Riksdagens skrivelse Nr 253.

1

Nr 253.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1924.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående tillfällig löneförbättring under budgetåret
1924—1925 för viss personal inom den civila statsförvaltningen
jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 116.)

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna
propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1924—1925 föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen under sistnämnda
tid beräkna erforderliga anslag under vederbörande huvudtitlar, bar
Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 februari 1924 av låten proposition
(nr 146), under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må under budgetåret 1924—1925 utgå vid
vissa befattningar å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt
bilagd tabell rörande tillfällig löneförbättring för olika grupper befattningshavare
å ordinarie stat budgetåret 1924—1925; dock
att beträffande befattningshavare å gammal stat, med undantag av den i
nämnda tabell upptagna, å äldre stat kvarstående auditören vid flottans station
i Karlskrona, tillfällig löneförbättring må utgå endast, därest Kungl.
Maj:t prövar skäligt tillägga vederbörande sådan förmån, och med belopp,
som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes;

att avlöningstillägg till teologie professor, som innehar prebendepastorat
eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild donation, ej
må utgå med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst av statsBihang
till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 253—256. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 253.

medel och prebende!, naturaförmånerna eller donationen, beräknad enligt i
huvudsak enahanda grunder som för budgetåret 1923—1924, uppgår till
högst 9,700 kronor,

skolande, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget
skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i mån av behov
göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den
del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna; samt

att vissa befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, vilka icke
äro uppförda å ordinarie stat, må under budgetåret 1924 -1925 åtnjuta tillfällig
löneförbättring enligt vad Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, i statsrådsprotokollet angivits, bestämmer;

dels till tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
för budgetåret 1924—1925 såsom extra förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln....................... kronor 5,000

» fjärde » » 17,500

» femte » » 970,000

» sjätte » » 9,000

» åttonde » » 1,679,000

» nionde » » 169,000

» tionde » » 61,000

dels förklara, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring, i vad
den avser personal, såväl ordinarie som extra, hos statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl. och flottans pensionskassa, skola utgå av
medel, av vilka dessa anstalters omkostnader i övrigt bestridas;

dels ock medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring, i
vad den avser befattningshavare å allmänna indragningsstaten, må utgå av
förslagsanslaget till nämnda stat.

Riksdagen anmäler i denna skrivelse sitt beslut beträffande befattningshavare
tillhörande de under andra till och med åttonde samt tionde huvudtitlarna
uppförda verk och myndigheter.

I anledning av förevarande proposition, nr 146, har inom riksdagen
motionsvis hemställts,

1) (I: 274) att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts
förslag till tillfällig löneförbättring för viss personal vid den civila statsförvaltningen,
att föreståndare vid rikets navigationsskolor erhåller 100 kronor
och lärare 600 kronor för år mera än som enligt propositionen föreslagits;

2) (I: 275, II: 435) att riksdagen måtte besluta,

dels att den ordinarie lärarepersonalen vid högre lärarinneseminariet, de
allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter,
de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och de tekniska
gymnasierna jämte statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek
må för budgetåret 1924—1925 erhålla tillfällig löneförbättring i enlighet
med i särskild bilaga upptaget förslag,

Riksdagens skrivelse Nr 253.

‘3

dels att till de övningslärare vid ovannämnda läroanstalter, som bestrida
undervisning utöver den mot ordinarie tiden svarande undervisningstiden,
tillfällig löneförbättring för samma budgetår må utgå med ett belopp av för
manlig befattningshavare 30 kronor och för kvinnlig befattningshavare 27
kronor för veckotimme, dock att den tillfälliga löneförbättringen icke må
utgå med högre belopp för ordinarie och extra tjänstgöring än sammanlagt
800 kronor för manlig och 750 kronor för kvinnlig övningslärare,

dels att den icke-ordinarie lärarepersonalen vid ovan nämnda läroanstalter
må erhålla tillfällig löneförbättring i enlighet med de för extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen gällande grunder,

dels ock att för beredande av tillfällig löneförbättring åt ovannämnda
befattningshavare höja det i Eders Kung! Maj:ts proposition nr 146 äskade
extra förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln med 610,000 kronor till

2.289.000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag om beredande av tillfällig löneförbättring
åt befattningshavarna vid oreglerade verk för den intill år 1914
inträdda prisstegringen ansluter sig i stort sett till de för närvarande tilllämpade
grunderna. Beträffande landshövdingarna har dock föreslagits en
förhöjning av den till dem utgående löneförbättringen från 2,000 kronor till

