Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
1
Jii- 45.
Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1925 ld. 10 f. m
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1925—1926, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för nästa
budgetår vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av vid årets statsverksproposition fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 2 januari 1925 (bilaga till
1925 års statsverkspropositien: inkomsterna), underställde dåvarande chefen
för finansdepartementet nämnda dag Kungl. Maj:ts prövning finansplan
för statsregleringen vid den nu samlade riksdagen ävensom beräkning av
statens inkomster för nästkommande budgetår eller tiden 1 juli 1925—30
juni 1926. Departementschefen anmälde därvid, bland annat, riksräkenskapsverkets
skrivelse den 9 december 1924 med inkomstberäkning för
nämnda tid, vilken skrivelse återfinnes i nyssnämnda protokollsutdrag.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 15 maj 1925 dagtecknad proposition
nr 232 dels avgivit förslag om fortsatt uttagande av omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker under instundande budgetår, dels ock föreslagit
ändring av de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna beträffande
två inkomsttitlar, nämligen stämpelmedlen och tullmedlen. I det
följande kommer utskottet att vid behandling av de särskilda bevillningarna
lämna redogörelse dels för innehållet i riksräkenskapsverkets nämnda
skrivelse dels ock ej mindre för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
och i propositionen nr 232 föreslagit än även för vad föredragande departementschefen
för egen del anfört.
Till ovannämnda vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll
har departementschefen tillkännagivit sin anslutning i stort sett till riksräkenskapsverkets
förslagsberäkning, vilken departementschefen funnit
vara präglad av nödig försiktighet.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sand- 35 höft. (Nr ’i5.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Rikaräken -stcapsverket.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket till en början
anfört följande:
»De svårigheter, som i allmänhet under icke normala tider möta vid
förntberäkning av framtida inkomster, äro särskilt framträdande vid förevarande
titel. De omständigheter, som kunna inverka förändrande på de
för den gångna tiden givna siffrorna, äro nämligen i detta fall både många
och ovissa. Av de upplysningar riksräkenskapsverket inhämtat synes dock.
framgå, att, om än konjunkturerna för vissa industrier, särskilt trävara-,
pappers- och cellulosaindustrierna, äro synnerligen dåliga, på det hela de
inkomster, för vilka enskilda skattskyldiga skola debiteras nästa ar, toide
komma att i någon mån utvisa förbättring.
Här nedan behandlar riksräkenskapsverket till en början endast den del
av inkomsttiteln, som benämnes »Skatt å inkomst och förmögenhet». I
riksstaten för innevarande år är denna skatt upptagen med 133,000,000
kronor.
Enligt från statistiska centralbyrån erhållna preliminära uppgifter svara
häremot följande faktiskt debiterade belopp:
För enskilda.................... kronor 105,320,851
A-skatt av bolag ............ »__39,009,853 144,330,704.
Härav kunna, enligt vad i det följande framhålles, 93 procent eller således
i runt tal 134,200,000 kronor antagas komma att inflyta.»
Med ledning bland annat av berörda preliminära sifferuppgifter samt
under antagande att inkomst- och förmögenhetsskatten komme att utgå
efter samma procenttal å grundbeloppen som för åren 1921 1924 har
riksräkenskapsverket beräknat, att den år 1925 debiterade skatten skulle
uppgå till 151.4 miljoner kronor.
I anslutning härtill har riksräkenskapsverket vidare anfört följande:
»Att iakttaga är vidare, att ovan beräknade debiterade belopp icke kommer
att sammanfalla med det influtna och för budgetårets statsreglering
behållna beloppet å denna skattetitel. Å ena sidan tillkomma nämligen till
det beräknade beloppet rester från föregående budgetår och en del efterdebiterade
belopp, å andra sidan måste frånräknas avkortade, avskrivna
och restituerade samt på restiängd till följande budgetår kvarstående belopp.
Enligt det i riksräkenskapsverket gjorda sammandraget över överståthållarämbetets
och länens debiterings- och uppbördsredogörelser för
budgetåret 1923—1924 framkommo för inkomsttiteln »A I. 3. a. «. Skatt å
inkomst och förmögenhet» följande belopp, angivna i miljoner kronor:
Uppdebiterade ............................................................ 141.33
Härav efterdebiterade c:a ...................................O-40
således enligt taxeringslängden 140.9 3.
Bevillning sutskottets betänkande Nr 45. 3
Avkortningar och avskrivningar uppgingo enligt debiterings-
och uppbördsredogörclserna till................ 6.8 2
Institutioner enligt budgetredovisningen................ 2.2 7
Tillsammans 9.0 9
vilket utgör 6.45 procent av det enligt taxeringslängderna debiterade beloppet.
Man torde således vara på den säkra sidan, om man antager, att
mot den under ett budgetår debiterade skatten svarar ett för statsregleringen
behållet belopp av 93 procent.»
I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i sitt till Kungl. Maj:t
överlämnade förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1925—1926 uppfört
skatt å inkomst och förmögenhet med 93 procent av det för år 1925
beräknade beloppet av debiterad skatt eller med 140.8 miljoner kronor.
Rörande B-skatten å aktiebolag m. fl. har riksräkenskapsverket anfört
följande:
»B-skalt å aktiebolag'' m. fl., som i riksstaten för budgetåret 1924—1925
beräknats till 2,000,000 kronor, har enligt statistiska centralbyråns förut
nämnda uppgifter för innevarande år debiterats med 3,379,733 kronor.
Denna del av inkomst- och förmögenhetsskatten infördes genom nådiga
förordningen den 31 oktober 1919, nr 733, om ändring i vissa delar av förordningen
den 28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst- och förmögenhetsskatt.
Efter i 19 § 1 mom. av 1919 års förordning meddelade bestämmelser angående
inkomst- och förmögenhetsskatt för andra skattskyldiga än inländska
aktiebolag och solidariska bankbolag samt A-skatt för inländskt
aktiebolag eller solidariskt bankbolag, föreskrives i de följande momenten
av samma paragraf:
’2 mom. Utöver den inkomstskatt, varom i 1 mom. är stadgat, skall av
där omförmält bolag erläggas inkomstskatt med viss procent av ett grundbelopp,
vilket utgör två kronor för varje fullt hundratal kronor av den
del av bolagets nästföregående år till beskattning enligt nyssnämnda moment
taxerade inkomst, som icke i vanlig ordning utdelats till delägarna;
dock efter avdrag av de å sagda inkomst belöpande kronoutskylder, ävensom,
i fråga om försäkringsaktiebolag, av vinstutdelning till försäkringstagare
eller av för samma ändamål reserverade medel. (B-skatt).
3 mom. I den mån enligt 2 mom. beskattade tillgångar i vanlig ordning
utdelas, äger bolaget åtnjuta restitution med viss procent av ett
grundbelopp, vilket utgör två kronor för varje fullt hundratal kronor
av de till delägarna sålunda utdelade tillgångar, skolande därvid iakttagas,
att sammanlagda beloppet av restituerade medel icke må uppgå till
högre belopp än de av bolaget enligt 2 mom. erlagda skattemedel. Restitution
sker i den ordning, som är stadgad i fråga om restitution av kronoutskylder.
’
Beloppen av uppbörd och restitution av B-skatt hava enligt budgetredovisningarna
uppgått till
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Departements
chefen.
Skatt |
Restitution |
|
Kronor |
Kronor |
|
1920 .................................. |
....................... 10,828,462 |
— |
1921.................................. |
....................... 12,523,344 |
42,487 |
1922 ................................. |
....................... 11,556,620 |
129,171 |
7,-3% 1923 .................. |
....................... 107,462 |
407,198 |
’/7 1923—3% 1924 ......... |
....................... 4,657,606 |
1,015,196 |
Summa 39,673,495 |
1,594,052. |
Den under tiden januari 1920—juni 1924 influtna B-skatten uppgår således,
efter fråndrag av restitnerad skatt, till 38,079,443 kronor, för vilket
belopp restitution jämlikt nyss anförda förordning kan komma att påyrkas.
Vid sådant förhållande och då tabellen här ovan visar, att uppbörden
av denna skatt snabbt minskas — på ett år, från 1922 till 1923, till
mindre än hälften — men restitutionen är i hastig tillväxt — den har,
under samma tid mer än sexdubblats — torde det endast vara en tidsfråga,
när restitutionen kommer att överstiga uppbörden. I allt fall har
riksräkenskapsverket icke ansett sig för budgetåret 1925—1926 kunna påräkna
någon behållen B-skatt.»
I anslutning till vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i sitt
förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1925—1926 uppfört inkomstoch
förmögenhetsskatten på följande sätt:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
«. Skatt å inkomst och förmögenhet ................ 140,800,000
f). B-skatt å aktiebolag m. fl................................ — 140,800,000.
Departementschefen har beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten
till en början erinrat om riksräkenskapsverkets nyssnämnda beräkning
samt vidare fortsatt som följer:
»Beträffande beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten i statsverkspropositionerna
till 1923 och 1924 års riksdagar hade inom finansdepartementet
tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats
i en bilaga till 1923 års statsverksproposition. Även innevarande år har
beräkningen skett med användande av samma tillvägagångssätt. Resultatet
framgår av de uppgifter, som lämnas i tabellerna A och B, vilka torde få
fogas vid statsrådsprotokollet såsom bilaga I.1
Tabell A upptager utfallet av 1924 års taxeringar. Korrigering av den
i fjolårets statsverksproposition intagna uppställningen beträffande dessa taxeringar
har skett med hänsyn till de faktiskt erhållna taxeringsresultaten.
Med utgångspunkt från tabell A har uppgjorts tabellen B, vilken angiver
det beräknade resultatet av 1925 års taxeringar.
Vid utarbetande av tabellen B har så tillgått, att man vidtagit vissa höjningar
och sänkningar av de i tabellen A förekommande detaljsiffror. Angående
dessa förskjutningar må meddelas följande.
1 Dessa tabeller äro intagna å sidorna 6 och 7 här nedan.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 5
Inkomst av jordbruksfastighet har sänkts vad angår enskilda med 4 procent
och beträffande aktiebolag m. fl. med 8 procent. Sänkningen har
huvudsakligen motiverats med den nedgång, inkomsten av skogsbruk utan
tvivel har att uppvisa för år 1924. I den för enskilda antagna nedsättningen
har dock hänsyn jämväl tagits till inträffad minskning av inkomst
från det egentliga jordbruket. Som bolagens inkomst av jordbruksfastighet
väsentligen torde utgöras av inkomst av skogsbruk, har sänkningen för dessa
beräknats så högt som till 8 procent.
Inkomsten av annan fastighet har däremot, med hänsyn till att inkomsten
av hyresfastigheter under år 1924 i genomsnitt varit högre än under år
1923, ansetts kunna upptagas till ett något förhöjt belopp. För bolagen,
vilkas inkomst av annan fastighet huvudsakligen utgöres av inkomst från
i rörelse använd fastighet, har någon höjning av inkomst från annan fastighet
icke beräknats. För enskilda har höjningen begränsats till 4.5 procent.
Vad beträffar inkomsten av kapital, har denna otvivelaktigt stigit under år
1924. Dels hava räntesatserna under nämnda år varit ej obetydligt högre
än under närmast föregående år, vilket givit upphov till högre ränteinkomster,
dels hava utdelningarna å aktier enligt verkställda undersökningar avsevärt
höjts år 1924 i jämförelse med år 1923. Med anledning härav har beträffande
enskilda räknats med en höjning av kapitalinkomsten om 15 miljoner kronor.
För aktiebolag in. fl. har den i tabell A angivna siffran för kapitalinkomsten
bibehållits oförändrad i tabell B, enär den allmänna ökningen av kapitalinkomsten
beträffande dessa skattskyldiga torde motvägas av att vissa tillfälliga,
vid 1924 års taxering upptagna kapitalinkomster komma att bortfalla.
I fråga om beloppet för inkomst av arbetsanställning m. m. har en relativt
obetydlig höjning vidtagits. Lönesatserna torde visserligen under år 1924 i
medeltal hava legat på ungefär samma höjd som under år 1923. Arbetslösheten
har däremot under förstnämnda år varit mindre. Av än större
betydelse är emellertid, att arbetskontlikterna under år 1924 varit få och
mindre omfattande, medan föregående år karaktäriserats av stora och långvariga
konflikter. Med hänsyn till anförda förhållanden torde den i tabell
B förutsatta höjningen av den taxerade inkomsten av arbetsanställning m. m.
med omkring 1 procent vara väl grundad.
Beträffande inkomst av rörelse eller yrke har beräknats eu ökning av sammanlagt
15 miljoner kronor. Vid fastställandet av denna ökning har man
utgått från att industri, handel och sjöfart ävensom privatbankerna i samband
med den fortskridande stabiliseringen skola uppvisa någon förbättring.
Vad särskilt angår industrien, torde de i regel stegrade produktionssiffrorna
tyda på att 1924 års vinstresultat förbättrats eller åtminstone bibehållits vid
samma nivå som för år 1923. Beträffande flera stora industrigrenar torde
detta i avsevärd utsträckning vara att hänföra till förut angivna omständighet,
att år 1924 i motsats till närmast föregående år haft att uppvisa endast
få och mindre omfattande arbetskonflikter. För handelns vidkommande tyder
den stegrade importen och exporten på ökad omsättning. Privatbankerna
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Tab. A. Beräkningar angående 1924 års skattetaxeringar.
(Milj. kronor.)
Enskilda |
Aktiebolag |
Tillsammans |
|
in. fl. |
|||
Inkomst av fast egendom: |
|||
1. Jordbruksfastighet....................................... |
376.1 |
37.0 |
413.1 |
2. Annan fastighet..................... .................... |
HO.o |
65.0 |
175.0 |
Summa |
486.1 |
102.o |
588.1 |
Inkomst av kapital ............................................. |
345.2 |
40. o |
385.2 |
Inkomst av arbetsanställning m. m...................... |
3,269.0 |
3,269.o |
|
Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ........... • ••• |
486.5 |
343.5 |
830. o |
Summa uppskattad inkomst |
4,586.8 |
485.5 |
5,072.8 |
Avdrag: |
|||
1. Enligt 11 § 2 inom. 4:o) bevillningsförordningen |
217.i |
3.6 |
221.3 |
2. För kommunalutskylder.............................. |
276.0 |
69.0 |
345.0 |
3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna |
|||
avdrag ................................................... |
36.0 |
9.0 |
45.0 |
Summa avdrag |
529.7 |
81.6 |
611.3 |
Återstod |
4,057.1 |
403. o |
4,461.0 |
1/oo av den taxerade förmögenheten........................ |
240. o |
— |
240,o |
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp |
4,297.1 |
403.9 |
4,701.0 |
Utnyttjade orts- och familjeavdrag ........................ |
2,635.4 |
— |
2,635.4 |
Beskattningsbart belopp....................................... |
1,661.7 |
403.9 |
2,065.6 . |
Uträknad skatt (exkl. B-skatt) .............................. |
105.4 |
39.o |
144.4 |
Skatteprocent i medeltal....................................... |
6.3i % |
9.6 6 % |
Uträknad B-skatt
Summa behållen skatteinkomst
B. 4
Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt 147.8
Därav inflytande: Enskilda + A-skatt| 135.1
B-skatti 2.0
137.1
torde likaledes hava under året avsevärt stärkt sin ställning. Av hela den
uppskattade ökningen av nu ifrågavarande inkomstkälla hava 8.5 miljoner
kronor hänförts till enskilda skattskyldiga och 6.5 miljoner kronor till aktiebolag
m. fl.
Sammanställas nu de omnämnda höjningarna och minskningarna, kan
alltså mot den vidtagna sänkningen av inkomst av jordbruksfastighet om
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
7
Tab. B. Beräkningar angående 1925 års skattetaxeriugar.
(Milj. kronor.)
Enskilda
Aktiebolag
m. 11.
Tillsammans
Inkomst av fast egendom:
1. .Jordbruksfastighet
2. Annan fastighet ......
Summa
Inkomst av kapital ..........................................
Inkomst av arbetsanställning m. m. ..................
Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ............
Summa uppskattad inkomst
Avdrag:
Enligt 11 § 2 mom. bo) bevillningsförordningen
För kommunalutskylder ..............................
Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna
avdrag ...................................................
361
115
476
660
3,300
495
4,631
218
242
32
34
66
99
40
350
489
4
60
Summa avdrag;
492
72
Återstod
1/ao av den taxerade förmögenheten........................
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp
Utnyttjade orts- och familjeavdrag .......................
Beskattningsbart belopp.......................................
Skatteprocent i medeltal......................................
Uträknad skatt (exkl. B-skatt) ..............................
