Riksdagens skrivelse Nr 306.
1
Nr 306.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1924.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar
rörande eif te huvudtiteln, innefattande anslagen till
pensions- och indragning sstaterna.
(Bankoutskottets utlåtanden nr 32 och 40 samt memorial nr 33 och 46.)
Till Konungen.
Riksdagen får härmed anmäla följande beslut rörande pensioner och
understöd.
A. Civila pensioiisväsendet.
l:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 154 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att framlidne slöjdläraren vid Göteborgs
folkskolor Lars Hansson Bergs änka Paulina Berg, född Johansson, må,
utan hinder därav att Berg avlidit först efter ingången av år 1920, från
och med september 1921 tillerkännas pension enligt stadgandet i punkten
8 av övergångsbestämmelserna till kap. IV i reglementet den 31 december
1919 (nr 878) för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.
Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst och då riksdagen finner
uppenbart, att det aldrig varit avsikten att utesluta behövande efterlevande
av den kategori, som änkan Berg tillhör, från möjligheten att erhålla
pension enligt punkten 8 i övergångsstadgandena till kap. IV i pensions"
anstaltens reglemente, har riksdagen anslutit sig till Eders Kungl. Maj:ts
förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition av riksdagen bifallits.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 300.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 306.
2:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 110 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att följande befattningshavare vid vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, nämligen rektorn vid
anstalten Berta Haller, husmodern Blenda Edström och översköterskan
Rebecka Gustafsson må äga rätt att för erhållande av pension räkna sig
till godo föregående tjänstgöring vid den med drottning Sofias stiftelse
förenade vårdanstalten i Vänersborg.
På de i statsrådsprotokollet anförda skäl bar riksdagen ansett sig böra
biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag, varför riksdagen får anmäla, att
riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
B. Militära peiisionsväsendet.
3:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 91 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att styresmannen
vid ammunitionsfabriken, överstelöjtnanten i armén Carl Laurentius Engström
må, efter det ban vid uppnådd pensionsålder erhållit avsked från sin beställning
såsom styresman vid ammunitionsfabriken, under sin återstående livstid
uppbära pensionsförbättring till belopp av 2,800 kronor för år, att utgå
från anslag, som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring för viss
personal vid armén, och i samma ordning som fyllnadspension.
På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har riksdagen ansett sig böra biträda
Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
4:o) Eders Kungl. Maj:t bar i en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924
dagtecknad proposition nr 92, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att f. d. underofficeren av 3:e graden vid kustartilleriet
Hilding Robert Johansson må från och med den 18 juli 1922 under sin
återstående livstid uppbära pensionsförbättring till belopp av 900 kronor för
år räknat, att åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 15
juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring åt officerare och
underofficerare samt civilmilitära beställningshavare vid armén och marinen
och utgå från anslag, som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring
för viss personal vid marinen.
Under erinran om tidigare av riksdagen fattade beslut i liknande fall har
riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
5:o) I en till riksdagen avlåten, den 19 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 198 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att mästaren å
Riksdagens skrivelse Nr 306.
3
månadslönarstat vid ilottans varv i Stockholm Carl Oscar Svantesson må från
och med månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under
sin återstående livstid uppbära årlig pensionsförbättring med 910 kronor, att
utgå från anslag, som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring för
viss personal vid marinen, och i samma ordning som fyllnadspension.
Under erinran om riksdagens beslut i ett flertal tidigare fall av liknande
beskaffenhet har riksdagen bifallit Eders Kungl. Majrts ifrågavarande proposition.
6:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 117 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att till förre
värnpliktige Gustaf Natanael Häger må, utan hinder av att framställning om
ersättning icke gjorts inom föreskriven tid, från beväringsmanskapets invalidoch
pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han kan anses berättigad
enligt de i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, angivna grunder.
Under erinran att riksdagen tidigare i åtskilliga fall medgivit, att ersättning
enligt nyssnämnda förordning må utgå utan hinder av de i förordningen
meddelade preskriptionsbestämmelserna, har riksdagen, som icke haft något
att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har i en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924
dagtecknad proposition nr 119 föreslagit riksdagen medgiva, att daglönaren
vid Karlskrona fästnings tygförvaltning Karl Theodor Eriksson må vid avsked
ur tjänsten tilldelas pension, såsom hade han tjänat kronan tjugofem år från
tjugo års ålder.
