, barn Karl Erik Filip,
Karl Birger Fredrik, Karin Gunvor Wilhelmina och Bengt Einar må från
och med den 1 april 1925 till och med det år, varunder det fyller 18 år,
komma i åtnjutande av understöd från allmänna indragningsstaten med
120 kronor årligen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Holmberg varit anställd i
statens tjänst under omkring 17 år, att han vid sin död efterlämnat förutom
änka, född år 1892, nyssnämnda fyra barn, samtliga minderåriga,
samt att någon behållning i boet efter Holmberg icke förefunnits.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

I likhet med departementschefen anser utskottet det vara billigt, att
något understöd av statsmedel beredes Holmbergs efterlevande, och torde
detta höra ske i form av uppfostringsbidrag till makarnas minderåriga
barn. Beträffande understödsbeloppen har utskottet icke haft något att
erinra mot statskontorets av departementschefen biträdda förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må vinna
riksdagens bifall.

pensU>n3''åt f. 14:0^ 1 en 1411 riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition nr 128
underofficeren bär Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
AncUrsJon. statsradsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att förre konstituerade underrofficeren av 3:e graden vid
flottan Karl Ernst Vilhelm Andersson må från och med den 1 juli 1923
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension av 700 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, bland annat, att Andersson, som är
född år 1884, under en tid av 6 år vant anställd vid Karlskrona kustartilleriregemente,
att han den 1 december 1911 inskrivits vid sjömanskåren
och den 31 december 1918 konstituerats till underofficer vid flottan,
att han erhållit avsked från tjänsten från och med den 1 juli 1923, att
han lider av kronisk lungsjukdom, som ansetts stå i samband med i tjänsten
adragen lungsjukdom, att hans arbetsförmåga till följd av berörda sjuklighet
ansetts vara nedsatt till hälften, samt att han är medellös och
har, jämte hustru, fem minderåriga barn att försörja.

På grund av gällande bestämmelser är Andersson icke berättigad till
erhållande av pension från flottans pensionskassa.

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 9

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

I likhet med såväl statskontoret som departemenschefen anser utskottet utskottet.
med hänsyn till föreliggande omständigheter det vara skäligt, att en pension
beredes Andersson, och har utskottet icke funnit anledning till erinran
mot det i sådant avseende föreslagna beloppet. Utskottet har alltså funnit
sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må av
riksdagen bifallas.

15:o) I en till riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition ,

....... pension åt f.

nr 129 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen biiagt ut- daglönaren C.
drag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit J. Jonasson.
riksdagen medgiva, att förre daglönaren vid marinens centrala beklädnadsverkstad
i Karlskrona Carl Johan Jonasson må från och med den 1 april
1924 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig penson av 350 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Jonasson, som är född år 1860,
varit anställd såsom skomakeriarbetare vid marinens centrala beklädnadsverkstad
i Karlskrona under en tid av omkring 16 år och att han den
31 mars 1924 avskedats på grund av driftsinskränkning vid verkstaden.

Enligt ett under påföljande maj månad utfärdat läkarintyg lider Jonasson
av hjärtsjukdom samt av nervinflammation i vänstra underarmen och är
på grund härav för framtiden mindre arbetsför.

Med hänsyn till antalet tjänstår är Jonasson ej berättigad till erhållande
av pension.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Med hänsyn till vad statskontoret i ärendet anfört har utskottet ansett, utskottet.
att Jonasson för sin återstående livstid bör komma i åtnjutande av en
pension av statsmedel, vilken enligt myndigheternas förslag torde böra
-fastställas till 350 kronor, att utgå på sätt i propositionen föreslagits.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
vinna riksdagens bifall.

16:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition An9-

....... ,, pensionsför nr

147 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen biiagt utdrag vattring åt
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit f-J- under i

. j xi j.4. officeren r.

riksdagen medgiva, att förre underofficeren av andra graden vid flottan, Johansson.
maskinisten Peter Magnus Johansson må räknat från och med den 4
december 1923 under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Ang.

pension åt
avlidne löjtnanten
E, O
A. Åbergs
moder.

Utskottet.

Ang.

pensioner åt
vissa daglönare
vid
marinen.

till belopp av 592 kronor för år räknat, att utgå från allmänna indragningsstaten
samt åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 15
juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring åt officerare och
underofficerare samt civilmilitära beställningsbavare vid armén och marinen.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Under hänvisning till av riksdagen tidigare i ett flertal likartade fall
meddelade beslut får utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, hemställa,*

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

17:°) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition
nr 148 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att avlidne löjtnanten E. O. A. Åbergs moder, änkan
Anna Albertina Aberg, född Eriksson, må från och med den 1 oktober
1924, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 500 kronor.

Av åberopade statsrådsprotokollet framgår, att Åberg den 28 september
1924 avlidit genom olycksfall under tjänsteflygning.

