Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1925 kl. ‘/3 2 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om
tullfrihet för konstgjorda gödningsmedel.

(l:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, väckta
den ena i första kammaren, nr 22, av herr Dahl och den andra i andra
kammaren, nr 29, av herrar Winkler och Lindskog har hemställts, att
rubriken 1242 i gällande tulltaxa måtte erhålla följande ändrade lydelse:

»Nr 1242. Vegetabiliska garvämnen, såsom ekbark, garvskidor (myrohalaner)
och kuehrachoträ, hela eller i stycken, raspade, malna eller på
annat sätt sönderdelade, garvämnesextrakter, flytande eller fasta, samt
konstgjorda garvnings- och pyrningsmedel; ävensom galläpplen, fria.»

Till stöd för förslaget har anförts följande.

»Vegetabiliska garvningsämnen samt extrakter därav äro enligt tull- Motionerna.
taxerubrik 1242 tullfria, och tullfrihet för garvämnen torde innefatta en av
förutsättningarna för att tillverkningen av bottenläder skall kunna, vid
nu gällande, kort före världskriget nedsatta tullsatser, upprätthållas inom
landet.

Sedan konstgjorda så kallade syntetiska garvämnen år 1913 kommo i
marknaden, har bruket av dem i de flesta länder alltmer vunnit utbredning.
Den svenska läderindustrien har även funnit med sin fördel förenligt
att i kombination med de vegetabiliska garvämnena till en viss omfattning
använda sig av denna nya art av garvämnen, som besitta vissa för
garvningen förmånliga egenskaper, vilka de vegetabiliska garvextrakterna
sakna.

Vid införsel hit till landet av dessa konstgjorda garvningsmedel har,
efter vad är bekant, olika tullbehandling kommit varan till del, i det att
dessa dels hänförts under tulltaxerubrik nr 1242: ''Vegetabiliska garvningsämnen,
såsom ekbark, etc..... garvämnesextrakter, flytande eller fasta,

samt konstgjorda pyrningsmedel etc.....’, vilka ämnen ej undergå någon

tullbeskattning, dels under rubrik nr 1259: ''Kemiskt-tekniska preparat, ej
särskilt nämnda’, med en tullsats av 15 procent av värdet, vilket senare
förfarande fastställts av kungl. generaltullstyrelsen den 19 november 1924.

Tillverkningen av syntetiska garvämnen upptogs först i Tyskland, och
den först saluförda produkten benämndes Nerodol. En mängd nya syntetiska
garvämnen hava sedan dess kommit i marknaden, och de i Sverige
företrädesvis förekommande torde vara Maxyntan, Ordoval, Gerbstoff F„
Chresyntan m. fl.

Dessa syntetiska garvämnen skilja sig till sin framställning från varandra.
Om också deras sammansättningar ej äro i detalj kända, då fabri -

Utlåtande av
generaltullstyrelsen.

Utskottets

yttrande.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

kationen hålles strängt hemlig, kan man säga, att produkten i stort sett
framställes genom kondensation av Fenoler (Karbolsyra) med Formaldehyd.

Då de syntetiska garvämnena innehålla en hög’ procent garvande ämnen
och således höra betraktas som garvämnesextrakter, och då de framställas
ur Fenoler (Karbolsyra), som är tullfritt, torde härav framgå, att en tullbehandling
enligt rubrik nr 1242 även ur taxeteknisk synpunkt bär skäl
för sig.

Tillverkningen av syntetiska garvämnen förekommer ej i Sverige, varför
vår läderindustri är helt hänvisad till import av dessa garvämnen, och då
ej heller utsikt förefinnes, att sådan tillverkning upptages, kommer en tullfrihet
för dessa ämnen ej att verka intrång i svensk näring.»

