Riksdagens skrivelse Nr 184.

11

Nr 184.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1924.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående folkundervisningens befrämjande i
rikets nordligaste gränsorter.

(Statsutskottets utlåtande nr 75.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,
punkten 143, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1924—1925
dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland
de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — ett ordinarie förslagsanslag
av 400,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter;

dels ock till uppförande av folkskolebyggnader i rikets nordligaste gränsorter
ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars
1924 dagtecknad proposition, nr 170, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att

dels till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets
nordligaste gränsorter bevilja för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,

dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland
de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — uppföra ett ordinarie för -

12

Riksdagens skrivelse Nr 184.

slagsanslag av 430,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i vissa
av rikets nordligaste gränsorter,

dels oclc medgiva, att föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga inom
de finsktalande församlingarna i Norrbottens län må på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna delaktighet i statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl.

Eders Kungl. Maj:ts förslag är grundat på det betänkande, som avgivits av de
sakkunniga, som med anledning av 1917 års riksdags skrivelse i ämnet
tillkallats för att företaga en fullständig utredning om folkskoleväsendet i
de finsktalande delarna av Norrbottens län. Departementschefens framställning
hänför sig till två huvudgrupper, nämligen dels frågan om statsanslag
för uppförande av byggnader för folkskoleväsendet, dels ock åtgärder, för
vilka kostnaderna avses skola utgå ur förslagsanslaget till folkundervisningens
befrämjande bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar.

De brister i skolväsendet, de sakkunniga vid sin undersökning konstaterat,
hänföra sig framför allt till skollokalernas och lärarbostädernas beskaffenhet,
avsaknaden av skolor på platser, där behov därav föreligger, samt förekomsten
av mindervärdiga skolformer. Till avhjälpande av nämnda brister
hava de sakkunniga utarbetat förslag, som, förutom skolorganisatoriska förändringar,
innebär, att under en byggnadstid av tio år skulle inom de olika
skoldistrikten utföras nybyggnader av 111 skolhus och 56 lärarbostäder ävensom
om- och tillbyggnader av äldre skolbyggnader, varigenom skulle tillkomma
23 nya lärosalar. Vidare hava de sakkunniga kommit till det resultatet,
att för beredande av undervisning åt dels de barn, som nu helt och
hållet sakna all undervisning, dels ock de barn, som för närvarande kunna
sägas vara mindre lämpligt inackorderade, behov föreligger av icke mindre
än 12 skolhem för sammanlagt 390 barn. Antalet skolhem anse de sakkunniga
av ekonomiska skäl kunna för den närmaste tiden begränsas till 4.
Departementschefen, som i princip ansluter sig till de sakkunnigas förslag,
beräknar totalutgifterna för skolhus och lärarbostäder till 5,000,000 kronor
och för de 4 skolhemmen till 350,000 kronor. Den av de sakkunniga förordade
grunden för fördelningen av byggnadskostnaderna mellan staten och
kommunen, eller att vardera parten skulle bära hälften av kostnaderna för
skolhus och lärarbostäder samt av utgifterna för skolhemmens uppförande,
staten 6/i och kommunerna finner departementschefen lämplig såsom en
genomsnittlig kostnadsfördelning. För förestående budgetperiod har anslagskravet
av ekonomiska skäl begränsats till 200,000 kronor.

Beredande av ändamålsenliga skollokaler och lärarbostäder samt upprättande
av skolor å platser, där behov därav föreligger, är givetvis den första
förutsättningen för skolväsendets ordnande inom ifrågavarande landsändar.
Likaså innebär skolhemsidén, enligt riksdagens mening, den enda utvägen
för beredande av ordnad undervisning åt barnen i vissa av de avlägsnaste

13

Riksdagens skrivelse Nr 184.

och glesast befolkade delarna av ifrågavarande trakter. Riksdagen har på
grund härav ansett sig böra bifalla till Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste
trakter bosatta finnar, å vilket anslag ändrad benämning nu föreslås,
har hittills stått till Eders Kungl. Maj ds fria förfogande. Då någon ändring härutinnan
icke av departementschefen föreslås, berör departementschefen de åtgärder,
för vilka kostnaderna böra bestridas av nämnda anslag, endast för
så vitt desamma äga någon väsentlig betydelse för anslagsberäkningen eller
påkalla särskilt medgivande av riksdagen.

