Riksdagens skrivelse Nr 285.
7
Nr 285.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1924.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
1proposition angående försäljning av vissa delar av det s. k.
Köping skomplexet i Västmanlands län.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 14 mars 1924 avlåten proposition, nr 166, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbro ksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att,
sedan i statsrådsprotokollet omförmälda delar av det s. k. Köpingskomplexet
i Västmanlands län blivit styckade i sjutton lotter i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen tillstyrkt förslag, följande lotter må
var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område — efter det den prövning,
som tinnes böra påkallas rörande fridlysning såsom naturminnesmärke
av å områdena befintlig ekskog, i vederbörlig ordning ägt rum — försäljas,
nämligen
litt. Ka La och litt. Öa1 till nuvarande arrendatorn av Matiro respektive
Fröstuna mot köpeskillingar av 26,960 kronor respektive 27,115 kronor
eller, därest vederbörande arrendator ej önskar begagna sig av detta medgivande,
till den högstbjudande å offentlig auktion, med iakttagande i
övrigt vid sålunda skeende försäljning av de i kungl. brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor, samt
litt. Kb, Lb, Ma1, Mb1, Mc1, Md1, Me1, Mf1, Mg1, Mhl, Öb1, Öc^Öd1
och öe1 enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
8 Riksdagens skrivelse Nr 285.
från kronoegendomar, med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn av
Lugnet till en av lotterna litt. Ma1—Mh1 efter eget val;
skolande tillika beträffande lotterna litt. öa1 och öd 1 iakttagas, att å ägofigurerna
nr 1222 och 1223 befintlig, kronan tillhörig åbyggnad undantages
vid förseningen av lotten litt. Öa1 och i stället förklaras skola ingå i
försäljningen av lotten litt. Öd 1, med skyldighet för köpare av lotten litt.
Öa1 att låta omförmälda åbyggnad avgiftsfritt kvarstå och av köpare av
lotten litt. Öd 1 användas intill två år från tillträdet av sistnämnda lott.
Såsom framgår av den i ärendet framlagda utredningen, hava meningarna
varit synnerligen delade beträffande lämpligheten av att stycka och försälja
ifrågavarande egendomar. Berörda åtgärder hava sålunda — förutom av
departementschefen — tillstyrkts av domänstyrelsen, under det att uppskattningsmännen
och länsstyrelsen förordat fortsatt utarrendering av egendomarna
i vanlig ordning. Såsom skäl emot styckning och försäljning har
huvudsakligen anförts, att därvid flertalet nuvarande arrendatorer samt
deras tjänare skulle nödgas lämna sina hem samt att, bland annat på
grund av markens till stor del sänka belägenhet åtskilliga av de utlagda
ägolotterna skulle bliva mindre lämpliga såsom egna hem. Härtill komme,
att ringa utsikter skulle finnas för att vid försäljningen uppnå köpeskillingar
motsvarande de åsätta saluvärdena, varför kronan löpte risk
att få i behåll sins emellan skilda och ekonomiskt svårskötta lotter.
Jämväl domänstyrelsen har ansett dessa skäl böra tillmätas en viss betydelse,
men med hänsyn till de dryga omkostnader för nybyggnader,
som kronan skulle komma att vidkännas vid jordens utarrendering även för
kortare arrendeperiod, samt till önskemålet om kronojords tillhandahållande
för främjande av egnahemsrörelsens utveckling syntes det styrelsen, att berörda
betänkligheter borde få vika och åtminstone nu försök göras med
realiserande av försäljningsförslaget, vilket kunde bliva till fördel för kronan
och giva upphov åt i varje fall några självständiga jordbruk. Departementschefen
har i huvudsak ställt sig å domänstyrelsens ståndpunkt och
undeistrukit, att ett bibehållande i kronans ägo av kvarvarande delar av
Köpingskomplexet skulle bliva för kronan i ekonomiskt hänseende ofördelaktigt.
Medelst desammas styckning och försäljning åter, skulle, enligt departementschefens
mening, ett viktigt samhällsintresse främjas, i det sexton
självständiga jordbrukslägenheter därigenom skulle bildas.
Riksdagen har vid behandling av detta ärende icke kunnat undgå finna
övervägande skäl tala emot ifrågavarande styckning och försäljning. Härvid
vill riksdagen särskilt framhålla, att de utlagda ägolotterna torde
vara mindre väl ägnade till egnahem. Såvitt handlingarna utvisa torde
icke heller något lokalt behov i berörda hänseende hava gjort sig gällande.
Härtill komma de påvisade olägenheterna för nuvarande arrendatorer och
deras tjänare. Riksdagen kan icke finna annat än, att dessa omständigheter
tillsammantagna ansenligt förringa värdet från samhällsintressets synpunkt
Riksdagens skrivelse Nr 285.
9
av de föreslagna åtgärderna. Med denna uppfattning har riksdagen icke
ansett sig kunna biträda det framlagda förslaget. Härav följer även, att,
enligt riksdagens mening, egendomarna i stället torde böra utarrenderas i
vanlig ordning.
Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen alltså anmäla, att
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke vunnit riksdagens bifall.
Stockholm den 4 juni 1924.
Med undersåtlig vördnad.