För erhållande av erforderlig utredning i ämnet har bevillningsutskottet
i grundlagsenlig ordning begärt, att generaltullstyrelsen måtte avgiva det
yttrande ur tulltekniska synpunkter, vartill styrelsen kunde finna motionerna
giva anledning, samt därvid överlämna förslag till de ändringar i
tulltaxan, som styrelsen kunde finna vara ägnade att tillgodose motionernas
syfte; och har utskottet numera från generaltullstyrelsen emottagit en
till utskottet ställd skrivelse jämte en vid densamma fogad, av föreståndaren
för tullverkets huvudlaboratorium i ärendet upprättad promemoria.
Generaltullstyrelsens skrivelse i transumt ävensom nämnda promemoria
åtfölja detta betänkande.

I ett vid 1923 års riksdag avgivet memorial, nr 42, väckte bevillningsutskottet,
med begagnande av sin befogenhet enligt § 40 riksdagsordningen,
förslag om införande av artikeln konstgjorda pyrningsmedel i rubriken
1242 i gällande tulltaxa. Härigenom stadgades tullfrihet för vissa vid
beredning av hudar och skinn såsom pyrningsmedel använda preparat,
vilka efter att tidigare hava förtullats enligt rubriken 238, med en tullsats
av 2 öre för 1 kilogram, under år 1923 på grund av nya tulltekniska
rön av generaltullstyrelsen hänförts till rubriken 1259, kemiskt-tekniska
preparat, ej särskilt nämnda, med tull efter 15 procent av värdet. Såsom
skäl för förslaget anförde utskottet bland annat, att den mycket avsevärda
tullförhöjning, som sålunda inträtt för en inom en viss inhemsk industri
använd artikel, enligt utskottets mening saknade stöd i de grunder, som
varit bestämmande vid avvägningen av de tullsatser, som vore i fråga,
samt att, enligt vad av verkställd utredning framgått, genom tullfrihetens
införande inga berättigade intressen träddes för nära. Utskottets nämnda
förslag vann riksdagens bifall.

De nu förevarande motionerna avse tullfrihet för en artikel, beträffande
vilken, enligt vad i motiveringen till förslaget anförts, tullbehandlingspraxis
varit svävande, i det att artikeln hänförts antingen till sådana
garvämnesextrakter, som jämlikt rubriken 1242 i tulltaxan äro tullfria,
eller ock till rubriken 1259, kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt nämnda,
med tull efter 15 procent av värdet. Enligt beslut av generaltullstyrelsen
bör emellertid artikeln rätteligen tullbehandlas enligt sistnämnda rubrik.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

7

Även i detta fall saknar den sålunda fastställda tullbehandlingen enligt
utskottets mening stöd i de grunder, som varit bestämmande för hithörande
tullsatsers avvägning, och densamma innebär följaktligen en icke
avsedd följd av bestämmelsernas avfattning. Vid sådant förhållande har utskottet,
sedan generaltullstyrelsen förklarat sig icke hava något att ur tullteknisk
synpunkt erinra mot tullfrihetens införande, ansett sig böra framlägga
förslag i motionernas syfte. Emot generaltullstyrelsens ändringsförslag
har utskottet icke haft något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande likalydande
motioner I: 22 av herr Dahl och II: 29 av herrar Winkler
och Lindskog, om tullfrihet för konstgjorda garvningsmedel,
måtte besluta, att rubriken 1242 i tulltaxan
skall hava följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tullbe-

Tullsats.

räkningen.

Kr.

öre

1242.

Vegetabiliska garvningsämnen,
såsom ekbark, garvskidor (myro-balaner) och kvebrachoträ, hela
eller i stycken, raspade, malna
eller på annat sätt sönderdelade,
garvämnesextrakter, flytande
eller fasta, konstgjorda garv-ningsämnen, ej särskilt nämnda,
helt eller delvis organiska, samt
konstgjorda pyrningsmedel;

!

ävensom galläpplen.................

fria.

Stockholm den 2 mars 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Öme, Boman, Pers, Bärg, Johan Bergman, Johansson i
Kullersta, Lithander, Olsson i Golwasta, Bengtsson i Kullen, Johansson i Hornsberg,
Andersson i Hedsta, Åström, Clemedtson, Granath, Brännström, Ericson
i Boxholm, Carlsson i Stockholm och Björnberg.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Bilaga.