Beträffande den i övrigt förebragta utredningen i ärendet får utskottet
hänvisa till propositionen.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
vinna riksdagens bifall.

18:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition nr 160
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att envar av förmannen Anders Johan Brodin, daglönarna Anders
Olofsson och Thure Carlsson samt förra daglönarna Johan David Fredriksson
och Per Håkansson må från och med månaden näst efter den, varunder han
erhållit avsked från sin anställning vid flottans varv i Stockholm, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension,
Brodin, Fredriksson och Håkansson med 450 kronor, Olofsson med 400 kronor
och Carlsson med 350 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

att Brodin, som är född den 1 september 1857, innehar omkring 24 tjänstår;
att han på grund av sjukdom är ur stånd att sköta sitt arbete vid

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

11

flottans varv; att han är gift; samt att lian för år 1923 uppbar avlöning
från varvet med omkring 3,000 kronor;

att Olofsson, som är född den 27 december 1858, innehar omkring 19
tjänstår; att han på grund av stark nedsatt synförmåga icke kan användas
till egentligt arbete; att han saknar egna medel; samt att han för år 1923
uppbar avlöning från varvet med omkring 2,050 kronor;

att Carlsson, som är född den 11 maj 1857, innehar omkring 15 tjänstår;
att han på grund av sjukdom är oförmögen till vidare arbete vid flottans
varv; att han är gift; samt att han för år 1923 uppbar avlöning från
varvet med omkring 3,000 kronor;

att Fredriksson, som är född den 6 januari 1857, vid avgång från sin
anställning vid varvet den 6 januari 1925 innehade omkring 22 tjänstår;
att han på grund av ålder är oförmögen till vidare arbete; att han saknar
egna medel; samt att han för år 1923 uppbar avlöning från varvet med
omkring 3,000 kronor; samt

att Håkansson, som är född den 26 november 1859, vid avgång från sin
anställning vid varvet den 18 januari 1925 innehade omkring 20 tjänstår;
att han på grund av sviter efter slaganfall är oförmögen till arbete; att
han är gift; samt att han för år 1923 uppbar avlöning från varvet med
omkring 2,900 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Vid granskning av Kungl. Maj:ts förslag, vilket står i överensstämmelse
med tidigare beslut av riksdagen i likartade fall, har utskottet icke funnit
anledning till erinran mot detsamma, varför utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må av
riksdagen bifallas.

IV. Ang. socialdepartementet.

19:o) I eu till riksdagen avlåten, den 20 nästlidna mars dagtecknad proposition
nr 175 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva,

dels att polismannen Gustaf Söderström må från och med månaden näst
efter den, varunder han avgår från sin anställning såsom polisman, under
sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig
pension av 800 kronor, under villkor att pension till lika stort belopp utgår
från landsting eller kommun;

dels ock att å ifrågavarande pension må utgå dyrtidstillägg enligt de
grunder, som äro eller kunna varda fastställda för f. d. befattningshavare i
statens tjänst, med iakttagande likväl, att dyrtidstillägget skall beräknas å det

Utskottet.

Ang.

pension åt
polismannen
O. Söderström.

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Ang.

pension åt
förste amanuensen
hos
riksarkivet
och skolöverstyrelsen

L. G. Strömsten.

sammanlagda pensionsbeloppet men av statsmedel bestridas allenast med vad
som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den från allmänna
indragningsstaten utgående delen av pensionsbeloppet.

Av utredningen i ärendet framgår, att Söderström, som är född den 1 april
1859, tjänstgjort såsom polis- och fjärdingsman å olika orter inom Uppsala
län alltsedan den 1 december 1893 mot en avlöning, som under senaste
kalenderåret uppgått till 3,090 kronor och till inemot hälften bestritts av
statsmedel.

Beträffande utredningen i övrigt tillåter sig utskottet att hänvisa till
propositionen.

Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst anser utskottet det vara
billigt, att, såsom för övrigt tidigare medgivits i likartade fall, staten bidrager
till kostnaden för Söderströms pensionering. Utskottet har under
sådana förhållanden helt anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.

V. Ang. ecklesiastikdepartementet.

20:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1925 dagtecknad proposition
nr 136 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotollet över ecklesiastikärenden för samma dag, i punkten
l:o föreslagit riksdagen medgiva, att förste amanuensen hos riksarkivet och
skolöverstyrelsen Lars Gustaf Strömsten må från och med månaden näst
efter den, da han lämnar sina anställningar hos nämnda ämbetsverk, å allmänna
indragningsstaten under sin återstående livstid uppbära en årlig
Pension av 2,004 kronor, med iakttagande likväl, att pensionstillägg ej må
av Strömsten åtnjutas samt att dyrtidstilliigg å pensionen skall utgå efter
de grunder, som i sadant avseende gälla för nyreglerade pensioner.

