Riksdagens skrivelse Nr 221.
5
Nr 221.
(iodkänd av första kammaren den 30 maj 1924.
Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
till lindring av fraktkostnaderna för kalk jämte i ämnet
väckta motioner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 55.)
Till Konungen.
Under punkt 80 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg av kalk och kalkstensmjöl för jordbrukets behov
till orter inom Dalarna och Norrland anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra förslagsanslag av 250,000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen:
1) nr 50 i första kammaren, likalydande med nr 78 i andra kammaren,
vari hemställts, att riksdagen måtte till lindring av fraktkostnaderna vid
transport å järnväg av kalk och kalkstensmjöl för jordbrukets behov till
orter inom hela landet, enligt förutvarande bestämmelser, anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor;
2) nr 107 i första kammaren, likalydande med nr 292 i andra kammaren,
vari hemställts, att riksdagen måtte till lindring av fraktkostnader
vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behov anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 650,000
kronor;
3) nr 108 i första kammaren, likalydande med nr 207 i andra kammaren,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till fraktlindring vid
transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behov, utan annan begränsning med hänsyn till belägenheten av den ort,
till vilken transporten äger rum, än den hittills gällande, för budgetåret
1924—1925, bevilja ett extra förslagsanslag av 650,000 kronor att utgå
efter enahanda grunder som för budgetåret 1923—1924; samt
4) nr 200 i andra kammaren, vari hemställts, att riksdagen, med godkännande
i huvudsak av de grunder, som hittills varit gällande för åtnjutande
av statsbidrag för kalktransporter, ville besluta att till lindring
av fraktkostnader vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behov anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
förslagsanslag av 650,000 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 221.
Genom Kungl. Maj:ts förevarande framställning bär frågan angående
anslag till lindring av fraktkostnaderna för kalk kommit i ett helt och
hållet nytt läge. Under det sålunda den hittills medgivna fraktlindringen
utgått för landets jordbruk i sin helhet skulle densamma enligt Kungl.
Maj:ts förslag nu allenast ifrågakomma beträffande transporter till orter inom
Dalarna och Norrland. Även om riksdagen för sin del inser det berättigade
däri, att jordbruket inom landets norra delar kommer i en gynnsammare
ställning beträffande fraktlindringens åtnjutande än enligt
nu gällande regler, torde detta å andra sidan icke böra ske till allt för
stort förfång för tillgodogörandet av jordbrukets produktionskraft uti
övriga delar av landet.
Riksdagen anser sig därför till en början endast kunna på sådant sätt
biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag, att de däri föreslagna grunderna för
fraktlindrings åtnjutande må avse allenast transporter till orter liggande
norr om Orsa och Bollnäs stationer. Särskild anledning torde nämligen enligt
riksdagens mening icke föreligga att ställa södra delarna av Dalarna eller
Norrland i annan ställning i förevarande avseende än exempelvis Värmland
eller andra från kalkbruken väl så avlägsna delar av landet i övrigt.
Beträffande alltså de delar av landet, vilka icke äro belägna norr om
Orsa och Bollnäs järnvägsstationer, synes riksdagen statsbidraget för fraktlindring
av kalk böra fortfarande utgå efter huvudsakligen nu gällande
grunder.
För ernående emellertid ur statsfmansiell synpunkt av nödig begränsning
av anslaget ifråga, synes dock sådan ändring böra vidtagas uti förevarande
grunder, att större statsbidrag icke må utgå än att fraktkostnaden
efter avdrag av statsbidraget utgör minst 65 öre per 100 kilogram
i stället för nu gällande 60 öre per 100 kilogram. Detta bör givetvis
gälla jämväl i fråga om fraktlindring vid transporter till de orter inom
Dalarna och Norrland, beträffande vilka riksdagen på sätt ovan nämnts
biträtt Eders Kungl. Maj:ts förslag. En ytterligare begränsning av anslaget
torde möjliggöras genom ytterligare inskränkning av den uti propositionen
berörda, under kristiden vissa enskilda banor medgivna rätten att i
samtrafik få tillgodoräkna sig tilläggsavgifter, särskilda s. k. banavgifter,
vid transport av jordbrukskalk.
Rörande storleken av det sålunda för ändamålet erforderliga anslaget
för budgetåret 1924—1925, torde enligt verkställda undersökningar ett
belopp av 650,000 kronor böra vara tillräckligt. Under åberopande av
det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning och de i ämnet väckta motionerna,
till lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg av kalk,
kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov anvisat för budgetåret
1924—1925 ett extra förslagsanslag av 650,000 kronor.
Stockholm den 30 maj 1924.
Med undersåtlig vördnad.