Enligt styrelsens uppfattning linnes ur tullteknisk synpunkt intet att erinra
mot tillstyrkande av bifall till ifrågavarande motioner. På grund av i
nämnda promemoria anförda omständigheter torde emellertid kunna ifrågasättas,
huruvida icke efter »konstgjorda garvningsämnen» bör insättas »ej
särskilt nämnda, helt eller delvis organiska». Beträffande i promemorian
ifrågasatt viss försäkran synes styrelsen en sådan anordning mindre lämplig.

Det må nämnas, att motionären i första kammaren beretts tillfälle uttala
sig rörande den sålunda ifrågasatta omformuleringen och därvid förklarat
sig icke hava någonting att invända mot densamma.

Rubrik 1242 skulle då komma att erhålla följande ändrade lydelse:

»Vegetabiliska garvningsämnen, såsom ekbark, garvskidor
(myrobalaner) och kvebrachoträ, hela eller i stycken, raspade,
malna eller på annat sätt sönderdelade, garvämnesextrakter, flytande
eller fasta, konstgjorda garvningsämnen, ej särskilt
nämnda, helt eller delvis organiska, samt konstgjorda pyrningsmedel;
ävensom galläpplen................................................................... — fria».

Stockholm den 11 februari 1925.

Kungl. generaltullstyrelsen.

A. E. M. Ericsson.

Sven Nordquist.

P. M.

med anledning av motion nr 22 i första och nr 29 i andra kammaren år
1925 om tullfrihet för konstgjorda garvningsmedel. Dnr B 314.

Enär vissa för garvning lämpliga konstprodukter redan finnas nämnda
på olika ställen i tulltaxan, exempelvis några kromsalter i rubrik nr 1173,
alunarter i nrs 1148—1149, kaliumbikromat i nr 1159 o. s. v., torde det
icke låta sig göra att utan vidare insätta endast »konstgjorda garvningsämnen»
i rubrik nr 1242.

De nu uppräknade preparaten äro visserligen alla oorganiska, under det
att den typ som avsetts ju är kondensationsprodukterna mellan fenol- eller
naftalinderivat och formaldehyd, d. v. s. organiska föreningar. Stundom
hava dock dessa senare visat sig vara försatta med oorganiska beståndsdelar.
Sålunda har i vissa av dem påvisats krom, och meningen har då tydligen
varit att åstadkomma en kombinerad garvningsverkan av dessa båda beståndsdelar.

Det kan sålunda tänkas lämpligt, att man efter »konstgjorda garvningsämnen»
insätter »ej särskilt nämnda» eller dylikt, möjligen med tillägg av
»helt eller delvis organiska».

Urtypen för dessa garvningsmedel torde vara »Badische Anilin- und Soda -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14. 9

fabrikant» patenterade garvningsmedel »Neradol» (ej Nerodol, som i motionen
uppgives), men att nämna detta preparat såsom exempel på den typ man
avser att träffa med tillägget i taxan är måhända ej lämpligt, men borde
kanske tagas i övervägande. Det kan nämligen icke frånkommas, att en
formulering som exempelvis »konstgjorda garvningsmedel, ej s. n.» utan
vidare tillägg är ganska rymlig och till sina konsekvenser svåröverskådlig.
Eventuellt kan tänkas såsom lämpligt, att chefen för det garveri, för vilket
preparatet hr avsett, till tullverket avlämnar försäkran om den tillämnade
användningen såsom garvmedel.

Om man vill lämna möjlighet för inrangering under nr 1242 av eventuella
ytterligare uppfinningar på området, torde dock den rymligare formuleringen
»konstgjorda garvningsämnen, ej särskilt nämnda» bliva, med eller
utan tillägg av »helt eller delvis organiska», den lämpligaste, möjligen med
skyldighet för importören att avlämna förut omnämnd försäkran.

Stockholm den 7 februari 1925.

G. Rengman

Byråinspektör.

bihang till riksdagens protokoll 1925.

7 samt.

8 häfl. (Nr 13—U.)

•J