Kiksdagen har biträtt Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,
att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition av riksdagen bifallits.
C. Allmänna indragningsstaten.
I. Ang. utrikesdepartementet.
8:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 161 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen under punkterna 3:o—5:o hemställt.
a) I punkt 3:o av sagda proposition har hemställts, att riksdagen må medgiva,
att vicekonsuln i Berlin, konsuln Axel Elof Mobergs änka Alexandra
4
Riksdagens skrivelse Nr 306.
Moberg, född von Ebart, må från och med den 1 juni 1923 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 500 kronor.
Med hänsyn till vad i propositionen anförts har riksdagen funnit sig böra
bifalla Eders Kungl. Majrts förevarande framställning.
b) Under punkten 4:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att förutvarande
kontorsbiträdet vid konsulatet i Köpenhamn Andreas Christian
Bangs änka Amalia Bang må från och med den 1 juli 1923, så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension av 500 kronor.
På grund av vad i propositionen anförts synes det vara billigt, att åt
änkan Bang, som uppnått en ålder av 76 år, beredes ett årligt understöd av
statsmedel under hennes återstående livstid. Mot det av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna beloppet har riksdagen icke funnit anledning till erinran.
Biksdagen får alltså anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning.
c) I punkt 5:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att vaktmästaren
G. W. Sjöbergs änka Hildur Mathilda Sjöberg, född Dahl, må från och med
ingången av år 1924 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver änka,
från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 200 kronor.
Då, såsom av statsrådsprotokollet framgår, vaktmästaren Sjöberg under år
1908 ägt rätt att vinna delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa, har
riksdagen funnit det kunna ifrågasättas, huruvida hans änka, som av behållningen
i boet att döma icke synes vara helt obemedlad, bör pensioneras med
statsmedel. Med hänsyn till vissa av riksdagen i likartade fall gjorda medgivanden
har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning av riksdagen bifallits.
II. Ang. försvarsdepartementet.
9:o) Med biträdande av vad Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den
29 februari 1924 avlåten proposition nr 80 under punkterna l:o—6:o föreslagit
och med hänvisning till den i sagda proposition lämnade utredningen
i förevarande ärenden får riksdagen, under erinran jämväl om av riksdagen
tidigare fattade beslut i liknande fall, anmäla, att riksdagen medgivit,
a) att förre arbetaren vid Bodens fästningsbyggnad Karl Johan Henriksson
Tåg må från och med den 1 januari 1924 under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av fyra hundra
kronor;
Riksdagens skrivelse Nr 306.
b) att kokerskan vid volontärskolan i Norrköping Kristina Josefina Carlson
må från och med månaden näst efter den, varunder hon entledigas från sin
anställning vid skolan, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av trehundra kronor;
c) att förra förestånderskan för Livregementets dragoners tvättinrättning
änkan Hilda Karolina Johansson, född Abrahamsdotter, må från och med
den 1 januari 1924 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av trehundra kronor;
d) att skrädderiförmannen vid Jönköpings regementes intendenturverkstäder
Anders Johan Dolk må från och med månaden näst efter den, varunder
han entledigas från sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av sjuhundra
kronor;
e) att skrädderiarbetaren vid Hallands regementes intendenturverkstäder
Nils Petter Håkansson må från och med månaden näst efter den, varunder
han entledigas från sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av fyrahundra
kronor; samt
f) att skrädderiarbetaren vid arméns centrala beklädnadsverkstad Carl
Amatus Andersson må från och med månaden näst efter den, varunder han
entledigas från sin anställning vid beklädnadsverkstaden, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension av sexhundra
kronor.