Uträknad B-skatt ................................................
4,139
240
417
4,379
2,635
417
1,744
6-34 %
110. c
417
9.06 %
40.3
Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt]
Därav inflytande: Enskilda + A-skattj
B-skattj
395
180
575
400
3,300
845_
5,120
222
302
40
564
4,556
240
4,796
2,635
2,161
150.9
• 3.0
153.»
141.2
l.o
Summa behållen skatteinkomst
142.2
18 miljoner kronor ställas en höjning av inkomsten av övriga inkomstkällor
om sammanlagt 66 miljoner kronor. Såsom slutresultat har härur framgått
en nettoökning av 48 miljoner kronor.
Vad härefter beträffar avdragsposterna, har beloppet för sådana avdrag,
som omförmälas i 11 § 2 mom. 4:o bevillningsförordningen — d. v. s. för
ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkrings
-
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
premier m. m. — bibehållits ungefär oförändrat. I fråga om avdragen för
kommunalutskylder har sänkning vidtagits med 43 miljoner kronor, vilken
sänkning beräknats med ledning av de sammanlagda, till betalning förfallna
kommunalutskylderna respektive år. Övriga vid bevillningstaxeringen ej
åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning å byggnader, vissa förluster
m. m., hava sänkts med 5 miljoner kronor. Såväl sistnämnda avdrag som
avdragen för kommunalutskylder hava i tabell B fördelats på enskilda och
aktiebolag i samma proportion som motsvarande avdrag i tabell A.
Slutligen har sextiondedelen av den taxerade förmögenheten i beräkningen
bibehållits oförändrad vid det belopp, som antagits för 1924 års
taxering.
Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet skulle enligt
förestående beräkningar bliva för enskilda 4,379 miljoner kronor samt för
aktiebolag 417 miljoner kronor eller tillsammans 4,796 miljoner kronor.
Från det nu angivna beloppet för enskilda skattskyldiga avgå orts- och
familjeavdrag, vilka upptagits med samma belopp som beträffande 1924 års
taxerin g.
Den nu verkställda beräkningen avviker endast i ringa mån från riksräkenskapsverkets.
Såsom närmare framgår av efterföljande sammanställning,
har i finansdepartementets beräkning den sammanlagda uppskattade
inkomsten upptagits till ett belopp, som med 11 miljoner kronor understiger
i iksräkenskapsverkets motsvarande siffra. Samtidigt hava avdragsposterna
i finansdepartementets beräkning upptagits till 7 miljoner kronor högre
belopp än enligt riksräkenskapsverkets kalkyl. Sextiondedelen av den
taxerade förmögenheten har i båda beräkningarna upptagits till samma belopp.
Såsom resultat av angivna skillnader framgår, att de beskattningsbara
beloppen enligt finansdepartementets beräkning understiga de av riksräkenskapsverket
antagna siffrorna med 18 miljoner kronor. Hava sålunda
de båda beräkningarna i fråga om totalsumman av'' de beskattningsbara
beloppen givit nära sammanfallande resultat, skilja de sig däremot beträffande
denna summas fördelning på enskilda och aktiebolag, i det att enligt finansdepartementets
beräkning en större andel hänföres till aktiebolagen än enligt
riksräkenskapsverkets uppskattning.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
!)
Inkomst av fast egendom ............................................... » » kapital ........................................................... » » arbetsanställning m. m. ............................ » » rörelse eller yrke eller eljest .................... |
Riksrukcn-skapsverkets 610 378 3,300 843 |
Finansde-partementets 575 400 3,300 845 |
Summa uppskattad inkomst Återstod 7«o av den taxerade förmögenheten ............................... |
5,131 552 4,579 240 |
5,120 564 4,556 240 |
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp ... |
4,8.19 2,640 |
4,796 2,635 |
Beskattningsbart belopp................................ Därav: |
2,179 |
2,161 |
a) Enskilda skattskyldiga.......................................... |
1,768 |
1,744 |
b) Aktiebolag m. fl............................................................ |
411 |
417 |
Medelskatteprocenten bär år 1924 för enskilda skattskyldiga uppgått till
6.34 procent och för aktiebolag m. fl. till 9.6 6 procent. Med den obetydliga
ändring, som beräknats i avseende å de taxerade beloppen, har det ansetts
riktigt att även för 1925 års taxering antaga, att skatten skall i medeltal
utgå efter samma procenttal. Såsom uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt
(exkl. B-skatt) skulle härigenom framgå ett sammanlagt belopp om
150.9 miljoner kronor.
Av den uträknade inkomst- och förmögenhetsskatten (exkl. B-skatt) beräknas
inflyta 93.5 5 procent, d. v. s. samma procenttal som riksräkenskapsverket
med ledning av räkenskaperna för budgetåret 1923—1924 framräkna!.
Enligt detta antagande skulle alltså 141.2 miljoner kronor komma att inflyta.
Den uträknade B-skatten a aktiebolag m. fl. har enligt finansdepartementets
uppskattning upptagits till 3.o miljoner kronor, vilket innebär en nedsättning
i förhållande till 1924 års taxering med omkring 12 procent. För beräknande
av den behållna inkomsten av ifrågavarande skatt under budgetåret 1925—1926
saknas säkra hållpunkter. Med hänsyn till att restitutionerna av denna
skatt äro i hastig tillväxt, bar riksräkenskapsverket — såsom tidigare angivits
— för sin del icke ansett sig kunna för nämnda budgetår påräkna
någon ^ behållen inkomst. Enligt min mening bör dock B-skatten kunna
utan åsidosättande av tillbörlig försiktighet för nästkommande budgetår upptagas
till l.o miljon kronor.
I enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna torde efter vederbörlig
avrundning inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande
budgetår böra upptagas till 141 miljoner kronor av skatt å inkomst och
Statsverks propositionen -
Motion II: 260
av herr
Lithander
ni. fl.
P. M. från
finansdeparte
mentets
ludgelbyrå
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
förmögenhet och till 1 miljon kronor av B-skatt å aktiebolag m. fl. eller
sammanlagt till 142 miljoner kronor. Härvid har jag, såsom tidigare antytts,
utgått från att någon sänkning av det procenttal av grundbeloppet,
med vilket skatten skall uttagas, icke kan äga rum utan att nämnda procenttal
fortfarande bör beräknas till det senast fastställda eller 175.»
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl.
Maj:t dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1925 skall utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit
ifrågavarande inkomsttitel i det i statsverkspropositionen intagna förslaget
till riksstat på följande sätt
n. Skatt å inkomst och förmögenhet ........ kronor 141,000,000
/>•. B-skatt å aktiebolag m. fl.................... » 1,000,000 142,000,000.
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 260, har av herr Lithander m. fl. — under åberopande av
motiveringen till en av samma personer väckt motion, nr 219, i vilken
föreslagits, att i riksstaten för budgetåret 1925—1926 skulle upptagas
andel i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst för år 1925 med 5
miljoner kronor — hemställts, att i inkomst- och förmögenhetsskatten
måtte vidtagas den nedsättning, som möjliggjordes genom bifall till det i
motionen 219 i andra kammaren framställda förslaget.
Rörande utfallet av 1925 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
har utskottet från finansdepartementets budgetbyrå emottaga följande, den
27 maj 1925 dagtecknade promemoria:
»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade
uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet
hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden föreligga
härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha uppgifter
inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms
stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar
rörande taxeringsresultaten. Ett större antal i Stockholm taxerade bolag
hava dock underkastats särskild undersökning.
Beskattningsbart belopp.
Aktiebolag Övriga
Jlilj. kr. Alilj. kr.
Stockholm ......................................................................... 197.8 444.3
Göteborg................................................................................ 52.9 ^ 147.0
Övriga städer med mer än 15,000 invånare................ 80. i * 333.5
Städer med mindre än 15,000 invånare........................ 33.i 233.6
Samtliga städer 363.9 1,158.4
................... 36.8 566.1
Hela riket 400.7 1,724.5
Landsbygd
Be villningn utskottets betänkande Nr 45. 11
Beräknad skatteprocent i medeltal............... 9.6 6 6.34
Milj. kr. Milj. kr.
Uträknad skatt (exklusive B-slcatt) 38.7 _109.3
148.0
Härav beräknas inflyta 95.2 procent eller............................... 140.9
Beträffande B-skatten kunna några säkra slutsatser rörande den inflytande
skattens storlek ej dragas av de föreliggande taxeringsuppgifterna. Åtskilliga
tecken tyda dock på att inkomsten från denna skattetitel skall bliva högre
än som beräknats i årets statsverksproposition.
Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch
förmögenhetsskatten skall utgå med 175 procent å skattens grundbelopp.»
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1924 och första
kvartalet 1925 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit
följande uppgifter:
o. Skatt å inkomst- och förmögenhet.
l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925
Influtet...............kr. 7,518,799: 75 134,240,810: 01 141,759,609: 7 6 2,856,401: os
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 1,138,499: 07 1,370,993: 59 2,509,492:6 6 535,272: 17
Behållen inkomst kr. 6,380,300: 6 8 132,869,816:4 2 139,250,117: 10 2,321,128:91
fi. B-skatt å aktiebolag m. fl.
Influtet...............kr. 87,120:81 3,475,287:9 0 3,562,408:71 53,595: 10
Utgifter för inkomsttiteln
... » 178,733: 85 244,844: 13 423,577: 98 113,925:87
Behållen inkomst kr. — 3,230,443:7 7 3,138,830:7 3 —
Brist ................... » 91,613:0 4 60,330:7 7
Mot den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av inkomst- och
förmögenhetsskatten, vid vilken beräkning förutsatts, att skatten bestämmes
att för år 1925 oförändrat utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, har utskottet,
efter att hava erhållit del av ovan intagna, inom finansdepartementets
budgetb-yrå upprättade promemoria rörande utfallet av 1925 års
taxering, icke funnit anledning till erinran.
Utskottet.
Av skäl, som utskottet här nedan under punkterna 4, 7 och 8 kommer
att närmare angiva, har utskottet ansett, att de av Kungl. Maj:t senast
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
föreslagna beräkningarna av stämpelmedlen och tullmedlen samt, under
förutsättning av bibehållen skattesats, den i statsverkspropositionen gjorda
beräkningen av sockerskatten kunna höjas, beträffande envar av inkomsttitlarna
med 1 miljon kronor. Enligt vad statsutskottet ''rörande budgetställningen
meddelat, kommer slutsumman av sådana av riksdagen beslutade
utgifter, vilka skola täckas av andra statsinkomster än lånemedel,
att — bortsett från en numera beslutad ökning i avsättningen till statsverkets
fond av rusdrycksmedel, vilken utgiftsökning motsvaras av en
lika stor ökning på riksstatens inkomstsida — med omkring 2.3 miljoner
kronor understiga vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit.
Statsutskottet har vidare meddelat, att utskottet funnit sig kunna föreslå
en höjning av den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av
titeln »diverse inkomster» med omkring 0.« miljon kronor ävensom att
summan av de båda beloppen i varje fall komme att i statsutskottets förslag
till statsreglering utgöra 3.1 miljoner kronor. Därjämte har riksdagen, på
förslag av bankoutskottet (memorial nr 24), beslutat att av riksbankens
för år 1924 och föregående år tillgängliga vinstmedel taga i anspråk
ett belopp, som med 1.5 miljoner kronor överstiger vad i statsverkspropositionen
i sådant hänseende föreslagits. Vid nu angivna förhållanden
har utskottet funnit möjlighet föreligga att för nästkommande budgetår
vidtaga skattesänkningar, motsvarande ett belopp av 7.6 miljoner kronor.
Vid övervägande av spörsmålet, vilka skatter i sådant hänseende böra
ifrågakomma, har utskottet ansett riktigt att låta sänkningen träffa både
den direkta och den indirekta beskattningen. Bland de indirekta skatter,
vilkas sänkning kan anses önskvärd, har utskottet funnit sockerskatten
böra i främsta rummet komma i fråga. Denna skatt intager nämligen en
särställning inom vårt beskattningssystem i så måtto, som den är den
enda accis, vilken träffar en nödvändig livsförnödenhet. Vidare kommer i
betraktande, att en sänkning av sockerskatten bör kunna bliva till gagn
för den inhemska betodlingen. Den nedsättning av sockerskatten, som
utskottet kommer att sålunda föreslå, torde medföra en inkomstminskning
av 3.6 miljoner kronor och bör, med hänsyn till vad rörande beräkningen
av sockerskatten nyss anförts, föranleda, att det belopp, till vilket sockerskatten
upptagits i statsverkspropositionen, minskas med 2.6 miljoner kronor.
I avseende å den direkta beskattningen har utskottet velat erinra om
följande. Sedan genom beslut av 1919 års riksdag den ändringen införts i
förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, att denna skatt utgår
efter visst av riksdagen för varje statsregleringsperiod fastställt procenttal
av skattens i förordningen angivna grundbelopp, har procenttalet utgjort
för år 1920 155 och sedermera alltjämt 175. Då bevillningsutskottet år
1920 föreslog sistnämnda siffra, anförde utskottet, i anledning av då föreliggande
förslag om ytterligare höjning av skatteprocenten, att i diskussionen
om 1919 års bestämmelser 170 procent av grundbeloppet torde
hava rätt allmänt ansetts såsom maximum. För bevillningsutskottet fram
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
13
står det såsom angeläget att, då tillfälle därtill gives, bereda någon lättnad
i det skattetryck, som inkomst- och förmögenhetsskatten med det nuvarande
procenttalet innebär, särskilt för näringslivet. Enligt ovan meddelade
siffror återstår möjlighet att vidtaga en skattesänkning, som medför en
inkomstminskning av 4 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar
ungefär en sänkning med 5 enheter av det procenttal, efter vilket inkomstoch
förmögenhetsskatten utgår. Utskottet har således ansett sig böra föreslå,
att sistnämnda skatt för år 1925 uttages med 170 i stället för av Kungl.
Maj:t föreslagna 175 procent av grundbeloppet. Inkomst- och förmögenhetsskatten
bör vid bifall till detta utskottets förslag för nästkommande
budgetår beräknas till 138 miljoner kronor, därvid det på B-skatten belöpande
beloppet torde kunna lämnas oförändrat.
Beträffande ovan (sid. 10) nämnda, i andra kammaren av herr Lithander
m. fl. väckta motion får utskottet framhålla, att förutsättningen för densamma
förfallit genom att motionen nr 219, vilken avstyrkts av statsutskottet
(utlåtande nr 104), icke föranlett någon riksdagens åtgärd.
I sammanhang med beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten
har inom utskottet fråga uppkommit om borttagande av den i nämnda
skatt ingående B-skatten å aktiebolag m. fl.
Det har därvid erinrats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 16 maj 1924, nr 165, anhållit, att Kungl. Maj:t ville föranstalta.
om utredning angående B-skattens upphävande och därvid, i den mån det
befunnes erforderligt att ersätta denna skatt, beakta, bland annat, vad i
bevillningsutskottets betänkande nr 39 anförts rörande särskilda stämpelavgifter,
samt för 1925 års riksdag framlägga de förslag, som kunde av
utredningen föranledas.
Något förslag i ämnet har icke blivit innevarande riksdag förelagt.
Rörande frågans nuvarande läge har utskottet inhämtat följande.
Kungl. Maj:t har den 6 juni 1924 anmodat kammarrätten att inkomma
med utlåtande över riksdagens ovannämnda skrivelse jämte det förslag till
bestämmelser, vartill utlåtandet kunde föranleda.
Kammarrätten, som den 4 december 1924 avgivit det infordrade utlåtandet,
har därvid såsom sin uppfattning uttalat, att B-skatten såsom
medel att tillvarataga den verkliga eller förmenta särskilda skattekraften
hos bolagen med hänsyn till deras fondbildningar icke borde bibehållas;
och har kammarrätten tillstyrkt, att B-skatten måtte bliva avvecklad utan
anordnande av någon ersättning. Kammarrätten har emellertid, om det
skulle befinnas nödvändigt att sätta något i B-skattens ställe, ifrågasatt
viss anordning. Slutligen har kammarrätten föreslagit vissa bestämmelser
i syfte att reglera det restitutionsförfarande, som komme att erfordras,
så länge något bolag funnes kvar, som innehade B-beskattade medel, utan
att mot dem svarande restitution erhållits.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Riksräken
skapsverket.