Av handlingarna i ärendet framgår bland annat följande:

Strömsten, som är född den 25 mars 1858, har avlagt folkskollärarexamen
och filosofie kandiatexamen. Under tiden från och med höstterminen 1891
till och med den 13 september 1897 var han först extra ordinarie och sedan
ordinarie lärare vid Stockholms stads folkskolor. Till slutet av år 1904
ägnade han sig däreiter åt lantbruk. Sedan han från och med februari 1905
varit extra biträde i riksarkivet, antogs han till extra ordinarie amanuens den 1
maj 1907 och erhöll från och med år 1909 fast amanuensarvode mot viss
daglig tjänstgöringsskyldighet. I dåvarande överstyrelsen för rikets allmänna
läroverk antogs Strömsten till extra ordinarie amanuens från och med den 1
januari 1906 och förordnades till ordinarie amanuens från och med den 9
april 1906. Alltsedan år 1906 har han således varit tjänstgörande i bägge
dessa ämbetsverk och har under sin tjänstetid icke åtnjutit någon tjänstledighet,
med undantag för semester. I årlig avlöning har Strömsten upp -

Bankoutskottels utlåtande Nr 34.

13

l)urit dels i överstyrelsen för rikets allmänna läroverk, sedermera läroverksöverstyrelsen
och skolöverstyrelsen under åren 1906 och 1907 600 kronor,
åren 1908—1910 900 kronor, år 1911 1,200 kronor, åren 1912—1919 1,500
kronor samt åren 1920 och 1921 1,800 kronor, dels ock i riksarkivet under
år 1909 1,000 kronor, åren 1910—1916 1,200 kronor, åren 1917 och 1918
1,600 kronor, första halvåret 1919 900 kronor, senare halvåret 1919 1,200
kronor samt åren 1920 och 1921 i samband med ökad tjänstgöringsskyldighet
3,000 kronor. Under hela den tid, han haft samtidig anställning inom de
båda verken har hans sammanlagda dagliga tjänstgöringstid uppgått till
minst det timtal, som författningsenligt ålegat ordinarie befattningshavare,
samt under vissa senare tidsperioder till och med överstigit sagda timtal. Tjänstgöringstiden
liar från och med september 1924 utgjort 3 Va timmar i riksarkivet
och 3 ''/a timmar i skolöverstyrelsen. Från och med år 1922 uppbar
Strömsten hos såväl riksarkivet som skolöverstyrelsen reducerad avlöning
enligt 12:e lönegraden 13:e löneklassen i löneplanen för manliga tjänstemän
i kungörelsen den 31 december 1921 (nr 778) med avlöningsbestämmelser för
icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen. Genom beslut den 27 juni 1924
förklarade Kungl. Maj:t Strömsten berättigad att, räknat från och med den
1 januari 1924, såsom förste amanuens hos riksarkivet och skolöverstyrelsen
för en sammanlagd tjänstgöringstid av sju timmar dagligen uppbära lön
motsvarande den som utgår i 17:e löneklassen avdelning B av löneplanen i
9 § av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Riksdagen har tidigare i vissa fall, senast förlidet år, beviljat pension
åt icke-ordinarie befattningshavare i amanuensställning inom den civila
statsförvaltningen. Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att pension beredes jämväl förste amanuensen Strömsten, vilken
under omkring 20 år varit anställd i statstjänst. Mot vad Kungl. Maj:t i
sådant avseende föreslagit har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

21:o) Under punkt 2:o av nämnda proposition nr 136 har föreslagits, att
riksdagen må medgiva, att extra ordinarie vaktmästaren vid nationalmuseum
Anders August Ström må från och med månaden näst efter den,
varunder han frånträder sin befattning, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 500 kronor.

I fråga om den i detta ärende förebragta utredningen tillåter sig utskottet
att hänvisa till propositionen.

Med hänsyn till vad i propositionen anförts till stöd för Kungl. Majds

Utskottet.

Ang.

pension åt
e. o. vaktmästaren
vid
nationalmuseum

A. A. Ström.

Ang.

pension åt
assistenten
G A. H.
Dahlstedt.

Ang.

pension åt
portvakten
Emma Sofia
Andersson.

Ang.

pension åt
städerskan
vid högre all -

14 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

förslag har utskottet funnit sig böra biträda detsamma; och hemställer
utskottet förty,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna riksdagens bifall.

22:o) I punkt 3:o av samma proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska
avdelning G. A. H. Dahlstedt må från och med månaden näst efter den,
varunder han avgår från sin befattning vid riksmuseet, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension
till belopp av 3,200 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Dahlstedt, som är född den 8
februari 1856, sedan hösten 1890 varit anställd vid riksmuseet, först såsom
amanuens och därefter från och med den 30 december 1914 såsom assistent,
samt att han, förutom tjänstgöring såsom assistent vid Bergianska trädgården
under sommarmånaderna åren 1892—1905, under sin tjänstgöring vid riksmuseet
icke innehaft annan tjänst. Dahlstedt uppbär för närvarande ett
arvode av 4,600 kronor, vartill kommer tillfällig löneförbättring med 900
kronor. Härjämte har Dahlstedt alltsedan år 1918 enligt årligen återkommande
beslut av riksdagen uppburit ett personligt lönetillägg av 500
kronor om året, vadan hans sammanlagda avlöningsförmåner sålunda
uppgå till 6,000 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt hänvisar utskottet till propositionen.

