Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

1

Nr 2 A.

Godkänd av första kammaren den 26 februari 1924.
Godkänd av andra kammaren den 26 februari 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande
utgifterna för budgetåret 1924—1925 under riksstatens andra
huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925
har Eders Kungl. Maj:t i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen
till justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda
dag) att till avlönande av en handsekreterare åt statsministern för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag å 4,000 kronor.

Riksdagen har med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag till avlönande
av en handsekreterare åt statsministern för budgetåret 1924 1925 anvisat
ett extra anslag å 4,000 kronor.

Lagberedningen m. m.

2;o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) dels att för fortsatt
uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra reservationsanslag å 55,000 kronor, dels ock att för beredande
Bihang till riksdagens protokoll 1924- Ii sand. Nr 2 A. 1

2 Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal för
samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å 6,500 kronor.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t bär riksdagen ansett lämpligt, att utgifterna
för dyrtidstilläggsersättning åt lagberedningens personal särskiljas från utgifterna
i övrigt för lagberedningens verksamhet, och att sålunda särskilda anslag för
berörda ändamål upptagas i riksstat^. Mot det av Eders Kungl. Maj:t äskade
anslaget för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet har riksdagen
icke haft något att erinra och har riksdagen likaledes funnit sig böra anvisa
det av Eders Kungl. Maj:t för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning
åt ifrågavarande personal begärda anslaget. Att frågan om dyrtidstillägg
för nästkommande budgetår för statens befattningshavare icke varit föremål
för riksdagens prövning, har riksdagen sålunda, med hänsyn särskilt till
sistberörda anslags natur och ringa storlek, ansett icke böra föranleda till
uppskov med beviljande av detsamma. Givetvis förutsätter riksdagen, att
samma grunder för dyrtidstilläggs åtnjutande komma att tilllämpas å lagberedningens
personal som å statens befattningshavare i övrigt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret
1924 1925 anvisat ett extra reservationsanslag å 55,000 kronor,

dels ock för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens
personal för samma budgetår anvisat ett extra förslagsanslag
å 6,500 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) dels att för fortsatt
uppehållande av processkommissionens verksamhet för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra reservationsanslag å 89,500 kronor, dels ock att för beredande
av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till processkommissionens personal
för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å 4,500 kronor.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskanden har departementschefen, efter
att hava redogjort för det av processkommissionen hittills bedrivna arbetet,
anfört, att det synts honom försiktigast, att någon ändring i kommissionens
arbetsplan icke företoges, utan att kommissionen finge, såsom ursprungligen
avsetts, i ett sammanhang avgiva principbetänkande angående rättegångsreformen,
innefattande såväl domstolsväsendet och straffprocessen som civilpiocessen.
Det härav förorsakade dröjsmålet med betänkandets avgivande
har synts departementschefen ej behöva bliva så särdeles stort. Departementschefen
har ock ansett det vara uppenbart, att utarbetandet av det
principbetänkande angående alla delar av civilprocessen, som i varje fall
borde avgivas, skulle komma att taga mindre tid, om det finge ske i ett
sammanhang, än om arbetet skulle splittras i särskilda delar. Synnerlig
vikt borde ock fästas därvid, att den för en blivande granskning av de

3

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

föreslagna nya grunderna nödiga översikten av reformfrågan svårligen kunde
vinnas annorledes än genom att principbetänkandet linge omfatta processreformen
i dess helhet. Den av processkommissionen förordade ordningen
för arbetets bedrivande har därför synts departementschefen vara den, som
vore bäst ägnad att föra den stora och viktiga frågan framåt. Tillses borde
dock, att betänkandet ej gjordes mera omfattande än som av omständig-''
heterna påkallades. I följd härav borde med den ifrågasatta undersökningen
angående ett särskilt genomförande av en straffprocessreform anstå, till dess
principbetänkandet i dess helhet förelåge.

Den sålunda av departementschefen angivna arbetsordningen för processkommissionen
sammanfaller med den, för vilken sistlidet års riksdag uttalade
sig. Riksdagen har därför bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag såväl
i vad detsamma avser arbetets fortsatta bedrivande som anvisandet av härför
äskade anslag.

