Riksdagens skrivelse Nr 208.
.r)
Nr 208.
Ciotlkänd av första kammaren den 27 maj 1924.
Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående ändring i kungörelsen
den 19 maj 1916 med vissa bestämmelser rörande elektriska
starkströmsledningars anordnande i förhållande till trafikleder
och svagströmsledningar m. m.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11-)
(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)
* Till Konungen.
Inom riksdagen har gjorts framställning om sådan ändring uti kungörelsen
den 19 maj 1916 angående vissa bestämmelser rörande starkströmsledningars
anordnande i förhållande till trafikleder och svagströmsledningar
m. in., att elektriska ledningar måtte fritt och utan ersättning
få framdragas över mark, som i ett eller annat fall tillhörde kronan och
ecklesiastika boställen, då innehavaren eller arrendator vore delägare uti
föreningen, som framdroge linjen, ävensom att lindrigare former måtte
beredas för en ansökning hos vederbörande myndigheter om rättighet till
framdragning av dylik ledning och skyndsammare expediering i sådana
ärenden äga rum.
I vederbörlig ordning hava yttranden över motionen inhämtats från
domänstyrelsen och vattenfallsstyrelsen.
Den i motionen berörda frågan om svårigheter vid framdragande av
elektriska ledningar över kronoegendomar har redan förut varit föremål
för riksdagens prövning. Sålunda har riksdagen på grund av en vid
1922 års riksdag väckt motion i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t nr 146
anhållit, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas, för att bestämmelserna
i 8 § av åberopade kungörelse icke måtte kunna anses utgöra hinder för
kronoegendom att till elektrisk distributionsförening intaga samma ställning
som annan egendom, för vilken delaktighet däri vunnits.
Efter det ovanberörda riksdagsskrivelse avlåtits, hava lättnader genomförts
i fråga om elektrifiering av kronoegendomar, som stå under domänstyrelsens
förvaltning. Styrelsen har sålunda kunnat medgiva, att från
6
Riksdagens skrivelse Nr 208.
kronoegendom, vars innehavare för egendomen ingått som medlem i
elektrisk distributionsförening, Ange med nyttjanderätt upplåtas mark för
framdragande av föreningens ledningar över egendomens i arrendet ingående
område på samma villkor, som övriga ledamöter i föreningen godkänt.
Av vattenfallsstyrelsens yttrande och enligt vad riksdagen i övrigt
inhämtat framgår, att motsvarande lättnader icke genomförts i fråga om
ecklesiastika boställen. De skäl, som vid behandligen av ovanberörda
riksdagsmotion anförts för lättnader i avseende å elektrifiering av kronoegendomar,
kunna anföras jämväl för motsvarande förfaringssätt i fråga
om de ecklesiastika boställena; och riksdagen har därför ansett sig böra
föreslå åtgärder i sådant syfte.
Vad angår motionärens yrkande om lindrigare former för tillstånd till
framdragande av elektriska ledningar, har riksdagen utan att vilja framställa
något yrkande, ansett sig kunna ifrågasätta, huruvida icke någon
myndighet, t. ex. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i vederbörande
län, skulle kunna tillerkännas befogenhet att för särskilda fall
lämna provisoriskt tillstånd till framdragande av elektrisk ledning i avvaktan
på ansökans slutliga prövning.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder i syfte att de lättnader, som genomförts
i fråga om elektrifiering av under domänstyrelsens förvaltning
stående egendomar, måtte utsträckas även till andra kronoegendomar, särskilt
ecklesiastika boställen.
Stockholm den 27 maj 1924.
Med undersåtlig vördnad.