4.000 kronor. Utan att förbise, hurusom i fråga om vissa län detta skulle innebära
att vederbörande innehavare av ämbetet komme att med nuvarande
dyrtidstilläggsgrunder ställas något gynnsammare än enligt det av löneregleringskommittén
utarbetade förslaget till definitiv lönereglering, har dock
riksdagen icke velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del,
desto mindre som den föreslagna förändringen till sina ekonomiska konsekvenser
är av jämförelsevis obetydlig räckvidd. Allmänt känt torde också
vara att landshövdingarnas löner, vilka alltjämt kvarstått vid oförändrade
belopp sedan de på 1870- och 1880-talen fastställdes, på grund av den omfattande
representationsplikt, som i olika avseenden anses följa med deras
ämbeten, i regel te sig så otillräckliga, att en förhöjning härav länge framstått
som önskvärd.

Enligt vad vid riksdagens behandling av ärendet inhämtats, torde —
även om detta icke i propositionen kommit att iakttagas — ifrågavarande
förhöjning böra utsträckas till överståthållaren och under ståthållaren, varvid
den tillfälliga löneförbättringen skulle förhöjas från nuvarande belopp av

1.000 kronor till 2,000 kronor för överståthållaren och från 900 kronor till
1,800 kronor för underståthållaren. Till vinnande av önskvärd likformighet
har riksdagen ansett sig böra besluta om en sådan åtgärd.

I väckta motioner har påyrkats höjning av den till lektorer och adjunkter
utgående löneförbättringen från 600 kronor till 1,000 respektive 900 kronor
ävensom vidtagande av höjningar i vissa med dem likställda lärares samt i
hithörande övningslärares och icke ordinarie lärares avlöningar. Såsom stöd
härför har åberopats att sedan dessa lönegrupper vid löneregleringen 1918

4

Riksdagens skrivelse Nr 253.

fått sina löneförmåner fastställda i bestämt förhållande till dåvarande andra
och första normalgraderna, rättvisan fordrade att detta förhållande alltjämt
upprätthölles och att ifrågavarande lönegrupper komme i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring i samma utsträckning som ovannämnda motsvarande
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen.

Med framhållande av de sålunda anförda synpunkternas riktighet vill riksdagen
erinra, att den för närvarande till dessa lärargrupper utgående löneförbättringen
tillkom vid 1919 års riksdag på grund av då väckta motioner.
Riksdagen framhöll därvid bland annat, att riksdagen, med hänsyn till att frågan
om ortstillägg för dessa grupper icke ännu vore prövad, icke ansåge sig
kunna för det dåvarande besluta en löneförbättring till högre belopp än det
nyss sagda. Den sålunda av riksdagen väckta frågan om ortstillägg för
läroverkslärarna har emellertid sedermera alltjämt kommit att undanskjutas
i avvaktan på genomförandet av ny lönereglering för dessa befattningshavare.
Förslag härom föreligger utarbetat, men dess framläggande för riksdagen har
tillsvidare kommit att anstå. Under nu angivna förhållanden hade det enligt
riksdagens mening varit önskligt att den närmare avvägning av en tillfällig
löneförbättring för läroverkslärarna, vilken tidigare av riksdagen förutsatts
framdeles böra äga rum, vid innevarande riksdag kunnat genomföras.

Vad nu först angår det förslag, som i detta avseende motionsvis framlagts,
har emellertid en verkställd granskning av detta givit vid handen, att detsamma
löneteknisk sett är sådant, att det näppeligen bör godtagas.

Frånsett den omständigheten, att dyrortssynpunkten icke torde hava blivit
av motionärerna på ett tillfredsställande sätt beaktad, har riksdagen även av
andra skäl funnit ett tillstyrkande av motionen vara ägnat att från konsekvensens
synpunkt ingiva vissa betänkligheter. Såsom nämnts föreligger ett
löneregleringsförslag för nu ifrågavarande personalgrupper utarbetat, och är
detta förslag f. n. föremål för prövning från vederbörande myndigheters sida.
Det har icke — såvitt riksdagen kunnat finna — blivit av motionärerna fullt
utrett, huruvida icke detta förslag kan bliva åtminstone i vissa fall föregripet
genom bifall till förevarande motion, och har riksdagen vid sådant
förhållande och då det icke varit riksdagen möjligt att i denna synnerligen
invecklade lönefråga företaga erforderlig utredning i detta hänseende funnit
försiktigheten bjuda att för närvarande ställa sig avvisande till motionärernas
yrkande.