10:o) I en till riksdagen avlåten, den 29 februari 1924 dagtecknad proposition
nr 81 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen under punkterna l:o och 2:o hemställt.
a) I punkt l:o av sagda proposition har hemställts, att riksdagen må medgiva,
att klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona Carl Alfred
Andersson må, under förutsättning att han från församlingen kommer i åtnjutande
av pension å minst 940 kronor för år, från och med månaden näst
efter den, då avgång från berörda befattning äger rum, under sin återstående
livstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten med 400 kronor för
år, varvid i fråga om pensionstillägg och dyrtidstillägg skall iakttagas, dels
att vid avgörande av frågan om och till vilket belopp pensionstillägg må i
6
Riksdagens skrivelse Nr 306.
detta fall utgå hänsyn skall tagas till pensionens hela belopp med inräknande
av vad som från församlingen i sådant avseende utgår, dels ock att dyrtidstillägg,
där sådant förekommer, skall beräknas å det sammanlagda pensionsbeloppet
men av statsmedel bestridas allenast med vad som av det sålunda
beräknade dyrtidstillägget belöper på den av statsmedel utgående pensionsförmånen.
Med hänsyn till vad i propositionen anförts har riksdagen funnit sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
b) Under punkt 2:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att förre
daglönaren vid flottans varv i Karlskrona Måns Olsson Stål må från och
med den 1 november 1922 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 450 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att Olsson Stål skulle, oaktat han
icke innehar den för pensions erhållande föreskrivna tjänstetiden av 25 år, tillerkännas
en pension av statsmedel, som med hänsyn till hans långa tjänstetid
och det förhållandet, att han, om han tjänat nämnda tid, varit berättigad
till en årlig pension genom flottans pensionskassa av 500 kronor, föreslagits
till 450 kronor. Riksdagen vill erinra, att riksdagen tidigare beviljat
vissa avkortade pensioner från allmänna indragningsstaten till f. d. daglönare
vid flottans varv i Stockholm. Med hänsyn härtill och till de i ärendet
åberopade särskilda omständigheterna har riksdagen bifallit Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning.
H:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 116 har Eders Kungl. Majd, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen under punkterna l:o) och 2:o) hemställt.
a) I punkt l:o har hemställts, att riksdagen må medgiva, att envar av
faktoriarbetaren Carl Axel Alms änka Anna Matilda Alm, född Andersson,
förre faktoriarbetaren Sven Gustaf Anderssons iinka, Angusta Josefina Andersson,
född Hellerstedt, förre faktoriarbetaren Anders Hanssons änka
Johanna Hansson, född Ersdotter, förre faktoriarbetaren Carl August Hedlunds
änka Anna Sofia Hedlund, född Andersson, besiktningsmannen Per
Viktor Janssons änka Johanna Josefina Jansson, född Sjöberg, förre faktor
iarbetaren Carl Erik Johanssons änka Charlotta Albertina Johansson,
född Gustafsson, samt faktoriarbetaren Carl August Molanders änka Augusta
Matilda Molander, född Johansson, må från och med den 1 januari 1924
under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,
komma i åtnjutande av årlig pension å allmänna indragningsstaten
till belopp av 300 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 306.
7
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition, medgivit, att envar av faktoriarbetaren Carl
Axel Alms änka Anna Matilda Alm, född Andersson, förre faktoriarbetaren
Sven Gustaf Anderssons änka Augusta Josefina Andersson, född Hellerstedt,
förre faktoriarbetaren Anders Hanssons änka Johanna Hansson, född Ersdotter,
förre faktoriarbetaren Carl August Hedlunds änka Anna Sofia Hedlund,
född Andersson, besiktningsmannen Per Viktor Janssons änka Johanna
Josefina Jansson, född Sjöberg, förre faktoriarbetaren Carl Erik Johanssons
änka Charlotta Albertina Johansson, född Gustafsson, samt faktoriarbetaren
Carl August Molanders änka Augusta Matilda Molander, född
Johansson, må från och med den 1 januari 1924 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, komma i åtnjutande
av årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp av trehundra
kronor.
b) Med biträdande av vad under punkt 2:o av förevarande proposition hemställts
och under hänvisning till den i propositionen lämnade utredningen i
ärendet har riksdagen medgivit, att förre överkonstapeln vid flottans poliskår
Carl Ludvig Wintzells änka Carolina Sofia Wintzell, född Holmqvist, må
från och med den 1 januari 1924 under sin återstående livstid, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av tvåhundratrettiosju kronor 50 öre.
12:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 118 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att f. d. kaptenen vid flottan Sten Gustaf Roland Martin
må från och med den 1 januari 1924 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära pensionsförbättring till belopp av 1,072
kronor 50 öre för år räknat, att åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i
kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring
åt officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare vid
armén och marinen.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
13:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 124 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att bifalla de förslag i fråga om pensionering av vissa i lantförsvarets
tjänst anställda eller förut anställda personer, om vilkas avlåtande föredragande
departementschefen under punkterna l:o—8:o hemställt.
a) Under punkt l:o av förevarande proposition har hemställts, att riksdagen
må medgiva, att förre snickaren vid Norrlands dragonregemente Karl Linder
8
Riksdagens skrivelse Nr 306.
må från och med den 1 oktober 1923 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 400 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning.
b) Uti punkt 2:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att stenar betaren
vid Karlsborgs fästningsbyggnad Johan August Engberg må från och
med månaden näst efter den, varunder han upphör att vara anställd vid
kronans arbeten, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
i årlig pension uppbära, utöver honom av 1913 års riksdag beviljat belopp
av 300 kronor, ytterligare 200 kronor eller sammanlagt 500 kronor.
På grund av vad i ärendet anförts och med hänsyn till de pensionsbelopp,
som numera pläga beviljas med Engberg jämställda befattningshavare i statens
tjänst, har riksdagen funnit det vara billigt, att Engberg beredes någon förhöjning
i den honom av 1913 års riksdag tillerkända men ännu icke tillträdda
pensionen. Mot Eders Kungl. Majt:s i sådant avseende framställda förslag
har riksdagen icke funnit anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
av riksdagen bifallits.
c) Under punkt 3:o har hemställts, att riksdagen må medgiva, att underlöjtnanten
i armén, rullföringsbiträdet vid Kristinehamns rullföringsområde,
nr 40, Jan Peter Borg må från och med månaden näst efter den, varunder
han avgår från sin befattning såsom rullföringsbiträde, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,000
kronor.
På sätt i propositionen framhållits, torde befattningarna såsom biträden
vid rullföringsområdena — vid vilka befattningar ersättning utgår i form
av arvoden — i huvudsak vara avsedda för pensionerade militärer. Tjänstgöring
av ifrågavarande art har vid sådant förhållande hittills icke ansetts
böra föranleda beviljande av pension. Då någon ändring härutinnan
i allmänhet icke synes böra äga rum, kunde det enligt riksdagens mening
ifrågasättas, huruvida pension av statsmedel i förevarande fall borde beviljas.
Vid det förhållande att Borg, efter att före uppnådd pensionsålder
hava tagit avsked från anställning å aktiv stat vid armén, under en tid
av över 20 år tjänstgjort vid rullföringen, har riksdagen emellertid funnit
det vara billigt, att någon pension tillerkännes honom med anledning av
denna tjänstgöring. Riksdagen har likväl icke kunnat medgiva att, såsom
i propositionen föreslagits, denna pension skulle bestämmas till samma
belopp, 1,000 kronor årligen, vilket skulle hava tillkommit Borg, därest
han kvarstått å aktiv stat och där vunnit befordran till fanjunkare samt
i sådan egenskap, efter erläggande av vederbörliga pensionsavgifter, förvärvat
rätt till pension. Då Borg redan år 1891 erhållit entledigande från
sin beställning såsom sergeant av 2:a klassen vid Nerikes regemente lärer,
Riksdagens skrivelse Nr 306.
!)
med hänsyn jämväl till den begränsade tjänstgöringsskyldighet, som torde
hava ålegat honom under hans anställning vid armén, pensionsbeloppet enligt
riksdagens mening skäligen böra reduceras till 600 kronor årligen,
varå jämväl torde komma att utgå pensionstillägg.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av förevarande framställning, medgivit, att underlöjtnanten
i armén, rullföringsbiträdet vid Kristinehamns rullföringsområde, nr 40,
Jan Peter Borg må från och med månaden näst efter den, varunder han
avgår från sin befattning såsom rullföringsbiträde, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av sexhundra
kronor.
d) Med biträdande av vad i punkt 4:o av ifrågavarande proposition
föreslagits och under hänvisning till den i propositionen lämnade utredningen
i ärendet får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att föreståndaren
för Svea livgardes sadelmakeriverkstad Frans Oskar Johansson
må från och med månaden näst efter den, varunder han entledigas från
sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av sjuhundra kronor.
e) Uti punkt 5:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att skrädderiarbeterskan
vid Skånska husarregementets avdelnings i Landskrona
intendenturverkstäder Carolina Lindau, född Johannesdotter, må från och
med månaden näst efter den, varunder hon entledigas från sin berörda
anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av fyrahundrafemtio kronor.
Kiksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
f) Med biträdande av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 6:o framställda
förslag och med hänvisning till den i propositionen förebragta utredningen
har riksdagen medgivit, att envar av sömmerskan vid Norrlands artilleriregementes
intendenturverkstäder Maria Josefina Lidberg samt tvätterskorna
vid regementet änkan Margareta Magnusson, född Esbjörnsson, och Brita
Jonsson Bodén, må från och med månaden näst efter den, varunder hon
entledigas från sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension, Lidberg med
fyrahundra kronor, Magnusson med trehundrafemtio kronor och Bodén
med trehundra kronor.
g) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts uti punkt 7:o gjorda hemställan
och under hänvisning till den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen
i förevarande ärende har riksdagen medgivit, att arbeterskan vid ammunitionsfabriken
Kristina Hansson må från och med månaden näst efter den,
varunder hon entledigas från sin anställning vid fabriken, under sin åter
-
4
10 Riksdagens skrivelse Nr 306.
stående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av
femhundra kronor.
h) Uti punkt 8:o av förevarande proposition har hemställts, att riksdagen
må medgiva, att envar av förra arbeterskorna vid ammunitionsfabriken
Jones Kerstin Jonsson, Anna Karlsson, född Persdotter samt Johanna
Margareta Andersson må från och med den 1 januari 1924 under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension,
Jonsson med fyrahundrasextio kronor, Karlsson med fyrahundratrettio
kronor samt Andersson med trehundrasextio kronor.
Riksdagen har funnit sig böra biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får sålunda anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
av riksdagen bifallits.
14:o) I en till riksdagen avlåten, den 19 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 184 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att bifalla de förslag i fråga om pensionering av vissa
i lantförsvarets tjänst anställda eller förut anställda personer, om vilkas
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
a) Uti punkt l:o av berörda proposition har föreslagits, att riksdagen
må medgiva, att maskinstickerskan Emma Maria Elisabet Segerdahl må
från och med månaden näst efter den, varunder hon upphör att arbeta
för Gotlands infanteriregementes räkning, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 300 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har av riksdagen
bifallits.
b) Med bifall till den i punkt 2:o gjorda framställningen och under
hänvisning till den i propositionen lämnade utredningen har riksdagen
medgivit, att kokerskan vid Svea livgarde Anna Augusta Malmqvist,
född Vallöf, må från och med månaden näst efter den, varunder hon
entledigas från sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av etthundrafemtio
kronor.
c) Med biträdande av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 3:o framställda
förslag och med hänvisning till den i propositionen förebragta utredningen
i ärendet har riksdagen medgivit, att sadelmakeriarbetaren vid arméns
intendenturförråd i Stockholm Carl Johan Coursell må från och med månaden
näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning vid intendenturförrådet,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära eu årlig pension av femhundrafemtio kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 306.
11
d) I punkt 4:o av förevarande proposition har hemställts, att riksdagen
må medgiva, att förre arbetaren vid Borghamns kalkstensbrott Oskar
Leonard Gustafsson må från och med den 1 januari 1924 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 300 kronor.
Då, såsom av utredningen i ärendet framgår, Gustafsson varit anställd
vid statens kalkstensbrott i Borghamn endast åren 1890—1912 och därunder
haft en effektiv arbetstid av blott omkring 18 år, har riksdagen
funnit det vara tveksamt, huruvida pension av statsmedel bör beredas
honom. Med hänsyn till de ömmande omständigheter, som i propositionen
åberopats, har riksdagen likväl icke velat motsätta sig bifall till Eders
Ivungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning.
III. Ang. kommunikationsdepartementet.
15:o) I en till riksdagen avlåten, den 7 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 100 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsiirenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att förre distriktschefen i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet
Gustaf Magnus Nermans änka Valborg Nerman, född
Hedvall, må från och med den 1 januari 1924 under sin återstående livstid,
så länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension till belopp av 600 kronor.