Utskottet, som sålunda finner att utredning i frågan pågår, inskränker
sig till att uttala förhoppningen, att förslag till lösning av här avhandlade
spörsmål måtte föreläggas nästa års riksdag.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och
förmögenhetsskatt för år 1925 skall utgå med 170
procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;
B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1925—1926 beräknas på följande sätt:
Inkomst- och förmögenhetsskatt:
re. Skatt å inkomst och
förmögenhet kr. 137,000,000
p. B-skatt å aktiebolag
m. 11................. » 1,000,000 kr. 138,000,000.
C) att motionen II: 260 av herr Lithander m. 11., om
nedsättning i inkomst- och förmögenhetsskatten, måtte
anses besvarad genom vad utskottet ovan under A)
hemställt.
2:o.
Bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Biksräkenskapsverket har anfört följande:
»Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning, vilken i riksstaten
för innevarande budgetår är upptagen till 3,000,000 kronor, har enligt till
statistiska centralbyrån inkomna uppgifter i taxeringslängderna för innevarande
år debiterats med 3,728,416 kronor. Biksräkenskapsverket föreslår,
liksom föregående år, att denna skatt i riksstaten höjes till 3,400,000
kronor, till vilket belopp i sådant fall även det under sjunde huvudtiteln
anvisade extra anslaget ''Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga
i landsting’ bör upptagas.»
15
Bevillninymtskottets betänkande Nr 45.
Ifrågavarande inkomsttitel liar i statsverkspropositionen upptagits med det Statsverksav
riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 3,400,000 kronor. p p
Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för Vt,kotte!.
år 1924 och första kvartalet 1925 erhållit följande uppgifter:
l:a halvåret 1924 2:a4ialvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925
Influtet ........... kr. 307,030: 11 3,273,099:1? 3,580,129:2 8 121,173: 83
Utgifter för inkomsttiteln
... » 19,987:9 5 19,906:29 39,894: 24 5,847: 3 4
Behållen inkomst kr. 287,042:16 3,253,192:88 3,540,235:0 4 115,326:49.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att bevillning av fast egendom samt av inkomst
måtte för budgetåret 1925—1926 beräknas
till........................................ kronor 3,400,000.
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Riksräkenskapsverket har anfört:
»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.
Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen
den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och han delsexpediter
samt. för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även föras
avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar.
Den behållna inkomsten av dessa avgifter har uppgått till
Riksräken
skapsvcrket.
år 1919
»
»
1920
1921
1922
första halvåret 1923
budgetåret 1923—1924
kronor 283,240
» 392,534
» 374,526
» 358,501
» 247,054
» 487,820.
A denna inkomsttitel, vilken i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppförts
med 350,000 kronor, har under de fyra månaderna juli—oktober 1924
influtit netto icke mindre än 177,413 kronor, motsvarande för helt år
532,239 kronor. Då anledning icke föreligger att beräkna en lägre siffra
för budgetåret 1925—1926 än för nu löpande budgetår, har riksräkenskapsverket
—■--uppfört här ifrågavarande inkomsttitel med 500,000 kronor.»
Departementschefen har uttalat, att han i betraktande av under de senare Departementsåren
fortgående stegring av behållna inkomsten å ifrågavarande titel även c *7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
funnit en höjning av det i riksstaten upptagna beloppet höra äga rum, men
att han ansett de hittills för helt budgetår kända nettoinkomsterna icke giva
anledning att beräkna högre belopp än 450,000 kronor.
Statsverks- Förevarande inkomsttitel har följaktligen i Kungl. Maj:ts förslag till riksproposi
tonen. upptag^ till 450,000 kronor.
Utskottet. Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna
inkomsttitel för år 1924 och första kvartalet 1925 visar följande ställning:
l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kv^rt. 1925
Influtet kr. 257,008: 64 237,590:5 3 494,599:17 155,059:82
Utgifter för inkomsttiteln.
. » 379: 74 _309: 2 4 688: 9 8 24: 6 5
Behållen inkomst kr. 256,628: 90 237,281:2 9 493,910:19 155.035777^
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och
rättigheter måtte för budgetåret 1925
—1926 beräknas till ......................... kronor 450,000.
4:o.
Riksrttken
ikapsvcrket.
Stämpelmedlen.
Riksräkenskapsverket har anfört:
»Stämpelmedel, bevillning, hava enligt budgetredovisningarna, i den mån
de till statsverket inlevererats och för statsreglering en behållits, utgjort:
år 1919 .................................................... kronor 66,900,369
» 1920 ..........................
» 1921 .........................
» 1922 ..........................
första halvåret 1923
budgetåret 1923—1924
60,143,222
54,934,371
47,698,065
22,657,644
41,658,844.
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de
stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, har detta belopp
under åren 1920—1923 utgjort:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
17
1920 |
1921 |
1922 |
1923 |
|
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
|
Handlingar till laglartsprotokollet ............... |
15,362,319 |
11,215,152 |
9,657,889 |
9,540,488 |
Handlingar till intecknings- och tomträtts- |
||||
protokollen .......................................... |
2,420,490 |
3,321,085 |
1,768,284 |
1,464,806 |
Handlingar till äktenskapslörordsprotokoll ... |
8,845 |
10,420 |
17,995 |
26,170 |
Handlingar till bouppteckningsprotokoll: |
||||
Bouppteckningar .................................... |
15,706,967 |
16,736,364 |
13,920,371 |
12,492,567 |
Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid |
||||
bouppteckningens stämpelbeläggning...... |
2,512 |
5,785 |
827 |
189 |
M orgongåvobrev .................................... |
209 |
— |
— |
— |
Avhandlingar'' om lösöreköp ..................... |
37,015 |
75,841 |
85,411 |
81,198 |
Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om |
||||
gåva ..................................................... |
1,223,305 |
895,687 |
676,077 |
1,926,124 |
Summa kronor |
34,761,662 |
32,260,334 |
26,126,854 |
25,531,542 |
Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november 1914
nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till
dessa skatter äro av de i förestående statistik upptagna avgifter hänförliga,
utom avgifterna för bouppteckningar och testamenten samt deklarationerna
om gåva, även de i beloppen för rubriken »handlingar till lagfar
tsprotokollet» ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikomissbrev
rörande fast egendom.
Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig till:
år 1919 .................................................... kronor 21,728,394
» 1920 .................................................... » 17,056,152
» 1921 .................................................... » 17,946,906
» 1922 .................................................... » 14,992,789
» 1923 ................................................... » 14,552,983.
För budgetåret 1925—1926 torde man kunna beräkna arvsskatt och skatt
för gåva till 13,000,000 kronor.
Förestående beräkning bar gjorts, då det kan vara av ett visst intresse
att känna, huru mycket arvsskatt och skatt på gåva inbringa, ehuru de
icke redovisas särskilt för sig i räkenskaperna och beräkningen icke inverkar
på efterföljande utredning, som avser hela skattetiteln »Stämpelmedel».
Genom nådiga förordningen den 27 juni 1924, nr 270, hava vissa smärre
ändringar vidtagits i gällande förordning angående stämpelavgiften. Om
dessa ändringar bär dock bevillningsutskottet vid innevarande års riksdag
uttalat, att de icke synas vara av den betydelse, att hänsyn till desamma
behöver tagas vid inkomstberäkningen.
I riksräkenskapsverket tillhandakomma skrivelser den 3 oktober och 15
november 1924 meddelar generalpoststyrelsen, att de från styrelsen månad
för månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1923 samt
intill utgången av september månad 1924 framgå av nedanstående tabell,
vari endast avrundade belopp insatts.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 saml. 35 höft. (Nr 45.)
2
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Hind |
År |
9 2 3 |
År 19 2 4 |
||
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Ökning (+) |
|
Januari ........................ |
3.75 |
3.10 |
|||
Februari........................ |
4.19 |
4.41 |
|||
Mars ........................... |
2.17 |
10.11 |
1.88 |
9.37 |
— 7.3 |
April ........................... |
4.05 |
4.08 |
|||
Maj.............................. |
4.72 |
4.90 |
|||
Juni ........................... |
3.2 8 |
12.05 |
2.84 |
11.77 |
— 2.3 |
Juli............................. |
3.36 |
2.92 |
|||
Augusti ........................ |
3.5 8 |
5.10 |
|||
September..................... |
2.64 |
9.68 |
1.71 |
9.73 |
+ l.G |
Oktober........................ |
2.88 |
2.62 |
2.62 |
— 9.0 |
|
j November..................... |
4.4 2 |
— |
— |
||
i December ..................... |
2.64 |
9.94 |
— |
— |
|
Summa |
41.68 |
för tio mån. |
33.49 |
I riksstaten för innevarande budgetår äro stämpelmedlen beräknade till
40,000,000 kronor, ocb till detta belopp föreslår generalpoststyrelsen att
denna titel upptages jämväl för budgetåret 1925—1926. Enligt förestående
tablå bar uppbörden under de tolv månaderna november 1923—oktober
1924 uppgått till 40.55 miljoner kronor.
Under förutsättning av fortsatt tillämpning av såväl förordningen den
17 maj 1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid
köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror som ock förordningen
den 13 april 1922 om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 6
november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper, vilkas giltighetstid utgår den 30 juni 1925 enligt i år givna
förordningar nr 129 och 115, har riksräkenskapsverket beräknat stämpelmedlen
för budgetåret 1925—1926 till 40,000,000 kronor.»
Statsverks- I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag har stämpelmedlen i statspropositionen.
ve r ks p r opo si ti o nen upptagits till 40,000,000 kronor.
Trop. nr 55. Genom en den 6 februari 1925 dagtecknad proposition, nr 55, har Kungl.
Maj:t framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni
1926 av den nu till utgången av juni månad år 1925 gällande förordningen
den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i
vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 17) har riksdagen
numera bifallit Kungl. Maj:ts nämnda förslag.
Trop. nr 98. Genom en den 20 februari 1925 dagtecknad proposition, nr 98, har Kungl.
Maj:t föreslagit vissa smärre ändringar i gällande förordning angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper ävensom förlängd
giltighet för de nu gällande förhöjda stämpelsatserna i förordningen. På
hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 21) har denna proposition
av riksdagen numera bifallits.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 19
I proposition (lön 20 mars 1925, nr 220, har Kungl. Maj:t föreslagit vissa
smärre ändringar i förordningen angående stämpelavgiften. Den av Kungl.
Maj:t föreslagna förordningen i ämnet har numera blivit på bevillningsutskottets
hemställan (betänkande nr 33) av riksdagen antagen.
I ovannämnda proposition nr 232, har jämväl föreslagits, att beräkningen av
stämpelmedlen, vilka i statsverkspropositionen upptagits till 40,000,000 kronor
måtte höjas till 43,000,000 kronor. Till stöd härför har chefen för finansdepartementet
till det vid propositionen nr 232 fogade statsrådsprotokollet
anfört följande:
Stämpelmedlen hade under innevarande budgetår visat en allt mer framträdande
tendens till ökning. Enligt budgetredovisningen för 1923—1924
utvisade stämpelmedlen en behållen inkomst av 41.7 miljoner kronor. För
månaderna juli—december 1924 redovisade generalpoststyrelsen en stämpeluppbörd
av 20.9 miljoner kronor mot 19.3 miljoner kronor för samma månader
1923. Under månaderna januari—april innevarande år uppginge beloppet
till i runt tal 18 miljoner kronor, medan motsvarande siffra föregående år
stannade vid 15.2 miljoner kronor. Med hänsyn till den ökning av uppbörden,
som inträffat under nu löpande budgetår, syntes det — även om den
osäkerhet, som alltid vidlåde beräkningen av denna inkomsttitel, toges i betraktande
— vara befogat att för budgetåret 1925—1926 räkna med en inkomst
av 43 miljoner kronor.
Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande
inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1924 och första kvartalet 1925
utvisar följande ställning:
l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925
Influtet................ kr. 21,610,889:0 5 20,618,504:18 42,229,393:2 3 13,342,833:2 5
Utgifter för in
komsttiteln
.... » 97,052:74 225,095:99 322,148:73 150,169:48
Behållen inkomst kr. 21,513,836:31 20,393,408:19 41,907,244:50 13,192,663:77.
Enligt en från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å
inkomsttiteln under april månad 1925 i behållen inkomst influtit 3,822,595
kronor 71 öre.
Då enligt ovan omförmälda, inom finansdepartementets budgetbyrå uppgjorda
approximativa överslagsberäkning rörande utfallet av statsregleringen
för budgetåret 1924—1925 å förevarande inkomsttitel beräknats inflyta ett
belopp av 44.5 miljoner kronor, har utskottet ansett den av Kungl. Maj:t
i propositionen nr 232 föreslagna beräkningen av inkomsttiteln kunna
höjas med 1 miljon kronor eller till 44 miljoner kronor.
Utskottet får sålunda hemställa,
Vrop. nr 220.
Vrop. nr 232
Utskottet.
att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1925—1926
beräknas till...................................... kronor 44,000,000.
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Riksräken
skapsverket.
Statsverks propositionen -
Utskottet.
5:o.
Lastpenningarna.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Lastpenningar, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av
år 1918 ........................
» 1919 .......................
» 1920 ........................
» 1921 ........................
» 1922 ........................
budgetåret 1923—1924
kronor 450,180
» 579,388
» 864,435
» 585,511
» 599,781
» 585,907.
Den redan år 1920 av generaltullstyrelsen väckta och av kommerskollegium
och statskontoret omfattade tanken, att lastpenningarna borde i samband
med en eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen avskaffas, har
sedermera befunnit sig under utredning, därvid man avsett atit undersöka
möjligheten och lämpligheten av en ändring av nuvarande system för beräknandet
och uppbörden av allmänna sjöfartsavgifter med undantag a-v
lotsavgifter. Denna utredning bär jämlikt nådig föreskrift vilat från och
med den 1 januari 1923 men numera, på grund av nådigt beslut den 13
sistlidne juni ånyo upptagits. Då den emellertid, enligt vad riksräkenskapsverket
inhämtat, ännu icke så fortskridit, att man kan vänta lastpenningarnas
borttagande under det budgetår, som nu är i fråga, har ämbetsverket
upptagit inkomsttiteln ''lastpenningar’ jämväl i nu föreliggande
förslag.
Enligt nådiga förordningen den 2 maj 1924, nr 104, vilken trädde i kraft
den 1 juli 1924 och gäller till och med den 30 juni 1927, är befrielse i vissa
fall från erläggande av lastpenningar medgiven. Förordningen avser i
huvudsak en fortsatt tillämpning av förut gällande förordning av den 19
maj 1922, nr 208, dock så, att den nya förordningen medgiver något mindre
lättnader i skyldigheten att erlägga lastpenningar. Vid sådant förhållande
torde man kunna till grund för beräkningen för budgetåret 1925—
1926 lägga medeltalet av lastpenningbeloppen för år 1922 och budgetåret
1923—1924. Då detta medeltal utgör 592,844 kronor, hemställer riksräkenskapsverket,
att lastpenningarna uppföras i riksstaten med oförändrat
belopp, 600,000 kronor.»
I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det
av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 600,000 kronor.
Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna
tillfört statsverket en behållen inkomst av 334,473 kronor 62 öre första halvåret
1924 och 343,472 kronor 2 öre andra halvåret 1924 eller sålunda 677,945
kronor 64 öre för hela året 1924 samt 170,460 kronor 93 öre första kvartalet
1925.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
21
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att lastpenningarna måtte för budgetåret 1925—1926
beräknas till......................................... kronor 600,000.
6:o.
Automobilskattemedel.
Rörande upptagande å riksstaten av förevarande inkomsttitel har departe- Departement»-mentschefen anfört följande: chefen.
»Härefter ber jag att få anmäla frågan om upptagande å riksstaten av en
ny inkomsttitel, nämligen automobilskattemedel. Under denna benämning
sammanfattas för närvarande inkomster enligt följande huvudsakliga bestämmelser,
nämligen:
Automobilskatt (Sv. ffs. 1922 : 260, 1923 : 74, 1924 : 128) utgår, för helt
kalenderår räknat, med följande belopp:
a) för motorcykel utan bi vagn med femton kronor;
b) för motorcykel med bivagn med tjugufem kronor;
c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med åtta kronor
för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens egen vikt vid
användning av tyngsta till automobilen hörande karosseri; samt
d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,
med femtio kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens
egen vikt vid användning av tyngsta till automobilen hörande karosseri.
Särskild skatt å automobilgummiringar (Sv. ffs. 1922:261,1923:73)
utgår med en krona 50 öre för varje helt kilogram av ringens vikt.
Skatt å automobil, som för tillfälligt brukande i riket från utlandet
införts, (Sv. ffs. 1923: 11, 1924: 264) utgör, för varje påbörjad dag,
a) beträffande motorcykel 25 öre;
b) beträffande lastautomobil med ringar av mjuk kautschuk, som icke äro
massiva, tre kronor;
c) beträffande lastautomobil med massiva ringar av mjuk kautschuk fem
kronor;
d) beträffande lastautomobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk
åtta kronor; samt
e) beträffande annan automobil en krona.