Under erinran om riksdagens tidigare beslut i fråga om pension åt
assistenter vid riksmuseet hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.

23:o) Med biträdande av vad under punkt 4:o av ifrågavarande proposition
nr 136 föreslagits och under hänvisning till den i propositionen lämnade
utredningen i ärendet får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att portvakten vid statens
historiska museum Emma Sofia Andersson må från
och med månaden näst efter den, varunder hon avgår
från sin anställning vid museet, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig
pension till belopp av trehundratjugu kronor.

24:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 5:o av
förevarande proposition nr 136 gjorda framställning och under hänvisning till
den i propositionen förebragta utredningen i ärendet får utskottet hemställa,

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

15

att riksdagen må medgiva, att städerskan vid högre manna lära .

« 0 verket t Gävle

allmänna läroverket i Gävle kofta hnksson ma tran s0^a Eriksoch
med månaden näst efter den, under vilken hon sonfrånträder
sin anställning vid läroverket, under sin
återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av tvåhundrafemtio kronor.

25:o) Uti punkt 6:o av ifrågavarande proposition nr 136 har föreslagits,
att riksdagen må medgiva, att förre förste vaktmästaren och portvakten vid
högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm Johan Axel Lindqvists änka
Augusta Lindqvist må från och med den 1 april 1924 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver ogift, å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av trehundra kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Ang.

understöd &
allmänna in•
dt agningsstalen
åt
f irre förste
vaktmästaren
J. A. Lindqvists
änka.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

26:o) Under punkt 7:o av propositionen nr 136 har föreslagits, att riksdagen
må medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket å Södermalm
i Stockholm Hildegard Constantia Törnblom, född Johansson, må
från och med månaden näst efter den, under vilken hon entledigas från sin
anställning vid läroverket, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära — i stället för henne av 1917 års riksdag tillerkänt
pensionsbelopp av 600 kronor — en årlig pension av 1,100 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår, bland annat, att Hildegard Constantia
Törnblom, som är född den 15 december 1847 och alltsedan år 1872 oavbrutet
tjänstgjort såsom vaktmästare vid ifrågavarande läroverk, genom
beslut av 1917 års riksdag tillerkänts en årlig pension av 600 kronor, att
utgå från och med månaden näst efter den, varunder hon avginge från sin
befattning. Törnblom har emellertid icke tillträtt denna pension utan kvarstår
alltjämt vid vaktmästarbefattningen, i vilken hon, enligt vad i propositionen
framhållits, under hela sin långa tjänstgöringstid med osedvanlig
klokhet, omtanke och trohet på ett i alla avseenden utmärkt sätt fullgjort
alla sina åligganden.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Ang.

pension åt
vaktmästaren
Hildegard
Const antia
Törnblom.

Även utskottet finner det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, vtekottet.
att Hildegard Constantia Törnblom, då hon efter mer än 53 års utmärkt väl
vitsordad tjänstgöring vid ifrågavarande läroverk kommer att avgå från
sin anställning, tillerkännes pension efter de grunder, som numera pläga
tillämpas vid beviljande av pension åt med henne likställd vaktmästare vid

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Ang.

pension åt
tv ätt för est änder
sk an vid
institutet för
blinda å Tomteboda

Augusta
Charlotta
Karlsson och
vårdarinnan
vid samma
anstalt Anna
Maria Svensdotter.

Ang.

pension åt
öv erläravtn
vid tekniska
skolan
i Stockholm
C. A. Sandvall
och
lärarinnan
vid samma
skola Maria
Carolina
Kardell.

högre allmänt läroverk. Utskottet har fördenskull ansett sig böra tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj ds ifrågavarande
framställning.

27:o) Kungl. Majd har i punkt 8:o av propositionen nr 136 föreslagit
riksdagen medgiva, att en var av tvättförestånderskan vid institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda Augusta Charlotta Karlsson och vårdarinnan
vid samma anstalt Anna Maria Svensdotter må under sin återstående livstid
uppbära pension å allmänna indragningsstaten, Augusta Charlotta Karlsson
med 400 kronor och Anna Maria Svensdotter med 500 kronor, att utgå
till en var av dem från och med månaden näst efter den, under vilken hon
entledigas från sin befattning.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Augusta Charlotta Karlsson sedan
den 1 mars 1907 och Anna Maria Svensdotter sedan den 1 maj 1901 utan
avbrott varit anställda i institutets tjänst och därunder med stor duglighet
och flit skött sina åligganden, samt att en var av dem för närvarande uppbär
en kontant årlig avlöning av 696 kronor ävensom åtnjuter fri kost,
bostad med värme och lyse samt fri tvätt, vilka förmåner uppskattats till
600 kronor för år.