Även riksdagen anser det vara billigt, att änkefru Nerman under sin återstående
livstid tillerkännes pension av statsmedel. Vidkommande storleken
av denna pension har riksdagen visserligen, vid det förhållande att Nerman
icke erlagt några avgifter för beredande av änkepension, funnit det vara
tveksamt, huruvida pensionen borde bestämmas till samma belopp, 600 kronor,
som skulle hava utgått, därest änkefru Nerman varit berättigad till pension
från civilstatens änke- och pupillkassa. Med hänsyn till distriktschefen
Nermans långvariga och gagnande verksamhet i det allmännas tjänst och till
de synnerligen ömmande förhållanden, som i förevarande fall åberopats, har
riksdagen emellertid funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får sålunda anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition av riksdagen bifallits.
IV. Ang. finansdepartementet.
16:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 143 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att prägelförmannen vid mynt- och justeringsverket Lars
12 Riksdagens skrivelse Nr 306.
Petter Karlströms änka Emma Kristina Karlström, född Andersdotter, må,
räknat från och med den 1 januari 1924, så länge hon förblir i sitt nuvarande
änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 300 kronor.
Riksdagen vill erinra, att riksdagen i vissa fall beviljat årliga understöd åt
änkor efter arbetare vid riksbankens sedeltryckeri. Under sådana förhållanden
och med hänsyn till de i ärendet åberopade särskilda omständigheterna har
riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
V. Ang. ecklesiastikdepartementet.
17:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 128 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att adjunkten vid västra realskolan i
Göteborg J. P. Gunnarson må från och med månaden näst efter den, varunder
avgång från adjunktstjänsten äger rum, under sin återstående livstid
uppbära utöver honom författningsenligt tillkommande avkortad
pension eu tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp
av 1,220 kronor årligen.
Med hänsyn till Gunnarsons långa verksamhet i den offentliga undervisningens
tjänst och då Gunnarson, därest han kvarstannat i sin befattning som
folkhögskolerektor, skulle hava ägt rätt till pension för denna befattning,
har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, enligt
vilket Gunnarson skulle för pension få tillgodoräkna sig den tid av 10 år,
varunder han varit rektor vid folkhögskola och lantmannaskola.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition.
18:o) I särskilda inom riksdagen väckta, likalydande motioner har anförts
och hemställts följande:
»Genom kungl. statskontorets beslut den 6 september 1923 tillerkändes f. d.
lektorn vid högre allmänna läroverket i Halmstad, til. dr Johan Richard
Jungner rätt att från och med den 1 september 1923 åtnjuta pension från
den 11 oktober 1907 till ett belopp av 2,240 kronor.
Att pensionsbeloppet i detta fall utmätts med sådan knapphet beror på att
lektor Jungner tjänstgjort allenast 16 av de för full pensions åtnjutande
stadgade 33 tjänståren. Emellertid synas omständigheter kunna anföras, som
gorå det billigt, att Jungner får tillgodoräkna sig ytterligare ett antal år för
erhållande av pension. I sådant avseende vilja vi erinra, att såsom av bilagda
handlingar framgår, i hög grad ogynnsamma omständigheter medverkat
till att Jungner först vid så jämförelsevis hög ålder som 49 år vid svenskt
statsläroverk erhållit läraretjänst, från vilken han förlidet år erhållit avsked.
Dröjsmålet härleder sig dels av en med understöd av Regnells botaniska
resestipendium^ företagen forskningsresa till tropiska Afrika, omfattande ett
och ett halvt år, med rika vetenskapliga resultat, dels av anställning vid ut
-
Riksdagens skrivelse Nr 30(>. 13
ländska högskolor ocli vetenskapliga institutioner under sammanlagt 12 år.
Det synes oss billigt, att hänsyn till dessa omständigheter tages vid bestämmandet
av den Jungner tillkommande pensionen. På grund av de nämnda
förhållandenas säregna beskaffenhet torde några statsekonomiskt betänkliga
konsekvenser härav icke vara att förvänta.
