10
Riksdagens skrivelse Nr 312.
Nr 312.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1924.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner
med förslag till dels lag om utsträckt tillämpning av lagen
den 25 juni 1909 om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning,
dels ock lag om viss inskränkning i rätten till
jordav söndring.
(Andra lagutskottets utlåtande nr 33.)
Till Konungen.
I anledning av inom riksdagen väckta motioner får riksdagen, under
hänvisning till vad som anförts i riksdagens andra lagutskotts utlåtande
nr 33, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, och under åberopande av
hilagda utdrag av riksdagens kamrars protokoll härmed tillkännagiva, att
riksdagen i anledning av berörda motioner för sin del antagit följande
1) Lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning
i rätten att erhålla ägostyckning.
Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning
i rätten att erhålla ägostyckning skall erhålla följande ändrade lydelse:
I Stockholms, Uppsala, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt i de delar
av Kopparbergs län, varå lagen om ägostyckning inom vissa delar av nämnda
län den 25 april 1924 icke äger tillämpning, må ej ägostyckning ske eller
förordnande för lantmätare att verkställa ägostyckning meddelas, med mindre
tillstånd till ägostyckningen lämnats på sätt nedan sägs.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling; dock skall den
ej äga tillämpning med avseende å ägostyckning, som dessförinnan blivit sökt
eller som sökes på grund av avhandling, upprättad före nämnda dag.
Riksdagens skrivelse Nr 312.
11
2) Lag om ändrad lydelse av 20 § 1 inom. och 22 § i lagen den 27 juni
1890 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.
Härigenom förordnas, att 20 § 1 mom. och 22 § i lagen den 27 juni 1896
om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring skola erhålla följande
ändrade lydelse:
20 §.
1 mom. Ägare av hemman, vilket får klyvas, have rätt att av hemmanets
ägovälde för alltid avsöndra till och med en femtedel av ägovidden i en
eller flera delar; dock att inom Stockholms, Uppsala, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län ej må avsöndras inägojord till den omfattning,
att hemmanets jordbruk därigenom märkligen försvagas.
22 §.
Åstundar innehavare av hemman, varifrån avsöndring får ske, att därifrån
för alltid avsöndra mark, som, ensam eller tillsammans med vad
redan kan vara från hemmanet för alltid avsöndrat, utgör mera än vad
i 20 § 1 mom. sägs, ankomme på Konungens befallningshavande att, där
omständigheterna därtill föranleda, sådant tillåta. Särskilt må vad i nämnda
lagrum stadgas beträffande Stockholms, Uppsala, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län icke utgöra hinder för sådant tillstånd, där
avsöndringen erfordras för egnahemsanläggningar eller industriella anläggningar
eller annat dylikt ändamål.
Tillstånd, som i denna § sägs, må ej vägras i fråga om avsöndring av
sådant område, som omförmäles i 3 § första stycket i lagen angående förbud
i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Stockholm den 6 juni 1924.
Med undersåtlig vördnad.