I fråga om utredningen i övrigt hänvisar utskottet till propositionen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och får sålunda hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

28:o) Under punkt 9:o av förevarande proposition har hemställts, att riksdagen
må medgiva, att en var av överlärar en vid tekniska skolan i Stockholm
Carl August Sundvall och lärarinnan vid samma skola Maria Carolina
Kardell må från och med månaden näst efter den, varunder vederbörande
befattningshavare entledigas från sin tjänst vid skolan, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension, Sundvall av
2,500 kronor och Maria Carolina Kardell av 1,500 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande:

Sundvall, som är född den 10 januari 1855, har alltsedan år 1881 oavbrutet
tjänstgjort vid ifrågavarande läroanstalt med utmärkta vitsord. Sedan
nyssnämnda år har han varit underlärare i frihandsteckning vid tekniska
söndags- och aftonskolan, sedan år 1902 överlärarc i ornamentsmodellering
med gipsgjutning vid samma söndags- och aftonskola och sedan år 1903
överlärare i samma ämne vid tekniska skolan för kvinnliga lärjungar. Sedan
år 1890 är han tillika föreståndare för läroanstaltens gipsgjuteri. Sundvalls
undervisningsskyldighet omfattar sammanlagt 33 veckotimmar. Hans sammanlagda
avlöningsförmåner å ifrågavarande befattningar såsom över- och

lian ko u t sko Hets utlåtande Nr 34.

17

underlän!tv hava, frånsett dyrtidstillägg, från och med år 1920 utgjort: i
aftonskolan såsom överlärare i modellering 1,542 kronor, i kvinnliga skolan
såsom överlärare 963 kronor och i aftonskolan såsom underlärare i frihandsteckning
1,519 kronor, vartill kommit 200 kronor i arvode såsom föreståndare
för gipsgjuteriet, allt för år räknat.

Maria Carolina Kardell, som är född den 13 juli 1856, har sedan år 1888
tjänstgjort oavbrutet med utmärkta vitsord såsom underlärarinna i tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar med undervisning för närvarande i frihandsteckning,
geometrisk konstruktionsritning och målning. Alltsedan år 1890
har hon tjänstgjort, likaledes oavbrutet, med utmärkta vitsord såsom underlärarinna
i högre konstindustriella skolan med undervisning i mönsterritning
med tillämpningar. Hennes undervisning omfattar sammanlagt 27 undervisningstimmar
i veckan och hennes avlöningsförmåner å vid undervisningsanstalten
innehavda befattningar, frånsett dyrtidstillägg, hava från och med
år 1920 utgjort 2,538 kronor.

Med avseende å utredningen i övrigt tillåter sig utskottet att hänvisa till
propositionen.

Under erinran att riksdagen vid upprepade tillfällen beviljat pensioner åt utskottet.
befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm, får utskottet, som icke
haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må vinna
riksdagens bifall.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 10:o av samma proposition Ang.
framställda förslag och med hänvisning till den i propositionen lämnade ut- pe”^™e at
redningen i förevarande ärende får utskottet, under åberopande jämväl av maskinisten
vad i nästföregående punkt anförts, hemställa,

att riksdagen må medgiva, att andre maskinisten vid
tekniska skolan i Stockholm Lans Gustaf Carlson må
från och med månaden näst efter den, varunder han
entledigas från sin tjänst vid skolan, under sin återstående
livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension av ettusen kronor.

vid tekniska
skolan
i Stockholm
L. G. Carlson.

30:o) Under punkt ll:o av meranämnda proposition nr 136 har hemställts, Ang.

att riksdagen må medgiva, att vaktmästaren vid bergsskolan i Filipstad undtrst6d &t

vaktmästaren

Anders Olssons änka Lovisa Olsson, född Nyqvist, må från och med den 1 a. Olssons
oktober 1925 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nu- änka.
varande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd
av 180 kronor, under villkor att hon för samma tid erhåller årligt
understöd från järnkontoret med 120 kronor; skolande dyrtidstillägg å sammanlagda
understödsbeloppet beräknas enligt de grunder, som äro eller kunna
varda fastställda för änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst
m. fl., med iakttagande likväl att av det sålunda beräknade dyrtidstillägget
Bihang till riksdagens protokoll 1925. S samt 27 höft. ("Sr Vi.) 2

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Ang.

pension åt
två änkor
efter deltagare
i Vegaexpeditionen.

skall av statsmedel bestridas allenast vad som belöper på den av statsmedel
utgående delen av understödsbeloppet och allenast under villkor, att järnkontoret
bestrider kostnaderna för dyrtidstillägget å den del av understödet,
som bekostas av järnkontoret.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