Vid övervägandet av den tid, som Jungner skäligen bör erhålla rätt att
tillgodoräkna sig utöver de år, han, enligt vad ovan sagts, tjänstgjort vid
allmänt läroverk, ha vi icke ansett oss böra eller kunna ifrågasätta, att han
skulle få räkna sig tillgodo hela tjänstgöringen vid utländska vetenskapliga
institutioner. Däremot synes det oss rimligt, att tiden för den utländska
studieresan jämte en del av sistnämnda tjänstgöring, förslagsvis fem år, måtte
få tagas i betraktande vid fastställandet av pensionen.
På grund av vad sålunda anförts tillåta vi oss hemställa, att riksdagen
ville medgiva, att den lektor Jungner tillkommande pensionen måtte
höjas med ett belopp, motsvarande pensionen för ytterligare sju (sex) tjänsteår,
och sålunda utgå efter en sammanlagd tjänstetid av 23 (22) tjänsteår
från och med månaden näst efter den, varunder avgången från tjänsten ägt
rum.»
Att, såsom statskontoret i avgivet utlåtande synes hava ifrågasatt, medgiva
en förhöjning av den Jungner författningsenligt tillkommande pensionen endast
av den anledning, att pensionslagens bestämmelser om avkortad pension ansetts
i förevarande fall medföra en reducering av pensionsbeloppet, vilken med
hänsyn till befattningshavarens tjänsteställning framstått såsom alltför stark,
synes riksdagen av principiella skäl icke kunna ifrågakomma. Emellertid
har Jungner före tillträdet till lektorstjänsten under avsevärd tid bedrivit
en vetenskaplig verksamhet, vilken synes hava givit praktiska resultat av stort
värde för det svenska lantbruket. Särskilt med hänsyn till innehållet i ett
av professorn Nilsson-Ehle avgivet utlåtande vill det synas riksdagen, som
om denna verksamhet även ur det allmännas synpunkt torde kunna anses
vara av den betydelse, att den må kunna till någon del tillgodoräknas i
pensionshänseende. I motionerna har i sådant avseende föreslagits, att av
ifrågavarande tid sex eller sju år skulle få tillgodoräknas, varigenom Jungners
sammanlagda pensionsförmåner skulle uppgå i förra fallet till 3,080
kronor och i senare fallet till 3,220 kronor årligen. Riksdagen bär funnit
sig böra medgiva, att Jungner med hänsyn till sin berörda verksamhet tillerkännes
en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till sådan storlek,
att densamma jämte honom författningsenligt tillkommande avkortad pension
uppgår till 3,000 kronor eller samma belopp, som statskontoret i sitt
utlåtande förordat. Tilläggspensionen har anvisats från allmänna indragningsstaten
att utgå från och med den 1 september 1923, då Jungner avgick
från lektorstjänsten.
Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motioner, medgivit, att f. d. lektorn vid högre allmänna läroverket
i Halmstad, filosofie doktorn Johan Richard Jungner må från och
med den 1 september 1923 under sin återstående livstid uppbära — utöver
honom författningsenligt tillerkänd avkortad pension — eu tilläggspension
å allmänna indragningsstaten till belopp av sjuhundrasextio kronor årligen.
14
Riksdagens skrivelse Nr 306.
VI. Ang. jordbruksdepartementet.
19:o) I en till riksdagen den 14 mars 1924 av låten proposition nr 93 har
Eders Kungl. Makt, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—4:o hemställt.
a) I punkt l:o har hemställts, att riksdagen må medgiva att — under förutsättning
att lantbrukskonsulentbefattningen i Berlin från och med den 1
juli 1924 indrages — lantbrukskonsulenten Maximilian Fredrik Herman
Langenheim må från och med samma dag under sin återstående livstid från
allmänna indragningsstaten åtnjuta en pension av 3,000 kronor årligen.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, medgivit, att lantbrukskonsulenten Maximilian
Fredrik Herman Langenheim må, under förutsättning att han från och med
den 1 juli 1924 erhåller entledigande från befattning som lantbrukskonsulent,
från och med samma dag under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten
åtnjuta en pension av tvåtusentvåhundratio kronor årligen.