Departementschefen ifrågasätter, att stipendierna till de elever vid folkskoleseminarierna
i Umeå och Luleå, vilka förbinda sig att viss tid efter
avlagd examen tjänstgöra vid skolor inom finnbygden, måtte höjas från
deras nuvarande belopp, 300 kronor för läsår, till 400 kronor för läsår.
Höjningen skulle föranleda en ökning av nu till dylika stipendier utgående
medel med 4,000 kronor. Riksdagen har häremot intet att erinra.

För hyresbidrag till skollokaler räknar departementschefen med eu merutgift
å anslaget av 16,500 kronor, varav, enligt de sakkunnigas beräkning,
skulle belöpa 11,000 kronor å förhyrande av till skoländamål erforderliga
lokaler, 5,000 kronor till förhyrande av bostad åt lärare vid statsfolkskola
samt 500 kronor till förhyrande av lokaler för undervisning i manlig slöjd.
Beloppet av statsbidraget skulle, liksom hittills, fastställas av Eders Kungl. Maj:t
efter särskild prövning i varje fall. Mot denna beräkning har riksdagen icke
funnit något att invända.

Vad beträffar statsbidrag för den årliga driften vid skolhemmen anser
departementschefen, att samma bestämmelser böra till alla delar gälla för
skolhemmen i de finsktalande församlingarna och skolhemmen i den svensktalande
lappmarken; dock borde, i enlighet med vad som fastställts för småskollärarinna
vid tjänstgöring inom den s. k. finnbygden, lönetillägget för
skolhemsföreståndarinna i de finsktalande trakterna utgöra 200 kronor, eller
100 kronor mera än för föreståndarinna vid skolhem inom den svensktalande
lappmarken. Härjämte skulle föreståndarinna vid skolhem inom de
finsktalande församlingarna av Norrbottens län böra, i likhet med föreståndarinna
vid skolhem inom de svensktalande lappmarksförsamlingarna, medgivas
rätt till delaktighet i statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. För budgetåret 1924—1925 kommer icke något av de föreslagna
skolhemmen att hava trätt i verksamhet, varför särskilda medel för avlöningar
och driftkostnader vid skolhemmen icke behövde beräknas för
sagda budgetperiod.

Vidkommande läroämnena har departementschefen förklarat sig dela en
av skolöverstyrelsen i frågan uttalad uppfattning om behovet av särskild
undervisningsplan för denna del av landet, utarbetad med hänsynstagande till de
egendomliga förhållanden, som där äro rådande. I avseende härå har riksdagen
allenast velat framhålla, att en dylik undervisningsplan givetvis bör

14

Riksdagens skrivelse Nr 184.

så utarbetas, att densamma kan anses vid den avslutade folkskolekursen
giva samma resultat som den för riket i övrigt gällande undervisningsplanen
För anordnande av två utbildningskurser i hembygdsundervisning för
lärare vid finnbygdens skolor beräknar departementschefen ett belopp av

25.000 kronor. Av de sakkunniga framlagt förslag om beviljande av dels
2,500 kronor för utarbetande genom en erfaren språkman av en för det lägre
stadiet i Tornedalens skolor avsedd övningsbok i rättskrivning, dels ock

2.000 kronor för inköp av skioptikonapparater har icke föranlett någon erinran
från departementschefens sida. Riksdagen har ej heller funnit något
att erinra häremot.

Till årliga läkarundersökningar av skolbarn, föreläsningar i tandvård och
anordnande av ambulerande undervisning i hushållsgöromål beräknar departementschefen
för budgetåret 1924—1925 ett belopp av 5,000 kronor. Ej
heller härutinnan har riksdagen någon erinran att framställa.

Vid beräkningen av den ökning, å sammanlagt 55,000 kronor, av förevarande
anslag, som genom de nu föreslagna åtgärderna skulle erfordras,
utgår departementschefen från utgifterna å anslaget år 1923. Då dessa utgifter
uppgått till 373,993 kronor 48 öre, skulle för budgetåret 1924—1925
erfordras ett belopp av i runt tal 430,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts framställning i övrigt icke givit anledning till
erinran från riksdagens sida, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets
nordligaste gränsorter bevilja för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,

dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland de
i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 430,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i vissa av
rikets nordligaste gränsorter,

dels ock medgivit, att föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga inom
de finsktalande församlingarna i Norrbottens län må på de villkor, Eders
Kungl. Maj :t kan finna gott föreskriva, vinna delaktighet i statens anstalt
för pensionering av folkskollärare m. fl.

Stockholm den 23 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.