Vad särskilt angår anslaget till dyrtidstilläggsersättning åt kommissionens
ledamöter och sekreterare, får riksdagen hänvisa till vad riksdagen under
nästföregående punkt anfört i fråga om motsvarande anslag till lagberedningens
personal.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels för fortsatt uppehållande av processkommissionens verksamhet för
budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag å 89,500 kronor,

dels ock för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till
processkommissionens personal för samma budgetår anvisat ett extra förslagsanslag
å 4,500 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) dels att till bestridande
av kostnaderna för fortsatt utredning av jordförhållandena i Kopparbergs
län (den s. k. dalautredningen) för budgetåret 1924—1925 bevilja ett
extra reservationsanslag å 62,000 kronor, dels ock att för beredande av
dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens personal för samma
budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å 4,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har riksdagen
funnit sig kunna bifalla. Vad dyrtidstilläggsanslaget beträffar, synes sålunda
av skäl, som anförts i fråga om motsvarande anslag för lagberedningens och
processkommissionens personal, ett uppskov med beviljandet av detsamma
enligt riksdagens mening icke vara nödigt.

Riksdagen har alltså,

dels till bestridande av kostnaderna för fortsatt utredning av jordförhållandena
i Kopparbergs län (den s. k. dalautredningen) för budgetåret
1924—1925 beviljat ett extra reservationsanslag å 62,000 kronor,

dels ock för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens
personal för samma budgetår anvisat ett extra förslagsanslag å

4,000 kronor.

4

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Rättsskipningen.

5:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 5) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande av en extra
expeditionsvakt vid högsta domstolen för budgetåret 1924—1925 anvisat ett
extra anslag å 2,364 kronor.

6:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 6)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för tillfällig
förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade
revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, en amanuens och två
tillförordnade skrivbiträden för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag
å 54,250 kronor.

?:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 7)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande
av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen för budgetåret 1924—
1925 anvisat ett extra anslag å 2,364 kronor.

8:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 8) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
för avlönande av en extra ledamot i Svea hovrätt för budgetåret 1924—1925
anvisat ett extra anslag å 8,580 kronor.

9:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 9) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande av en
förste amanuens å krigshovsrättsavdelningen i Svea hovrätt för budgetåret
1924—1925 beviljat ett extra anslag å 4,104 kronor.

10:°) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 10)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande
av en extra expeditionsvakt i Svea hovrätt för budgetåret 1924—
1925 beviljat ett extra anslag å 2,364 kronor.

ll:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen
minskat det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till justitiestat under
Göta hovrätt från dess nuvarande belopp, 284,513 kronor, med 5,700 kronor
till 278,813 kronor.

12:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 12
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
personligt avlöningstilläg g åt kontor sbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen
i Göta hovrätt J. M. Håkansson för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra
anslag å 400 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 2 A. 5

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen
för tillfällig förstärkning av hovrätternas arbetskrafter för hudgetåret 1924
—1925 beviljat ett extra anslag å 157,200 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 14) att till avlönande
av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret
1924—1925 bevilja ett extra anslag å 130,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts framställning,
får alltså anmäla, att riksdagen till avlönande av civil personal
vid regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret 1924 1925 beviljat

ett extra anslag å 130,000 kronor.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen
minskat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt
civil personal vid särskilda krigsrätter m. m. från dess nuvarande belopp,

25,000 kronor, med 15,000 kronor till 10,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 16) att till bestridande
av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning, i
huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna i en
av Eders Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad stadga i ämnet, nr 343,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag å 500,000 kronor.

Under förevarande punkt har departementschefen till behandling upptagit
ett ärende om prolongation av vissa övergångsbestämmelser i förutnämnda
domsagostadga av den 22 juni 1920.

Enligt 24 § första stycket i denna stadga fordras för behörighet att
hålla allmänt tingssammanträde, förutom ett och ett halvt års tjänstgöring
såsom biträde hos häradshövding, alternativt att hava under sex rättegångs
dagar eller tre allmänna tingssammanträden handlagt sådana mål och
ärenden, som få upptagas å tingssammanträde med tremansnämnd. Innebörden
av stadgandet i andra stycket av samma paragraf är åter att,
sedan tingsmyndigt biträde hållit tre allmänna tingssammanträden, fortsatt
förordnande att hålla dylika sammanträden icke kan meddelas honom,
förrän han tjänstgjort i hovrätt och där erhållit åtminstone fiskalsförordnande.

I 48 § femte stycket av stadgan förordnades ursprungligen, att den,
som fyllt 25 år samt ett och ett halvt år efter examen tjänstgjort såsom
biträde åt häradshövding, Ange, utan hinder av vad i 24 § första och
andra styckena vore föreskrivet, intill utgången av juni manad 1923
förordnas att förvalta häradshövdingämbete och hålla allmänt tingssammanträde.