b) I punkt 2:o av samma proposition har hemställts, att riksdagen må medgiva,
att f. d. distriktslantmätaren i Gotlands norra distrikt, f. d. majoren i
armén Gustaf Albert Köhler må från och med den 1 mars 1924 under sin
återstående livstid, med bibehållande av honom tillerkänd pension från
arméns pensionskassa jämte fyllnadspension, tillhopa 2,720 kronor, samt
utöver honom därjämte tillkommande pension å 1,780 kronor såsom distriktslantmätare,
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension till
belopp av 900 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, vilket står i överensstämmelse med vad riksdagen
tidigare i vissa likartade fall medgivit, föranleder icke erinran från
riksdagens sida; och får riksdagen fördenskull anmäla, att riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
c) Under punkt 3:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att en var
av stallbetjänten vid Flyinge hingstdepå och stuteri Nils Persson Tornberg
och nattvakten därstädes Anders Eriksson samt stallbetjänten vid Strömsholms
hingstdepå Gustaf Georg Gustafsson må från och med månaden näst
efter den, varunder han frånträder sin ifrågavarande befattning, under sin
återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta pension med följande
belopp för år räknat, nämligen Tornberg och Gustafsson vardera 500
kronor och Eriksson 350 kronor.
Då de ''här ifrågasatta pensionsbeloppen tillmätts efter samma grunder,
som legat till grund för tidigare fattade beslut i fråga om pensionering av
stallbetjäning vid hingstdepåerna, har riksdagen funnit sig böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Riksdagens skrivelse Nr 306.
15
cl) I punkt 4:o av förevarande proposition har hemställts, att riksdagen
må medgiva, att arbetaren Lars Jonsson må från och med månaden näst
efter den, varunder han lämnar sin anställning vid Ultuna egendom,
dock tidigast från och med den 1 januari 1924, under sin återstående
livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en pension av 400 kronor
årligen.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
VII. Ang. handelsdepartementet.
20:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition
nr 88 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att förste amanuensen hos kommerskollegium, filosofie doktorn
Allen Vannérus må från och med månaden näst efter den, då han lämnar sin
anställning hos kommerskollegium, å allmänna indragningsstaten under sin
återstående livstid uppbära dels årlig pension till belopp av 1,200 kronor,
dels ock årligt understöd till belopp av 3,800 kronor, med iakttagande likväl,
att pensionstillägg ej må av Vannérus åtnjutas samt att dyrtidstilllägg
skall utgå endast å pensionen och beräknas efter de grunder, som i
sådant avseende gälla i avseende å nyreglerade pensioner.
Vad först beträffar den för Vannérus föreslagna pensionen för hans anställning
såsom icke-ordinarie befattningshavare i statens tjänst, får riksdagen
under hänvisning till 1922 års riksdags beslut om pension åt amanuensen
i försvarsdepartementet, kanslisekreteraren friherre O. T. Hermelin, biträda
Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Jämväl med avseende på förslaget om beredande åt Vannérus av årligt
understöd såsom ett uttryck av erkännande för hans värdefulla arbete i den
filosofiska forskningens tjänst och ett stöd för fortsatt vetenskaplig verksamhet
har riksdagen funnit sig böra biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag; och
vill riksdagen därvid i likhet med chefen för ecklesiastikdepartementet framhålla,
att omständigheterna i förevarande fall synas vara av den säregna beskaffenhet,
att ett bifall till förslaget icke kan anses få någon prejudicierande
verkan.
Beträffande villkoren för de ifrågavarande förmånernas utgående ansluter
sig riksdagen likaledes till Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr 88
medgivit, att förste amanuensen hos kommerskollegium, filosofie doktorn
Allen Vannérus må från och med månaden näst efter den, då han lämnar
sin anställning hos kommerskollegium, å allmänna indragningsstaten
under sin återstående livstid uppbära dels årlig pension till belopp av
ettusentvåhundra kronor, dels ock årligt understöd till belopp av tretusenåttahundra
kronor, med iakttagande likväl, att pensionstillägg ej må av
16 Riksdagens skrivelse Nr 306.
Vannérus åtnjutas samt att dyrtidstillägg skall utgå endast å pensionen
och beräknas efter de grunder, som i sådant avseende gälla i avseende å
nyreglerade pensioner.
Stockholm den 6 juni 1924.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.