Särskild skatt å bensin och motorsprit skall erläggas med 5 öre för liter
jämlikt förordningen den 23 maj 1924 (nr 126), som, i vad densamma avser
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
särskild skatt å bensin, tillämpats från och med den 1 juni 1924, men, i
vad den avser särskild skatt å motorsprit, träder i kraft först den 1 juli
1929.
De jämlikt nu anförda bestämmelser influtna medlen bokföras hos statskontoret
såsom diverse medel och tillfalla rikets städer för att användas för
dessas gatu- och väghållning samt landsbygden för att användas företrädesvis
till förbättring och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt
betydelsefulla vägar och broar, allt enligt de fördelningsgrunder, som innefattas
i förordningen den 20 juni 1924 (nr 258).
I samband med anmälan av sitt beslut om sistnämnda förordning, som
trädde i stället för den tidigare i ämnet gällande förordningen av den 2
juni 1922 (nr 262), anhöll 1924 års riksdag i skrivelse den 10 juni 1924
(nr 326), att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning rörande automobilskattemedlens
uppförande å riksstaten samt för riksdagen framlägga det förslag
i ämnet, vartill utredningen kunde giva anledning. Över riksdagens
berörda skrivelse hava riksräkenskapsverket, statskontoret samt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden. Härvid har riksräkenskapsverket
hemställt, att i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—
1926 måtte uppföras dels å inkomstsidan under rubriken ’A. Egentliga
statsinkomster. I. Skatter’ en ny titel: ’5. Automobilskattemedel’, dels å
utgiftssidan under sjätte huvudtiteln och rubriken ''Väg- och vattenbyggnadsväsendet’
tvenne nya titlar: ''Gatu- och väghållning i rikets städer,
reservationsanslag, att av automobilskattemedel direkt utgå’ och ''Förbättring
och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla
vägar och broar, m. m.'', reservationsanslag, att av automobilskattemedel
direkt utgå’. Detta förslag har biträtts av väg- och vattenhyggnadsstyrelsen
ävensom, ehuru med viss tvekan, av statskontoret.
I sin inkomstberäkning för budgetåret 1925—1926 har nu riksräkenskapsverket,
i överensstämmelse med den i förberörda utlåtande gjorda hemställan,
å inkomstsidan uppfört automobilskattemedel och beräknat inkomsten
för nämnda budgetår å denna titel till 15,000,000 kronor.
För egen del biträder jag riksräkenskapsverkets och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
mening, att automobilskattemedlen och de med dem sammanhörande
utgiftsanslagen böra uppföras å riksstaten. Statskontorets uttalade
tveksamhet i detta spörsmål synes i sak vara föranledd av de konsekvenser,
som åtgärden kunde medföra i avseende å vissa andra statsmedel. Såsom
jag senare kommer att anmäla, har jag emellertid igångsatt en undersökning
i syfte att klarlägga, i vad mån vissa uppbördsmedel i statens verksamhet,
vilka nu tillföras vederbörande utgiftsanslag, böra uppföras i budgeten som
självständiga inkomsttitlar. Det tinnes då anledning att till prövning upptaga
jämväl frågan om den budgetära behandlingen av de medel, som statskontoret
ansett kunna ur förevarande synpunkter jämföras med automobilskattemedlen.
»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
23
Såsom departementschefen erinrat i ovan återgivna anförande, har riks- iciksräkenräkenskapsverket
beräknat inkomsten för budgetåret 1925—1926 å automobil- okapsverket.
skattemedlen till 15,000,000 kronor. Till stöd härför har riksräkenskapsverket
i nämnda skrivelse anfört bland annat följande:
»Influtna automobilskattemedel utgjorde, enligt vad som framgår av
statskontorets tryckta utdrag ur de under dess förvaltning stående fonders
och diverse medels räkenskaper, för tiden
7i—30/<; 1923 ............................................ 4,045,897 kronor samt för
budgetåret 1923—1924 ............................ 9,142,612 kronor.
Enär samma skattesatser, som gälla beträffande de i automobilskattemedlen
under första halvåret 1923 och budgetåret 1923—1924 ingående
objektskatterna allt fortfarande gälla i så gott som oförändrat skick,
kunna ovan anförda siffror läggas till grund för beräkningen av vad som
kan väntas inflyta å samma skattetitlar under budgetåret 1925—1926.
Automobilismen har under senare år varit stadd i stark utveckling, och
erfarenheten har visat, att den automobilbeskattning, som infördes att gälla
från och med år 1923, icke haft någon hämmande verkan på denna utveckling.
Fastmera har användandet av motorfordon trots skatten i hög grad
ökats, så att antalet i bruk varande sådana fordon, vilket vid ingången
av år 1922 torde hava utgjort cirka 45,000 nu uppskattas till omkring
65,000, därvid märkes, att hela ökningen faller på egentliga automobiler.
Under år 1923 importerades omkring 12,000 personautomobiler. 2,500 lastautomobiler
och 2,150 motorcyklar. Värdet av hela denna import har uppgått
till omkring 36,000,000 kronor, medan vmrdet av importen utav bensin
och olja för motorfordon uppskattats till 35,000,000 kronor och av automobilgummi
till i runt tal 8,000,000 kronor.
Att automobilismens utveckling icke kommer att avstanna torde få anses
som visst, varför ännu högre importsiffror säkerligen kunna beräknas
för innevarande och nästpåföljande år. På grund härav har riksräkenskapsverket
ansett sig böra för budgetåret 1925—1926 uppskatta den del
av automobilskattemedlen, som utgöres av automobilskatt, särskild skatt
å gummiringar och skatt å automobil, som för tillfälligt brukande i riket
från utlandet införes, till 10,000,000 kronor. För beräkning av den totala
inkomsten av automobilskattemedel bör härtill läggas den särskilda skatten
å bensin. Då hela konsumtionen av bensin för andra än industriella ändamål
kan beräknas uppgå till omkring 100,000,000 liter för år, skulle skatten
räknad efter 5 öre per liter, komma att belöpa sig till 5,000,000 kronor.
Inkomsttiteln automobilskattemedel skulle alltså sammanlagt kunna beräknas
uppgå till 15,000,000 kronor, med. vilket belopp, riksräkenskapsverket
även uppfört densamma---.» I
I enlighet med departementschefens förslag har i statsverkspropositionens statsverksförslag
till riksstat närmast efter inkomsttiteln lastpenningar upptagits propositionen.
automobilskattemedel såsom ny inkomsttitel med det av riksräkenskapsverket
beräknade beloppet, 15,000,000 kronor. I nämnda förslag till riksstat
hava vidare å sjätte huvudtiteln under rubriken »väg- och vatten
-
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
byggnadsväsende*;» uppförts två mot den nya inkomsttiteln svarande
extra reservationsanslag att direkt utgå av automobilskattemedel, nämligen
det ena å 3,000,000 kronor till förbättring och underhåll av städernas för
automobiltrafiken viktiga gator och vägar och det andra å 12,000,000
kronor till motsvarande arbeten på landsbygden eller å tillhopa 15,000,000
kronor (statsverkspropositionens förslag till riksstat för budgetåret 1925—
1926: VI, B, 11 och 12).
utskottet. Riksdagen har numera, på hemställan av statsutskottet (utlåtande nr 6,
punkterna 11 och 12), anvisat nyssnämnda, av Kungl. Maj:t äskade reservationsanslag
att direkt utgå av automobilskattemedel.
Från statskontoret har utskottet erhållit följande uppgift angående den
redovisade uppbörden av automobilskattemedel under tiden juli 1924—
mars 1925:
automobilskatt och skatt å gummiringar:
juli—dec. 1924 ........ kronor 1,825,659: 7 3
järn—mars 1925 » 597,069:9 6 2,422,729:6 9
bensinskatt:
juli—dec. 1924 ........ kronor 4,991,443: 7 8
järn—mars 1925 » 1,618,224:98 6,609,668:76
Summa kronor 9,032,398: 4 5.
Utskottet har icke något att erinra mot att i riksstaten automobilskattemedel
upptages såsom ny inkomsttitel med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.
Utskottet får förty hemställa,
att i riksstaten för budgetåret 1925—1926 måtte under
egentliga statsinkomster upptagas följande inkomsttitel
sålunda:
automobilskattemedel, bevillning........ kronor 15,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
25
7:o.
Tullmedlen.
Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande:
»Tullmedel, bevillning, hava enligt budgetredovisningarna lämnat en behållen
inkomst av:
år 1920.................................................... kronor 144,674,952
» 1921.................................................... » 102,333,299
» 1922.................................................... » 108,714,123
» 1923 (V7—3%) ................................ » 62,452,153
budgetåret 1923—1924 ........................ » 149,320,831
I riksstaten för budgetåret 1924—1925 äro dessa medel upptagna till
123,500,000 kronor.
Enligt nådiga kungörelsen den 20 maj 1922 (nr 203) genomfördes från.
och med den 22 i samma månad en tullförhöjning å kaffe, vilken beräknats
komma att under ett år tillföra statskassan nya inkomster till ett sammanlagt
belopp av 15,000,000 kronor. Med utgången av nyss omförmälda
månad inträffade även den förändringen, att de förordningar, som reglerade
glidtullarna å spannmål, upphörde att gälla, varefter de tullsatser,
som gällde före glidtullsystemets införande, åter trädde i kraft.
Generaltullstyrelsen har . i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7
nästlidne månad beräknat den inflytande uppbörden av tullmedel för budgetåret
1925—1926 till omkring 135,000,000 kronor under förutsättning av
normal import och oförändrade tullsatser.
Riksräkenskapsverket har låtit upprätta följande tabell, utvisande den
debiterade tulluppbörden under tiden december 1922—november 1923 och
motsvarande tid åren 1923—1924.
Månad 1922—1923 1923—1924
December........................................................ 11,799,472:9 9 14,028,551:4 4
Januari ........................................................ 9,287,454:7 2 10,703,989:13
Februari ........................................................ 8,842,242:3 7 10,271,058:71
Mars................................................................ 10,993,304:2 7 10,560,831:17
April................................................................ 11,391,865:91 14,491,209:0 2
Maj ................................................................ 11,665,868: 83 13,928,608: 42
Juni................................................................ ll,275,940:oi 11,198,426:8 0
Juli ................................................................ 9,962,557:03 12,262,309:2 3
Augusti ........................................................ 12,521,360: 5 2 11,633,382: 29
September .................................................... 13,793,805: 65 13,702,441: 38
Oktober............................................................ 15,661,768:8 4 13,238,389:7 6
November .................................................... 14,549,233: 53 13,231,661: 7 8
Summa kronor 141,744,874:6 7 149,250,859:13
Av denna tablå framgår, att stegring förefunnits även under den sist
tilländalupna årsperioden.
Riksrdkensk
ap sv er ket.
26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Avkortningar och restitutioner för denna titel hava utgjort:
Vi—s% 1923 ............................................ kronor 1,004,523
Vt 1D23—''■''% 1924 .................................... » 2,350,569
Genom nådiga kungörelsen den 20 sistlidne juni, nr 246, vilken trätt i
kraft den 1 juli 1924, liar för tobak och tobaksva.ror stadgats tullfrihet
och de förutvarande tullavgifterna överförts till tobaksskatt. (Tull skall
dock allt fortfarande utgå dels för färdiga tobaksvaror, som från utrikes
ort ankommande resande för eget bruk — utöver viss mindre kvantitet —
medföra, dels ock för av vederbörligen legitimerad handelsresande från
utrikes ort medförda prov å dylika varor). Den härigenom förorsakade
minskningen i tullinkomst har, enligt det vid propositionen den 14 mars
1924, nr 192, fogade utdraget av statsrådsprotokollet, av föredragande departementschefen
beräknats till 6,000,000 kronor för år. Utan denna minskning
skulle man, i stället för ovan anförda, av generaltullstyrelsen beräknade
belopp 135,000,000 kronor, kunnat för budgetåret 1925—1926 motse en
tulluppbörd av 141,000,000 kronor.
Generaltullstyrelsens förslag synes innebära en befogad försiktighet. I
denna inkomsttitel ingår emellertid även av riksdagen särskilt beslutad
mertull å arrak och rom, vilken för budgetåret 1925—1926 av generaltullstyrelsen
beräknats till cirka 700,000 kronor. Beträffande denna mertull
förefinnas synnerligen starka skäl för ett utbrytande från de övriga tullmedlen
så att den må bliva budgetärt och räkenskapsmässigt förd för sig.
I detta hänseende erinrar riksräkenskapsverket om föreskriften i nådiga
förordningen den 9 juni 1922, nr 252, om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, enligt vilken ifrågavarande
mertull tillhör de medel, av vilka överskottet utöver visst belopp
skall ingå till nyssnämnda fond. Det måste då ligga vikt uppå, att
årsbel Öppet direkt och utan särskild utredning er hålles genom bokföringen,
vilket för närvarande icke är fallet. För detta ändamål föreslår riksräkenskapsverket,
att mertullen upptages såsom särskild inkomsttitel, lämpligen
i riksstaten placerad bland de övriga rusdryckstitlarna.
Om man minskar det av generaltullstyrelsen beräknade beloppet av
tullmedel, 135,000,000 kronor, med beloppet av mertull å arrak och rom,
700,000 kronor, erhålles 134,300,000 kronor, med vilket belopp riksräkenskapsverket
uppfört tullmedel i förslagstabellen.
Önskvärdheten av att redan i den för redovisningen normerande riksstaten
särskilja vad som vid tillämpningen måste särskiljas inskränker sig
icke till nu ifrågavarande inkomsttitel utan förefinnes även i avseende
på andra inkomst- eller anslagstitlar, och en successiv reform i nu antydda
hänseende av riksstatens såväl inkomst- som utgiftssida är enligt
riksräkenskapsverkets mening ur många synpunkter påkallad. Detta skulle
i princip endast innebära ett konsekvent fullföljande av 1911 års stora budgetreform
och skulle ur praktisk synpunkt medföra många fördelar. Riksräkenskapsverket
har för avsikt att efter hand fullfölja denna tanke.»
Riksräkenskapsverket har vidare anfört:
»Mertull å arrak och rom. Av skäl, som riksräkenskapsverket vid behandlingen
av titeln ''Tullmedel’ nyss närmare utvecklat, har ämbetsverket
funnit inkomsterna av den av riksdagen särskilt beslutade mertullen
å arrak och rom böra i riksstaten uppföras under en särskild titel i samband
med övriga skatter å sprit- och maltdrycker. Jämväl mertullen å
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 27
arrak och rom är nämligen närmast att anse som en form av beskattning
av dessa drycker.
Den behållna inkomsten av denna tull utgjorde:
år 1921 .................................................... kronor 1,249,069
» 1922 .................................................... » 1,082,411
» 1923 :;7(;) .................................... » 583,103
budgetåret 1923 — 1924 ............................ » 863,641.
För budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 bar generaltullstyrelsen beräknat
inkomsten till 800,000 respektive 700,000 kronor.
På sätt framgår av ovanstående äro såväl de verkliga som de beräknade
inkomsterna å denna titel sjunkande, och siffrorna för de fyra första månaderna
av innevarande budgetår (behållen inkomst — 243,907 kronor)
giva onekligen stöd åt den av generaltullstyrelsen senast föreslagna sänkningen.
Riksräkenskapsverket bär fördenskull —--uppfört mertull å arrak
och rom med av generaltullstyrelsen föreslaget belopp 700,000 kronor.»
Departementschefen har anfört:
»Tullmedlen äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 123.5
miljoner kronor. Under månaderna december 1923—november 1924 har beloppet
av influtna tullmedel uppgått till ej mindre än närmare 147 miljoner
kronor. Det må dock beaktas, att efter den vid 1924 års riksdag beslutade
omläggningen av tobaksbeskattningen från och med den 1 juli 1924
gäller tullfrihet för tobak och tobaksvaror, och att de förutvarande tullavgifterna
— utom i vissa obetydliga undantagsfall — överförts till tobaksskatt.
