Riksdagens skrivelse nr 288.

1

Sr 288.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1924.
Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts propositioner nr 20 angående försvarsväsendets
ordnande och nr 21 med förslag till värnpliktslag
ävensom vissa i dithörande ämnen väckta motioner.

(Särskilda utskottets utlåtande nr 2 och memorial nr 3.)

Till Konungen.

l:o) Uti särskilda till riksdagen avlåtna, den 1 februari 1924 dagtecknade
propositioner, nr 20 och 21, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande
av de vid nämnda propositioner fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

dels uti propositionen nr 20, att riksdagen — under förutsättning av
bifall till det förslag till ny värnpliktslag, som innehålles i ovanberörda
proposition nr 21 — ville bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om
försvarsväsendets ordnande föreslagit,

dels ock uti propositionen nr 21, att riksdagen måtte antaga vid propositionen
fogat förslag till värnpliktslag.

Eiksdagen får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande propositioner
icke vunnit riksdagens bifall.

2:o) I fråga om ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel får riksdagen,
som beträffande de fartygstyper, vilka böra anskaffas, ansluter sig till
Eders Kungl. Maj:ts förslag, anmäla, att riksdagen — under betonande
av att riksdagen därmed icke tagit slutgiltig ståndpunkt till de närmaste
årens nybyggnadsprogram för flottan — besluta, att ersättningsbyggnad
av krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av två jagare, två torpedundervattensbåtar
och två motortorpedbåtar, skall äga rum under tiden
1924—1929.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 saml. Nr 288.

1140 24

2

Riksdagens skrivelse nr 288.

3:o) Uti Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 20 föreslås vissa åtgärder
till förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning. Sålunda förordas
utbytande av benämningen underofficerare mot benämningen sekundofficerare
och inrättande av en ny tjänstegrad, vars innehavare skulle erhålla titeln
sekundlöjtnanter med tjänsteställning efter löjtnanter. Den nya graden
avses att huvudsakligen tilldelas förrådsförvaltare. Vidare föreslås, att
fänriks tjänstegrad tillägges fanjunkare och styckjunkare, vilka därvid med
bibehållande av sina nuvarande titlar skulle räkna tjänsteställning i förhållande
till fänrikar efter data för fullmakter resp. konstitutorial. Med
avseende å sergeanters tjänsteställning ifrågasättes däremot icke någon
förändring.

Beträffande denna fråga har riksdagens vederbörande utskott anfört,
bland annat, följande:

»Utskottet kan icke anse Kungl. Maj:ts förslag i förevarande fråga vara
ägnat att giva densamma en tillfredsställande lösning. Sålunda synes det
ofrånkomligt, att underlöjtnantsgradens avskaffande väsentligen skulle upphäva
verkan av de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna till förbättrande
av underofficerarnas tjänsteställning. Men även detta frånsett, torde berörda
åtgärder icke vara tillräckliga för sitt ändamål. Underofficerarnas högre
ålder och praktiska erfarenhet synas väl motivera, att de i större omfattning
och högre grad, än Kungl. Maj:t föreslagit, erhålla förbättrad tjänsteställning
i förhållande till de yngre officerarna. Enligt utskottets förmenande
skulle en tillfredsställande ordning härutinnan ernås, därest

1) den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelades på två
grader, eu lägre för fänrikar och en högre för underlöjtnanter,

2) sergeanter efter erhållen fullmakt tilldelades fänriks tjänstegrad med
tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data för fullmakter (konsti
tutorial),

3) fanjunkare och styckjunkare erhölle underlöjtnants tjänstegrad med
tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter,
samt

4) förrådsförvaltare och med dem likställda erhölle löjtnants tjänstegrad
med tjänsteställning efter löjtnanter.

Utskottet förutsätter härvid, att angivna omläggning av tjänstegrader och
förändringar i tjänsteställning icke föranleda rubbning i nu utgående avlöningsförmåner,
samt att sergeanter och fanjunkare alltjämt bibehålla sina
nuvarande titlar.

Med hänsyn till förevarande frågas art och svårigheten för utskottet att
i frågans nuvarande läge överblicka alla med dess lösning i angivna riktning
förenade konsekvenser, anser sig emellertid utskottet icke kunna tillstyrka
dess avgörande nu.»