Anders Olsson, som från midsommaren 1890 till den 1 november 1893
biträtt med uppehållandet av vaktmästarsysslan vid bergsskolan, har alltsedan
sistnämnda tidpunkt intill sitt den 5 december 1924 timade frånfälle
innehaft anställning vid skolan som ordinarie vaktmästare, vilken befattning
han skött på ett synnerligen förtjänstfullt sätt. Änkan Olsson, som är född
den 22 januari 1862, äger inga andra tillgångar än dels hälften av boets
till 995 kronor 94 öre uppgående behållning, dels ock diverse lösöre, värderat
till 520 kronor. Efter mannens död har änkan, som förut i stor utsträckning
varit mannen behjälplig med skötandet av vaktmästarbefattningen, av
fullmäktige förordnats att tills vidare till den 1 oktober 1925 uppehålla
nämnda befattning. Någon förlängning av detta förordnande har dock icke
ansetts kunna ifrågakomma.

Såsom i propositionen erinrats, har riksdagen till upprätthållande av verksamheten
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun alltsedan år 1873 lämnat
bidrag, vilka från och med år 1917 utgått med s/6 av kostnaderna, under det
att övriga kostnader avsetts skola bestridas av järnkontorets medel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1922 års riksdag
godkänna omorganisation av berörda bergsskolor. Vad bergsskolornas personal
angår, innebar omorganisationsbeslutet bland annat, att ordinarie vaktmästare
vid ovannämnda bergsskolor, i likhet med rektorer och ordinarie
lärare, skulle från och med den 1 juli 1922, då omorganisationen skulle taga
sin början, åtnjuta avlöning till samma belopp, som de ordinarie avlöningsförmåner
utgjorde, vilka enligt gällande bestämmelser tillkomme motsvarande
ordinarie befattningshavare vid de tekniska fackskolorna. I fråga om kostnaderna
för bergsskolorna skulle liksom dittills staten bidraga med s/r. och
järnkontoret med 2/5.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

På grund av vad i propositionen anförts finner utskottet det vara billigt,
att änkan Olsson beredes understöd av statsmedel. Beträffande storleken
härav samt fördelningen av understödsbeloppet mellan statsverket och järnkontoret
ävensom grunderna för beräkning av dyrtidstillägg har utskottet
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

31:o) Uti punkt 12:o av ifrågavarande proposition nr 136 har slutligen
föreslagits, att riksdagen må medgiva, att en var av kommendörkaptenen
vid kungl. flottan Erik Cornelius Brusewitz änka Maria Johanna Kristina

lian koutskottets utlåtande Nr 34.

1!)

Brusewitz, född Ryssberg, och båtsmannen Peter Magnus Jansson Lustig*
änka Stina Maria Jansson, född Andcrsdotter, må från och med den 1 juli
1924 under sin återstående livstid, så länge de förbliva i sitt nuvarande änkestånd,
från allmänna indragningsstaten uppbära årligt understöd, änkan Brusewitz till
ett belopp av (100 kronor och änkan Jansson till ett belopp av 400 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår bland annat följande:

»Såsom en gård av det erkännande, varmed svenska folket hyllade förtjänsten
av ett stort och lyckligen utfört värv» anvisade 1880 års riksdag
i anledning av inom riksdagen väckta förslag om nationalbelöningar åt deltagarna
i den med ångaren Vega fullbordade kringseglingen av Asien åt
professorn A. E. Nordenskiöld och kaptenen i kungl. flottan, sedermera amiralen
A. A. L. Palander af Vega ett ärligt anslag av 4,000 kronor för dem
vardera, att från och med 1881 under deras återstående livstid utgå från
allmänna indragningsstaten, utan att dessa anslag finge tagas i beräkning
vid frågan om den pension, vartill de eljest kunde vara eller bliva berättigade,
varjämte riksdagen ställde till Kungl. Maj:ts förfogande på extra
stat för år 1881 ett belopp av 50,000 kronor, att av Kungl. Maj:t användas
till lämpliga belöningar åt övriga deltagare i förevarande forskningsfärd;
och hade riksdagen vid bestämmande av sistnämnda belopp, därav det skulle
ankomma å Kungl. Maj:t att tilldela vederbörande belöningar i den form,
Kungl. Maj:t kunde pröva lämplig, antagit, att dymedelst icke någon belöning
borde komma att i värde understiga 1,000 kronor, vilket belopp syntes vara
tillräckligt för anskaffande åt män av besättningen å Vega av ett eget hem för
deras ålderdom, vilket enligt riksdagens mening vore den »säkerligen mest
kärkomna belöningen för deras ansträngningar och umbäranden».