Bland de övriga vägar för frågans lösning, som riksdagen haft under omprövning,
märkes ett av statskontoret framlagt förslag, enligt vilket lektorerna
ensamma skulle tillerkännas ett från 600 till 700 kronor, eventuellt enligt
en inom statskontoret framkommen skiljaktig mening till 900 kronor förhöjt
tillägg. Att emellertid på sålunda föreslaget sätt, med uteslutande av övriga
hithörande kategorier lärare, begränsa den ytterligare löneförbättringen till
allenast en grupp bland dem, har icke synts riksdagen böra ifrågakomma.

Såvitt riksdagen kunnat finna, torde förevarande fråga om avvägande av
den ytterligare löneförbättring, som bör tillerkännas läroverkslärarna i av -

Riksdagens skrivelse Nr 253. 5

vaktan på en definitiv lönereglering, icke vid innevarande riksdag kunna
vinna sin lösning. Såväl med hänsyn till frågans invecklade lönetekniska
natur som ock dess ekonomiska räckvidd har riksdagen funnit densamma
höra hänskjutas till Eders Kungl. Maj:t för utredning rörande möjligheterna
att, för den händelse en definitiv lönereglering för de i lärarlönekommitténs
betänkande berörda grupperna icke inom den närmaste tiden kan förverkligas,
bereda en höjning av nu utgående tillfällig löneförbättring för de i ovannämnda
båda motionerna angivna befattningshavare.

Därvid torde också böra tagas under övervägande befogenheten av de
likaledes motionsvis framförda önskemålen om en utökning av den löneförbättring,
som för närvarande utgår till lärarna vid rikets navigationsskolor.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen
dels, i vad angår befattningshavare tillhörande de under andra till och
med åttonde samt tionde huvudtitlarna uppförda verk och myndigheter,
anmäla, att riksdagen,

1) medgivit,

att tillfällig löneförbättring må under budgetåret 1924—1925 utgå vid
vissa befattningar å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 29 februari 1924 angiven tabell;
dock

att beträffande överståtbållarämbetet löneförbättringen skall för överståthållaren
utgå med 2,000 kronor, att anses såsom lön, samt till underståthållaren
med 1,800 kronor, varav 1,200 kronor skola utgå såsom lön och
600 kronor anses utgöra tjänstgöringspenningar,

att beträffande befattningshavare å gammal stat, med undantag av den i
nämnda tabell upptagna, å äldre stat kvarstående auditören vid flottans
station i Karlskrona, tillfällig löneförbättring må utgå endast, därest Eders
Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga vederbörande sådan förmån, och med
belopp, som av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes;

att avlöningstillägg till teologie professor, som innebar prebendepastorat eller
eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild donation, ej må
utgå med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst av statsmedel och
prebende!, naturaförmånerna eller donationen, beräknad enligt i huvudsak
enahanda grunder som för budgetåret 1923—1924, uppgår till högst 9,700
kronor,

skolande, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget
skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i mån av behov
göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del,
som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna; samt

att vissa befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, vilka icke äro
uppförda å ordinarie stat, må under budgetåret 1924—1925 åtnjuta tillfällig
löneförbättring enligt vad Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, i ovan nämnda statsrådsprotokoll angivits, bestämmer;

6

Riksdagens skrivelse Nr 253.

2) till tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
för budgetåret 1924—1925 såsom extra förslagsanslag anvisat

under andra huvudtiteln........................................................... kronor 5,000

» fjärde » » 17,500

» femte » ........................................................... » 970,000

» sjätte » » 9,000

» åttonde » ........................................................... » 1,679,000

» tionde » » 61,000;

dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte efter verkställd utredning

taga under övervägande möjligheterna att, för den händelse en definitiv lönereglering
för lärarna vid allmänna läroverken och annan med dem jämförlig
personal icke inom den närmaste tiden kan genomföras, bereda ökad tillfällig
löneförbättring åt nämnda personal samt för nästkommande riksdag
framlägga det förslag i ämnet, vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 4 juni 1924.

Med undersåtlig vördnad.