I anledning av framställning av föreningen Sveriges häradshövdingar
förordnade emellertid Eders Kungl. Maj:t genom kungörelse den 23 mars 1923

6

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

(nr 42), att vad i 48 § femte stycket vore stadgat angående undantag från
tillämpningen av 24 § första och andra styckena i samma stadga skulle
äga fortsatt giltighet beträffande första stycket intill utgången av år 1923
och beträffande andra stycket intill utgången av juni månad 1924.

I skrivelse den 16 november 1923 har föreningen Sveriges häradshövdingar
väckt förslag om ytterligare prolongation av nämnda bestämmelser
i 48 § i domsagostadgan. Föreningen anhöll, att Eders Kungl. Maj:t
måtte utfärda sådant förordnande att vad i 48 § femte stycket i domsagostadgan
vore föreskrivet angående undantag från tillämpningen av 24 §
första och andra styckena i samma stadga skulle äga fortsatt giltighet
utöver de i kungörelsen i ämnet den 23 mars 1923 bestämda tider.

Genom beslut den 21 december 1923 har Eders Kungl. Maj:t avslagit häradsliövdingeföreningens
berörda framställning om ytterligare uppskov med
tillämpningen av första stycket av 24 § i domsagostadgan. Därvid föreskrev
emellertid Eders Kungl. Maj:t, att den, som före den 1 januari 1924 enligt
dittills gällande bestämmelser blivit behörig till förordnande att med vidsträcktare
befogenhet, än i 23 § i domsagostadgan sägs, förvalta häradshövdingämbete,
skulle, utan hinder av vad i 24 § första stycket i stadgan
funnes föreskrivet, kunna jämväl efter 1923 års utgång erhålla sådant
förordnande. Till häradshövdingeföreningens framställning om förlängt
uppskov jämväl efter utgången av nästkommande juni månad med tillämpningen
av andra stycket av 24 § har Eders Kungl. Maj:t ännu ej intagit ståndpunkt.
Departementschefen har emellertid nu uttalat sig i frågan och därvid
såsom sin åsikt framhållit, att stadgandet icke lämpligen borde träda i
tillämpning den 1 nästkommande juli. Då domsagostadgans bestämmelser
varit föremål för riksdagens prövning i samband med tidigare beviljande
av det anslag, varom nu är fråga, har dock ett ytterligare uppskov icke
lämpligen ansetts böra meddelas, utan att riksdagen förut erhållit tillfälle
att uttala sig.

Mot vad departementschefen anfört i fråga om uppskov med tillämpning
av bestämmelsen i andra stycket av 24 § i domsagostadgan har riksdagen
icke haft något att erinra.

Vad angår det av Eders Kungl. Maj:t under denna punkt äskade anslaget
bär riksdagen funnit sig böra anvisa detsamma. Dock vill riksdagen betona
angelägenheten av att med statsmedel avlönade juridiska biträden icke
anställas å domsagekanslierna i större utsträckning än som belinnes vara
av omständigheterna oundgängligen påkallat.

Riksdagen har alltså till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för
domsagornas förvaltning, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som finnas upptagna i eu av Eders Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad
stadga i ämnet, nr 343, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra förslagsanslag
å 500,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

7

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen
till partiell löneförbättring för häradshövdingarna för budgetåret 1924—192;'')
beviljat ett extra anslag av 200,300 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1.8) att till bestridande
av årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättssekreterare
så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna anställda
amanuenser samt av vikariatsersättning under semester för vattenrättsdomare
och vattenrättssekreterare för hudgetåret 1924—1925 beviljat ett extra anslag
å 180,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att rättsskipningen å det område, varom nu
är fråga, skyndsamt tillgodoses, har riksdagen ansett möjlighet höra beredas
vattendomstol att i fall av trängande behov erhålla ytterligare under vederbörande
vattenrättsdomare sorterande arbetskraft. Att, på sätt Eders Kungl.
Maj:t föreslagit, härav föranledda kostnader skulle belasta ordinarie förslagsanslaget
till domare, vittnen och parter, har riksdagen emellertid icke funnit
lämpligt, utan torde kravet å ytterligare anslag för ändamålet böra tillgodoses
genom höjning av nu förevarande anslag. Denna höjning har synts
riksdagen kunna begränsas till 5,000 kronor.