Den härigenom förorsakade minskningen i tullinkomsten bär beräknats till
6 miljoner kronor för år. Emellertid torde det kunna förväntas, att tullmedlen
för innevarande budgetår i verkligheten komma att inflyta med ett
icke obetydligt högre belopp än det i riksstaten upptagna. För budgetåret
1925—1926 har generaltullstyrelsen beräknat den inflytande tulluppbörden
till omkring 135 miljoner kronor under förutsättning av normal import och
oförändrade tullsatser. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till denna beräkning
men därjämte, på anförda skäl, föreslagit, att den år 1920 beslutade
mertullen å arrak och rom — av generaltullstyrelsen för budgetåret 1925—
1926 beräknad till 700,000 kronor — skulle upptagas såsom särskild inkomsttitel
bland rusdrycksmedelstitlarna. I sitt förslag till inkomstberäkning bar
riksräkenskapsverket alltså upptagit tullmedlen med 134.3 miljoner kronor.
Beräkningen av förevarande inkomsttitel är givetvis synnerligen vansklig,
helst densamma omedelbart röner inflytande av växlingarna i de ekonomiska
konjunkturerna. Med beaktande av de allmänna synpunkter å den sannolika
ekonomiska utvecklingen, som jag framlagt i finansplanen för ifrågavarande
statsregleringsperiod, har jag likväl funnit den av generaltullstyrelsen och
riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av det belopp i tullmedel, som kan
förväntas inflyta under budgetperioden, vara präglad av nödig försiktighet.
I samband med den av mig förut omförmälda frågan om ordnandet av
avsättningarna till statsverkets fond av rusdrycksmedel har jag för avsikt
Departements
chefen.
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
föreslå, att mertullen å arrak och rom icke vidare skall bidraga till rusdrycksmedelsfonden.
Vid ett bifall till detta förslag finnes ingen anledning
att upptaga mertullen såsom särskild inkomsttitel. I mitt förslag till
riksstat har jag förty uppfört tullmedlen med ett belopp av 135 miljoner
kronor.»
Statsverks- Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till 135,000,000
propositionen. kronori
Prop. nr 230. I proposition den 8 maj 1925, nr 230, bar Kungl. Maj:t, till följd av ett
mellan Sverige och Spanien avslutat handelsavtal, framlagt förslag angående
åtskilliga ändringar i gällande tulltaxa, vilket förslag numera, på hemställan
av bevillningsutskottet (betänkande nr 39), av riksdagen bifallits. Såsom
framgår av det vid sistnämnda proposition fogade statsrådsprotokollet motsvara
ändringarna, med utgångspunkt från importsiffrorna för år 1924, en
sammanlagd minskning av tulluppbörden å omkring 3.8 miljoner kronor
för år.
Prop. nr 232. I den ovan omnämnda propositionen nr 232 har Kungl. Maj:t föreslagit,
att i riksstaten för budgetåret 1925—1926 tullmedlen måtte uppföras med
132,000,000 kronor eller sålunda med ett belopp, som med 3,000,000 kronor
understiger det i statsverkspropositionens riksstatsförslag upptagna. Till stöd
härför har chefen för finansdepartementet till det vid propositionen nr 232
fogade statsrådsprotokollet anfört följande:
»Nettoinkomsterna av tullmedlen uppgingo för budgetåret 1923—1924
till 149.3 miljoner kronor. Häri ingingo spannmålstullarna med omkring
17 miljoner kronor. För de tio första månaderna av nämnda budgetår
utgjorde tulluppbörden 123.5 miljoner kronor, därav i spannmålstullar
omkring 13.6 miljoner kronor; för innevarande budgetår äro motsvarande
siffror 118.7 miljoner kronor och 14. i miljoner kronor. Månaderna januari
—april uppvisa en tulluppbörd av 46. i miljoner kronor år 1924 samt 44.8
miljoner kronor år 1925. För budgetåret 1924—1925 synes man kunna motse
en tulluppbörd av omkring 140 miljoner kronor. En minskning gent
emot budgetåret 1923—1924 är föranledd redan av den år 1924 beslutade
omläggningen av tobaksbeskattningen, som på sin tid antogs komma att
medföra en sänkning med omkring 6 miljoner kronor för år. När det
gäller att beräkna tullmedlen för budgetåret 1925—1926, har man att
taga hänsyn till vissa omständigheter, som verka i sänkande riktning. I
siffrorna för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 ingå spannmålstullarna
med avsevärt högre belopp än under år med normal skörd; för åren 1921
och 1922 uppgingo spannmålstullarna till allenast 9.1, respektive 7.5 miljoner
kronor. Vidare påkallar det med proposition nr 230 framlagda,
av handelsavtalet med Spanien föranledda förslaget till ändringar i tulltaxan
en sänkning av tullmedlen, vilken sänkning synes kunna beräknas
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
29
till 3 å 4 miljoner kronor. Vid nu angivna förhållanden torde man icke
böra upptaga tullmedlen för budgetåret 1925—1926 till högre belopp än
132 miljoner kronor.»
Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar
ifrågavarande inkomsttitel för år 1924 och första kvartalet 1925
följande ställning:
l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart, 1925
Influtet...............kr. 72,852,229: 95 75,102,745: 41 147,954,975: 3 6 33,841,276: 90
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 1,020,672:98 1,196,278:27 2,216,951:25 614,785:80
Behållen inkomst kr. 71,831,556: 97 73,906,467:14 145,738,024:11 33,226,491:10
En från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift utvisar, att
under april månad 1925 å ifrågavarande inkomsttitel influtit i behållen
inkomst 11,581,901 kronor 96 öre.
De av riksdagen beslutade tullförändringarna beträffande färdiga lösa
glas till s. k. termosflaskor (betänkande nr 12), konstgjorda garvningsämnen
(betänkande nr 14), grammofoner, fonografer och dylika för återgivande
av musik m. m. inrättade instrument samt delar därtill (betänkande
nr 18), ledbultkättingar med en längd å rullen av mindre än 6
millimeter (betänkande nr 23) samt automobildelar (betänkande nr 44)
torde kunna lämnas åsido vid beräkningen av inkomsttiteln.
Vid övervägande av de förhållanden, som på sätt ovan ur motiveringen
till propositionen nr 232 återgivits böra beaktas vid beräkningen av förevarande
inkomsttitel, har utskottet ansett den sänkning av den i statsverkspropositionen
gjorda beräkningen, som otvivelaktigt bör vidtagas, kunna
begränsas till 2 miljoner kronor och inkomsttiteln sålunda i riksstaten
för nästkommande budgetår kunna upptagas till 133 miljoner kronor.
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om vissa ändringar
i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, avseende bland
annat att mertullen å arrak och rom icke vidare skulle bidraga till nämnda
fond, har, på sätt sammansatta stats- och bevillningsutskottet i memorial
nr 9 anmält, förfallit. Det kunde därför ifrågasättas att, i enlighet med vad
riksräkenskapsverket (se ovan sid. 26 o. f.) ifrågasatt, uppföra mertullen
under särskild titel i samband med övriga skatter, från vilka bidrag tillföras
fonden. Men i avvaktan på det resultat av en fortsatt utredning rörande
bestämmelserna om avsättning till rusdrycksmedelsfonden, som torde vara
att förvänta till nästkommande års riksdag, har utskottet icke velat ifrågasätta
någon ändring i sättet för mertullens redovisning i riksstaten.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
Utåkottet.
att tullmedlen måtte för budgetåret 1925—1926 beberäknas
till .................................. kronor 133,000,000.
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Riksräken
tkaptverket.
8:o.
Sockerskatten.
Hörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande:
»Sockerskatt, bevillning, är i riksstaterna för budgetåren 1923—1924 och
1924—1925 upptagen till 26,000,000 respektive 25,000,000 kronor.
Den behållna inkomsten bar utgjort:
år 1920 ................................................... kronor 26,646,282
» 1921 .................................................... » 25,113,690
» 1922 .................................................... » 24,718,447
» 1923 (Vi—3%).................................... » 11,679,525
budgetåret 1923—1924 ........................ » 28,266,992
I en från komtrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria
anföres: »Den influtna sockerskatten för budgetåret 1923—1924 bär
uppgått till 28,266,992 kronor, vilket innebär ett betydande överskott gent
emot den beräknade inkomsten. Tillgängliga uppgifter om från sockerfabrikerna
utlämnat socker under innevarande kvartal (juli—september),
jämförda med motsvarande siffror för kvartalet juli—september 1923, utvisa
en fortsatt böjning i den debiterade sockerskatten så till vida, som
nämnda skatt för innevarande kvartal uppgår till omkring 7,900,000 kronor,
varemot för samma kvartal under föregående år svarar ett belopp av
6,085,630 kronor 96 öre. Ehuru den ökning i myckenheten till fritt bruk
utlämnat, som inträtt under nämnda budgetår, tyder på en ökning i sockerkonsumtionen,
torde försiktigheten bjuda att icke upptaga inkomsten av
sockerskatten för budgetåret 1925—1926 till högre belopp än 27,000,000
kronor.»
Emellertid synes kontrollstyrelsen vid fixerandet av denna slutsiffra
icke hava tagit tillbörlig hänsyn till skatten å det socker, som införes till
riket, vilken skatt uppbäres och redovisas av tullverket. Den behållna
inkomsten å sistnämnda skatt uppgick
år 1922 till............................................... kronor 1,041,715
» 1923 (Vi—3%) till ............................ » 121,407
budgetåret 1923—1924 till .................... » 3,445,706
och har av generaltullstyrelsen för budgetåret 1924—1925 beräknats till
3,000,000 kronor.
Den betydande stegring i behållna skattemedel av nämnda art, som kan
iakttagas vid en jämförelse mellan år 1922 och budgetåret 1923—1924 torde
innebära ett kraftigt stöd åt det i kontrollstyrelsens ovanberörda promemoria
gjorda antagandet om en ökning av sockerkonsumtionen. Den av:
tullverket under månaderna juli—oktober uppburna sockerskattens belopp
synes också tyda på att ökningen även kommer att fortsätta under innevarande
budgetår.
De influtna skattemedlen under denna tid uppgå nämligen till 2,201,380
kronor eller nära 2/s av hela det belopp, som inflöt genom tullverket å
denna inkomsttitel föregående budgetår.
All sannolikhet synes sålunda tala för att sockerskatten under budgetåret
1925—1926 kommer att inflyta med minst lika stort belopp som under
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
31
nästförflutna budgetår, varför rik.s räkenskaps verket i sin förslagstabell
uppfört sockerskatten med ett till 28,000,000 höjt belopp.»
Med enahanda belopp, 28,000,000 kronor, bar sockerskatten upptagits i
statsverkspropositionen förslag till riksstat.
Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande
inkomsttitel för år 1924 och första kvartalet 1925 följande ställning:
l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925
Influtet............... kr. 12,938,669: 64 16,948,685: is 29,887,354: 82 6,378,244: 76
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 1,901:60 2,487:0 2 4,388:62 281:6 1
Behållen inkomst kr. 12,936,768: 04 16,946,198:16 29,882,966:20 6,377,963:15.
A sockerskatten har, enligt vad utskottet vidare inhämtat, under april
månad 1925 i behållen inkomst influtit 2,011,310 kronor 95 öre.
Den behållna inkomsten av sockerskatten har uppgått till för budgetåret
1923—1924 28.3 miljoner kronor, för kalenderåret 1924 29.9 miljoner
kronor, för de tio första månaderna av innevarande budgetår 25.3 miljoner
kronor samt har för hela sistnämnda budgetår, enligt ovannämnda, inom
finansdepartementets budgetbyrå verkställda överslagsberäkning, antagits
komma att uppgå till 29 miljoner kronor. De anförda siffrorna giva enligt
utskottets mening vid handen, att sockerkonsumtionen inom landet
stegrats i den omfattning, att sockerskatten skulle under förutsättning
av oförändrad skattesats kunna beräknas för nästkommande budgetår
lämna en behållen inkomst av 29 miljoner kronor eller 1 miljon kronor
mera än vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit.
Den skattesänkning å socker, som utskottet, i enlighet med vad ovan
under punkten l:o) anförts, ansett böra vidtagas, belöper sig till 2 öre
för kilogram. Sockerskatten skulle följaktligen komma att uttagas med
14 öre för kilogram. Med denna skattesats torde sockerskatten kunna
beräknas under budgetåret 1925—1926 lämna eu behållen inkomst av * 14/1(.
av 29 miljoner eller 25.3 7 5 miljoner kronor, vilket belopp torde kunna
avrundas till 25.4 miljoner kronor. Sockerskatten skulle sålunda beräknas
till ett belopp, som med 2.6 miljoner kronor understiger vad Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit.
Sockerskatten regleras genom förordningen den 19 maj 1922 (nr 210)
angående beskattning av socker. Förslag om erforderlig ändring av 21 §
i nämnda förordning framlägger utskottet härmed. Någon annan ändring
i författningen synes icke påkallas av skattesänkningen.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Skattens belopp
och beskattningens
omfattning.
A) att riksdagen måtte besluta, att 21 § i förordningen
den 19 maj 1922 (nr 210) angående beskattning
av socker skall från och med den 1 juli 1925 hava följande
ändrade lydelse:
21 %.
1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller
allmänt sockernederlag, skall med nedan angivna undantag
erläggas skatt med 14 öre för varje kilogram.
Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, gjorts obrukbart
till förtäring av människor (denaturerats) eller som,
under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats
för överförande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag
eller för utförsel ur riket genom tullkammare
under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan
bestämmas för utförsel av nederlagsgods.
2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet
samtidigt med tull enligt tulltaxan till tullverket
erläggas enahanda skatt av 14 öre för varje
kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare
överföras till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller
annan tullkammare i den ordning, tullstadgan föreskriver
för försändning av oförtullat gods från tullkammare
till tullkammare, och med användande av
förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen fastställt
formulär.
För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni
1911 med tulltaxa för inkommande varor införes tullfritt,
må jämväl frihet från sockerskatt åtnjutas.
Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt
påföljd för fördröjd eller utebliven betalning gäller beträffande
skatt för infört socker vad i tullstadgan finnes
föreskrivet rörande tullavgifter.
B) att sockerskatten måtte för budgetåret 1925—1926
beräknas till....................................... kronor 25,400,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45,
33
9:o.
Tobaksskatt.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Tobaksskatt, bevillning. Statens utnyttjande av tobaken som inkomstkälla
skedde före den 1 juli innevarande år, dels i form av en ordinarie
tobaksskatt, beräknad i vissa procent av försäljningspriset, dels genom en
särskild skatt å tobaksvaror, beräknad efter stycketal eller vikt och dels
genom licens- och tullavgifter å importerad tobak. Härtill kommer dessutom
utdelning å staten tillhöriga aktier i A.-B. Svenska Tobaksmonopolet.
Genom nådiga förordningen den 20 juni 1924 (nr 245), som trädde i
kraft den 1 juli i år, hava vissa ändringar i tobaksbeskattningen genomförts.
Den ändrade tobaksbeskattningen innebär i sina huvuddrag, alt de förutvarande
tullavgifterna å såväl råtobak som färdiga tobaksvaror överförts
till en efter stycketal respektive vikt utgående skatt, i samband varmed
till skydd för den svenska tobaksodlingen monopolets utövare berättigats
att tillgodoföra sig ett mot råtobakstullen svarande belopp för varje inköpt
kilogram av svensk tobak, att den ordinarie och särskilda skatten
sammanslagiits till en efter värdet utgående procentuell skatt, att, med
bibehållande i övrigt av ungefär den förutvarande sammanlagda skattebelastningen
å tobak och tobaksvaror, 3 procent av monopolbolagets totalomsättning
överförts från vinst till skatt, i samband varmed den i licensavgiften
ingående andelen till monopolbolaget, som tidigare utgått med
18 procent av priskurantpriset, begränsats till högst 14 procent av samma
pris, att skattesatserna de olika varuslagen emellan så avvägts, att med
utgångspunkt från den förutvarande skattebelastningen den beslutade
överföringen av vinst till skatt i huvudsak drabbar röktobak, som förut
varit lågt beskattad och som visat den ojämförligt kraftigaste omsättningen,
samt därefter i fallande skala snus, cigarretter, tuggtobak och cigarrer,
samt att den sedan år 1922 införda merbelastning, som utöver tullen
åvilar de importerade varorna, bibehålies, ehuru med någon jämkning
nedåt.
Till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 mars 1924 har departementschefen
i fråga om beräkningen av statsverkets olika inkomster
av tobakshanteringen anfört följande: T>e under särskilda titlar uppförda
inkomsterna av tobakshanteringen hava sålunda i förslaget1 till riksstat
för budgetåret 1924—1925 uppskattats till belopp, som härefter angivas,
därvid till jämförelse meddelas motsvarande siffror i riksstatema för år
1922 och budgetåret 1923—1924:
1922 1923—1924 1924—1925
kronor kronor kronor
Tobaksskatt ................................ 35,000,000 32,000,000
Särskild skatt å tobaksvaror ... 2 8,000,000 11,000,000
Utdelning .................................... 9,000,000 8,990,000
30.000. 000
10.000. 000
11,600,000
52,000,000 51,990,000 51,600,000
Riksräken
skapsverket.