I Vegafärden deltogo, bland andra, dåvarande löjtnanten, sedermera kommendörkaptenen
vid flottan E. C. Brusewitz samt båtsmannen P. M. Jansson
Lustig, den förstnämnde i egenskap av sekond å ångaren. Från ovannämna
av riksdagen anslagna belopp å 50,000 kronor tillerkändes Brusewitz en
belöning av 4,000 kronor och Jansson Lustig ett belopp av 1,000 kronor.

Hos Kungl. Maj:t har nu styrelsen för svenska sällskapet för antropologi
och geografi efter framställningar av Brusewitz’ änka Maria Johanna Kristina
Brusewitz, född Kyssberg, samt Jansson Lustigs änka Stina Maria Jansson,
född Andersdotter, anhållit om beredande åt en var av dem av nödigt årligt
understöd av allmänna medel.

Beträffande änkan Brusewitz inhämtas av handlingarna i ärendet, att hon
är född den 6 november 1861 och sedan den 21 juni 1919 änka efter kommendörkaptenen
Brusewitz. Hennes förmögenhet utgöres av ett antal aktier,
vara sista årsutdelningen uppgått till sammanlagt 527 kronor. Från flottans
pensionskassa åtnjuter hon gratial till belopp av 810 kronor jämte därå belöpande
dyrtidstillägg. Enligt egen uppgift häftar hon i skuld för 1,800
kronor. Såsom framgår av två bland handlingarna befintliga intyg befinner
hon sig i mycket bekymmersamma omständigheter.

I fråga om Stina Maria Jansson framgår av handlingarna, att hon är
född den 26 oktober 1843 och änka sedan den 31 oktober 1906 efter Jansson

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Lustig, samt att hon icke har andra inkomster än 139 kronor 20 öre i pension
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring. På grund av sin ålder
och dessutom skada i högra armen, förorsakad av armbrott, är hon oförmögen
uträtta något förvärvsarbete. Enligt egen uppgift häftar hon i skuld
för ett belopp av 600 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlutande erinrat om 1880 års riksdags ovan
återgivna uttalande, vilket syntes statskontoret giva tydligt uttryck för en
önskan från riksdagens sida att bidraga till beredande av en sorgfri ålderdom
åt Vegamännen. Med hänsyn härtill och då riksdagen genom ett tidigare beslut
beviljat pension åt änkan efter amiralen Palander af Vega, har statskontoret
tillstyrkt beredande av understöd även i nu avsedda fall, vilka understöd
föreslagits till 800 kronor för änkan Brusewitz och 400 kronor för änkan
Jansson.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Riksdagens avsikt med den nationalbelöning, som tillerkändes deltagarna
i Vegaexpeditionen, synes främst hava varit att bereda dem en tryggad
ålderdom. Av de föreliggande handlingarna framgår, att änkorna efter två
av deltagarna i expeditionen nu befinna sig i eu ekonomiskt bekymmersam
ställning, vilket föranlett vederbörande att hos det allmänna söka det bistånd,

som kan anses erforderligt. Riksdagen har redan i ett fall tidigare be hjärtat

behov av understöd för änkan till en av deltagarna i Vegaexpeditionen,
och det synes mig ingalunda opåkallat att jämväl i nu förevarande
fall ifrågasätta ett ingripande från det allmännas sida. I likhet med vad i
framställningen till 1921 års riksdag om pension åt änkefru Palander från
Kungl. Maj:ts sida framhölls, torde förevarande fråga icke böra bedömas
efter sedvanliga grunder för beräknande av änkepension utan snarare betraktas
ur den synpunkten att avsikten med den av 1880 års riksdag be slutade

nationalbelöningen bör säkerställas. Mot de av statskontoret föreslagna
beloppen har jag ingen annan erinran än att understödet till änkan
Brusewitz torde böra bestämmas till 600 kronor för år.»

Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta fall biträder utskottet
Kungl. Maj:ts förslag om beredande av understöd åt änkorna
Brusewitz och Jansson. Storleken av dessa understöd synes utskottet
emellertid böra bestämmas till 500 kronor för vardera av ifrågavarande
personer.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må medgiva, att vardera av
kommendörkaptenen vid kungl. flottan Eric Cornelius
Brusewitz änka Maria Johanna Kristina Brusewitz,
född Ryssberg, och båtsmannen Peter Magnus Jansson
Lustigs änka Stina Maria Jansson, född Andersdotter,
må från och med den 1 juli 1924 under sin återstående
livstid, så länge de förbliva i sitt nuvarande änkestånd,
från allmänna indragningsstaten uppbära årligt understöd
till belopp av femhundra kronor.

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

21

VI. Ant;, handelsdepartementet,

32:o) 1 en till riksdagen avlåten den 13 nästlidna mars dagtecknad
proposition nr 124 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen stod åt f. torv.
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, Ståndaren
föreslagit riksdagen medgiva, att förre torvskoleföreståndaren John HaUmén j. Hallmén.
må, räknat från och med den 1 januari 1925, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av ettusen
kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att Hallmén, som är född den 1 april
1863, från och med år 1904 varit anställd såsom lärare samt från och med
år 1908 till och med år 1922 såsom föreståndare för den upplösta svenska
torvindustriföreningens med statsmedel understödda, från och med år 1923
nedlagda torvskola i Markaryd; att han under sin tjänstgöring vid torvskolan
drabbats av svår ögonsjukdom, som gjort honom numera fullständigt
oförmögen till arbete, samt att han vore fullständigt medellös.