Riksdagen vill i detta sammanhang ock uttala önskvärdheten av, att Eders
Kungl. Maj:t snarast möjligt tager under omprövning, huruvida icke genom
organisatoriska förändringar i vattendomstolarnas verksamhet kostnaderna
för dessa må kunna för framtiden nedbringas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer
och vattenrättssekreterare so ock av gottgörelse åt vid
vattendomstolarna anställda amanuenser samt av vikariatsersättning under
semester för vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare m. m. för budgetåret
1924—1925 beviljat ett extra anslag å 185,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att
dels medgiva, att från det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget
till domare, vittnen och parter må, efter Eders Kungl. Maj:ts
närmare bestämmande, utbetalas ersättningar till vid vattendomstolarna
anställda biträdande vattenrättssekreterare,

dels medgiva, att från nämnda anslag även må, likaledes efter Eders
Kungl. Maj:ts närmare bestämmande, bestridas ersättningar till sådana
skrivbiträden, vilkas anställande i särskilt arbetstyngda domsagor kunna
påkallas på grund av meddelad föreskrift om uppläggande för viss del av
dylik domsaga av fastighetsböcker såsom för stad,

dels ock höja samma anslag från dess nuvarande belopp, 550,000 kronor,
med 200,000 kronor till 750,000 kronor.

8

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Vidkommande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ytterligare anlitande
av förevarande anslag för ersättningar till vid vattendomstolarna anställd
personal får riksdagen hänvisa till vad riksdagen under nästföregående punkt
härutinnan anfört, och har riksdagen på grund av den ståndpunkt, riksdagen
till denna fråga intagit, funnit det äskade anslaget här kunna nedsättas med

10,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit, har
riksdagen — om ock icke utan tvekan beträffande förslaget om anlitande
av anslaget, varom nu är fråga, för bestridande av ersättningar åt skrivbiträden
i vissa domsagors kanslier — ansett sig kunna bifalla.

Riksdagen har alltså i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

dels medgivit att från det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter må, efter Eders Kungl. Maj:ts
närmare bestämmande, bestridas ersättningar till sådana skrivbiträden, vilkas
anställande i särskilt arbetstyngda domsagor kunna påkallas på grund av
meddelad föreskrift om uppläggande för viss del av dylik domsaga av
fastighetsböcker såsom för stad;

dels ock höjt samma anslag från dess nuvarande belopp, 550,000 kronor
med 190,000 kronor till 740,000 kronor.

20:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
20) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
bestridande av kostnader för övervakning av villkorligt dömda för budgetåret
1924—1925 beviljat ett extra förslagsanslag å 25,000 kronor.

21:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 21)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
bestridande av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 12 april 1918 samt i ämnet den 12
september 1919, nr 639, utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente
för dylik anstalt, för budgetåret 1924—1925 beviljat ett extra
förslagsanslag å 50,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) harriksdagen
minskat det i riksstaten uppförda ordinarie -förslagsanslaget till medikolegala
besiktningar från dess nuvarande belopp, 16,200 kronor, med 4,200
kronor till 12,000 kronor.

23:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 23) har riksdagen minskat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar
för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar från
dess nuvarande belopp, 24,300 kronor, med 1,300 kronor till 23,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

9

24:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till understöd för fortsatt utgivande av »Nytt juridiskt arkiv Avd. 1.
Tidskrift för lagskipning» och »Nytt juridiskt arkiv, Avd. II. Tidskrift för
lagstiftning m. m.» för budgetåret 1924—1925 beviljat ett extra anslag å

8,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till bestridande
av kostnaderna för utgivande av regeringsrättens årsbok för budgetåret
1924—1925 bevilja ett extra förslagsanslag å 16,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har alltså till bestridande av kostnaderna för utgivande
av regeringsrättens årsbok för budgetåret 1924—1925 beviljat ett extra
förslagsanslag å 16,000 kronor.

Fångvården.

26:o) Eders Kungl. Ma:jt har föreslagit riksdagen (punkt 26) att
dels förklara, att i fråga om de för fångvårdsstaten avsedda ordinarie
befattningar den ändring skall från och med budgetåret 1924 1925 vidtagas,
att antalet direktörer av 3:e klass, avlöningsgrad B. 15, minskas
från sexton till femton;

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till ordinarie
avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten att äga
tillämpning från och med budgetåret 1924 1925;

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
fångvården från dess nuvarande belopp, 4,200,000 kronor, med 360,000
kronor till 3,840,000 kronor.

Riksdagen som funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit riksdagen, får alltså anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att i fråga om de för fångvårdsstaten avsedda ordinarie
befattningar den ändring skall från och med budgetåret 1924—1925 vidtagas,
att antalet direktörer av 3:e klass, avlöningsgrad B. 15, minskas från sexton
till femton,

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 2 januari 1924 framlagda förslaget till ordinarie
avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten att äga tillämpning
från och med budgetåret 1924—1925,

dels ock minskat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
fångvården från dess nuvarande belopp, 4,200,000 kronor med 360,000 kronor
till 3,840,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. Vt samt. Nr 2A.