1 Nämligen ett i statsverkspropositionen framlagt förslag.
! Å tilläggsstat till riksstaten för är 1922.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sam/. 35 höft. (Nr 45.)
3
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Av den till promemorian1 hörande och vid statsrådsprotokollet fogade
tabellen I (bilaga 10),1 2 däri inlagts de av mig föreslagna skattesatserna,
framgår, att — med utgångspunkt från 1923 års omsättning och priser —
följande skattebelopp kunna antagas komma att inflyta till statsverket,
nämligen omkring 45,340,000 kronor tobaksskatt, utgående i procent av priskurantpriset,
och omkring 8,310,000 kronor tobaksskatt, utgående per styck
eller kilogram, d., v. s. tillhopa omkring 53,650,000 kronor. Till jämförelse
må anföras följande under sagda förutsättning beräknade intäkter med
nu gällande tull- och skattesatser (i runda tal):
Tull för oarbetad tobak........................ kronor 4,920,000
» » arbetad » » 1,200,000
Tobaksskatt ............................................ » 32,250,000
Särskild skatt å tobaksvaror................ » 10,950,000
kronor 49,320,000.
Ökningen i tobaksskatten utgöres huvudsakligen av de från vinst till
skatt överförda tre procent å totalomsättningen (136,725,000 kronor) eller
omkring 4,100,000 kronor.
Den på grundval av 1923 års omsättning och priser verkställda beräkningen
torde med hänsyn till den prissänkning, som enligt vad jag tidigare
anfört lärer kunna förutses, behöva göras till föremål för vissa jämkningar.
År 1923 utgjorde hela omsättningen, såsom nämnt, omkring
136,725,000 kronor, och den procentuella tobaksskatten uppgick till 32,250,000
kronor, vilket motsvarar en genomsnittsprocent av 23.6. Den för
instundande budgetår beräknade tobaksskatten av 30,000,000 kronor motsvarar
efter samma procent ett omsättningsbelopp av cirka 127,000,000 kronor.
Av förutnämnda tabell 1 framgår, att hela den av mig föreslagna
skattebelastningen utgör cirka 39.24 procent av priskurantpriset. Efter
denna procentsats skulle en beräknad omsättning av 127,000,000 kronor
lämna i runt tal 50,000,000 kronor.
Vid en beräkning av övriga inkomster av tobaksbanteringen, utdelning i
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet samt inkomst- och förmögenhetsskatt,
bör uppmärksammas, att dessa inkomstposter för budgetåret 1924—
1925 hänföra sig till monopolets verksamhet under kalenderåret 1924. Under
nämnda verksamhetsår kommer emellertid monopolbolaget att under hälften
av året arbeta med nu gällande skattesatser, och eventuell prissänkning
torde icke komma att vidtagas, förrän de nya skattesatserna trätt i
kraft. Vid sådant förhållande synes mig för instundande budgetår utdelningen
kunna upptagas till 9,000,000 kronor, varjämte inkomst- och förmögenhetsskatten
torde böra beräknas till 2,200,000 kronor.
Statsverkets inkomster under budgetåret 1924—1925 torde alltså kunna
i runda tal uppskattas till följande belopp, därvid till jämförelse angivas
motsvarande inkomster, därest gällande tull- och skattesatser skolat tilllämpas:
-
1 Åsyltar en inom finansdepartementets lagbyrå upprättad promemoria angående tobaks
beskattningen.
2 Här ej avtryckt -
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
35
Enligt gällande tull -
och skattesatser
kronor
Råtobakstull ................................................... 4 900 000
Tull å importerade färdiga tobaksvaror........ 1,200 000
Tobaksskatt ...................................................... SoioOO.OOO
csarskdd skatt å tobaksvaror .......................... 10,000,000
Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... 3^500^000
Utdelning ........................................................... 11,600,000
Summa 61,200,000
Enligt föreslagna
skattesatser
kronor
50.000. 000
2,200,000
9,000,000
61.200.000.
En omräkning av vissa i det uti innevarande års statsverksproposition
framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppförda inkomsttitlar
torde alltså hora företagas. Sålunda torde titlarna tullmedel
och utdelning i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet böra sänkas till
respektive 114 och 9 miljoner kronor, under det att de till en titel tobaksskatt
sammanförda inkomsttitlarna tobakskatt och särskild skatt å tobaksvaror
torde höra upptagas med sammanlagt 50 miljoner kronor. Däremot
torde ett bifall till det nu framlagda förslaget icke behöva medföra någon
ändring av det belopp å 135 miljoner kronor, varmed titeln inkomst- och
förmögenhetsskatt upptagits i förenämnda riksstatsförslag, med hänsyn
tdi de forsiktiga beräkningar, vilka ligga till grund för berörda belopps
uppförande i sagda förslag.’
. 1 överensstämmelse med vad departementschefen sålunda föreslagit har
L nnn nnna^en för budSetåret 1924-1925 titeln tobaksskatt uppförts med
50,000,000 kronor.
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse till finansdepartementet
den 24 sistlidne september ansett sig kunna uppskatta inkomsten
av tobaksskatten för budgetåret 1925—1926 till samma belopp, eller 50 000 000
kronor. Denna beräkning har gjorts under förutsättning av oförändrade
skattesatser samt med utgångspunkt från någorlunda konstant totalförbrukning
och med en beräknad mindre sänkning av nu gällande priser i
överensstämmelse med ett i samband med tobaksheskattningsomläggningen
intaget tillägg till det mellan staten och tobaksmonopolet gällande kontraktet,
vilket tillägg innehåller en bestämmelse, som förpliktar tobaksmonopolet
att vid prissättningen »så avväga den del av belastningen ä
•*v.a,ran’ ?oni avser lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas
högre än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig inkomst
å rörelsen».
Riksräkenskapsverket, som icke har något att erinra mot den av tobaks
verkställda
beräkningen, har---uppfört skatten med
50,000,000 kronor.»
I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag har tobaksskatten i statsverks- Statsverkspropositionens
förslag till riksstat upptagits till 50,000,000 kronor. propositionen.
Beträffande nettoinkomsterna å titlarna tobaksskatt och särskild skatt å
tobak har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:
Utskottet.
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925
kr. 18,101,033:8 2 21,609,198:14 39,710,231:9 6 12,861,743: 89
Tobaksskatt
Särskild skatt å
tobak
» 6,292,456:8 7 1,028,690:8 7 7,321,147:7 4
Å titeln tobaksskatt bar, enligt vad från riksräkenskapsverket sedermera
inhämtats, under april månad 1925 influtit i behållen inkomst 3,456,567
kronor 7 öre.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen hava titlarna tobaksskatt
och särskild skatt å tobak från och med budgetåret 1924—1925 sammanmanförts
till en titel, tobaksskatt.
Enligt punkt 5 av den år 1924 av Kungl. Maj:t å statens vägnar enligt
riksdagens bemyndigande (proposition nr 192 och riksdagens skrivelse
nr 150 år 1924) träffade tilläggsöverenskommelsen till det mellan staten
samt aktiebolaget svenska tobaksmonopolet den 12 februari 1915 upprättade
kontraktet angående utövande av svenska statens tobaksmonopol åligger
det bolaget, att vid fastställandet av tobaksvaras priskurantpris, varom
förmäles i § 7 av huvudkontraktet, så avväga den del av belastningen å
varan, som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas
högre än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig
inkomst å rörelsen.
De prissänkningar å olika tobaksvaror, som av bolaget till följd av nämnda
bestämmelse vidtagits eller kunna komma att vidtagas, måste, då tobaksskatten
till en del utgår i procent av priskurantpriset, medföra en minskning
av statens inkomster av tobaksskatten, under förutsättning att konsumtionen
ej väsentligen ökas. Det har synts utskottet angeläget att,
därest en sådan minskning framträder, Kungl. Maj:t redan vid början
av nästkommande års riksdag framlägger sådant förslag om höjning av
skattesatserna för tobak, som kan erfordras för att inkomsten av tobaksskatten
för budgetåret 1925—1926 skall komma att uppgå till minst 50
miljoner kronor. Under betonande härav har utskottet ansett sig kunna
godtaga den av Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen av tobaksskatten.
Utskottet får sålunda hemställa,
att tobaksskatten måtte för budgetåret 1925—1926
beräknas till
. kronor 50,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
37
10:o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning, är i riksstaterna för nedannämnda Riksräkenår
uppförd med följande belopp: skapsverket.
år 1919 ............................................. |
....... kronor |
2,800,000 |
» 1920 ............................................ |
........ » |
8,000,000 |
» 1921 ........................................... |
....... » |
15,000,000 |
» 1922 ............................................ |
........ » |
17,000,000 |
» 1923 (''A—3%)........................... |
........ » |
6,000,000 |
budgetåret 1923—1924 ................ |
........ » |
13,000,000 |
behållna inkomsten bar utgjort: |
||
år 1919 ............................................ |
....... kronor |
6,479,309 |
» 1920 ............................................ |
........ » |
17,739,919 |
» 1921 ............................................ |
........ » |
12,702,868 |
» 1922 ............................................ |
........ » |
13,668,520 |
» 1923 (7,—3%)............................ |
........ » |
4,732,922 |
budgetåret 1923—1924 ................ |
........ » |
14,461,210 |
I riksstaten för innevarande budgetår bar ifrågavarande inkomsttitel
uppförts med 14,000,000 kronor. Enligt vad som i en inom kontrollstyrelsen
utarbetad promemoria frambålles, kunna några sådana förhållanden
icke väntas inträda, varigenom väsentlig förändring med avseende å behållningen
av brännvinstillverkningsskatten skulle uppkomma för budgetåret
1925—1926. Med hänsyn till utfallet för senaste budgetår synes en böjning
för 1925—1926 kunna ifrågasättas. Kontrollstyrelsen bar i skrivelse
den 3 sistlidne oktober föreslagit, att inkomsttiteln nu skulle upptagas till
ett belopp av 14,500,000 kronor.
Riksräkenskapsverket anser sig dock böra stanna vid 14,400,000 kronor.»
I enlighet med vad kontrollstyrelsen föreslagit har departementschefen Departementsansett,
att förevarande] inkomsttitel bör upptagas med ett till 14,500,000 cAe/en.
kronor avrundat belopp.
Med sistnämnda belopp, 14,500,000 kronor, har sålunda brännvinstillverk- Statsverks.
ningsskatten upptagits i statsverkspropositionen förslag till riksstat. propositionen.
Beträffande brännvinstillverkningsskatten för år 1924 och första kvartalet Utskottet.
1925 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:
l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925
Influtet................ kr. 6,235,416: 58 11,778,258:35 18,013,674:93 2,421,870:49
Utgifter för inkomsttiteln.
....... » 1,600,195:44 991,389:02 2,591,584:46 687,765:01
Behållen inkomst kr. 4,635,221: 14 10,786,869:33 15,422,090:4 7 1,734,105:48.
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Ovan under punkt 7 har nämnts, att Kungl. Maj:ts förslag om vissa
ändringar i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel
icke vunnit riksdagens bifall. Med hänsyn härtill har utskottet ansett
anledning saknas att, på sätt Kungl. Maj:t i den i statsverkspropositionen
intagna specifikationen av statsverkets inkomster föreslagit, frångå den
hittills brukliga ordningen och formen för upptagandet i riksstaten av de
inkomsttitlar, som skola lämna bidrag till nämnda fond. Utskottet uppför
därför i sitt förslag till specifikation den förevarande inkomsttiteln
samt inkomsttitlarna rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt i följd, med
titlarnas slutsumma utförd.
Utskottet får hemställa,
att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret
1925—1926 beräknas till........... kronor 14,500,000.
ll:o.
Rusdrycksförsäljningsmedel.
Riksräken skapsverket -
Kiksräkenskapsverket har anfört följande:
»Rusdrycksförsäljningsmedel. Ä denna titel, som är avsedd att upptaga
rusdrycksbolagens vinstmedel för föregående kalenderår, hava till statsverket
influtit i behållen inkomst under nedanstående år följande belopp:
år 1919 ................................................... kronor 12,098,539
» 1920 ................................................... » 28,840,599
» 1921 ...............i.................................... » 37,383,097
» 1922 .................................................... » 21,128,374
» 1923 (Yj—3%)................................... » 13,074,778
budgetåret 1923—1924 ........................ » 14,501,517 I
I en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria anföres rörande denna
skatt: ''Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagna
till 15 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel
under budgetåret 1923—1924 var 14.5 miljoner kronor. Huruvida vinstmedlen
för innevarande budgetår verkligen komma att uppgå till beräknat
belopp, är ännu alltjämt omöjligt att med säkerhet förutsäga. Av tillgängliga
statistiska uppgifter att döma, torde emellertid bruttovinsten å
rusdrycksförsäljningen, trots en konsumtionsökning av spritdrycker från
26.3 miljoner till omkring 28.5 miljoner liter, komma att stanna något
under motsvarande bruttovinst för år 1923. Systembolagens inköp av spritdrycker
(exklusive omsättningsskatt) och viner belöpte sig sålunda under
de åtta första månaderna 1924 till endast 52 miljoner kronor mot 53 miljoner
kronor under samma tid år 1923, och då handelsvinsten å samtliga
försäljningsrörelser utom egen utskänkning, där viss förhöjning inträtt,
i år utgår med praktiskt taget samma procentuella tillägg å inköpspriset
som förra året och inköpsprisen komma att ytterligare sjunka under sista
kvartalet, medför detta självfallet även en minskning absolut taget av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
39
bruttovinsten å försålda rusdrycker. Då för innevarande år varken något
större överskott eller någon större brist kan väntas uppkomma i för utskylder
reserverade medel, är frågan huruvida nettovinsten kommer att
uppgå till i riksstaten angivet belopp närmast beroende av huruvida den
nedgång, som enligt inom kontrollstyrelsen verkställda beräkningar otvivelaktigt
ägt rum i systembolagens omkostnader, är tillräcklig att kompensera
den av prissänkningarna förorsakade nedgången i brutto vinsten
å varor. Då det ekonomiska utbytet av bolagens verksamhet sålunda för
närvarande synes undergå någon minskning torde försiktigheten bjuda,
att rusdrycksförsäljningsmedlen beräknas under budgetåret 1925—1926
inflyta med ett till 13 miljoner kronor minskat belopp.’
Riksräkenskapsverket finner, att de av kontrollstyrelsen anförda omständigheterna
böra föranleda en sänkning av denna inkomsttitels beräkning,
men anser, att, då under senaste budgetår uppnåtts 14,500,000 kronor,
sänkningen kan stanna vid 13,500,000 kronor, vilket belopp ämbetsverket
uppfört i sin förslagstabell.»
Departementschefen har anfört, att chefen för kontrollstyrelsen i en till departementschefen
inkommen, den 18 december 1924 dagtecknad promemoria
meddelat, att enligt kontrollstyrelsen tillhandakomna uppgifter rörande rusdrycksförsäljningsbolagens
beräknade nettovinst av 1924 års rörelse, denna
vinst skulle komma att uppgå till i runt tal 15.3 miljoner kronor. Enär,
såvitt då kunde bedömas, under innevarande försäljningsår sådana förhållanden
icke komme att inträffa, att rusdrycksförsäljningsbolagens ekonomiska
avkastning i väsentligare grad skulle påverkas, syntes det av kontrollstyrelsen
tidigare beräknade beloppet av under budgetåret 1925—1926 inflytande rusdrycksförsäljningsmedel
kunna höjas med 1 miljon kronor till 14 miljoner
kronor.
I enlighet med den i sistberörda promemoria angivna beräkningen tillstyrkte
departementschefen, att rusdrycksförsäljningsmedlen upptoges med
14,000,000 kronor.
Med 14,000,000 kronor har sålunda förevarande inkomsttitel upptagits i
statsverkspropositionen förslag till riksstat.
Från riksräkenskapsverket har utskottet inhämtat, att å förevarande inkomsttitel
influtet i behållen inkomst:
l:a halvåret 1924 ............................ kronor 14,499,970: 7 4
2:a » » ............................ » 314,176: 3 7
Hela året » ............................ » 14,814,147: n
l:a kvart. 1925 ................................ » 105,917: 6 4
april » ................................ » 355,377: o5.
Utskottet får hemställa,
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret
1925—1926 beräknas till .................... kronor 14,000,000.
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Siksräken
skapsverket.
12:o.