I förvissning om att behörigt beaktande kommer att skänkas åt ovan
omförmälda, av utskottet angivna riktlinjer för förevarande frågas lösning
får riksdagen anmäla, att riksdagen besluta hos Eders Kungl. Maj:t an -

Riksdagens skrivelse Nr 288.

3

hålla, att Eders Kmigl. Maj:t måtte för nästkommande års riksdag framlägga
nytt förslag till förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

4:o) I anledning diirav att Svenska underofficersförbundet i yttrande över
försvarsrevisionens betänkande föreslagit det nuvarande rekryteringssysteinets
ersättande med ett system grundat på antagning av befälselever med
viss kortare tids provtjänstgöring, innan fast anställning ägde rum, och
anordnande av eu 2-årig underofficersskola jämte särskilda kurser för bibringande
av realskolekompetens, uttalas i propositionen nr 20, att all
anledning vore att betvivla, att en sådan anordning skulle erbjuda någon
som helst säkerhet för eu tillfredsställande manskapsrekrytering. På grund
härav och av andra angivna skäl bär Eders Kung!. Maj:t funnit berörda
förslag icke böra föranleda någon åtgärd.

Av kostnads- och andra skäl har Eders Kungl. Maj:t ej heller funnit
sig böra, åtminstone för närvarande, följa ett av chefen för generalstaben
i lians s. k. besparingsförslag framställt förslag om anordnande av en
2-årig militär mellanskola, avsedd att genomgås före den egentliga militäranställningen
och bibringa kunskaper bland annat i samma ämnen som
kommunal mellanskola.

Riksdagen, som anser det vara en angelägenhet av största vikt, att åtgärder
vidtagas till höjande av manskapets och därmed även underofficerarnas
utbildning, finner emellertid såväl Svenska underofficersförbundets
förslag om införande av ett anställningssystem grundat på antagning av
befälselever som chefens för generalstaben förslag om anordnande av en
militär mellanskola vara väl förtjänta att göras till föremål för ytterligare
allsidig prövning.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen beslutit hos Eders Kungl.
Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning
rörande åtgärder till höjande av det fast anställda manskapets utbildning,
i syfte att förbättra manskapsrekryteringen, ävensom för riksdagen
framlägga de förslag, vartill nämnda utredning må föranleda.

5:o) Med avseende å frågan om underbefäls och underofficerares befordran
till officerare och reservofficerare har Eders Kungl. Maj:t — under
uttalande att principiellt sett möjlighet borde finnas för underbefäl och
underofficerare att vinna inträde på officersbanan — av i propositionen
nr 20 närmare angivna skäl funnit sig för närvarande icke kunna föreslå
annan åtgärd i sådant syfte än beviljande av studiestipendier till därav
förtjänta underbefäl och underofficerare för att förhjälpa dem att avlägga
för anställning som officer erforderliga kunskapsprov. Dylika stipendier
borde i regel kunna utdelas till en och samma person under flera år i
följd och jämväl under tiden för vistelsen vid krigsskolan. De borde erhålla
en storlek av minst 1,200 kronor och kunna åtnjutas ända till fyra
år i följd. Beräknades årligen sammanlagt 10 underbefäl och underofficerare
kunna medelst studiestipendier erhålla möjlighet att genomgå
krigsskolan för befordran till officer, borde anslagets storlek således be -

4

Riksdagens skrivelse nr 288.

stämmas till minst 48,000 kronor. Åt Eders Kungl. Maj:t borde uppdragas
att meddela närmare bestämmelser angående det sätt, varpå frågan
sålunda borde ordnas.