I yttrande har kommerskollegium framhållit, hurusom statsmakterna
under åren 1908—1922 understött den ifrågavarande torvskolan med sammanlagt
123,300 kronor, och att i jämförelse härmed svenska torvindustriföreningens
egna bidrag till skolans upprätthållande varit oväsentliga.

Hallmén hade under den tid han tjänstgjort såsom föreståndare för skolan
i sin nämnda egenskap varit godkänd av vederbörande centrala statsmyndighet
och alltså fullgjort en uppgift, vars fyllande utgjorde ett statligt
intresse. Kollegium ansåge därför, att staten ägde starka skäl för
hans bispringande, då han nu råkat i ett nödläge, varur han på grund
av sin ögonsjukdom ej syntes hava någon möjlighet att genom eget arbete
förhjälpa sig.

Statskontoret har i ärendet yttrat sig på följande sätt:

»Givetvis kan det icke, såsom sökandeföreningen ansett, föreligga någon
plikt för staten att bereda pension åt Hallmén i anledning av hans verksamhet
vid den av föreningen tidigare bedrivna torvskolan. Ej heller
lärer det förhållandet, att sagda skola åtnjutit understöd av statsmedel, i och
för sig utgöra skäl för utverkande på billighetshänsyn av sådan pension.

För vidtagande av dylik åtgärd synes emellertid tala den omständigheten,
att ''uppehållandet av samma skola fyllt ett statens intresse och att undervisningen
vid densamma stått under överinseende av statlig myndighet. I
sådant avseende synas för bifall till den nu gjorda ansökningen kunna gälla
ungefärligen samma skäl, som i nådiga propositionen nr 142 till 1921 års
riksdag (punkt 14) åberopats som stöd för framställning om pension åt
föreståndaren för tekniska yrkesskolan i Jönköping J. Karling.

Statskontoret, som i anledning av det anförda icke anser sig böra motsätta
sig framställning till riksdagen om beviljande av den nu ifrågasatta
pensionen, får emellertid hemställa, att någon reduktion företages i det i
sådant avseende föreslagna beloppet, då dels kommerskollegium vid beräknandet
av Hallméns avlöning synes hava uppskattat förmånen av fri bostad

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

■ i»

■ Utskottet..

till väl högt belopp och dels pensionsavgifter icke blivit av Hallmén erlagda.
Statskontoret får för sin del hemställa, att pensionen fastställes till
1,000 kronor. Det synes rimligt, att pettsioneh får utgå från och med den
1 januari 1925.»

Såsom statskontoret framhåller, har staten givetvis icke någon skyldighet
att åt Hallmén bevilja någon pension på grund av hans verksamhet
vid svenska torvindustriföreningens numera upplösta torvskola. Den omständigheten
att skolan åtnjutit statsunderstöd lärer icke heller i och för
sig utgöra skäl för att ens av billighetshänsyn utverka en sådan pension.
Emellertid framgår av utredningen, att Hallmén under sin tjänstgöring
vid skolan drabbats av svår ögonsjukdom, på grund varav han enligt
läkarintyg är oförmögen till arbete. Med hänsyn härtill samt till övriga
ömmande omständigher vill det synas utskottet, som om anledning kunde
förefinnas för staten att träda hjälpande emellan. Utskottet har därför
ieke velat motsätta sig förslaget om ett årligt understöd åt Hallmén till
det belopp, statskontoret förordat och vartill departementschefen anslutit sig.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj-.ts ifrågavarande
framställning.

Stockholm den 17 april 1925.

På bankoutskottets vägnar:

K. J. GUSTAFSSON.

Reservationer:

vid punkten 13:o) (ang. understöd åt skrivbiträdet C. F. E. Holmbergs
minderåriga barn):

av herr Kloo, som yrkat,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
må medgiva, att ett vart av avlidne skrivbiträdet
vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori Carl Filip Einar
Holmbergs och hans änka Helfrid Wilhelmina Holmbergs,
född Klasson, barn Karl Erik Filip, Karl Birger
Fredrik, Karin Gunvor Wilhelmina och Bengt Einar

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

23

må från och med den 1 april 1925 till och med det år,
varunder det fyller 18 år, komma i åtnjutande av understöd
från allmänna indragningsstaten med etthundra
kronor årligen; samt

vid punkten 32:o) (ang. årligt understöd åt f. torvskoleföreståndaren
J. Hallmén):

av herr Bindley, som yrkat avslag å Kungl. Maj:ts proposition.