Maltskatt.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Maltskatt, bevillning, tillförde statsverket under nedannämnda år följande
inkomstbelopp:
år 1919........................................................ kronor 2,616,204
» 1920....................................................... » 4,423,902
» 1921........................................................ » 4,294,883
» 1922........................................................ » 3,693,186
För första halvåret 1923 uppfördes titeln i enlighet med kontrollstyrelsens
förslag med 2,200,000 kronor, under det att i själva verket 1,698,752
kronor under sistnämnda tidsperiod utgjorde den behållna inkomsten.
Under nämnda tid utgick maltskatten med 17 öre för de första 100,000
kilogrammen malt, som under visst tillverkningsår tillverkas vid bryggeri,
där även andra maltdrycker än av första klassen få tillverkas, 20 öre för
nästa 100,000 kilogram och 23 öre för varje kilogram utöver 200,000 kilogram.
En höjning bär emellertid ägt rum genom förordningen den 1 juni
1923 (nr 140), vilken trädde i kraft den 1 oktober samma år. Enligt nämnda
förordning skall för malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning
av maltdryck, skatt erläggas med 75 öre för varje kilogram, dock
att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret avverkade
100,000 kilogrammen malt utgår med 65 öre för kilogram och för de
nästa 100,000 kilogrammen med 70 öre för kilogram.
Den avsevärda höjning av maltskatten, som av statsfinansiella skäl sålunda
ägt rum, beräknades för budgetåret 1923—1924 ha en sådan inverkan
på skattens behållna inkomst, att skatten i riksstaten för nämnda tidsperiod
uppfördes med 11,000,000 kronor.
Emellertid inflöto under nämnda budgetår av beräknade 11,000,000 kronor
allenast 8,969,411 kronor. Anledningen till att den influtna maltskatten
så väsentligen understigit den beräknade är icke att söka i nedgång
av maltavverkningen, vilken tvärtom visar stegring under samma tid gent
emot föregående motsvarande period, och som under budgetåret 1923—1924
utgjorde 22,698,823 kilogram, varigenom den debiterade maltskatten kom
att belöpa sig till 12,667,293 kronor. Orsaken till underskottet sammanhänger
i stället, enligt vad som i en till riksräkenskapsverket från kontrollstyrelsen
överlämnad promemoria framhålles, därmed att upplupna maltskattebelopp,
vilka erlades av sådana bryggerier, som åtnjöto anstånd med
skattebetalningen, influtit först under början av innevarande budgetår.
För innevarande budgetår har maltavverkningen beräknats till 22,000,000
kilogram och har inkomsten av maltskatt för samma tid i riksstaten upptagits
till 15,000,000 kronor. Beträffande budgetåret 1925—1926 torde maltavverkningen,
med den tendens till ökning i nämnda avverkning, som kunnat
konstateras, böra beräknas till 23,000,000 kilogram, varemot approximativt
svarar en debiterad maltskatt av 16,100,000 kronor. Detta belopp
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 41
bör likväl minskas med utgifter för restitutioner och eftergifter med förslagsvis
900,000 kronor, vadan den behållna inkomsten skulle bliva
15,200,000 kronor. På grund härav synes inkomsten av maltskatt böra i
riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagas med oförändrat belopp, och
riksräkenskapsverket har förty — — — uppfört inkomsttiteln med
15,000,000 kronor.»
Med enahanda belopp, 15,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionens
förslag till riksstat.
Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten
för senare halvåret 1924 och första kvartalet 1925 följande ställning:
l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925
Influtet................ kr. 6,353,818: 9 5 9,174,805:9 5 15,528,624:9 0 3,060,708:7 8
Utgifter för inkomsttiteln
... » 549,089:88__471,475: 18 1,020,565:0 6 109.276:5 9
Behållen inkomst kr. 5,804,729: 07 8,703,330: 77 14,508,059: 84 2,951,432: 19.
Första halvåret 1924 har därjämte å särskild maltskatt influtit en behållen
inkomst av 425,259 kronor 10 öre.
För april månad 1925 utvisar maltskatten, enligt vad utskottet vidare
inhämtat, en behållen inkomst av 112,627 kronor 80 öre.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att maltskatten måtte för budgetåret 1925—1926 beräknas
till................................................ kronor 15,000,000.
13:o.
Omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker.
Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:
»Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning. Denna
uppfördes å 1921 års riksstat och tilläggsstat med tillsammans 47,000,000
kronor, å 1922 års riksstat och tilläggsstat med tillsammans 67,000,000 kronor,
å riksstaterna för första halvåret 1923 och budgetåret 1923—1924 med
35.000. 000, respektive 43,700,000 kronor samt för budgetåret 1924—1925 med
38.000. 000 kronor.
Den behållna inkomsten utgjorde:
år 1921 .................................................... kronor 46,335,932
» 1922 .................................................. » 55,995,723
» 1923 (‘/i—30/6).................................. » 27,460,003
budgetåret 1923—1924 ........................ » 39,533,490.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
Biksräken
skapsverket.
Statsverks
propositionen.
Trop. nr 232.
42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Enligt nådiga förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) utgjorde omsättningsskatten
25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen
inköpa spritdrycker, och utskänkningsskatten 2 kronor för varje liter.
Genom nådiga förordningen den 22 juni 1921 (nr 325) fördubblades
från och med den 1 juli 1921 skattesatserna till respektive 50 procent och
4 kronor, eu ökning, vars förutsatta inverkan på riksstaten för år 1922
framträdde i inkomsttitelns höjande till 62,000,000 kronor. Vidare höjder
genom nådiga förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) omsättningsskatten till
65 procent, under det att utskänkningsskatten allt fortfarande skulle utgå
med 4 kronor för varje liter. Genom förordningen den 8 juni 1923 (nr 155)
vilken trädde i kraft den 1 juli samma år ändrades ånyo skattesatserna.
Omsättningsskatten utgår i enlighet med denna förordning, med däri genom
kungl. förordning den 20 juni 1924 (nr 228) företagna smärre ändringar,
för närvarande med 50 procent av det belopp för vilket detaljhandelsbolagen
inköpa spritdrycker; dock att skatten för renat egentligt
brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken
1 buteljera! skick inköpes hos partihandelsbolag, utgå efter det pris, drycken
skulle hava betingat vid inköp å fat. Utskänkningsskatten utgår med
2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker.
För renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt utgår
emellertid icke utskänkningsskatt.
I en från kontrollstyrelsen inkommen promemoria anföres beträffande
här ifrågavarande inkomsttitel, att då under tiden juli—oktober innevarande
år influtit omkring 12,600,000 kronor (d. v. s. på 1U år 33 procent av
det för hela budgetåret beräknade beloppet, 38,000,000 kronor), och spritdryckskonsumtionen
under månaderna juli—oktober normalt något understiger
1U av årsförsäljningen, det beräknade beloppet sannolikt torde komma
att inflyta. Då emellertid redan beslutade och eventuellt ytterligare prissänkningar
helt komma att kompensera den sannolikt något ökade konsumtionen
under återstoden av detta och nästkommande budgetår, torde, under
förutsättning av oförändrade skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatt
kunna beräknas inflyta med oförändrat belopp eller 38,000,000
kronor under budgetåret 1925—1926.
Kiksräkenskapsverket har icke något att erinra mot denna kontrollstyrelsens
beräkning.»
I statsverkspropositionens riksstatsförslag har omsättnings- och utskänkningsskatten
upptagits med det av kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket
beräknade beloppet, 38,000,000 kronor.
I propositionen nr 232 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15
maj 1925, bland annat föreslagit riksdagen att antaga följande
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
43
Förslag
till
förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni
1923 (nr 155) angående omsättuings- och utskänkniugsskatt ä spritdrycker.
Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningen
den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar skall äga fortsatt tilllämpning
intill utgången av juni månad år 1926.
Till det vid propositionen nr 232 fogade statsrådsprotokollet har föredragande
departementschefen anfört bland annat följande:
»Gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri
genom förordningen den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar.
Enligt berörda bestämmelser, som gälla intill utgången av juni månad
år 1925, upptages omsättningsskatt för spritdrycker vid detaljhandelsbolagens
inköp av dylika drycker och utgår med 50 procent av det belopp, som dryckerna,
skatten oberäknad, betinga i inköp; dock att skatten för renat egentligt
brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken
i buteljerat skick inköpes hos partihandelsbolag, utgå efter det pris, drycken
skulle hava betingat vid inköp å fat. För spritdrycker, vilka utskänkas,
upptages utskänkningsskatt med 2 kronor för liter egentligt brännvin och
4 kronor för liter av andra spritdrycker; utskänkningsskatt utgår dock
icke för renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt. Nu
nämnda skattesatser havä oförändrade tillämpats från och med den 1 juli
1923; de jämlikt förordningen den 20 juni 1924 vidtagna ändringarna avsågo
allenast sättet för uppbärandet och redovisandet av omsättningsskatten.
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker lämnade för budgetåret
1923—1924 en behållen inkomst av 39.5 miljoner kronor. I ri kasta ten
för innevarande budgetår är inkomsttiteln i fråga uppförd med ett belopp av
38 miljoner kronor. Enligt tillgängliga uppgifter har omsättningsskatten
influtit med 26.3 miljoner kronor under tiden 1 juli 1924—30 april 1925
och utskänkningsskatten med 5.5 miljoner kronor under samma tid; för motsvarande
månader under budgetåret 1923—1924 inflöto i omsättningskatt
27.1 miljoner kronor och i utskänkningsskatt 6.2 miljoner kronor. Tillhopa
har omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker alltså givit 31.8
miljoner kronor under innevarande budgetårs tio första månader emot 33.3
miljoner kronor under motsvarande tid av budgetåret 1923—1924.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har omsättnings- och
utskänkningsskatten å spritdrycker upptagits med samma belopp som för
Departementschefen
den
15/s 1925.
44
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Utskottet.
innevarande budgetår eller 38 miljoner kronor. Därvid har förutsatts, att
gällande skattesatser skulle oförändrade tillämpas under nästkommande budgetår.
De nu kända uppgifterna rörande utfallet under löpande budgetåret
av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker, jämte vad övrigt
jag i ärendet inhämtat, synas ej giva anledning till annat antagande än
att under angivna förutsättning ifrågavarande skatt alltjämt kan beräknas
komma att inflyta med det i riksstatsförslaget upptagna beloppet. Om jag
ock i det följande kommer att föreslå vissa jämkningar av den i årets statsverksproposition
framlagda inkomstberäkningen, förefinnes likväl intet behov
att höja eller sänka omsättnings- och utskänkningsskatten. Jag tillstyrker
sålunda, att 1923 års förordning med däri år 1924 vidtagna ändringar förlänas
fortsatt giltighet intill utgången av juni månad år 1926.»
Utskottet har icke funnit anledning till erinran emot vare sig det i
propositionen nr 232 framlagda förslaget att under nästkommande budgetår
uttaga omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med oförändrade
skattesatser eller den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av förevarande
inkomsttitel.
Utskottet får förty hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
proposition nr 232, i vad densamma avser fortsatt upptagande
av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
antaga det med propositionen framlagda förslaget
till förordning angående fortsatt tillämpning av
förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker; samt
B) att omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit
drycker
måtte för budgetåret 1925—1926 beräknas
till ................................................... kronor 38,000,000.
45
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1925—1926 äro bevillningarna
— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och
prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna
»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre
att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än
även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.
Maj:t föreslagna belopp, respektive 950,000 och 2,648,700 kronor, komma inkomsttitlarna
under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppföras med följande belopp:
I.
A. Egentliga statsinkomster.
Skatter:
1.
2.
3.
4.
5.
Mantalspenningar .......................... 950,000
Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,648,700
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
a. Skatt å inkomst
och förmögenhet
........ 137,000,000
p. B-skatt å aktiebolag
in. fl. 1,000,000 138,000,000
b. Bevillning av fast egendom samt
av inkomst, bevillning....... 3,400,000
c. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning
..................... 450,000
d. Stämpelmedel, bevillning..... 44,000,000
e. Lastpenningar, bevillning..... 600,000 186,450,000
Automobilskattemedel, bevillning............. 15,000,000
Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning ........ 133,000,000
b. Sockerskatt, bevillning....... 25,400,000
c. Tobaksskatt, bevillning....... 50,000,000
d. Brännvinstillverk
ningsskatt,
bevill -
ning .......... 14,500,000
e. Rusdrycksförsälj
ningsmedel,
bevillning.
....... 14,000,000
f. Maltskatt, bevillning 15,000,000 43,500,000
g. Omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker, bevillning 38,000,000 289,900,000
Kronor
494,948,700
46
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Generalpoststyrelsen
den
I6/n 1924.
14:o.
Postmedlen.
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagen till
ett belopp av 15,000,000 kronor, vilket belopp beräknats bliva postverkets
överskott å rörelsen 1924.
I skrivelse den 15 november 1924 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott
av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten för
budgetåret 1925 1926, hade generalpoststyrelsen beräknat det ekonomiska
resultatet av poströrelsen under år 1924 sålunda:
inkomster, omkring ........................ 65.8 miljoner kronor
driftkostnader, omkring ................ 52.4 » »
överskott 13.4 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsens nämnda skrivelse innehåller, enligt riksräkenskapsverkets
i dess skrivelse den 9 december 1924 lämnade referat, vidare följande.
Beträffande 1925 års överskott framhåller generalpoststyrelsen till en
början vanskligheten av att, så beroende som den vida övervägande delen
av postverkets inkomster är av konjunkturerna på handelns och näringarnas
områden, med större anspråk på tillförlitlighet kalkylera ifrågavarande
inkomster längre tid i förväg och såsom ett belysande exempel på
nämnda inverkan anför generalpoststyrelsen förhållandena under innevarande
år, då stillaståendet i näringslivet åstadkommit en viss stagnation
i posttrafiken med ty åtföljande inkomstminskning.
Vad beträffar frankoteckensuppbörden, som utgör huvudparten av postverkets
inkomster och som mest röner inverkan av konjunkturväxlingarna,
har densamma, om verkningarna av vidtagna portoändringar bortelimineras,
år 1923 visat en stegring i jämförelse med år 1922 av omkring 6
procent, under det att ökningen från 1923 till 1924 torde utgöra högst
3 procent. I tidigare avgivna förslag till beräkning av postverkets inkomstöverskott
har generalpoststyrelsen anmält, hurusom under åren
1911—1915, då i stort sett normala ekonomiska förhållanden rådde i vårt
land, den genomsnittliga årliga ökningen i uppbörden varit omkring 5
procent. Vid 1922 års slut belöpte sig uppbörden, med verkningarna av
portoförhöjningarna fråndragna — efter att hava visat en abnormt stor
ökning under kristiden — till ungefärligen det belopp, vartill man kommer
vid beräknande av en kontinuerlig ökning av 1911 års uppbörd med
4 procent, och vid utgången av år 1924 torde uppbörden utan portoförhöjningar
befinna sig obetydligt över kurvan för en kontinuerlig ökning
av 4 procent.
Måhända skulle man på grund av att uppbörden, med bortseende från
portoändringarna, under de sigta åren hållit sig vid och över kurvan för
4 procent kontinuerlig ökning böra kalkylera med, att ej heller för år
1925 frankoteckensintäkterna utan portoförhöjningar skulle sjunka under
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
47
sagda kurva. Med hänsyn särskilt till de rådande osäkra förhållandena
på det ekonomiska området anser generalpoststyrelsen sig emellertid icke
böra räkna med större ökning än den under år 1924 i förhållande till år
1923 nu uppskattade, eller 3 procent.
Övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen för tidningsabonnemang,
befordran av utgivarkorsband, registrering av ankomna försändelser
m. m., torde komma att förete någon ökning år 1925 i förhållande till
år 1924. Till största delen är denna ökning beroende på de ändringar beträffande
postavgifterna vid postabonnemang å tidningar, som beslutats
av 1924 års riksdag och vilka enligt gjorda beräkningar uppskattas innebära
en inkomststegring av cirka 400,000 kronor.
I postverkets inkomster av utrikes rörelsen beräknas däremot år 1925
minskning inträda vid jämförelse med år 1924. Ifrågavarande inkomster
utgöras av transitersättning för utländska försändelsers befordran över
Sverige, portoandelar för försändelser från utlandet samt extra ordinarie
uppbörd. Transitersättningen bestämmes för en tid av tre år i sänder
på grundval av statistik, som upptages under viss i världspostkonventionen
bestämd tid. En sådan statistisk period bar pågått under tiden 15
oktober—11 november 1924, och på densamma skall grundas transitgottgörelsen
för åren 1924—1926. Denna statistik torde icke hinna bliva bearbetad
samt vederbörande avräkningar utställda i sådan tid, att något
belopp på grund av densamma hinner vare sig utbetalas under år 1925
eller inflyta till postverket under samma år.