Såsom i Eders Kungl. Maj:ts proposition framliålles, lärer icke mer än
en mening råda därom, att principiellt sett underofficerare och underbefäl
böra äga möjlighet att vinna inträde på officersbanan. I fråga däremot
om de åtgärder, som böra vidtagas för att främja denna möjlighet, äro
meningarna så mycket mera delade. Eders Kungl. Maj:t anser det icke
tillrådligt att till förmån för underbefäl och underofficerare meddela eftergift
beträffande nu gällande fordringar för vinnande av officerskompetens.
I stället föreslår Eders Kungl. Maj:t utdelande av stipendier till sådana av
nämnda personalgrupper, som visat sig därav förtjänta och vilja inhämta
stadgat kunskapsmått för inträde vid krigsskolan. Vad härutinnan föreslås
anser sig riksdagen givetvis böra understödja. Men i likhet med åtskilliga
motionärer finner riksdagen det önskvärt, att de intressen, det här
gäller, tillgodoses på ett mera verksamt sätt, än som genom blott och bart
ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle bliva fallet. Olika motionärer
hava härutinnan anvisat olika vägar. Sålunda skulle enligt vissa
motionärers förslag möjlighet öppnas för underofficerare att utan inhämtande
av eljest stadgad officerskompetens vinna befordran till subalternofficer och
kapten. Något annorlunda utformad har samma tanke framförts av en
annan motionär. Övriga motionärer åter synas avse en omläggning av
kompetensvillkoren för officersanställning i allmänhet i syfte att göra officerskallet
tillgängligt för eu var med håg och fallenhet därför. Om och
i vad mån det ur försvarsväsendets synpunkt kan vara lämpligt att beträda
den ena eller den andra av dessa vägar, tilltror sig riksdagen icke
att på grundval av nu föreliggande material bedöma.

På grund härav och med hänsyn till det samband, som givetvis råder
mellan förevarande fråga och spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning, med avseende varå riksdagen, såsom av punkt 3:o)
framgår, beslutit att hos Eders Kungl. Maj:t begära ny utredning, får riksdagen
anmäla, att riksdagen beslutit hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t, med beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, måtte
i samband med spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning
även underkasta frågan om underbefäls och underofficerares befordran
till officerare och reservofficerare förnyad allsidig utredning och för
nästkommande års riksdag framlägga det förslag, vartill nämnda utredning
må föranleda.

6:o) Uti Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 20 (sid. 328 o. tf.) framliålles, att
officersrekryteringen vid Norrbottens regemente och Bodens artilleriregemente
sedan lång tid tillbaka varit högst otillfredsställande, att för vinnande av
ändring härutinnan särskilda åtgärder synas böra vidtagas, samt att även beträffande
underofficersrekryteringen dylika åtgärder torde vara erforderliga.
Efter en redogörelse för de från olika håll till föreliggande frågas lösning

Riksdagens skrivelse nr 288.

5

föreslagna åtgärderna uttalas i propositionen, att endast en av dessa kunde
antagas med full säkerhet leda till målet, nämligen införandet av ett på tvång
grundat passagesystem, men att en sådan anordning emellertid måste befaras
medföra en ogynnsam inverkan på officers- och underofficersrekryteringen
i allmänhet och därför icke nu borde ifrågasättas. I stället föreslås åtskilliga
åtgärder i syfte att på frivillighetens väg säkerställa rekryteringen.
Sålunda förordas, att officerare och underofficerare med vederlikar vid alla
i Boden förlagda avdelningar av krigsmakten efter viss tids, förslagsvis
sex års, tjänstgöring i Boden i lönchänseende skola äga tillgodoräkna sig tre
tjänstår, utöver vad eljest är medgivet. Vidare föreslås beredande av
möjlighet till transport till sydligare förlagda truppförband samt anordnande
av stipendier för från krigsskolan nyutexaminerade fänrikar, som taga anställning
vid i Boden förlagda truppförband. Slutligen ifrågasättes att
tillförsäkra officerare och underofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden,
Umeå och Sollefteå förlagda truppförband och formationer, jämte deras
familjemedlemmar rätt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar
av landet.

Vid övervägande av förevarande fråga har riksdagen funnit, att möjlighet
till transport till sydligare truppförband bör beredas officerare och underofficerare
vid i Boden förlagda truppförband och att stipendier böra utdelas
till från krigsskolan nyutexaminerade fänrikar, som taga anställning
vid sagda truppförband. I övrigt synes vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit
böra prövas i samband med frågan om passagesystem, varom Eders
Kungl. Maj:t icke lärer underlåta att verkställa slutlig och snar utredning.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen besluta hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att, i samband
med slutlig prövning av frågan om passagesystem, förslag till tryggande
av rekryteringen av officers- och underofficerskårerna vid de i Boden
förlagda truppförbanden snarast möjligt måtte uppgöras och föreläggas
riksdagen.

Stockholm den 5 juni 1924.

Med undersåtlig vördnad.