10

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

27») I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 27) har riksdagen
minskat det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till övergångsstat
för fångvården från dess nuvarande belopp, 24,000 kronor, med 1,000
kronor till 23,000 kronor.

28») Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 28) att till avlönande
av en extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag å 10,500 kronor.

Eders Kungl. Majds förevarande förslag bär icke givit riksdagen anledning
till annan erinran än att anslaget, i enlighet med vad sistlidet års riksdagbeslutade
i fråga om det för innevarande budgetår för ändamålet anvisade
anslaget, upptagits utan särskild beteckning och sålunda erhållit natur av
bestämt anslag i stället för förslagsanslag.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
avlönande av en extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor för
budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag å 10,500 kronor.

29») I anledning av Eders Kungl. Majds förslag (punkt 29) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fångvårdsstyrelsens
disposition för understödjande av verksamheten till frigivna fångars skydd
för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag å 35,000 kronor.

Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

30») Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 30) att
dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till ordinarie
avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt å Bona att äga tillämpning
från och med budgetåret 1924—1925;

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
statens uppfostringsanstalt å Bona från dess nuvarande belopp, 311,000 kronor
med 26,000 kronor till 285,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majds under förevarande
punkt framlagda förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 2 januari 1924 framlagda förslaget till ordinarie
avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt å Bona att äga tillämpning från
och med budgetåret 1924—1925,

dels ock minskat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
statens uppfostringsanstalt å Bona från dess nuvarande belopp, 311,000
kronor, med 26,000 kronor till 285,000 kronor.

31») I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 31) har riksdagen för
provisorisk förläggning till statens uppfostringsanstalt å Bona av statens

Riksdagens skrivelse Nr 2 A. 11

uppfostringsanstalt d Venngarn för budgetåret 1924-1925 beviljat ett extra
anslag å 25,000 kronor.

32;o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
32) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår sigt rum, till
hyresersättning för anstalt, där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka
enligt domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse för bränsle, belysning,
inventarier m. m. vid anstalten samt bidrag till avlöning åt personal för
anstaltens skötsel för budgetåret 1924-1925 beviljat ett extra anslag å
54,400 kronor.

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) har riksdagen
till gottgörande av bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård åt minderåriga
kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits vid allmän
uppfostringsanstalt, ävensom utrustning vid elevs utskrivning från
anstalten m. m. för budgetåret 1924-1925 beviljat ett extra förslagsanslag
å 35,000 kronor.

Diverse.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till fortsatt
uppehållande av en särskild polisbyrå för övervakande av här i riket vistande
utlänningar för budgetåret 1924-1925 bevilja ett extra anslag å 60,000
kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till fortsatt uppehållande av en särskild polisbyrå
för övervakande av här i riket vistande utlänningar för budgetåret
1924—1925 beviljat ett extra anslag å 60,000 kronor.

35:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 35)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders upprättande
för budgetåret 1924—1925 beviljat ett extra förslagsanslag å 80,000
kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att höja det i
riksstaten under andra huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m. från dess nuvarande belopp, 250,000
kronor, med 10,000 kronor till 260,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har höjt det i riksstaten under andra huvudtiteln upptagna ordinarie

12 Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

förslagsanslaget till skrivmateralier och expenser, ved m. m. från dess nuvarande
belopp, 250,000 kronor, med 10,000 kronor till 260,000 kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att minska det
i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till Svensk författningssamling
från dess nuvarande belopp 150,000 kronor med 50,000 kronor till 100,000
kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till Svensk författningssamling från dess
nuvarande belopp, 150,000 kronor, med 50,000 kronor till 100,000 kronor.

38:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen
av det för bestridande av de pa staten belöpande kostnaderna för första uppläggande
av fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen av 1917
års riksdag beviljade anslag å 750,000 kronor för budgetåret 1924—1925
såsom extra reservationsanslag anvisat 75,000 kronor.

39:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

40) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
understöd åt föreningen Skyddsvärnet för budgetåret 1924—1925 anvisat
ett extra anslag å 35,000 kronor.

40:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

41) har riksdagen sänkt det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda
ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
från dess nuvarande belopp, 250,000 kronor, med 110,000 kronor
till 140,000 kronor.

Stockholm den 26 februari 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.