Såsom tidigare framhållits är det för övrigt vanskligt att beträffande
likvider från andra postverk med sannolikhet beräkna tidpunkten, då dylika
likvider bliva fullgjorda.
Vad beträffar inkomster för bestyr, som ligga utom ramen för postverkets
egentliga verksamhet, anför generalpoststyrelsen följande.
Ersättningen för stämpelväsendets handhavande, vilken inbetalas till
postverket året efter det, densamma avser, synes kunna beräknas till ungefär
samma belopp, som för bestyret influtit under år 1924.
Gottgörelsen för postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden å landsbygden
tillföres likaledes postverket året efter det, som densamma avser.
Ifrågavarande ersättning är beroende av — förutom antalet utsända debetsedlar
— postanvisningsavgiftens storlek, antalet inbetalade skattepostanvisningar
och skattepostanvisningarnas medelbelopp. Ersättningen
sammansättes nämligen av dels en avgift av 5 öre per utsänd debetsedel,
dels ock för varje inbetalad skattepostanvisning vanlig postanvisningsavgift
minskad med 5 öre å förenämnda medelbelopp. Sedan från och
med den 1 oktober 1924 postanvisningsavgiften sänkts med genomgående
5 öre per avgiftsgrupp, minskas således enbart av denna anledning postverkets
nu ifrågavarande, under år 1925 inflytande ersättning med 5 öre
per inbetalad skattepostanvisning i jämförelse med den år 1924 bekomna
ersättningen. Skulle dessutom medelbeloppet per skattepostanvisning, vilket
under nästföregående skatteinbetalningsperiod utgjorde i runt tal 59
kronor, sjunka till 50 kronor eller därunder — något som icke synes otroligt
— minskas postverkets ersättning med ytterligare 10 öre per skattepostanvisning.
Sedan utbetalningen av folkpensioner från och med år 1924 omlagts att
ske kvartalsvis i stället för tidigare månadsvis, kommer postverkets ersättning
för verkets bestyr med utbetalande av folkpensioner, vilken inflyter
till postverkets kassa året eftpr det, ersättpingen avser, att undergå
48
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
en betydande minskning. I riksstaten för budgetåret 1924—1925 är för
sagda gottgörelse, avseende år 1924, beviljat ett förslagsanslag av 155,000
kronor. En approximativ beräkning bar givit vid banden, att postverket
under år 1925 torde komma att tillföras ersättning motsvarande ungefärligen
sistnämnda belopp.
Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande, vilken sönderfaller
i dels gottgörelse för direkta merutgifter, åsamkade av postsparbankens
inordnande i postverket, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens
handläggning å postanstalterna, upptages till samma
belopp som för år 1924, eller omkring 800,000 kronor. Av detta belopp utgöra
500,000 kronor ersättning för de direkta merutgifterna. Sistnämnda;
summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat
uppdelat på olika i sagda stat ingående titlar.
År 1925 kommer jämlikt 1924 års riksdags beslut en ny rörelsegren att
tilläggas postverket, nämligen postgirorörelsen. Givetvis är det,, innan
denna rörelse någon tid varit i funktion, omöjligt att med tillförlitlighet
beräkna postverkets inkomster av densamma. Generalpoststyrelsen anser
sig emellertid kunna utgå ifrån, att postgirorörelsen skall under det första
året lämna ungefärligen så stor inkomst, som erfordras för att täcka
postverkets samtliga kostnader för rörelsegrenen. I vad dessa utgöra, påtagbara
merkostnader för postverket, äro de inräknade å de olika utgiftstitlarna
uti förslaget till driftkostnadsstat. Generalpoststyrelsen upptager
ett belopp av 400,000 kronor å inkomstsidan.
På grund av det anförda har generalpoststyrelsen kommit till det resultatet,
att postverkets inkomster av poströrelsen under år 1925, därest
nuvarande posttaxor, som äro fastställda att gälla till och med utgången
av sistnämnda år, oförändrade bibehållas, kunna beräknas till 66.5 miljoner
kronor. I det förenämnda förslaget till driftkostnadsstat har generalpoststyrelsen
på däri närmare angivna skäl föreslagit upptagande under
de särskilda huvudutgiftstitlarna av de belopp, som framgå av nedanstående
tabell, vari jämväl införts motsvarande siffror ur den fastställda
driftkostnadsstaten för år 1924 ävensom öknings- respektive minskningsbelopp.
,
Ökning (-f)
resp. minsk
-
År 1924 |
År 1925 |
ning —) år |
|||
år 1924 |
|||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
A. |
Avlöningar ........................................ |
26,490,000 |
27,090,000 |
+ |
600,000 |
B. |
Pensioner ............................................ |
1,225,000 |
1,325,000 |
+ |
100,000 |
C. |
Omkostnader: 1. Postbefordran ............................ |
13,200,000 |
13,800,000 |
+ |
600,000 |
2. Övriga omkostnader.................... |
4,665,000 |
4,765,000 |
+ |
100,000 |
|
D. |
Världspostkongressen i Stockholm |
350,000 |
|||
år 1924............................................ |
350,000 |
— |
— |
||
E. |
Avsättning till förnyelsefond ........ |
1,170,000 |
1,220,000 |
+ |
50,000 |
F. |
Dyrtidstillägg .................................... |
4,500,000 |
5,300,000 |
+ |
800,000 |
Summa kronor |
51,600,000 |
53,500,000 |
+ 1,900,000 |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
49
Hot ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1925 skulle således
under angivna förutsättningar bliva följande:
inkomster...........
driftkostnader ..
1)6.5 miljoner kronor
53.5 » »
överskott 13.o miljoner kronor.
Beräkningarna äro, såsom nämnts, gjorda under förutsättning att nu
utgående postavgifter skola bliva gällande jämväl under hela år 1925.
Visserligen hava vid världspostkongressen i Stockholm fattats åtskilliga
beslut, vilka kunna tänkas inverka på de avgifter, som i Sverige skola
upptagas för internationella försändelser, men generalpoststyrelsen är icke
beredd att nu taga ståndpunkt härtill, och — med hänsyn till, att kongressens
beslut skola tillämpas först från och med den 1 oktober 1925 —
lära under alla förhållanden eventuella ändringar icke bliva av nämnvärd
ekonomisk betydelse.
_ I fråga om de inrikes postavgifterna har generalpoststyrelsen emellertid
ansett sig böra taga under övervägande, huruvida icke en sänkning
av paketportot nu bör vidtagas. Under det att så gott som alla övriga
postavgifter numera nedsatts, utgår paketportot fortfarande med de belopp,
vartill det bestämts genom beslut av 1920 års riksdag. Jämfört
med avgifterna före världskriget företer brevportot nu en höjning av 50
procent, varemot paketportots höjning varierar i de olika viktgrupperna
mellan 166 och 86 procent samt utgör i medeltal 122 procent. Från affärsvärlden
har också hos generalpoststyrelsen gjorts framställningar om
nedsättning av paketportot. Postverkets pakettrafik visar under de senaste
åren en icke obetydlig nedgång, vilket synes tyda på, att avgifterna
nu icke äro lämpligt avvägda. Med hänsyn härtill har inom generalpoststyrelsen
igångsatts en utredning, vilken visserligen icke ännu är slutförd,
men styrelsen har dock kommit till den uppfattningen, att en nedsättning
bör vidtagas, och har styrelsen för avsikt att framdeles inkomma
till Kungl. Maj :t med förslag härom. Angående nedsättningens omfattning
har styrelsen ännu icke intagit någon bestämd ståndpunkt, men det
torde böra räknas med, att en sådan nedsättning — vilken dock icke lärer
böra träda i kraft tidigare än den 1 juli 1925 kan komma att medföra
en inkomstminskning av omkring 2 miljoner kronor per år. Detta belopp
antages dock efter hand komma att nedgå genom en av portosänkningen
föranledd ökning av trafiken. Den på år 1925 belöpande inkomstminskningen
skulle därför, vid bifall till generalpoststyrelsens blivande förslag,
icke bliva större än omkring hälften av det ovan angivna minskningsbeloppet
per år, eller alltså omkring 1 miljon kronor.
I anslutning härtill föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet
av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret 1925—1926 till 12
miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har upptagit överskottet från postverket till 12,000,000 Siksräken
kronor, under anförande att det av generalpoststyrelsen framhållna och åbe- skapLerklt.
ropade stillaståendet i näringslivet syntes vara ett ofrånkomligt faktum och
att även övriga av styrelsen anförda skäl för dess beräkning syntes vara
hållbara.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sand. 35 höft. (Nr k5.)
-i
50 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
Departements- Departementschefen har, efter att hava redogjort för generalpoststyrelsens
ehefen. QCb riksräkenskapsverkets beräkningar beträffande postverket, anfört följande:
»Beträffande poströrelsens resultat under år 1925 har jag ansett mig böra
i någon mån frångå generalpoststyrelsens beräkningar. Sålunda synes mig
tillräcklig anledning icke föreligga att nu kalkylera med en så låg ökningsprocent
för frankoteckensuppbörden som 3 procent, då man under de senaste
åren i genomsnitt haft att räkna med en kontinuerlig ökning av 4 procent
eller däröver. Vad angår den av generalpoststyrelsen ifrågasatta portosänkningen
för paket, vill jag visserligen giva min anslutning till ett dylikt
förslag, men jag anser dock, att paketportot i varje fall icke bör sänkas mer
än som motsvarar nedgången i den allmänna prisnivån.
Å andra sidan är att iakttaga viss ökning av postverkets driftkostnader
i anledning av det förslag i fråga om ordnandet av kvinnliga befattningshavares
avlönings- och pensionsförhållanden, som kommer att föreläggas 1925
års riksdag. Oavsett denna ökning bör överskottet å poströrelsen kunna,
på grund av vad jag nyss anfört, upptagas till 13 miljoner kronor i det
föreliggande budgetförslaget.
Vid mina beräkningar angående det överskott från postverket, som kan
vara att påräkna för den nu förestående statsregleringen, har jag, i likhet
med generalpoststyrelsen, icke kunnat taga någon hänsyn till ifrågasatt omläggning
av postverkets inlevereringar av rörelseöverskotten, i syfte att dessa
inlevereringar må äga rum månadsvis eller kvartalsvis.»
Statsverks- Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits med 13,000,000
propositionen.
e A kronor.
Generalpost- I skrivelse den 20 februari 1925 bär generalpoststyrelsen gjort framställstyrelsen^den
niu„ beträffande postavgifterna för tiden efter 1925 års utgång. Därvid har
styrelsen förklarat sig dåmera vara i tillfälle meddela, att franeoteekensuppbörden
under år 1924 visat en stegring av allenast 2.5 procent vid jämförelse
med 1923 års uppbörd, allt med bortseende från verkningarna av
vidtagna portoändringar, samt att ökningen under januari 1925 varit ungefär
enahanda .Enligt en överslagsvis gjord avslutning av postverkets bokslut för
år 1924 lcomme överskottet för nämnda år att uppgå till 13.8 miljoner
kronor. Vad beträffade det ekonomiska resultatet av postverkets rörelse
under år 1926, vore det med hänsyn till de svårberäkneliga faktorer, som
inverkade på postverkets inkomster och driftkostnader, icke möjligt att så
lång tid i förväg framlägga tillförlitliga kalkyler, och funne styrelsen under
förhandenvarande förhållanden försiktigheten bjuda att med utgångspunkt
från nuvarande posttaxor icke räkna med högre överskott än 14 miljoner
kronor.
Prop nr 133 1 proposition den 13 mars 1925 nr 133 har Kungl. Maj:t framlagt förslag,
och motion avseende i huvudsak, att de nu gällande postavgifterna med undantag av
1:256.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 51
avgifterna för postabonnemang å tidning och för utgivarkorsband skola aga
fortsatt giltighet tillsvidare, dock att för tiden från och med den 1 juli 192a
sk all gälla dels att viktsatsen, vara befordringsavgiften för inrikeskorsband,
som innehåller uteslutande blindskrift, beräknas, skall höjas från oOO till
1,000 gram, dels att paketavgifterna, som för närvarande utgöra för intill
1 kilogram 80 öre, för mer än 1 men ej över ''5 kilogram 1 krona 10 ore,
för mer än 3 men ej över 5 kilogram 1 krona 40 öre samt för varje kilogram
eller del därav utöver 5 kilogram 80 öre, skola nedsättas till respektive
60 öre, 90 öre, 1 krona 20 öre och 60 öre, dels att den särskilda tilläggsavgiften
för s. k. ilpaket, vilken för närvarande utgör 1 krona 40 öre för
var vikt av 5 kilogram eller del därav, skall utgå med 100 procent å befordringsavgiften,
dock lägst 1 krona, och att den sålunda bestämda ilavgiften
skall, i vad angår skrymmande paket, beräknas å den för dessa enligt gällande
bestämmelser med 50 procent förhöjda befordringsavgiften, dels ock
att högsta vikten för tjänstepaket, som utan särskild tilläggsavgift må befordras
med snabbaste postlägenhet (såsom ilpaket), skall utgöra 1 /.2 kilogiam.
I fråga om postavgifterna för postabonnemang å tidning och för utgivarkorsband
har i nyssnämnda proposition vidare framlagts förslag, avseende i
huvudsak att de nuvarande avgifterna skola äga fortsatt giltighet till utgången
av år 1926, dock att för tiden från och med den 1 juli 1925 skall
gälla, dels att utöver nuvarande viktavgift för utgivarkorsband skall, då
försändelses vikt icke överstiger 25 gram, utgå en särskild avgift av 1 öre
per försändelse, dels att för sådana utgivarkorsband, som sändas till vissa
tidningars återförsäljare (kommissionärskorsband), skall införas en lägre avgift
av 18 öre för varje vikt av 1 kilogram eller del av 1 kilogram, dels
ock att maximivikten för tidningsexemplar, som skall befordras efter postabonnemang,
skall höjas från nuvarande 200 till 250 gram.
I enlighet med bevillningsutskottets i betänkande nr 35 gjorda hemställan
har riksdagen bifallit vad Kungl. Maj:t i propositionen nr 133 sålunda föreslagit
ävensom — med anledning av en inom första kammaren av herr Pers
väckt motion, nr 256 — beslutat, att utgivare av tidning, som utkommer
minst två gånger i veckan, skall äga att, därest utgivaren ombesörjer de
postabonnerade tidningsexemplarens inslagning till vederbörande abonnemangspostanstalter,
för sålunda expedierade tidningsexemplar av postverket uppbära
6 procent av postavgiften för tidningarna.
Enligt vad utskottet inhämtat har postverkets överskott å rörelsen under
kalenderåret 1924 uppgått till 13,857,244 kronor 32 öre.
Utskottet har funnit postmedlen kunna, i likhet med vad som skett i
statsverkspropositionen, upptagas till 13,000,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet får förty hemställa,
52
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
att överskott å postverket måtte i riksstaten för budgetåret
1925—1926 beräknas till ........ kronor 13,000,000.
Stockholm den 3 juni 1925.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande:
vid beslut angående punkten l:o:
herrar Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers
Bärg, Boren, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Johansson i Kullersta, Lithander, Olsson i
Golvyasta, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Björnsson, Svensson i Grindstorp, Carlsson
i Gävle och Andersson i Katrineholm;
vid beslut angående punkterna 2:o, 3:o, 4:o, 5:o, 6:o, 7:o, 8:o, 9:o, 10:o, ll:o, 12:o
och 14:o samt vid beslut angående beräkning av omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker (under punkten 13:o):
herrar Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune, Boman,
Pers, Bärg, Boren, Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Johansson i Kullersta,
Lithander, Olsson i Golvvasta, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Björnsson, Ericson i
Boxholm och Andersson i Katrineholm;
vid beslut angående propositionen nr 232, i vad densamma avser fortsatt upptagande
av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker (under punkten 13:o):
herrar Röing, Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune,
Örne*, Boman, Pers, Boren, Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander,
Hedlund i Östersund*, Olsson i Golvvasta, Bengtsson i Kullen, Björnsson, Björklund*,
Granath* och Ericson i Boxholm. •
Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Särskilt yttrande
av herrar Bärg och Lövgren i Nyborg, vilka såsom sin mening uttalat,
att, innan någon sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten föreslagits,
den år 1922 beslutade provisoriska förhöjningen av tullen å kaffe
bort upphävas.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.